Folk- och bostadsräkningarna

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna Folkräkningar utfördes under perioden vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik (BiSOS A). Dessa är digitaliserade och finns på adressen: Därefter har resultaten från räkningarna ingått i serien Sveriges officiella statistik (SOS) till 1930 genomfördes räkningen vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för Publikationerna har t o m 1960 benämnts Folkräkningen. De allmänna bostadsräkningarna utfördes , 1920, 1933, 1945 och År 1945 bar titeln Bostäder och hushåll till 1990 ägde Folk- och bostadsräkningen rum vart femte år. Folkräkningen den 31 december VIII, Folkmängden efter yrke, inkomst och förmögenhet: 3 avd.= Recensement de la population en VIII, Population par profession, par revenus et par fortune: 3 E partie. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-fob-1930_8

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLKRÄKNINGEN DEN 31 DECEMBER 1930 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN VIII. FOLKMÄNGDEN EFTER YRKE, INKOMST OCH FÖRMÖGENHET: 3 AVD. STOCKHOLM 1938 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉTAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION RECENSEMENT DE LA POPULATION EN 1930 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE VIII. POPULATION PAR PROFESSION, PAR REVENUS ET PAR FORTUNE: 3 E PARTIE

5 TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna åttonde delen av sin redogörelse för 1930 års allmänna folkräkning. Stockholm den 14 juli IVAR UHNBOM. Underdånigst OTTO GRÖNLUND. Ture Widstam.

6

7 V Text. Innehållsförteckning. Inledning 1 I. Yrkesräkningen 2 A. Allmän översikt över befolkningens yrkesfördelning 2 Befolkningens fördelning efter familjeställning inom olika yrkesgrupper 2 Yrkesutövare i egentlig mening 7 Befolkningens fördelning efter huvudgrupper av yrken 12 Befolkningens fördelning efter social ställning 17 Befolkningens fördelning efter ålder och civilstånd inom huvudgrupper av yrken 22 B. Befolkningens fördelning å yrkes- och näringsklasser 31 Jordbruk med binäringar 31 Industri och hantverk 43 Handel och samfärdsel 59 Allmän förvaltningstjänst och fria yrken 65 Husligt arbete 67 F. d. yrkesutövare och övriga 68 C. Kvinnornas yrkesverksamhet 70 II. Inkomst och förmögenhet 79 A. Inkomstfördelningen 79 Yrkesutövare utan angiven inkomst 81 Allmän översikt över inkomstfördelningen 83 Inkomst och ålder 90 Inkomsten inom olika civilstånd 92 Inkomsten inom olika socialklasser och yrken 94 Inkomst och utbildning 105 B. Förmögenhetsfördelningen 107 Förmögenhet och ålder 114 Förmögenheten inom olika civilstånd 117 Förmögenheten inom olika socialklasser och yrken 118 Förmögenhet och utbildning 122 C. Sambandet mellan inkomst och förmögenhet 127 Texttabeller. Tab. A. Befolkningens fördelning efter familjeställning inom huvudgrupper av yrken år Tab. B. Befolkningens relativa fördelning efter familjeställning, länsvis, år Tab. C. De egentliga yrkesutövarnas absoluta och relativa antal åren Tab. D. De egentliga yrkesutövarnas över 15 år fördelning efter ålder samt deras andel av hela folkmängden inom resp. åldersklasser åren 1930 och Tab. E. Befolkningens fördelning efter familjeställning och ålder år Tab. F. Folkmängdens fördelning efter huvudgrupper av yrken i hela riket, dess landsbygd och städer åren Tab. G. Översikt av de särskilda länens relativa andelar av hela rikets folkmängd inom olika yrkesgrupper år Tab. H. De egentliga yrkesutövarnas fördelning efter socialklass inom huvudgrupper av yrken år Tab. I. De egentliga yrkesutövarnas över 15 år fördelning efter socialklass, ålder och civilstånd år Sid.

8 VI Sid. Tab. J. Befolkningens fördelning efter familjeställning inom olika yrkes- och socialgrupper år Tab. K. Antalet egentliga yrkesutövare över 15 år per 1000 av folkmängden inom motsvarande åldersgrupper åren 1930 och Tab. L. Yrkesutövarnas relativa fördelning efter ålder inom huvudgrupper av yrken på landsbygden och i städerna år Tab. M. Jordbruksbefolkningens och den övriga befolkningens relativa fördelning efter ålder i landskommuner med olika yrkeskaraktär år Tab. N. Relativ fördelning efter yrke bland manliga och kvinnliga yrkesutövare över 15 år inom olika åldersklasser åren 1930 och Tab. O. Antalet gifta per 1000 yrkesutövare i olika åldersklasser inom huvudgrupper av yrken åren 1930 och Tab. P. Antalet gifta per 1000 av folkmängden, fördelad efter ålder, inom jordbruk med binäringar och övriga näringar i landskommuner med olika yrkeskaraktär år Tab. Q. Yrkesutövarna inom jordbruk och boskapsskötsel, fördelade efter socialklass och yrke i detalj, år Tab. R. Yrkesutövarna inom jordbruk och boskapsskötsel, fördelade efter socialklass, länsvis, år Tab. S. Bygder, härad och städer med de största andelarna av folkmängden inom jordbruk med binäringar i procent av hela folkmängden år Tab. T. Antal landskommuner, fördelade efter jordbruksnäringens betydelse, länsvis, år Tab. U. Yrkesutövarna inom industri och hantverk, fördelade efter yrkesställning, år Tab. V. Förändringar i folkmängdens och yrkesutövarnas antal mellan åren 1920 och 1930 inom undergrupper i industri och hantverk samt yrkesutövarnas fördelning efter socialklass inom resp. yrkesgrupper år Tab. X. Relativ fördelning efter socialklass av yrkesutövarna inom industri och hantverk, länsvis, år Tab. Y. Förändringar i folkmängdens och yrkesutövarnas antal mellan åren 1920 och 1930 inom olika näringsgrenar i industri och hantverk samt yrkesutövarnas fördelning efter socialklass inom resp. näringsgrenar år Tab. Z. Bygder, härad och städer med de största andelarna av folkmängden inom industri och hantverk i procent av hela folkmängden år Tab. Å. Antal landskommuner, fördelade efter betydelsen av industri och hantverk, länsvis, år Tab. Ä. Folkmängd och yrkesutövare bland företagare inom olika slag av minuthandel år Tab. Ö. Bygder, härad och städer med de största andelarna av folkmängden inom handel och samfärdsel i procent av hela folkmängden år Tab. Aa. Antal landskommuner, fördelade efter betydelsen av handel och samfärdsel, länsvis, år Tab. Ab. Antalet utövare av vissa detaljyrken inom allmän förvaltningstjänst och fria yrken åren Tab. Ac. Förekomsten av kvinnliga yrkesutövare i egentlig mening inom olika yrken åren 1930 och Tab. Ad. Kvinnliga yrkesutövare i egentlig mening samt yrkesverksamma gifta kvinnor, fördelade efter yrke och socialklass, år Tab. Ae. Fördelning av inkomsten inom huvudgrupper av yrken, länsvis, samt de särskilda länens relativa andelar av inkomsten inom de olika yrkesgrupperna år Tab. Af. Inkomsten per inkomsttagare inom huvudgrupper av yrken, länsvis, år Tab. Ag. Bygder, härad och städer med de högsta resp. lägsta inkomsterna i kr. per inkomsttagare år Tab. Ah. Relativ fördelning av inkomsttagare efter inkomstens storlek i olika åldersklasser år

