INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

Transkript

1

2 INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, Täckningsår: Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser rörande Riksdagsmannavalen, Riksdagens andra kammare, Landstingsvalen och Kommunala rösträtten. Efterföljare: Riksdagsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1909/ /1968. Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagsvalet. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagen. (Sveriges officiella statistik). Stockholm, Täckningsår: Kommunala valen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 3, Kommunalfullmäktige. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Landstingsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Kommunala valen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Landsfullmäktige. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S : Allmänna val (Tab ) Landstingsmannavalen år 1918 av Kungl. Statistiska centralbyrån Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-valen-l

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK ALLMÄNNA VAL LANDSTINGSMANNAVALEN ÅR 1918 AV KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1919 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P A. NORSTEDT & SÖNER

4

5 Innehållsförteckning. Text. Sid. Inledning 1. I. Valkretsindelning 2. II. Den kommunala rösträtten vid landstingsmannavalen för perioden 1918/ A) I röstlängden upptagna 8. B) Röstberättigade och icke röstberättigade 17. C) Reduktion av röstetalet. 20. III. Landstingsmannavalen för perioden 1918/ A) Deltagandet i valen 21. B) Avgivna valsedlars antal och röstetal; partifördelning 24. C) Medelröstetal 26. D) Fördelning på röstgrupper 27. E) Gemensam partibeteckning 33. F) Kasserade valsedlar 35. G) Överklagade val. 37. H) Valda landstingsmän 39. I) Tillämpning av rangordnings- och reduktionsreglerna 44. IV. Fyllnadsval under åren V. Landstingens sammansättning efter avslutade val år Tabeller. Tab. 1. Landstingsmannavalen, valkretsvis år 1918 samt inom samma valkretsar år Tab. 2. Rösträtten vid landstingsmannavalen, områdesvis, åren 1918 och Tab. 3. Avgivna valsedlar och valda landstingsmän, områdesvis för landsbygd och städer, vid landstingsmannavalen åren 1918 och Tab. 4. Antal godkända valsedlar, fördelade efter röstgrupper och partier, vid landstingsmannavalen år Sammandrag för landstingsområden 76. Tab. 5. Antal i röstlängd upptagna röstberättigade och icke röstberättigade vid landstingsmannavalen år 1918 samt inom samma valkretsar år Sammandrag för landstingsområden 84. Tab. 6. Antal i röstlängd upptagna röstberättigade och icke röstberättigade vid landstingsmannavalen år 1918 samt inom samma valkretsar år Sammandrag för hela riket 100. Tab. 7. Fyllnadsval under åren Tab. 8. Landstingens sammansättning efter avslutade val år Index. Texte. Pages. Introduction 1. I. Circonscriptions électorales 2.

6 IV Pages. II. Droit de vote communal aux élections aux conseils généraux pour la période de 1918/ A) Personnes inscrites sur les listes électorales 8. B) Dont ayant droit ou n'ayant pas droit de vote 17. C) Réduction du nombre des voix 20. III. Élections aux conseils généraux pour la période de 1918/ A) Participants à l'élection 21. B) Nombre des électeurs et nombre des voix. Répartition par partis politiques 24. C) Des voix en moyenne 26. D) Répartition des bulletins valables par groupes de voix 27. E) Désignation commune de parti 33. F) Bulletins nuls 35. G) Élections protestées 37. H) Représentants élus 39. I) Application de la méthode de l'élection proportionelle 44. IV. Élections complémentaires en V. Composition des conseils généraux après les élections terminées en Tableaux. Tabl. 1. Élections aux conseils généraux, par circonscriptions, en 1918, et dans les mêmes circonscriptions en Col. 1: Circonscriptions électorales. Col. 2: Population. Col. 3: Nombre des communes (districts de vote). Col. 4 5: Nombre des électeurs, col. 4: ayant droit de vote; col. 5: n'ayant pas droit de vote. Col. 6 7: Nombre des voix, col. 6: ayant droit de vote; col. 7: n'ayant pas droit de vote. Col. 8 21: Bulletins valables, col. 8 14: nombre, col : nombre des voix, col. 8 et 15: modérés; col. 9 et 16: partis agraires; col. 10 et 17: libéraux; col. 11 et 18: social-démocrates; col. 12 et 19: social-démocrates radieaux; col. 13 et 20: autres; col. 14 et 21: total. Col. 22: Nombre des bulletins nuls. Col : Représentants élus, col. 23: modérés; col. 24: partis agraires; col. 25: libéraux; col. 26: social-démocrates; col. 27: socialdémocrates radicaux; col. 28: total. Tabl. 2. Droit de vote aux conseils généraux en 1918 et en 1914, par districts des conseils généraux 70. Col. 1: Districts des conseils généraux. Col. 2: Population. Col. 3: Nombre des communes (districts de vote). Col. 4 6: Nombre des électeurs, col. 4: ayant droit de vote; col. 5: n'ayant pas droit de vote; col. 6: total. Col. 7 9: Nombre des voix, col. 7: ayant droit de vote: col. 8: n'ayant pas droit de vote; col. 9: total. Tabl. 3. Bulletins de vote déposés et représentants élus, par districts des conseils généraux pour la campagne et les villes, aux élections en 1918 et en Col. 1: Districts des conseils généraux. Col. 2 17: Bulletins valables, col. 2 9: nombre, col : nombre des voix, col. 2 et 10: modérés; col. 3 et 11: union des agriculteurs du Royaume: col. 4 et 12: ligue des paysans; col. 5 et 13: libéraux; col. 6 et 14: social-démocrates; col. 7 et 15: social-démocrates radicaux; col. 8 et 16: autres; col. 9 et 17: total. Col. 18: Nombre des bulletins nuls. Col : Représentants élus, col. 19: modérés; col. 20: union des agriculteurs du Royaume; col. 21: ligue des paysans; col. 22: libéraux; col. 23: social-démocrates; col. 24: social-démocrates radiçaux; col. 25: total. Tabl. 4. Répartition des bulletins valables par groupes de voix et par partis politiques, en Résumé par conseils généraux 76. Tabl. 5. Nombre des électeurs répartis par groupes de voix, en 1918, et dans les mêmes circonscriptions en Résumé par conseils généraux 84. Col. 1: groupes de voix. Col. 2 5: Campagne, Col. 6 9: villes, col. 2 3 et 6 7: ayant droit de vote; col. 4 5 et 8 9: n'ayant pas droit de vote.

