Befolkningsstatistiken

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren i Befolkningsrörelsen, för åren i Folkmängdens förändringar, för åren i i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna och samt därefter för tioårsperioder till och med För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar För åren finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren i Folkmängden inom administrativa områden. För åren finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen år 1947 = Mouvement de la population en Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-befror-1947

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅR 1947 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1950 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉTAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION MOUVEMENT DE LA POPULATION EN 1947 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE

5 Till KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin berättelse angående befolkningsrörelsen år Stockholm den 6 juli HENRIK GESCHWIND. Underdånigst KARIN KOCK.

6

7 Innehållsförteckning. Text. Sid. Inledning 1* A) Folkmängd och folkökning 1* B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m 4* C) Giftermål 6* D) Barnaföderskor 11* E) Fäder till inom äktenskap födda barn 14* F) Födda barn 15* G) Döda 17* H) Nativitetsöverskott eller den naturliga folkökningen 25* I) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt 27* Texttabeller. Tab. A. Befolkningsrörelsen, länsvis 2*» B. Befolkningsrörelsen i de större städerna 3*» C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön år 1947, jämförd med äldre tider.. 5*» D. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren *» E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap, efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år *» F. Födelsetalet under olika månader 17*» G. Dödstalen efter kön, ålder och civilstånd 19*» H. Dödstalet under olika månader 25*» I. Emigranter och immigranter, åren * Tabeller. Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år » 2. Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år » 3. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer, år » 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer, år » 5. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år » 6. Giftermål, länsvis, år » 7. Vigda, fördelade efter kön, ålder samt första giftet och omgifte, länsvis och i utlandet, efter kyrkoskrivningsort, år » 8. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 9. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år » 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år » 11. Äktenskapsskillnader och hemskillnader, år » 12. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år » 13. Barnaföderskor, länsvis, år » 14. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år » 15. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år » 16. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år » 17. Fäder till under år 1947 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder... 34» 18. Föräldrarna till under år 1947 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder 35» 19. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år

8 VI Sid. Tab. 20. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år » 21. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år » 22. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnadsåren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år » 23. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 24. Döda i varje månad, länsvis, år » 25. Döda efter ålder, i varje månad, år » 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år » 27. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, i hela riket, år » 28. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), vartill utflyttningen uppgivits skola ske, länsvis, år » 29. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år » 30. Emigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket 59» 31. Immigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket 60» 32. Emigranter till och immigranter från särskilda länder, fördelade efter kön och civilstånd, år Hela riket 61 Bilaga. Den äktenskapliga fruktsamheten, i, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren och Index. Texte. Pages Introduction 1* A) Accroissement de la population 1* B) Population par sexe, par âge, et par état civil 4* C) Mariages 6* D) Femmes accouchées 11* E) Pères des enfants légitimes 14* F) Enfants nés 15* G) Mortalité 17* H) Excèdent des naissances ou l'accroissement naturel de la population 25* I) Migrations. Naturalisations 27* Tableaux insérés dans le texte. Tabl. A. Mouvement de la population par département 2*» B. Mouvement de la population dans les villes les plus grandes 3*» C. Population par sexe et par âge, en , 1930, 1940 et *» D. Nuptialité des garçons et des filles, par âge 7*» E. Répartition relative, par âge et par durée du mariage, des mères d'enfants légitimes, en *» F. En fants nés par mois 17*» G. Mortalité par sexe, par âge et par état civil 19*» H. Mortalité par mois 25*» I. Émigrés et immigrés en *

9 Tableaux annexés. VII 1 ) Pages. Tabl. 1. Population par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Population le 1 er janvier. Col. 5 7: Population moyenne de l'année. Col. 8 10: Population le 31 décembre.» 2. Accroissement de la population et ses différents facteurs, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 3: Nés vivants. Col. 4 5: Décès. Col. 6 8: Excédent des naissances. Col. 9 13: Immigrés; col. 9: des autres paroisses urbaines du pays; col. 10: des autres paroisses rurales du pays; col. 11: des pays étrangers; col. 12: du registre des «introuvables» 2 ). Col : Émigrés: col. 14: pour les autres paroisses urbaines du pays; col. 15: pour les autres paroisses rurales du pays; col. 16: pour les pays étrangers; col. 17: pour le registre des «introuvables» 2 ). Col : Gain (+) ou perte (-) par migration. Col. 22: Gain (+) ou perte (-) par régularisations territoriaux au commencement de l'année. Col : Accroissement (+) ou diminution (-) de la population.» 3. Mouvement de la population dans chacune des grandes villes du royaume, en Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5 7: Population moyenne. Col. 8 24: Accroissement de la population et ses différents facteurs (pour les détails voir tabl. 2). Col : Mariages contractés (voir tabl. 6). Col : Hommes mariés par âge (voir tabl. 7). Col : Idem, femmes mariées (voir tabl. 7). Col : mariages par mois. Col. 91: Séparations de corps. Col. 92: Divorces. Col : Accouchées (voir tabl. 13 et 15). Col : Pères des enfants légitimes nés en 1947 (voir tabl. 17). Col : Naissances (voir tabl. 20 et 21). Col : Décès (voir tabl. 22, 24 et 26).» 4. Mouvement de la population dans chacune des petites villes du royaume, en Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5: Accroissement (+) ou diminution (-). Col. 6: Population moyenne. Col. 7: Mariages contractés. Col. 8: Nés vivants. Col. 9: Décès. Col. 10: Immigrés. Col. 11: Émigrés.» 5. Population calculée par sexe, par âge et par état civil, en a) Groupes d'âge d'un an, le 31 déc. b) Groupes de cinq ans, le 31 déc. c) Groupes de cinq ans, population moyenne de l'année. Col. 1: Age. Col. 2 10: Population; col. 2 3: célibataires; col. 4 5: mariés; col. 6 7: veufs (veuves) et divorcés: col. 8 10: nombre total. Col : Nés vivants; col. 11: année; col. 12: nombre.» 6. Mariages contractés, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3: Mariages civils facultatifs. Col. 4: Mariages civils obligatoires. Col. 5 13: État civil des époux aux noces; entre garçons et filles (col. 5), veuves (col. 6), femmes divorcées (col. 7); entre veufs et filles (col. 8), veuves (col. 9), divorcées (col. 10); entre divorcés et filles (col. 11), veuves (col. 12), divorcées (col. 13). Col : Noces premières, secondes etc., du mari. Col : Idem, de la femme.» 7. Mariés par sexe, par âge, par noces et par département, en Col. 1: Départements. (Utlandet = pays étrangers). Col. 2 13: hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col : Idem, hommes remariés. Col : Idem, femmes entrées en premières noces. Col : Idem, femmes remariées. 1 ) Les mots suédois suivants, qui reviennent dans les tableaux, sont à traduire: Län Départements. D-kommuner Communes rurales Landsbygd (p. abréviat. Lb.) Campagne. dont la population Städer (» St.) Villes. agglomérée s'élève Riket Royaume. à ou plus. Hela riket Royaume. Mankön (p. abréviat.m.). Sexe masculin. A-kommuner Communes rurales Kvinnkön (» K., Kv.) Sexe féminin. dont la population Summa (p. abréviat. S:a). Total. de caractère agricole Hela antalet Nombre total. s'élève à 75 % Åldersår Age. ou plus. Levande födda Nés vivants. B-kommuner Id. de 50 à 75 %. Dödfödda Mort-nés. C-kommuner Id. à 50 % au plus, Avlidna Décédés. non agglomérées. 2) Personnes, abandonnant leur paroisse sans notification due, sont rayées dans les registres après un certain intervalle; ces personnes sont nommées «obefintliga» ( «introuvables»).