9 Sid. Tab. Ai. Relativ fördelning av inkomsttagare efter ålder i olika inkomstklasser år Tab. Aj. Medianinkomsten för manliga inkomsttagare över 20 år med fördelning efter yrke och socialklass inom olika civilstånd och åldersklasser år Tab. Ak. Antal äktenskap med yrkesverksam hustru i procent av samtliga äktenskap, där makarna sammanbo, med fördelning efter mannens yrke och inkomst år Tab. Al. Antalet inkomsttagare och deras relativa fördelning efter inkomstens storlek inom huvudgrupper av yrken år Tab. Am. Kvartilinkomster för manliga och kvinnliga inkomsttagare inom olika yrken och socialklasser år Tab. An. Medianinkomsten för manliga inkomsttagare över 20 år inom olika yrken och socialklasser med fördelning efter bildningsgrad och ålder år Tab. Ao. Fördelning av förmögenheten inom huvudgrupper av yrken, länsvis, samt de särskilda länens relativa andelar av förmögenheten inom de olika yrkesgrupperna år Tab. Ap. Antal förmögenhetsägare per 1000 yrkesutövare och förmögenheten per förmögenhetsägare inom huvudgrupper av yrken, länsvis, år Tab. Aq. Förmögenhetsägarnas relativa åldersfördelning inom olika förmögenhetsklasser år Tab. Ar. Förmögenhetsägarnas relativa fördelning efter förmögenhetens storlek inom olika åldersklasser år Tab. As. Antalet förmögenhetsägare och deras relativa fördelning efter förmögenhetens storlek samt sammanlagda förmögenheten inom huvudgrupper av yrken år Tab. At. Antalet förmögenhetsägare i procent av samtliga yrkesutövare samt kvartilförmögenheterna inom olika yrken och socialklasser år Tab. Au. Antalet förmögenhetsägare över 20 år i procent av samtliga yrkesutövare och medianförmögenheten inom olika yrken, socialklasser och åldersgrupper med fördelning efter bildningsgrad år Tab. Av. Relativ fördelning av inkomsttagare med förmögenhet efter inkomstens storlek i olika förmögenhetsklasser och efter förmögenhetens storlek i olika inkomstklasser i hela riket, dess landsbygd och städer år Tab. Ax. Relativ fördelning av manliga och kvinnliga inkomsttagare med förmögenhet efter inkomstens storlek i olika förmögenhetsklasser och efter förmögenhetens storlek i olika inkomstklasser år Tab. Ay. Relativa antalet förmögenhetsägare samt medianförmögenheten inom olika yrken, social- och inkomstklasser år Tab. Az. Antalet förmögenhetsägare i procent av samtliga inkomsttagare samt medianförmögenheten i olika inkomstklasser, riksområdesvis, år Tabeller. Tab. 1. Relativ fördelning efter ålder av manliga och kvinnliga yrkesutövare inom socialklasser och detaljyrken den 31 december Tab. 2. Relativa antalet ogifta och gifta manliga yrkesutövare samt kvinnliga yrkesutövare per 1000 manliga inom olika socialklasser, detaljyrken och åldersgrupper den 31 december Tab. 3. Relativ fördelning efter ålder och civilstånd av familjemedlemmar inom socialklasser och yrken den 31 december Tab. 4. Relativ fördelning av manliga yrkesutövare inom olika socialklasser och detaljyrken efter inkomst och förmögenhet år Tab. 5. Relativ fördelning av kvinnliga yrkesutövare inom olika socialklasser och detaljyrken efter inkomst och förmögenhet år VII

10 VIII Texte. Table des matières. Pages Introduction 1 I. Recensement des professions 2 A. Aperçu général de la répartition par profession de la population 2 Répartition de la population par position dans la famille, dans les différentes catégories professionnelles 2 Personnes actives proprement dites 7 Répartition de la population par grandes catégories professionnelles 12 Répartition de la population par position sociale 17 Répartition de la population par âge et par état civil, dans les grandes catégories professionnelles 22 B. Répartition de la population en groupes de professions 31 Agriculture et professions similaires 31 Industrie et professions manuelles 43 Commerce et communications 59 Services publics et professions libérales 65 Travaux domestiques 67 Retraités, veuves, etc. 68 C. L'activité professionnelle des femmes 70 II. Revenus et fortunes 79 A. Répartition des revenus 79 Personnes actives sans revenus déclarés 81 Aperçu général de la répartition des revenus 83 Revenus et âge 90 Revenus dans les différents états civils 92 Revenus dans les différentes positions sociales et dans les différentes professions 94 Revenus et instruction 105 B. Répartition des fortunes 107 Fortune et âge 114 Fortune dans les différentes états civils 117 Fortune dans les différentes positions sociales et dans les différentes professions 118 Fortune et instruction 122 C. Relation entre revenus et fortunes 127 Tableaux insérés dans le texte. Tabl. A. Répartition de la population suivant la position dans la famille, dans les grandes catégories professionnelles, en Tabl. B. Répartition relative de la population suivant la position dans la famille, par département, en Tabl. C. Nombre absolu et relatif des personnes actives proprement dites, en Tabl. D. Répartition, par âge, des personnes actives proprement dites au-dessus de 15 ans et leur part de la population totale dans les groupes d'âge en question, en 1930 et en Tabl. E. Répartition de la population par position dans la famille et par âge, en Tabl. F. Répartition de la population par grandes catégories professionnelles, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes, en