7 Pages. Tabl. 6. Nombre des électeurs répartis par groupes de voix, en 1918, et dans les mêmes circonscriptions en Pays entier 100. Cfr. ci-dessus, tabl. 5. Tabl. 7. Élections complémentaires en Col. 1: Circonscriptions électorales. Col. 2 15: Bulletins valables; col. 2 8: nombre; col. 9 15: nombre des voix; col. 2 et 9: modérés; col. 3 10: partis agraires: col. 4 et 11: libéraux; col. 5 et 12: social-démocrates; col. 6 et 13: social-démocrates radicaux; col. 7 et 14: autres; col. 8 et 15: total. Col. 16: Nombre des bulletins nuls. Col : Représentants élus; col. 17: modérés; col. 18: partis agraires; col. 19: libéraux; col. 20: social-démocrates; col. 21: social-démocrates radicaux; col. 22: total. Tabl. 8. Composition des conseils généraux après les élections terminées en Col. 1: Conseils généraux. Col. 2 8: nombre des représentants élus, par partis politiques. v

8

9 VII Résumé de la statistique des élections aux conseils généraux et de celle du suffrage communal en Les conseils généraux s'élèvent an nombre de 25. Tontes les communes primaires de la campagne, de même que toutes les villes, y participent, a l'exception des sis les plus grandes villes, celles de Stockholm, de Gothembourg, de Malmö, de Norrköping, de Hälsingborg et de Gävle D'après la loi sur les conseils généraux de l'année 1862, modifiée en 1909, leurs membres sont élus par ceux qui ont droit de vote communal, selon la méthode de l'élection proportionelie. Le calcul des voix se fait d'après une échelle graduée de 1 10 voix, basée sur le montant du revenu. La base du calcul diffère un peu pour la campagne et les villes. Tout le royaume est divisé en 299 circonscriptions électorales, dont 226 a, la campagne et 73 dans leå villes. Un représentant au moins devra être élu dans chaqne circonscription et au-delà en proportion de la population': à la campagne un représentant pour chaque nombre entier de' habitants et dans les villes pour chaque nombre entier de Les élections aux conseils généraux ont lieu tous les deux ans, mais chaque élection ne comprend qne la moitié du nombre des circonscriptions. Ainsi les membres des conseils, sont élus chaqne fois pour une période de 4 ans. Tontes les personnes contribuables à une commune, tant physiques que civiles, sont inscrites sur une liste électorale; cependant, de ceux-ci tous n'ont pas le droit de vote, leur droit étant suspendu, dans la plupart des cas, faute d'avoir payé les contributions communales. Dans les circonscriptions électorales qui firent élections aux conseils généraux en 1918, le nombre de ceux qui étaient inscrits sur les listes électorales, répartis entre les ayants droit de vote et ceux n'ayant pas ce droit, était comme suit: A la campagne toutes les personnes inscrites sur les listes électorales étaient de 26 2 % de la population, dans les villes le chiffre correspondant était de 330.$. Cependant, de tons ceux, inscrits sur les listes électorales, il y avait 18'5 % à la campagne et 24 1 % dans les villes qui n'avaient point le droit d'élire. Cenx qui n'avaient pas droit de vote étaient beaucoup plus nombreux parmi les personnes ayant un nombre de voix restreint que parmi celles ayant un nombre de voix élevé, comme il ressort du tableau de la page 18 on la proportion entre les ayants droit de vote et toutes les personnes inscrites sur les listes électorales a été calculée pour les différents groupes de voix. Le nombre des votants était à la campagne de et dans les villes de , total De tons les ayants droit d'élire 53 9 % à la campagne et 545 % dans les villes ont participé à l'élection. Au tabl. E page 23 se trouve un aperçu de la participation à l'élection pour les différents groupes de voix. Il en ressort que la participation aux élections était sans comparaison

10 VIII beaucoup plus grande parmi les électeurs ayant un nombre de voix élevé que parmi ceux ayant un nombre de voix restreint. Å la campagne il n'y a en que 29 l % des yotants dans le groupe, des électeurs à une voix (minimum) tandis que dans le groupe à quarante voix (maximum) ont pris part jusqu'à 77'4 % des ayants droit de vote. Dans les villes les chiffres respectifs étaient de 13-2 % et, de 82'1 %. D'après les dispositions de la loi concernant le mode de l'élection proportionelle les électeurs de la même opinion ont le droit de s'associer et d'apposer à leurs bulletins de vote une désignation commune de parti; cependant ils ont également le droit de déposer leurs bulletins sans désignation de parti et dans ce cas ils sont rangés dans la catégorie du >groupe libre>. Dans la Btatistique présente, la répartition des votants a été faite aussi complètement que possible entre les partis politiques: modérés (conservateurs), partis agraires, libéraux, socialdémocrates et social-démocrates radicaux, et la répartition des partis politiques des votants se trouve être comme suit (voir tabl. 3): La moyenne du nombre des voix pour chaque électeur à la campagne s'est montée pour les modérés à 90, pour l'union des agriculteurs du royaume à 7'2, pour la ligue des paysans à 5'9, pour les libéraux à 5-6, pour les social-démocrates à 6'5, pour les social-démocrates radicaux à 7-3.et pour tous les votants à 7'0. Dans les villes la moyenne,du nombre des voix pour chaque électeur a été pour les modérés 200, pour les libéraux 15 0, pour les social-démocrates 11'8, pour les social-démocrates radicaux 100 et pour tous les participants à l'élection Dans le tabl. 4 il y a un aperça de la répartition des votants par groupes de voix et par partis politiques. Le nombre des membres des conseils généraux élus en 1918, pour une période de 4 ans, ans tout le royaume s'est élevé à 624. La répartition des représentants élus, par partis, ressort du tableau ci-dessous. D'après une nouvelle loi de 1914 des élections complémentaires aussi ont eu lieu dans 5 circonscriptions électorales en (voir tabl. 7). Ces élections ne sont valables que pour on, deux ou trois ans. Dans le tabl. 8 il y a un aperça de la composition des conseils généraux dans tout le royaume après les élections de l'année 1918.