10 VIII Pages. Tabl. 8. Mariés par sexe, par âge et par état civil, en Col. 1: Age. Col. 2 9: Campagne; col. 2 5: hommes mariés; garçons (col. 2), veufs (col. 3), divorcés (col. 4); col. 6 9: femmes mariées; filles (col. 6), veuves (col. 7), divorcées (col. 8). Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 9. Mariages par âge des époux, en a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1 : Age des mariés. Col : Age des mariées. Col. 18: Nombre total. Col. 19: Garçons. Col. 20: Veufs et divorcés.» 10. Mariages par âge et par état civil des époux, en Col. 1: Age des mariés: a) Entre garçons et filles; b) Entre garçons et veuves ou divorcées; c) Entre veufs ou divorcés et filles; d) Entre veufs ou divorcés et veuves ou divorcées. Col. 2 17: Age des mariées. Col. 18: Nombre total. Col. 19: Campagne. Col. 20: Villes.» 11. Divorces et séparations, en Col. 1: Départements. Col. 2 5: Séparations de corps; col. 2: à la requête du mari; col. 3: à la requête de la femme; col. 4: à la requête de tous les deux; col. 5: nombre total. Col. 6 18: Divorces; col. 6: après séparation de corps; col. 7: séparation de fait depuis trois ans causée par discorde; col. 8: l'un des époux ayant refusé depuis deux ans de vivre avec l'autre; col. 9: l'un des époux disparu depuis trois ans; col. 10: bigamie; col. 11: adultère; col. 12: maladie vénérienne contagieuse; col. 13: voies de fait; col. 14: condamnation; col. 15: ivrognerie; col. 16: aliénation mentale; col. 17: nullité de mariage; col. 18: nombre total. Col : Durée du mariage. Col : Différence entre l'âge des époux. Col : Age des époux. Là-dessous: Enfants vivant au divorce.» 12. Mariages par mois, en » 13. Accouchées, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre des accouchées; col. 2: enfants légitimes (=Ä.); col. 3: enfants illégitimes (=Uä.). Col. 5 10: État civil; col. 5 6: mariées; col. 7 8: veuves et divorcées; col. 9: fiancées; col. 10: filles. Col : Age des accouchées, en groupes de cinq ans. Col Age inconnu.» 14. Accouchées par âge en groupes d'un an, en Col. 1: Age. Col. 2 3: Campagne. Col. 4 5: Villes. Col. 6 8: Royaume.» 15. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 15: Durée des mariages.» 16. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par âge, en Col. 1: Durée des mariages. Col. 2 34: Age des accouchées; col. 2 12: campagne; col 13 23: villes; col : royaume.» 17. Pères des enfants légitimes nés en 1947, par âge 34 Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3 16: Age des pères.» 18. Pères et mères des enfants légitimes nés en 1947, par combinaison d'âge Col. 1: Age des pères. Col. 2 11: Age des mères.» 19. Enfants nés, classés par mois, par vitalité, par sexe et par légitimité, en a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Mois. Col. 2 5: Nés vivants; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 6 9: Mort-nés. Col : Nombre total des naissances.» 20. Enfants nés, classés par naissances, par vitalité, par sexe et par légitimité, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre total des naissances. Col. 5 9: Enfants d'accouchements simples; col. 5 6: nés vivants; col. 7 8: mort-nés. Col : Enfants d'accouchements doubles. Col : Enfants d'accouchements triples. Col : Nés vivants; col : légitimes; col : illégitimes; dont enfants des fiancées (col. 26). Col : Mort-nés. Col. 40: Répartition des naissances par nombre des enfants, par vitalité, par sexe et par légitimité. A. Naissances simples. B. Naissances doubles. C. Naissances triples.

11 Pages. Tabl. 21. Enfants nés, classés par vitalité et par mois, en Col. 1: Départements. Col. 2: Nés vivants. Col. 3: Mort-nés.» 22. Décès par âge et par département, ainsi que décès dans les 2 premières années de la vie par sexe, par âge et par naissance légitime ou illégitime, en Col. 1: Départements. Col. 2 21: Age. Col. 22: Décès dans les 2 premières années de la vie, par jour (du premier mois), par mois (de la première année) et par trimestre (de la seconde année). Col : Campagne; col : enfants légitimes; col : enfants illégitimes. Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 23. Décès par sexe, par âge et par état civil, en Col. 1: Age. a) Groupes d'un an. b) Groupes de cinq ans. Col. 2 9: Campagne; col. 2: garçons; col. 3: mariés; col. 4: veufs et divorcés; col. 5: filles; col. 6: mariées; col. 7: veuves et divorcées. Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 24. Décès par mois, en Col. 1: Départements.» 25. Décès par âge et par mois, en Col. 1: Age. a) Campagne. b) Villes. c) Royaume.» 26. Décès par sexe, par état civil et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 6: Enfants au-dessous d'un an; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 7 8: Autres célibataires. Col. 9 10: Mariés. Col : Veufs (veuves) et divorcés. Col : Nombre total. Col : Dont étrangers.» 27. Décès par année de naissance, par sexe et par état civil, en Col. 1: Année de naissance. Col. 2 4, 8: Hommes. Col. 5 7, 9: Femmes. Col. 10, 11: Les deux sexes réunis. Col. 2: Célibataires. Col. 3: Mariés. Col. 4: Veufs et divorcés. Col. 5: Célibataires. Col. 6: Mariées. Col. 7: Veuves et divorcées. U = Morts avant d'avoir tant d'années accomplies qu'indique l'année du compte rendu moins l'année de naissance. Ö = Morts ayant tant d'années accomplies.» 28. Émigrés par département, par sexe, par état civil et par pays de destination, en Col. 1: Départements. Col. 2 3: Enfants au-dessous de 15 ans. Col. 4 5: Célibataires au-dessus de 15 ans. Col. 6 7: Mariés. Col. 8 9: Veufs, veuves et divorcés. Col : Nombre total. Col : Pour les pays de l'europe. Col : Pour les pays hors de l'europe.» 29. Immigrés par département, par sexe, par état civil et par pays de départ, en Cfr ci-dessus, tabl. 28.» 30. Émigrés par sexe, par état civil et par âge en groupes d'un an, en Royaume. 59 Col. 1: Age. Col. 2 3: Célibataires. Col. 4 5: Mariés. Col. 6 7: Veufs, veuves et divorcés. Col. 8 9: Nombre total.» 31. Immigrés par sexe, par état civil et par âge en groupes d'un an, en Royaume 60 Cfr ci-dessus, tabl. 30.» 32. Émigrés pour et immigrés de pays divers, par sexe et par état civil, en Royaume 61 Col. 1: Pays de destination ou de départ. Col. 2 10: Émigrés; col. 2 3: enfants au-dessous de 15 ans; col. 4 5: célibataires au-dessus de 15 aus; col. 6 7: mariés; col. 8 9: veufs, veuves et divorcés; col. 10: nombre total. Col : Immigrés. Addition. Femmes accouchées d'enfants légitimes classées par durée des mariages et par âge, en et Nombres relatifs 62 Résumé en français IX X

12 X Résumé. La présente publication forme un rapport sur les différents facteurs du mouvement de la population en 1947, à l'égard de la disposition et du contenu essentiellement égal au rapport de l'année précédente. Comme d'habitude, les chiffres principaux concernant le nombre des habitants sont insérés dans ce rapport. Le rapport spécial sur 1 émigration et l'immigration n étant pas publié à partir de l'année 1939, les données à ces égards sont publiées aussi dans ce rapport. La population totale de la Suède, au 31 décembre 1946, était de ; à la fin de l'année 194", elle montait à L'accroissement a par conséquent été assez fort (il'59 % ). La nuptialité, a été, en 1947, assez forte: sur mille habitants. Le nombre des divorces a correspondu à 104 sur mille habitants. Dans deux décades, le nombre des naissances a diminué même absolument presque sans interruption. Seulement, les années 1920 et 1921 démontrent des augmentations assez passagères de la natalité. Le taux de natalité qui s'était élevé entre 1935 et 1944, a diminué un peu pendant les dernières années. Il monte à en 1947 et il est plus bas dans la campagne que dans les villes. Le taux de mortalité a été de 10'82 %». Comme d'habitude pendant les temps récents, la mortalité a été plus basse dans les villes que dans la campagne. Le nombre des émigrés monte à 6 451, celui des immigrés à A part les émigrés, on a rayé des registres de population individus comme»introuvables1 (voir la note p. VII). Le nombre des personnes rayées plus tôt mais inscrites de nouveau en 1947 s'élève à Pour l'interprétation des statistiques démographiques il faut savoir ce qui suit. Comme enfant né vivant est classé tout enfant qui respire après la naissance. Un enfant mort-né doit avoir au moins 35 centimètres de longueur pour être classé comme enfant. Les donnés inscrites daos les tableaux se réfèrent à des faits classés suivant le lieu de résidence des intéressés (département, campagne et villes) à l'exception des tableaux 6, 8, 9 et 10 où les hommes sont classés suivant la résidence des femmes.

