INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN"

Transkript

1

2 INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, Täckningsår: Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser rörande Riksdagsmannavalen, Riksdagens andra kammare, Landstingsvalen och Kommunala rösträtten. Efterföljare: Riksdagsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1909/ /1968. Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagsvalet. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagen. (Sveriges officiella statistik). Stockholm, Täckningsår: Kommunala valen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 3, Kommunalfullmäktige. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Landstingsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Kommunala valen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Landsfullmäktige. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S : Allmänna val (Tab ). Riksdagsmannavalen åren av Statistiska centralbyrån Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-valen-r

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK ALLMÄNNA VAL RIKSDAGSMANNAVALEN ÅREN AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1949 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉLECTIONS LES ÉLECTIONS POUR LE PARLEMENT EN PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE

5 TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån lar härmed överlämna sin redogörelse för riksdagsmannavalen åren Stockholm den 25 juni Underdånigst ERNST HÖLJER. HENRIK GESCHWIND. Lars Asplund.

6 IV Innehållsförteckning. Text. Sid. Inledning 1* Första kammaren 2* Valtekniska förhållanden 2* Valkretsindelning 2* Mandatens fördelning 2* Valen till första kammaren åren * Nya röstsammanräkningar under tiden från början av 1945 års riksdag till riksdagens början år * Första kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år * Andra kammaren 12* Nya röstsammanräkningar under tiden från början av 1945 års riksdag till riksdagens början år * Valen till andra kammaren år * Valtekniska förhållanden 13* Valkretsindelning m. m. 13* Valdistriktsindelning 15* Den preliminära röstfördelningen 18* Rösträtten 19* Vid valet gällande rösträttsbestämmelser m. m. 19* I röstlängd upptagna personer 20* Röstberättigade 22* Icke röstberättigade 24* Valdeltagandet 25* Valdeltagandet i olika valkretsar och valdistrikt 26* Röstning inför röstmottagare 30* Valkuvert utan godkänt innehåll och överklagade val 35* Kasserade valkuvert och valsedlar 35* Överklagade val 40* Partifördelningen och valresultatet 40* Samverkan mellan partierna. Väljarbeteckningar 40* Sammanhållningen inom partierna 43* De godkända valsedlarnas fördelning på partier 44* De valda riksdagsledamöternas partiställning 51* Andra kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år * Urvalsundersökningen 58* Grunderna för det representativa urvalet 59* Ben maskinella bearbetningen 59* I röstlängd upptagna personer 60* Röstberättigade 65* Valdeltagandet inom olika yrkes- och socialgrupper samt efter ålder och civilstånd 67* Valdeltagandet inom kommungrupper 71* Valdeltagandet inom olika åldersgrupper 71* Partifördelningen inom kommungrupper 75* Bilaga. Förteckning över vid urvalsundersökningen framställda s. k. råtabeller... 80*

7 Tabeller. Sid. Tab. 1. Valen till första kammaren åren De valdas namn, yrke och rösttal m. m. 1 Tab. 2. Rösträtten vid andrakammarval, valkretsvis, enligt de år 1948 upprättade röstlängderna 4 Tab. 3. Avgivna valsedlar och valda riksdagsledamöter vid valen till andra kammaren, valkretsvis, åren 1948 och Tab. 4. Rösträtten och valen till andra kammaren, valdistriktsvis, år Tab. 5. Valen till andra kammaren år Väljarbeteckningar. De valdas namn, yrke och rösttal 131 Tabeller upprättade på grundval av representativt urval: Tab. 6. Röstberättigade och i valet deltagande män och kvinnor efter ålder inom olika närings- och socialgrupper vid andrakammarvalen år Tab. 7. Röstberättigade och i valet deltagande efter ålder inom större yrkesgrupper, vid valen till andra kammaren, år Tab. 8. Röstberättigade och i valet deltagande inom större yrkesgrupper, valkretsvis, vid valen till andra kammaren, år Tab. 9. Röstberättigade och i valet deltagande inom särskilda kommungrupper, valkretsvis, vid andrakammarvalen år V Table des matières. Texte. Pages Introduction 1* La Première Chambre 2* Circonstances techniques des élections 2* Circonscriptions électorales 2* Répartition des mandats 2* Élections pour la Première Chambre, de 1945 à * Dépouillements renouvelés des voix, de 1945 à * Composition de la Première Chambre en * La Seconde Chambre 12* Dépouillements renouvelés des voix, de 1945 à * Élections pour la Seconde Chambre en * Circonstances techniques des élections 13* Circonscriptions électorales, etc. 13* Districts électoraux 15* Dépouillement préliminaire des voix 18* Droit de vote 19* Stipulations de droit de vote, etc. 19* Personnes inscrites dans les listes électorales 20* Personnes ayant droit de vote 22* Personnes n'ayant pas droit de vote.. 24* Participation aux élections 25* Participation dans les différentes circonscriptions et districts électoraux. 26* Votes exécutés devant les délégués speciaux 30* Bulletins et enveloppes annulés et élections ayant donné lieu à protestation * Bulletins et enveloppes de vote annulés 35* Élections ayant donné lieu à protestation 40*

8 VI Pages Partis politiques et résultats des élections 40* Collaboration deg partis. Désignations électorales 40* Liaison en groupes dans les partis 43* Bulletins de vote valables par partis 44* Représentants élus par partis 51* Composition de la Seconde chambre en * Enquête faite par la méthode représentative sur les élections pour la Seconde Chambre en * Méthode de sélection 59* Dépouillement mécanique 59* Personnes inscrites dans les listes électorales 60* Personnes ayant droit de vote 65* Participation aux élections par âge et par état civil dans les différents groupes professionnels et sociaux 67* Participation aux élections dans certains groupes de communes 71* Participation aux élections par âge 71* Répartition par partis dans certains groupes de communes 75* Annexe. Liste des tableaux fondamentaux établis par la méthode représentative... 80* Tableaux. Tabl. 1. Élections pour la Première Chambre de 1945 à Nom, profession et nombre des voix etc. des députés 1 Tabl. 2. Droit de vote aux élections pour la Seconde Chambre en 1948 d'après les listes électorales, par circonscriptions électorales 4 Tabl. 3. Bulletins de vote et représentants élus aux élections pour la Seconde Chambre, par circonscriptions électorales, en 1948 et en Tabl. 4. Droit de vote et élections pour la Seconde Chambre, par districts électoraux, en Tabl. 5. Élections pour la Seconde Chambre en Désignations électorales. Nom, profession et nombre des voix des députés 131 Tableaux se référant à 1 /10 du nombre des personnes inscrites dans les listes électorales en Tabl. 6. Personnes ayant droit de vote et votants aux élections pour la Seconde Chambre, par âge, dans les différents groupes sociaux, en Tabl. 7. Personnes ayant droit de vote et votants aux élections pour la Seconde Chambre, par profession, en Tabl. 8. Personnes ayant droit de vote et votants aux élections pour la Seconde Chambre, par profession et par circonscriptions électorales, en Tabl. 9. Personnes ayant droit de vote et votants aux élections pour la Seconde Chambre dans certains groupes de communes, par circonscriptions électorales, en Résumé en français VII

9 VII Résumé de la Statistique électorale pour les années Dans ce rapport toutes les élections et tous les dépouillements renouvelés des voix qui ont eu lieu pour la Première Chambre ainsi que pour la Seconde Chambre de la Diète suédoise (>Eiksdagen»5 pendant les années sont traités. Les élections pour les deux chambres se font d"après le principe de la représentation proportionnelle. Pour le remplacement d"un membre dont la place devient vacante avant l'expiration du temps pour lequel il est élu, on n'a pas besoin de faire une élection partielle; il suffit en régie de faire un dépouillement renouvelé des bulletins de vote déposés. Les élections pour la Première Chambre se font par les conseils généraux et par les conseils municipaux des grandes villes pour une période de huit ans. Cependant, toute la chambre n'est pas renouvelée chaque fois, les circonscriptions étant divisées en huit groupes, de sorte qn'nn d'eux élit chaque année des membres pour une période de huit ans. Ainsi, pendant l'année représentants furent élus ainsi que 20 en 1946, 18 en 1947 et 17 en La chambre qui se compose de 150 membres, compte, au commencement de l'année 1949, 24 conservateurs, 21 de la ligue des paysans, 18 de la ligue du peuple, 84 social-démocrates et 3 communistes. Les élections pour la Seconde Chambre ont lieu tons les quatre ans au mois de septembre quand tous les membres sont élus. Le paya est divisé en 28 circonscriptions électorales, dont chacune élit 3 24 députés. Tons les citoyens suédois, hommes et femmes, jouissant du droit de citoyen et âgés d'au moins 21 ans révolus l'année précédente ont le droit de vote, exception faite pour ceux qui sont interdits. Le tableau p. 25* indique la fréquence des différentes causes de la perte du droit de vote. Chacun qui n'est pas exclu par une des causes de disqualification susmentionnées est inscrit dans la liste électorale comme ayant droit de vote. Les chiffres suivants indiquent le nombre des personnes inscrites dans les listes électorales en 1948, ainsi que leur répartition au point de vue du droit de vote: Campagne Villes Pays entier Inscrits dans les listes dont: ayant droit de vote S3 n'ayant pas droit de vote.. 3â En proportion de la population totale les personnes inscrites dans les listes étaient de 70'0 %, et celles qui avaient droit de vote effectif de 68'8 %. Dans la campagne les électeurs effectifs n'étaient que de 67'i % de la population; dans les villes ils montaient à 70'5 %. En automne 1948, électeurs (82'7 %) ont pris part aux élections générales pour la Seconde Chambre pour la période de La participation était de 81'6 % à la campagne et de 84'1 % dans les villes. Parmi les hommes, la participation était de 84'S %, tandis que pour les femmes le pourcentage ne montait qu'à 80'7. Depuis l'élection précédente, certaines mesures ont été prises pour faciliter la participation aux élections. Ainsi, les électeurs qui, le jour de l'élection, se trouvaient dans un endroit autre que celui où ils étaient inscrits dans les listes électorales, ont eu le droit de déposer leur bulletin de vote aux bureaux de poste. Pour personnes vivant à l'étranger et pour personnes dans certains groupes professionnels (militaires, hommes d'équipage etc., personnel des chemins de fer, des postes, de la douane et du pilotage) on a introduit le droit de donner le bulletin de vote à une manière spéciale, avant le jour de l'élection. Le nombre des personnes ayant voté de manière spéciale aux élections pour la Seconde Chambre s'élevait à

10 VIII Le parti eooservatif et les communistes ont diminué tandis que la ligne des paysans. la ligne du peuple et le parti social-démocratique ont augmenté. Une répartition des communes rurales indique que le changement est, en général, un peu plus accentué dans les communes industrielles que dans les communes essentiellement agricoles. Le nombre des députés de la Seconde Chambre est de 230, c'est-à-dire il y a un représentant en moyenne sur les habitants. La composition de la chambre après les élections de 1944 et de 1948 ainsi que la répartition des bulletins de vote valables sur les différents partis politiques ressortent du tableau suivant (voir aussi tabl. S): Dans les publications sur les élections antérieures on a rendu compte de toutes les personnes inscrites dans les listes électorales réparties par catégories professionnelles lesquelles ont été groupées dans les classes sociales I, H, III comprenant à tout prendre la classe la plus élevée, moyenne et ouvrière respectivement. Dans cette publication on a présenté les données analogues pour l'élection de la Seconde Chambre en Cette fois les données sont pourtant comme en 1944, basées sur un échantillonage fait d'après la méthode représentative qui se réfère à ^'îo environ du nombre des personnes inscrites dans les listes électorales. Les personnes ayant droit de vote et les personnes ayant voté, comprises dans le matériel choisi pour dépouillement statistique, sont réparties par les différents groupes professionnels, sociaux, d'âge et d'état civil. Comme à l'élection précédente l'intérêt pour l'élection a été le plus vif parmi la classe la plus élevée dont pas moins de 93'3 % des hommes et 92'3 % des femmes ont voté. Dans la classe moyenne 87'7 %. des hommes et 84"0 % des femmes ont pris part dans les élections. La classe ouvrière montrait un intérêt plus faible que les autres, c'est-à-dire 82'2 % respectivement 77'7 % ont voté. Si l'on répartit les classes sociales dans les groupes de différents âges on peut également constater que la classe la plus élevée montre les chiffres les plus hauts de participation dans les élections tandis que la classe ouvrière montre les chiffres les plus bas. En répartant les personnes ayant droit de vote et les personnes ayant voté d'après l'âge et l'état civil on trouve que les mariés de tous les groupes d'âge ont participé plus intensivement aux élections que les célibataires et les ci-devant mariés. On a réparti les femmes en trois groupes: l:o) mariées, 2:o) autres membres de famille et 3:oi celles qui exercent une profession etc. En général l'intérêt pour les élections a été plus grand parmi les femmes mariées que parmi les hommes. L'intérêt des femmes exerçant une profession et surtout des femmes membres de famille était au contraire moins vif que celai des femmes mariées.

11 INLEDNING. Föreliggande berättelse behandlar dels de under åren förrättade valen till riksdagens första kammare, dels de val till andra kammaren, som ägde rum hösten Därjämte redogöres för de nya röstsammanräkningar vad beträffar båda kamrarna, som ägt rum från ingången av 1945 års riksdag till riksdagens början år Berättelsens innehåll ansluter sig i allt väsentligt till den för åren utgivna redogörelsens. En särskild bearbetning enligt maskinell metod av ett till tio procent uppgående representativt urval av i röstlängd upptagna personer har verkställts efter i huvudsak samma grunder som för 1944 års andrakammarval. De viktigaste resultaten av denna urvalsundersökning hava sammanställts i särskilda avdelningar i slutet av texten (se sid. 58* ff) och efter de övriga tabellbilagorna. Statistiken över rösträtten grundar sig sedan 1944 års val på av valnämndernas ordförande på landsbygden samt magistrater och kommunalborgmästare i städerna enligt fastställt formulär meddelade uppgifter. Statistiken rörande partifördelning och valdeltagande vid andrakammarvalen grundar sig dels på de vid röstsammanräkningarna förda protokollen, av vilka länsstyrelserna insänt avskrifter, dels på av samma myndigheter enligt fastställt formulär meddelade uppgifter för varje valdistrikt om antalet i valet deltagande män och kvinnor. Till grund för redogörelsen över röstning inför röstmottagare ligga de vid sådant röstningsförfarande avlämnade ytterkuverten med påtecknade röstlängdsutdrag, vilka för statistisk bearbetning införskaffats från samtliga länsstyrelser, ävensom ett urval av de i 71 3 mom. vallagen föreskrivna förteckningarna över ansökningar om röstlängdsutdrag. För den representativa undersökningen av rösträtten och valdeltagandet efter ålder, socialklass och yrke m. m. har såsom redan nämnts verkställts en bearbetning i begränsad omfattning av själva röstlängderna. Beträffande Stockholms stad har bearbetningen av det statistiska primärmaterialet verkställts av stadens statistiska kontor, som sedan till centralbyrån överlämnat de härpå grundade uppgifterna.

