Befolkningsstatistiken

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren i Befolkningsrörelsen, för åren i Folkmängdens förändringar, för åren i i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna och samt därefter för tioårsperioder till och med För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar För åren finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren i Folkmängden inom administrativa områden. För åren finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen år 1943 = Mouvement de la population en Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-befror-1943

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅR 1943 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1946 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉTAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION MOUVEMENT DE LA POPULATION EN 1943 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE

5 TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin berättelse angående befolkningsrörelsen år Stockholm den 17 maj Underdånigst ERNST HÖIJER. HJALMAR FREDELIUS. Folke Lublin.

6

7 Text. Innehållsförteckning. Sid. Inledning 1* A) Folkmängd och folkökning 1* B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m. 3* C) Giftermål 7* D) Barnaföderskor 13* E) Fäder till inom äktenskap födda barn 16* F) Födda barn 18* G) Döda 20* H) Nativitetsöverskott 28* I) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt 31* Texttabeller. Tab. A. Befolkningsrörelsen, länsvis 2*» B. Befolkningsrörelsen i de större städerna 4*» C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön år 1943, jämförd med äldre tider 5*» D. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren *» E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år *» F. Födelsetalet under olika månader 20*» G. Dödstalen efter kön, ålder och civilstånd 22*» H. Dödstalet under olika månader 26*» I. Emigranter och immigranter, åren * Tabeller. Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år » 2. Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år » 3. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer (med minst invånare), år » 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer (under invånare), år » 5. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år » 6. Giftermål, länsvis, år » 7. Vigda, fördelade efter kön, ålder samt första giftet och omgifte, länsvis och i utlandet, efter kyrkoskrivningsort, år » 8. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 9. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år » 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år » 11. Äktenskapsskillnader och hemskillnader, år » 12. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år » 13. Barnaföderskor, länsvis, år » 14. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år » 15. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år » 16. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år » 17. Fäder till under år 1943 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder 34» 18. Föräldrarna till under år 1943 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder 35» 19. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år

8 VI Sid. Tab. 20. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år » 21. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år » 22. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnadsåren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år » 23. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 24. Döda i varje månad, länsvis, år » 25. Döda efter ålder, i varje månad, år » 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år » 27. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, i hela riket, år » 28. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), vartill utflyttningen uppgivits skola ske, länsvis, år » 29. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år » 30. Emigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket 59» 31. Immigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket 60» 32. Emigranter till och immigranter från särskilda länder, fördelade efter kön och civilstånd, år Hela riket 61 Bilaga. Den äktenskapliga fruktsamheten, i, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren och Texte. Index. Pages. Introduction 1* A) Accroissement de la population 1* B) Population par sexe, par âge, et par état civil 3* C) Mariages 7* D) Femmes accouchées 13* E) Pères des enfants légitimes 16* F) Enfants nés 18* G) Mortalité 20* H) Excédent des naissances 28* I) Migrations. Naturalisations 31* Tableaux insérés dans le texte. Tabl. A. Mouvement de la population par département 2*» B. Mouvement de la population dans les villes les plus grandes 4*» C. Population par sexe et par âge, en , 1930, 1940 et *» D. Nuptialité des garçons et des filles, par âge 7*» E. Répartition relative, par âge et par durée du mariage, des mères d'enfants légitimes, en *» F. Natalité par mois 20*» G. Mortalité par sexe, par âge et par état civil 22*» H. Mortalité par mois 26*» I. Émigrés et immigrés en *

9 VII Tableaux annexés. 1 ) Pages. Tabl. 1. Population par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Population le 1 er janvier. Col. 5 7: Population moyenne de l'année. Col. 8 10: Population le 31 décembre.» 2. Accroissement de la population et ses différents facteurs, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 3: Nés vivants. Col. 4 5: Décès. Col. 6 8: Excédent des naissances. Col. 9 13: Immigrés; col. 9: des autres paroisses urbaines du pays; col. 10: des autres paroisses rurales du pays; col. 11:des pays étrangers; col. 12: du registre des «introuvables» 2 ). Col : Émigrés; col. 14: pour les autres paroisses urbaines du pays; col. 15: pour les autres paroisses rurales du pays; col. 16: pour les pays étrangers; col. 17: pour le registre des «introuvables» 2 ). Col : Gain (+) ou perte (-) par migration. Col. 22: Gain (+) ou perte (-) par régularisations territoriaux au commencement de l'année. Col : Accroissement (+) ou diminution (-) de la population.» 3. Mouvement de la population dans chaque ville de habitants ou de plus, en Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5 7: Population moyenne. Col. 8 24: Accroissement de la population et ses différents facteurs (pour les détails voir tabl. 2). Col : Mariages contractés (voir tabl. 6). Col : Hommes mariés par âge (voir tabl. 7). Col : Idem, femmes mariées (voir tabl. 7). Col : mariages par mois. Col. 91: Séparations de corps. Col. 92: Divorces. Col : Accouchées (voir tabl. 13 et 15). Col : Pères des enfants légitimes nés en 1943 (voir tabl. 17). Col : Naissances (voir tabl. 20 et 21). Col : Décès (voir tabl. 22, 24 et 26).» 4. Mouvement de la population dans chaque ville ayant moins de habitants, en Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5: Accroissement (+) ou diminution (-). Col. 6: Population moyenne. Col. 7: Mariages contractés. Col. 8: Nés vivants. Col. 9: Décès. Col. 10: Immigrés. Col. 11: Émigrés.» 5. Population calculée par sexe, par âge et par état civil, en a) Groupes d'âge d'un an, le 31 déc. b) Groupes de cinq ans, le 31 déc. c) Groupes de cinq ans, population moyenne de l'année. Col. 1: Age. Col. 2 10: Population; col. 2 3: célibataires; col. 4 5: mariés; col. 6 7: veufs (veuves) et divorcés; col. 8 10: nombre total. Col : Nés vivants; col. 11: année; col. 12: nombre.» 6. Mariages contractés, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3: Mariages civils facultatifs. Col. 4: Mariages civils obligatoires. Col. 5 13: État civil des époux aux noces; entre garçons et filles (col. 5), veuves (col. 6), femmes divorcées (col. 7); entre veufs et filles (col. 8), veuves (col. 9), divorcées (col. 10); entre divorcés et filles (col. 11), veuves (col. 12), divorcées (col. 13). Col : Noces premières, secondes etc., du mari. Col : Idem, de la femme.» 7. Mariés par sexe, par âge, par noces et par département, en Col. 1: Départements. (Utlandet = pays étrangers). Col. 2 13: hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col : Idem, hommes remariés. Col : Idem, femmes entrées en premières noces. Col : Idem, femmes remariées. 1 ) Les mots suédois suivants, qui reviennent dans les tableaux, sont à traduire: Län Départements. D-kommuner Communes rurales Landsbygd (p. abréviat. Lb.) Campagne. dont la population Städer (» St.) Villes. agglomérée s'élève Riket Royaume. à 2/3 ou plus. Hela riket Royaume. Mankön (p. abréviat. M.) Sexe masculin. A-kommuner Communes rurales Kvinnkön (» K., Kv.) Sexe féminin. dont la population Summa (p. abréviat. S:a) Total. de caractère agricole Hela antalet Nombre total. s'élève à 75 % Åldersår Age. ou plus. Levande födda Nés vivants. B-kommuner Id. de 50 à 75 %. Dödfödda Mort-nés. C-kommuner Id. à 50 % au plus, non agglomérées. Avlidna Décédés. 2 ) Personnes, abandonnant leur paroisse sans notification due, sont rayées dans les registres après un certain intervalle; ces personnes sont nommées «obefintliga» («introuvables»).

10 VIII Pages. Tabl. 8. Mariés par sexe, par âge et par état civil, en Col. 1: Age. Col. 2 9: Campagne; col. 2 5: hommes mariés; garçons (col. 2), veufs (col. 3), divorcés (col. 4); col. 6 9: femmes mariées; filles (col. 6), veuves (col. 7), divorcées (col. 8). Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 9. Mariages par âge des époux, en a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Age des mariés. Col. 2 17: Age des mariées. Col. 18: Nombre total. Col. 19: Garçons. Col. 20: Veufs et divorcés.» 10. Mariages par âge et par état civil des époux, en Col. 1: Age des mariés: a) Entre garçons et filles; b) Entre garçons et veuves ou divorcées; c) Entre veufs ou divorcés et filles; d) Entre veufs ou divorcés et veuves on divorcées. Col. 2 17: Age des mariées. Col. 18: Nombre total. Col. 19: Campagne. Col. 20: Villes.» 11. Divorces et séparations, en Col. 1: Départements. Col. 2-5: Séparations do corps; col. 2: à la requête du mari; col. 3: à la requête de la femme; col. 4: à la requête de tous les deux; col. 5: nombre total. Col. 6 18: Divorces; col. 6: après séparation de corps; col. 7: séparation de fait depuis trois ans causée par discorde; col. 8: l'un des époux ayant refusé depuis deux ans de vivre avec l'autre; col. 9: l'un des époux disparu depuis trois ans; col. 10: bigamie; col. 11: adultère; col. 12: maladie vénérienne contagieuse; col. 13: voies de fait; col. 14: condamnation; col. 15: ivrognerie; col. 16: aliénation mentale; col. 17: nullité de mariage; col. 18: nombre total. Col : Durée du mariage. Col : Différence entre l'âge des époux. Col : Age des époux. Là-dessous: Enfants vivant au divorce.» 12. Mariages par mois, en » 13. Accouchées, par département, en Col., 1: Départements. Col. 2 4: Nombre des accouchées; col. 2: enfants légitimes (=Ä.); col. 3: enfants illégitimes (=Uä.). Col. 5 10: État civil; col. 5 6: mariées; col. 7 8: veuves et divorcées; col. 9: fiancées; col. 10: filles. Col : Age des accouchées, en groupes de cinq ans.» 14. Accouchées par âge en groupes d'un an, en Col. 1: Age. Col. 2 3: Campagne. Col. 4 5: Villes. Col. 6 8: Royaume.» 15. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 15: Durée des mariages.» 16. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par âge, en Col. 1: Durée des mariages. Col. 2 31: Age des accouchées; col. 2 11: campagne; col : villes; col : royaume.» 17. Pères des enfants légitimes nés en 1943, par âge 34 Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3 15: Age des pères.» 18. Pères et mères des enfants légitimes nés en 1943, par combinaison d'âge 35 Col. 1: Age des pères. Col. 2 9: Age des mères.» 19. Enfants nés, classés par mois, par vitalité, par sexe et par légitimité, en a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Mois. Col. 2 5: Nés vivants; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 6 9: Mort-nés. Col : Nombre total des naissances.» 20. Enfants nés, classés par naissances, par vitalité, par sexe et par légitimité, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre total des naissances. Col. 5 9: Enfants d'accouchements simples; col. 5 6: nés vivants; col. 7 8: mort-nés. Col : Enfants d'accouchements doubles. Col : Enfants d'accouchements triples. Col : Nés vivants; col : légitimes; col : illégitimes; dont enfants des fiancées (col. 26). Col : Mort-nés. Col. 40: Répartition des naissances par nombre des enfants, par vitalité, par sexe et par légitimité. A. Naissances simples. B. Naissances doubles. C. Naissances triples.

