Befolkningsstatistiken

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren i Befolkningsrörelsen, för åren i Folkmängdens förändringar, för åren i i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna och samt därefter för tioårsperioder till och med För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar För åren finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren i Folkmängden inom administrativa områden. För åren finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen år 1940 = Mouvement de la population en Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-befror-1940

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅR 1940 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1943 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉTAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION MOUVEMENT DE LA POPULATION EN 1940 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE

5 TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin berättelse angående befolkningsrörelsen år Stockholm den 27 februari Underdånigst ERNST HÖIJER. HJALMAR FREDELIUS. Henrik Geschwind.

6

7 Text. Innehållsförteckning. Inledning 1* A) Folkmängd och folkökning 1* B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m. 3* C) Giftermål 7* D) Barnaföderskor 13* E) Fäder till inom äktenskap födda barn 16* F) Födda barn 17* G) Döda 19* H) Nativitetsöverskott 27* I) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt 30* Texttabeller. Tab. A. Befolkningsrörelsen, länsvis 2*» B. Befolkningsrörelsen i de större städerna 4*» C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön år 1940, jämförd med äldre tider 5*» D. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren *» E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år *» F. Dödstalen efter kön, ålder och civilstånd 21*» G. Dödstalet under olika månader 26*» H. Emigranter och immigranter, åren * Tabeller. Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år » 2. Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år » 3. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer (med minst invånare), år » 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer (under invånare), år » 5. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år » 6. Giftermål, länsvis, år » 7. Vigda fördelade efter kön, ålder samt första giftet och omgifte, länsvis år » 8. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 9. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år » 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år » 11. Äktenskapsskillnader och hemskillnader, år » 12. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år » 13. Barnaföderskor, länsvis, år » 14. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år » 15. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år » 16. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år » 17. Fäder till under år 1940 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder 34 Sid.

8 VI Sid. Tab. 18. Föräldrarna till under år 1940 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder 35» 19. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år » 20. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år » 21. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år » 22. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnadsåren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år » 23. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 24. Döda i varje månad, länsvis, år » 25. Döda efter ålder, i varje månad, år » 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år » 27. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, i hela riket år » 28. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), vartill utflyttning uppgivits skola ske, länsvis, år » 29. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år » 30. Emigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket 59» 31. Immigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket 60» 32. Emigranter till och immigranter från särskilda länder, fördelade efter kön och civilstånd, år Hela riket 61 Bilaga. Den äktenskapliga fruktsamheten, i, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder åren och Index. Texte. Pages. Introduction 1* A) Accroissement de la population 1* B) Population par sexe, par âge, et par état civil 3* C) Mariages 7* D) Femmes accouchées 13* E) Pères des enfants légitimes 16* F) Enfants nés 17* G) Mortalité 19* H) Excédent des naissances 27* I) Migrations. Naturalisations 30* Tableaux insérés dans le texte. Tabl. A. Mouvement de la population par département 2*» B. Mouvement de la population dans les villes les plus grandes 4*» C. Population par sexe et par âge, en , 1920, 1930 et *» D. Nuptialité des garçons et des filles, par âge 7*» E. Répartition relative, par âge et par durée du mariage, des mères d'enfants légitimes, en *» F. Mortalité par sexe, par âge et par état civil 21*» G. Mortalité par mois 26*» H. Émigrés et immigrés en *

9 Tableaux annexés. 1 ) VII Pages. Tabl. 1. Population par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Population le 1 er janvier. Col. 5 7: Population moyenne de l'année. Col. 8 10: Population le 31 décembre.» 2. Accroissement de la population et ses différents facteurs, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 3: Nés vivants. Col. 4 5: Décès. Col. 6 8: Excédent des naissances. Col. 9 12: Immigrés; col. 9: des autres paroisses du pays; col. 10: des pays étrangers; col. 11: du registre des»introuvables» 2 ). Col : Émigrés; col. 13: pour les autres paroisses du pays; col. 14: pour les pays étrangers; col. 15: pour le registre des «introuvables» 2 ). Col : Gain (+) ou perte (-) par migration. Col : Accroissement (+) ou diminution (-) de la population.» 3. Mouvement de la population dans chaque ville de habitants ou de plus, en Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5 7: Population moyenne. Col. 8 24: Accroissement de la population et ses différents facteurs (pour les détails voir tabl. 2). Col : Mariages contractés (voir tabl. 6). Col : Hommes mariés par âge (voir tabl. 7). Col : Idem, femmes mariées (voir tabl. 7). Col : mariages par mois. Col. 91: Séparations de corps. Col. 92: Divorces. Col : Accouchées (voir tabl. 13 et 15). Col : Pères des enfants légitimes nés en 1940 (voir tabl. 17). Col : Naissances (voir tabl. 20 et 21). Col : Décès (voir tabl. 22, 24 et 26).» 4. Mouvement de la population dans chaque ville ayant moins de habitants, en Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5: Accroissement (+) ou diminution (-). Col. 6: Population moyenne. Col. 7: Mariages contractés. Col. 8: Nés vivants. Col. 9: Décès. Col. 10: Immigrés. Col. 11: Émigrés.» 5. Population calculée par sexe, par âge et par état civil, en a) Groupes d'âge d'un an, le 31 déc. b) Groupes de cinq ans, le 31 déc. c) Groupes de cinq ans, population moyenne de l'année. Col. 1: Age. Col. 2 10: Population; col. 2 3: célibataires; col. 4 5: mariés; col. 6 7: veufs (veuves) et divorcés; col. 8 10: nombre total. Col : Nés vivants; col. 11: année; col. 12: nombre.» 6. Mariages contractés, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3: Mariages civils facultatifs. Col. 4: Mariages civils obligatoires. Col. 5 13: État civil des époux aux noces; entre garçons et filles (col. 5), veuves (col. 6), femmes divorcées (col. 7); entre veufs et filles (col. 8), veuves (col. 9), divorcées (col. 10); entre divorcés et filles (col. 11), veuves (col. 12), divorcées (col. 13). Col : Noces premières, secondes etc., du mari. Col : Idem, de la femme.» 7. Mariés par sexe, par âge, par noces et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 13: hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col : Idem, hommes remariés. Col : Idem, femmes entrées en premières noces. Col : Idem, femmes remariées. 1 ) Les mots suédois suivants, qui reviennent dans les tableaux, sont à traduire: Län Départements. D-kommuner Communes rurales Landsbygd (p. abréviat. Lb.) Campagne. dont la population Städer (» St.) Villes. agglomérée s'élève Riket Royaume. à 2/3 ou plus. Hela riket Royaume. Mankön (p. abréviat.m.) Sexe masculin. A-kommuner Communes rurales Kvinnkön (» K., Kv.) Sexe féminin. dont la population Summa (p. abréviat. S:a) Total. de caractère agricole Hela antalet Nombre total. s'élève à 75 % Åldersår Age. ou plus. Levande födda Nés vivants. B-kommuner Id. de 50 à 75 %. Dödfödda Mort-nés. C-kommuner Id. à 50 % au plus, non agglomérées. Avlidna Décédés. 2 ) Personnes, abandonnant leur paroisse sans notification due, sont rayées dans les registres après un certain intervalle; ces personnes sont nommées «obefintliga» («introuvables»).

10 VIII Pages. Tabl. 8. Mariés par sexe, par âge et par état civil, en Col. 1: Age. Col. 2 9: Campagne; col. 2 5: hommes mariés; garçons (col. 2), veufs (col. 3), divorcés (col. 4); col. 6 9: femmes mariées; filles (col. 6), veuves (col. 7), divorcées (col. 8). Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 9. Mariages par âge des époux, en a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Age des mariés. Col. 2 17: Age des mariées. Col. 18: Nombre total. Col. 19: Garçons. Col. 20: Veufs et divorcés.» 10. Mariages par âge et par état civil des époux, en Col. 1: Age des mariés: a) Entre garçons et filles; b) Entre garçons et veuves ou divorcées; c) Entre veufs ou divorcés et filles; d) Entre veufs ou divorcés et veuves ou divorcées. Col. 2 17: Age des mariées. Col. 18: Nombre total. Col. 19: Campagne. Col. 20: Villes.» 11. Divorces et séparations, en Col. 1: Départements. Col. 2 5: Séparations de corps; col. 2: à la requête du mari; col. 3: à la requête de la femme; col. 4: à la requête de tous les deux; col. 5: nombre total. Col. 6 18: Divorces; col. 6: après séparation de corps; col. 7: séparation de fait depuis trois ans causée par discorde; col. 8: l'un des époux ayant refusé depuis deux ans de vivre avec l'autre; col. 9: l'un des époux disparu depuis trois ans; col. 10: bigamie; col. 11: adultère; col. 12: maladie vénérienne contagieuse; col. 13: voies de fait; col. 14: condamnation; col. 15: ivrognerie; col. 16: aliénation mentale; col. 17: nullité de mariage; col. 18: nombre total. Col : Durée du mariage. Col : Différence entre l'âge des époux. Col : Age des époux. Là-dessous: Enfants vivant au divorce.» 12. Mariages par mois, en » 13. Accouchées, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre des accouchées; col. 2: enfants légitimes (=Ä.); col. 3: enfants illégitimes (=Uä.). Col. 5 10: État civil; col. 5 6: mariées; col. 7 8: veuves et divorcées; col. 9: fiancées; col. 10: filles. Col : Age des accouchées, en groupes de cinq ans.» 14. Accouchées par âge en groupes d'un an, en Col. 1: Age. Col. 2 3: Campagne. Col. 4 5: Villes. Col. 6 8: Royaume.» 15. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 15: Durée des mariages.» 16. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par âge, en Col. 1: Durée des mariages. Col. 2 31: Age des accouchées; col. 2 11: campagne; col : villes; col : royaume.» 17. Pères des enfants légitimes nés en 1940, par âge 34 Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3 15: Age des pères.» 18. Pères et mères des enfants légitimes nés en 1940, par combinaison d'âge 35 Col. 1: Age des pères. Col. 2 9: Age des mères.» 19. Enfants nés, classés par mois, par vitalité, par sexe et par légitimité, en a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Mois. Col. 2 5: Nés vivants; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 6 9: Mort-nés. Col : Nombre total des naissances.» 20. Enfants nés, classés par naissances, par vitalité, par sexe et par légitimité, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre total des naissances. Col. 5 9: Enfants d'accouchements simples; col. 5 6: nés vivants; col. 7 8: mort-nés. Col : Enfants d'accouchements doubles. Col : Enfants d'accouchements triples. Col : Nés vivants; col : légitimes; col : illégitimes; dont enfants des fiancées (col. 26). Col : Mort-nés. Col. 40: Répartition des naissances par nombre des enfants, par vitalité, par sexe et par légitimité. A. Naissances simples. B. Naissances doubles. C. Naissances triples.