13 Föreliggande berättelse om befolkningsrörelsen år 1947 är av i stort sett samma omfattning som motsvarande redogörelser för de närmast föregående åren. En nyhet för redogörelseåret är, att bearbetningen av det statistiska primärmaterialet vad angår födelser och dödsfall kunnat verkställas enligt maskinell metod något som senast förekom vid färdigställandet av motsvarande statistik för år Vidare har för första gången använts maskinell metod vid bearbetning av redogörelseårets uppgifter om skilsmässor. Det må i förevarande sammanhang nämnas, att förutsättningar numera skapats för utsträckande av den hålkortsmässiga bearbetningen under kommande redogörelseår jämväl till giftermålsstatistiken. Införandet av det nya folkbokföringssystemet har föranlett en omläggning fr. o. m års ingång av den årliga befolkningsstatistiken. De grundläggande föreskrifterna härom äro meddelade i kungörelsen den 16 december 1949 (nr 702) med vissa bestämmelser rörande befolkningsstatistiken. Enligt den i anslutning till kungörelsen upprättade planen för omläggningens genomförande är det avsett, att 1950 års befolkningsstatistiska primärmaterial skall underkastas bearbetning, i mån som detta under året inkommer till centralbyrån. Parallellt härmed skall bearbetas det i centralbyrån såsom arbetsbalans föreliggande primärmaterialet till befolkningsrörelsen för åren 1948 och Avsikten är sålunda, att statistiska centralbyrån skall beredas möjlighet att framlägga sina berättelser om befolkningsrörelsen och dödsorsakerna inom ett år efter utgången av respektive redogörelseår. A) Folkmängd och folkökning. Rikets folkmängd vid 1947 års slut utgjorde personer, vilket vid jämförelse med näst föregående års folkmängdssiffra, , innebär en tillväxt urtder år 1947 med personer eller promille. Uppgifterna om rikets folkmängd vid varje årsskifte grundas (utom för folkräkningsår) på årligen, församlingsvis avgivna summariska redogörelser för folkmängden och dess förändringar. 1 Folkmängden, länsvis, vid redogörelseårets början och slut framlägges i tab. 1, medan den under året 1 För Stockholms stad rcdovis&b som folkmängdssiffra den mantalsskrivna folkmängden den 1 november, vederbörligen framskriven till arets slnt.

14 2* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. Tab. A. Befolkningsrörelsen, i, länsvis år 1947 samt under femårsperioden uppkomna folkökningen (31/ / ) och dess uppdelning i olika faktorer d. v. s. förändringar i befolkningstalet, som uppkommit genom födelser, dödsfall och olika slag av flyttningsrörelser redovisas i tab. 2. Det torde observeras, att de i tab. 1 meddelade folkmängdssiffrorna redan tidigare publicerats i berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1946 resp (tab. 2). Likaledes ha de i tab. 2 anförda siffrorna för emigranter och immigranter ävensom för överförda till och från boken över obefintliga sin motsvarighet i de siffror härom, som tidigare meddelats i nyssnämnda folkmängdsberättelse för år 1947 (bihangstabellen). De siffror för den inrikes omflyttningen, som ingå i tab. 2, äro behäftade med vissa brister, som skola närmare omnämnas i det följande under rubriken»omflyttning» (s. 27*).

15 FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 3* Tab. B. Befolkningsrörelsen, i, i de större städerna år 1947 samt under femårsperioden ') Häri ing&r även tillväxt genom inkorporering.

16 4* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND M. M. B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m. a) Proportionen mellan könen inom rikets befolkning har under senare tider i det hela utjämnats, såsom framgår av följande tal: Det relativt stora överskottet av kvinnor även i de större städerna har under senare år visat sjunkande tendens. Vid 1947 års slut förelåg övertalighet av män i 14 och vid 1949 års slut i 19 städer. Beträffande sexualproportionen inom olika åldersgrupper hänvisas till tab. C. b) Ålders- och civilståndsfördelningen av rikets folkmängd vid redogörelseårets slut, som finnes framlagd i tab. 5, är denna gång grundad på framskrivning enligt sedvanlig metod med utgångspunkt i den av 1945 års folkräkning meddelade fördelningen av rikets totala befolkning efter kön, ålder och civilstånd den 31 december Sedan dödlighets- och livslängdstabellen för femårsperioden utarbetats av 1945 års folkräkning, 1 har det närmast ansetts lämpligt att på grundval av dessa och med beaktande av den för immigrationsöverskottet kända fördelningen efter kön och ålder på ettårsklasser framskriva rikets folkmängd ytterligare två kalenderår till den 31 december Tabeller över dessa framskrivningar äro i manuskript tillgängliga i statistiska centralbyrån. I övrigt må här nämnas, att vissa beräkningar av befolkningens framtida åldersfördelning efter 5-årsintervall framlagts av 1945 års folkräkning i dess berättelse, del VI. Folkmängdens absoluta och relativa fördelning vid slutet av år 1947 på större åldersgrupper framgår av tablå å sid. 5*, som även upptager motsvarande siffror för de närmast föregående åren. I absoluta tal visa därvid alla tre åldersgrupperna ökning, störst för barn- och ungdomsåldrarna. Relativt taget har sistnämnda åldersgrupp, vars andel av befolkningsmassan år 1941 var mindre än någonsin tidigare iakttagits, allt sedan dess ökat denna andel på bekostnad av åldersgrupperna år, medan åldern över 65 år med undantag för år 1945 varit i stigande. J ) Publicerade i del VI av 1945 års folkräkniagsberättelse.

17 FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND M. M. 5* Tab. C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön den 31 dec. år 1947, jämförd med äldre tider. Folkmängd den 31 december i åldern c) För redogörelseåret har, liksom för de föregående åren, verkställts en beräkning av medelfolkmängden inom huvudgrupper av landskommuner efter yrkeskaraktär, varvid, liksom för åren , följts den indelning i kommungrupper, som verkställts på grundval av yrkesuppgifterna till 1940 års allmänna folkräkning; dock har i fråga om uppdelningen i å ena sidan D-kommuner, å andra sidan A-, B- och C-kommuner hänsyn i möjlig mån tagits till de vid 1945 års folkräkning vunna resultaten. Liksom vid de senaste folkräkningarna har skilts mellan följande fyra kategorier: A-kommuner med minst 75 % av befolkningen tillhörande jordbruk med binäringar (huvudgrupp I), B-kommuner med % av befolkningen inom huvudgrupp I, C-kommuner med mindre än 50 % av befolkningen inom hu-

18 6* GIFTERMÅL. vudgrupp I, ej agglomererad, D-kommuner med minst 2 / 2 agglomererad (= i tätorter boende) befolkning. I procent av landsbygdens medelfolkmängd motsvara dessa tal: C) Giftermål. a) Antalet giftermål m. m. Hela antalet giftermål år 1947 utgjorde ( år 1946), motsvarande en relativ frekvens av 8-77 giftermål på varje tusental av medelfolkmängden 1 ) (9-so år 1946). Såsom i tidigare berättelser närmare utvecklats, har giftermålsfrekvensen såväl absolut taget som i relation till medelfolkmängden sedan 1920-talet visat en fortgående i städerna särskilt utpräglad stegring, vilken kulminerade år 1944 för att därefter utveckla en svagt nedåtgående tendens. Föreliggande preliminära uppgifter ange fortsatt nedgång i giftermålssiffrorna ännu under början av år Liksom den ökade familjebildningen mot slutet av 1930-talet och under 1940-talets första hälft ur demografisk synpunkt bör bedömas med hänsyn till att på äktenskapsmarknaden då inträdde de talrika årskullar, som föddes i början av 1920-talet, så framstår å andra sidan den numera vikande giftermålsfrekvensen såsom förutsedd och fullt naturlig under de närmast liggande åren. I tab. D redovisas de speciella giftermålstal för vartdera könet, som erhållas om årliga antalet i första giftet inträdda män respektive kvinnor angivas i relation till motsvarande medelfolkmängder i olika åldrar. De sålunda erhållna genetiska relativtalen (»svennevigseltal» resp. >jungfruvigseltal») ange den andel av den ogifta (ej förut gifta) befolkningen i olika åldrar, som under redogörelseåret ingått äktenskap. Av tabellen framgår, 1 Den ganska avsevärda skillnaden mellan här anförda defiinitiva och fornt publicerade preliminära siffror fsr antalet giftermål (se Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1947) är beroende pä efteranmälningar av vigslar i samband med statistiska centralbyråns granskning av ntdragen nr lysnings- och vigselböckerna.