11 Pages. Tabl. 21. Enfants nés, classés par vitalité et par mois, en Col. 1: Départements. Col. 2: Nés vivants. Col. 3: Mort-nés.» 22. Décès par âge et par département, ainsi que décès dans les 2 premières années de la vie par sexe, par âge et par naissance légitime ou illégitime, en Col. 1: Départements. Col. 2 21: Age. Col. 22: Décès dans les 2 premières années de la vie, par jour (du premier mois), par mois (de la première année) et par trimestre (de la seconde année). Col : Campagne; col : enfants légitimes; col : enfants illégitimes. Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 23. Décès par sexe, par âge et par état civil, en Col. 1: Age. a) Groupes d'un an. b) Groupes de cinq ans. Col. 2 9: Campagne; col. 2: garçons; col. 3: mariés; col. 4: veufs et divorcés; col. 5: filles; col. 6: mariées; col. 7: veuves et divorcées. Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 24. Décès par mois, en Col. 1: Départements.» 25. Décès par âge et par mois, en Col. 1: Age. a) Campagne. b) Villes. c) Royaume.» 26. Décès par sexe, par état civil et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 6: Enfants au-dessous d'un an; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 7 8: Autres célibataires. Col. 9 10: Mariés. Col : Veufs (veuves) et divorcés.» 27. Décès par année de naissance, par sexe et par état civil, en Col. 1: Année de naissance. Col. 2 4, 8: Hommes. Col. 5 7, 9: Femmes. Col. 10, 11: Les deux sexes réunis. Col. 2: Célibataires. Col. 3: Mariés. Col. 4: Veufs et divorcés. Col. 5: Célibataires. Col. 6: Mariées. Col. 7: Veuves et divorcées. U = Morts avant d'avoir tant d'années accomplies qu'indique l'année du compte rendu moins l'année de naissance. Ö = Morts ayant tant d'années accomplies.» 28. Émigrés par département, par sexe, par état civil et par pays de destination, en Col. 1: Départements. Col. 2 3: Enfants au-dessous de 15 ans. Col. 4 5: Célibataires au-dessus de 15 ans. Col. 6 7: Mariés. Col. 8 9: Veufs, veuves et divorcés. Col : Nombre total. Col : Pour les pays de l'europe. Col : Pour les pays hors de l'europe.» 29. Immigrés par département, par sexe, par état civil et par pays de départ, en Cfr ci-dessus, Tabl. 28.» 30. Émigrés par sexe, par état civil et par âge en groupes d'un an, en Royaume 59 Col. 1: Age. Col. 2 3: Célibataires. Col. 4 5: Mariés. Col. 6 7: Veufs, veuves et divorcés. Col. 8 9: Nombre total.» 31. Immigrés par sexe, par état civil et par âge en groupes d'un an, en Royaume 60 Cfr ci-dessus, Tabl. 30.» 32. Émigrés pour et immigrés de pays divers, par sexe et par état civil, en Royaume 61 Col. 1: Pays de destination ou de départ. Col. 2 10: Emigrés; col. 2 3: enfants au-dessous de 15 ans; col. 4 5: célibataires au-dessus de 15 ans; col. 6 7: mariés; col. 8 9: veufs, veuves et divorcés; col. 10: nombre total. Col : Immigrés. Addition. Femmes accouchées d'enfants légitimes classées par durée des mariages et par âge, en et Nombres relatifs 62 Résumé en français IX X

12 X Résumé. Pour l'organisation et la subdivision de la statistique de la population en Suède voir les rapports précédents, surtout celui des années La présente publication forme un rapport sur les différents facteurs du mouvement de la population en 1943, à l'égard de la disposition et du contenu essentiellement égal au rapport de l'année précédente. Comme d'habitude, les chiffres principaux concernant le nombre des habitants sont insérés dans ce rapport. Le rapport spécial sur l'émigration et l'immigration n'étant pas publié à partir de l'année 1939, les données à ces égards sont publiées aussi dans ce rapport. La population totale de la Suède, au 31 décembre 1942, était de ; à la fin de l'année 1943, elle montait à L'accroissement a par conséquent été assez faible (10.01 ). La nuptialité, a été, en 1943, plus forte que d'ordinaire: 9'68 sur mille habitants. Le nombre des divorces a correspondu à sur mille habitants. Dans deux décades, le nombre des naissances a diminué même absolument presque sans interruption. Seulement, les années 1920 et 1921 accusent des renaissances assez passagères de la natalité. Depuis 1935 le taux de natalité s est élevé. En 1943 le taux de natalité monte à 19'32, et il est plus bas dans la campagne que dans les villes. Le taux de mortalité a été de Comme d'habitude pendant les temps récents, la mortalité a été plus basse dans les villes que dans la campagne. Le nombre des émigrés monte à 687, celui des immigrés à A part les émigrés, on a rayé des registres de population individus comme «introuvables» (voir la note p. VII). Le nombre des personnes rayées plus tôt mais inscrites de nouveau en 1943 s'élève à 1929.

13 Den berättelse om befolkningsrörelsen år 1943, som här framlägges, överensstämmer till uppställning och innehåll i allt väsentligt med motsvarande redogörelser för föregående år. Befolkningens ålders- och civilståndsfördelning vid utgången av redogörelseåret har på vanligt sätt beräknats genom s. k. framskrivning från den i närmast föregående års berättelse intagna fördelningen. Sedan den särskilda berättelsen»ut- och invandring» upphört, meddelas fr. o. m. år 1939 i berättelsen om befolkningsrörelsen även en redogörelse för omflyttningen med utlandet enligt de summariska folkmängdsredogörelserna. Liksom fallet varit i fråga om berättelserna för åren , meddelas icke heller här någon yrkesfördelning för vare sig vigda män och kvinnor, frånskilda män eller fäder till i äktenskap födda barn; dock ha liksom år 1942 i berättelsens text i vissa fall siffror meddelats för särskiljande av jordbruksbefolkning och övrig befolkning på landsbygden. Bearbetningen har liksom för redogörelseåren genomgående verkställts enligt manuell i stället för tidigare maskinell metod. A) Folkmängd och folkökning. Eikets folkmängd uppgick vid utgången av år 1943 till personer, vilket innebär en ökning sedan motsvarande tidpunkt närmast föregående år med G4 627 personer eller 1001 promille. Beträffande de i tab. 1 angivna folkmängdssiffrorna är att observera, att folkmängden i de särskilda områdena den 1 januari 1943 icke alltid sammanfaller med folkmängden den 31 december 1942, icke heller siffrorna för den 31 december 1943 med motsvarande för den 1 januari Orsaken härtill ligger i de administrativa regleringar, som skett vid årsskiftena. Vid ingången av år 1943 bildades två nya städer, nämligen Solna i Stockholms län (med inv.) och Sandviken i Gävleborgs län (med inv.), samt införlivades hela Almb5 r och Ånsta kommuner (med sammanlagt inv.) med Örebro, vissa områden av Agnetorp och Baltak (med sammanlagt 1319 inv.) med Tidaholm, ett område av Skrea (med 295 inv.) med Falkenberg samt vissa smärre områden av Söderala (med 6 inv.) med Söderhamn. Sammanlagt överfördes genom dessa områdesregleringar vid ingången av år 1943 icke mindre än personer från landsbygden till städerna. Vid samma tidpunkt gjordes en mindre överflyttning mellan två län, i det att vid upplösningen av Arno kommun i Uppsala län ett område (med 63 inv.) överfördes till Aspö i Södermanlands län. Vid 1944 års början bildades ytterligare två nya städer, nämligen Fagersta i Västmanlands län (med inv.) och Borlänge i Kopparbergs län (med inv.), samt införlivades hela Arvika landskommun (med inv.) med Arvika, största delen av Lunds landskommun (med inv.) med

14 2* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. Tab. A. Befolkningsrörelsen, i, länsvis år 1943 samt under femårsperioden Lund, vissa områden av Tölö (mod 60 inv.) ined Kungsbacka samt ett område av Agnetorp (med 31 inv.) med Tidaholm. Sammanlagt överfördes genom dessa områdesregleringar vid ingången av år personer från landsbygden till städerna. Några överflyttningar mellan skilda län skedde icke vid 1944 års ingång. Angående övriga regleringar, såsom områdcsregleringnr mellan olika socknar i samma län m. m., hänvisas till de särskilda årsredogörelserna för folkmängden inom administrativa områden. I tab. 2 redogöres för folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år kol. 22 meddelas uppgift om vinst eller förlust genom de områdesregleringar vid början av år 1943, för vilka ovan redogjorts. Om man lägger nativitetsöverskottet (kol. 8) till vinst eller förlust genom omflyttning (kol. 21), erhåller man uppgift rörande folkökningen från den 31 dec till samma datum 1943 (kol. 25). Omflyttningens sista kolumn (kol. 21) borde egentligen vara =- skillnaden mellan de två kolumner (kol. 13 ocli 18), som angiva summorna av in- res]), ulflyttade (till och från de särskilda församlingarna). Så är emellertid endast sällan fallet. T kolumnen för vinst eller förlust genom omflyttning (kol. 21) ingå nämligen även rättelser i fråga om siffrorna för folkmäng-