11 Pages Tabl. G. Aperçu des parts relatives des divers départements dans la population du royaume entier, dans les différents groupes professionnels, en Tabl. H. Répartition des personnes actives proprement dites par position sociale, dans les grandes catégories professionnelles, en Tabl. I. Répartition des personnes actives proprement dites au-dessus de 15 ans, par position sociale, par âge et par état civil, en Tabl. J. Répartition de la population suivant la position dans la famille, dans les différents groupes professionnels et sociaux, en Tabl. K. Nombre des personnes actives proprement dites au-dessus de 15 ans sur 1000 de la population dans les mêmes groupes d'âge, en 1930 et en Tabl. L. Répartition relative, par âge, des personnes actives dans les grandes catégories professionnelles, à la campagne et dans les villes, en Tabl. M. Répartition relative, par âge, de la population agricole et du reste de la population dans les communes rurales ayant un caractère professionnel différent, en Tabl. N. Répartition relative, par profession, des femmes et des hommes actifs au-dessus de 15 ans, dans les différents groupes d'âge, en 1930 et en Tabl. O. Nombre des mariés sur 1000 personnes actives suivant les différents groupes d'âge, dans les grandes catégories professionnelles, en 1930 et en Tabl. P. Nombre des mariés sur 1000 de la population, répartie par âge, dans l'agriculture et professions similaires ainsi que dans les autres professions, dans les communes rurales ayant un caractère professionnel différent, en Tabl. Q. Personnes actives dans l'agriculture et élevage du bétail, réparties par position sociale et par profession détaillée, en Tabl. R. Personnes actives dans l'agriculture et élevage du bétail, réparties suivant la position sociale, par département, en Tabl. S. Régions, cantons et villes ayant la plus forte part de leur population, en % de leur population totale, dans l'agriculture et professions similaires, en Tabl. T. Nombre de communes rurales, réparties suivant l'importance de la profession agricole, par département, en Tabl. U. Personnes actives dans l'industrie et professions manuelles, réparties suivant leur position dans la profession, en Tabl. V. Modifications du nombre de la population et des personnes actives, de 1920 à 1930, dans les sous-groupes de l'industrie et professions manuelles, et, répartition des personnes actives de 1930 suivant la position sociale, dans les groupes professionnels en question 46 Tabl. X. Répartition relative, par position sociale, des personnes actives dans l'industrie et professions manuelles, par département, en Tabl. Y. Modifications du nombre de la population et des personnes actives, de 1920 à 1930, dans les différentes professions de l'industrie et professions manuelles, et, répartition des personnes actives de 1930 suivant la position sociale, dans les professions en question 50 Tabl. Z. Régions, cantons et villes ayant la plus forte part de leur population, en % de leur population totale, dans l'industrie et professions manuelles, en Tabl. Å. Nombre de communes rurales, réparties suivant l'importance de l'industrie et professions manuelles, par département, en Tabl. Ä. Population et personnes actives parmi les détaillants de différentes catégories, en Tabl. Ö. Régions, cantons et villes ayant la plus forte part de leur population, en % de leur population totale, dans le commerce et communications, en Tabl. Aa. Nombre de communes rurales, réparties suivant l'importance du commerce et communications, par département, en Tabl. Ab. Nombre des personnes exerçant certaines professions détaillées dans les services publics et professions libérales, en IX

12 X Pages Tabl. Ac. Fréquence des femmes actives proprement dites dans les différentes professions, en 1930 et en Tabl. Ad. Femmes actives proprement dites et femmes mariées exerçant une profession, réparties par profession et par position sociale, en Tabl. Ae. Répartition, par département, des revenus dans les grandes catégories professionnelles, et, parts relatives des revenus de chaque département, dans les différents groupes de professions, en Tabl. Af. Revenus par personne ayant des revenus, dans les grandes catégories professionnelles, par département, en Tabl. Ag. Régions, cantons et villes dont les revenus, en couronnes, sont les plus élevés et les plus faibles respectivement par personne ayant des revenus, en Tabl. Ah. Répartition relative des personnes ayant des revenus suivant la grandeur de ceux-ci, dans les différents groupes d'âge, en Tabl. Ai. Répartition relative, par âge, des personnes ayant des revenus, dans les différents groupes de revenus, en Tabl. Aj. Revenus médians des hommes au-dessus de 20 ans ayant des revenus, répartis par profession et par position sociale, dans les différents états civils et groupes d'âge, en Tabl. Ak. Nombre des mariages où la femme exerce une profession en % de tous les mariages où les époux cohabitent, avec répartition par profession et par revenus de l'époux, en Tabl. Al. Nombre des personnes ayant des revenus et leur répartition relative par grandeur des revenus, dans les grandes catégories professionnelles, en Tabl. Am. Revenus quartiles des hommes et des femmes ayant des revenus, dans les différentes professions et positions sociales, en Tabl. An. Revenus médians des hommes au-dessus de 20 ans ayant des revenus, répartis par degré d'instruction et par âge, dans les différentes professions et positions sociales, en Tabl. Ao. Répartition, par département, de la fortune dans les grandes catégories professionnelles, et, parts relatives de la fortune de chaque département, dans les différents groupes de professions, en Tabl. Ap. Nombre des personnes ayant de la fortune sur 1000 personnes actives, et, fortune par personne ayant de la fortune, dans les grandes catégories professionnelles, par département, en Tabl. Aq. Répartition relative des âges des personnes ayant de la fortune, dans les différents groupes de fortune, en Tabl. Ar. Répartition relative des personnes ayant de la fortune suivant la grandeur de celle-ci dans les différents groupes d'âge, en Tabl. As. Nombre des personnes ayant de la fortune, et leur répartition relative suivant la grandeur de la fortune, ainsi que fortune totale dans les grandes catégories professionnelles, en Tabl. At. Nombre des personnes ayant de la fortune en % de toutes les personnes actives, ainsi que fortunes quartiles dans les différentes professions et positions sociales, en Tabl. Au. Nombre des personnes au-dessus de 20 ans ayant de la fortune en % de toutes les personnes actives, ainsi que fortune médiane dans les différentes professions, positions sociales et groupes d'âge, avec répartition par degré d'instruction, en Tabl. Av. Répartition relative, par grandeur des revenus, des personnes ayant et des revenus et de la fortune dans les différents groupes de fortune, ainsi que par grandeur de la fortune, dans les différents groupes de revenus, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes, en Tabl. Ax. Répartition relative, par grandeur des revenus, des hommes et des femmes ayant et des revenus et de la fortune dans les différents groupes de fortune, ainsi que par grandeur de la fortune, dans les différents groupes de revenus, en

