Befolkningsstatistiken

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren i Befolkningsrörelsen, för åren i Folkmängdens förändringar, för åren i i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna och samt därefter för tioårsperioder till och med För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar För åren finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren i Folkmängden inom administrativa områden. För åren finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen år Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-befror-1929

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅR 1929 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1932 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4

5 TILL K O N U N G E N. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin berättelse angående befolkningsrörelsen år Stockholm den 30 december Underdånigst RICKARD SANDLER. E. AROSENIUS.

6

7 Innehållsförteckning. Text. Sid. Inledning 1* A) Folkmängd och folkökning 1* B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder, civilstånd och större yrkesgrupper 2* C) Giftermål 5* D) Barnaföderskor 10* E) Fäder till inom äktenskap födda barn 14* F) Födda barn 15* G) Döda 17* H) Nativitetsöverskott 24* I) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt 27* Texttabeller. Tab. A. Giftermål, födelser, dödsfall, ut- och invandring länsvis 3*» B. Befolkningsrörelsen, å 1000 inv. av medelfolkmängden, i de större städerna 4*» C. I äktenskap inträdda kvinnor, fördelade efter yrke och ålder, år *» D. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap efter tiden mellan äktenskapets ingående samt efter ålder, år *» E. Dödstalen efter kön, ålder och civilstånd 18*» F. Dödstalen för vissa befolkningsgrupper 21*» G. Dödstalet under olika månader 23* Tabeller. Tab. 1. Folkmängden länsvis, år » 2. Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år » 3. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer (med minst invånare), år » 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer (under invånare), år » 5. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år » 6. Giftermål, länsvis, år » 7. Vigda fördelade efter kön, ålder samt första giftet och omgifte, länsvis och i utlandet, år » 8. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 9. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år » 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år » 11. I äktenskap inträdda män, fördelade efter kyrkoskrivningsort, länsvis och i utlandet, samt efter större yrkesgrupper, år » 12. I äktenskap inträdda män, fördelade efter yrke samt efter gifte och ålder, år » 13. I äktenskap inträdda kvinnor fördelade efter yrke samt efter gifte, år » 14. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år » 15. Giftermål fördelade efter makarnas konfessionella förhållanden, år » 16. Äktenskapsskillnader och hemskillnader, år » 17. Barnaföderskor, länsvis, år » 18. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år » 19. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år

8 IV Sid. Tab. 20. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år » 21. Fäder till under år 1929 i äktenskap födda bara, med fördelning efter ålder 44» 22. Föräldrarna till under år 1929 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder 45» 23. Fäder till under år 1929 i äktenskap födda barn, fördelade efter yrke 46» 24. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år » 25. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år » 26. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år » 27. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år » 28. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnadsåren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år » 29. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 30. Döda, i varje månad, länsvis, år » 31. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, år Index. Texte. Pages. Introduction 1* A) Accroissement de la population 1* B) Population par sexe, par âge, par état civil et par profession 2* C) Mariages 5* D) Femmes accouchées 10* E) Pères des enfants légitimes 14* F) Enfants nés 15* G) Mortalité 17* H) Excédent des naissances 24* I) Migrations. Naturalisations 27* Tableaux insérés dans le texte. Tabl. A. Mouvement de la population par département 3*» B. Mouvement de la population dans les villes les plus grandes 4*» C. Nouvelles mariées, par profession et par âge, en *» D. Répartition relative, par âge et par durée du mariage, des méres d'enfants légitimes en *» E. Mortalité par sexe, par âge et par état civil 18*» F. Mortalité infantile etc. 21*» H. Mortalité par mois 23* Tableaux annexés. 1 ) Tabl. 1. Population par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Population le 1 er janvier. Col. 5 7: Population moyenne de l'année. Col. 8 10: Population le 31 décembre. 1 ) Les mots suédois suivants, qui reviennent dans les tableaux, sont à traduire: Län Départements. Summa (p. abréviat. S:a) Total. Landsbygd (p. abréviat. Lb.) Campagne. Hela antalet Nombre total. Städer (» St.) Villes. Åldersår Age. Riket Royaume. Levande födda Nés vivants. Hela riket Royaume. Dödfödda Mort-nés. Mankön (p. abréviat. M.) Sexe masculin. Avlidna Décédés. Kvinnkön (» K., Kv.) Sexe féminin.

9 Pages. Tabl. 2. Accroissement de la population et ses différents facteurs, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 3: Nés vivants. Col. 4 5: Décès. Col. 6 8: Excédent des naissances. Col. 9 12: Immigrés; col. 9: des autres paroisses du pays; col. 10: des pays étrangers; col. 11: du registre des»introuvables» 1 ). Col : Émigrés; col. 13: pour les autres paroisses du pays; col. 14: pour les pays étrangers; col. 15: pour le registre des «introuvables» 1 ). Col : Gain (+) ou perte (-) par migration. Col : Accroissement (+) ou diminution (-) de la population.» 3. Mouvement de la population dans chaque ville de habitants ou de plus, en Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5 7: Population moyenne. Col. 8 24: Accroissement de la population et ses différents facteurs (pour les détails voir tabl. 2). Col : Mariages contractés (voir tabl. 6). Col : Hommes mariés, classés par domicile et par âge (voir tabl. 7). Col : Idem, femmes mariées (voir tabl. 7). Col : Hommes mariés, classés par domicile et par profession (voir tabl. 11). Col : mariages par mois. Col. 119: Séparations de corps. Col. 120: Divorces. Col : Accouchées (voir tabl. 17 et 19). Col : Pères des enfants légitimes nés en 1929 (voir tabl. 21). Col : Naissances (voir tabl. 24 et 25). Col : Décès (voir tabl. 27, 28 et 30).» 4. Mouvement de la population dans chaque ville ayant moins de habitants, en Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5: Accroissement (+) ou diminution (-). Col. 6: Population moyenne. Col. 7: Mariages contractés. Col. 8: Nés vivants. Col. 9: Décès. Col. 10: Immigrés. Col. 11: Émigrés.» 5. Population calculée par sexe, par âge et par état civil, en a) Groupes d'âge d'un an, le 31 déc. b) Groupes de cinq ans, le 31 déc. c) Groupes de cinq ans, population moyenne de l'année. Col. 1: Age. Col. 2 10: Population; col. 2 3: célibataires; col. 4 5: mariés; col. 6 7: veufs (veuves) et divorcés; col. 8 10: nombre total. Col : Nés vivants; col. 11: année; col. 12: nombre.» 6. Mariages contractés, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3: Mariages civils facultatifs. Col. 4: Mariages civils obligatoires. Col. 5 13: État civil des époux aux noces; entre garçons et filles (col. 5), veuves (col. 6), femmes divorcées (col. 7); entre veufs et filles (col. 8), veuves (col. 9), divorcées (col. 10); entre divorcés et filles (col. 11), veuves (col. 12), divorcées (col. 13). Col : Noces premières, secondes etc., du mari. Col : Idem, de la femme.» 7. Mariés par sexe, par âge, par noces et par département, en Col. 1: Départements (Utlandet = pays étrangers). Col. 2 13: hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col : Idem, hommes remariés. Col : Idem, femmes entrées en premières noces. Col : Idem, femmes remariées.» 8. Mariés par sexe, par âge et par état civil, en Col. 1: Age. Col. 2 9: Campagne; col. 2 5: hommes mariés; garçons (col. 2), veufs (col. 3), divorcés (col. 4); col. 6 9: femmes mariées; filles (col. 6), veuves (col. 7), divorcées (col. 8). Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 9. Mariages par âge des époux, en a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Age des mariés. Col. 2 17: Age des mariées. Col. 18: Nombre total. Col. 19: Garçons. Col. 20: Veufs et divorcés.» 10. Mariages par âge et par état civil des époux, en Col. 1: Age des mariés: a) Entre garçons et filles; b) Entre garçons et veuves ou divorcées; c) Entre veufs ou divorcés et filles; d) Entre veufs ou divorcés et veuves ou divorcées. Col. 2 17: Age des mariées. Col. 18: Nombre total. Col. 19: Campagne. Col. 20: Villes. 1 ) Personnes, abandonnant leur paroisse sans notification due, sont rayées dans les registres après un certain intervalle; ces personnes sont nommées «obefintliga» («introuvables»). V