11 Pages. Tabl. 21. Enfants nés, classés par vitalité et par mois, en Col. 1: Départements. Col. 2: Nés vivants. Col. 3: Mort-nés.» 22. Décès par âge et par département, ainsi que décès dans les 2 premières années de la vie par sexe, par âge et par naissance légitime ou illégitime, en Col. 1: Départements. Col. 2 21: Age. Col. 22: Décès dans les 2 premières années de la vie, par jour (du premier mois), par mois (de la première année) et par trimestre (de la seconde année). Col : Campagne; col : enfants légitimes; col : enfants illégitimes. Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 23. Décès par sexe, par âge et par état civil, en Col. 1: Age. a) Groupes d'un an. b) Groupes de cinq ans. Col. 2 9: Campagne; col. 2: garçons; col. 3: mariés; col. 4: veufs et divorcés; col. 5: filles; col. 6: mariées; col. 7: veuves et divorcées. Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 24. Décès par mois, en Col. 1: Départements.» 25. Décès par age et par mois, en Col. 1: Age. a) Campagne. b) Villes. c) Royaume.» 26. Décès par sexe, par état civil et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 6: Enfants au-dessous d'un an; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 7 8: Autres célibataires. Col. 9 10: Mariés. Col : Veufs (veuves) et divorcés.» 27. Décès par année de naissance, par sexe et par état civil, en Col. 1: Année de naissance. Col. 2 4, 8: Hommes. Col. 5 7, 9: Femmes. Col. 10, 11: Les deux sexes réunis. Col. 2: Célibataires. Col. 3: Mariés. Col. 4: Veufs et divorcés. Col. 5: Célibataires. Col. 6: Mariées. Col. 7: Veuves et divorcées. U = Morts avant d'avoir tant d'années accomplies qu'indique l'année du compte rendu moins l'année de naissance. Ö = Morts ayant tant d'années accomplies.» 28. Émigrés par département, par sexe, par état civil et par pays de destination, en Col. 1: Départements. Col. 2 3: Enfants au-dessous de 15 ans. Col. 4 5: Célibataires au-dessus de 15 ans. Col. 6 7: Mariés. Col. 8 9: Veufs, veuves et divorcés. Col : Nombre total. Col : Pour les pays de l'europe. Col : Pour les pays hors de l'europe.» 29. Immigrés par département, par sexe, par état civil et par pays de départ, en Cfr ci-dessus, Tabl. 28.» 30. Émigrés par sexe, par état civil et par âge en groupes d'un an, en Royaume 59 Col. 1: Age. Col. 2 3: Célibataires. Col. 4 5: Mariés. Col. 6 7: Veufs, veuves et divorcés. Col. 8 9: Nombre total.» 31. Immigrés par sexe, par état civil et par âge en groupes d'un an, en Royaume 60 Cfr ci-dessus, Tabl. 30.» 32. Émigrés pour et immigrés de pays divers, par sexe et par état civil, en Royaume 61 Col. 1: Pays de destination ou de départ. Col. 2 10: Émigrés; col. 2 3: enfants au-dessous de 15 ans; col. 4 5: célibataires au-dessus de 15 ans; col. 6 7: mariés; col. 8 9: veufs, veuves et divorcés; col. 10: nombre total. Col : Immigrés. Addition. Femmes accouchées d'enfants légitimes classées par durée des mariages et par âge, en et Nombres relatifs 62 Résumé en français IX X

12 X Résumé. Pour l'organisation et la subdivision de la statistique de la population en Suède voir les rapports précédents, surtout celui des années La présente publication forme un rapport sur les différents facteurs du mouvement de la population en 1940, à l'égard de la disposition et du contenu essentiellement égal au rapport de l'année précédente. Comme d'habitude, les chiffres principaux concernant le nombre des habitants sont insérés dans ce rapport. Le rapport spécial sur l'émigration et l'immigration n'étant pas publié à partir de l'année 1939, les données à ces égards sont publiées aussi dans ce rapport. La population totale de la Suède, au 31 décembre 1939, était de ; à la fin de l'année 1940, elle montait à L'accroissement a par conséquent été assez faible (4.75 ). La nuptialité, depuis longtemps médiocre dans notre pays, a été, en 1940, un peu plus forte que d'ordinaire: 9.31 sur mille habitants. Le nombre des divorces a correspondu à sur mille habitants. Dans les deux dernières décades, le nombre des naissances a diminué même absolument presque sans interruption. Seulement, les années 1920 et 1921 accusent des renaissances assez passagères de la natalité. En 1935 le taux de natalité s'est élevé, de 13'68 à pour mille. En 1940 le taux de natalité monte à 15'07. Le taux de mortalité a été de 11'44. Comme d'habitude pendant les temps récents, la mortalité a été plus basse dans les villes que dans la campagne. Le nombre des émigrés monte à 3 102, celui des immigrés à A part les émigrés, on a rayé des registres de population individus comme «introuvables» (voir la note p. VII). Le nombre des personnes rayées plus tôt mais inscrites de nouveau en 1940 s'élève à 4478.

13 Den berättelse om befolkningsrörelsen år 1940, som här framlägges, överensstämmer till uppställning och innehåll i allt väsentligt med motsvarande redogörelser för de två närmast föregående åren. Befolkningens ålders- och civilståndsfördelning vid utgången av redogörelseåret har angivits i enlighet med uppgifterna till den allmänna folkräkningen den 31 december Sedan den särskilda berättelsen»ut- och invandring» upphört, meddelas fr. o. m. år 1939 i berättelsen om befolkningsrörelsen även en redogörelse för omflyttningen med utlandet enligt de summariska folkmängdsredogörelserna. Liksom fallet varit i fråga om de två närmast föregående berättelserna, meddelas icke i den nu föreliggande någon yrkesfördelning för vare sig i äktenskap inträdda män och kvinnor eller fäder till i äktenskap födda barn, och framlägges icke heller någon beräkning av befolkningens ungefärliga fördelning på huvudgrupper av yrken vid utgången av året. Beträffande de skäl, som föranlett dessa och vissa andra inskränkningar i fråga om bearbetningen av det statistiska primärmaterialet, hänvisas till 1938 års berättelse. I samband med inskränkningarna vid bearbetningen har densamma, liksom för redogörelseåren 1938 och 1939, verkställts enligt manuell i stället för tidigare maskinell metod. A) Folkmängd och folkökning. Rikets folkmängd uppgick vid utgången av år 1940 till personer, vilket innebär en ökning sedan motsvarande tidpunkt närmast föregående år med personer eller 475 promille. Beträffande de i tab. 1 angivna folkmängdssiffrorna är att observera, att folkmängden i de särskilda områdena den 1 januari 1940 icke alltid sammanfaller med folkmängden den 31 december 1939, icke heller siffrorna för den 31 december 1940 med motsvarande för den 1 januari Orsaken härtill ligger i de administrativa regleringar, som skett vid årsskiftena. Vid ingången av år 1940 införlivades Växjö landskommun (med inv.) med Växjö stad, ett område i Västra Sallerup (med 299 inv.) med Eslöv, ett område i Björlanda (med 1 inv.) med Gröteborg, vissa områden i Arboga landskommun (med 187 inv.) med Arboga stad, vissa områden i Valbo (med 280 inv.) med Gävle och slutligen vissa områden i Piteå landskommun (med 838 inv.) med Piteå stad, varjämte Karlskoga kommun (med inv.) blev stad. Sammanlagt blevo alltså genom områdesregleringar vid början av år landsbor omförda till stadsbor. Samtidigt överfördes emellertid ett område (med 2 inv.) från Linköping till Landeryd, vissa områden (med 37 inv.) från Arboga stad till Arboga landskommun, vissa områden (med 255 inv.) från Gävle till Valbo

14 2* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. Tab. A. Befolkningsrörelsen, i, länsvis år 1940 samt under femårsperioden och slutligen vissa områden (med 147 inv.) från Piteå stad till Piteå landskommun, varigenom sammanlagt 441 personer tillfördes landsbygden från städerna. Vid 1941 års början införlivades Norra Åsum (med inv.) med Kristianstad, vissa områden i Trosa-Vagnhärad (med 37 inv.) med Trosa, vissa områden i Madesjö (med 710 inv.) med Nybro och vissa områden i Skellefteå landskommun (med inv.) med Skellefteå stad. Sammanlagt överfördes genom dessa områdesregleringar personer från landsbygden till städerna. Angående övriga regleringar, såsom områdesregleringar mellan olika socknar i samma län ni. m., hänvisas till de särskilda årsredogörelserna för folkmängden inom administrativa områden. Den ökning eller minskning i de särskilda områdenas folkmängd, som orsakats av förändringar i den administrativa indelningen, ingår även i siffrorna i kol i tab. 2. Dessa siffror kunna således icke alltid vara = summan av nativitetsöverskott (kol. 6 8) och vinst eller förlust genom omflyttning (kol ). Omflyttningens sista kolumn (kol. 19) borde däremot egentligen vara = skillnaden mellan de två kolumner (kol. 12 och 16), som angiva summorna av in- resp. utflyttade (till och från de särskilda församlingarna).