15 FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND M. M. 3* den och befolkningsrörelsen. Det må framhållas, att vid avgivandet av församlingarnas summariska folkmängdsredogörelser dessa skola jämlikt gällande författning insändas till statistiska centralbyrån före februari månads utgång antalet födda och döda ännu icke är definitivt känt samt att ifrågavarande antal i regel ökas genom efteranmälningar ävensom genom den av centralbyråns granskning föranledda skriftväxlingen. Vad Stockholm beträffar, bör ihågkommas, att såsom folkmängd angives (utom för folkräkningsår) den mantalsskrivna folkmängden, medan uppgifterna om befolkningsrörelsens olika faktorer härröra dels från mantalskontoret (rörande omflyttning och överförande till och från boken över obefintliga), dels från prästerskapet. Även i övrigt äro vissa fel oundvikliga i ett arbete av sådan omfattning som den svenska folkbokföringen. Det visar sig bl. a., att skillnaden mellan de från inrikes ort inflyttades och de till inrikes ort utflyttades antal icke för hela riket blir 0, såsom dock rätteligen borde vara förhållandet. Vad nu är sagt om länsområdena, gäller givetvis även om de särskilda städerna (se tab. 3 och 4). Någon särskild kolumn för inkorporeringar finnes emellertid ej här; dock ingår vinst genom inkorporering i folkökningen. I föreliggande berättelse ha liksom i den närmast föregående i tab. 2 även intagits uppgifter beträffande den inrikes omflyttningen med särskiljande av flyttningarna mellan städer och landsbygd. Såsom i berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1943 berörts, äro siffrorna i detta hänseende på grund av brister i systemet för kyrkobokföringen att betrakta såsom behäftade med en del felaktigheter. Såsom följd därav är t. ex. antalet personer i städerna, som inflyttat från landsförsamlingar inom riket, icke detsamma som antalet personer på landsbygden, som utflyttat till stadsförsamlingar inom riket, vilket det naturligtvis vid ett alldeles felfritt funktionssätt för folkbokföringen borde vara. I det stora hela synas emellertid de fel, som vidlåda siffrorna för den inrikes omflyttningen, vara av rätt underordnad betydelse. B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m. a) Proportionen mellan könen inom rikets befolkning har under senare tider i det hela utjämnats, såsom framgår av följande tal:

16 4* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND M. M. Tab. B. Befolkningsrörelsen, i, i de större städerna år 1943 samt under femårsperioden ) Ett utmärker underskott av födelser, resp. folkminskning. 2 ) Häri ingår även tillväxt genom inkorporering.

17 FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND M. M. Tab. C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön år 1943, jämförd med äldre tider. 5* Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har kvinnkönets relativa övertalighet aldrig varit så ringa som de senaste åren. Emellertid ställer sig proportionen rätt olika å landsbygden och i städerna. På landsbygden råder sedan 1919 överskott av män, och detta gäller från och med 1934 landsbygden inom varje län. I städerna åter förefinnes ett stort kvinnoöverskott, som relativt taget är särskilt utpräglat i de största städerna, i synnerhet Stockholm 1 ) (1 225 kvinnor mot män år 1943). I hela Norrland och dessutom i flertalet län i Svealand och Götaland är mankönet övertaligt, även om stadsbefolkningen medräknas. Huru proportionen mellan könen förändrats inom olika åldersklasser, framgår av tab. C; numera finnes överskott av män i samtliga femårsklasser upp till 40 år. b) Ålders- och civllståndsfördelningen av rikets folkmängd vid redogörelseårets slut finnes framlagd i tab. 5 och har, såsom inledningsvis angivits, beräknats genom framskrivning från fördelningen vid 1942 års slut. Därvid hava utnyttjats de uppgifter om befolkningsrörelsens faktorer, som inkomma till statistiska centralbyrån dels genom summariska folkmängdsredogörelser och dels i form av utdrag ur vigsel-, födelse- och dödböckerna. Folkmängdens absoluta och relativa fördelning vid slutet av år 1943 på större åldersgrupper framgår av följande sammanställning, som även upptager motsvarande siffror för de närmast föregående åren. 1) Vid redogörelseårets slut förelåg övertalighet av män i tolv städer, nämligen Vaxholm, Torshälla, Huskvarna, Karlskrona, Trollhättan, Skövde, Karlskoga, Köping, Avesta, Ludvika, Sandviken och Boden.

18 6* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND M. M. Såväl det absoluta som det relativa talet för åldrarna över 65 år är det största, som den svenska befolkningsstatistiken hittills kunnat uppvisa. För åldersgrupperna år visar relativtalet en tendens att minskas, medan gruppens numerär, absolut taget, företer fortsatt tillväxt. Barn- och ungdomsåldrarnas andel av befolkningsmassan, som år 1941 var mindre än någonsin tidigare iakttagits, har under de båda senaste åren obetydligt ökats; även absoluta antalet personer i dessa åldrar har de senaste åren visat ökning. c) För redogörelseåret har, liksom för de föregående åren, verkställts en beräkning av medelfolkmängden inom huvudgrupper av landskommuner efter yrkeskaraktär, varvid, liksom för åren , följts den indelning i kommungrupper, som verkställts på grundval av yrkesuppgifterna till 1940 års allmänna folkräkning. Givetvis ha härigenom de särskilda kommungruppernas andelar av hela landsbygdsbefolkningen i jämförelse med år 1939 och tidigare år förskjutits, men för beräkningarna av giftermåls-, födelse- och dödstal torde övergången till den reviderade kommungrupperingen vara av mindre betydelse. Liksom vid 1930 och 1935/36 års folkräkningar har skilts mellan följande fyra kategorier: A-kommuner med minst 75 % av befolkningen tillhörande jordbruk med binäringar (huvudgrupp I), B-kommuner med % av befolkningen inom huvudgrupp I, C-kommuner med mindre än 50 % av befolkningen inom huvudgrupp I, ej agglomererad, D-kommuner med minst 2 / 3 agglomererad (= i tätorter boende) befolkning. I procent av landsbygdens medelfolkmängd motsvara dessa tal:

19 GIFTERMÅL. Tab. D. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren * C) Giftermål. a) Antalet giftermål m. m. Hela antalet giftermål år 1943 utgjorde ( år 1942), motsvarande en relativ frekvens av 968 giftermål på varje tusental av medelfolkmängden 3 ) (9'90 år 1942). Ifrågavarande promilletal, som brukar benämnas det allmänna giftermålstalet, har av gammalt, vid jämförelse med flertalet andra europeiska länder, ansetts ligga lågt för Sverige. Sedan mitten av 1920-talet företer emellertid giftermålstalet en avsevärd ökning, men visade för åren 1940 och 1941 tendens till stagnation för att ånyo kraftigt ökas under år 1942, då talet var det största sedan år Redogörelseårets tal uppvisar en mindre minskning, men ligger dock över motsvarande tal för de flesta andra europeiska länder. Mest utpräglad har giftermålstalets ökning varit för städerna. Från värdet 750 /oo år 1925 har städernas giftermålslal sålunda ökats till 1225 / 00 för redogörelseåret (12'78 /oo 1) Hela antalet vigda män, i första giftet, på tusen ogifta män i åldern år. 2 ) Hela antalet vigda kvinnor, i första giftet, på tusen ogifta kvinnor i åldern år. 3 ) Den ganska avsevärda skillnaden mellan här anförda definitiva och förut publicerade preliminära siifror för antalet giftermål (se Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1943) är beroende på efteranmälningar av vigslar i samband med statistiska centralbyråns granskning av utdragen ur lysnings- och vigsolböckerna.

20 8* GIFTERMÅL. år 1942). Motsvarande värden för landsbygdens giftermålstal äro 5'61 respektive 7'99 (811 år 1942). Det må i sammanhang härmed erinras om, att giftermålstalen för landsbygd och städer icke äro direkt jämförbara, enär de påverkas av bl. a. olikheter i fråga om befolkningens ålders- och civilståndsfördelning. På grund av den pågående omvandlingen av befolkningens sammansättning i nämnda hänseenden kunna ej heller giftermålstalen för riket för tidigare och senare år direkt jämföras med varandra. Genom sammanställning av årliga antalet i första giftet inträdda män respektive kvinnor inom olika åldersgrupper med motsvarande medelfolkmängder kan emellertid verkan av omnämnda skiljaktigheter i stort sett elimineras. De härvid erhållna speciella giftermålstalen för olika femårsgrupper, vilka för några senare år finnas upptagna i tab. D, visa för redogörelseåret stegring såväl för männens som för kvinnornas vidkommande i åldrarna under 30 år och över 50 år samt för kvinnorna dessutom i åldrarna år. Giftermålstalen för de olika länen, ävensom för landsbygd och städer, återfinnas i tab. A (sid. 2*) och för var och en av de större städerna i tab. B (sid. 4*). Giftermålens fördelning på huvudgrupper av landskommuner efter yrkeskaraktär (jfr närmare härom, sid. 6*) framgår av nedanstående sammanställning av antalet giftermål såväl i absoluta tal som i relation till medelfolkmängden i resp. kommungrupper: I fråga om giftermålens fördelning efter kontrahenternas förutvarande civilstånd ävensom beträffande medelåldern för de vigda hänvisas till följande tablå, som visar fördelningen i detta avseende per 100 äktenskap: Medelåldern för under redogörelseåret vigda ligger för såväl män som kvinnor något lägre än under de närmast föregående åren vid såväl första gifte som omgifte. Det framgår även, att relativa antalet av de vigslar, där endera eller båda kontrahenterna förut varit gifta, under samma tid visat fortgående tendens till ökning.

21 GIFTERMÅL. 9* I tab. 7 redovisas de vigda efter ålder och kyrkoskrivningsort. I likhet med närmast föregående år samt år 1937 och tidigare år ha de manliga kontrahenterna för redogörelseåret fördelats efter sina kyrkoskrivningsorter och icke, såsom under åren , efter lysningsorterna. Detta medför bl. a., att det numera åter blivit möjligt att särskilja de manliga kontrahenter, som icke varit kyrkoskrivna i Sverige. Dessa voro under redogörelseåret endast 133 (306 år 1942), därav från Norge 86, Finland 14, Dammark 10, Tyskland 8, England 6 och övriga länder 9. b) Yrkesfördelningen bland de vigda. Såsom i det föregående nämnts, inställde statistiska centralbyrån för åren bearbetningen av yrkesuppgifterna för vigda män och kvinnor. För redogörelseåret liksom för år 1942 genomfördes dock för landsbygden en uppdelning av de vigda männen på tvenne grupper, jordbruksbefolkning och övrig befolkning, varjämte för redogörelseåret motsvarande uppdelning genomförts även i fråga om de vigda kvinnorna. Med jordbruksbefolkning avses härvid befolkning, tillhörande huvudgruppen»jordbruk med binäringar», d. v. s. jordbruk, boskapsskötsel, skogsbruk och fiske, inklusive f. d. yrkesutövare inom dessa näringsgrenar. Av vigda män och vigda kvinnor på landsbygden tillhörde endast resp eller 371 % och 8317 eller 265 % jordbruksbefolkningen. I blott fall tillhörde båda kontrahenterna nämnda befolkningsgrupp, varav följer att endast 36'9 % av de vigda männen och 524 % av de vigda kvinnorna inom jordbruksbefolkningen valt kontrahenter tillhörande sin egen befolkningsgrupp. De vigda männens fördelning efter ålder inom jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning samt stadsbefolkning framgår av följande tablå: Det framgår härav, att de vigda männen inom jordbruksbefolkningen i relativt större utsträckning än inom såväl den övriga landsbygdsbefolkningen som stadsbefolkningen tillhöra de högre giftermålsåldrarna. Vad landsbygdsbefolkningen utom den egentliga jordbruksbefolkningen beträffar, företer den i stort sett likartad åldersfördelning med stadsbefolkningen, med undantag likväl för att den gentemot sistnämnda befolkningsgrupp uppvisar ett proportionsvis något högre antal vigda i de mellersta åldersgrupperna.

