INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001"

Transkript

1

2 INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, Täckningsår: Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser rörande Riksdagsmannavalen, Riksdagens andra kammare, Landstingsvalen och Kommunala rösträtten. Efterföljare: Riksdagsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1909/ /1968. Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagsvalet. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagen. (Sveriges officiella statistik). Stockholm, Täckningsår: Kommunala valen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 3, Kommunalfullmäktige. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Landstingsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Kommunala valen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Landsfullmäktige. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S : Allmänna val (Tab ). Riksdagsmannavalen våren av Kungl. Statistiska centralbyrån Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-valen-r

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK ALLMÄNNA VAL RIKSDAGSMANNAVALEN ÅREN AV KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1918 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4

5 Text. Innehållsförteckning. Inledning 1 Riksdagens Första kammare 3 Valkretsindelning 4 Valen till Första kammaren åren I. Allmänna valen 6 II. Nya röstsammanräkningar och nyval 11 Första kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år Riksdagens Andra kammare 19 I. Nya röstsammanräkningar åren II. Allmänna valen för riksdagsperioden A) Valkretsindelning 19 B) Den politiska rösträtten 24 C) Valen till Andra kammaren 38 D) Andra kammarens sammansättning på grund av valen 63 Tabeller. Tab. 1. De allmänna valen till Första kammaren åren De valdas namn, yrke och röstetal m. m. 71 Tab. 2. Rösträtten och valen till Andra kammaren, valdistriktsvis, år Tab. 3. Rösträtten vid de allmänna valen till Andra kammaren, valkretsvis och länsvis, hösten 1914 och år Tab. 4. Avgivna valsedlar och valda riksdagsmän vid de allmäna valen till Andra kammaren, valkretsvis och länsvis, hösten 1914 och Tab. 5. Rösträtten och deltagandet i valen till Andra kammaren inom olika yrkesgrupper, valkretsvis, år Tab. 6. Icke röstberättigade vid valen till Andra kammaren, fördelade efter diskvalifikationsgrunder, på landsbygden och i städerna, länsvis, år Tab. 7. Icke röstberättigade vid valen till Andra kammaren inom olika yrkesgrupper, år Tab. 8. De allmänna valen till Andra kammaren år De valdas namn, yrke och röstetal m. m. 174 Sid. Index. Pages Texte. Introduction 1 La Première chambre 3 Circonscriptions électorales 4 Élections pour la Première chambre en I. Élections générales 6 II. Nouveaux dépouillements des voix 11 Resultat des élections 13

6 IV Pages La Seconde chambre 19 I. Nouveaux dépouillements des voix en II. Élections générales pour la période de A) Circonscriptions électorales 19 B) Droit de vote politique 24 C) Élections pour la Seconde chambre 38 D) Résultat des élections 63 Tableaux. Tabl. 1. Élections générales pour la Première chambre en Noms, profession et nombre de voix etc. pour chaque député 71 Tabl. 2. Suffrage et élections pour la Seconde chambre, par districts de vote, en Col. 1: Districts de vote. Col. 2 3: Électeurs ayant droit de vote, col. 2: nombre; col. 3: en pct. du nombre des hommes, inscrits dans les listes électorales. Col. 4 5: Votants, col. 4: nombre; col. 5: en pct. des électeurs ayant droit de vote. Col. 6: Nombre des électeurs n'ayant pas droit de vote. Col. 7 12: Bulletins valables, col. 7: total; col. 8: modérés; col. 9: partis agraires; col. 10: liberaux; col. 11: social-démocrates; col. 12: social-démocrates radicaux; col. 13: Bulletins nuls. Tabl. 3. Suffrage pour la Seconde chambre, par circonscriptions électorales et par préfectures, en automne 1914 et en Col. 1: Circonscriptions électorales et préfectures. Col. 2: Nombre des districts de vote. Col. 3 7: Nombre des hommes inscrits dans les listes électorales, col. 3 4: ayant droit de vote, nombre et pct.; col. 5 6: n'ayant pas droit de vote, nombre et pct.; col. 7: total. Col. 8 9: Votants des électeurs ayant droit de vote, col. 8: nombre; col. 9: en pct. des électeurs. Tabl. 4. Bulletins valables et députés élus pour la Seconde chambre, par circonscriptions électorales et par préfectures, en automne 1914 et en Col. 1: Circonscriptions électorales et préfectures. Col. 2 16: Nombre des bulletins valables, col. 2 3; modérés; col. 4 5: ligue des agriculteurs du Royaume; col. 6 7: ligue des paysans; col. 8 9: liberaux; col : social-démocrates; col : social-démocrates radicaux; col : autres; col. 16: total. Col. 17: Nombre des bulletins nuls. Col : Nombre des députés élus, col. 18: modérés; col. 19: ligue des agriculteurs du Royaume; col. 20: ligue des paysans; col. 21: liberaux; col. 22: social-démocrates; col. 23: social-démocrates radicaux; col. 24: total. Tabl. 5. Suffrage et votants pour la Seconde chambre, répartis par groupes de professions, dans les circonscriptions électorales, en Tabl. 6. Électeurs n'ayant pas droit de vote, répartis d'après les causes de disqualification, à la campagne et dans les villes, par préfectures, en Tabl. 7. Électeurs n'ayant pas droit de vote d'après les differentes causes, répartis par groupes de professions, en Tabl. 8. Élections générales pour la Seconde chambre en Noms, profession et nombre de voix etc. pour chaque député 174

7 V Résumé de la Statistique électorale pour Dans ce rapport sont traitées toutes les élections et tons les nouveaux dépouillements des vois qui ont eu lieu pour la Première chambre ainsi que pour la Seconde chambre de la Diète suédoise (»Riksdagen») pendant les années Les élections pour les deux chambres se font d'après le principe de la représentation proportionelle (méthode Thiele avec certaines modifications). Pour remplacement d'un membre dont la place devient vacante avant l'expiration du temps pour lequel il est élu on n'a pas besoin de faire une élection partielle, mais il suffit en règle de faire un nouveau dépouillement des bulletins de vote délivrés. Les élections pour la Première chambre se font par les conseils généraux et par les conseils municipaux des plus grandes villes pour une période de six ans. Cependant, toute la chambre n'est pas renouvelée chaque fois, les circonscriptions étant divisées en six groupes, un d'eux élisant chaque année. Ainsi, en députés furent élus, en et en 1917 aussi 25 députés. La chambre qui se compose de 150 députés, dont avant les élections de l'année étaient modérés, 47 libéraux et 14 social-démocrates, compte maintenant 88 modérés, 45 libéraux et 17 social-démocrates, Les élections pour la Seconde chambre se font régulièrement tous les trois ans au mois de septembre. La chambre est renonvelée intégralement chaque fois. Pour accomplir les élections le pays est divisé en 56 circonscriptions électorales, dont chacune élit 3 8 députés. Le droit de vote est accordé à tons les hommes suédois âgés de 24 ans révolus qui jouissent de leurs droits civiques, excepté ceux qui sont interdits ou en faillite; ceux qui ont reçu secours de l'assistance publique ou qui n'ont pas payé leurs contributions à l'état ou à la commune au cours des trois années civiles précédentes; enfin tout conscrit qui n'a pas accompli l'obligation du service militaire. Tout homme qui s'établit dans une commune doit montrer, pour recevoir le droit de vote, qu'il a payé ses contributions de l'année précédente. Chaque année une liste électorale est dressée pour chaque district de vote, comprenant tous les hommes qui au commencement de l'année ont 24 ans révolus. Tout homme qui n'est pas frappé par une des causes do disqualification susmentionnées, est inscrit dans la liste comme ayant droit de vote. Ces listes sont employées aux élections pour la Seconde chambre. Les chiffres suivants indiquent le nombre des hommes étant inscrits dans les listes électorales aux élections en 1917 ainsi que leur répartition au point de vue du droit de vote. En proportion de la population les hommes inscrits dans les listes étaient de 25'1 %, et ceux qui avaient droit de vote effectif de 19'5 %. Dans les villes les électeurs effectifs n'étaient que 15'3 # de la population, mais dans la campagne ils étaient de 21'2 %. Dans cette statistique les hommes inscrits danb les listes sont distribués en groupes de professions pour expliquer l'effet des dispositions concernant le droit de vote et l'emploi de ce droit parmi les différentes parties sociales de la population. Les indications sur ce point se retrouvent dans les tabl. 5 et 7. Un Tésnmé pour le pays entier se trouve dans le tabl. J, page 32. Les professions sont réunies en trois grands groupes I, II, III, comprenant la classe supérieure, moyenne et inférieure.