12 2* MANDATENS FÖRDELNING. Första kammaren. Valtekniska förhållanden. Valkretsindelning. För valen till första kammaren indelas enligt vallagen riket i nitton valkretsar, nämligen: 1. Stockholms stad; 2. Stockholms län och Uppsala län; 3. Södermanlands län och Västmanlands län; 4. Östergötlands län med Norrköpings stad; 5. Jönköpings län; 6. Kronobergs län och Hallands län; 7. Kalmar läns norra och södra landstingsområden samt Gotlands län; 8. Blekinge län och Kristianstads län; 9. Malmöhus län med Malmö stad och Hälsingborgs stad; 10. Göteborgs stad; 11. Göteborgs och Bohus län; 12. Älvsborgs län; 13. Skaraborgs län; 14. Värmlands län; 15. Örebro län; 16. Kopparbergs län; 17. Gävleborgs län med Gävle stad; 18. Västernorrlands län och Jämtlands län; 19. Västerbottens län och Norrbottens län. Valkretsarna bestå sålunda antingen av ett eller flera landstingsområden eller av stad, som ej deltager i landsting, eller ock av båda delarna. Valkretsarna indelas i åtta nedan angivna grupper. Varje år i september förrättas val i en av grupperna, vilka avlösa varandra i tur och ordning, till dess efter åtta år kammaren i sin helhet förnyats. Mandatens fördelning. Antalet riksdagsmän i första kammaren utgör enligt riksdagsordningen 150, och mandattiden är åtta år, räknat från januari månads början året efter valet. Antalet mandat inom varje valkrets bestämmes efter folkmängden på så sätt, att en riksdagsman väljes för varje fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel av rikets folkmängd (riksvalkvoten). Om härigenom icke hela antalet (150) kan fördelas, erhålla de valkretsar, vilka efter fördelningen ha de största överskottstalen i fråga om folkmängd, vardera ytterligare en riksdagsman i ordning efter dessa tals inbördes storlek, så långt erfordras. Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt dessa grunder äger utse, fastställes vart tionde år av Konungen. Senast bestämdes detta antal genom kungl. kungörelsen den 5 juni 1941 på grundval av folkmängdsuppgifter, lämnade av statistiska centralbyrån. Huru bestämmandet skett, framgår närmare av tab. A i års berättelse. I förhållande till den föregående fördelningen innebar den år 1941 fastställda, att Stockholms stads valkrets erhöll två och Göteborgs stads valkrets ett mandat mera, men Östergötlands

13 VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN * läns med Norrköpings stad, Värmlands läns och Gävleborgs läns med Gävle stad valkretsar var och en ett mandat mindre än förut. Dessa omregleringar ägde rum åren 1941 och Valmän för utseende av riksdagsmän i första kammaren äro landstingens ledamöter samt stadsfullmäktige i städer, som ej deltaga i landsting. För Gotlands läns landsting gäller dock på grund av en undantagsbestämmelse, att endast en del av ledamöterna (f. n. 13) äga att deltaga i det med Kalmar läns båda landsting gemensamt förrättade förstakamrnarvalet; bestämmelsen är tillkommen för att tillförsäkra de respektive landstingen det inflytande på valet i valkretsen, som står i förhållande till landstingsområdenas folkmängd. Enahanda inskränkning i valmännens antal finnes för i landsting icke deltagande städer, vilka tillhöra samma valkrets som landstingsområde. I fråga om valen av landstingsmän och stadsfullmäktige hänvisas till statistiken rörande de kommunala valen. Valen äro proportionella. Partibeteckning skall å valsedel utsättas, men däremot må icke kartell- eller fraktionsbeteckning förekomma vid förstakammarval. Valsedel må upptaga särskilda efterträdarenamn (högst två) för var och en av kandidaterna till själva riksdagsmannavalet. Valbara äro kommunalt röstberättigade män och kvinnor över 35 år, oavsett om de bo inom valkretsen eller icke. Enär den valperiod, som gäller för förstakammarvalen, är jämnt dubbelt så lång (åtta år) som den för landstingsmanna- och elektorsval gällande (fyra år), måste valkretsarna alltid komma att välja riksdagsmän i samma tur efter senast förrättat val till de nämnda korpor a lionerna. Första året därefter väljer sålunda varannan gång tredje och varannan gång sjunde valkretsgruppen o. s. v., och sista året, eller omedelbart före nyval av landstingsmän och elektorer, välja var sin gång andra och sjätte grupperna av valkretsar. Valen till första kammaren åren I tab. 1 av föreliggande berättelse redogöres för under åren förrättade val till första kammaren. Under vart och ett av dessa år förrättades val i två valkretsar, nämligen år 1945 i Stockholms stad och Älvsborgs län, år 1946 i Stockholms och Uppsala läns valkrets samt Västerbottens och Norrbottens läns valkrets, år 1947 i Södermanlands och Västmanlands läns valkrets samt Blekinge och Kristianstads läns valkrets och år 1948 i Östergötlands läns med Norrköpings stad valkrets samt Västernorrlands och Jämtlands läns valkrets. Tab. 1 innehåller uppgifter om antalet avgivna valsedlar under varje särskild partibeteckning samt om de valdas namn, yrke, partiställning och rösttal m. m. Tabellen lämnar även upplysning om den samverkan, som ägt rum mellan partierna. Då väljarnas partiställning vid förstakammarvalen är känd på förhand, tager denna samverkan delvis andra former än

14 4* VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN som tillämpas vid andrakammarvalen och tillgår ibland så, att ett parti avstår någon eller några överskottsröster till ett annat. Den vanligaste formen för samverkan är dock, att gemensam partibeteckning användes. Under här ifrågavarande period voro kartellerna följande: Höger -r bondeförl)hudet+folkpartiet Höger-f folkpartiet 1 1 Socialdemokraterna + kommunisterna Karteller förekommo under redogörelseperioden vid 7 val och antalet karteller utgjorde 11. I 3 fall tog sig emellertid samverkan den formen, att den ende kommunistiske representanten anslöt sig till socialdemokraterna. Dessutom förekom vid valet år 1945 i Älvsborgs läns valkrets ett slags underkartell mellan bondeförbundet och folkpartiet, bestående i att dessa båda partier, som eljest gingo i kartell med högern, enades om gemensam kandidatlista. Endast inom två av de valkretsar, som gått till val under perioden , inverkade kartellbildningen på valutgången. Kartellen mellan högern, bondeförbundet och folkpartiet i Östergötlands läns med Norrköpings stad valkrets medförde sålunda en mandatvinst från socialdemokraterna, vilket mandat genom lottning mellan bondeförbundet och folkpartiet kom att tillfalla det sistnämnda partiet. Bondeförbundet och folkpartiet uppnådde nämligen lika jämförelsetal för besättandet av den sista platsen. I Älvsborgs läns valkrets medförde den ovannämnda underkartellen mellan bondeförbundet och folkpartiet, att det sistnämnda partiet tryggade ett mandat, som eljest skulle ha tillfallit högern. I fyra av kartellerna under redogörelseperioden omfattade partiernas samverkan även gemensam kandidatlista. Något fall av röstlån har däremot icke förekommit. Tab. A ger en överblick över partiernas styrkeförhållanden inom valkorporationerna vid här ifrågavarande val och vid nästföregående val i samma valkretsar. Under perioden har minskning av högerns och ökning av bondeförbundets, folkpartiets och kommunisternas representation ägt rum. Även socialdemokraterna visa någon ökning, medan socialistiska partiet förlorat samtliga representanter i de berörda valkretsarna (3 i Stockholms stad och 2 i Stockholms och Uppsala läns valkrets). I Stockholms stads valkrets ökade kommunisterna sin representation inom valkorporationen med 8 medlemmar på bekostnad av samtliga övriga partier med undantag av folkpartiet. I tab. A lämnas även uppgifter om de valda riksdagsmännens fördelning efter partier vid senaste och näst föregående val. Med avseende på personomsättningen befinnes, att av 77 under perioden valda de omedelbart omvalda utgjorde 49 eller 63-6 %. Under åren var denna andel 68i <Jc, under åren % och slutligen under åren i. Relativa antalet i egentlig mening nyvalda under åren var sålunda något högre än under närmast föregående fyraårsperiod. Av de omedelbart omvalda hade åtta tidigare tillhört andra kammaren. Av de nyvalda hade åtta vid valtillfället mandat i andra

15 Tab. A. Partifördelningen inom valkorporationerna och bland de valda dels vid valen till första kammaren åren , dels vid nästföregående val i samma valkretsar. VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN *

16 6* VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN Tab. B. Nya röstsammanräkningar till första kammaren, förrättade under Anm. H: höger; B: bondeförbnndet; F: folkpartiet; Sd: socialdemokrater: K: kommunistiska pargâeude ledamotskap av första, resp. andra kammaren (angives endast för efterträdarna). kammaren, från vilken de övergingo genom valet, och några hade förut innehaft mandat i riksdagen, nämligen en i första och en i andra kammaren. Uppgiften om föregående riksdagsmannaskap i förekommande fall lämnas för de valda i tab. 1. Nya röstsammanräkningar under tiden från början av 1945 års riksdag till riksdagens början år Jämlikt vallagens bestämmelser skall vid uppkommen ledighet efter riksdagsman, som avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald, ny röstsammanräkning för utseende av efterträdare förrättas. Nytt val an-

17 NYA RÖSTSAMMANRÄKNINGAR INTILL BÖRJAN AV 1949 ÅRS RIKSDAG. 7* tiden från riksdagens början år 1945 intill början av 1949 års riksdag. tiet. Yrke och partiställning avse tidpunkten för röstsammanräkningen. I och II beteckna foreställes endast för det fall, att å de valsedlar, som upptaga den avgångnes namn, icke någon finnes upptagen, som kan inträda i den avgångnes ställe. Under tiden från början av 1945 års riksdag intill början av 1949 års riksdag förrättades 30 nya röstsammanräkningar mot 37 under föregående fyraårsperiod. I tab. B meddelas uppgifter om namn, yrke och parti för såväl de avgångna ledamöterna som efterträdarna samt om föregående riksdagsmannaskap för de sistnämnda ävensom om mandattiden, avgångsorsaken och tidpunkten för röstsammanräkningen. I de fall, där avsägelse före eller vid själva sammanräkningen inkommit från den, som skulle ha utsetts till efterträdare, och till följd härav annan efterträdare blivit utsedd, ') Se elfte raden nedanför. 2 ) Efter avsägelse av fru S. Rönn-Christiansson. ledamot av andra kammaren. 3 ) Efter avsägelse av B. Näsgärd, statssekreterare. 4) Se femte raden nedanför. 5 ) Se följande rad.

18 8* FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR räknas hela förrättningen, som en röstsammanräkning. Dylika fall angivas i noter till tabellen; de voro två under den tid, det här gäller. Dödsfall var orsaken till den nya röstsammanräkningen i sex fall. Den berodde på avsägelse till följd av inval i andra kammaren i ett fall. Av efterträdarna voro samtliga utom åtta nykomlingar i riksdagen. Bland under perioden vid ordinarie val utsedda riksdagsmän förekom intet dödsfall eller någon avsägelse före nästa riksdags öppnande. Efterträdarna tillhörde i samtliga fall utom ett samma parti som företrädaren. I ett fall efterträdde nämligen en representant för folkpartiet en medlem av bondeförbundet, beroende på att dessa båda partier samverkat vid valtillfället (Malmöhus län år 1944). Första kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år Uppgifterna om kammarens sammansättning vid 1949 års riksdag grunda sig'i huvudsak på den av kammarens kansli vid riksdagens början uppgjorda ledamotsförteckningen. Partiställningen var följande: 24 höger, 21 tillhörande bondeförbundet, 18 medlemmar av folkpartiet, 84 socialdemokrater och 3 kommunister. Med hänsyn till antalet förut bevistade riksdagar, fördela sig ledamöterna på sätt som framgår av tab. C. Medeltalet bevistade riksdagar var högst för bondeförbundets och socialdemokratiska partiets representanter med resp och Medeltalet har i allmänhet sjunkit något sedan I jämförelse med andrakammarledamöterna ha i regel första kammarens ledamöter längre riksdagstid; medeltalen utgöra resp. 9-3 och 11-7 bevistade riksdagar. Av förstakammarledamöterna vid 1949 års riksdag hade 33 förut tillhört andra kammaren, nämligen tre högermän, sju representanter för bondeförbundet, fem medlemmar av folkpartiet och aderton socialdemokrater. Till jämförelse må nämnas, att av andra kammarens ledamöter två förut tillhört första kammaren. Det är sålunda alltjämt betydligt vanligare, att en andrakammarledamot väljes till riksdagsman i första kammaren, än att det motsatta förhållandet äger rum. Antalet ledamöter, bosatta inom den valkrets, för vilken de valts, har vid de senare valen ökats betydligt, såsom av nedanstående tablå framgår.

19 FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR *9 Tab. C. Första kammarens ledamöter, fördelade efter antalet bevistade riksdagar. Proportionen mellan landsbygdens och städernas representation, i den mån en fördelning av kammarens ledamöter efter boningsorten à landet eller i stad kan betraktas såsom ett uttryck härför, har under senare år utvecklat sig på sätt framgår av nedanstående översikt

20 10* FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR Tab. D. Yrkesfördelningen bland första kammarens ledamöter. Bondeförbundet framträder helt naturligt såsom ett ganska utpräglat landsbygdsparti, och det socialdemokratiska är â andra sidan tämligen stadsbetonat. Sedan närmast föregående val har städernas representation, relativt sett, ökats inom högern, folkpartiet och det socialdemokratiska partiet, medan utvecklingen gått i motsatt riktning inom bondeförbundet. I Stockholm äro 31 förstakammarledamöter bosatta och i angränsande orter 2. Efter yrke ha första kammarens ledamöter blivit fördelade i tab. D. En

21 FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR * Tab. E. Åldersfördelningen bland första kammarens ledamöter. motsvarande fördelning avseende 1945 års riksdag återfinnes i berättelsen om riksdagsmannavalen En jämförelse ger vid handen, att gruppen allmän förvaltningstjänst och fria yrken, som alltid varit stor i första kammaren, under den senaste fyraårsperioden minskats till 74 ledamöter mot 75 år Inom gruppen jordbruk med binäringar, dit år ledamöter hörde, har siffran däremot ökats till 38. Gruppen industri, samfärdsel och handel m. m. räknar 36 ledamöter år 1949 mot 39 år Av fungerande eller förutvarande statsråd hade vid början av 1949 års riksdag 16 (20 år 1945) plats i första kammaren. Denna har numera sex kvinnliga ledamöter. Åldersfördelningen av första kammarens ledamöter vid början av år 1949 angives i tab. E, som även innehåller motsvarande uppgifter för år 1945 och år Liksom tidigare råder rätt stor olikhet i åldershänseende mellan partierna. Av kammarens 26 medlemmar under 50 år tillhörde 19 det socialdemokratiska partiet. Medelåldern 1 ) var mellan åren 1929 och 1933 i stigande men sjönk sedan obetydligt för att mellan åren 1941 och 1945 ånyo ökas något. Under den senaste 4-årsperioden höll den sig praktiskt taget konstant och uppgick vid såväl 1945 som 1949 års riksdag till 57i år. Efterföljande sammanställning visar medelålderns förändringar sedan år 1929 för de särskilda partierna inom första kammaren ävensom för kammaren i dess helhet och andra k fiimno l'on 1) Här angives åldern som det tal. som angiver skillnaden mellan år 1948 och vederliörandes födelseår. Såsom mått på medelåldern vid slutet av året torde en sålunda beräknad siffra vara något för låg.

22 12* NYA RÖSTSAMMANRÄKNINGAR INTILL BÖRJAN AV 1949 ÅRS RIKSDAG. Andra kammaren. Nya röstsammanräkningar under tiden från början av 1945 års riksdag till riksdagens början år För utseende av efterträdare till riksdagsman, som avsagt sig uppdraget eller eljest avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald, gälla liknande bestämmelser för andra kammaren som beträffande den första. Jämlikt vallagens bestämmelser skall sålunda i regel nytt val icke förrättas, utan efterträdaren till den avgångne utses genom ny röstsammanräkning, som ofördröjligen verkställes. Samtliga de under den i rubriken angivna tiden ledigblivna platserna i andra kammaren ha fyllts på sistnämnda sätt. Under ifrågavarande period företogos röstsammanräkningar för besättande av 26 ledigblivna platser. Motsvarande antal under närmast föregående period var 33. I tab. F meddelas namn, yrke och partiställning för såväl avgångna som efterträdare samt för de förra avgångsorsaken och för de senare datum för Anm. Tab. F. Nya röstsammanräkningar till andra kammaren, förrättade under H: höger; B: bondeförbundet; F: folkpartiet; Sd: socialdemokrater; K: kommunistiska pargäende ledamotskap ar första, resp. andra

23 NYA RÖSTSAMMANRÄKNINGAR INTILL BÖRJAN AV 1949 ÅRS RIKSDAG. 13* röstsammanräkningen. Fyra sammanräkningar ägde rum år 1945, fem år 1946, elva år 1947 och sex år Dödsfall var i åtta fall orsaken till den nya sammanräkningen, avsägelse på grund av inval i första kammaren i sju fall och avsägelse av annan orsak i elva fall. Av efterträdarna hade tio tidigare innehaft mandat i andra kammaren och en av dessa därjämte i första kammaren. Valen till andra kammaren år Valtekniska förhållanden. Valkretsindelning m. m. För valen till andra kammaren indelas riket i tjugoåtta valkretsar, nämligen: Stockholms stad; Göteborgs stad; Göteborgs och Bohus läns landstingsområde; Malmö, Hälsingborgs, Landskrona och Lunds städer; tiden från riksdagens början år 1915 intill början av 1949 års riksdag. tiet. Yrke och partiställning avse tidpunkten för röstsammanräkningen. I och It beteckna furekammaren (angives endast tur efterträdarna).