22 10* GIFTERMÅL. Motsvarande fördelning bland de vigda kvinnorna är följande: I fråga om kvinnorna är det särskilt jordbruksbefolkningen, som i relativt största omfattningen är representerad i de lägre giftermålsåldrarna. Omgiftesfrekvensen inom de särskilda grupperna framgår av följande tablå: För såväl män som kvinnor är omgiftesfrekvensen lägst bland jordbruksbefolkningen, därnäst lägst bland övrig landsbygdsbefolkning och högst bland stadsbefolkningen, vilkens tal för männen är mera än det dubbla och för kvinnorna mer än det fyrdubbla mot jordbruksbefolkningens. Med få undantag är förhållandet detsamma inom de olika åldersgrupperna. Särskilt stor är skillnaden inom de yngre åldersgrupperna, vilket sammanhänger med att de omgifta i dessa grupper till största delen äro frånskilda, vilka ju äro jämförelsevis talrika bland stadsbefolkningen. c) Årstiden vid äktenskaps ingående. Beräknas antalet inom varje månad ingångna äktenskap per år och inv., varvid månaderna reduceras till lika längd, får man följande resultat:

23 GIFTERMÅL. 11* Såsom sedan mer än hundra år iakttagits, ingås i vårt land i regel rätt få äktenskap under månaderna januari mars och juli september, men däremot jämförelsevis många under årets sista kvartal. Detta gäller också om redogörelseåret. d) Antal vigslar utan föregående lysning, s. k. krigsvigslar. För de senare åren ha.r på grund av det för varje år starkt minskade antalet s. k. krigsvigslar endast summariska uppgifter härom meddelats. Med fördelning efter kvinnans kyrkoskrivningsort (landsbygd, städer) ställer sig antalet krigsvigslar för de år, för vilka uppgifter i detta hänseende föreligga, absolut och i procent av hela antalet vigslar sålunda: e) Borgerliga äktenskap. Kontrahenternas konfessionella förhållanden. I tab. 6 där giftermålen redovisas länsvis, angives bl. a. antalet ingångna borgerliga äktenskap, såväl valfria som obligatoriska. I förhållande till hela antalet giftermål utgjorde de borgerliga i procent: Såsom centralbyrån i tidigare berättelser framhållit, är med numera (fr. o. m. år 1916) gällande lagstiftning borgerlig vigsel ovillkorligen föreskriven blott i ett fåtal fall, nämligen vid giftermål mellan kristen och mosaisk eller annan icke-kiisten trosbekännare samt då ingendera av kontrahenterna tillhör vare sig svenska kyrkan eller något av de främmande trossamfunden med rätt till vigsel.

24 12* GIFTERMÅL. De för redogörelseåret avgivna vigselboksutdragens anteckningar om kontrahenternas konfessionella förhållanden hava, liksom fallet varit under flera år, icke gjorts till föremål för statistisk bearbetning, varför någon fördelning av de ingångna äktenskapen efter konfession icke kan här framläggas. För närmare upplysningar beträffande vissa ofullständigheter i uppgiftsmaterialet och övriga hithörande frågor hänvisas till dels 1936 års redogörelse, dels del V av redogörelsen för 1930 års allmänna folkräkning. f) Skilsmässor. Beträffande skilsmässostatistikens material och omfattning hänvisas till tidigare berättelser, särskilt dem för åren och Utöver de ganska detaljerade uppgifter om skilsmässorna, som lämnas i tab. 11, innehåller primärmaterialet ytterligare ett par upplysningar. En sådan rörde myndigheter, av vilka äktenskap blivit upplösta; och fördelade sig år 1943 de upplösta äktenskapen sålunda: Ifall de utav överrätt avkunnade skilsmässoutslagen fördelas efter den domstol, som dömt i första instans, blir fördelningen av hela antalet: häradsrätt 1 512, rådhusrätt Skilsmässorna äro således absolut taget betydligt talrikare i städerna än å landsbygden, och i ännu högre grad blir detta givetvis fallet, om hänsyn även tages till de städer, som lyda under landsrätt. På en million av medelfolkmängden komma i hela riket 731, därav i städer med egen jurisdiktion ej färre än men i domsagorna (inklusive städer under landsrätt) endast 354 skilsmässor. En annan upplysning hänför sig till arten av den myndighet, inför vilken det upplösta äktenskapet en gång blivit ingånget, eller m. a. o. den kyrkliga eller borgerliga formen för äktenskaps ingående. I detta hänseende är fördelningen av de år 1943 upplösta äktenskapen följande: I enlighet med en i tidigare berättelser närmare angiven metod har centralbyrån sökt utröna, huruvida borgerliga äktenskap möjligen proportionsvis oftare upplösas genom skilsmässa än kyrkliga eller tvärtom. Jämförelsen har för år 1943 utfallit på följande sätt:

25 BARNAFÖDERSKOR. I fråga om de fr. o. m. år 1916 vigda, synes sålunda en dylik jämförelse giva vid handen, att borgerliga äktenskap förekomma i något större proportion bland upplösta än bland samtliga ingångna äktenskap. Av tab. 11 framgår bl. a. de frånskilda parens fördelning efter antalet gemensamma barn. Ej färre än par, motsvarande 37l procent av liela antalet voro barnlösa; proportionen är säkerligen betydligt högre än för motsvarande grupper bestående äktenskap. I de fall, där minderåriga barn finnas i det upplösta äktenskapet, brukar skilsmässoutslaget innehålla bestämmelse om, vilken av makarna som skall ha vårdnaden om barnen. Sådan uppgift har lämnats i fall, motsvarande 91"0 % av samtliga upplösta äktenskap med barn. I fall tillerkändes barnen hustrun, i 397 fall mannen, i 142 fall delades barnen mellan makarna; i 57 fall skulle vårdnaden helt eller delvis tillkomma annan person eller inrättning. 13* D) Barnaföderskor. Hela antalet barnaföderskor under år 1943 uppgick till ( år 1942), vilket motsvarar relationen 19'50 på varje tusental av medelfolkmängden (17-88 år 1942, 15'79 år 1941). Det må i sammanhang härmed nämnas, att det relativa talet för år 1934, 13-87, är det lägsta kända, som någonsin förekommit i Sverige, medan år 1933 uppvisar det lägsta absoluta antal barnaföderskor, som förekommit sedan år 1820, eller Ehuru frekvensen av födelser inom olika åldersgrupper av kvinnor förutom av åldern är i främsta rummet beroende av proportionen gifta, synes det kunna vara av intresse att jämföra hela antalet barnaföderskor i olika åldrar med motsvarande kvinnliga medelfolkmängder, oavsett civilstånd. En sådan sammanställning lämnas här nedan: Det framgår av ovanstående tablå, att fruktsamheten, oavsett barnaföderskornas civilstånd, för redogörelseåret i jämförelse med närmast föregående år uppvisar en påtaglig ökning i samtliga åldrar utom över 45 år. Medelåldern år 1943 för samtliga barnaföderskor utgjorde 2925 år; å landsbygden särskilt år, i städerna år.

26 14* BARNAFÖDERSKOR. Då man särskiljer födelser inom och utom äktenskap, plägar antalet av de förra jämföras med folkmängden av gifta kvinnor i åldern år. Nämnda relation, som även benämnes det äktenskapliga fruktsamhetstalet, ävensom antalet barnaföderskor med barn i äktenskap på gifta kvinnor inom olika åldrar, framgå för redogörelseåret ocli några föregående år av följande sammanställning : Förestående tablå visar, att den äktenskapliga fruktsamheten under de senare åren ökats, så att den under redogörelseåret ligger betydligt högre än under femårsperioderna och , men ej så högt som under tioårsperioden T fråga om do i tablån redovisade värdena å fruktsamheten inom olika åldrar kan konstateras, att de under redogörelseåret i jämförelse med närmast föregående år ökats, även vad angår särskilt de gifta kvinnorna, i samtliga åldrar utom över 45 år. Jämsides härmed har medelåldern för barnaföderskor med barn i äktenskap företett en tämligen stadig nedgång. Under femårsperioden utgjorde den år, men under perioden 193G 1940 endast 29-90, under år och under redogörelseåret Å landsbygden särskilt var talet 29'99 och i städerna 2936; i båda fallen äro talen något lägre än under närmast föregående år. Till civilståndet äro de barnaföderskor, som nedkommit med barn inom äktenskap, naturligtvis nästan alla gifta; ett ringa antal utgöres av förut gifta, och uppgick deras antal under år 1943 till % av hela antalet; medeltalet för femårsperioden var 0089 %. Den relativa fördelningen av barnaföderskor med inomäktenskapliga barn efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten finnes angiven i tab. E. Till ytterligare belysning av ämnet hava i en tabell, som bilagts den egentliga tabellavdelningen, för några senare år framlagts beräkningar av det äktenskapliga fruktsamhetstalet inom särskilda grupper av gifta kvinnor efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder vid nedkomsten. För dessa beräkningar, som direkt ansluta sig till dem, som i förevarande hänseende meddelats i befolkningskommissionens betänkande med vissa demografiska utredningar (Stat. off. utr. 1938: 24), svarar Statistiska institutionen vid Lunds universitet. 1 ) Hela antalet barnaföderskor med barn i äktenskap på gifta kvinnor i åldern år.