8 VI Les obstacles légaux à l'exercice du droit de vote paraissent avoir eu la moindre action sur le groupe comprenant les propriétaires fonciers («hemmansagare»). De ceux-ci 96'6 % étaient électeurs effectifs Dans le groupe des ouvriers 61'3 % avaient conservé leur droit de vote, mais parmi les marins seulement 48'7 %. Le tableau, page 34, indique les différentes causes de la perte du droit de vote. Le nombre total des électeurs n'ayant pas droit de vote était de , dont avaient perdu leur droit, parce qu'ils n'avaient pas payé leurs contributions. Aux élections générales pour la Seconde chambre en automme 1917 pour la période de électeurs (65'8 %) prirent part. La participation fut de 64'0 % à la campagne et de 71'8 % dans les villes. La participation aux élections pour les différents groupes de professions aussi bien en chiffres absolus qu'en comparaison du nombre des électeurs effectifs, est montrée dans les deux dernières colonnes du tabl. J (page 32). L'intérêt le plus vif fut constaté parmi les propriétaires («godsàgare») dont non moins de 83'5 % firent usage de leur droit de vote. Ensuite viennent les fabricants et les professeurs d'écoles primaires dont à peu prés le même nombre (82'4 et 81'8 %) prit part à l'élection. Parmi les ouvriers plus des deux tiers (68'1 %) y participèrent, mais parmi les marins seulement 34'4 % Les députés de la Seconde chambre sont'230, c'est-à-dire un réprésentant sur les habitants. Avant les élections générales de l'automne 1917 la chambre se composait de 86 modérés, 57 libéraux et 87 social-démocrates. A ces élections la répartition des bulletins de votes valables et des députés élus sur les différents partis politiques était comme suit (voir tab. 4):

9 TILL KONUNGEN Statistiska centralbyrån får härmed avgiva sin underdåniga berättelse rörande riksdagsmannavajen under åren ?. Jämlikt bestämmelserna i nådiga brevet till Statistiska tabellkommissionen

10 2 MATERIALET. den 29 september 1911 ingår föreliggande berättelse i likhet med de tre närmast föregående berättelserna angående riksdagsmannavalen i den nya serien Sveriges officiella statistik. Den behandlar alla val och nya röstsammanräkningar, som ägt rum till såväl Första som Andra kammaren under åren Materialet. Det material, varpå efterföljande framställning i huvudsak grundar sig, är de vid röstsammanräkningen för riksdagsmannavalen till Första och Andra kammaren förda protokollen samt de för varje valdistrikt upprättade röstlängderna för år Ifråga om valen till Andra kammaren har på begäran av Statistiska centralbyrån förutom de uppgifter, som enligt lag] skola innehållas i sammanräkningsprotokollen, förteckning meddelats av Overståthållarämbetet och länsstyrelserna å partifördelningen inom varje valdistrikt. I vallagen är stadgat, att vid varje röstsammanräkning särskilda anteckningar skola föras, innehållande bl. a. vid rangordningsregelns tillämpning uppgift å antalet valsedlar med samma första namn eller samma första och andra namn o. s. v. Med ledning av dessa anteckningar, vilka innehållits uti eller bifogats protokollen, hava uppgifterna i tab. 1 och 8 angående de enligt rangordningsregeln valdas röstetal denna gång kunnat göras fullständiga. De röstandes fördelning på de politiska huvudpartierna, moderata, jordbrukarnas riksförbund, bondeförbundet, liberala, socialdemokrater och vänstersocialister, har genomförts i så stor utsträckning som möjligt, vilket i de flesta fall icke mött några svårigheter tack vare den av valmetoden föranledda sammanslutningen av de röstande i grupper med gemensam partibeteckning. I de fall, då enstaka stänkröster avgivits med särskild partibeteckning, hava även dessa såvitt möjligt förts till det av huvudpartierna, vilket de på grund av gemensamma kandidater eller j dylikt ansetts stå närmast. Även då olika partier röstat med samma partibeteckning, har i allmänhet en fördelningkunnat genomföras på de särskilda partierna i fråga om valen såväl till Första som till Andra kammaren. Med hänsyn till Förstakammarvalen har nämnda fördelning skett med stöd av den kännedom inan ägt om partiställningen inom resp. landsting eller stadsfullmäktige, som förrättat valen i fråga. Med hänsyn till Andrakammarvalen åter har fördelningen skett dels med tillhjälp av de vid röstsammanräkningarna av de flesta länsstyrelser upprättade s. k. hjälpsedlar, vilka på centralbyråns begäran beredvilligt ställts till dess förfogande, dels ock med tillhjälp av ovannämnda förteckningar å partifördelningen inom varje valdistrikt. Med användning av dessa förteckningar och hjälpsedlar har det sålunda varit möjligt att i de flesta valkretsar exakt angiva de olika partiernas numerär inom den gemensamma partigruppen. I de tre östgötakretsarna, där socialdemokrater och vänstersocialister röstat under samma partibeteckning, har emellertid tvekan rått, till vilket av partierna ett fåtal valsedlar borde föras, och de hava därför proportionellt fördelats å desamma. Beträffande de moderata och jordbrukarnas fiksförbund eller bondeförbundet har samma för-

11 RIKSDAGENS FÖRSTA KAMMARE. 3 hållande ägt rum i två av ovannämnda valkretsar ävensom i Skaraborgs läns norra valkrets. Dessutom torde böra påpekas, att ett flertal valsedlar i en del valkretsar upptagit namn både från de moderata och riksförbundet (bondeförbundet) eller från socialdemokraterna och vänstersocialisterna. Härvid har valsedeln i allmänhet räknats till det parti, till vilket det första kandidatnamnet ansetts höra. Fördelningen av valsedlar med gemensam partibeteckning på de särskilda partierna har i de flesta valkretsar alla utom nio kunnat genomföras icke blott för hela valkretsen, utan även för varje valdistrikt, tack vare att resp. länsstyrelser beredvilligt insänt fullständiga hjälpsedlar eller i bilagor till sammanräkningsprotokollen verkställt en dylik fördelning. Statistiken över den politiska rösträtten, antalet röstberättigade och icke röstberättigade m. m. grundar sig på de vid Andrakammarvalen använda röstlängderna, vilka i centralbyrån underkastats en detaljerad bearbetning. Därvid har bl. a. även genomförts en fördelning av de i röstlängderna upptagna personerna på vissa större yrkesgrupper, såsom skedde beträffande 1911 och 1914 års allmänna höstval. Ifrågavarande yrkesfördelning har även denna gång stött på svårigheter till följd av röstlängdernas ofta bristfälliga uppgifter i detta avseende. Emellertid voro yrkesuppgifterna i 1917, års röstlängder i flera hänseenden fullständigare än motsvarande uppgifter i 1914 års röstlängder. Materialet har dessutom' under bearbetningen i stor utsträckning ytterligare fullständigats genom en tidsödande jämförelse med kalendrar o. dyl. samt med de i centralbyrån befintliga församlingsboksutdragen. Riksdagens Första kammare. Enligt 7 riksdagsordningen skola valkretsarna för val till Riksdagens Första kammare indelas i sex grupper, och varje år skall inom en av dessa grupper förrättas val för nästföljande sexårsperiod. Härigenom äger alltså nytt val rum varje år för en sjättedel av Första kammaren, och efter sex år har hela kammaren förnyats. Valen, som äro proportionella, där två eller flera riksdagsmän skola utses, verkställas av landsting vid lagtima möte och av stadsfullmäktige vid sammanträde under september månad. De sex grupper, vari valkretsarna indelats, äro enligt 1 i lagen om val till Riksdagen följande: första gruppen: Stockholms stad, Jönköpings län, Gottlands län, Västmanlands län, Västerbottens län; andra gruppen: Stockholms län, Blekinge län, Malmö stad, Skaraborgs län, Gävleborgs län utom Gävle stad; tredje gruppen: Uppsala län, Kalmar läns södra landstingsområde, Malmöhus län utom Malmö stad, Göteborgs stad, Jämtlands län;

12 4 VALKRETSINDELNING. fjärde gruppen: Södermanlands län, Kalmar läns norra landstingsområde, Hallands län, Örebro län, Västernorrlands län; femte gruppen: Östergötlands län utom Norrköpings stad, Kronobergs län, Göteborgs och Bohus län utom Göteborgs stad, Gävle stad, Värmlands län; sjätte gruppen: Norrköpings stad, Kristianstads län, Älvsborgs län, Kopparbergs län, Norrbottens län. Inom den första av ovannämnda grupper ägde val rum år 1909, och därefter förrättades val inom de olika grupperna i den ordning, vari de här upptagits. De i november år 1911 efter Första kammarens upplösning förrättade nya valen för hela riket till nämnda kammare gällde jämlikt riksdagsordningen för grupp, som valt för sexårsperiod, till periodens utgång och för annan grupp till början av dess första sexårsperiod. På grund härav rubbades ej genom berörda nya val ordningen mellan grupperna, utan ägde åren val rum inom resp. fjärde, femte och sjätte grupperna, år 1915 ånyo inom första gruppen, 1916 inom den andra av dem och 1917 inom den tredje. Valkretsindelning. Antalet valkretsar vid val till Riksdagens Första kammare utgör 30, nämligen de 25 landstingsområdena samt städerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Gävle, vilka icke deltaga i landsting. Antalet valmän för val av riksdagsmän i Första kammaren, d. v. s. landstingsmän och stadsfullmäktige i ovannämnda fem städer, framgår av tab. A, där detta antal angives för de särskilda valkretsarna de år, då val senast förrättades. Sammanlagt utgjordes hela valmanskåren till Första kammaren vid 1918 års lagtima riksdag av valmän, därav landstingsmän och 311 stadsfullmäktige. Till jämförelse må erinras om att hela antalet valmän vid 1915 års lagtima riksdag utgjorde 1 531, varav landstingsmän och samma antal stadsfullmäktige, som nyss nämndes. Antalet ledamöter i Första kammaren är jämlikt 6 riksdagsordningen fastställt till 150, och skall det antal riksdagsmän, varje landstingsområde eller stad, som ej deltager i landsting, äger utse, vart tionde år efter angivna grunder bestämmas av Konungen. Intill utgången av år 1914 bibehöll varje valkrets det antal riksdagsmän, som fastställts genom nådiga kungörelsen den 3 juni Med ledning av de uppgifter om folkmängden den 1 januari 1914, som av Statistiska centralbyrån meddelats, reglerades emellertid genom nådiga kungörelsen den 8 maj s. å. antalet riksdagsmän för nästföljande tioårsperiod, varvid bestämdes, att varje valkrets skulle utse det antal riksdagsmän i Första kammaren, som även finnes angivet i tab. A. På grund av folkmängdens förändringar skulle antalet representanter för var och en av de valkretsar, som utgöras av Stockholms stad, Stockholms län, Malmö stad, Göteborgs stad och Norrbottens lån ökas, men för vardera av Uppsala läns, Kronobergs läns, Kalmar läns norra, Gottlands och Skaraborgs läns valkretsar minskas med 1. Då under tiden mellan sistnämnda kungörelses utfärdande