13 Pages Tabl. Ay. Nombre relatif des personnes ayant de la fortune ainsi que fortune médiane dans les différentes professions, positions sociales et groupes de revenus, en Tabl. Az. Nombre des personnes ayant de la fortune en % de toutes les personnes ayant des revenus, ainsi que fortune médiane dans les différents groupes de revenus, par»riksområde» (voir le vocabulaire), en XI Tableaux annexés. Tabl. 1. Répartition relative, par âge, des femmes et des hommes actifs dans les différentes positions sociales et professions détaillées, au 31 déc Tabl. 2. Nombre relatif des hommes actifs célibataires et mariés, et, femmes actives sur 1000 hommes actifs dans les différentes positions sociales, professions détaillées et groupes d'âge, au 31 déc Tabl. 3. Répartition relative, par âge et par état civil, des membres de famille, dans les positions sociales et dans les professions, au 31 déc Tabl. 4. Répartition relative, par revenus et par fortune, des hommes actifs dans les différentes positions sociales et professions détaillées, en Tabl. 5. Répartition relative, par revenus et par fortune, des femmes actives dans les différentes positions sociales et professions détaillées, en Les mots suédois suivants, qui reviennent dans les tableaux, sont à traduire ainsi: Absoluta tal Chiffres absolus Agglomererade kommuner (D-kommuner). Communes rurales dont la population agglomérée (à l'exoeption de la population des villages agricoles proprement dits) s'élève à 2/3 ou plus Allman förvaltningstjänst och fria yrken Services publics et professions libérales Allmän landtransport. Transport par terre Antal Nombre Arbetare Ouvriers Bank och försäkring. Banques et assurances Barn under 15 är.. Enfants au-dessous de 15 ans Byggnadsverksamhet, belysning, vattenledning m. m Constructions et bâtiments, éclairage, distribution d'eau, etc. Båda könen Les deux sexes Detaljyrke Profession détaillée Efter utproportionering av gr. V o. VI... Après répartition des groupes V et VI Egentliga yrkesutövare Personnes actives proprement dites Ej ang. ink. o. under kr Revenus non déclarés et de moins de cour. Ej specificerad industri Industrie non spécifiée Enligt de direkta folkräkningsuppgifterna. Selon les chiffres directs du recensement Familjemedlemmar.. Membres de famille Fiske Pèche Folkmängden i tusental invånare Population par milliers d'habitants Funktionärer Employés F. d. yrkesutövare och övriga Retraités, veuves, etc. Företagare Patrons, chefs Förmögenhet Fortunes

14 XII Förmögenhet i tusental kronor Fortunes par milliers de cour. Förmögenhetsbelopp. Montants de fortunes Förmögenhetsklass.. Groupes de fortunes Förmögenhetsägare.. Personnes ayant de la fortune Försvarsväsendet... Défense nationale Förut gifta Ceux ayant été mariés (veufs, veuves, divorcés, -ées) Gifta Mariés (-ées) Gods- och hemmansägare Propriétaires terriens Handel och samfärdsel. Commerce et communications Hela folkmängden.. Population totale Hela riket Royaume entier Hotell- och restaurangrörelse Industrie d'hôtels et de restaurants Husligt arbete.... Travaux domestiques Hustrur Femmes mariées Hustrur (utan yrke). Femmes mariées (sans profession) Högre bildning.... Instruction supérieure (examen du baccalauréat et au-dessus) Högst folkskola.... Enseignement primaire seulement Industri ooh hantverk. Industrie et professions manuelles Inkomst Revenus Inkomstbelopp, kr... Montants de revenus, en cour. Inkomsten i tusental kronor Revenus par milliers de cour. Inkomstklass Groupe de revenus Inkomsttagare.... Personnes ayant des revenus Jordbruk med binäringar Jordbruk och boskapsskötsel Agriculture et professions similaires Agriculture et élevage du bétail Jordbruksbefolkning.. Population agricole Jord- och stenindustri. Industrie de la terre et de la pierre Järnväg och spårväg. Chemins de fer et tramways Kemisk-teknisk industri Industrie chimique Kommunal förvaltning, ej annorstädes redovisad Administration communale, non décomptée ailleurs Kommuner med % jordbruksbefolkning (B-kommuner). Communes rurales dont la population agricole s'élève à % Kommuner med mindre än 50 % jordbruksbefolkning, ej agglomererad (C-kommuner) Communes rurales dont la population agricole, non agglomérée, ne s'élève pas à 50 % Kommuner med minst 75 % jordbruksbefolkning ner) (A-kommu Communes rurales dont la population agricole s'élève à 75 % ou plus Kommunikationsverken Administrations des communications Kontors- o. förvaltningspersonal.... Employés commerciaux et administratifs Kvinnliga yrkesutövare Femmes actives Kvinnor Femmes Landsbygd Campagne Litterära och konstnärliga yrken m. m.. Professions libérales, etc. Lots-, fyr-, hamn-, kanal-, bärgnings-, räddnings- och flygväsende Service de pilotage, de phares et feux, de ports, d'exploitation des canaux, de sauvetage et service aérien Läder-, h&r- och gummivaruindustri.... Industrie du cuir, des poils et du caoutchouc Län Département