27 BARNAFÖDERSKOR. Tab. E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap, efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år * Antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap jämföres lämpligast med folkmängden av ej gifta kvinnor (ogifta, änkor och frånskilda) i åldern år. Detta relationstal samt antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap på ej gifta kvinnor inom olika åldrar meddelas för redogörelseåret och. de närmast föregående åren i följande tablå: Det framgår av ovanstående tablå, att fruktsamheten utom äktenskap, som tidigare på det hela taget och vad olika åldrar beträffar företett tendens till stagnation, under redogörelseåret något ökats såväl totalt som i samtliga åldersklasser utom den allra högsta. Medelåldern har även här under senare år i stort sett varit i sjunkande. Under perioden utgjorde den 2421 år, men under perioden endast år. För år 1942 var medelåldern 2437 och för redogörelseåret 24'34 år. På landsbygden var medelåldern år och i städerna 2481 år; i båda fallen föreligger minskning sedan närmast föregående år. 1) Hela antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap på ej gifta kvinnor i åldern år.

28 16* FÄDER TILL INOM ÄKTENSKAP FÖDDA BARN. Av skäl, som närmare angivits i tidigare berättelser, måste det uppgivna antalet gifta mödrar till utom äktenskap födda barn under senare år anses väsentligt understiga det verkliga. Däremot har den sedan år 1917 gällande lagstiftningen om trolovningsbarn haft till följd, att antalet trolovade mödrar i förhållande till hela antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap från och med 1916 till och med 1932 så gott som oavbrutet ökats, från 10-8 % förstnämnda år till 31-5 % sistnämnda år. Under redogörelseåret utgjorde detta tal 302 %. De trolovade mödrarnas relativa talrikhet växlar emellertid ganska mycket i olika län och i olika städer. Detta förhållande synes tyda på olika seder å olika orter inom landet, möjligen ock på något olika praxis vid födelsernas inregistrering. Förhållandet mellan hela antalet födda barn, och antalet barnaföderskor var under redogörelseåret på 1000 mot år Det överskott av födda barn, som uppstår genom flerborderna, blir alltid mer än fullständigt uppvägt genom dödfödslarna. Antalet levande födda barn är därför städse något lägre än antalet barnaföderskor. Ar 1943 var proportionen mellan hela antalet levande födda barn och antalet barnaföderskor på mot år E) Fäder till inom äktenskap födda barn. Bearbetningen av uppgifter rörande fäder till i äktenskap födda barn har omfattat ålder samt kombination mellan fädernas och mödrarnas ålder. Därjämte har i fråga om landsbygden en fördelning på jordbruksbefolkning och övrig befolkning ägt rum. Antalet fäder till barn i äktenskap ställer sig för olika åldersgrupper i förhållande till motsvarande medelfolkmängder av gifta män på följande sätt: Redogörelseårets tal äro genomgående högre än närmast föregående års utom i vissa av de högsta åldrarna, i vilka antalet fäder till barn i äktenskap dock är obetydligt. 1 ) De absoluta talen äro små.

29 FÄDER TILL INOM ÄKTENSKAP FÖDDA BARN. Kombinationen av fädernas och mödrarnas ålder meddelas i tab. 18. Närmare bearbetning av dessa uppgifter brukar sparas för tioårsöversikterna. 17* I enlighet med vad inledningsvis påpekats, skedde ingen bearbetning av yrkesuppgifter för fäder till inom äktenskap födda barn under åren Icke heller under år 1942 skedde någon fullständig yrkesbearbetning; dock särskildes de gifta fäder och deras hustrur, som tillhörde jordbruksbefolkningen, vid bearbetningen av materialet för landsbygden från dem, som tillhörde andra yrkesgrupper. Även för redogörelseåret har en dylik uppdelning ägt rum. Antalet nedkomster inom äktenskap bland jordbruksbefolkningen utgjorde under redogörelseåret 443 % av hela antalet nedkomster inom äktenskap på landsbygden mot 449 % år Av följande tablå framgå skiljaktigheterna mellan jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning och stadsbefolkning i fråga om de gifta mödrarnas ålder vid nedkomsten: Av tablån framgår, att mödrarna inom jordbruksbefolkningen i relativt större utsträckning vid nedkomsten tillhöra de högre åldersklasserna än mödrarna inom den övriga landsbygdsbefolkningen och stadsbefolkningen, men att någon utpräglad skillnad mellan de två sistnämnda befolkningsgrupperna icke kan anses föreligga. Skillnaderna i fråga om nedkomståldern mellan jordbruks- och stadsbefolkningsgrupperna torde åtminstone delvis sammanhänga med större barnantal inom förstnämnda befolkningsgrupp. En. jämförelse mellan de nämnda befolkningsgrupperna i fråga om äktenskapets varaktighet vid nedkomsten utfaller på följande sätt:

30 18* FÖDDA BARN. F) Födda barn. Hela antalet år 1943 födda barn belöpte sig till , varav levande födda och dödfödda. På av medelfolkmängden var antalet levande födda 1932 (1772 år 1942). Denna relation, som benämnes allmänna födelsetalet, har, bortsett från åren 1920 och 1921, då en rätt stark stegring i nativiteten ägde rum, samt från obetydliga höjningar under enstaka år, befunnit sig i kontinuerligt sjunkande ända sedan 1800-talet, särskilt efter 1900-talets första årtionde, för att nå ett minimum år 1934 (13-68). Sedan dess har talet emellertid varje år (utom 1940, som uppvisade en mindre tillbakagång) successivt ökats, så att redogörelseårets tal är det största sedan år Såsom i det följande skall närmare beröras, torde ökningen av antalet födda i första rummet böra sättas i samband med den starka ökningen av antalet ingångna äktenskap, men synes även för de allra senaste åren till någon del bero på en verklig ökning av den äktenskapliga fruktsamheten. I berättelserna för åren 1935 och 1936 har närmare redogjorts för en beräkning, avsedd att belysa, huru förändringar i befolkningens ålders- och civilståndssammansättning inverka på allmänna födelsetalets utveckling. För redogörelseåret kan i anslutning härtill omnämnas, att antalet födda barn under år 1943, hänfört till samma års civilstånds- och 1910 års åldersfördelning, skulle motsvara ett födelsetal av 17'29 /oo i stället för det observerade födelsetalet 1932 /oo. Födelsetalet i städerna höll sig länge på avsevärt lägre nivå än på landsbygden, ehuru skillnaden under senare tid alltmera utjämnats. Fr. o. m. år 1941 har emellertid landsbygdens födelsetal varit lägre än städernas och utgjorde för redogörelseåret 18'58, medan städernas uppgick till 2045, vilket motsvarar talet 91 för landsbygden, om städernas födelsetal sättes = 100. De levande födda barnens fördelning på huvudgrupper av landskommuner efter yrkeskaraktär framgår av följande sammanställning, som för resp. kommungrupper angiver såväl absoluta som relativa antalet födda. (Ang. kommungruppernas beteckning hänvisas till sid. 6*). För belysning av fruktsamheten efter barnaföderskornas ålder inom olika kommungrupper hänvisas i övrigt till den redogörelse härom, avseende åren och , som meddelades i 1941 års berättelse, sid. 17* 19*. Födelsetalets utveckling i ett antal europeiska länder under senare år framgår av efterföljande (delvis preliminära) uppgifter:

31 FÖDDA BARN. 19* Såsom statistiska centralbyrån närmare framhållit i tidigare berättelser, böra internationella jämförelser beträffande fruktsamheten på grundval av allmänna födelsetalet av flera skäl icke tillmätas alltför stor vikt. Samtliga län visa för år 1943 betydligt högre födelsetal än för femårsperioden (se tab. A, sid. 2*). Särskilt stor är ökningen i Stockholms stad, där födelsetalet ökats från 1255 /oo åren till 2040 / 0 o år 1943, d. v. s. med omkring 63 %. Ävenledes kan framhållas, att födelsetalet för 1943 i samtliga län visar betydligt högre värden än för Högsta födelsetalet visar som vanligt Norrbottens län med 2671 / 00. Lägsta födelsetalet har Kronobergs län med 1681 /oo, närmast följt av Värmlands län med 16'88 / 00. I samtliga städer med minst invånare (se tab. B, sid. 4*) företer födelsetalet för redogörelseåret i jämförelse med femårsperioden ökning. Om födelsetalen för redogörelseåret jämföras med motsvarande tal för 1942, konstateras med några få undantag ökning i dessa städer. Med avseende å de födda barnens fördelning efter olika grunder (kön, liv, äktenskaplig eller utomäktenskaplig börd) meddelas följande relativa tal: Antalet födda barn i varje månad redovisas i tab. 19 och 21. De olika månadernas födelsetal tillika med jämförelsetal för de närmast föregående åren äro meddelade i tab. F. Ett närmare studium av hithörande spörsmål ävensom av flerbörderna brukar reserveras för tioårsöversikten. I fråga om dödfödselkvotens variation med moderns ålder meddelas senast tillgängliga uppgifter i 1937 års berättelse (sid. 23*), vartill här hänvisas.

32 20* DÖDA. Tub. F. Födelsetalet, i, under olika månader år 1943, jämfört med närmast föregående år. 1 ) Bland födelserna och de födda ingå i samtliga tabeller även sådana fall, där modern varit utländsk medborgare eller s. Jc. statslös. Då den under kriget ökade immigrationen kunnat antagas ha medfört, att ett flertal sådana fall kommer att ingå i den svenska födelsestatistiken, har för redogörelseåret för första gången gjorts en undersökning rörande den omfattning, vari nedkomster förekommit bland de här i landet vistande utlänningarna och statslösa. Resultaten framgå, med skillnad eftersom mödrarna varit eller icke varit kyrkobokförda i svensk församling, av här nedan anförda siffror; Av samtliga födda utgjorde ifrågavarande grupps födelser i allt endast 038 %. För landsbygden blir motsvarande tal ännu mindre, eller 0"21#, och för städerna någol större, eller 062 %. Huru litet utlänningarna och de statslösa påverkat redogörelseårets födelsetal framgår därav, att om samtliga bland dem förekommande födelser frånräknas, minskas födelsetalet endast från / 00 till /oo. G) Döda. Hela antalet dödsfall år 1943 uppgick till ( år 1942), motsvarande 1018 på varje tusental av medelfolkmängden (991 år 1942, 1126 år 1941). Dödstalet för redogörelseåret var således något högre än år 1942, då det var det lägsta, som någonsin förekommit i vårt land, men var dock lägre 1 ) Talen beräknade per år. Månaderna reducerade till lika längd.