13 VALKRETSINDELNING. 5 Tab. A. Folkmängd, antal valmän och riksdagsmän i Första kammarens valkretsar.

14 6 VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN. och sammanträdandet av 1918 års riksdag ännu ej val ägt rum inom de grupper, som Kronobergs läns och Kalmar läns norra valkretsar tillhöra, hade vid sagda riksdags början den föreskrivna regleringen ännu ej kunnat genomföras i nyssnämnda tvenne valkretsar och i Malmö stad samt Norrbottens län, utan ägde dessa fortfarande samma antal riksdagsmän som förut. Förhållandet mellan antalet representanter och folkmängden för riket i dess helhet utvisade den 1 januari 1917 (se tab. A) inom varje valkrets 1 riksdagsman på i medeltal invånare (= 1/150 av rikets folkmängd) mot en riksdagsman på invånare vid 1914 års reglering och på invånare vid motsvarande reglering år Av samtliga valkretsar företedde år högre och 18 lägre tal än nyssnämnda medelsiffra för riket i dess helhet, beräknat efter antalet representanter enligt nyregleringen. Antalet invånare per riksdagsman växlade inom dem mellan i Kalmar läns södra del och i Gottlands län. Valen till Första kammaren. I. Allmänna valen åren Såsom förut påpekats, förrättades år 1915 val inom den första gruppen av valkretsar, omfattande Stockholms stad, Jönköpings län, Gottlands län, Västmanlands län och Västerbottens län. År 1916 förrättades val inom den andra gruppen, bestående av Stockholms län, Blekinge län, Malmö stad, Skaraborgs län samt Gävleborgs län utom Gävle stad, och år 1917 var turen hos den tredje gruppen, till vilken Uppsala län, Kalmar läns södra landstingsområde, Malmöhus län utom Malmö stad, Göteborgs stad och Jämtlands län höra. Antalet riksdagsmän, som»kulle utses inom var och en av ovannämnda valkretsar, framgår av tab. A. Sammanlagt avsågo valen år riksdagsmän, år och år 1917 åter 25 riksdagsmän. I fråga om närmare detaljer av valen hänvisas till tab. 1, vari uppgifter meddelas angående antalet avgivna valsedlar inom varje särskild partigrupp, de valdas namn, yrke och parti samt rangordnings- eller reduktionsreglernas tillämpning. Därjämte lämnar efterföljande tab. B en sammanfattande översikt över antalet röstande och. antalet valda riksdagsmän inom varje parti vid de allmänna valen till Första kammaren åren , ävensom för överskådlighetens skull vid de allmänna valen i november år 1911 efter kammarens upplösning. Översikten över 1911 års val har förut meddelats i centralbyråns underdåniga berättelse om riksdagsmannavalen åren , sid. 8 samt över de allmänna valen åren i samma berättelse för åren samt hösten 1914, sid. 7. Anmärkas bör emellertid beträffande års val, att bland de avgivna valsedlarna även ingår ett antal blanka valsedlar, nämligen 1 i Kalmar läns norra valkrets, 8 i Norrköpings stad och 2 i Gottlands län; de röstande, som avlämnat berörda valsedlar, hava emellertid i tabellen hänförts till de partier, som de förmodats tillhöra.

15 VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN. 7 Tal B. De allmänna valen till Första kammaren i november år 1911 samt åren

16 8 VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN. För utrönande av deltagandet i valen kunna jämföras sammanlagda antalet röstande med uppgifterna i tab. A å sid. 5 om antalet valmän inom varje valkorporation. Därvid visar sig, att i samtliga valkretsar tillsammans valmännens antal uppgick till och de röstandes till Av alla valberättigade deltogo sålunda 99'1 % i valen. Av de icke röstande återfinnas emellertid de flesta i stadsvalkretsarna Norrköping, Malmö och Gävle. Vid valen inom landstingen utövade däremot samtliga valberättigade, med undantag av två inom Gottlands och en inom Norrbottens län, även sin rösträtt, emedan vid förfall för en landstingsman den för honom utsedde suppleanten i stället inträder. Partifördelningen såväl bland de röstande som bland de valda framgår av tab. B, varjämte tab. 1 innehåller mera detaljerade uppgifter angående de röstandes sammanslutning i grupper med gemensam partibeteckning. Liksom vid 1911 och års val voro valmännen genomgående fördelade efter politiska partier, varvid dessas inbördes styrka i stort sett överensstämde med den som framgått ur närmast föregående val till landsting och stadsfullmäktige. Såsom närmare framgår av tab. 1 röstade emellertid i 5 valkretsar de liberala och socialdemokraterna med gemensam partibeteckning. I allmänhet hava därvid de båda partierna även gått fram med samma listor, särskilt när det ena partiet endast förfogat över några få röster, så att det ej förmått att erhålla egen representant. Så skedde t. ex. vid valet inom Jönköpings läns landsting år 1915, där hela partigruppen»vänstern», som bestod av 13 liberala och 6 socialdemokrater, röstade på de liberala kandidater, som blevo valda. På samma sätt röstade de båda nämnda partierna i Malmö år 1916 och i Jämtlands län år 1917, medan endast tvenne av de 4 socialisterna i Blekinge län år 1916 röstade på den valde liberale kandidaten. Vid valet i Göteborg år 1917 gingo däremot de båda partierna, som voro ungefär jämnstarka, fram med skilda listor under den gemensamma partibeteckningen och fingo var sin representant. Vid valet i Malmöhus län år 1917 röstade en del av socialdemokraterna (3 av 24) med liberal partibeteckning, varigenom undveks lottning mellan de båda vänsterpartierna. I ett enda fall, Gävleborgs län år 1916, hava de moderata och liberala röstat med gemensam partibeteckning, men dock i övrigt med skilda listor. Samtliga vid valen avgivna valsedlar, vilka icke voro blanka, voro försedda med partibeteckning, med undantag endast för 23 valsedlar i Gottlands län; de röstande, som avlämnat sistnämnda valsedlar, hava emellertid i tab. B hänförts till de moderata. Tillämpningen av rangordnings- och reduktionsreglerna. Enligt den gällande proportionella valmetoden skall inom partierna ordningen mellan valsedlarna bestämmas på följande sätt. Om på valsedlar med mer än hälften av gruppens röstetal finnes uppförd samma person som första namn, blir denne enligt den s. k. rang ordningsregeln gruppens förste riksdagsman; upptaga valsedlarna med samma första namn även samma andra namn, uppföres detta i andra rummet, om valsedlarnas röstetal utgör mer än 2 /s av hela gruppens, o. s. v. enligt samma grunder. Om de platser, som tillkomma gruppen, icke

17 VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN. 9 kunnat fördelas enligt rangordningsregeln, bestämmes ordningen mellan namnen enligt den s. k. reduktionsregéln på så sätt, att det namn sättes främst, som enligt viss beräkning erhållit det högsta röstetalet, oberoende av den ordning, i vilken namnen varit uppförda. Inom den fria gruppen skall ordningen mellan namnen alltid bestämmas enligt sistnämnda regel. I vilken utsträckning rangordnings- eller reduktionsreglerna kommit i tilllämpning vid nu ifrågavarande förstakammarval, framgår av tab. 1, varest detta för var och en av de valda riksdagsmännen angivits. Vid 1915 års val blevo fyra riksdagsmän utsedda med tillämpning av reduktionsregeln, av vilka dock en valdes av Grottlands läns landsting, varest alla valsedlar tillhörde den fria gruppen, och rangordningsregeln sålunda aldrig kunde komma i tillämpning. Vid valen 1916 behövde reduktionsregeln däremot tillgripas i sju fall och år 1917 i fem fall. Av nedanstående tablå framgår, i vilken omfattning reduktionsregeln kommit till användning under olika år och inom de olika partierna: Av de 43 riksdagsmän, det moderata partiet inalles utsåg vid Förstakammarvalen under ovanstående år, valdes 12 eller 27'9 % av hela antalet enligt reduktionsregeln. Inom det liberala partiet, som inalles utsåg 20 riksdagsmän, valdes endast 3, motsvarande 15'0 %, enligt reduktionsregeln, och inom det socialdemokratiska partiet kom reduktionsregeln i tillämpning vid valet av endast 1 representant, motsvarande 9"1 % av hela antalet. Inom alla partier tillsammantagna valdes således under ovannämnda år 58 riksdagsmän enligt rangordningsregeln och 16 enligt reduktionsregeln. Till jämförelse kan nämnas, att vid de allmänna valen åren voro motsvarande tal 69 och 7. De i tab. 1, kol. 2 angivna röstetalen för varje särskild riksdagsman avse det antal röster, vederbörande representant erhållit till den plats i ordningen, som han tilldelats vid bestämmandet av ordningsföljden mellan kandidaterna inom ett parti. En jämförelse mellan partiets röstetal och de av detsamma valda riksdagsmännens röstetal visar därför, huru många inom partiet som röstat på samma första namn, eller, för den andre representanten i ordningen, på samma första och andra namn o. s. v. Skillnaden mellan partiets och den valdes röstetal blir därför ett mått på splittringen inom partiet vid de olika platsernas besättande. Dessa röstetal hava dock endast kunnat angivas för dem, som valts enligt rangördningsregeln, emedan vid reduktionsregelns tillämpning röstetalen, som ligga till grund för platsfördelningen inom partierna, beräknas efter helt andra grunder, och därför icke äro jämförbara med de förra.