10 VI Pages. Tabl. 11. Nouveaux mariés par profession et par département, en Col. 1: Départements (Utlandet = pays étrangers). Col. 2: Nombre total. Col. 3 6: Agriculture, pêche, exploitation forestière. Col. 7 17: Industrie. Col : Commerce et transport. Col : Administration publique et professions libérales. Col. 26: Travail domestique. Col : Ouvriers sans emploi fixe et hommes sans profession specifiée.» 12. Nouveaux mariés par profession, par noces et par âge, en Col. 1: Professions. I: Agriculture etc.; II: Industrie; III: Commerce et transport; IV: Administration publique et professions libérales; V: Travail domestique; VI: Ouvriers sans emploi fixe et hommes sans profession specifiée. Col. 2 13: Hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col : Idem, remariés.» 13. Nouvelles mariées, par profession, en Col. 1: Professions. Col. 2 3: Campagne. Col. 4 5: Villes. Col. 6 8: Royaume. Col. 2, 4, 6: Premières noces. Col. 3, 5, 7: Remariées.» 14. Mariages par mois, en » 15. Mariages par confessions des époux, en Col. 1: Confessions. Col. 2 3: Mariages religieux; col. 2: luthériens: col. 3: autres. Col. 4 5: mariages civils; col. 4: facultatifs; col. 5: obligatoires. Col. 6: nombre total. Col. 7: Campagne. Col. 8: Villes.» 16. Divorces et séparations, en Col. 1: Départements. Col. 2 5: Séparations de corps; col. 2: à la requête du mari; col. 3: à la requête de la femme; col. 4: à la requête de tous les deux; col. 5: nombre total. Col. 6 18: Divorces; col. 6: après séparation de corps; col. 7: séparation de fait depuis trois ans causée par discorde; col. 8: l'un des époux ayant refusé depuis deux ans de vivre avec l'autre; col. 9: l'un des époux disparu depuis trois ans; col. 10: bigamie; col. 11: adultère; col. 12: maladie vénérienne contagieuse; col. 13: voies de fait; col. 14: condamnation; col. 15: ivrognerie; col. 16: aliénation mentale; col. 17: nullité de mariage; col. 18: nombre total. Col : Durée du mariage. Là-dessous: Enfants vivant au divorce. Col. 23: Différence entre l'âge des époux. Col : Age des époux. Col. 41: Professions des divorcés.» 17. Accouchées, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre des accouchées; col. 2: enfants légitimes (=Ä.); col. 3: enfants illégitimes (=Uä.). Col. 5 10: État civil; col. 5 6: mariées; col. 7 8: veuves et divorcées; col. 9: fiancées; col. 10: filles. Col : Age des accouchées, en groupes de cinq ans.» 18. Accouchées par âge en groupes d'un an, en Col. 1: Age. Col. 2 3: Campagne. Col. 4 5: Villes. Col. 6 8: Royaume.» 19. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 15: Durée des mariages.» 20. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par âge, en Col. 1: Durée des mariages. Col. 2 31: Age des accouchées; col. 2 11: campagne; col : villes; col : royaume.» 21. Pères des enfants légitimes nés en 1929, par âge 44 Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3 15: Age des pères.» 22. Pères et mères des enfants légitimes nés en 1929, par combinaison d'âge 45 Col. 1: Age des pères. Col. 2 9: Age des mères.» 23. Pères des enfants légitimes nés en 1929, par profession 46 Pour les groupes principaux, voir tabl. 12.» 24. Enfants nés, classés par naissances, par vitalité, par sexe et par légitimité, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre total des naissances. Col. 5 9: Enfants d'accouchements simples; col. 5 6: nés vivants; col. 7 8: mort-nés. Col.