33 DÖDA. 21* än år 1933, som tidigare uppvisat dödlighetsminimum, nämligen ett dödstal av 1T23 /oo. Till belysande av huru förändringar i befolkningens ålderssammansättning kunna påverka allmänna dödstalet, kan i detta sammanhang nämnas, att redogörelseårets dödlighet, hänförd till exempelvis 1910 års åldersfördelning, skulle motsvara ett dödstal av 918 /oo i stället för det observerade dödstalet 1018 / 0 o. Fordom rådde en utpräglad skillnad mellan dödligheten i stad och på landsbygd. Städernas dödstal kunde vara ända till halvannan gång så högt som landsbygdens. Denna skillnad blev småningom allt mindre, och numera är städernas dödstal lägre än landsbygdens. Dödstalet år 1943 för landsbygden var 10'77 /oo, medan städernas dödstal uppgick till endast 9'30 /oo- Sistnämnda tal motsvaras av 864, om dödstalet för landsbygden sättes = 100. Det är den fördelaktigare åldersfördelningen i städerna, som gör, att dessa numera uppvisa det lägre dödstalet. Dödstalen i de efter yrkeskaraktär bestämda kommungrupperna (jfr sid. 6*) framgå av följande sammanställning: Det förtjänar framhållas, att de ovan angivna skiljaktigheterna mellan dödstalen till en del äro ett uttryck för de olikheter i fråga om åldersfördelningen, som föreligga beträffande respektive kommungrupper. Dödstalen i de olika länen återfinnas i tab. A (sid. 2*). I jämförelse med motsvarande dödstal för femårsperioden förete redogörelseårets siffror minskning för samtliga län. De lägsta dödstalen för år 1943 förete Västerbottens län (898 ), Norrbottens län (928 ) och Stockholms stad (9'63 ). Redogörelseåret har medfört lägre dödstal än tillförne för Blekinge, Kristianstads, Älvsborgs, Skaraborgs och Norrbottens län. övriga läns dödlighetsminima inträffade under år 1942 med undantag av Jämtlands, vars dödlighetsminimum från 1934 (1039 ) icke underskridits. Dödstalen för städer med minst invånare återfinnas i tab. B sid. 4*. Redogörelseårets tal äro lägre än medeltalen för perioden för samtliga dessa städer. Dödstalet år 1943 var för mankön 10'31 /oo, för kvinnkön 1006 %o. Den tidigare bestående överdödligheten för mankönet, som under senare tid utjämnats och för enstaka år t. o. m. övergått till lägre dödlighet än för kvinnkönet (jfr för tidigare år tab. L i 1937 års berättelse), synes under redogörelseåret i likhet med närmast föregående år åter göra sig gällande. Beträffande könens dödlighet råder en viss skillnad mellan landsbygd och stad. På landsbygden har nämligen tidigare överdödligheten för kvinnkönet varit påtagligt framträdande, men skillnaden är numera obetydlig, i det att under

34 22* DÖDA. Tab. G. Dödstalen, i, efter kön, ålder och civilstånd. 1 ) Dödligheten i första levnadsåret är beräknad pä antalet levande födda. 2 ; Dödstalet beräknat på medelfolkmängden.

35 DÖDA. 23* redogörelseåret männens dödstal särskilt för landsbygden var 10'72 och kvinnornas 1081 %o. I städerna åter har det plägat vara överdödlighet för männen, vilket även var fallet för redogörelseåret, i det att dödstalet för männen var 962 och för kvinnorna 901 /oo. Könens dödstal äro ej helt jämförbara, då de påverkas av olikheter i fråga om åldersfördelningen; undersöker man nämligen förhållandet mellan dödstalen inom de särskilda åldersgrupperna, så befinnes kvinnkönets dödstal inom alla åldersgrupper vara lägre än mankönets (jfr tab. G). Detsamma gäller inom alla åldersgrupper i fråga om varje civilstånd taget för sig, utom för förut gifta i åldern år, där männens dödlighet är lägre än kvinnornas och för gifta i åldern år, där de båda könens tal äro lika. För närmare kännedom om könens olika dödlighetsförhållanden hänvisas till centralbyråns dödlighets- och livslängdstabeller för årtiondet Relativtal belysande dödligheten inom olika åldrar och civilstånd meddelas i tab. G. Jämföras talen i tab. G med i tidigare berättelser lämnade uppgifter om de lägsta iakttagna dödetalen för varje särskild åldersgrupp (jfr även tablån å sid. 29* i 1937 års berättelse), så framgår, att året 1943 medfört nya dödlighetsminima för femårsklasserna 45 50, och år. För övriga klasser utgöra 1942 års dödstal minima med undantag endast för åldersklassen 5 10 år, för vilken 1941 års dödstal, 091 %, utgör minimum. Spaltas åldersklassen 0 5 år, finner man nytt dödlighetsminimum jämväl för åldern 0 1 år. Några ord må tilläggas om dels de högsta och dels de spädaste åldrarna. En följd av den relativt starka proportion, med vilken åldringarna ingå i Sveriges nutida befolkning, är att de även ingå med en hög proportion bland de avlidna. Av samtliga år 1943 avlidna hade 23'8 % överskridit 80 års ålder (23-3 % år 1942); bland männen särskilt var proportionen 20-9 % (207 % år 1942), bland kvinnorna 268 % (260 % år 1942). Beträffande de avlidna hundraåringarna, vilkas antal under året uppgått till 17, meddelas, såsom under de senaste årtiondena plägat göras i statistiska centralbyråns berättelser, några biografiska data. I den efterföljande sammanställningen betecknar»förs.» i kolumnen för födelseorten samma församling, som var den avlidnes hemförsamling vid dödstillfället.

36 24* DÖDA. Dödligheten i första levnadsåret, beräknad på levande födda under samma år, utgjorde 2894 (2928 år 1942), vilket är det lägsta tal som någonsin förekommit i vårt land. För inom äktenskap födda barn var motsvarande dödstal 27-21, för utom äktenskap födda 4(r89 (27-9S respektive år 1942). Såsom statistiska centralbyrån i tidigare berättelser framhållit, 1 ) torde skill- 1) Se härom t. ex. berättelsen för åren , sid. 64».

37 DÖDA. 25* nåden mellan dessa dödstal i själva verket vara något, ehuru obetydligt, större än som framgår av de anförda siffrorna. Huru dödligheten under första levnadsåret successivt nedgått, framgår vid jämförelse med i föregående berättelser i detta hänseende anförda siffror (jfr bl. a. tab. L i 1937 års berättelse). Inom de olika länen har dödligheten i första levnadsåret under åren samt 1942 och 1943 ställt sig sålunda (avlidna i %o av levande födda): Skiljaktigheter na mellan de absoluta talen för länen vad angår ett par enstaka år äro i allmänhet så pass små, att tillfälligheter kunna göra sig märkbara. Alltför stor vikt bör följaktligen icke fästas vid dessa dödstal. Östergötlands län och Stockholms siad uppvisa för redogörelseåret de gynnsammaste siffrorna för dödligheten i första levnadsåret. Som vanligt framträda de nordligaste länen med relativt höga tal, som dock kraftigt minskats sedan perioden För övrigt uppvisa samtliga län minskning i jämförelse med nämnda period. Alla ovanstående promilletal för spädbarnsdödligheten ha erhållits genom jämförelse mellan å ena sidan antalet under ett års ålder avlidna barn och å andra sidan antalet levande födda inom samma område och under samma tid. Denna metod är inom befolkningsstatistiken mycket använd såsom bekväm och ofta nog den enda, som står till buds. En korrektare metod är emellertid att jämföra antalet under ett års ålder avlidna spädbarn tillhörande en viss årskull med hela denna årskull (av levande födda). För närvarande kan en sådan uträkning ej sträckas längre fram i tiden än till 1942 års kull, ty av de år 1943 födda barnen ha åtskilliga avlidit före ett års ålder först under år , men antalet sådana barn kan ännu oj bestämmas, då 1944 års material ej hunnit bearbetas. Vad året 1942 beträffar, ställer sig lesultatet av de olika beräkningarna på följande sätt: spädbarnsdödligheten på vanligt sätt beräknad utgör /o n (3695 r 7 0 år 1941), medan en uträkning enligt den mera korrekta-metoden ger värdet / M (3605 / 0 år 194J). Tidigare har statistiska centralbyrån beräknat risken för olika månadskullar av under redogörelseåret födda barn att avlida före ett års resp. en månads ålder. Senast beräknade sådana risktal, avseende åren , återfinnas i 1937 års berättelse (sid. 32*).

38 26* DÖDA. Tab. H. Dödstalet, i, under olika månader år 1943, jämfört med närmast föregående år. 1 ) Det må framhållas, att nedgången i dödlighet under första levnadsåret för de närmast föregående åren ingalunda tett sig som en likformig minskning av dödsriskerna för olika levnadsmånader, utan i stort sett varit mera påtaglig mot slutet av första levnadsåret. En allt större andel av dödsfallen har till följd härav kommit att förläggas till detta års början. En motsvarande utveckling har även kunnat iakttagas beträffande dödsrisken inom första levnadsmånaden. I sistnämnda hänseende kan anföras, att av under nämnda månad avlidna komma för redogörelseåret 752 dödsfall på månadens 5 första dagar. För tiden var motsvarande tal 700 och för åren resp. 710, 719 och 743. Dödlighetens fördelning på olika månader framgår, vad beträffar de absoluta talen, av tab. 24 och 25. De relativa talen äro in,förda i tab. IL Av sistnämnda tabell framgår, att månads dödstalen för landsbygden lågo genomgående högre än motsvarande tal för städerna. En jämförelse med 1942 i fråga om månadsdödstalen för hela riket visar gynnsammare siffror för redogörelseåret för månaderna under första kvartalet samt för juni månad. Dödstalen för nämnda månader ha underskridit under föregående år uppnådda dödsminima, medan för övriga månader 1942 års minima kvarstå. För dödsfallens fördelning efter årstid inom olika åldrar hänvisas till tab. 25. (Motsvarande tabell för år 1937 och tidigare år återfinnes i den särskilda årsredogörelsen för dödsorsakerna.) För att giva en antydan om skillnaden i fråga om dödligheten inom olika yrken har verkställts en uppdelning av döda män över 15 år på landsbygden i jordbruksbefolkning och övrig befolkning. Antalet döda i olika åldersgrupper och civilstånd inom nämnda befolkningsgrupper samt stadsbefolkningen framgår av följande tablå: 1) Talen beräknade per dr. Månaderna reducerade till lika längd.