24 14* VALEN TILL ANDRA KAMMAREN ÅR Malmöhus läns valkrets, innefattande länets landsbygd samt städerna Ystad, Trelleborg, Skanör med Falsterbo, Eslöv och Höganäs; Älvsborgs läns norra valkrets, innefattande Nordals, Sundals, Valbo, Tössbo, Vedbo, Flundre, Väne, Bjärke, Vättle, Ale, Kullings och Gäsene härad samt städerna Åmål, Vänersborg, Alingsås och Trollhättan; Älvsborgs läns södra valkrets, innefattande Ås, Kinds, Redvägs, Marks, Vedens och Bollebygds härad samt städerna Borås och Ulricehamn; vart och ett av rikets övriga län. Valen äro proportionella, och platserna fördelas mellan partierna efter d'hondts regel. Valbara äro endast inom valkretsen röstberättigade män och kvinnor, som fyllt 25 är. 1 ) Hela antalet representanter utgör 230, vilka väljas lör en tid av fyra år. Antalet inom varje valkrets regleras efter folkmängden vid början av året näst före den fyraârsperiod, för vilken valen gälla. För varje fullt tal motsvarande en tvåhundratrettiondel av rikets folkmängd (»riksvalkvoten» för andra kammaren) utses en riksdagsman. Då vid tillämpandet av denna regel icke samtliga 230 platserna kunna fördelas, tilldelas de övertaliga platserna, en efter annan, de valkretsar, som efter första fördelningen uppvisa de största befolkningsöverskotten. Härförutom gäller den undantagsbestämmelsen, att valkrets, vars folkmängd ej uppgår till fullt tre tvåhundratrettiondelar av folkmängden, likväl äger rätt att välja 3 riksdagsmän. Till följd av denna bestämmelse erhåller Gotlands län, vars folkmängd ej uppgår till fullt två tvåhundratrettiondelar, 3 mandat. Det antal riksdagsmän, som varje valkrets ägde utse för fyraårsperioden , fastställdes genom kungörelsen den 8 maj 1948 (Sv. förf.-saml. nr 211/1948). I jämförelse med vad som förut gällt erhöll därigenom Stockholms stads valkrets ytterligare två mandat samt Stockholms läns och Göteborgs stads valkretsar vardera ett mandat, medan Skaraborgs läns, Värmlands läns, Gävleborgs läns och Västernorrlands läns valkretsar fingo avstå var sitt. Antalet representanter samt de folkmängdsuppgifter, som legat till grund för fördelningen, meddelas valkretsvis i tab. G. Riksvalkvoten för andra kammaren utgjorde Detta tal, som motsvarar folkmängden per representant, var vid 1944 års val och vid valen år De största valkretskvoterna innehade vid 1948 års val Älvsborgs läns södra valkrets (32 268) och Hallands läns valkrets (31 793), de minsta Gotlands läns valkrets (19 565) samt Göteborgs och Bohus läns landstingsområdes valkrets (28 196). Stockholms stad bildar liksom tidigare den folkrikaste valkretsen med invånare medan Stockholms läns valkrets numera ryckt upp på andra plats med invånare. Såsom tab. G visar, ha 13 platser måst fördelas enligt regeln om största överskottet. 1) Genom riksdagsbeslut den 5 april 1949 har valbarhets-åldern sänkts till fyllda 23 är.

25 VALDISTRIKTSINDELNING. 15* Tab. G. Folkmängd och antal riksdagsledamöter i andra kammarens valkretsar. Anm. Notsiffrorna angiva ordningen mellan de tretton valkretsar, som erhållit tilläggsmandat. Valdistriktsindelning. Enligt vallagens bestämmelser förrättas val till andra kammaren valdistriktsvis. I flertalet fall sammanfalla valdistrikt och kommun. Är stad eller landskommun delad i valkretsar för val av stads- eller kommunalfullmäktige, utgör dock sådan valkrets minst ett valdistrikt vid

26 16* VALDISTRIKTSINDELNING. riksdagsmannaval. Ytterligare uppdelning skall i regel ske, när landskommun eller valkrets för kommunalfullmäktigval har ett invånarantal av mer än 3 000, och kan dessutom i andra fall ske beträffande såväl stad som landskommun. Att sistnämnda bestämmelser om valfri uppdelning flitigt tillämpats, visa nedanstående uppgifter om antalet kommuner och antalet valdistrikt vid senare års val: Antalet valdistrikt har för varje val stigit rätt väsentligt, i synnerhet i städerna. Sedan år 1944 utgör ökningen på landsbygden 3-9 % och i städerna 20? %. Rörande valdistriktsindelningen i de olika valkretsarna lämnas uppgifter i tab. H. Fortfarande intager Västerbottens län en särställning på grund av de många valdistrikten. Även i övrigt är indelning i valdistrikt givetvis vanligare i Norrland med dess fåtaliga men vidsträckta kommuner än i landet i övrigt. I de gamla jordbruksbygderna med i regel små kommuner äro endast enstaka kommuner uppdelade i valdistrikt. Numera indelas i det närmaste fyra femtedelar av rikels städer i valdistrikt, men skillnaden mellan ett landsbygdsdistrikt och ett stadsdistrikt i fråga om antalet röstberättigade är det oaktat stor. Medeltalet var nämligen i det förra fallet 564 och i det senare fallet röstberättigade. Under röstberättigade hade landsdistrikt (84-s %), men endast 73 stadsdistrikt (6-9 %). Under 500 röstberättigade hade landsdistrikt, men endast 30 distrikt i städerna; distrikt på landsbygden hade under 250 och 230 icke ens 100 röstberättigade. Enligt vallagens bestämmelser får, som nämnts, endast i undantagsfall antalet invånare i ett valdistrikt på landsbygden överstiga Vid 1948 års val hade ett landsdistrikt mer än röstberättigade; samtidigt funnos 49 landsdistrikt med mellan och röstberättigade (motsvarande siffra år 1944 var 42 landsdistrikt). Dessa valdistrikt hade sannolikt i regel en folkmängd uppgående till mer än personer, och även några distrikt med ej fullt röstberättigade kommo troligen över det nämnda folkmängdstalet. I Göteborgs stads valkrets, där valdistrikten av gammalt äro stora, hade 41 av samtliga 82 distrikt mellan och röstberättigade, och för 7 valdistrikt var antalet röstberättigade större än Medelantalet röstberättigade i varje distrikt därstädes, som år 1944

27 Tab. H. Valdistriktsindelning vid andrakammarvalen VALDISTRIKTSINDELNING. 17*

28 18* DEN PRELIMINÄRA RÖSTFÖRDELNINGEN. uppgick till 2 955, utgjorde vid senaste valet De största stadsdistrikten i riket voro Eslövs stad (5 056 röstberättigade), Göteborgs 74:e (4 609) och Göteborgs 56 :e (4 408). Största distriktet på landsbygden var Sävedalen i Partille kommun i Göteborgs och Bohus län med röstberättigade. Den preliminära röstfördelningen. Vid 1928 års andrakammarval anordnades för första gången en preliminär röstfördelning omedelbart efter valet, och anordningen har sedermera blivit tillämpad vid såväl kommunal- som andrakammarval en. Enligt 68 vallagen skall inom varje valdistrikt röstfördelning efter väljarbeteckningar verkställas redan av valtörrättarna. Rörande sättet för röstfördelningen hänvisas till nyssnämnda paragraf i vallagen. För sammanräkning av partiernas röstsiffror anordnades inom varje valkrets, i huvudsak på samma sätt som förut, ett uppsamlingsställe, dit röstsiffrorna från valdistrikten intelefonerades och där hopsummering skedde genom telegrafverkets personal. De hopsummerade röstsiffrorna för varje valkrets inrapporterades per telefon till ett centaluppsamlingsställe i Stockholm, vilket stod i förbindelse med Tidningarnas telegrambyrå, som uträknade mandatfördelningen samt kungjorde denna och röstsiffrorna dels i tidningspressen och dels i radio. Kl på natten var resultatet klart inom den sist färdiga valkretsen, vilket var närmare en timme senare än år Uppgifter hade då inkommit från samtliga valdistrikt i landet. Vid den preliminära röstfördelningen kunde av naturliga skäl, liksom vid valen åren 1940 och 1944, icke medräknas röster, avgivna före valdagen och i främmande valdistrikt, d. v. s. de s. k. poströsterna. Trots att antalet personer, som begagnade sig av nämnda sätt att deltaga i valet, översteg , visade sig det preliminära resultatet i fråga om mandatfördelningen skilja sig från det definitiva endast i fråga om ett mandat. Detta var även fallet vid föregående andrakammarval, liksom vid 1928 års val. Vid valen åren 1940,1936 och 1932 medförde den definitiva sammanräkningen däremot ingen ändring i den preliminärt fastställda mandatfördelningen. I fråga om röstsiffrorna föreligga en del skiljaktigheter mellan den preliminära och den definitiva röstsammanräkningen. Dessa äro i främsta rummet att hänföra till röster, som avgivits före och på valdagen inför röstmottagare. Bortsett från dessa röster föreligga i de olika valkretsarna de skiljaktigheter mellan de båda sammanräkningarnas resultat, som framgå av sammanställningen här nedan, i vilken + betecknar ökning och minskning i förhållande till det preliminära rösttalet.

29 RÖSTRÄTTEN. 19* De största differenserna mellan sammanräkningsresultaten förekommo i Stockholms stad och Gävleborgs län, där antalet avgivna godkända valsedlar ökades med resp. 202 och 201 vid den definitiva sammanräkningen; skillnaden torde i båda fallen bero på att en del valsedlar, som ogillats vid den preliminära sammanräkningen, blivit godkända vid den definitiva. I Gotlands län och Malmö m. fl. städer voro rösttalen resp. 102 och 100 röster högre vid den preliminära sammanräkningen, beroende på att s. k. masskasseringar av ett eller flera partiers valsedlar skedde vid den definitiva räkningen. I 12 av rikets 28 valkretsar understeg differensen mellan sammanräkningsresultaten 100. Utsträcker man jämförelsen till varje partis rösttal, föreligger den största skiljaktigheten i fråga om högern, som i Malmö m. fl. städers valkrets vid den slutliga sammanräkningen förlorade samtliga röster (388) i ett valdistrikt. I Stockholms stads valkrets ökades socialdemokraternas rösttal vid den definitiva sammanräkningen med 301. Rösträtten. Vid valet gällande rösträttsbestämmelser m. m. Enligt 16 riksdagsordningen tillkommer rösträtt till riksdagens andra kammare varje svensk man och kvinna från och med kalenderåret näst efter det, varunder han eller hon uppnått tjuguett års ålder, med undantag av den som står under förmynderskap. Sedan 1944 års val har åldersgränsen för rösträtt till riksdagens andra kammare sänkts från 23 till 21 år. Dessutom ha de tidigare rösträttsbestämmelser avskaffats, enligt vilka rösträtt icke tillkom den som a) var i konkurstillstånd, b) var av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning. Någon skiljaktighet mellan politiska och kommunala rösträtten föreligger numera icke. Röstlängd skall enligt gällande bestämmelser upprättas av de lokala skattemyndigheterna före den 30 juni varje år på grundval av stommar, som översänts från vederbörande länsbyrå för folkbokföringen, och skall efter mantalslängden för samma år upptaga alla invånare inom valdistriktet, vilka uppnått eller under kalenderåret uppnå en ålder av 21 år. I fråga om dem, som först under kalenderåret uppnått eller uppnå en ålder av 21 år, anmärkes, att rösträtten ej inträder förrän efter utgången av löpande kalenderår. Hinder för rösträtt skola antecknas i längderna på grundval av uppgifter, avseende förhållandena den 10 juni. Sedan röstlängden varit framlagd till granskning och därefter justerats, vinner den, såvida missnöjesanmälan enligt 46 vallagen ej dessförinnan gjorts, laga kraft med utgången av den 28 eller eventuellt den 29 juli. Rösträtten kan utövas antingen genom personlig inställelse eller i fråga om äkta makar, som båda äro röstberättigade, medelst en för den ena av makarna genom den andra maken avgiven s. k. valsedels försändelse.

30 20* I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA PERSONER. Beträffande röstning inför röstmottagare stadgades genom beslut av 1944 års riksdag rätt för väljare att vid val till riksdagens andra kammare i vissa fall avlämna sin röst å fast postanstalt i riket eller â svensk beskickning eller svenskt konsulat i utlandet (jfr 70 lagen om val till riksdagen). Poströstningsförfarandet, som första gängen tillämpades vid 1942 års kommunala val, har sedermera kommit till användning vid såväl 1946 års kommunala val som andrakammarvalen åren 1944 och I röstlängd upptagna personer. De år 1948 upprättade röstlängderna för val till riksdagens andra kammare upptaga alla män och kvinnor, som under detta år uppnådde en ålder av minst 21 år (födda år 1927 eller tidigare). Då ifrågavarande röstlängder skola användas under tiden intill dess nya sådana under år 1949 upprättats, är för de personer, som under år 1948 fyllde 21 år, i röstlängd särskilt angivet, att de först påföljande år äga rösträtt. Uppgifter rörande antalet i röstlängd upptagna personer med fördelning efter kön meddelas valkretsvis för landsbygd och städer i tab. 2 samt, efter frånräknande av de personer som under valåret fyllde 21 år, i tab, I. Hela antalet, inklusive de år 1927 födda, utgjorde män och kvinnor, summa personer eller 71-4 % av rikets folkmängd den 31 december Om yngsta åldersklassen män och kvinnor frånräknas, blir hela antalet i röstlängd upptagna , varav män och kvinnor. Sammanlagt (53-9 %) voro bosatta på landsbygden och i städerna. Kvinnoöverskottet (1 030 kvinnor på män) är åtskilligt större än inom hela befolkningen (1 008 kvinnor på män år 1947). Jämfört med år 1944 har, om de personer, som under valåret fyllde 21 år icke medräknas, antalet i röstlängd upptagna personer ökats med eller 9-4 %. ökningen är något större för männen (9-9 %) än lör kvinnorna (9-o %). Hur jämförelsen med år 1944 ställer sig, om åtskillnad göres mellan landsbygd och städer, framgår av följande sammanställning över antalet i röstlängd upptagna.