19 GIFTERMÅL. 7* Tab. D. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren att giftermålstalet genomgående för männen och i stort sett genomgående för kvinnorna företer vikande tendens. Det är tydligt, att denna utveckling bestämmes ej enbart av demografiska faktorer. Giftermålstalen för de olika länen, ävensom för landsbygd och städer, återfinnas i tab. A (sid. 2*) och för var och en av de större städerna i tab. B (sid. 3*). Giftermålens fördelning på huvudgrupper av landskommuner efter yrkeskaraktär (jfr närmare härom, sid. 6*) framgår av nedanstående sammanställning av antalet giftermål såväl i absoluta tal som i relation till medelfolkmängden i resp. kommungrupper: 1 Hela antalet vigda män, i första giftet, på tnsen ogifta män i åldern år. 8 ) Hela antalet vigda kvinnor, i första giftet, på tnsen ogifta kvinnor i åldern år Befolkningsrörehtn 1947.

20 8* GIFTERMÅL. I fråga om giftermålens fördelning efter kontrahenternas förutvarande civilstånd ävensom beträffande medelåldern för de vigda hänvisas till följande tablå, som visar fördelningen i detta avseende per 100 äktenskap (motsvarande tal för år 1946 äro angivna inom parentes): Förändringarna från 1946 till 1947 äro rätt obetydliga. Det må vara tillräckligt att här peka på den visserligen svaga men dock påtagliga ökningen av antalet omgiften. I tab. 7 lämnas fördelning av vigda män och kvinnor efter ålder samt efter kyrkoskrivningsort för respektive kontrahenter vid tiden för lysningen. (Ang. inskränkning i redovisningen för åren av de vigda männen efter hemort hänvisas till föregående berättelser.) Såsom framgår av tab. 7, voro i sammanlagt 428 fall de manliga kontrahenterna icke kyrkobokförda i Sverige (482 år 1946). I Norge voro hemmahörande 165, i Danmark 99, i Finland 53 och i övriga länder 111 män. Utlänningarnas inverkan på redogörelseårets giftermålsfrekvens framgår av nedanstående sammanställning under jämförelse med åren 1945 och b) Yrkesfördelningen bland de vigda. Såsom i tidigare berättelser nämnts, inställde statistiska centralbyrån för åren bearbetningen av yrkesuppgifterna för vigda män och kvinnor. Från och med år 1942 uppdelas dock för landsbygden de vigda männen på två grupper, jordbruksbefolkning och övrig befolkning, varjämte från och med år 1943 under ett par år en motsvarande uppdelning genomfördes även i fråga om de vigda kvinnorna. Med jordbruksbefolkning avses härvid befolkning, tillhörande huvudgruppen»jordbruk med binäringars., d. v. s. jordbruk, boskapsskötsel, skogsbruk och fiske, inklusive f. d. yrkesutövare inom dessa näringsgrenar. Självfallet äro de i vigselboksutdragen meddelade yrkesuppgifterna behäftade med vissa brister, vilket bland annat har till följd, att särskilt grupperingen av de kvinnliga kontrahenterna på jordbruksbefolkning resp. övrig landsbygdsbefolkning måste anses som endast ungefärlig. Av på landsbygden hemmahörande män, som under 1947 ingingo äktenskap, tillhörde 34-4 % jordbruksbefolkningen. För kvinnliga kontrahenter

21 GIFTERMÅL. var motsvarande relation 18-7 %, Av de vigda kvinnorna inom jordbruksbefolkningen valde 51-7 % kontrahenten inom samma befolkningsgrupp, medan motsvarande tal för män uppgick till endast 28 o %. En jämförelse med närmast föregående år ger vid handen, att jordbruksbefolkningens andel i äktenskapsbildningen avtager. Giftermålsfrekvensen inom här betraktade befolkningsgrupper kan beräknas endast för år, som ansluta till en folkräkning, eftersom befolkningen är känd till kön, numerär och åldersfördelning endast vid folkräkningstillfällena. Sålunda har statistiska centralbyrån i 1946 års berättelse (sid. 9*) framlagt giftermålstal för icke gifta män (ogifta, änklingar, frånskilda) under tvåårsperioden efter ålder för respektive jordbruks-, övrig landsbygds- och stadsbefolkning. För redogörelseåret 1947 har centralbyrån av ovan angivet skäl begränsat sig till att här nedan lämna en sammanställning av de vigda männens absoluta och relativa fördelning på åldrar inom de betraktade befolkningsgrupperna. 9* En jämförelse med de närmast föregående åren ger vid handen, att de procentuella fördelningarna icke undergått några nämnvärda förändringar. c) Årstiden vid äktenskaps ingående. Beräknas antalet inom varje månad ingångna äktenskap per år och inv., varvid månaderna reducerats till lika längd, får man följande resultat: Det observeras, att den ovanligt höga siffran för mars 1945 sammanhänger med att påsken under nämnda år inföll under mars månad.

22 10* GIFTERMÅL. d) Borgerliga äktenskap. Kontrahenternas konfessionella förhållanden. I tab. 6, där giftennålen redovisas länsvis, angives bl. a. antalet ingångna borgerliga äktenskap, såväl valfria som obligatoriska. I förhållande till hela antalet giftermål utgjorde de borgerliga i procent: Med numera gällande lagstiftning är borgerlig vigsel ovillkorligen föreskriven blott i ett fåtal fall, nämligen vid giftermål mellan kristen och mosaisk eller annan icke-kristen trosbekännare samt då ingendera av kontrahenterna tillhör vare sig svenska kyrkan eller något av de främmande trossamfunden ined rätt till vigsel. De för redogörelseåret avgivna vigselboksutdragens anteckningar om kontrahenternas konfessionella förhållanden ha, liksom fallet varit under flera år, icke gjorts till föremål för statistisk bearbetning. e) Skilsmässor. Beträffande skilsmässostatistikens material må här nämnas, att detsamma utgöres av de anmälningar, som domstolarna ha att avgiva till äktenskapsregistret. Antalet skilsmässor under år 1947 uppgick till (6 988 år 1946). De uppgifter om skilsmässor, som meddelas i tab. 11. hava för år 1947 såtillvida utvidgats, att i tabellen införts uppgift om det antal gånger vardera maken blivit frånskild i tidigare äktenskap. Samtidigt har ur tabellen utgått en tidigare föreskriven uppgift om det antal fall, då skilsmässa begärts av mannen, kvinnan eller båda makarna. För redogörelseåret har även verkställts en i föreliggande berättelse icke publicerad fördelning av skilsmässorna efter hustruns ålder i kombination med äktenskapets varaktighet (5-årsklasser). Framställandet av denna fördelning är ett led i planerad utbyggnad av skilsmässostatistiken. Kommentarer till sagda tabell böra därför lämpligen anstå till ett följande år, då jämförelsematerial kommer att föreligga. Med avseende å de myndigheter, av vilka äktenskap blivit upplösta, fördelade sig år 1947 de upplösta äktenskapen sålunda:

23 BARNAFÖDERSKOR. Ifall de utav överrätt avkunnade skilsmässoutslagen fördelas efter den domstol, som dömt i första instans, blir fördelningen av hela antalet: häradsrätt 2 152, rådhusrätt Skilsmässorna äro således absolut taget betydligt talrikare i städerna än å landsbygden, och i ännu högre grad blir detta givetvis fallet, om hänsyn även tages till de städer, som lyda under landsrätt. På en million av medelfolkmängden komma i hela riket 1 038, därav i städer med egen jurisdiktion men i domsagorna (inklusive städer under landsrätl) endast 493 skilsmässor. Av tab. 11 framgår bl. a. de frånskilda parens fördelning efter antalet gemensamma barn. Ej färre än par, motsvarande 33-2 procent av hela antalet, voro barnlösa. I de fall, där minderåriga barn finnas i det upplösta äktenskapet, brukar skilsmässoutslaget innehålla bestämmelse om, vilken av makarna som skall ha vårdnaden om barnen. Sådan uppgift har lämnats i fall, motsvarande 94o % av samtliga upplösta äktenskap med barn fall tillerkändes barnen hustrun, i 427 fall mannen, i 307 fall delades barnen mellan makarna; i 77 fall skulle vårdnaden helt eller delvis tillkomma annan person eller inrättning. 11* D) Barnaföderskor. Hela antalet barnaföderskor under år 1947 och några föregående år, såväl absolut som på varje tusental av medelfolkmängden, framgår av följande sammanställning. Det relativa talet för år 1934, "/», är det lägsta kända, som någonsin förekommit i Sverige, medan år 1933 uppvisar det lägsta absoluta antal barnaföderskor, som förekommit sedan år 1820, eller I likhet med vad som gällde vid bearbetningen av 1946 års födelseuppgifter, har det ej heller för redogörelseåret ansetts påkallat att vid beräkning av fruktsamhetstal inom olika åldersgrupper verkställa korrektion för de relativt fåtaliga, i riket ej kyrkobokförda utländska barnaföderskorna. Allmänna fruktsamhetstal. Hela antalet barnaföderskor i olika åldrar år 1947, oavsett civilstånd, jämföres med motsvarande kvinnliga medelfolkmängder. En sammanställning av sålunda framräknade fruktsamhetstal lämnas å sid. 12* under jämförelse med föregående år. Det är dessa fruktsamhetstal, som i det följande (sid. 27*) komma till användning vid den sedvanliga beräkningen av nettoreproduktionen.

24 12* BARNAFÖDERSKOR. Barnaföderskor på tusen av medelfolkmängden kvinnor Av skäl, som närmare angivits i 1945 års berättelse, torde en mera ingående jämförelse mellan fruktsamheten för detta år och de båda angränsande årens fruktsamhet böra tills vidare anstå. Årets fruktsamhetstal äro med undantag för de lägsta åldersgrupperna lägre än motsvarande tal för de båda närmast föregående åren, men överstiga alltjämt på det hela taget 1942 års siffror. Fruktsamheten inom äktenskap. Antalet födelser inom äktenskap plägar jämföras med folkmängden av gifta kvinnor i åldern år. Nämnda relation, som även benämnes det äktenskapliga fruktsamhetstalet, ävensom antalet barnaföderskor med barn i äktenskap på gifta kvinnor inom olika åldrar, framgå för redogörelseåret och några föregående år av nedanstående sammanställning: Det äktenskapliga fruktsamhetstalet / m motsvarar närmast 1942 års nivå. I åldrarna över 25 år ligger fruktsamheten i allmänhet lägre än motsvarande genomsnittsvärden för femårsperioden Till belysning av spörsmålet, i vad mån den äktenskapliga fruktsamheten varierar icke blott efler hustruns ålder utan även inom äktenskap av olika varaktighet, framläggas beräkningar i sådant avseende i en tabell, som biiagts den egentliga tabellavdelningen (sid. 62). För dessa beräkningar svarar Statistiska institutionen vid Lunds universitet. Den relativa fördelningen av barnaföderskor med inomäktenskapliga barn efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten finnes angiven i tab. E.

25 BARNAFÖDERSKOR. 13* Tab. E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap, efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år Till civilståndet äro de barnaföderskor, som nedkommit med barn inom äktenskap, naturligtvis nästan alla gifta; ett ringa antal utgöres av förut gifta, och uppgick deras antal under år 1947 till Oow av hela antalet; medeltalet för femårsperioden var O-OM %. Fruktsamheten utom äktenskap. Antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap jämföres lämpligast med folkmängden av ej gifta kvinnor (ogifta, änkor och frånskilda) i åldern år. Detta relationstal samt antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap på ej gifta kvinnor inom olika åldrar meddelas för redogörelseåret och de närmast föregående åren i följande tablå: Såsom i föregående berättelse senast framhållits, har den utomäk tenskapliga fruktsamheten under åren ökats efter att tidigare ha företett tendens till stagnation. I jämförelse med åren 1945 och 1946 ha emellertid redogörelseårets siffror icke undergått någon nämnvärd förändring. Med ledning av födelseboksutdragens anteckningar har beräknats, att antalet trolovade mödrar i förhållande till hela antalet barnaföderskor med

26 14* FÄDER TILL INOM ÄKTENSKAP FÖDDA BARN. barn utom äktenskap för iredogörelseåret uppgick till 32 %. Detta innebär alltså, att i runt tal vart tredje utom äktenskap fött barn var trolovningsbarn. Sannolikt är proportionen i själva verket något högre, eftersom anmälningar om barns egenskap av trolovningsbarn i åtskilliga fall torde inkomma till pastor, först sedan meddelande om födelsen av pastor insänts till statistiska centralbyrån. Barnaföderskornas medelålder framgår av följande tablå: Även för redogörelseåret bekräftas det ofta påtalade förhållandet, att medelåldern för barnaföderskor med barn i äktenskap befinner sig i avtagande, ehuru minskningen är synnerligen obetydlig. Hela antalet födda barn (levande och dödfödda) på barnaföderskor år 1947 utgjorde Medräknas endast levande födda, sjunker relationstalet till Dödfödslarnas antal är alltså tillräckligt för att uppväga det överskott av levande födda barn, som uppstår genom flerbörderna. E) Fäder till inom äktenskap födda barn. Bearbetningen av uppgifter rörande fäder till i äktenskap födda barn har omfattat ålder samt kombination mellan fädernas och mödrarnas ålder (tab. 17 o. 18). Därjämte har i fråga om landsbygden en fördelning på jordbruksbefolkning och övrig landsbygdsbefolkning ägt rum. Relativa antalet fäder till barn i äktenskap inom olika åldersgrupper i förhållande till motsvarande medelfolkmängder av gifta män ställer sig på följande sätt: ') De absoluta talen äro små.

27 FÖDDA BARN. 15* I jämförelse med åren 1945 och 1946 konstateras under redogörelseåret fortsatt nedgång i frekvcnstalen för alla åldersgrupper med undantag för den yngsta, där dock de absoluta talen äro små. Vad i det föregående under rubriken Giftermål (sid. 9*) anförts rörande de begränsade möjligheterna att beräkna giftermålstal i olika åldrar inom jordbruksbefolkningen, äger i princip tillämpning även \id bestämmande! av den äktenskapliga fruktsamheten. I 1946 års berättelse lämnades 'sid. 16*) siffror ägnade att belysa den genomsnittliga fruktsamheten inom äktenskap under tvåårsperioden efter hustruns ålder för såväl jordbruksbefolkning som övrig landsbygds- och stadsbefolkning. Vid beräkningen av ifrågavarande siffror ställdes barnaföderskorna inom respektive befolkningsgrupper i relation till motsvarande, av 1945 års folkräkning meddelade uppgifter om antalet gifta kvinnor i olika åldrar. För redogörelseåret har endast verkställts en absolut och en relativ fördelning av här ifrågavarande barnaföderskor efter ålder. Det har dock icke ansetts nödigt att här publicera dessa siffror. Av hela antalet nedkomster inom äktenskap på landsbygden inträffade undor redogörelseåret 39-6 Se bland jordbruksbefolkningen. Motsvarande relativtal för några tidigare år visar genomgående minskning. För l')4(i vai talet 41-6 %. En under några år verkställd fördelning av gifta barnaföderskor inom jordbruksbefolkningen och övriga här betraktade befolkningsgrupper «fler äktenskapets Varaktighet har icke utförts för vare sig år 1946 eller F) Födda barn. Hela antalet år 1947 födda barn utgjorde , varav levande födda och dödfödda. Allmänna födelsetalet (antalet levande födda barn på av medelfolkmängden) för 1947 och de närmast föregående åren meddelas här nedan. Föreliggande preliminära siffror visa en även under åren 1948 och 1949 fortsatt nedgång av allmänna födelsetalet års födelsetal var i städerna V» (1946: %») och på landsbygden % (1946: 18?o %). Detta motsvarar för landsbygden talet 87, om städernas födelsetal sättes = 100. De levande födda barnens fördelning på huvudgrupper av landskommuner efter yrkeskaraktär framgår av följande sammanställning, som för resp. kommungrupper angiver såväl absoluta som relativa antalet födda. (Ang. kommungruppernas beteckning hänvisas till sid. 6*).