39 DÖDA. 27* Av tablån framgår, att jordbruksbefolkningen i jämförelse med övrig landsbygdsbefolkning är starkast representerad i de högre dödsåldrarna, samt att, vilket torde vara en följd därav, förut gifta äro relativt taget flera och ogifta relativt taget färre bland jordbruksbefolkningen än bland övrig landsbygdsbefolkning. I jämförelse med sistnämnda befolkning uppvisar stadsbefolkningen högre tal i åldrarna år. Några större förskjutningar sedan närmast föregående år ha icke skett. Några säkra slutsatser rörande olikheten i fråga om dödlighet i de tre befolkningsgrupperna kunna icke dragas av tablån, då dessa gruppers ålders- och. civilståndsfördelning torde vara väsentligt olika. För redogörelseåret hava dödboksutdragens uppgifter rörande i Sverige hemmahörande, avlidna män, som efter all sannolikhet omkommit vid fartygs krigsförlisning, underkastats särskild statistisk bearbetning. Resultatet härav kommer att meddelas i den särskilda berättelsen angående dödsorsakerna i riket år Bland de döda ingå även inom riket avlidna utländska medborgare och s. k. statslösn, vare sig de vid dödsfallet varit eller icke varit kyrkobokförda i församling här i landet. Liksom i fråga om de födda (se föreg. kap.) har även beträffande de döda för redogörelseåret gjorts en undersökning i vad mån utlänningarna och de statslösa inverkat på siffrorna. Antalet under år 1943 bland dem inträffade dödsfall framgår av följande tablå: Av samtliga dödsfall utgjorde ifrågavarande grupper endast 039 "/«. För landsbygden och städerna bli motsvarande tal resp. 026 % och 0 64 %. Huru litet iitlänningarna och de statslösa inverkat på redogörelseårets dödstal framgår därav, att om samtliga bland dem inträffade dödsfall frånräknas, minskas dödstalet endast från 10'18 till

40 28* NATIVITETSÖVERSKOTTET. H) Nativitetsöverskottet eller den naturliga folkökningen. a) Hela nativitetsöverskottet i vårt land utgjorde för år personer eller 9-14 av medelfolkmängden (jfr tab. 2 och tab. A). Från år 1935 har överskottstalet oavbrutet ökats med undantag för år 1940, då minskningen i antalet födelser förorsakade en tillfällig nedgång. Det lägsta överskottstalet under senare tid, nämligen 2'09 för år 1935, har ingen gång underskridits sedan år 1810, för vilket år överskottstalet.beräknats till Ett utpräglat minimum utvisade därjämte år 1918, då överskottstalet såsom en följd av den s. k. spanska sjukans härjningar utgjorde endast överskottstalen för de olika länen, ävensom för landsbygd och städer, framgå av tab. A; för städer med minst invånare finnas befolkningsstatistiska data framlagda i tab. B och däribland jämväl överskottstalet. Under år 1943 förekom icke underskott i någon av dessa städer. Av mindre städer (se tab. 4) var det endast i Mariefred, Gränna och Skanör med Falsterbo, som de avlidnas antal översteg de föddas. Ett statistiskt relativtal av betydelse är proportionen mellan levande födda och döda. I vårt land var länge denna proportion i allmänhet ungefär 5 födda mot 3 döda, och i stort sett inträdde knappast någon nedgång i denna proportion. De senare årtiondenas tal ha varit betydligt lägre, men för åren 1942 och 1943 har nämnda proportion åter uppnåtts och till och med överskridits. Mellan Sveriges olika län ha i förevarande hänseende länge rått stora och även tämligen konstanta skilj akti gheter. Huru förhållandena gestalta sig för redogörelseåret, visas av följande tal, under jämförelse med femårsperioden och de tvenne åren närmast förut. Antalet levande födda mot varje hundratal avlidna har utgjort: Det framgår, att samtliga län visa ett kraftigt överskott av födda, varvid som vanligt särskilt höga värden äro utmärkande för de nordligaste länen.

41 NATIVITETSÖVERSKOTTET. 29* b) Nativitetsöverskott av vartdera könet. Storleken av den naturliga folkökningen för vartdera könet har sin betydelse för utjämningen av det kvinnliga överskottet inom folkmängden, vilket överskott tidigare inom Sverige varit i ovanligt hög grad utpräglat. Förhållandet med avseende å de föddas övervikt över antalet avlidna av man- och av kvinnkön har för senare tider i vårt land ställt sig på sätt, som framgår av efterföljande tal: c) Nettoreproduktionstalet. I sammanhang med nativitetsöverskottet ha i de föregående berättelserna fr. o. m. den för åren 1924/1925 nämnts några ord om det s. k. nettoreproduktionstalet. Med detta uttryck förstås det tal, som anger, huru många levande födda döttrar, som med de faktiska fruktsamhetsoch dödlighetsförhållandena i genomsnitt komma på varje levande född kvinna. Angående metoden för uträknande av detta nettoreproduktionstal hänvisas till föregående berättelser (senast den för år 1930). Med användande av dödlighets- och livslängdstabellen för senaste femårsperiod ( ) och med bortseende från det ytterst ringa antalet nedkomster före 15 och efter 50 års ålder skulle en dylik uträkning för de senaste åren taga sig ut på följande sätt: Det återstår nu endast att bestämma det antal levande födda flickebarn, som kan antagas ingå i ovanstående antal nedkomster. I detta syfte multiplicerar man antalet nedkomster med de tal, som för motsvarande år angiva proportionen mellan antalet levande födda flickebarn och antalet nedkomster, resp. 0"4S1, 0'481 och 0'4S3. Därvid erhållas följande värden å nettoreproduktionstalet:0'8^8 för år 1941, 0'960 for år 1942 och för år 1943.

42 30* NATIVITETSÖVERSKOTTET. För de år, som ligga närmast före år 1936, visade nettoreproduktionstalet en tendens att alltmera understiga värdet 1.0 eller den proportion, som vore nödvändig för folkstammens bibehållande. Den stegring av talet, som inträdde år 1936 och som med unda,ntag för en obetydlig minskning år 1940 varit utmärkande för alla följande år, och som för redogörelseåret medfört att nettoreproduktionstalet för första gången på mycket länge överstigit värdet TO, synes i främsta rummet böra tillskrivas verkan av den under senare år ökade äktenskapsfrekvensen och den härav föranledda ökningen av relativa antalet gifta kvinnor i fruktsamhetsåldrarna. Den under femårsperioden fortgående förbättringen av dödlighetsförhållandena har likaledes bidragit till nettoreproduktionstalets gynnsamma utveckling. I detta sammanhang torde även böra framhållas, att den äktenskapliga fruktsamheten inom olika åldersgrupper är beroende av huru de gifta kvinnorna fördela sig med hänsyn till äktenskapens duration (jfr sid. 14* och bil., sid. 62) och att i följd härav successivt inträdande förändringar i fråga om äktenskapens sammansättning efter duration kunna påverka fruktsamhetstalen och därmed även utvecklingen av nettoreproduktionstalet. I efterföljande sammanställning redovisas nettoreproduktionstalet för vart och ett av åren , genomgående beräknat med användande av dödlighets- och livslängdstabellen för åren : Till belysande av huru nettoreproduktionstalets utveckling förutom av dödligheten påverkas av förändringar i såväl giftermålsfrekvensen som fruktsamheten, har statistiska centralbyrån, under olika antaganden beträffande giftermålsfrekvens och fruktsamhet men genomgående med användande av dödlighets- och livslängdstabellen för åren , verkställt och i 1939 och 1940 års berättelser meddelat resultatet av vissa beräkningar av nettoreproduktionstalet för åren Angående den vid dessa beräkningar tillämpade metoden hänvisas till 1939 års berättelse (sid. 27*). Motsvarande värden å nettoreproduktionstalet 'iför åren , beräknade enligt dödlighetsoch livslängdstabellen för åren , meddelas i efterföljande sammanställning:

43 OMFLYTTNING. 31* Om motsvarande, tidigare publicerade värden för föregående år omräknas med användande av den senaste dödlighets- och livslängdstabellen, undergå dessa en stegring av i allmänhet två till tre procent. I) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt. a) Omflyttningen i allmänhet. Antalet till landets särskilda församlingar inflyttade och från desamma utflyttade personer angives i tab. 2. En beräkning enligt dessa siffror ger för redogörelseåret ett inflyttningsöverskott av Om åter från den verkliga folkökningen dragés nativitetsöverskottet ett beräkningssätt, som tvivelsutan är det riktigare uppstår också en flyttningsvinst, i detta fall på personer. Anledningarna till en dylik skiljaktighet äro i korthet berörda förut i denna berättelse och ha i tidigare publikationer av centralbyrån utförligt behandlats. Närmare uppgifter angående bland annat vinst eller förlust genom inrikes omflyttning inom särskilda grupper av landskommuner efter yrkeskaraktär samt på landsbygden och i städerna för vart och ett av åren äro meddelade i berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1940, sid För åren finnas samma uppgifter i berättelsen Befolkningsrörelsen. För redogörelseåret (tiden Vi 31 / ) lämnas motsvarande uppgifter angående inrikes omflyttning i följande sammanställning: I ovanstående siffror för omflyttningen ingå icke överföringarna till och från boken över obefintliga. Det framgår, att flyttningen inom landet, liksom i allmänhet varit fallet under senare år, huvudsakligen gått i riktning från jordbruksbygderna till städer och industrialiserade trakter. För redogörelseåret är flyttningsvinsten för städerna respektive flyttningsförlusten för landsbygden av större omfattning än för åren men är ungefär av samma storlek som åren Såsom i kapitlet Folkmängd och folkökning nämnts, förefinnas i fråga om de uppgifter, som publicerats rörande de in- och utflyttades fördelning på stads- och landsförsamlingar inom riket (tab. 2, kol. 9, 10, 14 och 15) en del felkällor, som äro orsaken till att vissa siffror i tab. 2, som borde vara lika, i verkligheten icke överensstämma. Några exakta uppgifter om flyttningarna mellan landsbygd och städer kunna därför icke hämtas ur tabellen, men man

44 32* OMFLYTTNING. Tnb. I. Emigranter och immigranter, åren kan dock räkna med att städernas inrikes inflyttningsöverskott uppgår till omkring personer. Denna uppgift överensstämmer med de på annat sätt beräknade siffrorna i ovanstående tablå. Till boken över obefintliga ha under året avförts personer, medan 1929 förutvarande»obefintliga» återupptagits. Det förra antalet är således större, vilket med undantag för åren 1937 och 1912 icke varit fallet sedan år Detta sammanhänger säkerligen med den kraftiga minskningen av beståndet av obefintliga, särskilt under år 1941, på grund av gällande ransoneringsbestämmelser. Angående flyttningen till och från de särskilda större städerna finnas detaljerade uppgifter i tab. 3. Det må härvid betonas, att uppgifterna i kol. 11, 14, 15 och 18 avse flyttning till och från de särskilda församlingarna, alltså med inbegripande även av flyttning mellan olika församlingar inom samma stad. Samtliga dessa städer ha under året haft inflyttningsöverskott. För de mindre städerna lämnas summariska uppgifter i tab. 4. Utflyttningsöverskott har under året förekommit i 26 av dessa städer. b) Folkbytet med främmande länder. Såsom inledningsvis meddelats ingå från och med år 1939 även mera detaljerade uppgifter om ut- och invandring i berättelsen om befolkningsrörelsen. För redogörelseåret meddelas sådana uppgifter i tab , Uppgifterna grunda sig på de nominativa förteckningar över ut- och invandrarna, vilka åtfölja prästerskapets årliga summariska redogörelser för folkmängden i rikets olika församlingar. 1 ) angiver överskott av emigranter.