15 FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN OCH ÅLDER. 3* Så är emellertid endast sällan fallet. I kolumnen för vinst eller förlust genom omflyttning (kol. 19) ingå nämligen även rättelser i fråga om siffrorna för folkmängden och befolkningsrörelsen. Det må framhållas, att vid avgivandet av församlingarnas summariska folkmängdsredogörelser - dessa skola jämlikt gällande författning insändas till statistiska centralbyrån före februari månads utgång antalet födda och döda ännu icke är definitivt känt samt att ifrågavarande antal i regel ökas genom efteranmälningar ävensom genom den av centralbyråns granskning föranledda skriftväxlingen. Vad Stockholm beträffar, bör ihågkommas, att såsom folkmängd angives (utom för folkräkningsår) den mantalsskrivna folkmängden, medan uppgifterna om befolkningsrörelsens olika faktorer härröra dels från mantalskontoret (rötande omflyttning och överförande till och från boken över obefintliga), dels från prästerskapet. Även i övrigt äro vissa fel oundvikliga i ett arbete av sådan omfattning som den svenska folkbokföringen. Det visar sig bl. a., att skillnaden mellan de från inrikes ort inflyttades och de till inrikes ort utflyttades antal icke för hela riket blir = 0, såsom dock rätteligen borde vara förhållandet. Vad nu är sagt om länsområdena, gäller givetvis även om de särskilda städerna (se tab. 3 och 4). B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m. a) Proportionen mellan könen inom rikets befolkning har under senare tider i det hela utjämnats, såsom framgår av följande tal: Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har kvinnkönets relativa övertalighet aldrig varit så ringa som de senaste åren. Emellertid ställer sig proportionen rätt olika å landsbygden och i städerna. På landsbygden råder sedan 1918 överskott av män, och detta gäller från och med 1933 landsbygden inom varje län. I städerna åter förefinnes ett stort kvinnoöverskott, som relativt- taget är särskilt utpräglat i de största städerna, i synnerhet Stockholm. 1 ) I hela Norrland och dessutom i flertalet län i Svealand och Göta- ] ) Vid redogörelseårets siat förelåg övertalighet av män i ätta städer, nämligen Vaxholm. Torshälla, Karlskrona, Trollhättan. Karlskoga, Avesta, Ludvika och Boden. Kvinnoöverskottet för Stockholms stad har nnder de senast förflutna åren visat en påtaglig minskning.

16 4* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN OCH ÅLDER. Tab. B. Befolkningsrörelsen, i, i de större städerna år 1940 samt under femårsperioden land är mankönet övertaligt, även om stadsbefolkningen medräknas. Huru proportionen mellan könen förändrats inom olika åldersklasser, framgår av tab. C; numera finnes överskott av män i samtliga femårsklasser upp till 35 år. 1) Ett utmärker underskott av födelser, resp. folkminskning. 2) Häri ingår även tillväxt genom inkorporering.

17 FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN OCH ÅLDER. Tab. C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön år 1940, jämförd med äldre tider. 5* b) Ålders- och civilgtåndsfördelningen av rikets folkmängd, som finnes framlagd i tab. 5, är denna gång grundad på uppgifterna till 1940 års allmänna folkräkning, vilken ju avser utgången av förevarande redogörelseår. För icke folkräkningsår beräknas motsvarande fördelning genom framskrivning med utnyttjande av de årliga uppgifter om befolkningsrörelsens faktorer, som inkomma till statistiska centralbyrån dels genom summariska folkmängdsredogörelser och dels i form av utdrag ur vigsel-, födelse- och dödböeker från församlingarna. Folkmängdens absoluta och relativa fördelning vid slutet av år 1940 på de s. k. Snndbärgska åldersgrupperna framgår av följande sammanställning, som även upptager motsvarande siffror för de närmast föregående åren. Det relativa talet för åldrarna över 50 år är det största, som den svenska befolkningsstatistiken hittills kunnat uppvisa. För åldersgruppen 15 50

18 6* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER M. M. år synes relativtalet tendera att stagnera, oaktat gruppens numerär, absolut taget, företer fortsatt tillväxt. Barn- och ungdomsåldrarnas andel av befolkningsmassan är däremot mindre än någonsin tidigare iakttagits. c) Direkta uppgifter om befolkningens yrkesfördelning kunna erhållas endast vid folkräkningarna. 1 ) Emellertid har för icke folkräkningsår en beräkning av hela befolkningens ungefärliga fördelning på huvudgrupper av yrken plägat verkställas årligen genom framskrivning med utgångspunkt från yrkesuppgifterna till senaste folkräkning. Såsom inledningsvis framhållits, har någon motsvarande beräkning ej utförts för redogörelseåret liksom ej heller för de båda närmast föregående åren varför i fråga om senast tillgängliga uppgifter i detta hänseende hänvisas till vad 1937 års berättelse därom innehåller (sid. 5* o. ff.). d) För redogörelseåret har, liksom för åren , verkställts en beräkning av medelfolkmängden inom huvudgrupper av landskommuner efter yrkesknraktär, varvid för år 1940 likväl följts den indelning i kommungrupper, som verkställts på grundval av yrkesuppgifterna till 1940 års allmänna folkräkning. Givetvis ha härigenom de särskilda kommungruppernas andelar av hela landsbygdsbefolkningen i jämförelse med de föregående åren förskjutits, men för beräkningarna av giftermåls-, födelse- och dödstal torde övergången till den reviderade kommungrupperingen vara av mindre betydelse. Liksom vid 1930 och 1935/3G års folkräkningar har skilts mellan följande fyra kategorier: A-kommuner med minst 75 % av befolkningen tillhörande jordbruk med binäringar (huvudgrupp I), B-kommuner med % av befolkningen inom huvudgrupp I, C-kommuner med mindre än 50 % av befolkningen inom huvudgrupp I, ej agglomererad, D-kommuner med minst 5 /a agglomererad (= i tätorter boende) befolkning. I procent av hela medelfolkmängden motsvara ovannämnda tal: 1 ) Särskilda folkräkningen 1935/36 utgrr dock ett undantag i nämnda hänseende.

19 GIFTERMÅL. 7* Tab. D. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren C) Giftermål. a) Antalet giftermål m. m. Hela antalet giftermål år 1940 utgjorde 59 1GG ( år 1939). motsvarande en relativ frekvens av 9-31 giftermål på varje tusental av medelfolkmängden 3 ) (970 år 1939). Ifrågavarande promilletal. som brukar benämnas det allmänna giftermålstalet, har av gammalt, vid jämförelse med flertalet andra europeiska länder, ansetts ligga lågt för Sverige. Sedan mitten av 1920-talet företer emellertid giftermålstalet en avsevärd ökning, men visar för redogörelseåret och enligt föreliggande preliminära uppgifter även för år 1941 tendens till stagnation för att under år 1942 ånyo ökas. Mest utpräglad har giftermålstalets ökning varit för städerna. Från värdet 7'50 år har städernas giftermålstal sålunda ökats till för redogörelseåret (12-60 år 1939). Motsvarande ') Hela antalet vigda män, i första giftet, på tusen ogifta män i åldern ar. s 'i Hela antalet vigda kvinnor, i första giftet, på tnsen ogifta kvinnor i åldern år. 3 ) Den ganska avsevärda skillnaden mellan bär anförda definitiva och fornt publicerade preliminära siffror för. antalet giftermål (se Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1940) är beroende på efteranmälningar av vigslar i samband med statistiska centralbyråns granskning av utdragen nr lysnings- och vigselböckerna.

20 8* GIFTERMÅL. värden för landsbygdens giftermålstal äro 5-61 lespektive 771 (805 år 1939). Det må i sammanhang häimed erinras om, att giftermålstalen för landsbygd och städer icke äro direkt jämförbara, enär de påverkas av bl. a. olikheter i fråga om befolkningens ålders- och civilståndsfördelning. På grund av den pågående omvandlingen av befolkningens sammansättning i nämnda hänseenden kunna ej heller giftermålstalen för riket för tidigare och senare år direkt jämföras med varandra. Genom sammanställning av årliga antalet i första giftet inträdda män respektive kvinnor inom olika åldersgrupper med motsvarande medelfolkmängder kan emellertid verkan av omnämnda skiljaktigheter i stort sett elimineras. De härvid erhållna speciella giftermålstalen för olika femårsgrupper, vilka för några senare år finnas upptagna i tab. D, visa samma tendens till stegring av giftermålsfrekvensen som synes framgå av jämförelsen mellan de allmänna giftermålstalen. För redogörelseåret föreligger emellertid en utpräglad minskning av giftermålsfrekvensen för båda könen i åldrarna över 25 år. Giftermålstalen för de olika länen, ävensom för landsbygd och städer, återfinnas i tab. A (sid. 2*) och för var och en av de större städerna i tab. B (sid. 4*). Av den förra tabellen framgår bl. a., såsom för övrigt redan påpekats, att städernas giftermålstal som vanligt ganska avsevärt överskjuter landsbygdens. Giftermålens fördelning på kommungrupper efter yrkeskaraktär (jfr närmare härom, sid. 6*) framgår av nedanstående sammanställning av antalet giftermål såväl i absoluta tal som i relation till medelfolkmängden i resp. kommungrupper. I fråga om giftermålens fördelning efter kontrahenternas förutvarande civilstånd ävensom beträffande medelåldern för de vigda hänvisas till följande tablå, som visar fördelningen i detta avseende per 100 äktenskap: En jämförelse med perioden ger vid handen, att medelåldern för vigda för redogörelseåret ligger något lägre än vad fallet varit de närmast föregående åren. Minskningen av medelåldern vid första giftet är därvid mera utpräglad än vid omgifte, vilket bland annat torde böra tillskrivas förekoms-