28 16* FÖDDA BARN. Födelsetalets utveckling i ett antal europeiska länder under senare år framgår av efterföljande (delvis preliminära) uppgifter: Såsom statistiska centralbyrån närmare framhållit i tidigare berättelser, böra internationella jämförelser beträffande fruktsamheten på grundval av allmänna födelsetalet av flera skäl icke tillmätas alltför stor vikt. Det kan dock vara av intresse att siffermässigt belysa utvecklingen inom respektive länder. Födelsetalets utveckling i olika län redovisas i tab. A (sid. 2*). Det fraingår bland annat, att i elva län födelsetalet för 1947 är lägre än motsvarande tal för femårsperioden År 1946 visade samtliga län utom två och år 1947 samtliga län utom ett sjunkande födelsetal. Högsta födelsetalet hade som vanligt Norrbottens län och Värmlands län det lägsta. Såsom framgår av tab. B (sid. 3*), är nedgången i födelsetalet utmärkande även för flertalet städer. Med avseende å de födda barnens fördelning efter olika grunder (kön, liv, äktenskaplig eller utomäktenskaplig börd) meddelas följande relativa tal:

29 DÖDA. 17* Tab. F. Födelsetalet, i, under olika månader år 1947, jämfört med närmast föregående år. 1 ) Antalet födda barn i varje månad redovisas i tab. 19 och 21. De olika månadernas födelsetal tillika med jämförelsetal för de närmast föregående åren äro meddelade i tab. F I tabellerna över födda barn ingå liksom i det föregående angivits vara fallet vid redovisning av barnaföderskor jämväl de barn, vilkas mödrar varit utländska medborgare eller statslösa. Att utlänningarna och de statslösa dock icke i någon större mån påverkat redogörelseårets födelsetal, framgår emellertid därav, att om samtliga bland dem förekommande födelser frånräknas, minskas födelsetalet från till För en sammanställning av uppgifter i detta hänseende för åren hänvisas till 1945 års berättelse (sid. 20*). G) Döda. Hela antalet dödsfall är 1947 uppgick till Ar 1940 var motsvarande antal Den betydande stegring av antalet avlidna, som här föreligger, hänför sig huvudsakligen till årets första månader och skall närmare beröras dels här nedan i samband med redovisningen av dödstalen för olika månader, dels i berättelsen oin dödsorsakerna är Allmänna dödstalet (antalet avlidna på av medelfolkmängden) för 1947 och de närmast föregående åren meddelas i följande tablå. ') Talen beräknade per år. Månaderna reducerade till lika längd.

30 18* DÖDA. Dödstalet för städerna, 9 79 är icke direkt jämförbart med motsvarande till för landsbygden, 11 eftersom städernas befolkning har en med hänsyn till dödsrisken gynnsammare ålderssammansättning än landsbygdens. Dödstalen i de efter yrkeskaraktär bestämda kommungrupperna (jfr sid. 6*) framgå av följande sammanställning: Det förtjänar framhållas, att de ovan angivna skiljaktigheterna mellan dödstalen till en del äro ett uttryck för de olikheter i fråga om åldersfördelningen, som föreligga beträffande respektive kommungrupper. Dödstalen i de olika länen återfinnas i tab. A (sid. 2*). I jämförelse med motsvarande dödstal för femårsperioden förete redogörelsearets siffror minskning endast i tre fall och därtill i rätt obetydlig omfattning. För redogörelseåret konstateras två nya dödlighetsminima för länen, nämligen Kristianstads län med 10,40 / m och Norrbottens län med 8-92 /oo. Angående uppgifter om tidigare dödlighetsminima hänvisas till föregående berättelser (1946: sid. 19*; 1945: sid. 23*). Dödstalen för de större städerna år 1947 tillika med jämförelsetal för perioden återfinnas i tab. B (sid. 3*). Förändringarna i könens dödstal C"/») under senare år belyses i följande sammanställning. Relativtal belysande dödligheten inom olika åldrar och civilstånd meddelas i tab. G. Jämföras talen i tab. G med i tidigare berättelser lämnade uppgifter om de högsta iakttagna värdena av hela dödstalet för varje särskild åldersgrupp, så framgår, att året 1947 medfört nya dödlighetsminima för samtliga femårsklasser upp till 60 års ålder med undantag av åldrarna 25 30, och år. Vid uppspaltning av åldersklassen 0 5 år konstateras nya dödlighetsminima jämväl för åldrarna 0 1 år och 3 5 år.

31 DÖDA. 19* Tab. G. Dödstalen, i, efter kön, ålder och civilstånd. ') Dödligheten i törsta levnadsåret är beräknad pä antalet levande födda. 2) Dödstalet beräknat pä medelfolkmängden.

32 20* DÖDA. Avlidna åldringar. En följd av den relativt stora andel, varmed åldringarna ingå i befolkningen, är att de även ingå med en hög proportion bland de avlidna. Av samtliga år 1947 avlidna personer hade 27-4 % överskridit 80 år (1946: 26-7 %) ; bland männen särskilt var proportionen 24 3 % (1946: 23s %), bland kvinnorna 30-s % (1946: 29-6 %). Antalet under år 1947 avlidna personer, som vid dödstillfället uppnått 100 år eller mera, utgjorde 44. I enlighet med i tidigare berättelser använt redovisningsförfarande meddelar statistiska centralbyrån här nedan en nominativ förteckning över dessa avlidna jämte några biografiska data. Det torde observeras att beteckningen»förs.» i kolumnen för»födelseort», avser den församling, som angives under rubriken»hemort vid dödstillfället».

33 DÖDA. 21*

34 22* DÖDA. Barnadödligheten. Dödligheten i första levnadsåret, beräknad på levande födda under samma år, framgår för redogörelseåret och närmast föregående år av följande sammanställning:

35 DÖDA. 23* Den stegring av barnadödligheten, beräknad på ovan angivet sätt, som inträdde år 1944, har för redogörelseåret förbytts i dödlighetsminima för såväl inom som utom äktenskapet födda barn. Inom de olika länen har dödligheten i första levnadsåret under åren samt 1946 och 1947 ställt sig sålunda (avlidna i % av levande födda) : I jämförelse med 1946 har barnadödligheten under år 1947 minskats i 16 län samt i Stockholms stad, medan 7 län visa ökning och ett län (Gävleborgs) ingen förändring av 1946 års dödstal. Det bör i detta sammanhang erinras om det välbekanta förhållandet, att bestämning av barnadödlighelen på ovan angivet sätt kan innebära risk för vissa fel. De under ett kalenderår i första levnadsåret avlidna barnen äro nämligen till en del födda under det närmast föregående kalenderåret. Under en period med exempelvis år från år starkt växande födelsekullar kommer nämnaren i dödstalet att bli något för stor. Vid minskande födelsekullar är en påverkan på talet för spädbarnsdödligheten i motsatt riktning möjlig. Beräkning av dödligheten i första levnadsåret dels efter sedvanlig, ovan redovisad metod dels enligt ett mera korrekt förfarande, där de avlidna samtliga sättas i relation till sin egen årskull, ger följande resultat.