45 OMFLYTTNING. 33* Hela antalet emigranter och immigranter år 1943, såväl i absoluta som relativa tal, framgår i jämförelse med tidigare år fr. o. m av iab. I. Emigrationens och immigrationens årliga växlingar från längre tid tillbaka redovisas senast i den särskilda berättelsen Ut- och invandring år 1938, sid. 2. Ut- och invandringens relativa storlek under år 1943 inom de särskilda länen ävensom för landsbygden, städerna och hela riket meddelas i tab. A (sid. 2*). Särskiljer man folkbytet med europeiska länder från det folkbyte, som avser länder i främmande världsdelar, konstateras till en början, att av emigranterna, vilka ända sedan år 1860 aldrig varit så fåtaliga som under redogörelseåret, icke mindre än 86 % gingo till europeiska länder (70 A år 1942), 10 % till Förenta Staterna (24 % år 1942) och 4 % till övriga länder (6 % år 1942). Inom den transoceana utvandringen har således under redogörelseåret liksom tidigare största antalet utvandrare gått till Förenta Staterna. Folkbytet med Förenta Staterna, som under åren gav nettoöverskott för Sverige, visar även för redogörelseåret i likhet med de tre närmast föregående åren överskott av emigranter (66 emigranter mot endast 38 immigranter). Invandringen från länder utom Europa var för år 1943 ungefär lika liten som utvandringen till dessa länder (96 emigranter mot 93 immigranter), medan för år 1942 ifråga om folkbytet med utomeuropeiska länder utvandringen var betydligt större än invandringen. Folkbytet med europeiska länder har under de senare åren varit betydligt större än med främmande världsdelar. Under redogörelseåret har immigrationen från europeiska länder mer än fördubblats sedan närmast föregående år, medan däremot emigrationen, som under år 1942 var relativt obetydlig, under redogörelseåret ytterligare minskats. För de europeiska länder, som i detta hänseende pläga vara viktigast, fördelar sig folkbytet under de senaste åren på följande sätt: Det må emellertid framhållas, att då redogörelsen avser den kyrkoskrivna befolkningen, endast de inflyttade utlänningar, som kyrkoskrivits, äro medräkna- 1 ) angiver överskott av emigranter.

46 34* OMFLYTTNING. de bland immigranterna. Enär säkerligen det stora flertalet flyktingar icke blivit kyrkoskrivna, torde man kunna utgå ifrån, att här anförda siffror endast omfatta en mindre del av den verkliga inflyttningen från utlandet. Ett begrepp om den faktiska inflyttningen får man genom Socialstyrelsens statistik över utlänningar med vistelsetillstånd. Medan det av prästerskapet redovisade totala immigrationsöverskottet under år 1943 uppgick till 5 562, ökades antalet utlänningar med vistelsetillstånd under samma år med icke mindre än Den stora skillnaden beror huvudsakligen på det stora antal under redogörelseåret till Sverige anlända danska och norska flyktingar, som icke här kyrkoskrivits. Medan immigrationsöverskottet från Danmark enligt prästerskapets uppgifter var 1 198, ökades antalet danskar med vistelsetillstånd med icke mindre än För Norges del äro motsvarande siffror resp Emigranternas fördelning efter familjeställning och kön framgår av tab. 28. De vuxna ej gifta männens och de vuxna ej gifta kvinnornas andel i utvandringen utgjorde 198 resp. 307 %, vilket för såväl männens som kvinnornas vidkommande innebär ungefär oförändrade tal från år Huru proportionen i det hela mellan könen förändrats från längre tid tillbaka, redovisas senast i berättelsen Ut- och invandring 1938, tab. C. Antalet kvinnor mot män visar i förhållande till 1942 års siffror för samtliga utvandrare en ökning från till Huru samma proportion ställer sig för olika kategorier av emigranter, framgår av följande siffror: Immigranternas fördelning efter familjeställning och kön åskådliggöres i tab. 29. Antalet kvinnor på män, som år 1942 var 1 155, har under redogörelseåret sjunkit till I sammanhang med redovisningen av folkbytet med främmande länder må till slut omnämnas, att under året erhölls svensk medborgarrätt av följande antal personer, med fördelning å de stater, som i detta hänseende äro för oss viktigast. Siffrorna för de närmast föregående åren bifogas till jämförelse.

47 OMFLYTTNING. 35* Av tablån framgår, att antalet naturalisationer, som under flera år varit ungefär oförändrat, under redogörelseåret ökats med icke mindre än 80 % sedan närmast föregående år. Av hela det antal personer, som under år 1943 erhöll svensk medborgarrätt, utgjorde personer av finsk, norsk, dansk och tysk nationalitet vardera ungefär en femtedel, medan övriga nationaliteter tillsammans representera den återstående femtedelen. 1 ) Särskilda uppgifter föreligga icke för Österrike för åren

48

49 Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år

50 2 Tab. 2. Folkökningen och dess ') Från och till de olika församlingarna (inräknad flyttning mellan lands- och stadsdel av samma församling inom riket utflyttade (kol ) borde naturligtvis för hela riket vara = 0; likabå borde skill- 10) och antalet personer på landsbygden, som utflyttat till stadsförsamling inom riket (rad 50, kol. 14) vara fråga om siffrorna för folkmängden eller dess förändringar; jfr härom berättelsens text. ') För dessa reglerelseåret.

51 särskilda faktorer, länsvis, år samling). Skillnaden mellan antalet från församling inom riket inflyttade (kol ) och antalet till förnadcn mellan t. ex. antalet personer i Btäderna, som inflyttat från landsförsamling inom riket (rad 51, kol. = 0; att så ej i verkligheten är fallet, beror på brister i kyrkobokföringen. '') Häri ingå även rättelser i ringar rcdogöres i berättelsens text. 4 ) Från den 31 december föregående år till den 31 december redogö.

52 4 Tab. 3. Folkmängden och dess förändringar i var och

53 en av rikets större stader (med minst inv.), år

54 6 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR

55 OCH EN AV RIKETS STÖRRE STÄDER, ÅR

56 8 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS STÖRRE STÄDER, ÅR 1943.

57 Tab. 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer (under inv.), år ') Avser ordningsnummer, efter folkmängden räknat, bland rikets samtliga städer vid årets siat. De 16 största städerna återfinnas i tab. 3.

58 10 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER (UNDER INV.), ÅR ) Se tabellens 1:sta sida.

59 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER (UNDER INV.), ÅR ) Se tabellens 1:sta sida.

60 12 Tab. 5. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år 1943.

61 TAB. 5 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR

62 14 TAB. 5 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR 1943.

63 Tab. 6. Giftermål, länsvis, år ] ) Se härom berättelsens text. ') Därav för 2 mäii 4:de akt. 3 ) Därav för 1 man 4:de akt. 4 ) Därav för 1 man 6:e äkt. 6 ) Därav iör 1 kv. 4:de akt.

64 16 Tab. 7. Vigda, fördelade efter kön, ålder samt första giftet och

65 omgifte, länsvis och i utlandet, efter kyrkoskrivningsort, år

66 Tab. S. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år

67 19

68 Tab. 9. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år

69 21

70 Tab. 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år

71 23

72 24 Tab. 11. Äktenskapsskillnader

73 och hemskillnader, år

74 26 TAB. 11 (forts.). ÄKTENSKAPSSKILLNADER, ÅR 1943.

75 Tab. 12. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år

76 28 Tab. 13. Barnaföderskor, (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap.

77 länsvis, år Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn utom äktenskap.) 29

78 30 Tab. 14. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år (A. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap, Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn utom äktenskap.)

79 Tab. 15. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år

80 32 Tab. 16. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden

81 mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år

82 34 Tab. 17. Fäder till under år 1943 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder.

83 Tab. 18. Föräldrarna till under år 1943 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder. 35

84 36 Tab. 19. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år 1943.

85 Tab. 20. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år

86 38 TAB. 20 (forts.). FÖDDA BARN, FÖRDELADE EFTER

87 BÖRDER, LIV, KÖN OCH CIVILSTÅND, LÄNSVIS, ÅR

88 40 Tab. 21. Födda barn i varje månad,

89 fördelade efter liv, länsvis, år

90 43 Tab. 22. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnads-

91 åren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år

92 Tab. 23. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år

93 45

94 TAB. 23 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR

95 47

96 48 Tab. 24. Döda i varje

97 månad, länsvis, år

98 Tab. 25. Döda efter ålder, i varje månad, år

99 51

100 52 Tab. 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år 1943.

101 Tab. 27. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, i hela riket, år (U = sådana, som avlidit innan de hunnit fylla det åldersår, som erhålles genom att subtrahora födelseåret från dödsåret, Ö = sådana, som fyllt ifrågavarande åldersär.) 53

102 54 TAB. 27 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR 1943.

103 TAB. 27 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR

104 56 TAB. 27 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR 1943.

105 Tab. 28. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), vartill utflyttningen uppgivits skola ske, länsvis, år

106 58 Tab. 29. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år 1943.

107 Tab. 30. Emigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket. 59

108 60 Tab. 31. Immigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket.

109 Tab. 32. Emigranter till och immigranter från särskilda länder, fördelade efter kön och civilstånd, år Hela riket. 61 1) Inberäknat de asiatiska delarna. 2 ) Inberäknat den europeiska delen.

110 62 Bilaga. Den äktenskapliga fruktsamheten, i, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren och ) 1) Motsvarande siffror för vart och ett av åren återfinnas i bilaga till de ärliga berättelserna om befolkningsrörelsen för åren ) Fruktsamhetstal inom parentes basera sig på ett antal äktenskap understigande 100.

111

112

113