15 Malmbrytning.mineral-, metall- och maskinindustri Exploitation minière, industrie métallurgique et des machines Manliga yrkesutövare. Hommes actifs Med ang. förmögenhet. Avec fortune déclarée Medhj&lpande fam.- medl. i faderns (broderns) yrke i arb.- ställn Membres auxiliaires de famille, en situation d'ouvrier, dans la profession du père (frère) Medianförmögenhet.. Fortune médiane Medianinkomst.... Revenus médians Medianålder Age médian Mindre företagare... Petits exploitants Minst kr cour, ou plus Män Hommes Närings- och njutningsmedelsindustri... Industrie des denrées alimentaires et des excitants Ogifta Pappers- och grafisk industri Célibataires Industrie du papier et industrie graphique Post, telegraf och telefon Postes, télégraphes et téléphones Relativa tal Relativ fördelning Religionsvård Riksområde Samtliga vidstående åldersgrupper.... XIII Total des groupes d'âge, indiqués ci-contre Sjuk-, fattig-, barnaoch fångvård samt annan social verksamhet Service sanitaire, assistance publique, protection de l'enfance, prisons et autres branches de l'activité sociale Självständiga hantverkare utan lejd hjälp Artisans indépendants sans ouvriers Självständiga yrkeslösa. Personnes indépendantes sans profession (retraités, veuves, etc.) Sjöfart Navigation Skogsbruk Economie forestière Socialklass Position sociale Statens (civila) förvaltning, ej Annorstädes redovisad Administration civile de l'etat, non décomptée ailleurs Städer Villes Städer med under inv Villes de moins de habitants Större företagare o. likställda Summa Grands chefs et patrons et grands propriétaires d'entreprises Total Teknisk personal... Personnel technique Textil- och beklädnadsindustri Chiffres relatifs Industrie textile et des.. Répartition relative vêtements Administration ecclésiastique Trävaruindustri.... Industrie du bois La campagne est divisée en 5 territoires géographiques, Under kr.... Moins de cour. et les villes sont Undergrupp av yrke.. Sous-groupe de profes réparties en 3 classes de sions grandeur. Ces 8 districts Undervisning m. m... Instruction publique, s'appellent»riksområden» etc. Undre kvartil.... Quartil inférieur Utan ang. förmögenhet Sans fortune déclarée Sammanlagd förmögenhet, tal kr... Fortunes totales en milliers de cour. Samtliga Total Varuhandel och kommission Commerce et commissions

16 XIV Yrke Profession Yrke i detalj Profession détaillée Yrkesutövare Personnes actives Yrkesutövare i egentlig mening Personnes actives proprement dites Ålder Age Åldersgrupp \ Åldersklass j Groupe dage Åldersår Années d'âge Ar Année ökning el. minskning. Augmentation ou diminution Över 15 âr Au-dessus de 15 ans över folkskola intill studentexamen.... Au-dessus de l'enseignement primaire, etc. jusqu'à l'examen du baccalauréat Övre kvartil Quartil supérieur Övriga städer med minst inv Autres villes de plus de habitants.

17 XV Recensement de la population en 1930; VIII:e partie: la population par profession, par revenus et par fortune. Le rapport sur le recensement de la population de la Suède en 1930 est divisé en plusieurs volumes, dont sept déjà publiés. Le présent volume, le huitième, traite la statistique des professions, des revenus et des fortunes, dont les résultats (sans commentaires relatifs au contenu des tableaux) sont publiés dans les troisième et septième volumes. Dans le résumé du troisième volume on a fait ressortir qu'il s'est produit, pendant les dernières décades, un déplacement dans la répartition des professions, à savoir de l'agriculture et des professions similaires, vers les autres professions. Dans chacune des six grandes catégories professionnelles, la population s'est répartie de la manière suivante. La population active au sens le plus étendu s'élève ainsi à environ ou à plus de la moitié de la population totale. Cependant, sur ce nombre se composent de retraités, veuves, personnes sans profession déclarée et personnes entretenues par l'assistance publique, c'est-à-dire personnes actives seulement au sens statistique du mot. Le nombre des femmes mariées sans profession s'élève à ou environ à un sixième de la population, tandis que moins d'un tiers se compose d'enfants ( ) et d'autres membres de famille ( ). Pendant la dernière dizaine d'années, la population active proprement dite montre une augmentation de ou 11-5 %. Que l'augmentation ait été si considérable, dépend peut-être principalement de l'accroissement simultané du nombre des âges productifs, mais aussi beaucoup de la participation augmentée, en général, dans la vie active. Une décroissance do non moins de 11-5 % du nombre des enfants au-dessous de 15 ans s'est produite. Tandis que le nombre des hommes actifs proprement dits montre une augmentation de en 1920 à en 1930, ou, en tout, , ce qui correspond à 9'5 %, celui des femmes actives, de son côté, a augmenté de à , c'est-à-dire de ou 16-0 % pendant la même période. La part des femmes de toute la population active s'est ainsi élevée de 30-0 % à 31-2 %. Parmi les femmes actives, 26-5 % BO rapportent à l'agriculture et aux professions similaires, 20'4 % à l'industrie et aux professions manuelles, 22-5 % aux travaux domestiques (dans d'autres familles que la leur) et 30-6 % aux autres groupes de professions. Sur ces femmes, ou 9-9 % sont mariées.

18 XVI Une comparaison entre la répartition par âge des hommes actifs et celle des femmes actives donne le résultat suivant: Les femmes actives sont ainsi plus concentrées aux âges de ans que les hommes. La part de ce groupe d'âge de la population active totale s'élève, pour les femmes, à 541 / 00 et, pour les hommes, à 368 /. Au point de vue de la statistique des finances, on a élaboré des tableaux sur deux sommes: le revenu sujet à l'impôt et la fortune. Les données sur les revenus se rapportent à l'année Les chiffres des fortunes regardent la fin de l'année. Les données manquent au sujet des revenus pour 18-7 % des personnes actives. La fréquence fort élevée des personnes actives sans revenus déclarés ou connus paraît être due, dans une grande quantité de cas, au fait que ces personnes n'ont pas eu de revenus, pour des raisons d'âge, d'infirmité, de chômage, etc.; en outre sont aussi compris dans ce groupe les personnes ayant eu des revenus n'atteignant pas les montants minima sujets à l'impôt. Parmi les personnes ayant des revenus, 40-8 % avaient moins de cour, par an, 29-9 % de à cour., 21-7 % de à cour., 6-3 % de à cour, et le reste plus de cour. Les revenus sont partout plus élevés pour les hommes que pour les femmes, et aussi plus élevés dans les villes qu'à la campagne. Les revenus médians Bont les plus élevés dans les services publics et dans les professions libérales, et les plus faibles dans l'agriculture et dans les professions similaires. Parmi les personnes actives, 26-3 % avaient de la fortune. La fréquence des personnes ayant de la fortune est plus grande pour les hommes (30'7 %) que pour les femmes (17-7 %) et aussi plus grande à la campagne (29-6 %) que dans les villes (20-6 %). Plus d'un tiers (35-5 %) des fortunes se trouvent entre et cour., 20-3 % entre et cour., 16-8 % entre et cour, et 17-6 % au-dessus de cour. Les tableaux 6 11, pp , vol. VII montrent comment les revenus et les fortunes dépendent de l'âge, de la profession, de la position sociale et de l'instruction scolaire.