36 24* DÖDA. Då det gäller att närmare belysa spädbarnsdödligheten, är det i främsta rummet dödligheten i första levnadsmånaden, som tilldrar sig intresse. Utvecklingen i delta hänseende under åren redovisas i följande tablå (i V» av hela antalet levande födda), varvid åtskillnad göres mellan barn födda inom och utom äktenskap. Även vid en summarisk jämförelse mellan ovanstående siffror för dödligheten i första levnadsmånaden och de å sid. 23* framlagda för dödligheten under första levnadsåret konstateras att»förbättringen» i vad avser första levnadsmånaden icke varit lika gynnsam som för den återstående tiden av första levnadsåret. Med samtidigt hänsynstagande till barnets börd kan sammanfattningsvis och i runda tal sägas, att under den betraktade åttaårsperioden dödligheten i första levnadsåret nedgått med 35 % för barn inom och med 30 % för barn födda utom äktenskap, medan motsvarande tal för dödligheten i första levnadsmånaden utgöra resp. 25 % och 15 %. I syfte att belysa månadsdödsriskens samband med årstidernas växlingar har stat. cbn i tidigare berättelser senast i 1937 års berättelse, sid. 31* redovisat dödligheten i första levnadsmånaden för olika månadskullar av födda. Fr. o. m. redogörelseåret 1949 torde beräkningen av dylika dödstal kunna återupptagas. För ett utförligare studium av dödligheten i första levnadsåret under perioden hänvisas till berättelsen för 1945 års folkräkning, del VI, sid. 21*. Dödlighetens fördelning på olika månader framgår, vad beträffar de absoluta talen, av tab. 24 och 25. De för varje månad gällande dödstalen äro införda i tab. H, där vid beräkningen månaderna reducerats till lika längd. Särskilt anmärkningsvärd är den stegring av dödstalet, som iakttages för första kvartalet, särskilt februari månad och som är mest framträdande på landsbygden. I berättelsen»dödsorsakerna år 1947» göres ett försök att redovisa, i vilken omfattning olika dödsorsaksgrupper bidragit till denna ökade dödlighet. För dödsfallens fördelning efler de avlidnas ålder i kombination med dödsmånad hänvisas till tab. 25. I statistiken över dödsfallen i hela riket år 1947 ingå 505 utlänningar mot 030 år 1940, 1883 år 1945, år 1944 och 201 år Då den övervägande delen av de under redogörclseåret avlidna utlänningarna varit vid

37 NATIVITETSÖVERSKOTTET. 25* Tab. H. Dödstalet, i, under olika månader år 1947, jämfört med närmast föregående år. dödstillfället kyrkobokförda, har det i förevarande sammanhang ansetts motiverat att i dödlighetsstatistiken, även vid beräkning av dödstal i olika åldrar, utgå ifrån samtliga avlidna. Mera detaljerade uppgifter om de avlidna utlänningarnas fördelning efter kön i kombination med ålder och civilstånd ävensom kommunvis finnas i arbetstabeller tillgängliga hos statistiska centralbyrån. H) Nativitetsöverskottet eller den naturliga folkökningen. a) Hela nativitetsöverskottet i vårt land år 1947 har på grund av minskat antal födelser och ökad dödlighet avtagit sedan 1946 och utgjorde under redogörelseåret personer, vilket motsvarar 8n "/, av medelfolkinängden. överskottet av födda å landsbygden och i städerna redovisas länsvis i tab. A. Motsvarande uppgifter för de särskilda större städerna återfinnas i tab. B. Sedan gammalt beräknas och redovisas i berättelsen om befolkningsrörelsen ett relationstal, som kan betecknas som det relativa överskottstalet för varje län eller antalet levande födda mot varje hundratal avlidna. För är 1947 erhållna relationstal jämte siffror för några föregående år meddelas här nedan (tablån sid. 26* överst). De anförda siffrorna avspegla på sitt sätt verkan av de sjunkande födelsesiffrorna och ökningen i antalet dödsfall. Stockholms stad och Stockholms län samt de båda nordligaste länen visa de gynnsammaste överskottstalen.

38 26* NATIVITETSÖVERSKOTTET. b) Nativitetsöverskott av vartdera könet. Storleken av den naturliga folkökningen för vartdera könet har sin betydelse för utjämningen av det kvinnliga överskottet inom folkmängden, vilket överskott tidigare inom Sverige varit i ovanligt hög grad utpräglat. Förhållandet med avseende å de föddas övervikt över antalet avlidna av man- och av kvinnkön har för senare tider i vårt land ställt sig på sätt, som framgår av efterföljande tal: c) Nettoreproduktionstalet. I sammanhang med nativitetsöverskottet ha i de föregående berättelserna fr. o. m. den för åren 1924/1925 nämnts några ord om det s. k. nettoreproduktionstalet. Med detta uttryck förstås det tal, som anger, huru många levande födda döttrar, som med de faktiska fruktsamhets- och dödlighetsförhållandena i genomsnitt komma på varje levande född kvinna. Angående metoden för uträknande av detta nettoreproduktionstal hänvisas till föregående berättelser (senast den för år 1930). Med användande av dödlighets- och livslängdstabellen för femårsperioden och med bortseende från det ytterst ringa antalet nedkomster före 15 och efter 50 års ålder skulle en dylik uträkning för de senaste åren taga sig ut på följande sätt:

39 OMFLYTTNING 27* Efter reduktion av det sålunda beräknade antalet»nedkomster» till»levande födda flickebarn» genom multiplikation med faktorerna Osrs resp och erhållas de på grundval av dödlighetstabellen för beräknade nettoreproduktionstalen för åren 1943, 1946 och Som jämförelse anföras de tal, som grundas på den äldre tabellen för Angående de faktorer, som påverka nettoreproduktionstalets utveckling, hänvisas till vad härom anföres i 1945 års berättelse (sid. 30*). Beräkning av nettoreproduktionstalet för år 1947 under olika antaganden angående gittermålsfrekvens och fruktsamhet ger följande resultat: I) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt. a) Omflyttningen i allmänhet. Antalet till landets särskilda församlingar inflyttade och från desamma utflyttade personer angives i tab. 2. En beräkning enligt dessa siffror ger för redogörelseåret ett inflyttningsöverskott av Om åter från den verkliga folkökningen dragés nativitetsöverskottet ett beräkningssätt, som tvivelsutan är det riktigare uppstår också en flyttningsvinst, i detta fall på personer. Anledningarna till en dylik skiljaktighet äro främst att söka i brister, som vidlåda uppgifterna om den inrikes omflyttningen. Man finner sålunda och detta gäller sedan länge för varje redogörelsear, att totala utflyttningen till annan församling i riket enligt prästernas redovisning icke överensstämmer med redovisade totala antalet inflyttningar från annan församling, vilket dock rätteligen borde vara fallet vid en felfri redovisning. Relativt taget, d. v. s. med

40 28* OMFLYTTNING. hänsyn till att den totala inrikes omflyttningen mellan församlingar årligen omsluter åtskilliga hundratusental flyttande, är den anmärkta bristen knappast att anse som betydande. Vad här anförts är huvudanledningen till att bl. a. landsbygdens förlust i folkmängd genom inrikes omflyttning icke överensstämmer med städernas flyttningsvinst. Närmare uppgifter angående bland annat vinst eller förlust genom inrikes omflyttning inom särskilda grupper av landskommuner efter yrkeskaraktär samt på landsbygden och i städerna för vart och ett av åren äro meddelade i berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1940, sid För åren finnas samma uppgifter i berättelsen Befolkningsrörelsen. 1 För redogörelseåret (tiden 1 / 1 ~ x / ls ) lämnas motsvarande uppgifter angående inrikes omflyttning i följande sammanställning: Det kan anses vara ett ur statistisk synpunkt gammalt och betydelsefullt önskemål, att den inrikes omflyttningen göres till föremål för en mera ingående analys än som för närvarande är möjligt att verkställa på grundval av de uppgifter, som årligen lämnas av varje församling i de summariska folkmängdsredogörelserna. I detta sammanhang må endast anföras, att övergången till det nya folkbokföringssystemet för befolkningsstatistikens vidkommande torde komma att medföra nya möjligheter till ett fördjupat studium av den inrikes omflyttningen. b) Folkbytet med främmande länder. Från och med år 1939 ingå mera detaljerade' uppgifter om ut- och invandring i berättelsen om befolkningsrörelsen. För redogörelseåret hänvisas till tab l samt tab Uppgifterna grunda sig på de nominativa förteckningar över ut- och invandrarna, vilka åtfölja prästerskapets årliga summariska redogörelser för folkmängden i rikets olika församlingar. Det bör särskilt understrykas, att det här är fråga om personer, som hos vederbörande pastor anmält sig för kyrkobokföring såsom inflyttade från utlandet eller anhållit att bliva avförda ur kyrkoböckerna på grund av förestående avresa ur landet. Statistiska centralbyråns siffror ge således intet mått på hela det antal personer, som under redogörelseåret faktiskt inkommit i riket eller utrest därifrån. Den registrerade, synnerligen omfattande invandring, som enligt prästerskapets 1 I Statistisk årsbok 1950 är redovisningen framförd t. o. m. år 1949, ehnra med delvis preliminära siffror.