18 10 VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN. Tab. C. Sammanhållningen inom de olika partierna vid val enligt rangordningsregeln. På grundval av de i tab. 1 meddelade uppgifterna angående röstetalen har, för att erhålla ett uttryck för sammanhållningen inom de olika partierna, varje representants röstetal uträknats i procent av partiets och de sålunda erhållna procenttalen sammanförts i tab. C. För undvikande av missförstånd bör emellertid påpekas, att i tabellen endast kunnat medtagas de riksdagsmän, som valts enligt rangordningsregeln, varför tabellen för att giva en fullständig bild av sammanhållningen inom partierna måste kompletteras med de å sid. 9 meddelade uppgifterna å antalet enligt reduktionsregeln valda representanter. I de fall, då två partier röstat med gemensam partibeteckning, men med i övrigt skilda listor, har såsom partiets röstetal räknats icke hela partigruppens utan det särskilda partiets, som haft den valde som sin kandidat. Av tabellens siffror framgår, att av de riksdagsmän, som valts såsom sitt partis första representanter, 6 moderata, 8 liberala och 6 socialdemokrater haft ett röstetal, som översteg 99 % av partiets röstetal. I samtliga dessa fall rådde ingen som helst splittring inom partiet, utan alla till detsamma hörande valmän röstade enhälligt på den valde såsom förste man. På samma sätt rådde fullständig enighet även beträffande partiernas övriga representanter i ordningen, då i tabellen röstetalet angives till mer än 99 % av partiets. Som exempel på synnerligen stor sammanhållning kan nämnas, att inom Malmöhus läns landsting, där det moderata partiet fick sig sex platser tilldelade, samtliga moderata valsedlar upptogo samma sex namn i samma ordning. Motsatt ytterlighet företer däremot t. ex. det moderata partiet i Skaraborgs län och Kalmar läns södra del, varest ingen av partiets representanter valdes enligt rangordningsregeln. I tab. C har även beräknats sammanhållningens styrka i medeltal vid de olika platsernas besättande enligt rangordningsregeln. Inom det moderata

19 VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN. 11 partiet utgjorde röstetalet härvid i genomsnitt för partiets samtliga första representanter 94'9 % av vederbörande partis röstetal, inom det liberala partiet. var motsvarande röstetal 96'6 % och inom det socialdemokratiska 100 %. Sammanhållningen var sålunda i detta fall störst inom sistnämnda parti och minst inom det moderata partiet. För de riksdagsmän, som valts såsom sitt partis andre representant, utgjorde motsvarande medeltal inom de tre partierna resp. 98'1, 98'9 och 94'3 %. Rörande de valda riksdagsmännens partiställning hänvisas till tab. 1 ävensom till tab. B. Av sistnämnda tabell framgår, att partiställningen i kammaren, vilken efter 1914 års val bestod av 89 moderata, 47 liberala och 14 socialdemokrater, genom 1915 års val ändrades därhän, att det moderata partiet förstärktes med en ledamot på det liberala partiets bekostnad. De moderata vunno nämligen en plats från liberalerna i Stockholm, varest de även förvärvade det mandat som meningsfränderna å Gottland förlorade genom platsreduktionen. Partiställningen inom Första kammaren efter valen år 1915 var sålunda följande: 90 moderata, 46 liberala och 14 socialdemokrater. Vid 1916 års val vunno de moderata det nytillkomna mandatet i Stockholms län men förlorade samtidigt genom reduktion ett mandat i Skaraborgs län. Till följd av ändrad partiställning i Blekinge läns landsting, efter landstingsmannavalen år 1916, vunno de moderata ett mandat som förut varit liberalernas, men däremot förlorade de i Malmö en av sina båda platser till socialdemokraterna, vilka senare även lyckades vinna ett mandat från liberalerna i (xävleborgs län. Genom 1916 års val hade sålunda i kammarens sammansättning skett den förskjutningen, att det liberala partiet förlorat 2 ledamöter till det socialdemokratiska. Vid 1917 års val förlorade de moderata i Uppsala län genom platsreduktion ett mandat, som i Göteborg erövrades av socialdemokraterna. I Kalmar läns södra landstingsområde gynnade lotten denna gång de liberala, som sålunda här togo en plats från de moderata. Efter 1917 års val räknade därför de tre partierna inom Första kammaren det antal ledamöter, som här nedan angives, varvid vinster ( + ) och förluster ( ) under de tre åren antecknats för A-art och ett av dem: II. Nya röstsammanräkningar och nyval åren Jämlikt vallagens bestämmelser skall vid uppkommen ledighet efter en riksdagsman, som avgått före utgången av den sexårsperiod, för vilken han blivit vald, i regel icke nytt val förrättas inom landsting eller stadsfullmäktige, utan äger Kungl. Maj:ts befallningshaa^ande i vederbörande län att

20 12 NYA RÖSTSAMMANRÄKNINGAR OCH NYVAL. på grundval av de vid det ursprungliga valet avgivna valsedlarna förrätta ny röstsammanräkning för utseende av efterträdare till den avgångne. Nytt val skall anställas blott under den förutsättning, att vid ny röstsammanräkning efter avgången kammarledamot å de valsedlar, som upptaga den avgångnes namn, ingen mera finnes upptagen, som kan inträda såsom dennes efterträdare. Under år 1915 förrättades av länsstyrelserna 5 nya röstsammanräkningar efter lika många avgångna kammarledamöter, år 1916 förrättades 7 och år 1917 endast 4. De orsaker, som föranlett ifrågavarande nya röstsammanräkningar, voro följande: Beträffande de nya röstsammanräkningarna (till början av 1918 års lagtima riksdag), som ägt rum på grund av sådana kammarledamöters avgång, vilka utsetts vid de allmänna valen under något av åren , hänvisas till anmärkningarna under tab. 1. I övriga fall hava de nya röstsammanräkningarna förorsakats av sådana ledamöters avgång, vilka antingen utsetts vid de allmänna valen under något av åren eller efterträtt då valda ledamöter. Dessutom har under år 1917 ett fyllnadsval till Första kammaren ägt rum. Enligt nådiga kungörelsen den 8 maj 1914 angående det antal riksdagsmän i Första kammaren, vilket varje landstingsområde och stad, som ej deltager i landsting, äger utse, har antalet ledamöter i nämnda kammare för bland annat Uppsala län bestämts till 3 och sålunda minskats med 1 samt för Gröteborgs stad ökats med 1 till 5. Denna minskning för Uppsala län inträdde, då dess representant rektorn vid universitetet i Lund, jur. och fil. d:r Johan Carl Wilhelm Thyrén i januari 1917 avsade sig sin riksdagsmannabefattning. Då Gröteborgs stad jämlikt bestämmelserna i 6 mom. 7 riksdagsordningen var närmast att komma i åtnjutande av rättigheten att välja fullt antal riksdagsmän, förrättades därstädes den 8 februari 1917 val av en ledamot för tiden till den 1 januari 1918 och utsågs därtill ledamoten av riksdagens Andra kammare, folkskolläraren Ola Hansson Waldén (soc.). 1 ) För att giva en sammanfattning av alla under åren förrättade val och röstsammanräkningar meddelas i efterföljande tablå en översikt över samtliga under vart och ett av de tre åren utsedda riksdagsmän. 1) Vid valet avgåvos 57 valsedlar, av vilka 30 voro försedda med partibeteckningen»liberala och socialdemokratiska stadsfullmäktigegrupperna» samt 27 med partibeteckningen»högergrnppen»- Av de valsedlar, som buro partibeteckningen»liberala och socialdemokratiska stadsfullmäktigegrupperna» upptogo 28 såsom första namn folkskolläraren Ola Hansson Waldén.

21 FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. 13 Inalles invaldes under år ledamöter i Första kammaren, år och år ledamöter. Till jämförelse härmed kan nämnas, att under närmast föregående treårsperiod förrättades 97 val, eller resp. 31, 33 och 33 under vart och ett av åren 1912, 1913 och Under treårsperioden förrättades ej mindre än 275 val, eller resp. 43, 40 och 192 under vart och ett av åren 1909, 1910 och Av valen sistnämnda år voro dock 150 föranledda av den då företagna kammarupplösningen. Över de under åren förrättade allmänna valen till Första kammaren och de med anledning av Förstakammarledamöters avgång under nämnda tid verkställda nya röstsammanräkningarna hava i intet fall besvär anförts. Första kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år För Första kammarens sammansättning, efter de allmänna valen år 1917 och med de intill början av 1918 års lagtima riksdag inträffade förändringar, redqgöres i det följande. 1 ) Rörande partifördelningen hänvisas till tab. B, som innehåller uppgifter valkretsvis angående de valda riksdagsmännens fördelning på de tre politiska huvudpartierna, ävensom till framställningen å sid. 11 i det föregående. Av kammarens 150 ledamöter voro 60, motsvarande 40'0 % av hela antalet, nyvalda, varav dock 10 voro f. d. Förstakammarledamöter, medan de övriga voro omedelbart omvalda för samma valkrets. Ställningen inom de olika partierna i detta avseende var följande: Största antalet nyvalda riksdagsmän eller 35 kommer sålunda på det moderata partiet, närmast komma liberalerna med 18 och sist socialdemokraterna med endast 7 nyvalda ledamöter. Av de nyvalda ledamöterna hade emellertid icke mindre än 25 förut tillhört Riksdagens kamrar, därav 6 Första kammaren, 15 Andra kammaren samt 4 båda kamrarna. Frånräknas dessa, uppgick antalet riksdagsmän i Första kammaren, som vid sitt inval i kammaren förut icke deltagit i Riksdagens förhandlingar, till 35, därav 20 1) Häri ingår även en riksdagsman, som vid ny röstsammanräkning den 28 /i 1918 utsågs för Malmöhus län.