21 GIFTERMÅL. ten i större antal nnder redogörelseåret av s. k. krigsvigslar, vilka ingåtts mellan kontrahenter tillhörande företrädesvis yngre åldrar. (Jfr under d) här nedan.) Medelåldern vid omgifte för män visar till ocli med någon ökning. Det framgår även, att relativa antalet av de vigslar, där endera eller båda kontrahenterna förut varit gifta, under samma tid visat fortgående tendens till ökning. b) Yrkesfördelningen bland de vigda. Såsom i det föregående nämnts, har statistiska centralbyrån för redogörelseåret, liksom för åren 1938 och 1939, inställt bearbetningen av yrkesuppgifterna för vigda män och kvinnor. Centralbyrån är därför icke i tillfälle att, såsom skett i tidigare berättelser, framlägga siffror för absoluta och relativa antalet ingångna äktenskap inom huvudgrupper av yrken liksom ej heller för vigda mäns och kvinnors fördelning efter ålder inom olika yrkesgrupper. c) Årstiden vid äktenskaps ingående. Beräknas antalet inom varje månad ingångna äktenskap per år och inv., varvid månaderna reduceras till lika längd, får man följande resultat: 9* Såsom sedan mer än hundra år iakttagits, ingås i vårt land i regel rätt f;l äktenskap under månaderna januari mars och juli september, men däremot jämförelsevis många under årets sista kvartal. Redogörelseåret utgör såtillvida ett undantag i berörda avseende, att det övervägande flertalet vigslar ingåtts under första halvåret, varigenom gifermålsfrekvensen under senare halvåret kommit att i jämförelse med år 1939 undergå en avsevärd minskning, särskilt vad angår fjärde kvartalet. Den ökade anhopningen av vigslar under första halvåret torde bero på, att åtskilliga äktenskap pa grund av tidsläget ingingos tidigare under året än som ursprungligen avsett s. Beträffande s. k. krigsvigslar hänvisas till närmast följande punkt. d) Antal vigslar utan föregående lysning, s. k. krigsvigslar. De äktenskap, som ingås utan att lysning föregått, hava i synnerhet sedan lag om ändrade bestämmelser härutinnan utfärdats under redogörelseåret (svensk författningssamling nr 273/1940) mycket avsevärt ökats i antal. Enär dessa äktenskap till övervägande delen kommit till stånd i samband med de omfattande inkallelser till beredskapstjänstgöring, som vidtagits på grund av händelser under världskriget, har såsom en sammanfattande benämning för dem plägat användas ordet»krigsvigslar». Då vigsel ägt rum utan föregående lysning, har detta på begäran av statistiska centralbyrån från och med redogörelsen ret all-

22 10* GIFTERMÅL. tid särskilt angivits i de till grund för giftermålsstatistiken insända vigselboksutdragen, och har på grundval härav verkställts en särskild bearbetning av hithörande uppgifter, vars resultat i huvudsakliga delar här nedan framläggas. Hela antalet s. k. krigsvigslar under redogörelseåret utgör 6 514, motsvarande icke mindre än 110 % av samtliga under året ingångna äktenskap. Om krigsvigslarna hänföras till kvinnans kyrkoskrivningsort, ställer sig antalet krigsvigslar för de olika länen, absolut och i procent av hela antalet vigslar i respektive län, sålunda: Det framgår, att landsbygden såväl absolut som relativt taget företer något högre siffror än städerna. Flertalet län i norra och mellersta Sverige visa höga siffror för landsbygden och, på det hela taget, även för städerna. Den verkställda undersökningen ger vid handen, att i övervägande flertalet fall båda kontrahenterna varit skrivna å landsbygden eller i stad inom samma län. Huru samtliga krigsvigslar, absolut och relativt taget, fördela sig efter båda makarnas hemort, å landsbygd och i stad, framgår av följande tablå, dur talen inom parentes angiva fördelning i promille: Beträffande förekomsten av omgiften vid krigsvigsel må anföras, att av kvinnorna 304 eller 4" % och av männen 268 eller 4l % ingingo omgifte. Motsvarande relativtal för samtliga under redogörelseåret ingångna äktenskap voro respektive 73 % och 45 %. Medelåldern för genom krigsvigsel vigda utgjorde för män 28'20 år, och för kvinnor 2588 år, och understeg alltså för båda könen avsevärt å sid. 8* meddelade värden å medelåldern för samtliga vigda.

23 GIFTERMÅL. Relativa frekvensen av krigsvigslar inom olika åldersgrupper av vigda redovisas här nedan: 11* Bland under år 1940 gifta män var således krigsvigsel vanligast förekommande i åldern år, medan för kvinnorna relativa antalet krigsvigslar var högst i åldern under 20 år. Krigsvigslarnas fördelning på kalendermånad, absolut och i % av hela antalet under månaden ingångna äktenskap, ter sig sålunda: Från att under april månad ha uppnått sitt högsta värde har månadssiffran för krigsvigslar sedermera oavbrutet minskats. Enligt föreliggande preliminära uppgifter har minskningen fortgått även under aren 1941 och e) Borgerliga äktenskap. Kontrahenternas konfessionella förhållanden. I tab. C där giftermålen redovisas länsvis, angives bl. a. antalet ingångna borgerliga äktenskap, såväl valfria som obligatoriska. I förhållande till hela antalet giftermål utgjorde de borgerliga i procent:

24 12* GIFTERMÅL. Såsom centralbyrån i tidigare berättelser framhållit, är med numera (fr. o. m. år 1916) gällande lagstiftning borgerlig vigsel ovillkorligen föreskriven blott i ett fåtal fall, nämligen vid giftermål mellan kristen och mosaisk eller annan icke-kristen trosbekännare samt då ingendera av kontrahenterna tillhör vare sig svenska kyrkan eller något av de främmande trossamfunden med rätt till vigsel. För redogörelseåret må framhållas, att av hela antalet genom s. k. krigsvigsel ingångna äktenskap de borgerliga utgjorde endast 111 eller 1-70 %, vilken siffra torde få anses anmärkningsvärt låg i jämförelse med den andel de borgerliga äktenskapen utgöra av samtliga vigslar. De för redogörelseåret angivna vigselboksutdragens anteckningar om kontrahenternas konfessionella förhållanden hava, liksom fallet varit de två närmast föregående åren, icke gjorts till föremål för statistisk bearbetning, varför någon fördelning av de ingångna äktenskapen efter konfession icke kan här framläggas. För närmare upplysningar beträffande vissa ofullständigheter i uppgiftsmaterialet och övriga hithörande frågor hänvisas till dels 1936 års redogörelse, dels del V av redogörelsen för 1930 års allmänna folkräkning. f) Skilsmässor. Beträffande skilsmässostatistikens material och omfattning hänvisas till tidigare berättelser, särskilt dem för åren och Utöver de ganska detaljerade uppgifter om skilsmässorna, som lämnas i tab. 11, innehåller primärmaterialet ytterligare ett par upplysningar. En sådan rör de myndigheter, av vilka äktenskap blivit upplösta, och fördelade sig år 1940 dessa äktenskap sålunda: Ifall de utav överrätt avkunnade skilsmässoutslagen fördelas efter den domstol, som dömt i första instans, blir fördelningen av hela antalet: häradsrätt 1 095, rådhusrätt Skilsmässorna äro således absolut taget betydligt talrikare i städerna än å landsbygden, och i ännu högre grad blir detta givetvis fallet, om hänsyn även tages till de städer, som lyda under landsrätt. På en million av medelfolkmängden komma i hela riket 549, därav i städer med egen jurisdiktion ej färre än men i domsagorna (inklusive städer under landsrätt) endast 258 skilsmässor. En annan upplysning hänför sig till arten av den myndighet, inför vilken det nu upplösta äktenskapet en gång blivit ingånget, eller m. a. o. den kyrkliga eller borgerliga formen för äktenskaps ingående. I detta hänseende är fördelningen av de år 1940 upplösta äktenskapen följande:

25 BARNAFÖDERSKOR. 13* I enlighet med en i tidigare berättelser närmare angiven metod har centralbyrån sökt utröna, huruvida borgerliga äktenskap möjligen proportionsvis oftare upplösas genom skilsmässa än kyrkliga eller tvärtom. Jämförelsen har för år 1940 utfallit på följande sätt: Liksom fallet varit åren närmast förut, synes sålunda en dylik jämförelse giva vid handen, att borgerliga äktenskap förekomma i större proportion bland de upplösta än bland samtliga de ingångna. Av tab. 11 framgår bl. a. de frånskilda parens fördelning efter antalet gemensamma barn. Ej färre än par, motsvarande 36-5 procent av hela antalet voro barnlösa; proportionen är säkerligen betydligt högre än för motsvarande grupper bestående äktenskap. I likhet med åren 1938 och 1939 har fördelning av frånskilda män efter yrke icke verkställts för redogörelseåret. I de fall, där minderåriga barn finnas i det upplösta äktenskapet, brukar skilsmässoutslaget innehålla bestämmelse om, vilken av makarna som skall ha vårdnaden om barnen. Sådan uppgift har lämnats i fall. motsvarande 92 % av samtliga upplösta äktenskap med barn. I fall tillerkändes barnen hustrun, i 240 fall mannen, i 121 fall delades barnen mellan makarna; i 37 fall skulle vårdnaden helt eller delvis tillkomma annan person eller inrättning. D) Barnaföderskor. Hela antalet barnaföderskor under år 1940 uppgick till ( år 1939), vilket motsvarar relationen på varje tusental av medelfolkmängden (15-61 år 1939, år 1938). Det må i sammanhang härmed nämnas, att det relativa talet för år 1934, 13-87, är det lägsta kända, som någonsin förekommit i Sverige, medan år 1933 uppvisar det lägsta absoluta antal barnaföderskor, som förekommit sedan år 1820, eller Ehuru frekvensen av födelser inom olika åldersgrupper av kvinnor förutom av åldern är i främsta rummet beroende av proportionen gifta, synes det kunna vara av intresse att även jämföra hela antalet barnaföderskor i olika åldrar med motsvarande kvinnliga medelfolkmängder, oavsett civilstånd. En sådan sammanställning lämnas å nästföljande sida.