11 TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed avgiva sin underdåniga berättelse rörande landstingsmannavalen år Det material, varpå föreliggande berättelse grundar sig, är oförändrat det-

12 2 VALKRETSINDELNING. samma som det vid de föregående utredningarna använda, nämligen dels protokollen för röstsammanräkningarna för landstingsmannavalen samt de vid dessa val avgivna valsedlarna och dels från varje kommun, som deltagit i landstingsmannavalet, avgivna uppgifter angående den kommunala rösträtten. Sättet för uppgifternas bearbetning samt materialets utnyttjande är i huvudsak detsamma, som användes vid föregående utredningar, och som finnes närmare beskrivet i berättelsen rörande landstingsmannavalen och den kommunala rösträtten år 1910, vilken ingick i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik under titeln R) Valstatietik. Med ledning av de avgivna valsedlarna och protokollens uppgifter har sålunda i centralbyrån utförts en beräkning av rösternas fördelning på de politiska partierna. Då emellertid dessa vid föreliggande val genom utbrytningar ökats till sex moderata, jordbrukarnes riksförbund, bondeförbundet, liberala, socialdemokratiska och vänstersocialistiska och därför gemensam partibeteckning av taktiska skäl kommit till användning i betydligt större utsträckning än förr, hava för de flesta valkretsar förfrågningar angående olika valsedelstypers politiska karaktär måst göras hos domhavanden, hos ombudsmän för politiska organisationer eller hos själva de valda landstingsmännen och andra uppställda kandidater. I de talrika fall, då två eller tre partier röstat under gemensam partibeteckning, men med skilda namn, har fördelningen i allmänhet varit lätt att genomföra med stöd av de beredvilligt lämnade upplysningarna. Men även då två eller tre partier röstat med helt och hållet gemensam lista upptagande kandidater av olika politiska åsikter, har centralbyrån sökt att fördela rösterna på de väljande partierna, för att så vitt möjligt erhålla ett uttryck för den faktiska partifördelningen inom landet. Den princip, som härvid i varje särskilt fall kommit till användning, framgår av noterna till tab. 1. Det bör emellertid påpekas, att uppdelningen av valsedlarna å ena sidan mellan de moderata, jordbrukarnes riksförbund och bondeförbundet samt å den andra mellan socialdemokrater och vänstersocialister till följd av de många gränsfallen ofta blir i någon mån osäker. Om man däremot adderar de nya partierna med de gamla, från vilka de utbrutits, så äro siffrorna för de så erhållna stora huvudpartierna det odelade moderata, det liberala och det odelade socialdemokratiska att ajise såsom exakta. I. Valkretsindelning. Enligt hittills, fr. o. m. år 1910, gällande bestämmelser i förordningen om landsting skall för val av landstingsmän länet indelas i valkretsar, särskilt för landsbygden och särskilt för städerna, och skall inom varje valkrets, oavsett dess folkmängd, en landstingsman utses och därutövet efter folkmängden en landstingsman, på landet för varje fullt tal av invånare, och i städerna för varje fullt tal av Varje valkrets på landet hör i regel vara så etor, att densamma på grund av sin folkmängd är berättigad att utse minst tre, högst

13 VALKRETSINDELNING. 3 sex landstingsman, motsvarande ett invånarantal av Endast då synnerliga skäl föreligga, t. ex. samfärdsmedlens bristfällighet, kan ett område med mindre än invånare få utgöra egen valkrets. I städerna utgör varje, stad med minst 6000 invånare en valkrets, under det städer med mindre folkmängd så vitt möjligt skola sammanslås till valkretsar med minet 6000, högst invånare. Därest det antal landstingsman som efter ovannämnda grunder bör utses inom ett län, icke uppgår till 20, skall antalet landstingsman i förhållande till folkmängden ökas, så att detsamma för hela länet uppgår till minst 20, varvid docfe det stadgade förhållandet mellan landsbygdens och städernas representation icke får rubbas. År 1910, då landstingsmannaval första gången ägde rum enligt dessa bestämmelser, förrättades valen i samtliga valkretsar i hela riket. Alla följande val skola däremot avse endast halva antalet valkretsar. För detta ändamål är stadgat, att inom varje landstingsområde valkretsarna skola indelas i två grupper med så vitt möjligt lika stort antal landstingsmän i vardera, och de vartannat år föraättade valen avse alternativt endera «v dessa båda grupp< I överensstämmelse härmed förrättades år 1912 val inom jämnt halva antalet valkretsar i riket samt år 1914 inom en mer och år 1916 en mindre än halva antalet. Antalet valkretsar, inom vilka år 1918 allmänna landstingsmannaval för en tid av fyra år ägde rum utgjorde 151, därav 111 på landsbygden och 40 i städerna. Samtliga dessa valkretsars namn och omfattning framgå av uppgifterna i tab. 1. I samma tabell meddelas också uppgifter å folkmängdens storlek inom ifrågavarande valkretsar vid början av år 1918, varjämte för jämförelses skull motsvarande siffror meddelats även för år 1914 (beträffande Ystad samt Eslöv och Skanör med Falsterbo dock ej för år 1914 utan föt 1912, då närmast föregående ordinarie val där förrättades). På grund av bestämmelserna i lagen den 25 aug hava emellertid under åren särskilda fyllnadsval för kortare tid än fyra år dessutom förrättats inom tillsammans 5 valkretsar, varav 3 landsbygds- och 2 stadsvalkretsar, som ej äro upptagna i tab. 1. Vilka dessa valkretsar äro, framgår av uppgifterna i tab. 7 samt av redogörelsen i avd. IV här nedan (sid. 47). Under tiden mellan landstingsmannavalen år 1914 och år 1918 hava åtskilliga förändringar i valkretsindelningen inträffat, varigenom icke alltid uppgifterna för de båda åren äro fullt jämförbara. Danderyds skeppslag i Stockholms län, som år 1914 utgjorde en valkrets, har numera fördelats på två särskilda valkretsar, Solna och återstoden av Danderyds skeppslag. I Östergötlands län har östra Eneby, som 4r 1914 tillhörde Bråbo och Memmings härads valkrets, den 1 jan införlivats med Norrköping och tillhörde sålunda vid valet år 1918 icke längre den gamla valkretsen. Västra Stenby eocken i Aska härad överfördes enligt beslut år 1917 från Aska, Dals och Bobergs domsagas andra valkrets tillhörande den åragrupp, som valde landstingsman år 1918, till samma domsagas första valkrets, som valde år 1916; sistnämnda valkrets minskades samtidigt med vissa delar av Motala landskommun, som inför-