22 14 FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. ANTAL BEVISTADE RIKSDAGAR. Tab. D. Antal bevistade riksdagar. inom det moderata, 11 inom det liberala och 4 inom det socialdemokratiska partiet. Bland de för samma valkrets omedelbart omvalda ledamöterna hade (i, varav 4 moderata och 2 liberala, under någon tidigare period representerat annan valkrets. Av de nyvalda f. d. Förstakammarledamöterna hade 5 moderata förut representerat samma valkrets och 3 moderata samt 2 liberala annan valkrets. Av kammarens samtliga ledamöter hade icke mindre än 41 förut tillhört Andra kammaren, därav inom de tre partierna resp. 21, 14 och 6 mot 48 och 45 vid 1915 och 11)12 års riksdagar, mem endast 29 vid 1909 års riksdag. Med hänsyn till antalet förut bevistade riksdagar fördela sig Första kammarens ledamöter på sätt, som framgår av tab. D. Som synes är antalet bevistade riksdagar i allmänhet mindre inom de liberala och socialdemokratiska partierna än inom det moderata. En beräkning visar också, att genomsnittet bevistade riksdagar per representant utgör för de moderata 11'0, för de liberala 7'8 och för socialdemokraterna tf'8. De av kammarens ledamöter, som bevistat det största antalet riksdagar, äro hovmarskalken, greve Ph. O. L. Klingspor och hemmansägaren Oilas A. Ericsson, vilka förut bevistat resp. 36 och 35 riksdagar.

23 FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. BONINGSORT. 15 Den fördelning av Första kammarens ledamöter efter deras nuvarande boningsorter inom och utom valkretsen, som meddelas i nedanstående tablå, har upprättats med ledning av den genom kammarens kansli offentliggjorda förteckningen över kammarens ledamöter,' vilken även i huvudsak legat till grund för den yrkesfördelning av kammarledamöterna, som längre fram meddelas. Av kammarens samtliga ledamöter voro såsom av ovanstående siffror framgår 111 eller 74'0 % bosatta inom den egna valkretsen och 39 utom valkretsen, därav 25 (16'7 %) i Stockholm och 14 (9'3 %) i övriga delar av riket. Vid jämförelse med ställningen år 1915 har ingen nämnvärd förändring inträtt i avseende på de inom valkretsen bosatta, men av de övriga voro år bosatta i Stockholm mot endast 21 år Inom de olika partierna voro av de moderata riksdagsmännen 86'4 % bosatta inom valkretsen och av de liberala 64'4 '/o, men av socialdemokraterna endast 6, motsvarande 85'3 %, av vilka 3 voro representanter för Stockholm. Då det måste vara av intresse att se, med vilken styrka städerna å ena sidan och landsbygden å den andra förmått göra sina intressen gällande vid uppsättandet av de kandidater, som sedan blivit valda, meddelas här nedan, såsom åtminstone ett ungefärligt uttryck härför, en fördelning av Första kammarens ledamöter efter boningsort på landet och i stad: Trots sin till antalet mycket underlägsna folkmängd voro städerna betydligt talrikare representerade än landsbygden inom såväl det liberala som det socialdemokratiska partiet, medan inom det moderata partiet de voro ej fullt lika talrikt företrädda. Mest framträdande var städernas övervikt över landsbygden härutinnan bland de socialdemokratiska ledamöterna, av vilka endast två voro bosatta på landet. Av kammarens samtliga ledamöter voro 41' 3 % bosatta på landet och 58'7 % bosatta i stad.

24 16 FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. YRKESFÖRDELNING. Tab. E. Yrkesfördelning bland Första kammarens ledamöter. Ett försök till yrkesfördelning av Första kammarens ledamöter föreligger i tab. E, varvid erinras, att f. d. utövare av ett yrke i allmänhet räknats till den grupp, de skulle hava tillhört, om samma yrke fortfarande utövats, såvida de icke helt och hållet övergått till ett nytt yrke. För övrigt torde höra nämnas, att åtskilliga av de till andra yrkesgrupper räknade kammarledamöterna tillika voro godsägare. Anmärkas bör emellertid, att, medan tab. E upptager yrkesfördelningen vid början av 1918 års riksdag, den i tab. 1 meddelade yrkesbeteckningen avser tidpunkten för de resp. valen, varför hänsyn där ej tagits till efter dessa möjligen inträffade förändringar i riksdagsmännens yrken. Av tabellen framgår bland annat, att sedan år 1915 har antalet bruks- och fabriksidkare, handelsidkare samt direktörer och tjänstemän i banker'och försäkringsbolag ökats rätt avsevärt, varemot antalet civila statstjänstemän av högre grad minskats. Om samtliga civila, militära och ecklesiastika statstjänstemän, kommunala tjänstemän och läkare sammanföras till en enda grupp, omfattade denna år av kammarens ledamöter mot 69 år 1915, 77 år 1912 och 87

25 FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. ÅLDERSFÖRDELNING. 17 Tab. F. Åldersfördelning bland Första kammarens ledamöter. vid riksdagen år Denna grupp har sålunda successivt avtagit. Antalet ledamöter av statsrådet voro vid års riksdag endast 2, däremot hade icke mindre än 11 förutvarande statsråd plats i kammaren, av vilka 9 tillhörde det moderata och 2 det liberala partiet. Åldersfördelningen av Första kammarens ledamöter vid början av år 1918 utfaller på sätt tab. F närmare angiver, varvad till jämförelse även meddelas dylika uppgifter för år En blick på tabellen visar, huru väsentligt olika åldersfördelningen är inom de olika partierna. Inom det moderata partiet äro riksdagsmännen anmärkningsvärt talrika i de högre åldersklasserna men fåtaliga inom de lägre. I motsats härtill äro de liberala riksdagsmännen relativt talrikare än de moderata inom de lägre åldersklasserna. De socialdemokratiska riksdagsmännen slutligen äro i sin ordning relativt talrikare än de liberala inom samma åldersklasser och fåtaliga inom de högre åldersklasserna.

26 18 FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. ÅLDERSFÖRDELNING. Antalet moderata riksdagsmän yngre än 50 år uppgick sålunda till endast 11 (12'5 %) mot 77 i högre åldrar och antalet liberala till 17 (37'8 %) mot 28, medan inom det socialdemokratiska partiet 9 (52"9 %) av dess 17 medlemmar ännu icke fyllt 50 år. En följd av denna olika åldersfördelning är, att medelåldern inom det moderata partiet är betydligt högre än inom det liberala partiet, och medelåldern inom sistnämnda parti i sin ordning högre än inom det socialdemokratiska partiet. För riksdagsmän tillhörande det moderata partiet är densamma 58's år, för de liberala 52'8 år och för socialdemokraterna 49'0 år. Till följd bl. a. av den starka omsättning, som ägde rum inom Första kammaren under treårsperioden , hade medelåldern för samtliga kammarledamöter, vilken vid 1909 års riksdag utgjorde 58'2 år, år 1912 nedgått till 53'0 år, den lägsta medelålder, som vid någon riksdag iakttagits sedan år I jämförelse härmed kan för åren 1915 och 1918 åter konstateras någon höjning av medelåldern för varje kammarledamot, alldenstund densamma vid början av nämnda år utgjorde resp. 54'7 och 55'9 år.

27 RIKSDAGENS ANDRA KAMMARE. 19 Riksdagens Andra kammare. I. Nya röstsammanräkningar åren För utseende av efterträdare till riksdagsman, som avsagt sig uppdraget eller eljest avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald, galla liknande bestämmelser för Andra kammaren som beträffande den första. Jämlikt vallagens bestämmelser skall sålunda i regel nytt val icke förrättas utan i stället efterträdaren till den avgångne utses genom ny röstsammanräkning, som ofördröjligen verkställes. Samtliga under åren inträffade ledigheter i Andra kammaren hava fyllts på sistnämnda sätt. Av de hösten 1914 valda kammarledamöterna avgingo före höstvalen , och efter 16 av dessa anställdes nya röstsammanräkningar under åren Dessutom företogos under år 1917 nya röstsammanräkningar efter 2 riksdagsmän, som valts till ledamöter av kammaren för perioden Inalles företogos sålunda under åren nya röstsammanräkningar efter avgångna kammarledamöter. Till jämförelse härmed må erinras om, att antalet nya röstsammanräkningar under åren utgjorde 21 samt under åren , varjämte under sistnämnda period 12 fyllnadsval ägde rum enligt de gamla bestämmelserna om majoritetsval. De orsaker, som föranlett ifrågavarande röstsammanräkningar under åren , och de särskilda år, under vilka de företagits, framgå av nedanstående tablå: Bland de riksdagsmän, som avsagt sig sitt uppdrag, voro fem vilka under år 1916 eller 1917 valts till ledamöter av Första kammaren. Beträffande de nya röstsammanräkningar (intill början av 1918 års lagtima riksdag), som ägt rum på grund av sådana kammarledamöters avgång, vilka utsetts vid de allmänna valen hösten 1917, hänvisas till anmärkningarna under tab. 8. II. Allmänna valen för riksdagsperioden A. Valkretsindelning. Enligt 18 i lagen om val till Riksdagen är riket för val till Andra kammaren indelat i 56 valkretsar, som vardera välja 3 8 representanter.