31 I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA PERSONER. 21* Tab. I. I röstlängd upptagna personer, valkretsvis, år De i röstlängd upptagna utgjorde 70-o % av folkmängden mot 67 i % resp % vid de båda närmast föregående andrakammarvalen. Den förhållandevis starkare ökningen av ifrågavarande relativtal mellan de båda senaste valen står i samband med den sänkta rösträttsåldern, varigenom' röstlängderna vid årets andrakammarval tillförts två nya åldersklasser i jämförelse med år Av den totala ökningen av antalet i röstlängd upptagna personer, , torde i runt tal bero på rösträttsålderns

32 22* RÖSTBERÄTTIGADE sänkning. I övrigt får den fortgående ökningen av antalet i röstlängd upptagna personer i förhållande till folkmängden närmast ses i samband med den under senare är starkt minskade dödligheten med åtföljande ökning av medellivslängden. Att landsbygdens ökningstal, eller 2-o %, är vida lägre än städernas, eller 19-6 %, beror på tillkomsten av nya städer, varjämte omfattande inkorporeringar med städer ägt rum. På landsbygden representera de i röstlängd upptagna 68-3 och i städerna 72-2 % av folkmängden (65-2 % resp % år 1944). Relationstalen för de olika valkretsarna äro på grund av olikheter i befolkningens ålderssammansättning ganska växlande. I Stockholms stad är sålunda 75-7 % av befolkningen upptagen i röstlängd mot endast 59-5 i Norrbottens län. Av samtliga i röstlängd upptagna voro under valåret personer röstberättigade och i saknad av rösträtt, motsvarande resp och 1-7 % av hela antalet. De icke röstberättigade äro således mycket fåtaliga. Till belysande av rösträttsbestämmelsernas verkningar och rösträttens utövande inom olika sociala grupper av befolkningen hava vid tidigare val i röstlängd upptagna personer plägat fördelas på större yrkesgrupper. De synpunkter, efter vilka yrkesgrupperingen därvid genomförts, ha icke så mycket varit tekniska och ekonomiska som fastmer sociala. Fördelning på socialgrupper har sålunda erhållits genom sammanförande av yrkesgrupperna till tre större grupper eller socialklasser, högre klassen (I), medelklassen (II) och arbetarklassen (III). I motsats till vad som vid 1940 års och tidigare val varit fallet men i likhet med närmast föregående val har bearbetningen av i röstlängderna meddelade uppgifter om rösträtt i kombination med yrke och valdeltagande vid 1948 års val icke omfattat samtliga röstlängder utan begränsats till ett genom representativt urval uttaget uppgiftsmaterial, motsvarande ungefär tio procent av i röstlängderna upptagna personer. Beträffande den härvid tillämpade metoden ni. m. hänvisas till berättelsen för åren Röstberättigade. Antalet under valåret röstberättigade män och kvinnor på landsbygden och i städerna meddelas för varje valdistrikt i tab. 4. Valkretsvis angives det därjämte i tab. 2 och i tab. I. Uppgifter om de röstberättigades fördelning efter yrke, denna gång även i kombination med ålder, meddelas på grundval av den ovan nämnda urvalsundersökningen i slutet av föreliggande berättelse. Hela antalet röstberättigade utgjorde eller 9.2 % flera än vid nästföregående riksdagsval, varav på landsbygden och i städerna Av de röstberättigade voro alltså 54-2 % bosatta på landsbygden (57-8 % år 1944) och 45-8 i städerna. Männen utgjorde och kvinnorna , motsvarande på varje tusental män kvinnor (år ). överskottet av kvinnor har stadigt minskats från den tid, tillgängliga uppgifter härom föreligga, eller från kvinnorösträttens införande år 1921, då talet utgjorde Numera finnes, såsom tab. J utvisar, överskott av män i sjutton valkretsar. Städerna ha genomgående ett betydande över-

33 RÖSTBERÄTTIGADE. 23* Tab. J. Röstberättigade och icke röstberättigade, relativt antal, valkretsvis, år 1948.

34 24* ICKE RÖSTBERÄTTIGADE. skott av kvinnor bland de röstberättigade (i medeltal på 1 000; motsvarande tal år 1944 var 1 178). På landsbygden föreligger däremot underskott av kvinnor. Variationerna inom de olika valkretsarna motsvara ungefärligen dem, som råda inom befolkningen i dess helhet. Den andel av befolkningen, som äger rösträtt vid riksdagsmannaval, har varit stadd i jämn ökning under åtskilliga år. Den uppgick till 54-3 % år 1921 och är nu 68-8 %. Förutom den sänkta rösträttsåldern vid det senaste valet är ökningen helt att tillskriva verkan av i det föregående berörda demografiska faktorer. För landsbygden utgör procenttalet 67-4 och för städerna 70-s. Talet varierar, enligt vad tab. J visar mellan högst 73-6 % i Stockholms stad och lägst 59o % i Norrbottens län. Icke röstberättigade. Som redan ovan under»rösträttsbestämmelser» omnämnts, ha (genom lag av den 1 juni 1945) vissa rösträttshinder avskaffats, varefter såsom hinder endast främmande nationalitet och omyndigförklaring kvarstå. Uppgifter rörande antalet i 1948 års röstlängder såsom icke röstberättigade upptagna lämnas valkretsvis i tab. 2 med fördelning på landsbygd och städer samt män och kvinnor ävensom efter de olika rösträttshindren. Relativa tal meddelas i tab. J. Hela antalet icke röstberättigade vid 1948 års val uppgick till personer. (Vid föregående val var siffran ) På landsbygden voro (39-6 %) av de icke röstberättigade bosatta och i städerna Männen utgjorde och kvinnorna , motsvarande 910 kvinnor på män. År 1944 var proportionen 892 och år kvinnor på män. Räknat på hela folkmängden utgjorde de icke röstberättigade endast 1-2 % (l-i % år 1944; lo % år 1940). I förhållande till antalet i röstlängd upptagna voro 1-3 % på landsbygden och 2-3 % i städerna utan rösträtt, och relationstalen för de särskilda valkretsarna, med land och stad åtskilda, varierade mellan 4-8 och 0-s % (tab. J). Ej heller för de minsta enheterna, valdistrikten, voro växlingarna stora. Uppgifter om antalet icke röstberättigade i varje valdstrikt ha av utrymmesskäl icke meddelats i de senare tillgängliga valstatistiska berättelserna, men finnas tillgängliga i statistiska centralbyrån. De i tab. 2 meddelade uppgifterna om de icke röstberättigades fördelning efter diskvalifikationsgrunder avse året Detta innebär, att i redovisningen ingå år 1927 födda personer, som av åldersskäl voro förhindrade att under år 1948 utöva rösträtt men som från ingången av år 1949 på grund av ett eller båda rösträttshindren (utländskt medborgarskap eller omyndighet) räknas som icke röstberättigade. Huru fördelningen efter diskvalifikationsgrunder ställer sig å landsbygden och i städerna samt för vartdera könet framgår av efterföljande sammanställning. När båda hindren gällt för en person, har denne hänförts till det här och i tab. 2 först upptagna hindret. En omyndigförklarad utländsk medborgare har sålunda räknats som utlänning.

35 VALDELTAGANDET. 25* Det kraftigast verkande hindret är numera sedan det s. k. fattigvårdsstrecket bortfallit utländskt medborgarskap. Antalet fall av detta rösträttshinder har vid det senaste valet avsevärt ökats såväl å landsbygden som i städerna. Genom den kraftiga ökningen av antalet i röstlängderna upptagna utlänningar har i själva verket, trots bortfallet av det s. k. faltigvårdsstrecket, totalantalet icke röstberättigade personer ökats, såväl absolut som relativt, i jämförelse med föregående val. Av de icke röstberättigade voro 39 4 % bosatta på landsbygden och 60 s c,c i städerna. För dem, som på grund av främmande nationalitet saknade rösträtt, voro motsvarande relativtal 30-4 % och 69-6 %, för de omyndigförklarade 64-6 % och 35-4 %. Då, som tidigare nämnts, de röstberättigade fördela sig med 54-2 % på landsbygden och 45-8 % på städerna, voro alltså de utländska medborgarna relativt talrikast i städerna, medan motsatsen var förhållandet i fråga om de omyndigförklarade. Beträffande den procentuella fördelningen efter rösträttshinder valkretsvis hänvisas till tab. J. De personer, som både voro utländska undersåtar och omyndigförklarade, voro mycket fåtaliga, endast 11 män och 6 kvinnor. Valdeltagandet. Uppgifter rörande i valet deltagande män och kvinnor meddelas i såväl absoluta som relativa tal för varje valdistrikt och valkrets i tab. 4. Beträffande valdeltagandet inom olika yrkes- och socialgrupper hänvisas till den i det föregående omnämnda, på ett 10-procentigt urval grundade undersökningen. (Jfr sid. 67* ff.) Personer, som röstat å postanstalt i riket eller à svenskt konsulat eller svensk beskickning i utlandet, redovisas i den följande framställningen å sid. 30* ff. För hela riket uppgick antalet i valet deltagande till , varav kommo på landsbygden och på städerna. Då motsvarande antal vid 1944 års val utgjorde , har sedan dess ökning i valdeltagandet ägt rum med personer (25-7 %), beroende såväl på ökning av antalet röstberättigade som livligare valdeltagande. På landsbygden uppgår ökningen av antalet valdeltagare till (17 9 %), medan i städerna antalet ökats med (359 %). Om hänsyn tages till stadsbildningen under den tid, som förflutit mellan de båda valen, ökas för landsbygdens vidkommande valdeltagandet till 21-2 %, medan städernas ökning stannar vid 31-2 %.

36 26* VALDELTAGANDET. Av väljarna voro män och kvinnor, motsvarande 982 kvinnor på män (963 år 1944; 981 år 1940); på landsbygden kommo män och kvinnor samt på städerna män och kvinnor, varför proportionen kvinnor på män liksom vid tidigare val var helt olika för landsbygden (881) och städerna (1 110), till stor del givetvis beroende på olikheterna i hela befolkningens könssammansättning. Absoluta antalet i valet deltagande män och kvinnor är avsevärt större än vid något tidigare val. Nedanstående tablå visar utvecklingen i detta hänseende sedan år Valdeltagandet i förhållande till samtliga röstberättigade vid det senaste valet, 82 %, är högre än vid något tidigare val och överträffar t. o. m års höga siffra med 8-2 enheter. Relationstalet är liksom tidigare högre för städerna (841 %) än för landsbygden (81 6 %). Vid 1911 års val var städernas tal 7-5 enheter större än landsbygdens; år 1936 hade skillnaden nedgått till 2o för att efter en tillfällig ökning år 1940 till 4-5 ånyo minskas till 2-5 vid 1948 års val. En bidragande orsak till det lägre valdeltagandet år 1940 torde, såsom statistiska centralbyrån tidigare framhållit, ha varit de till följd av brist på drivmedel försämrade kommunikationerna, som i synnerhet drabbade landsbygden. Ökningen i röstfrekvensen är större för kvinnornas vidkommande, nämligen 1 Is enheter mot 10-i enheter för männen. Skillnaden i röstfrekvensen mellan män och kvinnor har icke vid något tidigare val varit så låg som nu, endast 4-2 enheter. Vid kvinnorösträttens införande år 1921 uppgick nämnda skillnad till 14 8 enheter. Valdeltagandet i olika valkretsar och valdistrikt. I tab. K lämnas en översikt över röstfrekvensen inom de olika valkretsarna. I fråga om valdeltagandet kommer liksom tidigare fyrstadsvalkretsen i Malmöhus län i främsta

37 VALDELTAGANDET. 27* Tab. K. Deltagandet i valet, valkretsris, med fördelning på landsbygd och stader, år rummet med ett valdeltagande av 884 %. Därnäst följa Södermanlands län och Malmöhus läns valkrets med resp % och 86-4 %. Lägsta röstfrekvensen är tillfinnandes i Jämtlands län (78 3 %) och Gävleborgs län (78 9 %). Om man jämför frekvenstalen inom de olika valkretsarna för båda könen sammanlagt, finner man att landsbygdens tal är högre än städernas inom fem valkretsar medan motsatsen äger rum inom tjugu.

38 28* VALDELTAGANDET. Undersöker man valdeltagandet för vartdera könet, visar sig fyrstadsvalkretsen innehava den främsta platsen såväl beträffande männen som kvinnorna; det svagaste valdeltagandet bland både männen och kvinnorna uppvisar Jämtlands län. Valdeltagandet är bättre än vid föregående val i samtliga 28 valkretsar. Ökningen är mest betydande inom Skaraborgs län, Jämtlands län samt Älvsborgs läns norra valkrets och är därvidlag särskilt framträdande för kvinnorna. Den svagaste ökningen uppvisar Malmöhus läns valkrets samt Södermanlands län. Ökningen i röstfrekvens är genomgående större för kvinnorna än för männen. Nedanstående sammanställning av valkretsarna i grupper efter deltagarfrekvensens storlek visar dels den olika livaktigheten vid de senare andrakammarvalen, dels ock skillnaden i detta hänseende mellan könen. Göres en motsvarande fördelning av de särskilda valdistrikten, såsom skett i tab. L, bliva växlingarna naturligtvis åtskilligt större. Vad männen beträffar, visa omkring fyra femtedelar av distrikten en deltagarfrekvens av mer än 80 % och en sjättedel en frekvens av över 90 % ; som jämförelse kan nämnas, att förstnämnda gräns överskreds 1944 i omkring tre tiondelar och vid 1940 års val i endast omkring två tiondelar av samtliga valdistrikt. Beträffande kvinnorna gäller, att antalet distrikt med över 80 % valdeltagare är nära hälften och antalet distrikt med mer än 90 % väljare en tjugondel av samtliga, vilket i jämförelse med föregående val innebär en avsevärd ökning. Bortsett från valdistrikt med mindre än 50 röstberättigade av vartdera könet förekom det högsta valdeltagandet bland männen i Hälla valdistrikt i Åsele kommun i Västerbottens län samt i Parakkavaara valdistrikt i Kiruna stad, där samtliga röstberättigade män deltogo, och bland kvinnorna i Parakkavaara valdistrikt med 97 3 % väljare. Det lägsta valdeltagandet uppvisade för såväl männens som kvinnornas vidkommande Kvikkjokks valdistrikt i Norrbottens län med resp % och 22-4 %. Dessutom kan omnämnas, att bland de smärre valdistrikten (med mindre än 50 röstberättigade av vartdera könet) funnos fem distrikt, där samtliga röstberättigade män deltogo, och åtta distrikt, där valdeltagandet för kvinnornas vidkommande var 100 %. Samtliga dessa distrikt voro belägna i Västerbottens län.

39 Tab. L. Valdistriktens fördelning efter röstfrekvens, valkretsvis, år VALDELTAGANDET. 29*

40 30* RÖSTNISG INFÖR RÖSTMOTTAGARE. Röstning inför röstmottagare. Det ovan under»rösträttsbestämmelser m. m.» omnämnda poströstningsförfarandet tillämpades, såsom redan framhållits, vid 1948 års val för andra gängen vid andrakammarval. Enligt härom gällande bestämmelser, som meddelas i 70 vallagen, kan röstning valdagen äga rum å postanstalt. Vidare medgives rätt till röstning före valdagen beträffande röstberättigade, som å valdagen vistas utom riket eller utöva militärtjänst eller tillhöra vissa yrkesgrupper (besättning och annan personal å fartyg, personal vid järnväg samt vid post-, tull- och lotsverken), om de till följd av tjänsteutövning icke kunna rösta å valdagen; valsedel kan i dessa fall avgivas inom riket å postanstalt och utom riket â svensk beskickning eller svenskt konsulat. Vid 1948 års andrakammarval infördes i vallagen ytterligare den bestämmelsen, att person, som vårdas å sjukvårdsanstalt inom riket, vid vilken postanstalt finnes inrättad, må å valdagen där avlämna valsedel, även om sjukvårdsanstalten är nelägen å den ort, där vederbörande är i röstlängden uppförd (Sv. författn.-saml. nr 197/1948). Då emellertid postanstalter funnos inrättade vid endast ett fåtal sjukvårdsanstalter, blevo av generalpoststyrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts beslut tillfälliga postanstalter å valdagen anordnade å vissa sjukvårdsanstalter enligt särskild förteckning. Sådana tillfälliga postanstalter anordnades vid 123 sjukvårdsanstalter inom riket, medan fasta postanstalter funnos vid endast 15 sjukhus. Vid röstning inför röstmottagare skall väljare innehava för sådant ändamål utfärdat utdrag ur röstlängden i det valdistrikt, han tillhör, utvisande att han där är upptagen såsom röstberättigad vid valet. Röstlängdsutdraget skall vara avfattat enligt fastställt formulär och tecknas å det ytterkuvert, vari valkuvertet inlägges vid röstningstillfället. För varje valdistrikt skall föras förteckning enligt fastställt formulär över ansökningar om röstlängdsutdrag ävensom över utfärdade utdrag (71 ), vilken förteckning efter valet insändes till Konungens befallningshavande. Vid röstning enligt 70 vallagen skall väljaren, såsom redan nämnts, avlämna ytterkuvert med påtecknat röstlängdsutdrag samtidigt med avgivandet av valkuvertet eller valsedelsförsändelse. Röstmottagaren inlägger valkuvertet i ytterkuvertet och tillsluter detta samt angiver å dess baksida (med postens stämpel) ort och dag för röstningen. Den som röstar före valdagen skall å ytterkuvertets baksida lämna uppgift om av vilken anledning han är förhindrad deltaga i valet på valdagen. Ytterkuverten översändas av posten till den Konungens befallningshavande, som är röstsammanräknande myndighet. Röstmottagare vid beskickning eller konsulat i utlandet insänder ytterkuverten till överståthållarämbetet, som vidarebefordrar dem till vederbörande länsstyrelse. Vid den definitiva röstsammanräkningen bliva ytterkuverten föremål för särskild granskning. För härvid företagna kassationer lämnas ingående redogörelse i röstsammanräkningsprotokollet, varför möjlighet föreligger att statistiskt fastställa, i vilken utsträckning underlåtenhet förelegat att vid röstmottagning tillse, att gällande bestämmelser blivit iakttagna. En ut-