14 4 VALKRETSINDELNING. livats med Motala stad. Dock ägde på grund av denna reglering intet fyllnadsval rum, enär folkmängden ej i någondera av domsagans valkretsar ändrats över det tal, som enligt 2 mom. 1 eller 4 i landstingsförordningen kräver utseende av ändrat antal landstingsmän, 1 Kristianstads län tillhör Brönnestads socken ej längre Västra Göinge domsagas andra utan i stället dess första valkrets, sedan Hässleholms köping, som med ingången av år 1914 blivit stad. överflyttats från sistnämnda valkrets till den andra årsgruppen och där sammanslagits med Ångelholms stad till en gemensam valkrets, i vilken fyllnadsval för en tid av två år ägde rum år I Malmöhus län har Landskrana stads valkrets, som förut tillhörde den andra årsgruppen, vilken valde landstingsmän år 1914, överflyttats till den första årsgruppen och deltog på grund härav jämväl i 1916 men ej i innevarande års val. Däremot tillhöra två stadsvalkretsar, nämligen Ystads stads valkrets och den av Eslöv samt Skanör med Falsterbo bestående kretsen, numera den årsgrupp, som förrättar val innevarande år, och hava sålunda överflyttats från första årsgruppen till den andra, varvid fyllnadsval för en tid av två år ägde rum år Vidare hava Oxie härads båda valkretsar, sedan Limhamns köping den 1 januari 1915 införlivats med Malmö stad, sammanslågits till en gemensam valkrets, i vilken fyllnadsval förrättades år I Älvsborgs län har Flundre, Väne och Bjärke domsaga varit delad på två valkretsar, av vilka den första, omfattande Väne härad, tillhörde andra årsgruppen. eller den grupp av valkretsar, som valde 1914 samt den andra, omfattande Flundre och Bjärke härader, tillhörde första årsgruppen, sam valde Sedan Trollhättan med ingången av år 1916 blivit stad, beslöt landstinget, att den nya staden skulle utgöra egen valkrets, fortfarande tillhörande andra årsgruppen, samt att återstoden av domsagan skulle utgöra.en enda valkrets tillhörande första årsgruppen. Jämlikt 2 mom. 7 i landsringsförordningen förrättades därför år 1917 fyllnadsval 'ill landstinget inom såväl Trol'hattans stad för en tid av ett år som återstoden av Flundre, Väne och Bjärke domsaga för de återstående tre åren av första årsgruppen? period. Tössbo och Vedbo domsagas båda valkretsar, av vilka den första tillhör andra årsgruppen och den andra tillhör första årsgruppen, hava Sven underkastats omreglering, i det Vårviks socken år 1917 överfördes från första till andra valkretsen, varigenom fyllnadsval år 1918 måst förrättas inom domsagans andra valkrets för en tid av två år. I Skaraborgs län hava Skara och Falköpings städer utgjort en gemensam valkrets tillhörande första årsgruppen, som valde år Men sedan Skaras folkmängd överstigit personer, beslöt landstinget år 1917, att staden skul'e utgöra egen valkrets tillhörande första årsgruppen, i sammanhang varmed Falköping likaledes skulle bilda egen valkrets, men inom andra årsgruppen, som valde år Även i Skara måste sålunda jämlikt 2 mom. 7 landstingsförordningen innevarande år förrättas fyllnadsval för en tid av två år. S:t Hians och Lundby kommuner i Tuhundra och Norrbo härader hava från och med början av år 1918 införlivats med Västerås stad, och deltogo sålunda ej i land?tingsmannavalet innevarande år. Slutligen erhöll Sollefteå köping i Västernorrlnnds län stadsrättiffheter att till godonj utas från den 1 januari år 1917, till följd varav staden frånskildes

15 VALKRETSINDELNING. 5 Ångermanlands mellersta domsagas valkrets och förenades med Örnsköldsvik, vilken»liksom ovannämnda landsbygdevalkrets tillhör andra årsgrappen. Utom nu nämnda förändringar i valkretsindelningen, som alla beröra de valkretsar, vilka tillhöra eller år 19JL4 tillhörde andra årsgrappen, och inom vilka sålunda landstingsmajinaval förrättades år 1918 (1914), hava inom dessa valkretsar rubbningar i den fastställda indelningen i flera fall skett därigenom, a.t delar av landskommuner blivit införlivade med närliggande städer. Beträffande dylika inkorporeringar hänvsas till statistiska centralbyråns årliga folkmängdsredogörelser. Inom den första årsgrappen eller den grupp av valkretsar, där val förrättades år 1916 och ånyo skulle, enligt hittills gällande bestämmelser, förrättas år 1920 har, enligt vad som framgår av landstingshandlingarna, Katrineholm, som med ingången av år 1917 blivit stad, utbrutits ur Oppun'da härads andra valkrets och bildar egen krets inom samma årsgrupp. Sedan Bromma socken med ingången av år 1916 införlivats med Stockholm, hava Sollentuna och Färentuna härader inom första årsgrappen sammanslagits till en valkrets, i vilken fyllnadsval år 1917 förrättades för en tid av tre år. Rubbningar hava dessutom förorsakats jämväl inom denna årsgrupp av de föant nämnda överf yttn : ngarna av valkretsar eller delar därav från den ena årsgruppen till den andra. Antalet valkretsar för landstingemannaval, vari riket år 1916 var indelat utgjorde 298, varav 228 voro landsbygds- och 70 stadsvalkretsar, och uti 148 av dessa eller en mindre än halva antalet fö»ättades nämnda år val. Sedan dess hava inalles tillkommit fyra nya valkretsar, varav en landsbygds- och två stadsvalkretsar inom den andra samt en stadsvalkrets inom den första årsgrappen, men däremot genom sammanslagningar bortfallit två landsbygdsvalr kretsar inom andra och en inom första årsgruppen, varjämte överflyttningar shett från ena gruppen till den andra. På grund härav uppgick hela antalet valkretsar i riket år 1918 enligt den för nästa ordinarie val nu gällande indelningen till 299, varav 226 voro landsbygds- och 73 stadsvalkretsar, och förrättades sistnämnda år allmänna landstingsmanna val inom 151 av dessa för en tid av fyra år. Med användande av de i tab. 1 meddelade uppgifterna å folkmängden inom varje valkrets vid början av år 1918 hava i tab. A landsbygdens valkretsar fördelats på vissa grupper efter folkmängdens storlek. Såsom redan nämnts, stadgas i förordningen om landsting, att varje valkrets på landsbygden i regel bör vara så stor, att den på grund av sim folk mängd är berättigad att utse minst tre, högst sex landstingsmän, motsvarande ett invånarantal av Tab. A visar, att de allra flesta kretsar med avseende på folkmängdens storlek även befunno sig inom dessa gränser. Mindre 8n personer hade endast fyra kretsar, av vilka två tillhörde Norrbottens län, en Göteborgs och Bohus län och en Kopparbergs län. Den sistnämnda, Särna och Idre tingslags valkrets, ägde den minsta folkmängden med invan?re. Den folkrikaste åter var liksom år 1914 Yästibo härad i Jönköpings län, vilken med sina invånare vid föreliggande val något Överskrider den övre gränsen.