28 20 VALKRETSINDELNING. För valkretsindelningen är närmare redogörelse meddelad i Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser angående riksdagsmannavalen åren samt våren 1914, vartill torde få hänvisas. Sedan senast förrättade val äro emellertid i nämnda indelning åtskilliga förändringar vidtagna. Bromma valdistrikt, som 1914 tillhörde Stockholms läns södra valkrets, införlivades den 1 januari 1916 med Stockholms stad och var vid 1917 års val en del av Stockholms stads första valkrets. I stället överfördes Klara församling från första till andra kretsen. Den 1 januari 1915 införlivades Limhamns köping med Malmö och blev på så sätt överflyttad från Malmöhus läns södra valkrets till Malmö stads valkrets. Utom dessa förändringar mellan valkretsarna hava även en del större förändringar ägt rum inom några valkretsar, exempelvis Östra Enebys inkorporering med Norrköping den 1 januari 1916 samt Trollhättans, Katrineholms och Sollefteås erhållande av stadsrättigheter att åtnjutas beträffande Trollhättan från 1910 års början och för de övriga från 1917 års början. Det antal representanter, varje valkrets äger välja, regleras efter folkmängden vart tredje år, och gällde för nu ifrågavarande val nådiga kungörelsen den 23 april 1917, varigenom antalet representanter valkretsvis reglerats för riksdagsperioden på grundval av valkretsarnas folkmängd den 1 januari Genom dessa bestämmelser ökades antalet representanter för Stockholms stads andra valkrets från sju till åtta och för Kopparbergs läns västra valkrets från tre till fyra, medan för Kalmar läns södra och Malmöhus läns mellersta valkretsar deras antal minskades från resp. sex och fem till fem och fyra. I tab. Gr meddelas för varje valkrets uppgift å folkmängden den 1 januari 1917 med fördelning på landsbygd och städer, antal representanter samt den beräknade folkmängden per representant. Valkretsarnas storlek med fördelning efter folkmängden framgår av följande tablå: De till folkmängden minsta valkretsarna voro nu liksom vid de båda närmast föregående valen Gfottlands läns och Jämtlands läns norra, av vilka den förra hade invånare och den senare Folkrikast var liksom vid valen år 1914 Stockholms stads första valkrets med en folkmängd av

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

FÖRSKOLANS FRAMTID. EKONOMISK /ÉCONOMIQUE Föredelar/ avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages:

FÖRSKOLANS FRAMTID. EKONOMISK /ÉCONOMIQUE Föredelar/ avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages: FÖRSKOLANS FRAMTID LFSL förskola: En svensk förskola på franska Skolan tar över 5 åringarna Förskolans läggs ned École maternelle EKONOMISK /ÉCONOMIQUE Föredelar/ avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages:

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

Med förvaltningsområdet för finska och meänkieli (förvaltningsområdet) avses Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner.

Med förvaltningsområdet för finska och meänkieli (förvaltningsområdet) avses Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner. : 1999:1176 Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet D Rubrik: Lag (1999:1176) omrätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar Utfärdad: 1999-12-09

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

UTOM ÄKTENSKAPET FÖDDA BARN

UTOM ÄKTENSKAPET FÖDDA BARN STATISTISKA MEDDELANDEN SER. A. BAND I: 10 UTOM ÄKTENSKAPET FÖDDA BARN AV KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN III. STOCKHOLM 1917 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 162447 Statistiska meddelanden.

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL. Veterinärvård vid armén. År 1948. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL. Veterinärvård vid armén. År 1948. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. INLEDNING TILL Veterinärvård vid armén / Överfältveterinären. Stockholm, 1946-1957. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1945-1955. 1945-1951: med innehållsförteckning och parallelltitel på

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

Befolkningsstatistiken

Befolkningsstatistiken INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren 1816-1850 i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren 1851-1910 i Bidrag till Sveriges

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1873-1911. Täckningsår: 1872-1910.

Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1873-1911. Täckningsår: 1872-1910. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1873-1911. Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

SAMHÄLLETS BARNAVÅRD ÅR 1934

SAMHÄLLETS BARNAVÅRD ÅR 1934 INLEDNING TILL Samhällets barnavård / Kungl. Socialstyrelsen = [Public child welfare] / [Social Welfare Board]. Stockholm, 1934-1962. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1928-1960. År 1931, år

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

FRANSKA. Anaconda en français. L argent. Pour mieux comprendre l émission

FRANSKA. Anaconda en français. L argent. Pour mieux comprendre l émission Pour mieux comprendre l émission énervé l argent de poche à cause de l argent faire les magasins la robe le pantalon la jupe le pull ça suffit fonctionner j ai honte prêter faire la tête le rêve ne te

Läs mer

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de direkta valen. (SvKB 2003:9)

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de direkta valen. (SvKB 2003:9) Nionde avdelningen: Val Inledning Inom kyrkan väljs människor till olika förtroendeuppdrag och för att överlägga och fatta beslut på hela gemenskapens vägnar. Så har det varit genom kyrkans hela historia.

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR REGIONFULLMÄKTIGE I REGION SKÅNE

ARBETSORDNING FÖR REGIONFULLMÄKTIGE I REGION SKÅNE ARBETSORDNING FÖR REGIONFULLMÄKTIGE I REGION SKÅNE Utöver det som föreskrivs om regionfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning i tillämpliga delar. Antalet

Läs mer

Franska PROCÈS-VERBAL modèle Ä pour enquête en recherche de paternité Ä-PROTOKOLL för utredning av faderskap

Franska PROCÈS-VERBAL modèle Ä pour enquête en recherche de paternité Ä-PROTOKOLL för utredning av faderskap Franska PROCÈS-VERBAL modèle Ä pour enquête en recherche de paternité Ä-PROTOKOLL för utredning av faderskap Ä Commencer ici/ Börja här Procès verbal n o /Protokoll nr.... Commune/ Kommun Commission responsable/

Läs mer

Kommittédirektiv. Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten. Dir. 2015:104. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten. Dir. 2015:104. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten Dir. 2015:104 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga och lämna förslag

Läs mer

INLEDNING TILL. Lönestatistisk årsbok för Sverige 1947. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL. Lönestatistisk årsbok för Sverige 1947. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. INLEDNING TILL Lönestatistisk årsbok för Sverige / Socialstyrelsen. Stockholm, 1931-1953. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1929-1951. 1929-1949 med innehållsförteckning, sammanfattning och

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2005 Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2005 Nr 6 9 INNEHÅLL Nr Sidan 6 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser som

Läs mer

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, 1860-1913. Täckningsår: 1857/58-1912 = N.F.,

Läs mer

AFSR :s stadgar AFSR. fastställda av dess årsmöte den 24.9.2014 med korrigeringar fastställda den 2.12.2014.

AFSR :s stadgar AFSR. fastställda av dess årsmöte den 24.9.2014 med korrigeringar fastställda den 2.12.2014. AFSR Association franco-suédoise pour la Recherche Svensk-franska forskningsföreningen 2014-12-14 AFSR :s stadgar fastställda av dess årsmöte den 24.9.2014 med korrigeringar fastställda den 2.12.2014.

Läs mer

INLEDNING TILL. Lönestatistisk årsbok för Sverige 1943. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL. Lönestatistisk årsbok för Sverige 1943. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. INLEDNING TILL Lönestatistisk årsbok för Sverige / Socialstyrelsen. Stockholm, 1931-1953. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1929-1951. 1929-1949 med innehållsförteckning, sammanfattning och

Läs mer

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR DÖDSORSAKER STATISTISKA CENTRALBYRÅN

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR DÖDSORSAKER STATISTISKA CENTRALBYRÅN INLEDNING TILL Dödsorsaker / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1915-1998. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1996. 1994-1996 utgiven av Socialstyrelsen i

Läs mer

INLEDNING TILL. Lönestatistisk årsbok för Sverige 1946. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL. Lönestatistisk årsbok för Sverige 1946. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. INLEDNING TILL Lönestatistisk årsbok för Sverige / Socialstyrelsen. Stockholm, 1931-1953. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1929-1951. 1929-1949 med innehållsförteckning, sammanfattning och

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

Std.1. ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995. Sammanträden och behandling av ärenden

Std.1. ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995. Sammanträden och behandling av ärenden Std.1 ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995 Sammanträden och behandling av ärenden 1 Reglering av fullmäktiges verksamhet 2 Bildande av fullmäktigegrupper

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

INLEDNING TILL. Lönestatistisk årsbok för Sverige 1940. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL. Lönestatistisk årsbok för Sverige 1940. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. INLEDNING TILL Lönestatistisk årsbok för Sverige / Socialstyrelsen. Stockholm, 1931-1953. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1929-1951. 1929-1949 med innehållsförteckning, sammanfattning och

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL. Lönestatistisk årsbok för Sverige 1930. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL. Lönestatistisk årsbok för Sverige 1930. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. INLEDNING TILL Lönestatistisk årsbok för Sverige / Socialstyrelsen. Stockholm, 1931-1953. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1929-1951. 1929-1949 med innehållsförteckning, sammanfattning och

Läs mer

UTOM ÄKTENSKAPET FÖDDA BARN

UTOM ÄKTENSKAPET FÖDDA BARN STATISTISKA MEDDELANDEN SER. A. BAND I: 4 UTOM ÄKTENSKAPET FÖDDA BARN AV KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN I. STOCKHOLM KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 1914 [140248] Statistiska meddelanden.