41 RÖSTNING INFÖR RÖSTMOTTAGARE. 31* Tab. M. Antal utfärdade röstlängdsutdrag samt antal röstande på postanstalt, beskickning och konsulat, ralkretsris, år förligare redogörelse för anledningarna till kassation av såväl brutna som obrutna valkuvert lämnas i ett följande kapitel. Uppgift om hela antalet utfärdade röstlångdsutdrag har valkretsvis meddelats av länsstyrelserna. Uppgift om fördelning på kon föreligger dock icke. Såsom inledningsvis blivit omnämnt, har statistiska centralbyrån härutöver införskaffat de i 71 vallagen omförmälda förteckningarna över ansökningar om röstlängdsutdrag från dels samtliga valdistrikt i städerna, dels ett till 20 % begränsat urval av valdistrikt på landsbygden. I tab. M lämnas en översikt över antalet utfärdade röstlängdsutdrag och antalet röstande inför rostmottagare inom de olika valkretsarna. Hela antalet utfärdade röstlängdsutdrag uppgick till , varav på landsbygden och i städerna , vilket motsvarar resp, 3 o %, 2<t % och 3-7 % av antalet röstberättigade. Då motsvarande antal vid 1944 års val utgjorde endast (1-9 %), varav (le %) på landsbygden och (2 3 %) i städerna, framgår att poströstningsförfarandet kom till

42 32* RÖSTNING INFÖR RÖSTMOTTAGARE. betydligt större användning vid det senaste valet. Antalet utfärdade röstlängdsutdrag i förhållande till antalet röstberättigade var högst inom Stockholms stad och fyrstadsvalkretsen, eller 3-7 %, och lägst inom Hallands län samt Göteborgs och Bohus läns landstingsområde (båda 2-2 %). Såvitt framgår av tillgängliga uppgifter, blevo 3-3 % av samtliga ansökningar om röstlängdsutdrag avseende landsbygd icke beviljade, medan motsvarande relativtal för städerna var 4-8 %. I jämförelse med år 1944, då dessa siffror voro resp. 4-3 % och 4-6 %, förekom sålunda minskning för landsbygdens vidkommande men någon ökning för städerna. Då antalet personer, som före eller på valdagen röstade inför röstmottagare uppgick till , kommo 84 6 % av utdragen till användning. Röstlängdsutdragen utnyttjades sålunda i större utsträckning vid det senaste valet än vid 1944 års val, då motsvarande andel utgjorde 77-2 %. Den andel av röstlängdsutdragen, som kom till användning, var ganska växlande inom de olika valkretsarna. I Jönköpings län utnyttjades sålunda 90-4 % av utdragen mot endast 80 9 % i Gotlands län. I nedanstående sammanställning hava i tillgängliga förteckningar upptagna, icke beviljade ansökningar fördelats efter hinder för utfärdande av begärt röstlänedsutdrag: Som framgår av tablån, var i städerna det vanligaste hindret, att ansökningen ej var bevittnad eller ej ens undertecknad, och därnäst att sökanden ej var upptagen i röstlängden för valdistriktet, medan å landsbygden sistnämnda hinder var vanligast; skillnaden kan bl. a. bero därpå, att i städerna utfärdandet av röstlängdsutdrag i större utsträckning varit koncentrerat till gemensam lokal för flera valdistrikt. Tab. M innehåller även uppgifter angående antalet röstande på beskickning och konsulat samt på sjukvårdsanstalter inom riket. De förstnämnda uppgifterna ha sammanställts ur den förteckning, som överståthållarämbetet fört över ytterkuv«rt inkomna från utrikes ort. Beträffande röstande å sjukvårdsanstalt ha uppgifter kunnat erhållas ur de förteckningar, som varje postanstalt fört över väljarna och som sedermera insänts till generalpoststyrelsen. På beskickning eller konsulat avlämnades inalles röster eller 1-5 % av samtliga inför röstmottagare avgivna röster. Av dessa komnio emellertid över hälften eller på Stockholms stads valkrets.

43 RÖSTNING INFÖR RÖSTMOTTAGARE. 33* Den vid 1948 års val införda möjligheten för den som inom riket vårdas å sjukvårdsanstalt, vid vilken postanstalt (fast eller tillfällig) finnes inrättad, att där avlämna valsedel på valdagen, hade begagnats av personer, fördelade på 138 sådana anstalter, vilket motsvarar 5-n % av samtliga röstande inför röstmottagare. Bland de olika sjukvårdsanstalterna uppvisade Karolinska sjukhuset (inklusive Vanföreanstalten) det högsta antalet röstande eller 309. Därnäst kom Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg med 267 väljare. Den lägsta siffran, endast 5 avgivna röster, hade Södra barnbördshuset i Stockholm samt länslasarettet i Piteå. Huru många av de avgivna rösterna, som härrörde från personer bosatta å den ort, där sjukvårdsanstalten är belägen, har ej framgått av det undersökta materialet utom beträffande Stockholms och Göteborgs städer, som ju bilda egna valkretsar. Av de från sjukvårdsanstalter till Stockholms stad inkomna ytterkuverten härrörde 977 (73 o %) från inom staden bosatta väljare. För Göteborg voro motsvarande siffror resp. 441 och 352 (79 s ). De valsedlar, som avlämnats på sjukvårdsanstalter, torde emellertid ej alltid härröra från där vårdade patienter, då enligt uppgifter å ytterkuverten även läkare och annan sjukvårdspersonal och i vissa fall troligen tillfälliga besökare från annan ort begagnat sig av möjligheten att avlämna sina röster å den fasta eller tillfälliga postanstalten därstädes. Enligt en inom inrikesdepartementet verkställd undersökning angående omfattningen av röstning på sjukhus vid 1948 års val på grundval av uppgifter från medicinalstyrelsen utgjorde antalet röstande patienter vid samtliga ifrågavarande anstalter så när som på tre Då enligt de till generalpoststyrelsen inkomna förteckningarna totalantalet röstande vid motsvarande anstalter utgjorde 6 530, skulle sålunda patienternas andel av väljarna uppgå till nära 90 %. Vid tidpunkten för valet vårdades å de ifrågavarande sjukvårdsanstalterna personer, som uppnått rösträttsåldern (födda 1926 och tidigare), varför sålunda omkring 24 % av patienterna begagnade sig av möjligheten att rösta på sjukhusets postanstalt. Uppgifter om antalet på varje sjukvårdsanstalt avgivna röster och huru dessa fördela sig på de olika valkretsarna, föreligga hos statistiska centralbyrån i manuskripttabeller. Beträffande röstning före valdagen ha uppgifter kunnat erhållas från ytterkuverten genom de av röstmottagarna åsatta datumstämplarna. I nedanstående tablå hava samtliga före valdagen avgivna ytterkuvert fördelats efter hinder för röstning på valdagen:

44 34* RÖSTNING INFÖR RÖSTMOTTAGARE. Av tablån framgår, att vid det senaste valet den dominerande anledningen till röstning före valdagen var vistelse utom riket (71,8 %). Vid valet år 1944 var däremot av kända orsaker militärtjänst den utan jämförelse vanligaste anledningen. Röstlängdsutdrag kan begäras, så snart röstlängden föreligger justerad, d. v. s. ungefär en och en halv månad före valdagen. Emellertid ha utdrag, vilka utfärdats lång tid före valdagen, ej kommit till användning i samma omfattning som utdrag, vilka utfärdats vid en tidpunkt närmare valdagen. En särskild bearbetning har därför verkställts för de valdistrikt, för vilka såväl ytterkuvert som förteckningar över röstlängdsutdrag varit tillgängliga, varvid de i varje förteckning upptagna, utfärdade utdragen först fördelats efter dagen för utfärdandet. De vid valet avgivna ytterkuverten från berörda valdistrikt ha därefter fördelats på enahanda sätt med ledning av å varje utdrag tecknat datum för dess utfärdande. Här nedan lämnas en sammanställning av antalet under olika perioder före valdagen utfärdade röstlängdsutdrag och huru stort antal därav som utnyttjats för röstning. 3 ) De anförda siffrorna giva vid handen att över två tredjedelar av samtliga röstlängdsutdrag på landsbygden och omkring tre femtedelar av samtliga röstlängdsutdrag i städerna utfärdats under veckan närmast före valet, varvid andra och tredje dagen före valdagen uppvisa största antalet Utfärdade utdrag, per dag räknat. Det framgår även, att procentuella antalet vid valet utnyttjade utdrag i allmänhet ökas, ju närmare valdagen tidpunkten för utdragens utfärdande ligger. Dagarna närmast före valdagen uppvisa dock sjunkande frekvens. Att utfärdat röstlängdsutdrag icke kommit till användning kan givetvis innebära, att vederbörande underlåtit att rösta, men kan även bero på ändrade dispositioner, varigenom väljaren blivit i tillfälle att valdagen rösta i det valdistrikt, som han tillhör. l ) Siffrorna för utnyttjade röstlängdsutdrag äro något för låga, ei.är däri icke ingår vid röstsammanräkningen kasserade ytterkuvert. Vidare saknas i några fall uppgift om datum, då utdraget utfärdades.

45 KASSERADE VALKUVERT OCH VALSEDLAR. 35* Det å ytterkuvertet tecknade röstlängdsutdraget innehåller även uppgift om födelseår. I följande tablå lämnas en genom sortering av ytterkuverten erhållen fördelning av röstande inför röstmottagare efter födelseår och kön. Av tablån framgår bl. a., att fördelningen av poströstande på män och kvinnor å landsbygden skiljer sig väsentligt från den i städerna. Sålunda svarade mot poströstande män å landsbygden endast 881 kvinnor, medan motsvarande proportion i städerna var Bland personer födda 1900 och tidigare (48 år och äldre) var proportionen kvinnor på män å landsbygden och i städerna. Den vid 1944 års val konstaterade övertaligheten för männen i de yngre åldrarna, beroende bl. a. på inkallelser till militärtjänstgöring, har gått starkt tillbaka i jämförelse med det senaste valet. Sålunda omfattade vid 1944 års val de tio yngsta årskullarna tre femtedelar av de manliga poströstande, men år 1948 knappt hälften. Även bland kvinnorna iiar de yngsta årskullarnas andel minskats. Valkuvert utan godkänt innehåll och överklagade val. Kasserade valkuvert och valsedlar. Att en valsedel kasseras, beror antingen på valnämndens oriktiga förfarande eller på valmannens eget åtgörande. Anledning till kasseringen i förra fallet är, att valförrättaren icke iakttagit bestämmelserna i 61 vallagen, enligt vilka denne har att tillse, att det framlämnade valkuvertet är tillslutet och försett med föreskriven ändamålsbeteckning men för övrigt omärkt, eller ock att han icke förfarit i enlighet med föreskrifterna i 68 vid den förberedande röstfördelningen och valsedlarnas insändande till Konungens befallningshavande, vanligen i så måtto att valsedelsomslagen icke vederbörligen förseglats med två närvarandes sigill (s. k. masskassering). De felaktigheter, som orsaka kassering av ett valkuverts innehåll och så-

46 36* KASSERADE VALKUVERT OCH VALSEDLAR. ledes bero på valmännens eget åtgörande, finnas angivna i vallagens 79. Ogill är enligt denna paragraf valsedel, 1) till vilken använts annat än vitt papper, 2) å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt där anbragt, 3) vilken saknar väljarbeteckning, 4) vilken upptager väljarbeteckning å annat ställe än ovanför namnen, 5) vilken upptager flera än tre beteckningar ovanför namnen, 6) vilken annorledes än såsom första beteckning upptager kartellbeteckning, som uppförts å den i 56 4 mom. omförmälda lista, eller såsom första beteckning upptager dylik kartellbeteckning utan att såsom andra beteckning upptaga någon av de å nämnda lista under kartellbeteckningen uppförda partibeteckningarna, 7) vilken upptager någon å omförmälda lista under kartellbeteckning uppförd partibeteckning annorledes än såsom andra beteckning under denna kartellbeteckning eller 8) vilken icke upptager något giltigt namn; dock att då samtliga namn skola av anledning, som i 80 2 st. vallagen sägs, anses såsom obefintliga, valsedeln likväl skall tillgodoräknas den grupp, sedeln jämlikt 81 vallagen på grund av sin väljarbeteckning skall tillhöra. Innehåller ett valkuvert två olika lydande eller flera än två valsedlar eller finnes jämte valsedel annat än sådan sedel, ogillas samtliga dessa valsedlar. Finnas i ett kuvert två Iikalydande valsedlar, räknas däremot numera den ena såsom giltig. Utöver här uppräknade kasseringsorsaker tillkomma de fall, då ett valkuvert är tomt eller innehåller något annat än valsedel. Beträffande personer, som rösta å postanstalt i riket eller å svensk beskickning eller svenskt konsulat i utlandet, tillkommer såsom ytterligare krav, att föreskrivna formaliteter med röstlängdsutdrag och ytterkuvert skola vara iakttagna. Där vid röstsammanräkningen brister konstateras i dylikt avseende, läggas valkuverten obrutna å sido, och väljarna bliva icke avprickade i röstlängderna såsom valdeltagare. Uppgifter rörande antalet kasserade valkuvert och valsedlar vid 1948 års andrakammarval meddelas valkretsvis i tab. 3. Frånsett ovan nämnda obrutna valkuvert från personer, som röstat inför röstmottagare, uppgick antalet kasserade valkuvert och valsedlar för valet i dess helhet till Kassationens storlek vid de senare årens andrakammarval har utgjort:

47 KASSERADE VALKUVERT OCH VALSEDLAR. 37* Huru kassationen av olika orsaker vid 1948 års val ställer sig i jämförelse med det närmast föregående valet framgår av nedanstående sammanställning. Masskassering m. m.: Ogillade valkuvert och valsedlar på grund av fel av väljaren: Hela antalet ogillade valkuvert och valsedlar uppgick till mot år Kassation på grund av»märkning» av valsedeln, vilket även vid tidigare val varit en av de vanligast förekommande orsakerna, visade vid senaste valet den största frekvensen eller 226 % av samtliga ogillade valkuvert och valsedlar (26-8 % år 1944). Valsedlar utan giltigt namn och valkuvert innehållande två olika eller fler än två valsedlar voro därnäst de vanligast förekommande anledningarna till kassation. Absoluta antalet fall av de båda sistnämnda orsakerna har i jämförelse med år 1944 starkt ökats. Valförrättarens försummelse i fråga om försegling vid insändandet till K. B. vållade avsevärt mindre kassation nu än vid närmast föregående val. I dylika fall sker vanligen masskassering, i det att alla godkända valsedlar tillhörande ett eller flera partier kasseras, ibland till och med samtliga valsedlar från ett valdistrikt. Det senare inträffade i endast ett fall vid det senaste valet mot icke mindre än nio år 1944 och två år Vid 1948 års

48 38* KASSERADE VALKUVERT OCH VALSEDLAR. val kasserades sålunda samtliga valsedlar från Träkumla valdistrikt i Gotlands län. Vad de inför röstmottagare avgivna rösterna beträffar var saknaden av giltigt namn den utan jämförelse vanligaste kasseringsorsaken; väljarna hade synbarligen i dessa fall använt valsedlar frän de valkretsar, inom vilka de befunno sig vid röstningstillfället. Gällande bestämmelser innebära, att alla en valsedels namn kunna förklaras obefintliga men valsedeln likväl tillgodoräknas den grupp, som den på grund av sin väljarbeteckning tillhör. Detta inträffar, när partibeteckning är registrerad och kandidatlista anmälts samt valsedel avgives, som upptager nämnda beteckning men som första namn icke något av de å kandidatlistan upptagna namnen (80 2 st. vallagen). Om förekomsten av dylika valsedlar lämna sammanräkningsprotokollen fullständiga upplysningar i endast ett fåtal fall. Den valkrets, som har det största antalet kasserade valkuvert och valsedlar, är Stockholms stads valkrets med kassationer (2 473 år 1944). Närmast följa Stockholms län med 2 201, fyrstadsvalkretsen med 1493 och Göteborgs stad med 843. Av antalet ogillade valkuvert och valsedlar i hela riket, frånräknat de inför röstmottagare avgivna, kom flertalet eller på städerna mot på landsbygden. Då det gäller kassering av valsedlar, intages en särställning av de valkuvert, som avgivits inför röstmottagare och som kasserats utan att ha blivit brutna. Här sker nämligen ingen anteckning i röstlängden om utövad rösträtt, och vederbörande bliva sålunda, som ovan nämnts, icke inräknade bland valdeltagarna. Om hithörande fall lämnas nedan närmare upplysningar. Ogillade ytterhuvert med fördelning på JcassationsorsaJcer. 1 ) Ytterkuvert, som obrutna förklarats ogilla: 1) Här hava icke inräknats ytterknvert, som inkommit sedan röstsammanräkningen tagit sin början eller av annan anledning ej medtagits i den förteckning, som den röstsammanräknande myndigheten fört över ytterknvert, inkomna frän röstmottagare, och därför förklarats ogilla. Deras antal var år , varav 32 inkommit till postanstalt efter att ha nedlagts i brevlåda.