19 Av redogörelsen för 1930 års folkräkning La tidigare offentliggjorts sju delar. Den berättelse, som härmed framlägges och betecknats del VIII, behandlar yrkes-, inkomst- och förmögenhetsstatistiken, vars resultat utan någon till tabellinnehållet anknytande textframställning finnes offentliggjort i tredje och sjunde delarna. En redogörelse för primärmaterialet, principerna för yrkesgrupperingen samt den yrkes förteckning, som tillämpats, lämnas emellertid i del III, och del VII behandlar de brister, varmed primärmaterialet för inkomst- och förmögenhetsstatistiken är behäftat. Vidare må erinras om att i andra delar av folkräkningsredogörelsen i anslutning till där framlagt material uppgifter influtit rörande yrke och i ett par fall även rörande inkomst och förmögenhet. Så är förhållandet beträffande yrke i samband med behandlingen av den inrikes omflyttningen i del II och statistiken över utrikes födda, utländska undersåtar, lyte och arbetsoförmåga i del IV, vidare i del V vid behandlingen av trosbekännelse och främmande stam samt i del VI i samband med statistiken över hushåll och skolbildning. Den sistnämnda delen innehåller därjämte redogörelse för yrkesväxling och biyrke. Uppgifter angående inkomst finnas återgivna i samband med statistiken över främmande stam och över hushåll; även för förmögenhetsförhållandena redogöres i statistiken över främmande stam. Föreliggande del av folkräkningsredogörelsen motsvarar sålunda i huvudsak textframställningen i delarna IV och V av 1920 års folkräkningsredogörelse. Tabellbilagans uppgifter utgöra relativa tal, som grunda sig på i sjunde delen publicerat material. Sålunda innehåller tab. 1 en relativ fördelning av såväl manliga som kvinnliga yrkesutövare efter socialklass och yrke i detalj samt efter ålder vid 1930 års slut. Tab. 2 lämnar uppgift om det relativa antalet ogifta och gifta manliga yrkesutövare samt kvinnliga yrkesutövare per manliga inom olika socialklasser, yrken och åldersgrupper vid slutet av år I tab. 3 framlägges en relativ fördelning av familjemedlemmar efter socialklass och yrke samt efter ålder och civilstånd. Tab. 4 innehåller en fördelning i relativa tal av manliga yrkesutövare efter socialklass och yrke i detalj samt efter inkomst och förmögenhet år 1930, och tab. 5 lämnar motsvarande uppgifter beträffande kvinnliga yrkesutövare. Relativa tal, vilka grunda sig på ett antal, understigande 200, äro i tabellerna angivna med särskild stilsort (medieval) ; i fråga om de i tab. 2 offentliggjorda procenttalen ogifta resp. gifta manliga yrkesutövare i olika åldersgrupper har denna stilsort dock använts endast beträffande antal under

20 2 ALLMÄN ÖVERSIKT ÖVER BEFOLKNINGENS YRKESFÖRDELNING. Mediantal, uträknade å ett antal, understigande 20, ha likaledes angivits med nämnda stilsort. Ehuru redogörelse för primärmaterialet till yrkes-, inkomst- och förmögenhetsstatistiken och även för yrkesgrupperingen lämnats i del III, synes det vara lämpligt att inledningsvis göra en kort sammanfattning härav. Primärmaterialet har varit av tre slag: 1) från pastorsämbetena insända församlingsboksutdrag (beträffande Stockholms stad av mantalskontoret lämnade utdrag ur folkregistret), 2) mantalsuppgifter och 3) självdeklarationer jämte uppgifter från arbetsgivare om anställdas löner samt taxeringslängder. Endast det sistnämnda materialet innehåller inkomst- och förmögenhetsuppgifter, och detta material har även varit den viktigaste källan för yrkesstatistiken. Detsamma har vid kombinationen av två eller flera 5-rken lämnat möjlighet att avgöra vilket yrke som bör räknas såsom huvud5'rke och har fått äga vitsord i de fall, församlingsboksutdragen, mantalsuppgifterna eller bådadera innehållit andra yrkesuppgifter. Primärmaterialet till yrkesstatistiken har sålunda varit av samma omfattning som år 1920; vid 1910 års folkräkning förfogade man endast över församlingsboksutdrag och mantalsuppgifter, och vid tidigare folkräkningar lågo blott församlingsboksutdragen till grund för denna statistik. Vad yrkesgrupperingen beträffar, har vid 1930 års folkräkning i likhet med år 1920 tillämpats den i utlandet vanliga principen med fördelning efter näringsgren, varigenom man får uppgift om antalet personer, som ha sitt uppehälle inom olika näringsgrenar, och samtidigt blir i stånd att mäta dessas relativa betydelse i samhället. Före år 1920 låg däremot den personliga yrkesutbildningen till grund för yrkesgrupperingen. Uppgifterna om inkomst avse kalenderåret 1930 eller närmast motsvarande räkenskapsår och förmögenhetsuppgifterna ifrågavarande kalender- eller räkenskapsårs slut. Bearbetningen av primärmaterialet till statistiken över inkomst och förmögenhet har begränsats till två poster, dels det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, sedan 1 / 00 av förmögenheten avdragits, d. v. s. det under rubriken»återstående inkomst» i självdeklarationen utförda beloppet, dels den behållna nettoförmögenheten. Den förstnämnda posten erhålles efter avräkning från den sammanräknade inkomsten av de s. k. allmänna avdragen, såsom kommunalskatt, vissa försäkringsavgifter m. m. Beträffande materialets innebörd ur statistisk synpunkt hänvisas i övrigt till sid. 2* 7* i folkräkningsredogörelsens sjunde del. I. Yrkesräkningen. A. Allmän översikt över befolkningens yrkesfördelning. Befolkningens fördelning efter familjeställning inom olika yrkesgrupper. En av de viktigaste uppgifterna vid en yrkesräkning är att fördela befolkningen efter familjeställning. I mera inskränkt mening innebär detta en uppdelning av folkmängden i yrkesutövare och familjemedlemmar, av vilka de förra, åtmin-