16 6 VALKRETSINDELNING. I tab. A har även angivits det antal landstingsman, isoin valkretsarne inom varje etorieksgrupp ägde att utse vid 1918 års val. Vid den tidpunkt, då valkretsindelningen ägde rum, måste antalet landstingsmän inom varje storleksgrupp hava varit detsamma för alla valkretsarna, men, därefter hava i åtskilliga kretsar sådana förändringar i folkmängden inträffat, att de överskridit gränsen till närmast högre eller lägre grupp, utan att ännu antalet landstingsman hunnit ändras. Den bristande överensstämmelse, som enlig; tab. A inom en del valkretsar kan konstateras mellan antalet landstingmän och den däremot svarande folkmängdssiffran för den 1 januari 1918, berodde sålunda i de flesta fall på förändringar i folkmängden, vilka ägt rum under loppet av år Till dessa ändringar i folkmängden kunde naturligen 1917 års landsting icke taga någon hänsyn, då ändringarna blevo officiellt kända först genom statistiska centralbyråns i april månad 1918 offentliggjorda redogörelse. Som exempel härpå kan anföras, att i Stranda härad i Kalmar län, vilken valkrets den 1 jan hade mindre än invånare och därför ägde att utse 3 landstingsmän, hade folkmängden den 1 jan stigit till personer, utan att dqtta vid 1918 års val föranledde någon höjning i landstingsmännens antal. På samma sätt ingår inom Örebro län Askers och Sköllersta härads valkrets, vars folkmängd den 1 jan översteg invånare, men vid 1918 års början minskats till , i den grupp av valkretsar; som räknar invånare, men någon minskning i landstingsmännens antal bar därför icke äg4 rum, utan utgör detta som förui fem. 1 ) Orsaken, varför inom storleksgruppen invånare en valkrets ägde rätt att utse fem i stället för tre landstingsmän är däremot en annan. Denna valkrets tillhörde Grottlands län, och där har antalet landstingsmän måst Tab. A. Landsbygdsvalkretsarnas fördelning efter folkmängd och antal landstingsmän. 1) Anmärkningsvärt är. att i Tar och en av Oxie härads, Gästriklands domsagas första och Bollnäs domsagas första valkretsar ökning i landstingsmannen'' antal från fyra till fem knnnat ske, alldenstnnd folkmängden i sogda valkretsar redan vid början av ar 1917 översteg personer, För Sunuerbo domsaghs andra valkrets anpgick folkmängden däremot år 1917 till personer, vilket motsvarar endast fyra landstingsman.

17 VALKRETSINDELNING. 7 ökas, emedan vid beräkning av dessas antal enligt don vanliga relationen mellan antalet landstingsman och folkmängden de förras sammanlagda antal' för hela länet icke skulle hava uppgått till 20. På samma sätt som i tab. A skett för landsbygdsvalkretsarne, hava i tab. B även stadsvalkretsarne fördelats i vissa grupper efter folkmängdens storlek, varjämte för valkretsarne inom varje grupp angivits det antal landstingsman, de ägde utse. Av de stadsvalkretsar, som förrättade val av landstingsman år 1918, hade fyra,mindre än invånare och av dessa hade Borgholm, endast invånare, samt ytterligare fem mindre än Den folkrikaste åter utgjorde Eskilstuna med personer. Av stadsvalkretsarne tillhörde alla samma istorleksgrupp, som vid den tidpunkt, då antalet landstingsmän för desamma senast fastställdes. Beträffande Visby, som med en folkmängd av personer, äger utse sju landstingsmän i stället för fyra, beror den skenbara oregelbundenheten av enahanda orsak, som förut påpekats i fråga om den Got ti ands län tillhörande landsbygdsvalkretsen. Jämlikt de år 1913 antagna nya bestämmelserna om ordningen vid val av landstingsman kan kommun å landet, vilken förut alltid för dylika val utgjorde ett valdistrikt, numera, där så finnes lämpligt, delas i två eller flera valdistrikt. En dylik uppdelning var jämlikt vallagens bestämmelser, beträffande såväl lands- som stadskommuner, redan förut möjlig för val till riksdagens andra kammare. För landstingsmannaval gäller numera, att varje kommun å landet i regel bildar ett valdistrikt. Kommun, som till följd av samfärdsförhållanden eller andra orsaker finnes icke lämpligen böra utgöra ett enda valdistrikt, må emellertid delas i två eller flera. Är kommun delad i två eller flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige, blir sådant valdistrikt utan vidare jämväl valdistrikt för landstingsmannaval. Tab. B. Stadsvalkretsarnas fördelning efter folkmängd och antal landstingsmän.

18 8 DEN KOMMUNALA RÖSTRÄTTEN. I vilken utsträckning landskommunerna vid 1918 års landstingsmannavall indelats i mer än ett valdistrikt, framgår av nedanstående siffror: Som synes utgjorde 38 kommuner mer än ett valdistrikt. De fyra kommuner, som vandera voro uppdelade i fyra valdistrikt voro Stora Tuna och Malung i Kopparbergs län, Byeke i Västerbottens län och överluleå i Norrbottens län, medan Jukkasjärvi i sistnämnda län var uppdelad i fem valdistrikt. I tab. 1, kol. 3, är angivet det antal kommuner, varje valkrets omfattade åren 1914 och 1918, varjämte inom parentes antecknats antalet valdistrikt i de fall, där sistnämnda antal ej överensstämmer med antalet kommuner. II. Den kommunala rösträtten vid landstingsmannavalen för perioden 1918/1922. A) I röstlängden upptagna. I de röstlängder, som eldigt gällande bestämmelser skola upprättas inom varje kommun, skola antecknas alla personer, bolag och andra samfälligheter, som äro skattskyldiga till kommunen. För att vara kommunalt röstberättigad fordras emellertid icke endast att vara upptagen i röstlängden, utan därjämte fordras även att vara välfrejdad svensk undersåte, att icke befinna sig i konkurstillstånd samt att icke häfta för oguldna kommunalutskylder. De i röstlängden upptagna persöner, som icke uppfyllt nu nämnda villkor, utgöra tilkammans de icke röstberättigade, av vilka de, som förlorat sin rösträtt på grund av uraktlåtenhet att betala skutt, helt naturligt äro det övervägande flertalet. I röstlängden antecknas för varje person det honom tillkommande röstetalet, som beräknas efter den beskattningsb?ra inkomstens storlek. På landsbygden, till vilken även höra ava köpingar, erhålles en röst för varje påbörjat belopp av 100 kr. intill kr. och därefter en röst för varje påbörjat belopp av 500 kr. intill maximum 40 röster, som på landsbygden nås vid en inkomst av över kr. I städerna erhålles en röst för varje 100- tal kronors inkomst ända upp till kr. och därefter en röst för varje nytt belopp av 500 kr. intill 40 röster, som här uppnås redan v : d över kr. inkomst Den faktiska inkomst, som ligger bakom varje särskilt röstetal, låter sig emellertid icke beräknas, dels därför att någon åtskillnad icke är gjord på fastighetsägare och dem som äro upptagna i röstlängden på grund av inkomst av kapital eller arbete, och dels på grund av den inverkan på röstetalens storlek, som de i åtskilliga kommuner så- (Forts. å sid. 16.)