26 14* BARNAFÖDERSKOR. Det framgår av ovanstående tablå, att fruktsamheten, oavsett barnaföderskornas civilstånd, under år 1940 i jämförelse med närmast föregående år företer stagnation eller minskning för samtliga åldrar, med undantag av åldersgruppen år. Medelåldern år 1940 för samtliga barnaföderskor utgjorde 29'01 år; å landsbygden särskilt år, i städerna år. Ifall man särskiljer födelser inom och utom äktenskap, plägar antalet av de förra helst jämföras med folkmängden av gifta kvinnor i åldern år. Nämnda relation, som även benämnes det äktenskapliga fruktsamhetstalet, ävensom antalet barnaföderskor med barn i äktenskap på gifta kvinnor inom olika åldrar, framgå för redogörelseåret och några föregående år av följande sammanställning: Omstående tablå visar, huru starkt de relativa talen sjunkit under den senaste tiden. Den äktenskapliga fruktsamheten utgör sålunda numera icke mycket mera än hälften av vad den var ännu under årtiondet , då den uppgick till Tablån åskådliggör ock, hur den äktenskapliga fruktsamheten ställt sig inom olika åldrar. Den har på det hela taget och vad olika åldrar beträffar befunnit sig i sjunkande. Det totala äkta fruktsamhetstalet har emellertid legat vid i stort sett oförändrad nivå fr. o. m Jämsides härmed har medelåldern för barnaföderskor med barn i äktenskap företett en stadig nedgång. Under femårsperioden utgjorde den i medeltal 3028 år, men under perioden endast 2990 och under redogörelseåret Å landsbygden särskilt var 1940 års tal 2997, i städerna endast Till civilståndet äro de barnaföderskor, som nedkommit med barn inom äktenskap, naturligtvis nästan alla gifta; ett ringa antal utgöres av förut gifta, och uppgick deras antal under år 1940 till % av hela antalet; medeltalet för femårsperioden var %.

27 BARNAFÖDERSKOR. Tab. E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap, efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år * Den relativa fördelningen av barnaföderskor med inomäktenskapliga barn efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten finnes angiven i tab. E. Till ytterligare belysning av ämnet hava i en tabell, som bilagts den egentliga tabellavdelningen, för några senare år framlagts beräkningar av det äktenskapliga fruktsamhetstalet inom särskilda grupper av gifta kvinnor efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder vid nedkomsten. För dessa beräkningar, som direkt ansluta sig till dem som i förevarande hänseende meddelats i befolkningskommissionens betänkande med vissa demografiska utredningar (Stat. off. utr. 1938: 24), svarar Statistiska institutionen vid Lunds universitet. Antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap jämföres lämpligast med folkmängden av ej gifta kvinnor (ogifta, änkor och frånskilda) i åldern år. Detta relationstal samt antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap på ej gifta kvinnor inom olika åldrar meddelas för redogörelseåret och de närmast föregående åren i följande tablå: Utvecklingsgången är i det hela liknande den, som nyss påvisats i fråga om barnaföderskor med barn i äktenskap, om också icke fullt så regelbunden. Medelåldern har även här under senare år, med undantag för redogörelse-

28 16* FÄDER TILL INOM ÄKTENSKAP FÖDDA BARN. året, varit i sjunkande. Under perioden utgjorde den år, men under perioden endast 2400 år. För redogörelseåret iakttages en ökning på landsbygden från år 1939 till 2368, medan i städerna medelåldern ökats från 2409 år 1939 till För hela riket föreligger en ökning till från 2376 under närmast föregående år. Av skäl, som närmare angivits i tidigare berättelser, måste det uppgivna antalet gifta mödrar till utom äktenskap födda barn under senare år anses väsentligt understiga det verkliga. Däremot har den sedan år 1917 gällande lagstiftningen om trolovningsbarn haft till följd, att antalet trolovade mödrar i förhållande till hela antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap från och med 1916 till och med 1932 så gott som oavbrutet ökats, från 10-8 % förstnämnda år till 31'5 % sistnämnda år. Under redogörelseåtet utgjorde detta tal 300 %. De trolovade mödrarnas relativa talrikhet växlar emellertid ganska mycket i olika län och i olika städer. Detta förhållande synes tyda på olika seder å olika orter inom landet, möjligen ock på något olika praxis vid födelsernas inregistrering. Förhållandet mellan hela antalet födda barn och antalet barnaföderskor var under redogörelseåret på mot år Förstnämnda siffra understiger medeltalen för samtliga tioårsperioder ända sedan 1750-talet. Det överskott av födda barn, som uppstår genom flerbörderna, blir alltid mer än fullständigt uppvägt genom dödfödslarna. Antalet levande födda barn är därför städse lägre än antalet barnaföderskor. Ar 1940 var proportionen mellan hela antalet levande födda barn och antalet barnaföderskor på mot år E) Fäder till inom äktenskap födda barn. Bearbetningen av uppgifter rörande fäder till i äktenskap födda barn hai omfattat ålder samt kombination mellan fädernas och mödrarnas ålder. Åldersfördelningen har, efter utproportionering årligen av några tiotal fall, där åldersuppgift saknas (huvudsakligen fäder, som vid barnets födelse voro avlidna), utfallit på följande sätt, under jämförelse med motsvarande medelfolkmängd : 1) De absoluta talen äro mycket små.

29 FÖDDA BARN. 17* Variationen i frekvens från år 1939 är genomgående mycket obetydlig. Kombinationen ar fädernas och mödrarnas ålder meddelas i tab. 18. Närmare bearbetning av dessa uppgifter brukar sparas för tioårsöversikterna. I enlighet med vad inledningsvis påpekats, har bearbetningen av yrkesuppgifter för fäder till inom äktenskap födda barn icke verkställts för år Statistiska centralbyrån kan därför icke för redogörelseåret framlägga siffror för i äktenskap levande födda på varje tusental invånare inom respektive huvudgrupper av yrken. F) Födda barn. Hela antalet år 1940 födda barn belöpte sig till , varav levande födda och dödfödda. På av medelfolkmängden var antalet levande födda (15-39 år 1939). Denna relation, som även benämnes allmänna födelsetalet, uppvisade år 1934 värdet 13-68, vilket är det lägsta i Sverige hittills iakttagna. Efter en fortgående stegring under perioden visar födelsetalet för år 1940 en mindre tillbakagång. Emellertid utmärkas åren 1941 och 1942 enligt föreliggande preliminära siffror av en fortsatt tillväxt. Såsom i det följande skall närmare framhållas, torde ökningen av antalet födda i första rummet böra sättas i samband med den starka ökningen av antalet ingångna äktenskap under senare år. I berättelserna för åren 1935 och 1936 har närmare redogjorts för en beräkning av s. k. standardiserade födelsetal, avsedda att vid jämförelser i tiden eliminera inverkan på födelsetalet av förändringar i ålders- och civilståndsfördelningen. Det kan i anslutning härtill omnämnas, att standardiserade födelsetalet för vart och ett av åren , hänfört till resp. års civilståndsmen 1910 års åldersfördelning som standard, utgjorde resp. 1256, 1303, 1352 och 1328, medan motsvarande års observerade födelsetal voro 14-40, 14-92, och Bortsett från åren 1920 och 1921, då en rätt stark stegring i nativiteten ägde rum, samt från obetydliga höjningar under enstaka år, har födelsetalet befunnit sig i kontinuerligt sjunkande ända sedan 1800-talet, särskilt efter 1900-talets första årtionde, för att som ovan nämnts nå ett minimum år Under de senaste decennierna har födelsetalet i städerna legat på avsevärt lägre nivå än på landsbygden, ehuru skillnaden under de senaste åren till stor del utjämnats på grund av den starkare stegringen av städernas födelsetal. För år 1940 utgjorde landsbygdens födelsetal och städernas 14-82, vilket motsvarar talet 103 för landsbygden, om städernas födelsetal sättes = 100. De levande födda barnens fördelning på huvudgrupper av landskommuner, efter yrkeskaraktär. framgår av följande sammanställning, som för resp. kommungrupper angiver såväl absoluta som relativa antalet födda. (Ang. kommungruppernas beteckning hänvisas till sid. 6*).

30 18* FÖDDA BARN. Av de anförda siffrorna synes framgå, att födelsetalet avtager med ökad agglomeration och tilltagande industrialisering. Man torde kunna förmoda, att särskilt A-kommunernas avvikelse från övriga kommungrupper skulle visa sig ännu mera utpräglad, om det vore möjligt att införa korrektioner för inverkan av olikheter i fråga om åldersfördelningen. För belysning av fruktsamheten efter barnaföderskornas ålder inom olika huvudgrupper av kommuner hänvisas till den redogörelse härutinnan, avseende åren , som meddelades i 193G års berättelse, sid. 22* och 23*. Födelsetalets sjunkande är en företeelse, som man återfinner i de flesta europeiska länder, såsom närmare framgår av efterföljande (delvis preliminära) uppgifter. Såsom statistiska centralbyrån närmare framhållit i tidigare berättelser, böra internationella jämförelser beträffande fruktsamheten på grundval av allmänna födelsetalet av flera skäl icke tillmätas alltför stor vikt. Av länen visa 15 för år 1940 högre födelsetal än för femårsperioden men ökningen är synnerligen obetydlig (se tab. A, sid. 2*). En jämförelse mellan länssiffrorna för redogörelseåret och riksmedeltalet för nyssnämnda femårsperiod (14-80 ) ger vid handen, att 11 län ha ett födelsetal, som överstiger riksmedeltalet. Ävenledes kan framhållas, att födelsetalet för 1940 visat högre välden än för 1939 i endast 7 län. Länens ordning efter födelsetalet är i stort sett oförändrad. Högsta födelsetalet visar som vanligt Norrbottens län med Lägsta födelsetalet har Värmlands län med 1335, närmast följt av Kopparbergs län och Stockholms stad med respektive 1367 och I städer med minst invånare (se tab. B, sid. 4*) företer födelsetalet för redogörelseåret i jämförelse med femårsperioden merendels 1 ) Årl