Läs mer

DIALOGUE PARIS ET CHIFFRES 1 Duhamel Georges ( ); écrivain français

DIALOGUE PARIS ET CHIFFRES 1 Duhamel Georges ( ); écrivain français DIALOGUE PARIS ET CHIFFRES 1 Duhamel Georges (1884-1966); écrivain français hur lång är du? tu mesures combien? jag är 1,77 meter lång je mesure 1 mètre 77 hur mycket väger du? tu pèses combien? jag väger

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning.

Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Sida 1/11 Arbetsordning för Kommunfullmäktige Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. 1 Antalet ledamöter Fullmäktige har

Läs mer

INLEDNING TILL. Lönestatistisk årsbok för Sverige 1942. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL. Lönestatistisk årsbok för Sverige 1942. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. INLEDNING TILL Lönestatistisk årsbok för Sverige / Socialstyrelsen. Stockholm, 1931-1953. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1929-1951. 1929-1949 med innehållsförteckning, sammanfattning och

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

Bolagsordning för AFA Sjukförsäkringsaktiebolag (502033-0642) beslutad vid extra bolagsstämma den 25 september 2013

Bolagsordning för AFA Sjukförsäkringsaktiebolag (502033-0642) beslutad vid extra bolagsstämma den 25 september 2013 Bolagsordning för AFA Sjukförsäkringsaktiebolag (502033-0642) beslutad vid extra bolagsstämma den 25 september 2013 1 Bolagets firma Bolagets firma är AFA Sjukförsäkringsaktiebolag. 2 Styrelsens säte Styrelsen

Läs mer

ADLERBERTSKA ELEVBOSTADSSTIFTELSEN. Donationsbrev och stadgar

ADLERBERTSKA ELEVBOSTADSSTIFTELSEN. Donationsbrev och stadgar ADLERBERTSKA ELEVBOSTADSSTIFTELSEN Donationsbrev och stadgar Lydelse i november 2000 Med ändamål av avkastningen utdela bostadsstipendier i penningar till studerande vid läroanstalter i Göteborg, som icke

Läs mer

INLEDNING TILL. Lönestatistisk årsbok för Sverige 1931. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL. Lönestatistisk årsbok för Sverige 1931. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. INLEDNING TILL Lönestatistisk årsbok för Sverige / Socialstyrelsen. Stockholm, 1931-1953. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1929-1951. 1929-1949 med innehållsförteckning, sammanfattning och

Läs mer

INLEDNING TILL. Lönestatistisk årsbok för Sverige 1945. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL. Lönestatistisk årsbok för Sverige 1945. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. INLEDNING TILL Lönestatistisk årsbok för Sverige / Socialstyrelsen. Stockholm, 1931-1953. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1929-1951. 1929-1949 med innehållsförteckning, sammanfattning och

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Ordkunskap Vad säger de i filmen? 1. Je ne peux pas, j ai (lektioner). 2. C est un grand (skrivarverkstad). 3. Ah, tu es (kär).

Ordkunskap Vad säger de i filmen? 1. Je ne peux pas, j ai (lektioner). 2. C est un grand (skrivarverkstad). 3. Ah, tu es (kär). ARBETSBLAD PEDAGOGER: LENA WILHELMSSON/AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: GABRIELLA THINSZ BESTÄLLNINGSNUMMER: 101544/TV68 KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA La virée à Paname (lätt) Innehåll 1. Vad drömmer Mourad om?

Läs mer

STADGAR För Läkemedelsindustriföreningen

STADGAR För Läkemedelsindustriföreningen STADGAR För Läkemedelsindustriföreningen 1 FIRMA Föreningens firma är Läkemedelsindustriföreningen. 2 INTRÄDE Föreningen utgör en sammanslutning av i Sverige verksamma läkemedelsföretag, som dock inte

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 Fått arbete I april fick 1 627 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I april för

Läs mer

INLEDNING TILL. Lönestatistisk årsbok för Sverige 1933. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL. Lönestatistisk årsbok för Sverige 1933. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. INLEDNING TILL Lönestatistisk årsbok för Sverige / Socialstyrelsen. Stockholm, 1931-1953. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1929-1951. 1929-1949 med innehållsförteckning, sammanfattning och

Läs mer

SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN STADGAR, ORDNINGSREGLER OCH ARRETSORDNING FÖR SVENSKA TEKNOLOGFÖREN INGEN OCH DESS AVDELNINGAR SAMT BESTÄMMELSER KÖR DESS FONDER JÄMTE ÖVERENSKOMMELSER MELLAN SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN SAMMANSLUTNINGAR

Läs mer

SVENSK SCENKONST. Branschorganisation för arbetsgivare inom musik, dans och teater S T A D G A R

SVENSK SCENKONST. Branschorganisation för arbetsgivare inom musik, dans och teater S T A D G A R SVENSK SCENKONST Branschorganisation för arbetsgivare inom musik, dans och teater S T A D G A R Antagna den 1 januari 1947 Reviderade den 3 november 1969, den 18 maj 1984, den 16 april 1985, den 2 april

Läs mer

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLANS STUDENTKÅR GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖG- SKOLANS STUDENTKÅRS STADGA 2012 ÅRS LYDELSE

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLANS STUDENTKÅR GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖG- SKOLANS STUDENTKÅRS STADGA 2012 ÅRS LYDELSE GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖG- SKOLANS S STADGA 2012 ÅRS LYDELSE Innehållsförteckning 1 Sammansättning och ändamål 1 2 Medlemskap 1 3 Verksamhetsår 2 4 Organisation 2 5 Årsmöte 2 6 Valberedning 4 7 Styrelse

Läs mer

SVENSKA HOTELLPORTIERFÖRENINGEN

SVENSKA HOTELLPORTIERFÖRENINGEN STADGAR FÖRENINGENS FIRMA 1 Föreningens namn är Svenska Hotell Portier Föreningen FÖRENINGENS ÄNDAMÅL 2 Föreningens ändamål är att verka för sammanslutning av inom Sverige arbetande hotellportierer/concierger

Läs mer

man sätter fast en fisk av papper på ryggen på en person som inte vet det

man sätter fast en fisk av papper på ryggen på en person som inte vet det vilket är de små fransmännens favoritskämt? quelle est la blague favorite des petits Français? det är "aprilfisken" c'est le poisson d'avril förklara hur man gör med aprilfisken expliquez comment on fait

Läs mer

Stadgar. Fonus, ekonomisk förening. Org.nr. 702000-1298. Fastställda enligt beslut fattade på föreningsstämman i maj 2012 respektive i maj 2013.

Stadgar. Fonus, ekonomisk förening. Org.nr. 702000-1298. Fastställda enligt beslut fattade på föreningsstämman i maj 2012 respektive i maj 2013. Stadgar Fonus, ekonomisk förening Org.nr. 702000-1298 Fastställda enligt beslut fattade på föreningsstämman i maj 2012 respektive i maj 2013. INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 FIRMA, SÄTE

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av protokoll nr 13 till konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt med förslag till lag

Läs mer

KYRKOFULLMÄKTIGVALEN

KYRKOFULLMÄKTIGVALEN STATISTISKA MEDDELANDEN SER. A. BAND IV : 8 KYRKOFULLMÄKTIGVALEN ÅR 1931 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1932 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 313420 Statistiska meddelanden. Ser. A digitaliserad

Läs mer

Bolagsordning för Länsförsäkringar Skåne ömsesidigt - fastställd på ordinarie bolagsstämma 2015-03-05

Bolagsordning för Länsförsäkringar Skåne ömsesidigt - fastställd på ordinarie bolagsstämma 2015-03-05 Bolagsordning för Länsförsäkringar Skåne ömsesidigt - fastställd på ordinarie bolagsstämma 2015-03-05 Bolagets verksamhet 1 Bolaget, vars firma är Länsförsäkringar Skåne-ömsesidigt, har till föremål för

Läs mer

MOROCCO AMBULANCE DONATION 2011

MOROCCO AMBULANCE DONATION 2011 MOROCCO AMBULANCE DONATION 2011 Expedition IV Strängnäs Tahanaout/Azilal lance Donation. tagare till Ambu ativ sia Travels, initi eland, Swed-A rn Bo ell Kj h Tina Höijer oc m cedonation.co www.ambulan

Läs mer

Skriv fem ord som har med fotboll att göra, på svenska och franska: 1... =... 4... =... 2... =... 5... =... 3... =... (10 p)

Skriv fem ord som har med fotboll att göra, på svenska och franska: 1... =... 4... =... 2... =... 5... =... 3... =... (10 p) Micromégas A Dossier 1 Test de français Tid: 60 minuter Bonne chance! Nom :... Classe :... Points :... Totale : 201 Vocabulaire A Skriv fem ord som har med fotboll att göra, på svenska och franska: ex.

Läs mer

Anaconda Société. Viktiga ord

Anaconda Société. Viktiga ord Anaconda Société Émission 1 : «Les clichés sur la société française sont-ils vrais?» - Om bilden av Frankrike och sanningen bakom klichéerna Viktiga ord cliché (m), stéréotype (m) béret (m) paysan (m)

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

Upplands Väsby Pistolskytteklubb (nedan kallad Föreningen) utgör en sammanslutning av pistolskyttar i Upplands Väsby.

Upplands Väsby Pistolskytteklubb (nedan kallad Föreningen) utgör en sammanslutning av pistolskyttar i Upplands Väsby. Stadgar. 1 Uppgift. 1.1 Upplands Väsby Pistolskytteklubb (nedan kallad Föreningen) utgör en sammanslutning av pistolskyttar i Upplands Väsby. 1.2 Föreningen som är opolitisk och står utanför alla religioner,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 Antalet personer till arbete minskar I slutet av september 2014 påbörjade 924

Läs mer

Tillgänglighetskontroll inom vårdområdet sommaren 1999

Tillgänglighetskontroll inom vårdområdet sommaren 1999 Fuu 1999:1 ISSN 1401-8144 Tillgänglighetskontroll inom vårdområdet sommaren 1999 Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Fuu som utges av AMS Försäkringsenhet AMS Fuu 1999:1 Försäkringsenheten

Läs mer

La jalousie. Anaconda en français. Pour mieux comprendre l'émission. qu est-ce que tu as? vad är det med dig?