19 Tab. C. Översikt över den kommunala rösträtten och landstingsmannavalen år ) 9 1) Siffrorna för röstande vid upphävda val avse alltid det företa omvalet, utom i kol. 5, dir de avse marsvalen. Antalet röst erättigade hänför sig däremot i varje fall till marsvalen. 2 ) Kol. 6 angiver medelröstetalet för samtliga röstberättigade, som ej avgivit godkända valsedlar.

20 10 Tab. C (forts.). Översikt över den kommunala rösträtten och landstingsmannavalen år 1918.

21 Tab. C (forts.). 11 Översikt över den kommunala rösträtten och landstingsmannavalen år 1918.

22 12 Tab. C (forts.). Översikt över den kommunala rösträtten och landstingsmannavalen år 1918.

23 Tab. C (forts.). Översikt över den kommunala rösträtten och landstingsmannavalen år

24 14 Tab. C (forts.). Översikt över den kommunala rösträtten och landstingsmannavalen år 1918.

25 Tab. C (forts.). Översikt över den kommunala rösträtten och landstingsmannavalen år

26 16 DEN KOMMUNALA RÖSTRÄTTEN. väl på landsbygden som bland städerna höjda bevillningsfria avdragen utöva. Dessa avdrag utgöra i regel 450 kr. för inkomst understigande kr. och 300 kr. för inkomst fr. o. m intill kr., varjämte inkomst under 500 kr. är fri från bevillning; men i bevillningsföro/dningen är medgivet, att dessa avdrag på grund av höga levnadskostnader må höjas med intill 200 kr. Många såväl städer som landskommuner tillämpa i överensstämmelse härmed högre bevillningsfria avdrag, vilket helt naturligt måste utöva en betydande inverkan såväl på de röstägandes antal som på röstetalet för de mindre inkomsttagarna. En annan faktor, som i motsatt.riktning påverkar antalet röstägande, är det förhå.landet, att de personer, som ägt rösträtt i mer än en kommun, även blivit räknade två el'er flera gånger, varigenom det verkliga antalet av de personer eller samfälligheter, som inom hela riket ägde kommunal rösträtt, måste hava varit något mindre än utredningens siffror angiva. Att undvika dessa dubbelräkningar har emellertid icke varit möjligt. I tab. 1, kol. 4 7, meddelas uppgifter för varje valkrets å antal och röstetal för de i röstlängd upptagna röstberättigade och icke röstberättigade vid landstingsmannavalen i mars Hänsyn har sålunda ej tagits därtill, att, då val blivit upphävda, en del icke röstberättigade hunnit återfå rösträtten genom inbetalning av utskylder, varemot andra häftande kunna hava tillkommit. I alla de valkretsar tillsammantagna, inom vilka val förrättades i mars 1918 för en tid av fyra år, utgjorde hela antalet i röstlängden upptagna , därav på landsbygden och i städerna. Inom samma valkretsar uppgingo år 1914 (1912) alla i röstlängd upptagna till , därav på landsbygden och i städerna. Om man bortser från att områdesregleringar mellan valkretsarna i en del fall ändrat deras omfattning, skulle alltså ifrågavarande antal under rle mellanliggande fyra åren ökats med , varav på landsbygden och på städerna. Röstetalet för alla i röstlängden upptagna utgjorde i mars 1918 på landsbygden och i städerna , motsvarande ett medelröstetal för var och en i röstlängd upptagen av 5-4 på landsbygden och 10-9 i städerna. Till jämförelse härmed må nämnas, att år 1914 (1912) det sammanlagda röstetalet för alla i röstlängd upptagna inom samma valkretsar utgjorde på landsbygden och i städerna ; mcdelröstetalet utgjorde då resp. 4-8 och 9-5. Bland de i röstlängd upptagna inbegripes visserligen en del ej inom kommunen skrivna personer ävensom ett antal bolag och andra samfälligheter, men då likväl de enskilda personer, som äro kyrkoskrivna inom församlingen, i allmänihet utgöra det alldeles övervägande flertalet, torde proportionen mellan ett områdes folkmängd och antalet i röstlängd upptagna vara ett ungefärligt mått på de sistnämndas relativa antal inom samma område. En översikt härav för varje valkrets meddelas därför i tab. C. Av densamma framgår, att för hela riket de i röstlängd upptagna utgjorde 27-3 '% av folkmängden; särskiljas landsbygd och städer, erhålles för den förra en procentsiffra av 26-2 och för den senare De konrnunalt röstägande voro således något talrikare i städerna, bl. a. beroende på befolkningens olika ålderssammansättning på landet och i stad. Högsta procenttalen bland städerna nådde Eslöv med Skanör och Falsterbo