31 DÖDA. ökning, i det att för endast 8 av här ifrågavarande 48 städer 1940 års födelsetal är lägre än medeltalet för ifrågavarande fem år. Om födelsetalen för redogörelseåret jämföras med motsvarande tal för 1939, konstateras dock en mindre nedgång i födelsetalen för ej mindre än 19 städer. Med avseende å de födda barnens fördelning efter olika grunder (kön, liv, äktenskaplig eller utomäktenskaplig börd) meddelas följande relativa tal: 19* Beträffande antalet födda barn i varje månad hänvisas till tab. 19 och 21. Ett närmare studium av hithörande spörsmål ävensom av flerbörderna brukar reserveras för tioårsöversikten. I fråga om dödfödselkvotens variation med moderns ålder meddelas senast tillgängliga uppgifter i 1937 års berättelse (sid. 23*), vartill här hänvisas. G) Döda. Hela antalet dödsfall år 1940 uppgick till (72 87C> år 1939). motsvarande på varje tusental av medelfolkmängden (11'52 år år 1938). Det lägsta antal dödsfall, som någonsin förekommit i vårt land såväl absolut taget som i relation till medelfolkmängden, uppvisar år 1933, nämligen motsvarande ett dödstal av Dödstalet har därefter varit i stigande fram till år 1937, men visar för åren 1938, 1939 och 1940 någon nedgång. Liksom vid födelsetalets beräkning kan man även eliminera inverkan av fortgående ändringar i åldersfördelningen vid beräkning av dödstalet genom att ersätta den faktiska åldersfördelningen med en standardfördelning och för denna tillämpa de inom olika åldersgrupper observerade dödstalen. Inför man som standard t. ex års åldersfördelning, erhållas sålunda i stället för de för åren 1937, 1938, 1939 och 1940 observerade dödstalen oeh 1144, de standardiserade dödstalen 11'42, 1089, 1074 och För ett utförligare omnämnande av huru valet av standardfördelningen påverkar det standardiserade dödstalets värde, hänvisas till berättelsen för år 1936, sid. 26*.

32 20* DÖDA. Fordom rådde en utpräglad skillnad mellan dödligheten i stad och på landsbygd. Städernas dödstal kunde vara ända till halvannan gång så högt som landsbygdens. Denna skillnad har småningom blivit allt mindre, och numera har det blivit vanligt, att städernas dödstal är lägre än landsbygdens. Så var fallet även år Dödstalet för landsbygden var nämligen /oo, medan städernas dödstal uppgick till endast 1059 / 00. Sistnämnda tal motsvaras av 886, om dödstalet för landsbygden sättes == 100. Det är den fördelaktigare åldersfördelningen i städerna, som gör, att dessa numera så ofta kunna uppvisa det lägre dödstalet. En jämförelse mellan dödligheten i städerna och på landsbygden inom samma åldersgrupper visar, att inom det stora flertalet grupper dödligheten åtminstone vad männen beträffar, är större i städerna än å landsbygden (jfr statistiska centralbyråns berättelse om befolkningsrörelsen , sid. 64*, ävensom dödlighets- och livslängdstabeller (jfr sid. 40*) framgå av följande sammanställning: Dödstalen i de efter yrkeskaraktär bestämda kommungrupperna (jfr sid. 6*) framgå av följande sammanställning: Det förtjänar framhållas, att de ovan angivna skiljaktigheterna mellan dödstalen till en del äro ett uttryck för de olikheter i fråga om åldersfördelningen, som föreligga beträffande respektive kommungrupper. Dödstalen i de olika länen återfinnas i tab. A (sid. 2*). I jämförelse med motsvarande dödstal för femårsperioden förete redogörelseårets siffror en om än obetydlig ökning för fyra län. Det lägsta dödstalet län (10-98 ), Västmanlands län (10-61 ) och Norrbottens län (10-66 ) Den först nämnda siffran är den lägsta, som hittills iakttagits för något län. Redogörelseåret liar i övrigt medfört lägre dödstal än tillförne för Älvsborgs län (10-98 ), Västmanlands län (10-61 ) och Norrbottens län (10-66 ) (jfr senast tablån å sid. 26* i 1937 års berättelse). Dödstalen för städer med minst invånare återfinnas i tab. B, sid. 4*. Dödstalet år 1940 var för mankön 11-49, för kvinnkön ; mankönets relativa dödstal, om dödstalet för kvinnkönet sättes = 100, var således Den tidigare bestående överdödligheten för mankönet synes under senare tid hava utjämnats och för enstaka år t. o. m. övergått till lägre dödlighet än för kvinnkönet (jfr för tidigare år tab. L i 1937 års berättelse). Detta gäller dock icke för redogörelseåret. Beträffande könens dödlighet råder en viss skillnad mellan landsbygd och stad. På landsbygden har nämligen överdödligheten för kvinnkönet varit påtagligt framträdande, och detta förhållande återfinnes även i någon mån under

33 DÖDA. 21* Tab. F. Dödstalen, i, efter kön, ålder och civilstånd. 1) DSdligheten i första levnadsåret är beräknad på antalet levande födda. 2 ) Iiöditalet beräknat pi medeliolkmängden.

34 22* DÖDA. redogörelseåret. i det att männens dödstal särskilt för landsbygden var och kvinnornas 1212 / 00. I städerna åter har det plägat vaia någon mindre överdödlighet för männen, vilket även var fallet för redogörelseåret, i det att dödstalet för männen var 1O02 och för kvinnorna 1029 %o. Såsom ovan redan framhållits (sid. 19*), äro könens dödstal ej helt jämförbara, emedan de påverkas av olikheter i fråga om åldersfördelningen; undersöker man nämligen förhållandet mellan dödstalen inom de särskilda åldersgrupperna, så befinnes kvinnokönets dödstal inom alla åldersgrupper (utom för åldersgruppen år samt för gifta i åldern år) vara lägre än mankönets (jfr tab. F). För närmare kännedom om könens olika dödlighetsförhållanden hänvisas till centralbyråns dödlighets- och livslängdstabeller för årtiondet samt till motsvarande tabeller för femårsperioden vilka sistnämnda publicerats i berättelsen om befolkningsrörelsen år tab. 33. Relativtal belysande dödligheten inom olika åldrar och civilstånd meddelas i tab. F. Några ord må tilläggas om dels de högsta och dels de spädaste åldrarna. En följd av den relativt starka proportion, med vilken åldringarna ingå i Sveriges nutida befolkning, är att de även ingå med en hög proportion bland de avlidna. Av samtliga år 1940 avlidna hade 24-4 % överskridit 80 års ålder (24-4 % år 1939); bland männen särskilt var proportionen 214 % (217 % år 1939), bland kvinnorna 27-3 % (270 % år 1939). Beträffande de avlidna hundraåringarna, vilkas antal under året uppgått till 32, meddelas, såsom under de senaste årtiondena plägat göras i statistiska centralbyråns berättelser, några biografiska data. I den nedanstående sammanställningen utmärker»förs.» i kolumnen för födelseorten den församling, som var den avlidnes hemförsamling vid dödstillfället.

35 DÖDA. 23*

36 24* DÖDA. Jämföras talen i tab. F med i tidigare berättelser lämnade uppgifter om de lägsta iakttagna dödstalen för varje särskild åldersgrupp (jfr senast tablån å sid. 29* i 1937 års berättelse), så framgår, att året 1940 medfört nya dödlighetsminima för samtliga femårsklasser under 53 år. För övriga åldersklasser ligga 1940 års dödstal genomgående något högre än närmast föregående år utom för gruppen G5 70 år och för åldrarna över 80 år. Spaltas åldersklassen 0 5 år, finner man nya dödlighetsminima jämväl för åldrarna 0 1, 1 3 och 3 5 år. Dödligheten i första levnadsåret, beräknad på levande födda under samma år. utgjorde (39-48 år 1939). För inom äktenskap födda barn var motsvarande dödstal 3707, för utom äktenskap födda 55"48 (3693 respektive år 1939). Såsom statistiska centralbyrån i tidigare berättelser framhållit, 1 ) torde skillnaden mellan dessa dödstal i själva verket vara något, ehuru obetydligt större än som framgår av de anförda siffrorna. Huru dödligheten ') Se härom t. ex. berättelsen for åren , sid. 64*.

37 DÖDA. 25* under första levnadsåret successivt nedgått, framgår vid jämförelse med tidigare i detta hänseende anförda siffror (jfr senast tab. L i 1937 års berättelse). Inom de olika länen har dödligheten i första levnadsåret under åren samt 1939 och 1940 ställt sig sålunda (avlidna i av levande födda): Skiljaktigheterna mellan de absoluta talen för länen vad angår ett par enstaka år äro i allmänhet så pass små, att tillfälligheter kunna göra sig märkbara. Alltför stor vikt bör följaktligen icke fästas vid ovanstående dödstal. Gotlands, Östergötlands och Södermanlands län uppvisa för redogörelseåret de gynnsammaste siffrorna för dödligheten i första levnadsåret. Som vanligt framträda de nordligaste länen och för redogörelseåret även Blekinge län med relativt höga tal. Alla ovanstående promilletal för spädbarnsdödligheten ha erhållits genom jämförelse mellan å ena sidan antalet under ett års ålder avlidna barn och å andra sidan antalet levande födda inom samma område och under samma tid. Denna metod är inom befolkniagsstatistiken mycket använd såsom bekväm och ofta nog den enda, som står till buds. En korrektare metod är emellertid att jämföra antalet under ett års ålder avlidna spädbarn tillhörande en viss årskull med hela denna årskull (av levande födda). För närvarande kan en sådan uträkning ej sträckas längre fram i tiden ;in till 1939 års kull, ty av de år 1940 födda barnen ha åtskilliga avlidit före ett års ålder först under år 194 1, men antalet sådana barn kan ännu ej bestämmas, då 1941 års material ej hunnit bearbetas. Vad året 1939 beträffar, ställer sig resultatet av de olika beräkningarna på följande sätt: späbarnsdödligheten på vanligt sätt beräknad utgör / 0 (4249 ' OT år 1939). medan en uträkning enligt den mera korrekta metoden ger viirdet 39'67 ' m (41"79 0 / O o år 1939). Med undantag för åren har statistiska centralbyrån tidigare beräknat risken för olika månadskullar av under redogörelseåret födda barn att avlida före ett års resp. en månads ålder. Ifrågavarande beräkning har ej heller utförts för år 1940, då densamma vid manuell bearbetning skulle ställa sig synnerligen arbetskrävande. Senast beräknade sådana risktal, avseende åren , återfinnas i 1937 års berättelse (sid. 32*).