49 KASSERADE VALKUVERT OCH VALSEDLAR. 39* Ytterkuvert, som kasserats på grund av innehållet: Av samtliga ogillade ytterkuvert kasserades sålunda vid det senaste valet 49i % före och 509 % efter kuvertens öppnande (år 3944 resp. 29o % och 71 o %). Valkuvert av ej föreskriven beskaffenhet var liksom år 1944 den vanligaste kasseringsorsaken. Kassationsprocenten är i fråga om valsedlar, som avgivits till röstmottagare, avsevärt mycket högre än beträffande röster avgivna på annat sätt, i det att (1 531 före och efter valkuvertets Öppnande) eller 4-3 % av samtliga ogillades mot endast 0-4 % av i vanlig ordning avgivna röster. Vid 1944 års val var emellertid nämnda kassationsprocent ännu högre eller 5-o %. Beträffande de förstnämnda valsedlarna var kassationen, absolut taget, mest omfattande i Stockholms stad och därnäst i Norrbottens och Jönköpings län samt Göteborgs stad. 3 ) Minsta antalet kassationer, eller endast 3, förekom i Malmöhus läns valkrets. Uppgifter om antalet kasserade valkuvert och valsedlar inom varje valdistrikt finnas tillgängliga i statistiska centralbyrån i de av länsstyrelserna insända avskrifterna av röstsammanräkningsprotokollen. Kassationen av poströster utgör dock härvidlag ett undantag, i det att densamma icke angives för mindre områden än valkretsar.

50 40* SAMVERKAN MELLAN PARTIERNA. Överklagade val. Antalet överklagade andrakammarval har de senare åren blivit allt mindre. Efter 1948 års val skedde intet överklagande. Nedan visas antalet val (varje valkrets räknad som en enhet) och antalet överklagade val samt bifallna besvär sedan år 1911: Partifördelningen och valresultatet. Samverkan mellan partierna. Väljarbeteckningar. De nu gällande bestämmelserna rörande väljarbeteckningar stamma i huvudsak från år 1924 och innebära, att partibeteckning alltid skall finnas på valsedel samt att väljare dessutom kan åsätta densamma ytterligare en eller två väljarbeteckningar, avsedda antingen för samverkan med annat parti eller ock för utmärkande av särskild grupp inom partiet. Sedermera har behov framträtt av skydd för väljarbeteckning, som plägat begagnas av visst parti eller vissa partier, från att obehörigt användas av annat parti. År 1935 infördes därför i vallagen bestämmelser om registrering av partibeteckningar m. m. Enligt dessa bestämmelser kan parti hos justitiedepartementet erhålla registrering av partibeteckning, varvid dock fordras, att partiet har minst röstberättigade medlemmar. Sålunda registrerat parti äger anmäla kandidatlista av 5 15 valbara personer. Vidare är medgivet att anmäla kartellbeteckning gemensam för två eller flera partier, vilka förut ingivit anmälan om kandidatlista. Sker detta, må varken kartell- eller partibeteckning användas på annat sätt än sålunda anmälts, d. v. s. med kartellbeteckningen överst och en av ifrågavarande partibeteckningar närmast därunder. Kandidatlista och kartell skola anmälas hos Konungens befallningshavande. Samverkan mellan partierna genom användande av gemensam väljarbeteckning har vid de senare andrakammarvalen förekommit i ganska stor utsträckning. Tre former av samverkan kunna urskiljas. Vanligast är, att två eller flera partier gå till val under en och samma kartellbeteckning men i övrigt vart för sig och således inbördes sidoordnade. Äro partierna tre eller flera, kan en samverkan i andra hand förekomma mellan några av dessa, som då även ha andra (eventuellt till och med tredje) väljarbeteckningen gemensam; detta utgör en s. k. underkartell. Den tredje och endast i undantagsfall förekommande formen är, att samverkan utsträckes till att omfatta utom gemensam väljarbeteckning även gemensam kandidatlista.

51 SAMVERKAN MELLAN PARTIERNA. 41* Anm. Tab. N. Partiernas samverkan vid andrakammarvalen Rörande bokstavsbeteckningarnas innebörd, se tab. 5. Hänsyn har ej tagits till stänkröster. Följande siffror antyda graden av samverkan vid senare val:

52 42* SAMVERKAN MELLAN PARTIERNA. Antalet samverkande partier har hållit sig tämligen konstant under de tre senaste valen. Vid 1948 års val har samverkan ägt rum endast mellan de borgerliga partierna och antalet karteller utgjorde, liksom år 1944, 27. Som jämförelse må nämnas, att antalet karteller vid 1936 års val uppgick till 53. Underkarteller ha icke alls förekommit vid de tre senaste valen. Uppgifter om de olika partikombinationerna vid 1948 års val lämnas dels i lab. 5 och dels i tab. N. Sistnämnda tabell innehåller vidare en redogörelse för de vinster och förluster, som partierna gjort genom kartellerna vid 1948 års val. Det faktiskt föreliggande valresultatet har därvid sammanställts med det resultat, som erhålles, när till grund för mandatfördelningen läggas partiernas rösttal oberoende av ingångna karteller. Den ifrågavarande jämförelsen vilar följaktligen på den förutsättningen, att rösttalen blivit desamma, även om någon samverkan ej ägt rum. För landet i dess helhet visa sig kartellerna ha medfört en förlust av sex platser för socialdemokraterna och en plats för kommunisterna; tre av dessa sju platser ha kommit högern, en bondeförbundet och tre folkpartiet till godo. Ehuru fraktionsbeteckning icke längre namnes i vallagen, kan uttrycket här lämpligen användas om väljarbeteckning för grupp inom ett parti, vare sig det är fråga om andra eller tredje väljarbeteckning. Antalet fraktionsbeteckningar vid de tre senaste valen angives här nedan tillika med motsvarande rösttal (stänkröster ej medräknade) : Såsom härav framgår, är antalet fraktionsbeteckningar vid senaste valet något större än vid de båda föregående valen. Dessa väljarbeteckningar, som vid 1940 och 1944 års val endast nyttjades av de borgerliga partierna, ha vid senaste valet använts även av socialdemokraterna. Liksom tidigare förekomma fraktionsbeteckningarna mest inom högern. Sammanlagda rösttalet för olika fraktionsbeteckningar, som tidigare visade en fortgående minskning, har vid senaste valet ökats såväl absolut som relativt. Av de tjugutvå fraktionerna vid senaste valet erhöllo tio representation med vardera en riksdagsman. Antalet valkretsar, inom vilka fraktionsbeteckningarna begagnades vid 1948 års val, var för högern åtta, för bondeförbundet och socialdemokraterna vardera två samt för folkpartiet en. De»särskilda grupperna», d. v. s. vid sidan av fraktionerna inom resp. partier förekommande grupper utan fraktionsbeteckning, voro inom högern fem, inom folkpartiet en och inom socialdemokraterna två. De ingå icke i de ovan meddelade siffrorna för antalet fraktionsbeteckningar.

53 SAMMANHÅLLNINGEN INOM PARTIERNA. 43* Grupperas fraktionerna efter antalet erhållna röster och efter de intressen, som, såvitt beteckningarna giva vid handen, kommit vederbörande väljare att sammansluta sig, befinnas sådana, som representera ett lokalt intresse, exempelvis företräda någon avgränsad del av valkretsen, utgöra det övervägande antalet. Detta belyses av nedanstående tablå, som lämnar uppgifter även om fraktionernas relativa rösttal. Därav med rösttalet i % av partiets rösttal uppgående till iraktioner Antal. n5g S t 20 % % % % över 80 % Landsbygd eller städer Andra lokala Övriga Samma Sammanräknas antalet fraktionsbeteckningar, de nyssnämnda särskilda grupperna samt antalet av partibeteckningar, under vilka icke upptagas fraktionsbeteckningar eller särskilda grupper, erhålles hela antalet vid valet använda valsedelstyper med olika väljarbeteckningar. 1 ) Detta antal utgjorde vid senaste valet 162 mot 184 vid det närmast föregående och 161 vid 1940 års val. Minskningen vid senaste valet är närmast beroende på att en del av de i valet år 1944 deltagande, mindre partierna icke förekommo vid 1948 års val. Sammanhållningen inom partierna. Den större eller mindre splittringen inom partierna kommer till synes vid en uträkning av de valda representanternas rösttal i procent av partiets. Uppgifterna rörande representanternas fördelning i detta hänseende äro sammanförda i tab. O. Denna åskådliggör tydligt den bättre sammanhållningen inom de socialdemokratiska och kommunistiska partierna. Samtliga valda kommunister och 84 av socialdemokraternas 112 riksdagsledamöter ha sålunda valts med ett rösttal överstigande 99 % av partiets rösttal. Motsvarande tal beträffande övriga partier äro för högern 3 av 23, för bondeförbundet 8 av 30 och för folkpartiet 7 av 57. Mindre än 60 % av de avgivna rösterna erhöllo 8 av högerns, 10 av bondeförbundets, 33 av folkpartiets och 7 av socialdemokraternas riksdagsledamöter. Uträknas för de fyra senaste valen de koefficienter, som för landet i dess helhet angiva, med vilket rösttal i förhållande till partiets rösttal representanterna inom de olika partierna i genomsnitt blivit valda, lämna dessa tal en antydan om de förskjutningar, som under senare år inträtt i fråga om partisammanhållningen vid valen. 1) Här inräknas ej 119 röster, som i röstsammanräkningsprotokoueii äro npptagna under diverse första väljarbeteckningar.

54 44* DE GODKÄNDA VALSEDLARNAS FÖRDELNING PÅ PARTIER. Tab. O. Sammanhållningen inom de olika partierna vid 1948 års val. Den vid tidigare val i stor utsträckning förekommande uppdelningen på sinsemellan tävlande väljargrupper inom de borgerliga partierna, som vid 1940 års val delvis hävdes, visar vid det senaste valet tendens till ökning; splittringen inom folkpartiet är alltjämt mera utpräglad än inom övriga partier. Socialdemokraterna och kommunisterna visa en mycket stark sammanhållning kring de officiella listorna. Någon bearbetning av listtyper, som äro sinsemellan skiljaktiga endast i avseende på namnen, har ej företagits beträffande det senaste andrakammar valet. De godkända valsedlarnas fördelning på partier. Uppgifter rörande valsedlarnas fördelning på de politiska partierna medelas i tab. 4 för varje valdistrikt och valkrets med fördelning på landsbygd och städer. Tab. 3 angiver motsvarande fördelning valkretsvis både för det senaste och det näst föregående valet, varjämte tabellen innehåller relativa tal över partifördelningen. I efterföljande översikt äro rikssiffrorna för 1948 års val sammanförda med motsvarande för de båda närmast föregående valen. I samband härmed må erinras om sedan år 1932 inträffade förändringar inom partiväsendet. Dessa bestå i återföreningen år 1934 av de liberala och de frisinnade till ett parti, folkpartiet, ävensom uppkomsten av några småpartier, av vilka nationalsocialisterna framträdde för första gången vid 1932 års val, nationalsocialistiska arbetarpartiet (senare under den ändrade benämningen svensksocialistisk samling) först vid de kommunala valen år 1934, de nationella vid 1936 års andrakammarval och radikala landsföreningen vid 1944 års val.

55 DE GODKÄNDA VALSEDLARNAS FÖRDELNING PÅ PARTIER. 45* Varken dessa småpartier eller det socialistiska partiet deltogo dock i det senaste valet. Skillnaden mellan hela antalet röster för år 1948 har ovan, , och antalet valdeltagare, , beror huvudsakligen på kassation av röster, vid vilkas avlämnande anteckning om valdeltagande skett i röstlängd, men också i någon mån på felaktiga eller ofullständiga instreckningar i röstlängderna. Totalantalet godkända valsedlar har sedan 1944 års val ökats med eller med icke mindre än 25- %. Är 1944 förelåg en ökning med 7-4 %, medan år 1940 däremot uppvisade en minskning med Is %. ökning sedan det närmast föregående andrakammarvalet uppvisa folkpartiet med % ( % år 1944), socialdemokraterna med 24-6 % ( 7-i %) och bondeförbundet med 11-4 % (+223 %). Nedgång i rösttalen har frånsett de ovannämnda mindre partierna, som icke deltogo i det senaste valet ägt rum för kommunistiska partiet med 231 % (-j- 214o % år 1944) samt för högern med 2i % ( 5-7 % år 1944). Vänstersocialisterna, som i 1940 och 1944 års berättelse inräknades i gruppen»övriga», ha i föreliggande berättelse utbrutits ur denna grupp. Partiets röstsiffra ökades vid senaste valet med 75-5 % ( % år 1944). Ställes frågan, vilka partier som voro de vinnande resp. förlorande vid de senaste valen, erhålles svaret, då det faktiska rösttalet sättes i förhållande till det tal, som partiet skulle erhållit vid lika ökning resp. minskning för alla partier. Över- eller underskottet uttrycker då storleken av förändringen. Därigenom att rösträttsbestämmelserna voro desamma vid 1946 års kommunala val, kan jämförelse även göras med dessa val, varvid röstsiffrorna för landstingsmannavalet sammanlagts med röstsiffrorna för stadsfullmäktigevalen i de städer, som ej deltaga i landsting. Följande över- och underskottstal erhållas ( % ) :

56 46* DE GODKÄNDA VALSEDLARNAS FÖRDELNING PÅ PARTIER. Högern led förluster vid bägge andrakammarvaîen, medan folkpartiet vann, särskilt vid det senaste valet. Kommunistiska partiets rösttal, som ökades synnerligen kraftigt vid förra andrakammarvalet, gick starkt tillbaka vid det senaste valet. Socialdemokraterna, som förlorade vid 1944 års andrakammarval, höll praktiskt taget sin ställning vid det senaste valet; i jämförelse med 1946 års kommunala val föreligger t. o. m. någon uppgång. Bondeförbundets röstökning vid förra andrakammarvalet har följts av en nedgång vid det senaste valet. Om man vill jämföra röstfördelningen på landsbygden och i städerna vid de båda senaste andrakammarvaîen, måste de å postanstalt eller å beskickning eller konsulat i utlandet avgivna rösterna (de s. k. poströsterna) uteslutas från röstsiffrorna, enär deras partifördelning ej är känd för landsbygd och städer åtskilda. Röstfördelningen vid de båda valen, såväl absolut som relativt taget, framgår av efterföljande sammanställning, varvid dock torde böra särskilt framhållas, att jämkning mellan»andsbygdens och städernas röstsiffror vid 1944 års val i detta sammanhang verkställts med hänsyn till under tiden M /i= / l 1948 genomförda administrativa regleringar. 1 ) I städerna har antalet röster ökats med eller ej mindre än 29 s %. Även landsbygden företer en kraftig ökning, som uppgår till eller 20-4 %. I allmänhet är tendensen för de olika partierna densamma på landsbygden och i städerna. Särskilt anmärkningsvärd är folkpartiets sedan 1944 års val ökade andel av välj armassan. Rörande partifördelningen på landsbygden och i städerna lämnas utom i tab. 4 uppgifter även i relativa tal i tab. P. Sistnämnda tabell bildar jämte tab. 3 underlaget till den redogörelse rörande partiernas utveckling, som lämnas i det följande. Högern, som år 1914 var väljarkårens starkaste parti och sedan 1920 års val intagit platsen som det näst största partiet, kunde trots kännbara för- 1) Städerna Nynäshamn, Lycksele, Sävsjö, Kramfors och Kirana hava bildats, varjämte omfattande inkorporeringar med städer ägt rnm. 2) Siffrorna för år 1944 korrigerade till att motsvara den vid 1948 års val gällande indelningen av riket i landsbygd och städer.

57 DE GODKÄNDA VALSEDLARNAS FÖRDELNING PÅ PARTIER. 47* Tab. P. De avgivna godkända valsedlarnas partifördelning i relativa tal på landsbygden och i städerna, valkretsvis, åren 1948 och Anm. H: höger; B: bondefsrbundet: F: folkpartiet; Sd: socialdemokrater; K: kommunister; Ö: övriga. Talsedlar avgivna inför röstmottagare ingå icke här.