27 DEN KOMMUNALA RÖSTRÄTTEN. 17 (38-4), Simrishamn (38-4), Lidköping (38-3) och Södertälje (37-7); lägsta däremot Vimmerby (25-l) och Visby (27-0). På landsbygden kan i regel en tydlig skillnad iakttagas mellan trakter med starkt utvecklad industri och en talrik arbetarebefolkning, där det relativa antalet var jämförelsevis stort, och övervägande jordbrnksidkande trakter, med i allmänhet mycket låg procent. Högsta talen i detta avseende, uppvisade ett par valkretsar i Stockholms län närmast huvudstaden, såsom Danderyds skeppslag utom Solna, -varest 36-9 % av folkmängden voro upptagna i röstlängd, samt några valkretsar i Malmöhus län (högst Skytts härad 35-3) och i Kopparbergs län (högst Malungs tingslag 35-5). Lägsta talen visade däremot Marks, Vedens och Bollebygds domsagas tredje valkrete (15-3), Pajala och Korpilombolo tingslag (15-4), Tunaläns härad (15-8) och Sevede härad (18l). Sedan år 1914 har de i röstlängd upptagnas antal i förhånande till folkmängden stegrats från 24-4 % till 27-3 %, därav på landsbygden fråk 23-6 % till 26-2 % och i städerna från 29-3 % till 33-0 'A. En dylik stegring kan även iakttagas för de allra flesta valkretsarne; endast i elva sådana, därav särskilt i Vette och Stångenäs härader i Bohuslän, VOTO procenttalen för år 1918 lägre än för år B) Röstberättigade och icke röstberättigade. De i röstlängd upptagnas fördelning på röstberättigade och på grund av oguldna kommunalutskylder eller andra orsaker icke röstberättigade var följande: För varje valkrets återfinnas motsvarande uppgifter i tab. 1, kol. 4 5 varjämte tab. C i det föregående angiver de röstberättigades relativa antal i förhållande dels till hela folkmängden och dels till samtliga i röstlängd upptagna. Enligt sistnämnda tabell utgjorde i hela riket de röstberättigade 80-4 % av alla i röstlängd upptagna emot 80-8 % jnom samma valkretsar år Särskilt för landsbygden uppgick motsvarande procenttal år 1918 till 81-5 och år 1914 till 80-7, och särskilt för städerna till resp och detta avseende har sålunda under de fyra senaste åren en ej obetydlig försämring inträffat för städerna, medan ställningen för landsbygden i någon mån förbättrats. För riket i dese helhet har såsom följd härav de röstberättigades relativa antal något minskats. Denna minskning av relativa antalet röstberättigade varemot svarar en ökning i antalet icke röstberättigade som år 1918 kan konstateras i städernas, har åstadkommit, att städernas procenttal icke längre når upp till landsbygdens, vilket däremot var förhållandet vid valen år Man haj här möjligen att se en inverkan av den ekonomiska kristiden, som hårdare drabbat städernas invånare, vilka alltså i större utsträckning fallit för skattestreoket. Dock förtjänar påpekas, att siffran för år 1914 var ovanligt gynnsam för städerna,

28 18 DEN KOMMUNALA RÖSTRÄTTEN. medan' landsbygden däremot såväl år 1910 som 1912 och 1916 uppvisade högre tal än städerna. Uteträckes jämförelsen mellan landsbygd och städer i fråga om relativa antalet röstberättigade till de särskilda landstingsområdena och valkretsarna, anträffas icke alltid, såsom för hela riket var fallet, högre procenttal på landsbygden än i städerna, utan äro icke sällan procenttalen på landsbygden avsevärt lägre än i städerna. Det lägsta relativa antalet röstberättigade å landsbygden anträffas i Stångenäs härad (50-5 %), Njurunda tingslag samt Sköns och' Alnö socknar (53-2 %), Sotenäs härad (58-0 %) och överluleå tingslag (63-8 %), det högsta däremot i Särna oeh Idre tingslag, där samtliga i röstlängden upptagna även antecknats såsom röstberättigade. Minimitalen bland städerna uppvisa Trollhättan (55-2?«), Söderhamn (60-7 %) och Karlstad (61-1 %), maximum åter Simrishamn (ä7-3 %) och Vimmerby (95-9 %). Inom vilka röstgrupper de röstberättigades relativa antal var minst, framgår med all tydlighet av nedanstående siffror, som angiva de röstberättigade inom varje enröstgrupp i procent av alla i röstlängden upptagna inom samma grupp: För såväl landsbygd som städer var de röstberättigades relativa antal avsevärt större inom de högre röstgrupperna än inom de lägre. Procenttalen befunno sig i stort sett i jämn stegring från de lägre till de högre röstetalen. Minimum anträffas för landebygden inom den lägsta röstgrappen med de röstberättigade uppgående till 77-9 % av alla i röstlängd upptagna, och maximum vid 32 röster, med

29 DEN KOMMUNALA RÖSTRÄTTEN %. I städerna vax olikheten i detta avseende mellan lägre och högre röstgrupper ännu större. Minimum, som där anträffas vid 3 röster, utgör 66-2 %, och maximum, vid 33 röster, uppgår till 99-4 %. Såsom redan framhållits, var vid 1918 års landstingsmannaval de röstberättigades relativa antal icke obetydligt större på rikete landsbygd än i städerna. Av ovanstående sammanställning framgår nu, att denna städernas ofördelaktigare ställning beror på en starkare decimering av de röstägande.inom de lägre röstgrupperna. Medan sålunda på landsbygden de röstberättigades relativa antal endast inom tre röstgrupper (1, 2 och 4) understeg 80 %, var detta i städerna fallet inom de 13 lägsta röstgropperna. Inom de 26 lägsta Testgrupperna var landsbygdens procenttal ofta ej obetydligt högre än.städernas, men inom de 14 högsta röstgrupperna var städernas ställning däremot i allmänhet gynnsammare to landsbygdens. En följd av att de röstägande i större utsträckning förlorat sin rösträtt inom de lägre röstgruppema än inom de högre var, att medelröstetalet för de icke röstberättigade var betydligt lägre än för alla i röstlängd upptagna liksom för de.röstberättigade. Sålunda uppgick på landsbygden medelröstetalet för de icke röstberättigade till endast 4-4, medan detsamma för alla i röstlängd upptagna utgjorde 5-4 samt för de röstberättigade 5-6, och; i städerna utgjorde motsvarande medeltal för de icke röstberättigade endast 7-2, men för alla i röstlängd upptagna och för de röstberättigade resp och För att underlätta en jämförelse mellan landsbygd och städer i avseende på de röstägandes fördelning efter röstetalens storlek hava i efterföljande tablå de röstberättigade och icke röstberättigade sammanförts i tre större röstgrupper efter den beskattningsbara inkomstens storlek på 'grundval av uppgifter, som meddelas i tab. 6 angående de röstberättigades och icke röstberättigades fördelning på enröstgrupper. Till den första gruppen höra både på landsbygden och i städerna alla med en beskattningsbar inkomst av till och med 500 kr., den andra gruppen omfattar i båda fallen personer med en beskattningsbar inkomst av kr. och den tredje omfattar alla med högre inkomst. Jämföras ined varandra de siffror i ovanstående tablå, som angiva antalet av alla i röstlängd upptagna inom de tre grupperna, visar det sig, att de lägre inkomsttagarne voro betydligt talrikare på landsbygden än i städerna. Till