11 Pages : Enfants d'accouchements doubles. Col : Enfants d'accouchements triples. Col : Nés vivants; col : légitimes; col : illégitimes; dont enfants des fiancées (col. 26). Col : Mort-nés. Col. 40: Répartition des naissances par nombre des enfants, par vitalité, par sexe et par légitimité. A. Naissances simples. B. Naissances doubles. C. Naissances triples. Tabl. 25. Enfants nés, classés par vitalité et par mois, en Col. 1: Départements. Col. 2: Nés vivants. Col. 3: Mort-nés.» 26. Enfants nés, classés par mois, par vitalité, par sexe et par légitimité, en a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Mois. Col. 2 5: Nés vivants; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 6 9: Mort-nés. Col : Nombre total des naissances.» 27. Décès par sexe, par état civil et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 6: Enfants au-dessous d'un an; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 7 8: Autres célibataires. Col. 9 10: Mariés. Col : Veufs (veuves) et divorcés.» 28. Décès par âge et par département, ainsi que décès dans les 2 premières années de la vie par sexe, par âge et par naissance légitime ou illégitime, en Col. 1: Départements. Col. 2 21: Age. Col. 22: Décès dans les 2 premières années de la vie, par jour (du premier mois), par mois (de la première année) et par trimestre (de la seconde année). Col : Campagne; col : enfants légitimes; col : enfants illégitimes. Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 29. Décès par sexe, par âge et par état civil, en Col. 1: Age. a) Groupes d'un an. b) Groupes de cinq ans. Col. 2 9: Campagne; col. 2: garçons; col. 3: mariés; col. 4: veufs et divorcés; col. 5: filles; col. 6: mariées; col. 7: veuves et divorcées. Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 30. Décès par mois, en Col. 1: Départements.» 31. Décès par année de naissance, par sexe et par état civil, en Col. 1: Année de naissance. Col. 2 4, 8: Hommes. Col. 5 7, 9: Femmes. Col. 10, 11: Les deux sexes réunis. Col. 2: Célibataires. Col. 3: Mariés. Col. 4: Veufs et divorcés. Col. 5: Célibataires. Col. 6: Mariées. Col. 7: Veuves et divorcées. U = Morts avant d'avoir tant d'années accomplies qu'indique l'année du compte rendu moins l'année de naissance. Ö = Morts ayant tant d'années accomplies. Résumé en français VIII VII

12 VIII Résumé. Pour l'organisation et la subdivision de la statistique de la population en Suède voir les rapports précédents, surtout celui des années La présente publication forme un rapport sur les différents facteurs du mouvement de la population en Comme d'habitude, les chiffres principaux concernant le nombre des habitants, l'émigration et l'immigration sont insérés aussi dans ce rapport. La population totale de la Suède, au 31 décembre 1928, était de ; à la fin de l'année 1929, elle montait à L'accroissement a par conséquent été assez faible (2'44 seulement). La nuptialité, depuis longtemps médiocre dans notre pays, a été, en 1929, un peu plus forte que d'ordinaire: 6'83 sur mille habitants. Le nombre des divorces a correspondu à 52'4 5 pour mille mariages contractés. La répartition des nouveaux mariés par profession montre que, comme auparavant, la fréquence des mariages contractés a été plus forte chez ceux occupés dans l'industrie, le commerce et le transport que dans le groupe de l'agriculture. Ainsi que pour les années , on a essayé de classer les nouvelles mariées aussi d'après leur profession avant le mariage. Pour les résultats de cette classification, voir les tableaux 13 et C. A part une renaissance assez passagère de la natalité en 1920, le nombre des naissances, dans les deux dernières décades, a continué de diminuer, même absolument. En 1929, le nombre des nés vivants était de , correspondant à une natalité de 15' 19 sur 1000 habitants. Ce chiffre relatif est inférieur à celui de chaque année précédente. Le taux de mortalité a été de 12'19. Ce taux-ci est un peu plus haut que celui de En comparaison des temps antérieurs, pourtant, la mortalité doit être considérée comme assez favorable. La statistique de3 migrations extérieures accuse, comme presque toujours, un excédent des émigrés, montant à ou 0' 7 6. De plus, on a rayé des registres de population individus comme «introuvables» (voir la note p. V). Le grand nombre de ces radiations-ci est, sans doute, une conséquence des vérifications faites pour l'application de la loi sur l'assurance générale contre la vieillesse et l'invalidité. Le nombre des personnes rayées plus tôt mais inscrites de nouveau en 1929 s'élève à

13 I inledningen till de närmast föregående berättelserna nar statistiska centralbyrån utvecklat anledningen till, att berättelserna för åren 1926 och. 1927, i jämförelse med de forna årsberättelserna, framträtt i något förkortad form, d. v. s. med uteslutande såväl av den retrospektiva översiktstabell, vilken plägat inleda tabellavdelningen, som av vissa texttabeller med huvudsakligen retrospektivt innehåll, varemot centralbyrån, i enlighet med sin på förhand tillkännagivna plan, låtit berättelsen för år 1928 framträda oavkortad, i ungefär samma omfång, som kännetecknade de forna årsredogörelserna. Det har synts ämbetsverket, som om även berättelsen för år 1929 skulle med fördel kunna publiceras i förkortad form, varemot för år 1930, såsom folkräkningsår, redogörelsen borde göras fylligare. Föreliggande berättelse, för år 1929, överensstämmer sålunda till innehåll och uppställning närmast med den för år I avseende å barnadödligheten hava dock några ytterligare detaljer fått inflyta i berättelsens text. A) Folkmängd och folkökning. Beträffande de i tab. 1 angivna folkmängdssiffrorna är att observera, att folkmängden i de särskilda områdena den 1 januari 1929 icke alltid sammanfaller med folkmängden den 31 december 1928, icke heller siffrorna för den 31 december 1929 med motsvarande för den 1 januari Orsaken härtill ligger i de administrativa regleringar, som skett vid årsskiftena. Vid 1929 års ingång införlivades med Vaxholms stad ett område (med 7 inv.) av östra Ryds socken, med Eskilstuna ett område (med 705 inv.) av Torshälla socken samt med Skellefteå stad ett område (med 332 inv.) av Skellefteå landskommun. (Samtidigt överflyttades ett par obebodda smärre områden från Ryds och Norra Kyrketorps socknar till Skövde stad.) Vid början av år 1930 införlivades med Stockholms stad ett område (med 488 inv.) av Nacka socken, med Borgholm ett område (med 572 inv.) av Köpings socken (dessutom ett obebott område av Räpplinge socken), med Kristianstad ett område (med 22 inv.) av Nosaby socken samt med Göteborgs stad ett område (med 14 inv.) av Angereds socken i Älvsborgs län. (Samtidigt överflyttades ett litet område från Dingtuna socken till Västerås stad och ett annat litet område från Umeå stad till Umeå landskommun; bägge dessa områden voro emellertid obebodda). Angående övriga regleringar, såsom nytillkomna eller utvidgade köpingar m. m., hänvisas till de särskilda årsredogörelserna för folkmängden inom administrativa områden.