58 48* DE GODKÄNDA VALSEDLARNAS FÖRDELNING PÅ PARTIER. luster åren 1932 och 1936 konsolidera denna sin ställning ännu vid 1944 års val. Vid det senaste valet, som medförde övervägande nya motgångar, förlorade emellertid partiet sin ställning som näst största parti, då förutom socialdemokraterna även folkpartiet och bondeförbundet kunde uppvisa större rösttal. Visserligen har partiet gått framåt i Jika många valkretsar som dem i vilka det haft motgångar, men förlusterna i de sistnämnda ha till numerären varit överlägsna. Röstminskningen har, relativt taget, varit mest framträdande i Göteborgs stad, där den uppgick till nära 16 %, samt i Stockholms stad och Södermanlands län, där den låg omkring 11 %. Den största röstökningen kunde partiet uppvisa i Jönköpings län, där den utgjorde omkring 21 % av 1944 års rösttal; eljest var röstökningen relativt obetydlig. Undersöker man i stället partiets andel av väljarkåren, visar densamma tillbakagång i samtliga valkretsar; dock höll partiet praktiskt taget sin ställning i Jönköpings län. Den största relativa röststyrkan har högern alltjämt liksom år 1944 i Älvsborgs läns södra valkrets med 22-8 % (26s % är 1944) samt i fyrstadsvalkretsen och Kalmar läns valkrets med resp % och 17-4 % av samtliga inom respektive valkretsar avgivna, godkända valsedlar. Den minsta delen av väljarkåren mönstrades i Gävleborgs län och utgjorde 6-3 % ; närmast härvidlag kommo Kopparbergs och Västernorrlands län med resp. 6-9 % och 7-3 %. Bonde förbundet, som efter upprepade tidigare valframgångar vid 1940 års val förlorade mera än en sjättedel av de fyra år tidigare erhållna rösterna, har vid de båda senaste valen åter gått framåt. Vid 1948 års val har röstökning sålunda förekommit i samtliga de 26 valkretsar, där partiet tidigare framträtt, och partiet erhöll därjämte för första gången sedan 1936 års val röster i Stockholms stads valkrets. I relation till 1944 års rösttal har röstökningen om man bortser från stadsvalkretsarna, där partiet av naturliga skäl har en mindre framträdande ställning uppnått sitt största värde i Västerbottens läns valkrets med 30 %. En ökning på % har varit utmärkande för Stockholms, Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs och Norrbottens län. Minst betydande har röstökningen varit i Blekinge län, Göteborgs och Bohus läns landstingsområde samt Kalmar och Gotlands län, där den legat mellan 4 och 8 %. Trots den genomgående röstökningen har emellertid partiets andel av väljarkåren minskats något i samtliga valkretsar utom i Stockholms stad, fyrstadskretsen och Västerbottens län. Bondeförbundet har numera sin starkaste ställning i Gotlands län (30 5 % ), Hallands län (30-2 % ) och Kronobergs län (24-9 %). Förutom i stadsvalkretsarna har partiet tämligen obetydlig anslutning i bl. a. Stockholms län (7o %), Norrbottens län (8-g %) och Örebro län (9? %). Folkpartiet, vilket liksom bondeförbundet hade övervägande motgångar vid 1940 års val men framgångar vid 1944 års val, kunde vid det senaste valet inregistrera en synnerligen kraftig röstökning. Partiets andel av valmanskåren, som ökades från 12o % år 1940 till 12-9 % år 1944, steg sålunda till ej mindre än 22-s % vid det senaste valet. Samtliga valkretsar uppvisa en mer eller mindre kraftig röstökning. Denna är, absolut taget, störst i

59 DE GODKÄNDA VALSEDLARNAS FÖRDELNING PÅ PARTIER. 49* Stockholms stad med ej mindre än röster och därnäst i Göteborgs stad, Stockholms län och fyrstadsvalkretsen. Relativt taget är röstökningen störst i Hallands län, vars rösttal vid senaste valet är nära fyra gånger större än rösttalet år Ett rösttal, som är mellan tre och fyra gånger 1944 års siffra, uppvisa därjämte fyrstadsvalkretsen och Göteborgs stad. Mellan två och tre gånger så stort rösttal som år 1944 förekom i 14 valkretsar. Den minsta relativa stegringen föreligger för Västerbottens och Jönköpings län med resp. 41 % och 44 %. Partiet har nu sin största anslutning i Stockholms och Göteborgs städer, båda med 34s % av väljarkåren, samt därnäst i Göteborgs och Bohus läns landstingsområde (30-6 %) och Västerbottens län (28o %). Den minsta delen av väljarkåren förekom i Norrbottens län och utgjorde 10-7 % ; därefter kommo Kalmar län och Kronobergs län med resp % och 14-2 %. Folkpartiet har erhållit särskilt stor anslutning i städerna, där 27o % av väljarna röstat med partiet mot endast 18-6 % på landsbygden. Det socialdemokratiska partiet uppnådde år 1917 ställningen som landets största, och under efterkrigsåren 1921 och 1924 ökade det ansenligt försprånget framför de andra partierna. Efter en relativ tillbakagång vid 1928 års val inhämtades det förlorade redan år 1932, och sedan fortsatte frammarschen vid valen åren 1936 och Vid andrakammarvalet år 1944 drabbades emellertid partiet av ganska betydande förluster, medan det senaste valet åter medförde ökat rösttal. Partiet kunde sålunda inregistrera röstökning i samtliga valkretsar men kunde likväl icke fullt hålla sin andel av hela väljarmassan, utan sjönk densamma från 46-6 % år 1944 till 461 % år Relativt taget är röstökningen störst i Västmanlands län med 34 A %. En röstökning på mer än 30 % uppvisa ytterligare sju valkretsar (Uppsala, Jönköpings, Örebro, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län). Svagast har röstökningen varit i Malmöhus läns valkrets (.7-9 %), samt i Gotlands län och Göteborgs och Bohus läns landstingsområde (13-7 % resp. 14o %). Den starkaste ställningen ha socialdemokraterna sedan gammalt i Svealand samt södra och mellersta Norrland, men det relativt högsta rösttalet ha de dock i fyrstadsvalkretsen med 57-o % av hela antalet röster (58-4 % år 1944). Gotland, Småland, Halland och Västergötland äro kända som relativt borgerligt sinnade. Skaraborgs län har numera det lägsta procenttalet (34-9 %) nära följt av Gotlands län med 35 2 %. Jämför man partisiffrorna för landsbygd och städer, finner man för Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens läns valkretsar, att anslutningen är starkare på landsbygden än i städerna, men inom riket som helhet har partiet fortfarande något större andel av väljarkåren i städerna (48 9 %) än på landsbygden (44-4 %). Kommunistiska partiet, som vid tidigare val vunnit allt större anslutning, har vid det senaste valet lidit betydande förluster genom röstminskning i samtliga valkretsar utom Norrbottens län. Relativt taget är röstminskningen mest utpräglad i Malmöhus läns valkrets, i fyrstadsvalkretsen samt i Kristianstads och Jönköpings län (med resp. 72i %, 55 i %, 49 3 % och 49-2 %). Minsta förändringen vid jämförelse med valresultatet år 1944 upp-

60 50* DE GODKÄNDA VALSEDLARNAS FÖRDELNING PÅ PARTIER. Tab. Q. Inför röstmottagare vid 1948 års andrakammarval avgivna godkända valsedlar (s. k. poströster) inom olika valkretsar med relativ fördelning å partier. visar Västerbottens län, där röstminskningen inskränkte sig till 5 4 %. Röstökningen i Norrbottens län utgjorde 12-5 % men räckte icke till för att hålla partiets andel av väljarkåren därstädes. Kommunistiska partiet har sedan gammalt sina fästen främst i Norrbottens län (21-4 %) och Göteborgs stad (15 3 %). Obetydligt till numerären är partiet särskilt i Gotlands och Malmöhus län (båda 0-6 %'). Eljest är partiet mest utbrett i städerna, där det vid senaste valet omfattade 8 i % av väljarna mot 5 o % på landsbygden (13-9 % resp. 7-8 % år 1944).

61 DE VALDA RIKSDAGSLEDAMÖTERNAS PARTISTÄLLNING. 51* Vänstersocialistiska partiet, som framträdde vid såväl 1940 som 1944 ars val och dä samlade resp. 898 och röster, kunde vid senaste valet öka sitt rösttal till Partiet framträdde i sex valkretsar (i tre år 1944 ), men endast i Göteborgs stad steg röstsiffran över tusentalet (2368). Partiet blev helt utan representation i riksdagen. Radikala landsföreningen, socialistiska partiet, svensksocialistisk samling och de nationella, som vid förra valet samlade resp , 5 279, och röster men icke erövrade något mandat, deltogo såsom tidigare nämnts icke i 1948 års val. Medan det vid förra valet förekom i 8 valkretsar, att ett parti hade absolut majoritet (19 år 1940), var detta fallet vid det senaste valet i 10 valkretsar, överallt beträffande socialdemokraterna. De till röstmottagare före eller på valdagen avlämnade godkända valsedlarna redovisas i tab. Q, valkretsvis, med fördelning på partier. Det framgår vid jämförelse med 1944 års siffror, att nämnda förfarande funnit ökad användning inom flertalet av de politiska partierna. Särskilt gäller detta folkpartiet. Liksom år 1944 hade högern och folkpartiet, relativt taget, genomgående flera anhängare bland dem som röstade inför röstmottagare, än bland dem som avlämnade sina röster i sedvanlig ordning i vallokalen, medan motsatsen i regel var förhållandet inom de övriga partierna. Så erhöll t. ex. högern nära 40 % av poströsterna i Stockholms stad och i fyrstadsvalkretsen. De valda riksdagsledamöternas partiställning. Uppgifter rörande de valda riksdagsledamöterna meddelas dels i tab. 3, dels i tab. 5. I den senare tabellen lämnas en detaljerad redogörelse rörande namn, yrke, parti och rösttal m. m. Ur partifördelningssynpunkt utföll 1948 års andrakammarval så, att högern erhöll 23, bondeförbundet 30, folkpartiet 57, socialdemokraterna 112 och kommunisterna 8 mandat. Motsvarande resultat vid tidigare andrakammarval (fr. o. m. år 1921) återgivas i nedanstående tablå. Därvid må erinras, att genom nybildningar och sammanslagningar partierna undergått åtskilliga förändringar under de senare åren. Den här uppgivna partiställningen hänför sig till valtillfället utan hänsyn sålunda till sedermera inträdda ändringar. De riksdagsledamöter, vilka valts såsom vildar, ha förts till det parti, de ansetts stå närmast.

62 52* DE VALDA RIKSDAGSLEDAMÖTERNAS PARTISTÄLLNING. Tablåns sista kolumn återger de förskjutningar i partiernas representation, som 1948 års andrakammarval medförde i jämförelse med partiställningen efter 1944 års val. Folkpartiet vann 31 mandat, medan högern förlorade 16, bondeförbundet 5, socialdemokraterna 3 och kommunisterna 7 mandat. Olikheten mellan Svealands, Götalands och Norrlands landsbygd med avseende på röstfördelningen avspeglas i mandatfördelningen, sådan den i tab. R angivits för de tre huvuddelarna av riket. Bondeförbundet och högern ha erhållit sina flesta platser i Götaland. Socialdemokraterna äro proportionsvis starkast i Norrland, där de besatt något mer än halva antalet platser. Folkpartiet har haft sina bästa valkretsar i Svealand och Götaland; särskilt må framhållas Stockholms och Göteborgs städer. Högern, liksom kommunisterna, ha i alla tre huvuddelarna av riket fått vidkännas förluster. Bondeförbundet har förlorat tre platser i Götaland och två i Norrland medan socialdemokraterna förlorat en plats i var och en av rikets huvuddelar. Folkpartiet har genomgående inregistrerat vinster. Av de valda äro tjugutvå kvinnor, två tillhörande högern, sju folkpartiet och tretton socialdemokraterna. År 1944 var antalet kvinnor bland de valda aderton, av vilka två tillhörde högern, en folkpartiet, tretton socialdemokraterna och två kommunisterna. På huvudstadsbänken insattes år 1948 sex kvinnor (fem år 1944). Belysande för partiernas tävlan äro uppgifterna i de sista kolumnerna av tab. R. De visa, vilket rösttillskott som minst hade erfordrats för att den sista platsen i varje valkrets skulle ha erövrats av ett annat parti än det, som besatte den. Lägst äro talen för Västernorrlands län och Göteborgs stad; endast 205 röster ytterligare skulle ha givit kommunisterna sista platsen i Västernorrlands län på bekostnad av högern, medan för Göteborgs stad på motsvarande sätt gäller, att 349 röster ytterligare skulle ha givit socialdemokraterna sista platsen på bekostnad av kommunisterna. Anmärkningsvärt är, att socialdemokraterna ha besatt sista platsen i icke mindre än 17 valkretsar (13 år 1944). Inom kartellerna var dragkampen om sista platsen i några fall hård. Sålunda kan nämnas, att endast 209 röster fattades för högern i Blekinge län för erhållandet av kartellens sista plats, vilken besattes av folkpartiet. Högerns plats i Västernorrlands län hotades av bondeförbundet, vilket med ytterligare 390 röster skulle ha tagit densamma. En jämförelse mellan partiernas andelar av väljarkåren och storleken av deras representation i kammaren har gjorts här nedan. Jämförelsen visar samma karakteristiska drag som tidigare, nämligen att de större partierna äro överrepresenterade och de mindre underrepresenterade. De förskjutningar i partifördelningen, som bero av kartellernas verkningar, framträda här icke så mycket.

63 DE VÅLDA RIKSDAGSLEDAMÖTERNAS PARTISTÄLLNING. 53* Tab. R. Partiernas representation samt förändringarna däri genom valen år 1948 i förhållande till 1944 års Tal, valkretsvis och efter landsdelar.

64 54* ANDRA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR Det mest rättvisa resultatet skulle uppenbarligen ha ernåtts, om hela riket utgjort en valkrets och platserna sålunda fördelats proportionellt mellan partierna efter rikssiffrorna. En sådan tänkt fördelning avseende vart och ett av de fem senaste valen har i nedanstående tablå jämförts med den, som erhålles med valkretsarna bibehållna, men bortsett från inverkan av valkartellerna, för vilken ju redogjorts i en föregående avdelning. Talen uttrycka vinster och förluster på grund av valkretsindelningen: Fördelningsregelns tendens att gynna de större partierna visar sig särskilt i det förhållandet, att av samtliga överskottsmandaten, inalles 13, ej mindre än 11 tillfallit det socialdemokratiska partiet. Av de påvisade orsakerna till platsfördelningens ojämnhet måste följa, att antalet väljare, som stå bakom varje representant, blir ganska olika inom skilda partier. Följande tal erhållas: Kommunisterna behövde sålunda nästan dubbelt så många röster för vart och ett av sina mandat som bondeförbundet, folkpartiet och socialdemokraterna. På dessa tal inverkar mellertid utom valmetoden även förekomsten av valkarteller. Andra kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år Till grund för den följande framställningen rörande andra kammarens sammansättning ligga dels uppgifterna i tab. 5, dels den förteckning över ledamöterna, som offentliggöres genom kammarens kansli. Rörande partiställningen hänvisas till närmast föregående kapitel. Med avseende på personomsättningen på grund av valen finner man, att av kammarens 230 ledamöter 165 blivit omedelbart omvalda (72 %), medan återstoden nyvalts. Omsättningen har varit något större vid det senaste valet än vid de båda närmast föregående valen. Av de 65 nyvalda hade inalles 5 förut innehaft mandat i riksdagen. Bland de valda funnos två, som tidi-

65 ANDRA KAMMARENS SAMMASSÄTTNING ÅR * Tab. S. Andra kammarens ledamöter, fördelade efter antalet bevistade riksdagar. gare även tillhört första kammaren. Ställningen i dessa avseenden inom de olika partierna visas här nedan, varvid hänsyn tagits till de mellan valen och riksdagarnas början förrättade nya röstsammanräkningarna: Som var att vänta, har omvalsfrekvensen stigit för de förlorande partierna. De högsta frekvenstalen uppvisa kommunisterna och bondeförbundet. Med hänsyn till antalet förut bevistade riksdagar fördela sig kammarens ledamöter på sätt tab. S visar. Det höga antalet personer motsvarande t. ex. 18, 14 och 8 bevistade riksdagar avser naturligtvis ledamöter, som tillhört kammaren från de allmänna valen åren 1932, 1936 o. s. v. Medeltalet bevis-

66 56* ANDRA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR tade riksdagar har sjunkit från 10,6 år 1945 till 93 år Minskningen är särskilt kraftig för folkpartiet men relativt obetydlig för högern och socialdemokraterna; för bondeförbundet och kommunisterna har medeltalet ökats. Vid fördelning på landsbygd och städer efter kammarledamöternas boningsort framträder en mindre ökning för städerna, såsom följande översikt visar. Städerna ha sedan gammalt en större representation i förhållande till folkmängden än landsbygden. Städernas folkmängd utgjorde vid 1949 års ingång 45 6 % av rikets, medan de i stad boende andrakammarledamöterna uppgå till 48-7 % av samtliga. Flertalet ledamöter inom socialdemokratiska och kommunistiska partierna och, numera, även inom folkpartiet äro bosatta i städel -, medan övriga partier äro starkast representerade på landsbygden. Den i tab. T meddelade yrkesfördelningen av andra kammarens ledamöter har verkställts efter samma grunder som motsvarande fördelning av förstakammarledamöterna (se tab. D). Uppgifter rörande en var ledamots yrke vid tidpunkten för valet lämnas därjämte i tab. 5; där yrkesväxling ägt rum mellan valet och riksdagen, har detta iakttagits i tabellen. Jordbruk med binäringar bildar den näst största yrkesgruppen med 76 ledamöter; störst är gruppen allmän förvaltningstjänst och fria yrken med 92 ledamöter. Bland de mest representerade detaljyrkena märkas hemmansägare, trädgårdsmästare m. fl. med 60 ledamöter, arbetarpersonal inom industri, samfärdsel, handel m. m. (29) samt tidningsmän och skriftställare (22). Av förutvarande statsråd hade tre och av nuvarande fyra plats i andra kammaren. I 1945 års kammare sutto aderton kvinnor, varav tolv voro gifta utan yrkesarbete. År 1949 hade antalet ökats till 22, varav 11 voro gifta kvinnor utan särskilt yrke. Rörande åldersfördelningen bland andra kammarens ledamöter vid början av år 1949 lämnas uppgifter i tab. U. Utvecklingen, som ännu år 1941 gick mot en koncentration till åldersgruppen år, visar numera ökad anhopning i närmast högre åldersklass. Antalet ledamöter i åldern år

67 ANDRA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR * Tab. T. Yrkesfördelningen bland andra kammarens ledamöter. Tab. U. Åldersfördelningen bland andra kammarens ledamöter.