La jalousie. Anaconda en français. Pour mieux comprendre l'émission. qu est-ce que tu as? vad är det med dig? SÄNDNINGSDATUM: 2009-01-20 ARBETSUPPGIFTER: AGNETA SOLDÉN PROJEKTANSVARIG: GABRIELLA THINSZ Anaconda en français Pour mieux comprendre l'émission en fait faktiskt qu est-ce que tu as? vad är det med dig?

Läs mer

STADGAR. Föreningsgården Vikingavallen. för. u.p.a. Fastställda av länsstyrelsen i Södermanlands län den 17 november 1948

STADGAR. Föreningsgården Vikingavallen. för. u.p.a. Fastställda av länsstyrelsen i Södermanlands län den 17 november 1948 STADGAR för Föreningsgården Vikingavallen u.p.a Fastställda av länsstyrelsen i Södermanlands län den 17 november 1948 1 1 Föreningens firma är Föreningen Föreningsgården Wikingavallen u.p.a. 2 Föreningens

Läs mer

STADGAR FÖR STIFTELSEN NORRBOTTENSTEATERN

STADGAR FÖR STIFTELSEN NORRBOTTENSTEATERN 1 (5) STADGAR FÖR STIFTELSEN NORRBOTTENSTEATERN Inledande bestämmelser 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Norrbottensteatern. Stiftelsen, som har som ett allmännyttigt syfte skall vara undantaget från

Läs mer

STADGAR för GÖTEBORGS FOTBOLLFÖRBUND

STADGAR för GÖTEBORGS FOTBOLLFÖRBUND STADGAR för GÖTEBORGS FOTBOLLFÖRBUND 1 Uppgift Göteborgs Fotbollförbund, med säte i Göteborg, och stiftat den 27 maj 1905, i dessa stadgar kallat GFF är en politiskt, religiöst oberoende ideell organisation,

Läs mer

STADGAR. för CHALMERSSKA INGENJÖRSFÖRENINGEN. Småland-Blekinge (CING-SmB) (Antagna 2015-xx-xx))

STADGAR. för CHALMERSSKA INGENJÖRSFÖRENINGEN. Småland-Blekinge (CING-SmB) (Antagna 2015-xx-xx)) STADGAR för CHALMERSSKA INGENJÖRSFÖRENINGEN Småland-Blekinge (CING-SmB) (Antagna 2015-xx-xx)) 1 Lokalavdelningens ändamål. Chalmersska Ingenjörsföreningen Småland-Blekinge (CING-SmB) är en lokalavdelning

Läs mer

Marie : Clémence hade en jättestor fest för några polska utbytesstudenter som kom och hälsade på, och hennes franska kompisar.

Marie : Clémence hade en jättestor fest för några polska utbytesstudenter som kom och hälsade på, och hennes franska kompisar. 301 Jours, France La fête 301 Jours, France! Hej, jag heter Marie Ankarbåge och bor hos en familj i den lilla byn Le Poiré-sur-Vie i Frankrike. I veckorna går jag på internatskola i La Roche-sur-Yon. Jag

Läs mer

INLEDNING TILL. Sinnessjukvården i riket. År 1924. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL. Sinnessjukvården i riket. År 1924. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. INLEDNING TILL Sinnessjukvården i riket / Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm, 1913-1941. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1939. 1911-1939 med innehållsförteckning på franska. - 1914-1920

Läs mer

4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.

4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer. ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-12-01 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: ANNA NYMAN PROGRAMNR: 103260/TV7 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE LE HOLD-UP EPISODE 7: LES PIZZAS Hej!

Läs mer

Anaconda Société. Viktiga ord

Anaconda Société. Viktiga ord Anaconda Société Émission 5 : «Quels sont les droits des homosexuels en France?» - Om att vara gay i Frankrike och välja den man vill trots fördomar. Viktiga ord rendre visite compagnon (m) en retard (m)

Läs mer

ARBETSBLAD. FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1 Episode 9 Pas d inquiétude

ARBETSBLAD. FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1 Episode 9 Pas d inquiétude ARBETSBLAD PEDAGOG: AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: TOVE JONSTOIJ BESTÄLLNINGSNUMMER: 103647/TV9 FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1 Episode 9 Pas d inquiétude Familjerna Lepic och Bouley är grannar. Deras

Läs mer

Fiske / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1916-[1971]. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1914-1969.

Fiske / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1916-[1971]. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1914-1969. INLEDNING TILL Fiske / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1916-[1971]. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1914-1969. 1914-1934 med innehållsförteckning och sammanfattning

Läs mer

Folk- och bostadsräkningarna

Folk- och bostadsräkningarna INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990 Folkräkningar utfördes under perioden 1860-1900 vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik

Läs mer

Stadgar för Särö Villaägareförening Fastställda vi ordinarie stämma 2007-11-14 Utgåva 2007-03-27

Stadgar för Särö Villaägareförening Fastställda vi ordinarie stämma 2007-11-14 Utgåva 2007-03-27 Stadgar för Särö Villaägareförening Fastställda vi ordinarie stämma 2007-11-14 Utgåva 2007-03-27 1 FIRMA Föreningens firma är Särö Villaägareförening, (org. nr. 849400 7076) 2 ÄNDAMÅL Föreningen har till

Läs mer

Omvärldsfakta. Illavarslande utveckling. Antal varsel per 1000 sysselsatta - september-november 2011

Omvärldsfakta. Illavarslande utveckling. Antal varsel per 1000 sysselsatta - september-november 2011 Nr 3:211 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Illavarslande utveckling Inbromsningen i den svenska ekonomin märks allt

Läs mer

301 Jours, France. Les potes. 301 Jours, France!

301 Jours, France. Les potes. 301 Jours, France! 301 Jours, France Les potes 301 Jours, France! Hej, jag heter Marie Ankarbåge och bor hos en familj i den lilla byn Le Poiré-sur-Vie i Frankrike. I veckorna går jag på internatskola i La Roche-sur-Yon.

Läs mer

STADGAR för Svenska folkpartiet i Finland r.p. Godkända av partidagen 2013

STADGAR för Svenska folkpartiet i Finland r.p. Godkända av partidagen 2013 STADGAR för Svenska folkpartiet i Finland r.p. Godkända av partidagen 2013 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Föreningens namn är Svenska folkpartiet i Finland r.p., i finsk översättning Suomen ruotsalainen

Läs mer

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 I en SBU-rapport från 1990 Gastroskopi vid utredning av ont i magen redovisas en enkät som avser användning av EDG-skopi esofagogastroduodenoskopi

Läs mer

2 SAMFÄLLIGHETER Föreningen förvaltar följande samfällighet: Anläggningssamfällighet tillkommen genom anläggningsbeslut 1974-12-17 (dnr AB2 132/73).

2 SAMFÄLLIGHETER Föreningen förvaltar följande samfällighet: Anläggningssamfällighet tillkommen genom anläggningsbeslut 1974-12-17 (dnr AB2 132/73). Söra Södra Samfällighetsförening Stadgar (inkluderande de ändringar som gjorts enligt stämmobeslut 1976, 1977, 1995, 2004 och 2005) för samfällighetsföreningen, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning

Läs mer

Effekter av Pappabrevet

Effekter av Pappabrevet REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett

Läs mer

Liberté d expression C est dangereux?

Liberté d expression C est dangereux? SÄNDNINGSDATUM: 2008-09-30 ARBETSUPPGIFTER: LENA WILHELMSSON PRODUCENT: LÉO NOUCHI PROJEKTANSVARIG: GABRIELLA THINSZ Prenons la parole! C est dangereux? Vocabulaire traiter le marché du travail exécuter

Läs mer

DIALOGUE ; NIVEAU Saint-Exupéry Antoine de (1900-1944); écrivain français

DIALOGUE ; NIVEAU Saint-Exupéry Antoine de (1900-1944); écrivain français DIALOGUE ; NIVEAU Saint-Exupéry Antoine de (1900-1944); écrivain français 1. qu est-ce que tu fais? 2. je ne fais rien 3. et David, qu est-ce qu il fait? 4. il fait ses devoirs et toi? 5. moi, je fais

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Minskningen av antalet som fått arbete har dämpats Under december påbörjade 535 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Marseille on aime, on n aime pas

Marseille on aime, on n aime pas Handledning till program 1 Programnr. 21505tv 1 Marseille on aime, on n aime pas Pedagogiska tips producerade av Susanne Graham. Arbetet kan konkret utmynna i uppsatta vykort i klassrummet uppsatta bilder

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 19 februari 2015

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 19 februari 2015 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 19 februari 2015 (Finlands författningssamlings nr 133/2015) Statsrådets förordning om sättande i kraft av Internationella arbetsorganisationens

Läs mer

någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av

någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av Om någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av andragradsekvationen.1 -f 2 där y' 2 = b, eller i st. f. x=y$-\-yj

Läs mer

Lunds Lasaretts Idrottsförening

Lunds Lasaretts Idrottsförening Lunds Lasaretts Idrottsförening MÅLSÄTTNING 1 Lunds Lasaretts idrottsförening är en korporationsidrottsförening för personalen inom Lunds sjukvårdsdistrikt, stiftad den 9 oktober 1950. Föreningen har som

Läs mer