41 OMFLYTTNING. 29* Tab. I. Emigranter och immigranter, åren här nedan närmare anförda redovisning förekommit särskilt under åren efter krigsslutet, torde sålunda i själva verket till betydande del utgöras av en eftersläpning från tidigare är, då berörda personer inkommit i riket utan att bliva kyrkobokförda. För jämförelser i detta avseende med socialstyrelsens utlänningsstatistik hänvisas bl. a. till berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december Folkbytet med främmande länder de tre senaste åren återges i sammandrag här nedan. Därvid förstås med beteckningen»land» det land, varifrån inresan ägt rum resp. dit utresan enligt uppgift kommer att ställas. 1 ) angiver överskott av emigranter.

42 30* OMFLYTTNING. Av tablån ovan framgår, att 1947 års immigrationsöverskott främst beror på det stora antal finnar, danskar och ester, vilka under året invandrat eller blivit kyrkobokförda. Fördelningen på kön, ålder och civilstånd framgår för emigranterna av tab. 28 och 30, för immigranterna av tab. 29 och 31. Relativa tal meddelas i sådant avseende i följande sammanställning: I sammanhang med redovisningen av folkbytet med främmande länder må till slut omnämnas, att under året beslut om svensk medborgarrätt genom naturalisation meddelades i följande antal fall, ined fördelning å de stater, som i detta hänseende äro för oss viktigast. Siffrorna avse endast antalet bifallna ansökningar och ej antalet personer. 2 Att redogörelseårets siffra är avsevärt högre än för tidigare år beror på det stora antalet från Finland och Estland hit inkomna personer, vilka under år 1947 erhållit svensk medborgarrätt. ') Härskilda uppgifter föreligga ieke för Österrike för åren motsvarande uppgifter i tidigare berättelser. s ) Bcriktigande till

43 Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år

44 2 Tab. 2. Folkökningen och dess ') Från och tiil de oliks församlingarna (inräknad flyttning mellan lands- och stadsdel av samma församling inom riket utflyttade (kol ) borde naturligtvis för hela riket vara = 0 ; likaså borde skill- 10) och antalet personer på landsbygden, som utflyttat till stadsförsamling inom riket (rad 50, kol. 14) vara fråga om siffrorna for folkmängden eller dess förändringar: jfr härom berättelsens text. s ) För dessa regieden 31 december föregående är till den 31 december redogörelseåret. Folkökningen beräknad på grandval av

45 särskilda faktorer, länsvis, år samling). Skillnaden mellan antalet från församling inom riket inflyttade (kol ) och antalet till förn.idcn mellan t. ex. antalet personer i städerna, som inflyttat från landsförsamling inom riket (rad 51, kol. = 0; att så ej i verkligheten är fallet, beror på brister i kyrkobokföringen. 2) Häri ingå även rättelser i ringar redogörea i publikationen»folkmängden inom administrativa områden den 31 dec. 194ä>. 4 ) Från oppgifterna i tab. 1 för den 31 dec ) Korrigerade siffror.

46 4 Tab. 3. Folkmängden och dess förändringar i var

47 och en av rikets större städer, år

48 6 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR

49 OCH EN AV RIKETS STÖRRE STÄDER, ÅR

50 8 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS STÖRRE STÄDER, ÅR 1947.

51 Tab. 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av 9 rikets mindre städer, år ) Avser ordningsnummer, efter folkmängden räknat, bland rikets samtliga städer vid årets slnt. Rörande de större städerna lämnas utförliga nppgifter i tab. 3, där dock av utrymmcsskäl endast de 16 största städerna knnnat medtagas och icke som i tidigare berättelser alla städer med minst 3D (XJO inv. Lika ntförliga nppgifter rörande de i tab. 3 icke medtagna städerna med minst inv. finnas i manuskript bos statistiska centralbyrån Befolkningsrörehen

52 10 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER, ÅR M Se tabellens l:sta sida.

53 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV 11 RIKETS MINDRE STÄDER, ÅR ) Se tabellens l:st» Bida.

54 12 Tab. 5. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år 1947.

55 TAB. 5 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR

56 14 TAB. 5 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR 1947.

57 Tab. 6. Giftermål, länsvis, år ') Därav för 6 män 4:e äkt. 2) Därav för 1 kv. 4:e äkt. ') Därav för 2 män 4:e äkt. 4) Därav för 2 kv. 4:e äkt. 5 ) Därav för 1 man 4:e äkt.

58 16 Tab. 7. Vigda, fördelade efter kön, ålder samt första giftet och

59 omgifte, länsvis och i utlandet, efter kyrkoskrivningsort, år

60 Tab. 8. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år

61 19

62 Tab. 9. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år

63 21

64 Tab. 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år

65 23

66 24 Tab. 11. Äktenskapsskillnader

67 och hemskillnader, år Befolkningtröfelim 1947.

68 26 TAB. 11 (forts.). ÄKTENSKAPSSKILLNADER, ÅR 1947.

69 Tab. 12. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år

70 28 Tab. 13. Barnaföderskor, (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap.

71 länsvis, år Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn utom äktenskap.) 29

72 30 Tab. 14. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettärsgrupper, år (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap, Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn atom äktenskap.)

73 Tab. 15. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år

74 32 Tab. 16. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden

75 mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år

76 34 Tab. 17. Fäder till under år 1947 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder.

77 Tab. 18. Föräldrarna till under år 1947 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder. 35

78 36 Tab. 19. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år 1947.

79 Tab. 20. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år

80 38 TAB. 20 (forts.). FÖDDA BARN, FÖRDELADE EFTER

81 BÖRDER, LIV, KÖN OCH CIVILSTÅND, LÄNSVIS, ÅR

82 40 Tab. 21. Födda barn i varje månad,

83 fördelade efter liv, länsvis, år Befolkningsrörelsen 1946.

84 42 Tab. 22. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnads-

85 åren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år

86 Tab. 23. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år

87 45

88 TAB. 23 (forts.). Döda, FÖRDELADE EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR

89 47

90 48 Tab. 24. Döda i varje

91 månad, länsvis, år

92 Tab. 25. Döda efter ålder, i varje månad, år

93 51

94 52 Tab. 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år 1947.

95 Tab. 27. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, i hela riket, år (U = sådana, som avlidit innan de hunnit fylla det åldersår, som erhålles genom att subtrahera födelseåret från dödsåret, Ö = sådana, som fyllt ifrågavarande åldersår.) 53

96 54 TAB. 27 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR 1947.

97 TAB. 27 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR

98 56 TAB. 27 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR 1947.

99 Tab. 28. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), vartill utflyttningen uppgivits skola ske, länsvis, år :128. Hefolkningsriirelsrn W47.

100 58 Tab. 29. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Enropa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år 1947.

101 Tab. 30. Emigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket. 59

102 60 Tab. 31. Immigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket.

103 Tab. 32. Emigranter till och immigranter från särskilda länder, fördelade efter kön och civilstånd, år Hela riket. 61 M Inberäknat de asiatiska delarna. 2) Inbcräknat den europeiska delen.

104 62 Bilaga. Den äktenskapliga fruktsamheten, i, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren och ) 1 ) Motsvarande siffror f3r Tärt och ett ar åren återfinnas i bilaga till de ärliga berättelserna om befolkningsrörelsen för åren

105

106