14 2* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. Den ökning eller minskning i de särskilda områdenas folkmängd, som orsakats av förändringar i den administrativa indelningen, ingår även i siffrorna i kol i tab. 2. Dessa siffror kunna således icke alltid vara = summan av kolumnerna för nativitetsöverskott och vinst eller förlust genom omflyttning. Omflyttningens sista kolumn (kol. 19) borde däremot egentligen vara = skillnaden mellan de kolumner, som angiva summorna av in- och utflyttade (till och från de särskilda församlingarna). Så är emellertid endast sällan fallet, ehuruväl det kan sägas, att avvikelserna i regeln äro ganska små; under redogörelseåret förekomma avsevärda differenser endast dels i Stockholm, dels å Gävleborgs läns landsbygd. I vinst- och förlustkolumnen ingå även rättelser i fråga om siffrorna för folkmängden och befolkningsrörelsen. Det bör nämligen ihågkommas, att vid avgivandet av församlingarnas summariska folkmängdsredogörelser dessa skola jämlikt gällande författning insändas till statistiska centralbyrån före februari månads utgång är antalet födda och döda ännu icke definitivt känt, utan ökas i regel deras antal genom efteranmälningar ävensom genom den av centralbyråns granskning föranledda skriftväxlingen. Vad Stockholm beträffar tillkommer den omständigheten, att såsom folkmängd angives (utom för folkräkningsår) den mantalsskrivna folkmängden, medan uppgifterna om befolkningsrörelsens olika faktorer härröra från prästerskapet. Även i övrigt äro vissa fel oundvikliga i ett arbete av sådan omfattning som den svenska folkbokföringen. Det visar sig ju ock, att skillnaden mellan de från inrikes ort inflyttades och de till inrikes ort utflyttades antal icke för hela riket blir = 0, såsom dock rätteligen borde vara förhållandet. B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder, civilstånd och större yrkesgrupper. a) Proportionen mellan könen inom rikets befolkning har under senare tider i det hela utjämnats, såsom framgår av följande tal: Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har kvinnkönets relativa övertalighet aldrig varit så ringa som de senaste åren. Emellertid ställer sig proportionen rätt olika å landsbygden och i städerna. På landet råder

15 FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN M. M. 3* sedan 1918 överskott för varje år mera utpräglat av män; i städerna åter förefinnes ett stort kvinnoöverskott. I Norrland och Dalarna, taget som en enhet, är mankönet övertaligt, även om stadsbefolkningen medräknas. b) Åldersfördelningen inom rikets folkmängd vid redogörelseårets utgång finnes framlagd i tab. 5 och har beräknats på sätt som är vanligt de år, då folkräkning icke hålles. Angående metoden för dessa beräkningar torde få hänvisas till tidigare motsvarande berättelser, särskilt den för åren , ävensom till andra delen av redogörelsen för 1910 års folkräkning. Som vanligt har vid dessa beräkningar åldersfördelningen kombinerats med befolkningens civilståndsfördelulng. c) Rörande befolkningens yrkesfördelning föreligga direkta trpplysningar endast vid folkräkningarna. Emellertid är det av intresse att även för andra Tab. A. Befolkningsrörelsen, i, länsvis år 1929, jämfört med femårsperioden ) 1) GiftermålstaJ, födelsetal o. s. T. beteckna ärliga antalet giftermål, levande födda o. s. v. på tusen invånare av medelfolkmängden. 2 ) Ett utmärker underskott av födelser.

16 4* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER YRKE. år hava åtminstone ungefärliga uppgifter därom, bl. a. för att rätt kunna utnyttja de vid bearbetningen av materialet till statistiken över befolkningsrörelsen erhållna yrkesuppgifterna om vigda män och om fäder till äktenskapliga barn. En yrkesfördelning av hela befolkningen brukar därför kalkyleras. Såsom statistiska centralbyrån i tidigare berättelser framhållit, äro emellertid vanskligheterna vid en sådan uträkning så stora, att det är rådligast att inskränka uppdelningen till de fyra traditionella stora huvudgrupperna, nämligen Jordbruk med binäringar, Industri (inräkn. bergsbruk), Handel oeh Tab. B. Befolkningsrörelsen, i, i de större städerna år 1929, jämfört med femårsperioden ) Ett utmärker underskott av födelser, resp. folkminskning. 2 ) Häri ingår även tillväxt genom inkorporering.

17 GIFTERMÅL. 5* samfärdsel samt Allmän tjänst och litterära och dyl. yrken, övriga yrkesgrupper bliva approximativt fördelade å dessa. Angående den vid dessa beräkningar använda metoden hänvisas till berättelsen för åren För medelfolkmängden år 1929 har beräkningen givit följande resultat, i runda tal: Dessa tal äro i det följande använda vid beräkningen av frekvensen av giftermål och födelser inom de olika grupperna. Angående motsvarande frekvenssiffror för dödsfallen hänvisas till centralbyråns berättelse om dödsorsakerna i riket. I procent av hela medelfolkmängden skulle ovannämnda tal motsvara (1928 års siffror avtryckas här till jämförelse) : Det må uttryckligen betonas, att samtliga dessa tal icke göra anspråk på att vara exakta utan endast äro resultat av approximativa beräkningar, kalkyler vilka bliva allt osäkrare ju längre tid som förflutit sedan sista folkräkning. C) Giftermål. a) Antalet giftermål m. m. Hela antalet giftermål år 1929 utgjorde , vilket motsvarar en frekvens av 6-83 på varje tusental invånare. Detta giftermålstal är det högsta, som förekommit sedan år 1920, och efter nutida svenska förhållanden får det betraktas som utpräglat högt. Efter vanligheten är emellertid giftermålsfrekvensen lägre än i de flesta europeiska länder. Giftermålstalen för de olika länen, ävensom för landsbygd och städer, återfinnas i tab. A (sid. 3*) och för var och en av de större städerna i tab. B. Av den förra tabellen synes bl. a., att städernas giftermålstal som vanligt, ja i ännu högre grad än vanligt, överskjuter landsbygdens. I fråga om giftermålens fördelning efter kontrahenternas förutvarande civil-

18 6* GIFTERMÅL. stånd m. fl. synpunkter och i samband därmed stående ämnen må följande relativa tal här meddelas: b) Yrkesfördelningen bland de vigda. I likhet med i föregående berättelser har mannens hemort lagts till grund för den regionala fördelningen av de vigda männen inom olika yrkesgrupper (tab. 11). Ifall man, med bortseende från det lilla antalet män från utlandet, fördelar giftermålen å landsbygd och stad samt tillika approximativt fördelar de båda sista huvudgrupperna av yrken på de fyra första såsom förut skett i fråga om folkmängden blir resultatet följande : Sammanställer man dessa tal med de förut angivna, beräknade medelfolkmängderna, blir giftermålstalet, eller antalet ingångna äktenskap på varje tusental av medelfolkmängden, inom resp. grup-per följande:

19 GIFTERMÅL. 7* Av vad ovan är anfört framgår, att dessa tal, som uttrycka giftermålsfrekvensen sedd från männens synpunkt, icke behöva sammanfalla med de i tab. A meddelade talen för landsbygden, städerna och hela riket. Tab. C. I äktenskap inträdda kvinnor, fördelade efter yrke och ålder, år Hela riket. l ) Omfattar samtliga till jordbruksgruppen börande, vilka icke nämnts bär ovan, alltså åtskilligt fler än dem som i tab. 13 upptagits under rubriken >andra inom jordbruk>. 2 ) Omfattar här även handelsarbeterakor.

20 8* GIFTERMÅL. I jämförelse med året förut visa de flesta grupper höjda giftermålstal, dock icke jordbruksgruppen (å landsbygden). Beträffande de i första giftet inträdda männens ålder inom, olika yrkesgrupper hänvisas till de detaljerade uppgifterna i tab. 12. Bearbetningen av de vigda kvinnornas yrken, vilken bearbetning första gången, mera försöksvis, gjordes för berättelsen för , har blivit fortsatt även för år 1929 (se tab. 13). Kombination av brudarnas yrke och ålder fratnlägges, i sammandragen form, i tab. C. I betraktande av det stora antal kvinnor, för vilka yrken icke angivits, vore det tydligen så gott som ändamålslöst att söka uträkna giftermålstal för de särskilda yrkesgrupperna av kvinnor, så som här ovan gjorts i fråga om männen. c) Årstiden vid äktenskaps ingående. Beräknas antalet inom varje månad ingångna äktenskap pr år och inv., varvid månaderna reduceras till lika längd, finner man följande resultat: Såsom sedan mer än hundra år iakttagits, ingås i vårt land i regeln jämförelsevis få äktenskap under månaderna januari- mars och juli september, men däremot särdeles många under årets sista kvartal. I det hela gäller denna fördelning även redogörelseåret; giftermålstalet för mars är emellertid anmärkningsvärt högt. d) Borgerliga äktenskap. Kontrahenternas konfessionella förhållanden. I tab. 6, där giftermålen redovisas länsvis, angives bl. a. antalet ingångna borgerliga äktenskap, såväl valfria som obligatoriska. I förhållande till hela antalet giftermål utgjorde de borgerliga i procent:

21 UPPLÖSTA ÄKTENSKAP. 9* Såsom centralbyrån i tidigare berättelser framhållit, är med numera (fr. o. m. år 1916) gällande lagstiftning borgerlig vigsel ovillkorligen föreskriven blott i ett fåtal fall, nämligen vid giftermål mellan kristen och mosaisk eller annan icke-kristen trosbekännare samt då ingendera av kontrahenterna tillhör vare sig svenska kyrkan eller något av de främmande trossamfunden med rätt till vigsel, exempelvis vid giftermål mellan två baptister. Angående den sannolika ofullständigheten i vigselboksutdragens anteckningar om konfessionella förhållanden hänvisas till centralbyråns tidigare berättelser, särskilt den för år I någon ehuru obetydlig mån hava uppgifterna för år 1929 kunnat kompletteras med stöd av materialet till 1930 års folkräkning. e) Skilsmässor. Beträffande skilsmässostatistikens material och omfattning hänvisas till tidigare berättelser, särskilt dem för och Utöver de ganska detaljerade uppgifter om skilsmässorna, som lämnas i tab. 16, innehåller primärmaterialet tvenne upplysningar. Den ena rör den myndighet, av vilken äktenskapen blivit upplösta, och fördelade sig år 1929 dessa äktenskap sålunda: I fall de utav överrätt avkunnade skilsmässoutslagen fördelas efter den domstol, som dömt i första instans, blir fördelningen av hela antalet: häradsrätt 784, rådhusrätt 1 402, utländsk domstol 2. Skilsmässorna äro således redan absolut taget betydligt talrikare i städerna än å landsbygden, och i ännu högre grad är detta givetvis fallet relativt sett. På en million av medelfolkmängden komma i hela riket 358 skilsmässor, men i städerna med egen jurisdiktion ej färre än 777, i domsagorna endast 182. Den andra upplysningen hänför sig till arten av den myndighet, inför vilken det nu upplösta äktenskapet en gång blivit ingånget, eller m. a. o. den kyrkliga eller borgerliga formen för äktenskaps ingående. I detta hänseende är fördelningen av de år 1929 upplösta äktenskapen följande: I fall man vill söka utröna, huruvida borgerliga äktenskap möjligen proportionsvis oftare upplösas genom skilsmässa än kyrkliga eller tvärtom, torde vara

22 10* BARNAFÖDERSKOR. lämpligast att hålla åtskilda äktenskap ingångna under trenne olika tidsskeden, nämligen först tiden t. o. m. år 1908, under vilken tid kyrklig vigsel var obligatorisk i alla de fall, då båda kontrahenterna tillhörde svenska kyrkan och inom densamma begått nattvarden, alltså det stora flertalet fall; vidare åren , under vilken tid borgerligt äktenskap var medgivet för alla och påbjudet i åtskilliga fall, särskilt vid alla i konfessionellt hänseende blandade äktenskap; samt slutligen tiden fr. o. m. år 1916, då såväl kyrklig som borgerlig vigsel gjorts tillgänglig för nästan alla (om undantagen, se här ovan). Göres nu en jämförelse mellan de borgerliga äktenskapens andel såväl av samtliga de ingångna som av de under resp. perioder ingångna, år 1929 upplösta, kan man i avseende åde ingångna äktenskapen lämpligen begränsa tiden bakåt till år 1891, enär, såsom av tab. 16 synes, ytterst få av de år 1929 upplösta äktenskapen förskrevo sig från ännu äldre år; och skulle jämförelsen utfalla på följande sätt: Liksom fallet varit åren närmast förut, synes sålunda en dylik jämförelse giva vid handen, att borgerliga äktenskap förekomma i större proportion bland de upplösta än bland samtliga de ingångna. D) Barnaföderskor. Hela antalet barnaföderskor under år 1929 uppgick till , utgörande på varje tusental av medelfolkmängden. Denna siffra var den lägsta kända, som förekommit i Sverige. Frekvensen av födelser är mycket varierande inom olika åldrar av den kvinnliga folkmängden. Oaktat dessa variationer i främsta rummet äro beroende av de giftas varierande proportion inom olika åldersgrupper, har det sin betydelse att jämföra födelsernas antal även med hela den kvinnliga folkmängden i olika åldrar, oavsett civilstånd. En sådan jämförelse utfaller för redogörelseåret och närmast föregående år på följande sätt:

23 BARNAFÖDERSKOR. 11* Medelåldern år 1929 för samtliga barnaföderskor utgjorde 2957 år; å landsbygden särskilt 29 É 83, i städerna Ifall man särskiljer födelser inom och»tom äktenskap, plägar antalet av de förra helst jämföras med folkmängden av gifta kvinnor i åldern år. Nämnda relation, som även benämnes det äktenskapliga fruktsamhetstalet, utgör för redogörelseåret och de närmast föregående som följer: Ovanstående tablå ådagalägger hur de relativa talen i senare tid sjunkit; de äro ock de lägsta, som förekommit under den långa tid, vår befolkningsstatistik omfattar. Inom olika åldrar har den äktenskapliga fruktsamheten under redogörelseåret och närmast föregående tider ställt sig på följande sätt: Den äktenskapliga fruktsamheten befinner sig således i ett genomgående sjunkande vad alla åldrar beträffar, dock allra mest inom de högre åldrarna. Jämsides med detta förhållande har medelåldern för barnaföderskor med barn i äktenskap företett en stadig nedgång. Under femårsperioden utgjorde den i medeltal 30'95 år, men under redogörelseåret 30'63. Å landsbygden särskilt var 1929 års tal 30'84, i städerna endast Till civilståndet äro barnaföderskorna med äkta barn naturligtvis nästan alla gifta; den ringa återstoden utgöres av änkor, och uppgick dessas antal under år 1929 till Olll % av hela antalet; medeltalet för femårsperioden är 0094 %. 1 ) Medelfolkmängden av gifta kvinnor i samma ålder.

24 12* BARNAFÖDERSKOR. Den relativa fördelningen av barnaföderskor med äkta barn efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten finnes angiven i tab. D. Ett särskilt intresse torde härvidlag de födslar erbjuda, som tillkommit under första äktenskapsåret. De utgjorde 20"67 av hela antalet. Av de barnaföderskor, som under sagda äktenskapsår fött barn, hade vidare % nedkommit inom 9 månader; för 7471 % inträffade nedkomsten inom 8 månader efter giftermålet. Sistnämnda tal kan även sammanställas med antalet giftermål, varvid det torde vara lämpligt att taga det aritmetiska mediet av nedkomstårets och föregående års giftermålssiffror; antalet nedkomster inom 8 månader efter giftermålet skulle då motsvara 2951 % av antalet ingångna äktenskap. Antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap jämföres lämpligast med folkmängden av ej gifta kvinnor (ogifta, änkor och frånskilda) i åldern år. Denna jämförelse giver för redogörelseåret och de närmast föregående följande resultat: Tab. D. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap, efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten sand efter ålder, år 1929.

25 BARNAFÖDERSKOR. 13* Inom olika åldrar bland folkmängden av icke gifta kvinnor når frekvensen av födelser utom äktenskap den omfattning, som framgår av följande tal: Utvecklingsgången är i det hela liknande den som nyss påvisats ifråga om de äktenskapliga barnaföderskorna, om också icke fullt så regelbunden. Medelåldern har även här varit i sjunkande. Under perioden utgjorde den i medeltal år, men under redogörelseåret endast å landsbygden särskilt 24-03, i städerna Efter civilstånd fördelade sig mödrarna till iitomäktenskapliga barn sålunda, i %: Såsom i centralbyråns berättelser framhållits, måste det uppgivna antalet gifta mödrar till utomäktenskapliga barn under senare år anses väsentligt understiga det verkliga, beroende på de särdeles stränga villkor den nutida lagstiftningen (sedan 1917) uppställer för att barn, som födes under moderns äktenskap, skall kunna inregistreras som utomäktenskapligt. I motsatt riktning har lagstiftningen inverkat i fråga om antalet trolovade mödrar, vilket antal befunnit sig i ett ständigt stigande. Deras relativa talrikhet växlar emellertid ganska mycket i olika län och i olika städer. Detta förhållande synes tyda på olika seder å olika orter inom landet, möjligen ock på skiljaktig praxis vid födelsernas inregistrering. Förhållandet mellan hela antalet barnaföderskor och antalet ST dem födda barn var under redogörelseåret 1 000: Denna siffra är något högre än såväl motsvarande siffra för år 1928 som medeltalet för femårsperioden ') Medelfolkm&ngden av ej gifta kvinnor, d. v. s. ogifta, änkor och frånskilda, i samma ålder.

26 14* FÄDER TILL INOM ÄKTENSKAP FÖDDA BARN. Det överskott av födda barn, som uppstår genom flerbörderna, blir alltid mer än fullständigt uppvägt genom dödfödslarna. Antalet levande födda barn är därför alltid lägre än antalet barnaföderskor. År 1929 var proportionstalet 988'58, vilket snarast får anses som ett lågt tal. E) Fäder till inom äktenskap födda barn. Bearbetningen av uppgifter rörande fäder till i äktenskap födda barn har omfattat ålder, yrke samt kombination mellan fädernas och mödrarnas ålder. Åldersfördelningen har, efter utproportionering årligen av några tiotal fall, där uppgift saknas (huvudsakligen fäder, som vid barnets födelse voro avlidna), utfallit på följande sätt, under jämförelse med motsvarande medelfolkmängd : Minskningen i frekvensen är nästan genomgående och kan sägas vara tämligen parallell med den som ovan påvisats hos de gifta kvinnorna. En närmare bearbetning av kombinationen av fädernas och mödrarnas ålder göres endast i tioårsredogörelserna, och hänvisas beträffande dessa förhållanden till berättelsen för perioden Resultatet av bearbetningen av yrkesnppglfterna för fäder till inom äktenskap födda barn meddelas i tab. 23. I fall, på samma sätt som skett i fråga om de vigda männen, även här de båda sista mera obestämda huvudgrupperna av yrken approximativt fördelas på de fyra första, bli resultaten följande:

27 FÖDDA BARN. 15* Dessa tal angiva äktenskapliga födelser, d. v. s. antalet fäder, vilkas hustrur (eller änkor) nedkommit med barn inom äktenskap. Reduceras dessa tal, särskilt för landsbygden och. för städerna, till slutsummorna för antalet levande födda barn i äktenskap, bli resultaten: Saminanställes dessa tal med beloppen av medelfolkmängden (sid. 5*), så framgår nedanstående antal i äktenskap levande födda på varje tusental invånare inom resp. grupper, varvid även ett par tidigare tal bifogas till jämförelse : Dessa tal må på intet vis betraktas som exakta utan avse endast att giva en ungefärlig föreställning om den äktenskapliga födelsefrekvensen inom olika yrkesgrupper. Vid jämförelse mellan yrkesgrupperna bör, liksom i fråga om giftermålstalen, ihågkommas att dessa grupper hava olika ålderssammansättning, och häri ligger åtminstone en orsak exempelvis till att industrigruppen ännu så sent som åren plägat hava högte födelsetal än de andra grupperna. Under de senare åren har emellertid en mycket stark nedgång i födelsetalet visat sig just inom industribefolkningen. Tillbakagången har i allmänhet varit mer utpräglad för städerna än för landsbygden. Enär någon fördelning av de utomäktenskapliga mödrarna efter yrken 1 ) icke verkställts för redogörelseåret, är det icke möjligt att för sagda år beräkna hela födelsetalet inom olika yrkesgrupper. En sådan beräkning utgående endast från den kända yrkesfördelningen hos fäderna till äktenskapliga barn skulle nämligen vara behäftad med så stor osäkerhet, att den knappt bleve annat än en lös uppskattning. F) Födda barn. Hela antalet födda barn år 1929 belöpte sig till , varav levande födda och dödfödda. På ettusen av medelfolkmängden var antalet levande födda 15-19, vilket är det lägsta tal, som någonsin iakttagits i Sverige. ') En sådan fördelning gjordes försöksvis för år 1925, se härom berättelsen för åren

28 16* FÖDDA BARN. Bortsett från åren 1920 och 1921, då en rätt stark stegring i nativiteten ägde rum, har antalet födda befunnit sig i kontinuerligt sjunkande, absolut taget sedan 1909 och relativt sett sedan 1908, samt, om man frånräknar obetydliga höjningar under enstaka år, ända sedan slutet av föregående sekel. Under år 1929 har nedgången varit mycket utpräglad. Födelsetalets sjunkande är en företeelse, som man återfinner i de flesta europeiska länder, även om Sverige numera troligen intager den mest framskjutna ställningen, såsom närmare framgår av nedanstående (delvis preliminära) uppgifter. Födelsetalen länsvis finnas angivna i tab. A och för de större städerna i tab. B. Av den senare synes bl. a., att under redogörelseåret ingen av dessa städer ens tillnärmelsevis nått ett födelsetal av 20 promille. Jämförelsevis högst stodo Borås, Umeå och Mölndal, alla med mellan 17 och 18 promille. Med avseende å de födda barnens fördelning efter olika grunder meddelas följande relativa tal: Beträffande antalet födda barn i varje månad hänvisas till tab. 25 och 26. Ett närmare studium av hithörande spörsmål för detta decennium reserveras för den sedvanliga tioårsöversikten. Av centralbyråns berättelse för senaste tioårsperioden framgår angående dessa förhållanden, att högsta antalet födelser vanligen äger rum under mars och september, lägsta åter under sommarmånaderna och i november.

29 DÖDA. 17* G) Döda. Hels antalet dödsfall år 1929 uppgick till , motsvarande 1219 på varje tusental av medelfolkmängden. Detta dödstal är något högre än 1928 års samt, om man bortser från året 1927, högre än motsvarande tal för de övriga senaste åren fr. o. m I jämförelse med äldre tider måste dock även 1929 års dödstal anses lågt. Fordom rådde en utpräglad skillnad mellan dödligheten i stad och på land, så att städernas dödstal kunde vara ända till halvannan gång så högt som landsbygdens. Denna skillnad har småningom blivit allt mindre, och på senaste tiden har det blivit vanligt, att städernas dödstal till och med varit lägre än landsbygdens. Så var även fallet år Dödstalet för landsbygden var nämligen 12'60 % 0, för städerna endast % 0, motsvarande 89-8, om det förra talet sättes = 100. Det är den fördelaktigare åldersfördelningen i städerna, som gör att dessa numera så ofta kunna uppvisa det lägre dödstalet, ty om man jämför dödligheten i stad och på landet inom samma åldersgrupp, så visar sig, att inom det stora flertalet åldersgrupper dödligheten fortfarande är större i städerna än å landsbygden (jfr statistiska centralbyråns tioårsberättelse om befolkningsrörelsen ävensom dödlighetsoch livslängdstabeller för sagda årtionde). Dödstalen i de olika länen återfinnas i tab. A. I jämförelse med genomsnittstalen för femårsperioden har året 1929 att uppvisa en högre dödlighet i ej färre än 18 län (inräknat Stockholms stad), medan 7 län förete lägre dödstal än femårsmedeltalen. I och för sig har Göteborgs och Bohus län det lägsta dödstalet, % 0 ; Gotlands län åter det högsta, 1519 %. Med hänsyn till den långa tidrymd, vår svenska befolkningsstatistik omfattar, är det av intresse att iakttaga, när inom varje län årsminimum uppnåtts i fråga om dödlighet. Härom kan emellertid hänvisas till 1926 års berättelse (sid. 19*), enär varken år 1927 eller år 1929 medfört nytt dödlighetsminimum för något län och år 1928 endast för ett enda län, nämligen Västerbottens, med % 0. Dödstalen för de större städerna finnas i tab. B. Dödstalet år 1929 för mankön var %o, för kvinnkön % 0 ; mankönets relativa dödstal, om dödstalet för kvinnkönet sättes = 100, var således 983. Även i avseende på skillnaden i dödlighet mellan de båda könen har under de senaste mansåldrarna en utjämning ägt rum, liksom i avseende på land och stad, så att männens överdödlighet blivit allt mindre. Att männens dödstal, som nu, är t. o. m. lägre än kvinnornas, är emellertid en företeelse, som först under senare år har inträffat. Fortfarande råder i detta hänseende en märkbar skillnad mellan lemd och stad. På landsbygden var männens dödstal 1231, kvinnornas promille, sålunda en kvinnornas överdödlighet. I städerna åter voro dödstalen för män 1T57 och för kvinnor promille, vilket visar en nästan lika stor överdödlighet för männen. Även i avseende å de båda könens olika dödstal spelar åldersfördelningen in; undersöker man nämligen förhållandet inom de särskilda åldersgrupperna, så be-

30 18* DÖDA. Tab. E. Dödstalen, i, efter kön, ålder och civilstånd. ') Dödligheten i första levnadsåret är beräknad pä antalet levande fbdda.! ) DBdstalet beräknat pä medelfolkmängden.