38 26* DÖDA. Tab. G. Dödstalet, i, under olika månader år 1940, jämfört med närmast föregående år. 1 ) Det må framhållas, att nedgången i dödlighet under första levnadsåret för de närmast föregående åren ingalunda tett sig som en likformig minskning av dödsriskerna för årets olika månader, utan i stort sett varit mera påtaglig mot slutet av året. En allt större andel av dödsfallen har till följd härav kommit att förläggas till årets början. En motsvarande utveckling har även kunnat iakttagas beträffande dödsrisken inom första månaden. I sistnämnda hänseende kan anföras, att av under första levnadsmånaden avlidna komma för redogörelseåret 710 dödsfall på månadens 5 första dagar. För tiden var motsvarande tal 700 och för åren resp. 692, 694 och 720. Dödlighetens fördelning på olika månader framgår, vad beträffar de absoluta talen, av tab. 24 och 25. De relativa talen äro införda i tab. G. Av sistnämnda tabell framgår, att månadsdödstalen för landsbygden lågo genomgående högre än motsvarande tal för städerna. En jämförelse med 1939 i fråga om månadsdödstalen för hela riket visar gynnsammare siffror för redogörelseåret utom för månaderna januari, februari, juli och september. Dödstalen för redogörelseårets månader ha i tre fall (maj, juni och oktober) underskridit under tidigare år uppnådda dödsminima. I 1936 års berättelse lämnas i en å sid. 35* meddelad sammanställning uppgift å de kalenderår, varunder dödstalet för varje månad uppnått sitt minsta värde. För dödsfallens fördelning efter årstid mom, olika åldrar hänvisas till tab. 25. (Motsvarande tabell för tidigare år återfinnes i den särskilda årsredogörelsen för dödsorsakerna.) För redogörelseåret hava dödboksutdragens uppgifter rörande i Sverige hemmahörande, avlidna män, som efter all sannolikhet omkommit vid fartygs lerig sförlisning, underkastats särskild statistisk bearbetning. Resultatet härav kommer att meddelas i den särskilda berättelsen angående dödsorsakerna i riket år ) Talen beräknade per år. Månaderna reducerade till lika längd.

39 NATIVITETSÖVERSKOTTET. 27* H) Nativitetsöverskottet eller den naturliga folkökningen. a) Hela nativitetsöverskottet i vårt land utgjorde för år personer eller 3'63 %o av medelfolkmängden (jfr tab. 2 och tab. A). Under åren har överskottstalet oavbrutet ökats men företer för redogörelseåret, på grund av minskningen i antalet födelser, en tillfällig nedgång; i själva verket har det relativa talet för år 1935, 2-09 / 0 o, ingen gång underskridits sedan år 1810, för vilket år det beräknats till 138 / 0 o- Ett utpräglat minimum utvisade därjämte år 1918, då överskottstalet såsom en följd av den s. k. spanska sjukans härjningar utgjorde endast 2'30 %oöverskottstalen för de olika länen, ävensom för landsbygd och städer, framgå av tab. A; för städer med minst invånare finnas befolkningsstatistiska data framlagda i tab. B och däribland jämväl överskottstalet. Under år 1940 förekom underskott i 2 av dessa städer. I mindre städer (se tab. 4) var det långt ifrån sällsynt att de avlidnas antal översteg de föddas. Ett statistiskt relativtal av betydelse är proportionen mellan levande födda och döda. I vårt land har under senare årtionden denna proportion i allmänhet varit ungefär 5 födda mot 3 döda, och under en rätt lång tid inträdde, i stort sett, knappast någon nedgång i denna ptopoition. De senate årens tal ha varit betydligt lägre, under redogörelseåret 132 födda mot 100 döda. Mellan Sveriges olika län ha i förevarande hänseende länge rått stora och även tämligen konstanta skiljaktigheter. Huru förhållandena gestalta sig under redogörelseåret, visas av följande tal, under jämförelse med åren närmast förut. Antalet levande födda mot varje hundratal avlidna har utgjort: Det framgår, att samtliga län visa överskott av födda, varvid som vanligt särskilt höga värden äro utmärkande för de nordligaste länen. b) Nativitetsöverskott av vartdera könet. Storleken av den naturliga folkökningen för vartdera könet har sin betydelse för utjämningen av det kvinnliga överskottet inom folkmängden, vilket överskott tidigare inom Sverige varit i ovanligt hög grad utpräglat. Förhållandet med avseende å de föddas över-

40 28* NATIVITETSÖVERSKOTTET. vikt över antalet avlidna av man- och av kvinnkön har för senare tider i vårt land ställt sig på sätt, som framgår av efterföljande tal: c) Standardiserade överskottstal. För redogörelseåret har statistiska centralbyrån, liksom för åren , beräknat ett standardiserat överskottstal, som är oberoende av förändringarna i befolkningens ålderssammansättning. Beträffande den använda metoden får centralbyrån hänvisa till 1936 års berättelse. Det må endast omnämnas, att som standardfördelning använts åldersfördelningen i den fiktiva population, som grundar sig på dödlighets- och livslängdstabeller för femårsperioden Dödstalet för standardpopulationen beräknas till 15o7 / 00, alltså ett avsevärt högre tal än det för redogörelseåret på vanligt sätt erhållna, Det beräknade födelsetalet utgör i stället för det observerade, I stället för det observerade nativitetsöverskottet 3-63 erhålles alltså genom den standardiserade beräkningen ett överskott av döda, som uppgår till Vid motsvarande beräkning för åren erhölls likaledes överskott av döda, uppgående till resp '05, och d) Nettoreproduktionstalet. I sammanhang med nativitetsöverskottet ha i de föregående berättelserna fr. o. m. den för åren 1924/1925 nämnts några ord om det s. k. nettoreproduktionstalet. Med detta uttryck förstås det tal, som anger, huru många levande födda döttrar, som med de faktiska fruktsamhetsoch dödlighetsförhållandena i genomsnitt komma på varje levande född kvinna. Angående metoden för uträknande av detta nettoreproduktionstal hänvisas till föregående berättelser (senast den för år 1930). Med användande av dödlighets- och livslängdstabellen för senaste femårsperiod ( ) och med bortseende från det ytterst ringa antalet nedkomster före 15 och efter 50 års ålder skulle en dylik uträkning för de senaste åren taga sig ut på följande sätt:

41 NATIVITETSÖVERSKOTTET. 29* Det återstår nu endast att bestämma det antal levande födda flickebarn, som kan antagas ingå i ovanstående antal nedkomster. I detta syfte multiplicerar man antalet nedkomster med de tal, som för motsvarande år angiva proportionen mellan antalet levande födda flickebarn och antalet nedkomster, resp. 0479, 0480 och 0'478. Därvid erhållas följande värden å nettoreproduktionstalet: O"83 för år 1938, frun för år 1939 och O 794 för år Redogörelseårets värde understiger således endast obetydligt 1939 års siffra. För de år, som ligga närmast före år 1936, visade nettoreproduktionstalet en tendens att alltmera understiga värdet l - 0 eller den proportion, som vore nödvändig för folkstammens bibehållande. Den stegring av talet, som inträdde år 1936 och som varit utmärkande även för åren , synes till största delen böra tillskrivas verkan av den ökade äktenskapsfrekvensen och den härav förorsakade ökningen av relativa antalet gifta kvinnor i fruktsamhetsåldrarna. Till belysande av huru nettoreproduktionstalets utveckling förutom av dödligheten på/verkas av förändringar i såväl giftermålsfrekvensen som fruktsamheten, har statistiska centralbyrån, under olika antaganden beträffande giftermålsfrekvens och fruktsamhet men genomgående med användande av dödlighetsoch livslängdstabellen för åren , verkställt och i 1939 års berättelse (tablå å sid. 27*) meddelat resultatet av vissa beräkningar av nettoreproduktionstalet för åren Angående den vid dessa beräkningar tillämpade metoden hänvisas till 1939 års berättelse. Motsvarande värden å nettoreproduktionstalet för redogörelseåret och de närmast föregående åren äro meddelade i efterföljande sammanställning. Nettoreproduktionstalet. a. Redogörelseårets giftermålsfrekvens, års fruktsamhetstal. b. Redogörelseårets fruktsamhetstal, 1930 års giftermålsfrekvens. c. RedogöreJseårets fruktsamhetstal och giftermålsfrekvens. d. Beräkning enligt sedvanlig metod. Det framgår bl. a., att stegringen av giftermålsfrekvensen under det senaste decenniet skulle, under förutsättning av oförändrad fruktsamhet efter 1930, hava varit tillräcklig för att återföra nettoreproduktionstalet till värdet 10. En i stort sett rakt motsatt utveckling skulle talet ha undergått, om ingen förändring av giftermålsfrekvensen inträtt efter 1930 och detsamma alltså påverkats uteslutande av förändringar i fråga om fruktsamheten. Av det anförda framgår sålunda, i överensstämmelse med centralbyråns tidigare uttalande, att den efter år 1936 inträdda gynnsamma utvecklingen av nettoreproduktionstalet till övervägande del måste anseff föranledd av stegringen av äktenskapsfrekvensen under senare år.