21 ALLMÄN ÖVERSIKT ÖVER BEFOLKNINGENS YRKESFÖRDELNING. 3 stone om begreppet tages i ordets mera vidsträckta bemärkelse, i stort sett utgöra de direkta försörjarna och familjemedlemmarna de försörjda. Det är emellertid förenat med vissa svårigheter att verkställa en dylik klassificering av huvud- och bipersoner, enär gränsfallen äro mycket talrika. Antalet yrkesutövare är därför beroende av den definition, man giver begreppet. Förutom dem, som äro aktivt yrkesverksamma, pläga en del andra befolkningsgrupper föras hit, men dessa grupper äro ej lika avgränsade i olika länder. Någon enhetlig definition tillämpas sålunda ej, vilket i hög grad försvårar internationella jämförelser i detta hänseende. Med yrkesutövare i egentlig mening avses i regel personer, vilka aktivt deltaga i förvärvslivet. Familjemedlemmar ha i vårt land hänförts till yrkesutövarna, därest de deltaga i arbetet i husbondens yrke (medhjälpande familjemedlemmar) och denne är nära anhörig till dem (fader, moder, svärfader, svärmoder, broder eller syster), men däremot icke, då de utföra husligt arbete i det egna hushållet. Sedan gammalt ha jordbrukares och fiskares hemmavarande, arbetsföra barn över 15 år, magar, bröder och systrar ansetts biträda husbonden i dennes yrke, även om anteckning därom saknats. Samtliga tjänare i huslig tjänst ha betraktats såsom yrkesutövare och hänförts till den femte s r rkesgruppen, husligt arbete. Till yrkesutövare i mera formell bemärkelse ha räknats de s. k. självständiga yrkeslösa ur den sjätte yrkesgruppen, nämligen f. d. yrkesutövare, änkor utan yrke, pensionärer, understödstagare m. fl. Den såsom yrkesutövare icke räknade befolkningen har fördelats i hustrur, barn under 15 år och övriga familjemedlemmar. Resultatet av befolkningens fördelning efter familjeställning inom de olika huvudgrupperna av yiken meddelas i absoluta och relativa tal för såväl män som kvinnor i tab. A; för varje yrke ha uppgifter i absoluta tal lämnats i tab. 8 i folkräkningsredogörelsens tredje del och i relativa tal i tab. 16 i samma del. Vad männen beträffar, visa sig yrkesutövarna uppgå till eller 71.0 % av hela den manliga befolkningen. De utgöra omkring 70 % av könets folkmängd inom var och en av de fyra första yrkesgrupperna. Däremot omfatta de endast cirka 20 % inom den femte gruppen men icke mindre än 80 "/ > inom den sjätte gruppen. Bland kvinnorna uppgå yrkesutövarna till , motsvarande 35-0 % av hela den kvinnliga befolkningen. Denna andel varierar emellertid avsevärt för de olika yrkesgrupperna. Inom gruppen husligt arbete uppgå de kvinnliga yrkesutövarna till icke mindre än 92-5 % av könets folkmängd inom gruppen, varefter följa grupperna f. d. yrkesutövare och övriga samt allmän förvaltningstjänst och fria yrken med resp. 587 och 48'0 %. Minst yrkesverksamma äro kvinnorna inom industri och hantverk (20-5 %). Sammanräknas båda könen, visar det sig, att yrkesutövarna i mera vidsträckt bemärkelse omfatta drygt hälften (527 %) av rikets folkmängd. Av tabellen framgår vidare, att städerna äga relativt flera yrkesutövare än landsbygden. I synnerhet gäller detta i fråga om kvinnorna, bland vilka yrkesutövarna uppgå till 451 % i städerna mot 297 % på landsbygden; motsvarande tal för männen äro resp och 695 %.

22 Tab. A. Befolkningens fördelning efter familjeställning inom huvudgrupper av yrken år ALLMÄN ÖVERSIKT ÖVER BEFOLKNINGENS YRKESFÖRDELNING.

23 ALLMÄN ÖVERSIKT ÖVER BEFOLKNINGENS YRKESFÖRDELNING. 5 De personer, vilka icke angivits såsom yrkesutövare utan som försörjda, uppgå för mankönets del till eller 290 % av samtliga män. Häribiand utgöres det stora flertalet eller , motsvarande 25-4 %, av gossar under 15 år och blott eller 3 G % av övriga familjemedlemmar. Antalet icke yrkesutövande kvinnor uppgår till eller 65-0 % av samtliga. Nämnda höga siffra förklaras därav, att hustrur, vilka icke deltaga i det direkta förvärvslivet, pläga räknas såsom försörjda; de utgöra eller 31-8 % av samtliga kvinnor. Flickorna under 15 år uppgå till , motsvarande 238 %, och övriga kvinnliga familjemedlemmar till eller 94 % av hela den kvinnliga folkmängden. Man konstaterar sålunda, att medan gossar och flickor under 15 år nå ungefär samma numerär, dock med någon övervikt för gossarna, så äro de vuxna kvinnliga familjemedlemmarna, även när hustrurna ej medräknas, närmare tre gånger så talrika som de motsvarande manliga. Samtliga icke yrkesutövande personer av båda könen uppgå till eller 47'3? av hela folkmängden: av dessa äro eller 162 % icke yrkesutövande hustrur, eller 246 % barn under 15 år och eller 0'5 % övriga familjemedlemmar. Sedan år 1920 har den yrkesutövande delen av befolkningen ökats från 499 % till 527 %. Härvid är att märka, att ökningen varit åtskilligt större i städerna än på landsbygden och något större för kvinnor än för män. Av de olika yrkesgrupperna uppvisar handel och samfärdsel den största ökningen, närmast följd av industri och hantverk. Inom grupperna f. d. yrkesutövare och övriga samt husligt arbete noteras minskning; för den förstnämnda gruppens del har denna nedgång sin grund i att hos andra boende f. d. yrkesutövare utan inkomst redovisats såsom bipersoner år 1930, om de stått i närmare släktskapsförhållande till huvudpersonen, och då fördelats efter dennes yrke, men år 1920 upptagits såsom självständiga yrkeslösa. Av tab. A framgår, hurusom den relativa fördelningen efter familjeställning inom de olika yrkesgrupperna avviker åtskilligt än i ena, än i andra riktningen från ovanstående genomsnitt för hela riket. Ännu större motsatser och mera olikartade fördelningst5 r per framkomma emellertid vid jämförelse av den relativa fördelningen inom varje särskilt yrke (tab. 16 i folkräkningsredogörelsens tredje del). I fråga om sådana yrken, vilkas utövare till största delen utgöras av yngre personer eller av kvinnor, synes det helt naturligt, att hustrur, barn och övriga familjemedlemmar äro proportionsvis få och yrkesutövarna alltså många. Såsom exempel på dylika yrkesklasser må nämnas tjänare inom allmän förvaltningstjänst och fria yrken med 98-2 % yrkesutövare, lantbrukselever och lantbrukslärlingar med 975 %, tjänstefolk för jordbruket i husbondens kost med 963 % samt fiskares hemmavarande barn över 15 år och magar med 955 %. Däremot framstå huvudpersonerna som relativt få inom yrken, vilkas utövare till väsentlig del bestå av gifta män med många hemmavarande barn under 15 år, exempelvis bland statare och gifta, drängar med endast 265 % yrkesutövare, jordtorpare med 29.6 % samt brukare och landbönder med 300 %. De hemmavarande barnen under 15 år äro talrikast bland statare och gifta drängar med 4Gl %, brukare och landbönder med 42-8 %, ladugårdsdrängar