30 20 DEN KOMMUNALA RÖSTRÄTTEN. den lägsta inkomstgruppen hörde sålunda på landsbygden icke mindre än 65-0 %, men i städerna endast 39-1 % av alla kommunalt röstägande. Bedan den andra gruppen var relativt större för städerna, och den högsta àv de tre grupperna var i städerna proportionsvis tvä ocih en halv gånger så stor som på landsbygden. Ungefär samma proportion mellan de olika inkomstgrupperna företedde även de röstberättigade och icke röstberättigade var för sig. Vid en jämförelse med förhållandena ar 1914 finner man, att såväl å landsbygden som isynnerhet i städerna skett en ej oväsentlig förskjutning mot högre röstetal. Sålunda hade år 1914 exempelvis 20-S % av de röstägande i städerna över 15 röster, medan motsvarande procenttal innevarande år «tigit till C) Reduktion av röstetalet. I de gällande bestämmelserna angående beräkningen av röstetal i landskommunerna finnes stadgat, att ingen får utöva rösträtt för större antal röster, än som svarar mot en tiondel av kommunens hela röstetal efter röstlängden. I alla kommuner med ett sammanlagt röstetal av Tab. D. Antalet landskommuner med mindre än 400 röster, samt antalet personer med reducerat röstetal.

31 LANDSTINGSMANNAVALEN 21 mindre än '400 röster blir härigenom det eljest gällande röstmaximum på 40 röster ytterligare reducerat- Denna begränsning av röstskalan gäller' visserligen icke vid val av landstingsmän, amen' en utredning, i vilken utsträckning densamma i övrigt kommit till användning, torde likväl vara av intresse, varför i tab. D lämnas en översikt av antalet kommuner med mindre än 400 röster ävensom å antalet i röstlängd upptagna personer, som i dessa kommuner fått sitt röstetal reducerat. Kommunerna hava därvid för större överskådlighets skull indelats i fyra grupper efter röstetalets storlek. Av tabellen framgår,. att antalet kommuner bland dem som deltogo i 1918 års laadstingsmannaval, vilkas sammanlagda röstetal understeg 400, utgjorde 174. Talrikast voro dessa kommuner i Älvsborgs och Skaraborgs län. I förstnämnda län hade icke mindre än 53 av de 120 landskommuner, inom vilka val ägde rum år 1918, ett röstetal, som understeg 400. De två kommunerna med ett sammanlagt röstetal av under 100 voro Norra Säm (79) och Jällby (84) i Älvsborgs län. I många av ovannämnda kommuner med mindre än 400 röster kommo likväl icke bestämmelserna om reducering av röstskalan att tillämpas, då röstetalet icke för någon översteg en tiondel av hela röstetalet. Antalet i röstlängd upptagna personer, som fått sitt röstetal reducerat, uppgick i samtliga dessa kommuner till inalles 51..Helt naturligt var deras antal relativt större i kommunerna med de lägsta röstetalen. I de två komanunerna med mindre än 100 röster var antalet personer med reducerat röstetal'5 och inom de 25 kommunerna i röstetalsgruppen var motsvarande antal 15, men inom kommunerna med ett röstetal av , vilkas antal uppgick till 71, funnos endast 14 personer, som fått sitt röstetal reducerat. III. Landstingsmannavalen för perioden 1918/1922. A) Deltagandet i valen. De absoluta talen för antalet i valen deltagande personer erhållas för varje valkrets i tab. 1 genom sammanslagning av antalet godkända och kasserade valsedlar (kol. 14 och 22). Antalet avgivna valsedlar motsvaras av det antal personer, som vid valen faktiskt utövat rösträtt, oavsett om det skett personligen eller genom fullmakt. Vid 1918 års landstingsmannaval utgjorde hela antalet röstande , därav på landsbygden och i städerna Är 1914 (191?) avgåvos inom samma valkretsar , därav på landsbygden och i städerna, vadan alltså vid 1918 års val deltagit inalles röstande mindre än år 1914 (1912). För landsbygden särskilt uppgår minskningen till röstande, medan däremot städerna förete en ökning av Liksom de röstandes absoluta antal sålunda var' mindre år 1918 än vid närmast föregående val inom samma valkretsar, så var ock nämnda år deltagandet i valet, mätt efter förhållandet mellan antalet röstande och röstberättigade, ganska avsevärt mindre. I hela riket hade år 1918 antalet röstande sjunkit till 54-5 % av de (röstberättigade från 63-7 % år Tör landsbygden enbart

32 22 LANDSTINGSMANNAVALEN. utgjorde motsvarande procenttal 54-5 % år 1918 och 63-9 % år 1914 samt för städerna resp % och 62-8 %, således en något starkare minskning för landsbygden än för städerna. Anmärkningsvart är, att vid föreliggande val deltagandet varit procentuellt lika stort å landsbygden och i städerna. Till jämförelse med förestående procenttal må'erinras om, att vid landetingsmannavalen år 1916 de röstande i hela riket utgjorde 56-0 % av de röstberättigade, därav för landsbygden 55-8 % och för städerna 57-1 %. Deltagandet var sålunda jämväl år 1916 livligare än år Göres åter en jämförelse med senaste riksdagsmannaval till andra kammaren eller valen hösten 1917, finner man, att relativa antalet röstande vid dessa val även var betydligt högre än vid 1918 års landstingsmannaval. Vid sagda riksdagsmannaval utgjorda nämligen de röstande i hela riket 65-8 % av de röstberättigade, därav för landsbygden 64-0 % och för städerna ej mindre än 71-8 %. En översikt av deltagandet i marsvalen år 1918 meddelas för varje valkrets i tab. C kol. 5, å sid. 9 och följ., varjämte i efterföljande tablå valkretsarna sammanförts i vissa grupper alltefter det större eller mindre deltagandet i valen. Såsom av ovanstående sammanställning framgår, var deltagandet i valen mycket växlande inom de olika valkretsarna. Det livligaste deltagandet uppvisade på landsbygden Marks, Vedens och Bollebygds domsagas tredje valkrets i Ålvsborgs län, med de röstande utgörande 69-6 % eller över två tredjedelar av de röstberättigade. I ytterligare sex landsbygdsvalkretsar översteg det relativa antalet röstande 65 %. Lägsta procenttalen åter förekommo i Pajala och Korpilomboîo tingslag i Norrbottens län, Särna och Idre tingslag i Kopparbergs län och i Solna kommun i Stockholms län, varest endast respektive 27-8 %, 34-3 % och 34-7 % av de röstberättigade avgåvo sina röster. Pajala och Korpilomboîo tillhöra de mera glest befolkade, men mycket vidsträckta valkretsarna i övre Norrland, där deltagandet även vid föregående landstingsmannaval varit ringa. I Slrna och Idre kan möjligen det höga relativa antalet