42 30* OMFLYTTNING. I) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt. a) Omflyttningen i allmänhet. Antalet till landets särskilda församlingar inflyttade och från desamma utflyttade personer angives i tab. 2. En beräkning enligt dessa siffror ger för redogörelseåret ett inflyttningsöverskott av Om åter från den verkliga folkökningen dragés nativitets överskottet ett beräkningssätt, som tvivelsutan är det riktigare uppstår också en flyttningsvinst, i detta fall på personer. Anledningarna till en dylik skiljaktighet äro i korthet berörda förut i denna berättelse och ha i tidigare publikationer av centralbyrån utförligt behandlats. I siffrorna för omflyttningen ingå även överföringarna till och från boken över obefintliga. Till sagda bok ha under året avförts personer, medan förutvarande»obefintliga» återupptagits. Det senare antalet är således, liksom åren 1938 och 1939, större. Flyttningen inom landet går i allmänhet i riktning från jordbruksbygderna till städer och industrialiserade trakter. Detta gäller i rätt utpräglad grad även för redogörelseåret. 1 ). Angående flyttningen till och från de särskilda större städerna finnas detaljerade uppgifter i tab. 3. Det må härvid betonas, att uppgifterna i kol. 11, 14, 15 och 18 avse flyttning till och från de särskilda församlingarna, alltså med inbegripande även av flyttning mellan olika församlingar inom samma stad. För de mindre städerna lämnas summariska uppgifter i tab. 4. Utflyttningsöverskott har under året förekommit i 36 av dessa städer. b) Folkbytet med främmande länder. Såsom inledningsvis meddelats ingå från och med år 1939 även mera detaljerade uppgifter om ut- och invandring i berättelsen om befolkningsrörelsen. För redogörelseåret meddelas sådana uppgifter i tab Uppgifterna grunda sig på de nominativa förteckningar över ut- och invandrarna, vilka åtfölja prästerskapets årliga summariska redogörelser för folkmängden i rikets olika församlingar. Hela antalet emigranter och immigranter år 1940, såväl i absoluta som relativa tal, framgår i jämförelse med tidigare år fr. o. m av tab. H. Emigrationens och immigrationens årliga växlingar från längre tid tillbaka redovisas senast i den särskilda berättelsen Ut- och invandring år 1938, sid. 2. Ut- och invandringens relativa storlek under år 1940 inom de särskilda lånen ävensom för landsbygden, städerna och hela riket meddelas i tab. A (sid. 2»). Särskiljer man folkbytet med europeiska länder från det folkbyte, som avser länder i främmande världsdelar, konstateras till en början, att 76 % av samtliga utvandrare gingo till europeiska länder (71 % år 1939), 20 % till För- 1) För närmare uppgifter angående vinst eller förlust genom inrikes omflyttning inom särskilda grapper av landskommuner efter yrkeskaraktär samt på landsbygden och i städerna år 1940 hänvisas till berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 dec. 1940, sid. 46.

43 OMFLYTTNING. Tab. H. Emigranter och immigranter, åren * enta Staterna (21 % år 1939) och 4 % till övriga länder (8 % år 1939). Inom den transoceana utvandringen har således under redogörelseåret liksom tidigare största antalet utvandrare gått till Förenta Staterna. Folkbytet med den nordamerikanska unionen, som från och med år 1930 tidigare givit nettoöverskott för Sverige, visar för redogörelseåret ett mindre överskott av emigranter (619 emigranter och 544 immigranter). Hela utvandringen till länder utom Europa ger likaledes för år 1940 en nettoförlust för Sverige (753 emigranter och 680 immigranter). Folkbytet med europeiska länder har till sin absoluta omfattning plägat vara mindre växlande under olika år. Åren 1939 och 1940 utgöra dock härvidlag undantag, i det att antalet av såväl emigranter som immigranter under dessa år avsevärt överstiger de närmast föregående årens. För de europeiska länder, som i detta hänseende pläga vara viktigast, fördelar siji folkbytet under de senaste åren på följande sätt: 1) angiver överskott av emigranter.

44 32* OMFLYTTNING. Emigranternas fördelning efter familjeställning och kön framgår av tab. 28. De vuxna ogifta männens och de vuxna ogifta kvinnornas andel i utvandringen utgjorde 43-5 resp. 179 %, vilket för männens vidkommande innebär en avsevärd ökning men för kvinnorna en kraftig minskning från år Huru proportionen i det hela mellan könen förändrats från längre tid tillbaka, redovisas senast i berättelsen Ut- och invandring 1938, tab. C. Antalet kvinnor mot män visar i förhållande till 1939 års siffror för samtliga utvandrare en nedgång från till 580. Huru samma proportion ställer sig för olika kategorier av emigranter, framgat av följande siffror: Immigranternas fördelning efter familjeställning och kön åskådliggöres i tab. 29. Antalet kvinnor på män, som år 1931 var så lågt som 665, har de följande åren i stort sett stigit och var för redogörelseåret 969. I sammanhang med redovisningen av folkbytet med främmande länder må till slut omnämnas, att under året erhölls svensk medborgarrätt av följande antal personer, med fördelning å de stater, som i detta hänseende äro för oss viktigast. Siffrorna för de närmast föregående åren bifogas till jämförelse. Redogörelseårets siffra är lägre än motsvarande siffror för de närmast föregående åren. Två tiondelar av hela det antal personer, som under år 1940 erhöllo svensk medborgarrätt, voro av finsk och lika många av norsk nationalitet. 1) Särskilda uppgifter för Island, Österrike och Danzig föreligga icke för åren 1939 och 1940.

45 Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år

46 2 Tab. 2. Folkökningen och dess 1) Ett utmärker överskott av döda. 2) Från och till de olika församlingarna. Skillnaden riket vara = 0; att sa ej i verkligheten är fallet, beror på brister i kyrkobokföringen. 3) Häri inga 4) Uppgifterna i kol inbegripa även den ökning eller minskning, som föranletts av ändringar i

47 särskilda faktorer, länsvis, år mellan de från inrikes ort inflyttades och de till inrikes ort utflyttades antal borde naturligtvis för hela även rättelser i fräga om siffrorna för folkmängden eller dess förändringar; jfr härom berättelsens text. den administrativa indelningen.

48 4 Tab. 3. Folkmängden och dess förändringar i var och

49 en av rikets större städer (med minst inv.), år

50 6 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR

51 OCH EN AV RIKETS STÖRRE STÄDER, ÅR

52 8 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS STÖRRE STÄDER, ÅR 1940.

53 Tab. 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer (under inv.), år ) Avser ordningsnnmmer, efter folkmängden räknat, bland rikets samtliga städer vid årets slut. De 13 största städerna återfinnas i tab. 3.

54 10 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER (UNDER INV.), ÅR ) Se tabellens l:sta sida.

55 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER (UNDER INV.), ÅR ) Se tabellens l:sta sida.

56 12 Tab. 5. Rikets folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, år (Enligt folkräkningen den 31 dec )

57 TAB. 5 (forts.). RIKETS FOLKMÄNGD EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR

58 14 TAB. 5 (forts.). RIKETS FOLKMÄNGD EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR 1940.

59 Tab. 6. Giftermål, länsvis, år ) Se härom berättelsens text. 2) Därav för 4 män 4:de äkt. 3) Därav för 1 kvinna 4:de äkt. 4) Därav f5r 1 man 4:de äkt. 5) 4:de äkt.

60 16 Tab. 7. Vigda fördelade efter kön, ålder

61 samt första giftet och omgifte, länsvis, år

62 Tab. S. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år

63 19

64 Tab. 9. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år

65 21

66 Tab. 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år

67 23

68 24 Tab. 11. Äktenskapsskillnader

69 och hemskillnader, år

70 26 TAB. 11 (forts.). ÄKTENSKAPSSKILLNADER, ÅR ) Dessutom 6 fall där makarnas ålder är okänd.

71 Tab. 12. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år

72 28 Tab. 13. Barnaföderskor, (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap.

73 länsvis, år Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn utom äktenskap.) 29

74 30 Tab. 14. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap, Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn utom äktenskap.)

75 Tab. 15. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år

76 32 Tab. 16. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden

77 mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år

78 34 Tab. 17. Fäder till under år 1940 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder.

79 Tab. 18. Föräldrarna till under år 1940 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder. 35

80 36 Tab. 19. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år 1940.

81 Tab. 20. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år

82 38 TAB. 20 (forts.). FÖDDA BARN, FÖRDELADE EFTER

83 BÖRDER, LIV, KÖN OCH CIVILSTÅND, LÄNSVIS, ÅR

84 40 Tab. 21. Födda barn i varje månad,

85 fördelade efter liv, länsvis, år

86 42 Tab. 22. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnads-

87 åren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år

88 Tab. 23. Döda fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år

89 45

90 TAB. 23 (forts.). DÖDA FÖRDELADE EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR

91 47

92 48 Tab. 24. Döda i varje

93 månad, länsris, år

94 Tab. 25. Döda efter ålder, i varje månnd, år

95 51

96 52 Tab. 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år 1940.

97 Tab. 27. Döda fördelade efter födelseår, kön och civilstånd i hela riket, år (U = sådana som avlidit innan de hunnit fylla det åldersår, som erhålles genom att subtrahera födelseåret från dödsåret, Ö = sådana som fyllt ifrågavarande åldersår.) 53

98 54 TAB. 27 (forts.). DÖDA FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR 1940.

99 TAB. 27 (forts.). DÖDA FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR

100 56 TAB. 27 (forts.). DÖDA FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÄND, ÅR 1940.

101 Tab. 28. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), vartill utflyttningen uppgivits skola ske, länsvis, år

102 58 Tab. 29. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år 1940.

103 Tab. 30. Emigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket. 59

104 60 Tab. 31. Immigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket.

105 Tab. 32. Emigranter till och immigranter från särskilda länder, fördelade efter kön och civilstånd, år Hela riket. 61 1) Inberäknat de asiatiska delarna. 2) Inberäknat den europeiska delen. 3) Inräknat Ost-Tnrkestan. 4) Java, >Asien>. 5 ) Avser s&väl Franska som Belgiska Konjro. 6) Afrika ej n. a.

106 62 Bilaga. Den äktenskapliga fruktsamheten, i efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren och Anm. Fruktsamhetstal inom parentes basera sig pa ett antal äktenskap understigande 100. Motsvarande siffror för aren återfinnas i bilaga till berättelserna om befolkningsriirelsi-n för aren 1937, 1938 och 1939.

107

108

109