24 6 ALLMÄN ÖVERSIKT ÖVER BEFOLKNINGENS YRKESFÖRDELNING. Tab. B. Befolkningens relativa fördelning efter familjeställning, länsvis, år och ladugårdsbiträden med 424 % samt jordtorpare med 42-2 % och av yrken utanför gruppen jordbruk med binäringar bland arbetare i kolgruvor och företagare i slakteri, övriga familjemedlemmar äro proportionsvis talrikast hos godsägare, där de utgöra 199 %, samt hos präster. Ännu större andel eller omkring 25 % skulle emellertid hemmansägare och övriga jordägare samt brukare ha uppvisat, därest deras hemmavarande vuxna barn, magar, bröder och systrar räknats såsom familjemedlemmar och icke som yrkesutövare. Det framlagda materialet kan utnyttjas för beräkning av antalet bipersoner eller försörjda per huvudperson eller yrkesutövare. Ett dylikt medeltal är dock av mindre värde, om man icke samtidigt kan fördela yrkesutövarna på självförsörjare och familjeförsörjare, och en sådan klassificering har ej verkställts. Fördelningen efter familjeställning påverkas starkt av befolkningens ålderssammansättning och varierar därför i hög grad i olika delar av landet, såsom framgår av tab. B. Huvudstaden intager en särställning med stort antal yrkesverksamma: 79'0 % bland männen och 55'5 % bland kvinnorna. I synnerhet det sistnämnda relativtalet ligger betydligt över medeltalet för riket; närmast följa de storstadsbetonade Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län med resp och 389 % yrkesutövare bland den kvinnliga befolkningen. De båda

25 ALLMÄN ÖVERSIKT ÖVER BEFOLKNINGENS YRKESFÖRDELNING. 7 nordligaste länen, där barn under 15 år upptaga en dryg andel av folkmängden, framträda med jämförelsevis få yrkesutövare bland såväl män som kvinnor. Yrkesutövare i egentlig mening. Om man från yrkesutövarna i mera vidsträckt bemärkelse utskiljer de s. k. självständiga yrkeslösa eller f. d. yrkesutövare, änkor utan yrke, pensionärer, understödstagare, personer utan yrke m. fl., vilka alla sammanförts under sjätte huvudgruppen, återstå yrkesutövarna i egentlig mening. Dit hänföras alltså yrkesutövare inom de fem första grupperna samt från sjätte gruppen yrkesklasserna arbetare av obestämt slag samt husägare. Hela folkmängden fördelar sig, sedan dylik skillnad genomförts, på följande sätt, varvid till jämförelse även 1920 års siffror meddelas: Sammanställningen visar, att personer, motsvarande 476 % av hela folkmängden, äro yrkesutövare i egentlig mening och personer eller 5"1 % yrkesutövare i blott formell bemärkelse. Sedan år 1930 ha de förra ökats med cirka personer, men de senare minskats med omkring personer. När man närmare studerar resultaten av yrkesstatistiken och jämför dess siffror från olika tidpunkter, måste framför allt ihågkommas, att förändringarna i yrkesfördelningen intimt sammanhänga med förändringarna i befolkningens storlek och i dess sammansättning efter kön och ålder. Årtiondet har karakteriserats i synnerhet av ökning av befolkningen i arbetsför ålder, medan åldersklasserna under 15 år på grund av den minskade nativiteten starkt nedgått i numerär. Tillgången på arbetskraft har därför varit riklig, vilket satt sin prägel på omfattningen av befolkningens deltagande i förvärvslivet. Vid jämförelser med närmast föregående folkräkning må även framhållas, att de abnorma förhållanden, som voro rådande under och efter världskriget, åtskilligt påverkat siffrorna rörande yrkesfördelningen år Särskilt vissa industrier voro mycket känsliga för växlingarna i efterfrågan på deras produkter, och sysselsättningen rönte därigenom stark inverkan av de ändrade tidsförhållandena. I syfte att belysa de temporala förändringarna i yrkesfördelningen har tab. C upprättats, vilken i absoluta och relativa tal lämnar uppgift om de

26 8 ALLMÄN ÖVERSIKT ÖVER BEFOLKNINGENS YRKESFÖRDELNING. Tab. C. De egentliga yrkesutövarnas absoluta och relativa antal åren egentliga yrkesutövarnas antal vid folkräkningarna åren såväl för män och kvinnor som på landsbygden och. i städerna. De egentliga yrkesutövarna ha, såsom synes, ökats mellan var och en av de i tabellen upptagna folkräkningarna och detta icke blott absolut utan även relativt sett. ökningen under det senaste årtiondet är visserligen ej så stor som under det närmast föregående men dock betydande. Medan rikets folkmängd under den 40-åriga perioden ökats med 28'4 %, ha de egentliga yrkesutövarna under samma tidrymd vuxit i antal med icke mindre än 66-5 % eller från till Därest yrkesutövarnas tillväxt endast varit proportionsvis densamma som hela folkmängdens, skulle ökningen i yrkesutövarnas antal under ifrågavarande tidrymd ha utgjort , medan den i själva verket utgör icke mindre än Nämnda förhållande beror delvis på bättre yrkesuppgifter men sammanhänger till övervägande delen med industrialismens utträngande av arbetet i hemmen och därmed följande nedgång i hushålls- och familjemedlemmarnas antal, varjämte nedgången i nativiteten under de senaste decennierna starkt nedbringat de yngre åldersklassernas numerär. Tab. C upplyser även, att de manliga egentliga yrkesutövarna uppgå till och de kvinnliga till , vilket innebär en ökning under det senaste årtiondet med resp och Av samtliga män ha 66-5 % angivits såsom verkliga yrkesutövare, av kvinnorna 292 %. Nämnda relativa tal ha beträffande både män och kvinnor ökats mellan varje i tabellen upptagen folkräkning. Dock må betonas, att talen i fråga om kvinnorna röna in- verkan av den omständigheten, att man på landsbygden knappast kan vid olika