31 DÖDA. 19* finnes inom nästan varje grupp kvinnkönets dödstal vara lägre än mankönets (jfr tab. E). Relativtal belysande dödligheten inom olika åldrar och civilstånd meddelas i tab. E. Några ord må tilläggas om dels de högsta och dels de spädaste åldrarna. En följd av den ovanliga proportion, med vilken åldringarna ingå i Sveriges nutida befolkning, är att de även ingå med en särdeles hög proportion bland de avlidna. Av samtliga år 1929 döda hade % överskridit åttio års ålder; bland männen särskilt var proportionen %, bland kvinnorna 2249 %. Även efter svensk måttstock äro dessa tal anmärkningsvärt höga; i något annat europeiskt land utom Norge torde de sällan, om ens någonsin, ha uppnåtts. Beträffande de avlidna hundraåringarna, vilkas antal under året uppgått till 25, meddelas, såsom under de sista årtiondena plägat göras i statistiska centralbyråns berättelser, några biografiska data. I den nedanstående sammanställningen utmärker»förs.» i kolumnen för födelseort den församling, som var den avlidnes hemförsamling vid dödstillfället.

32 20* DÖDA. Bland avlidna hundraåringar pläga de förut gifta alltid utgöra flertalet; mer ovanligt är emellertid att, som nu år 1929, samtliga de bortgångna hundraåringarna voro änklingar eller änkor. Dödligheten i första levnadsåret, beräknad på tusen levande födda under samma år, utgjorde 58ii4. Denna siffra är lägre än det närmast föregående årets och över huvud en bland de lägsta, som vår befolkningsstatistik haft att jppvisa. För äktenskapliga barn särskilt var dödsrisken 56-28, för utomäktenskapliga 7022 %,. Den stadigt fortskridande minskningen av dödsriskerna i första levnadsåret, i jämförelse med äldre tider, synes av tab. F. Förbättringen har varit allra kraftigast i fråga om de utomäktenskapliga barnen. l ) Död i Uppsala.

33 DÖDA. 21* Inom de olika länen har dödsrisken för de nyfödda år 1929 ställt sig sålunda: De absoluta talen inom länen för ett enstaka år äro visserligen så pass sm;:. att tillfälligheter kunna göra sig märkbara. Allt för stor vikt bör följaktligen Tab. F. Dödstalen för vissa brfolkningsgrupper, åren ) D. v. B. mankönets relativa dödstal, om det relativa talet för kvinnkönet sättes ) D. v. B. städernas relativa dödat;"!, om det relativa talet för landsbyg. en sättes = ) Dödligheten i första levnadsåret är beräknad pa antalet under aret levande födda.

34 22* DÖDA. icke fästas vid ovanstående risktal. Särskilt må framhållas, att den låga siffran för Stockholms stad kan tänkas stå i samband med flyttningar (av spädbarn) mellan huvudstaden och andra orter, framför allt det angränsande Stockholms län. I stort sett överensstämmer emellertid den bild, ovanstående siffror ge av spädbarnsdödlighetens regionala växlingar, med den, som framgår ur statistiska centralbyråns tioårsöversikt över befolkningsrörelsen (se ifrågavarande redogörelse sid ). I korthet kan ställningen karakteriseras så: låg spädbarnsdödlighet i flertalet bygder i södra Sverige, dock ej i Skåne och Blekinge; hög i Norrland med undantag av Jämtlands län. Alla ovanstående promilletal för spädbarnsdödligheten hava erhållits genom jämförelse mellan å ena sidan antalet avlidna barn under ett års ålder och å andra sidan antalet levande födda inom samma område och under samma tid. Denna metod är inom befolkningsstatistiken mycket använd såsom bekväm och ofta nog den enda som står till buds. En korrektare metod är emellertid att jämföra antalet avlidna spädbarn tillhörande en viss årskull med hela denna årskull (av levande födda). För närvarande kan en sådan uträkning ej sträckas längre fram i tiden än till 1928 års kull, ty av de år 1929 födda barnen hava åtskilliga avlidit före fyllt åldersår u n d er år , men antalet sådana barn kan ännu ej bestämmas, då 1930 års material ej hunnit bearbetas. Vad året 1928 beträffar blir spädbarnsdödligheten, på vanligt sätt beräknad, %, medan dödsrisken för 1928 års kull, enligt den korrektare uträkningen, stannar vid % 0. Att spädbarnsdödligheten växlar icke så litet under olika årstider, är en gammal erfarenhet; förhållandet plägar beröras i någon mån i centralbyråns redogörelse för dödsorsakerna. Det ligger nära till hands att i samband härmed uppställa den frågan, huruvida barn, födda under olika årstider, visa olika stor motståndskraft mot de sjukdomar, som hota den spädaste åldern. För att i någon mån belysa hithörande förhållanden har man nu vid bearbetningen urskilt de barn, som fötts under varje månad kalenderåren 1928 och 1929 och sedermera avlidit dels före 1 månads, dels i övrigt före 1 års ålder. På detta sätt kan man för varje månadskull av år 1928 uträkna risken att avlida före ett års ålder samt likaledes risken att avlida före en månads ålder; beträffande 1929 års månadskullar låter sig endast den senare uträkningen verkställa, alldenstund åtskilliga av de år 1929 födda barnen avlidit under år 1930 före ett års ålder, utan att man ännu känner antalet sådana barn, och strängt taget skulle icke en gång»enmånadsdödsrisken», om man får använda ett sådant uttryck, kunna angivas för barnen som fötts i december 1929, alldenstund några av dem säkerligen dött i januari 1930 före uppnådd levnadsålder av 1 månad. Här nedan har dock en sådan uträkning gjorts under antagande att de barn, som dött år 1930 före en månads ålder och voro födda föregående kalenderår, voro lika många som motsvarande kategori år 1929.