68 58* ANDRA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR 1949 var sålunda 54 vid 1949 års riksdag men endast 46 år Socialdemokraterna svara här för den största ökningen från 22 till 30 personer inom åldersgruppen. Medelåldern ställer sig för de olika partierna efter de senare årens val som följer: Medelåldern för kammarens samtliga ledamöter uppgår för år 1949 till 52-2 år och är, som synes endast obetydligt högre än vid närmast föregående andrakammarval. Medelåldern har ökats inom samtliga partigrupper utom beträffande folkpartiet och socialdemokraterna. Alltjämt ha kommunisternas representanter den lägsta medelåldern medan den högsta numera förefinnes hos bondeförbundet. Urvalsundersökningen. I den följande framställningen lämnas en redogörelse för den i begränsad omfattning verkställda bearbetning av 1948 års röstlängder, som utförts i syfte att på grundval av ett representativt urval av de i röstlängderna upptagna belysa fördelningen av de röstberättigade och röstande på olika yrkes-, social-, ålders- och civilståndsgrupper. Såsom i inledningen till föreliggande berättelse närmare angivits, grunda sig de i berättelsen hittills framlagda siffrorna rörande rösträtt och valdeltagande på uppgifter för samtliga valdistrikt i riket. Som statistiskt primärmaterial ha härvid använts enligt fastställt formulär avgivna uppgifter för varje valdistrikt om antalet röstberättigade och om antalet i valet deltagande ined fördelning på män och kvinnor. (Jfr sid. 1*.) Det har således icke, för erhållande av ifrågavarande uppgifter, varit nödvändigt att infordra och bearbeta röstlängderna. Uppgifter i och för de röstberättigades och de röstandes fördelning på yrkes-, social-, ålders- och civilståndsgrupper föreligga emellertid endast i röstlängderna, varför dessa måste läggas till grund för en bearbetning i nämnda hänseenden. I tidsbesparande syfte och av kostnadsskäl har det emellertid befunnits nödvändigt att liksom år 1944 bearbeta röstlängderna endast i begränsad omfattning. Statistiska centralbyrån har därför vid framläggande av sitt förslag till plan för 1948 års valstatistik utgått ifrån, att bearbetning av röstlängderna ur ovannnämnda synpunkter borde ske för

69 GRUNDER FÖR DET REPRESENTATIVA URVALET. 59* ett representativt urval efter i huvudsak samma grunder som år 1944, vilket förslag jämväl av Kungl. Maj :t godkändes. För nämnda bearbetning har sålunda i varje valkrets uttagits ett statistiskt primärmaterial omfattande ungefär en tiondel av hela antalet i röstlängd upptagna personer. Den härvid erhållna delmassan har liksom år 1944 bearbetats enligt maskinell metod. Grunderna för det representativa urvalet. Som ovan nämnts har för 1948 års urvalsundersökning uttagits ett statistiskt primärmaterial efter i huvudsak samma grunder och i samma omfattning som år Beträffande den urvalsmetod, som då kom till användning, hänvisas till redogörelsen å sid. 58* 60* i års berättelse. För 1948 års undersökning fastställdes sålunda, att urvalet liksom år 1944 skulle omfatta samtliga valkretsar, varvid i städerna skulle uttagas var tionde sida i röstlängderna och à landsbygden så vitt möjligt samma valdistrikt som år Ett sådant tillvägagångssätt beträffande landsbygden bygger emellertid på den förutsättningen, att förändringarna av befolkningens sociala struktur och yrkesfördelning mellan åren 1944 och 1948 kunde antagas vara ungefär desamma inom de uttagna valdistrikten som inom motsvarande kommungrupper inom valkretsen i dess helhet. Uttagningsmetoden visade sig kunna med fördel användas icke blott för de valkretsar, inom vilka inga större administrativa förändringar mellan landsbygd och städer ägt rum under mellanperioden utan även efter viss jämkning av urvalsmaterialet jämväl i övriga valkretsar. Den maskinella bearbetningen. Bearbetningen har omfattat personer, födda år 1927 eller tidigare. Följande i röstlängd meddelade uppgifter hava för varje i urvalet ingående person efter kodifiering överförts på hålkort genom stansning: 1. Yrke och socialgrupp. 2. Ställning inom yrket. 3. Födelseår. 4. Civilstånd. 5. Kön. 6. Hinder för utövande av rösträtten. 7. Rösträtt. 8. Valdeltagande. 9. Rösträtt år 1949 (för personer födda år 1927). Såsom i det följande beröres, har genom särskild maskinell bearbetning av hålkorten fastställts för varje valdistrikt en yrkeskaraktär (»kommungruppstyp»), vilken i efterhand påförts samtliga till distriktet hörande kort. Med hänsyn till valresultatet ha vidare de uttagna valdistrikten fördelats på två kategorier, allt eftersom partifördelningen visat borgerlig eller arbetarepartimajoritet. Uppgift härom har införts på samma gång som den nyss nämnda uppgiften om kommungruppstyp, varvid införandet å kortet skett under rubrikerna»valdistriktstyp 1» resp.»valdistriktstyp 2».

70 60* I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA PERSONER. Vidare är att nämna, att å varje hålkort instansats även vissa identifieringsdata, nämligen nummer å valkrets (landsbygds- och stadsområde), kommun, valdistrikt inom kommunen och sida i röstlängden. Den maskinella bearbetningen har omfattat framställandet av ett antal s. k. råtabeller, vilkas innehåll finnes angivet i bilaga till berättelsen. De huvudsakliga resultaten framläggas i fyra, till berättelsens tabellbilaga i en särskild avdelning fogade tabeller (tab. 6, 7, 8 och 9), varjämte vissa därpå grundade sammanställningar meddelas i här i texten ingående tabeller (tab. V tab. AA). I röstlängd upptagna personer. Till belysande av rösträttsbestämmelsernas verkningar och valdeltagandet inom olika sociala grupper av befolkningen har, liksom vid en del tidigare val, även nu genomförts en fördelning av de i röstlängd upptagna pä yrkesgrupper, denna gång emellertid givetvis omfattande endast till urvalet hörande personer. De synpunkter, efter vilka yrkesfördelningen utförts, ha icke så mycket varit tekniska och ekonomiska som fastmer sociala. Bearbetningen har verkställts efter samma grunder som förut. Antalet yrkesgrupper är sålunda oförändrat, och detsamma gäller de större socialgrupper eller socialklasser, högre klassen (I), medelklassen (II) och arbetarklassen (III), till vilka yrkesgrupperna sedermera sammanförts. Uppgifter rörande fördelningen av de i det representativa urvalet ingående, i röstlängd upptagna på de olika socialgrupperna meddelas i tab. V (sid. 61*). Vid bearbetningen har skillnad gjorts mellan röstberättigade och icke röstberättigade samt mellan personer, som deltagit och som ej deltagit i valet. Vidare har fördelning verkställts efter kön, ålder och civilstånd med männen uppdelade i yrkesutövare och familjemedlemmar samt kvinnorna i hustrur (utan särskilt yrke), övriga familjemedlemmar samt egentliga yrkesutövare och övriga. Indelningen av de röstberättigade kvinnorna i nämnda tre grupper lider av en rätt stor osäkerhet, som härrör av att röstlängderna icke innehålla uppgifter om vilka personer som höra till samma hushåll. De röstberättigade kvinnornas familjeställning och valdeltagande meddelas fördenskull inom de olika yrkesgrupperna endast för hela riket (tab. X och Y; se nedan). Änkor utan yrke ha härvid, i den mån det varit möjligt, antingen räknats till mannens yrke, som dock sällan uppgivits, eller ock förts som familjemedlemmar till anhöriga och först i sista hand inräknats i restgrupp av ej specificerade yrken. I tidigare valstatistiska berättelser har, trots fullständig bearbetning av röstlängdernas yrkesuppgifter, plägat framhållas, att yrkesfördelningen till följd av röstlängdernas ofta otillräckliga eller helt och hållet felande uppgifter om yrket får anses vara i en del detaljer ganska osäker. Det är anledning att särskilt understryka detta, då fråga är om yrkesbearbetningen för valåret 1948, som avser endast en tiondel av i röstlängd upptagna personer. Detsamma kan naturligtvis sägas om fördelningen på socialklasser, men vid

71 Tab. V. Anm. I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA PERSONER. 61* I röstlängd upptagna personer, fördelade på socialgrupper, valkretsvis, år Siffrorna grunda sig på. ett representativt urval och avse endast omkring Vto av antalet i röstlängderna upptagna personer. en så summarisk indelning torde felkällorna lia mindre betydelse. Det bör sålunda framhållas, att de absoluta talen för de särskilda grupperna givetvis icke böra såsom sådana tillmätas större självständigt värde, men att de å andra sidan få anses utgöra en i stort sett tillförlitlig grund för beräkningarna av olika frekvens-, fördelnings- m. fl. relativa tal.

72 62* I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA PERSONER. Bland grupper, vilka det vållat särskilda svårigheter att utskilja, märkas framför allt hantverkarna, som i många yrken benämnas lika som de i yrket sysselsatta arbetarna. Det har även varit förenat med svårigheter att särskilja hemmansägare och lägenhetsägare, enär på en del håll endast beteckningen»ägare» varit utsatt i längderna och tillgängliga uppslagsböcker ofta icke möjliggjort närmare bestämning av yrket. Beträffande de särskilda yrkesgrupperna kan i övrigt följande nämnas. Högre förvaltningspersonal i enskild tjänst (socialklass I) omfattar personer i chefsställning, såsom kontorschefer och kamrerare, eller med högre examen, såsom civilingenjörer o. d. Denna grupp motsvaras inom socialklass II efter numera ändrad indelning av två grupper, nämligen verkmästare och förmän i industrin m. fl. samt kontorspersonal, omfattande all övrig förvaltningspersonal i enskild tjänst samt den tekniska personalen verkmästare, ritare, byggnadsingenjörer o. d. Personalen i allmän eller allmänna inrättningars tjänst, inrymmande även den vid de enskilda järnvägarna, större enskilda sjukhus o. s. v. anställda personalen, har uppdelats på alla tre socialklasserna. Till den första ha hänförts tjänstemän av högre grad i allmän tjänst, omfattande tjänstemän av högre grad, officerare, högskoleoch läroverkslärare, präster m. fl.; till den andra gruppen ha räknats sådana tjänstemän som banmästare, lokomotivförare, underofficerare, lotsar, sjukskötare och -sköterskor o. d., medan till den tredje sammanförts de flesta tjänstemän av lägre grad, såsom stationskarlar och brevbärare ävensom militärt manskap. En annan grupp, som uppdelats på socialklasser, utgöres av utövarna av fria yrken, av vilka bl. a. advokater, apotekare, arkitekter, praktiserande läkare och examinerade sjukgymnaster räknats till socialgrupp I, medan cirkusartister, musikanter, fältskärer m. fl. hänförts till socialgrupp II. Till husägare och rentierer ha bl. a. räknats husägare i städer och stadsliknande samhällen. Innehavarna av mindre fastigheter (egnahemslägenheter o. d.) ha dock sammanförts med gruppen torpare och lägenhetsägare m. fl. inom socialgrupp III. Gruppen hemmansägare och dylika innefattar jämväl undantagsmän (födorådstagare) m. fl. samt åboar och nybyggare å kronohemman. Från arrendatorer och brukare ha undantagits godsarrendatorer, som förts till gruppen godsägare. Gruppen lantbrukares hemmavarande söner och magar omfattar endast söner och magar till hemmansägare och arrendatorer eller de till medelklassen räknade jordbrukarna och således ej torparsönerna, vilka hänförts till jordbruksarbetarna. Gruppen hantverkare har, som ovan nämnts, varit svårbestämbar och kan med säkerhet antagas ha blivit för stor i vissa landsdelar. Gruppen handlande omfattar företrädesvis mindre sådana. Där handel är förenad med hantverk, har det senare ansetts såsom det väsentliga. Till övriga näringsidkare ha förts sådana utövare av näring, som icke lämpligen kunnat hänföras till annan grupp, såsom hotell- och kaféinnehavare, källarmästare, gästgivare, åkeriägare m. fl. De i huslig tjänst sysselsatta ha fördelats på socialgrupperna II och III, varvid till den

73 I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA PERSONER. 63* förra hänförts husföreståndarinnor o. d. jämte hushållerskor hos personer tillhörande socialgrupp I samt till den senare hembiträden, betjänter, övriga hushållerskor o. d. Vad gruppen folkskollärare m. fl. beträffar, ha till den räknats jämväl lärare vid abnormskolor o. d. Sjökaptener, skeppare och styrmän bilda en grupp, som hänförts till socialklass II, under det att allt annat sjöfolk sammanförts med fiskare till en grupp i socialklass II. Till gruppen rättare m. fl. höra i allmänhet förmännen inom lantbruket, såsom befallningsmän, fördrängar och ladugårdsfogdar, trädgårdsmästare vid herrgårdar o. d., men däremot ej den egentliga förvaltningspersonalen vid gårdarna. En motsvarande grupp, som frånskilts arbetargruppen inom industri och handel, hade i 1940 års berättelse upptagits här under benämningen förmän i industrin m. fl.; denna grupp, som även omfattar skogsförmän och förmän bland handelsarbetarna, har, som ovan påpekats, numera sammanslagits med verkmästarna under socialgrupp II. Till var och en av de tre socialgrupperna har måst föras en grupp övriga, som inrymmer de personer, vilka icke kunnat hänföras till någon bestämd yrkesgrupp. Hit ha också räknats en stor del av de personer, för vilka yrkesuppgift saknats eller varit ofullständig. Vid fördelningen har var och en förts till den av de tre grupperna, som han av en eller annan anledning ansetts stå närmast. Så t. ex. ha flertalet understödstagare förts till»övriga» inom grupp III. I tvivelaktiga fall har grupp II föredragits framför grupp I och grupp III framför grupp II; särskilt gäller detta beträffande kvinnorna. F. d. yrkesutövare ha vanligen förts till det yrke, de förut tillhört. Den första socialgruppen omfattar endast 5-2 % av de i röstlängd upptagna, medan grupp II räknar 40o %. Socialgrupp III är sålunda större än de båda andra tillsammantagna. Socialgruppernas storlek inom de olika valkretsarna meddelas på grundval av det till urvalsundersökningen hörande primärnialerialet i absoluta och relativa tal i tab. V. Socialgrupp I har endast i Stockholms stad någon större numerär. Den andra socialgruppen upptager över hälften av valmanskåren i två valkretsar, Gotlands och Västerbottens län, och understiger ingenstädes 30 % av densamma. Socialgrupp III räknar i sju valkretsar, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Blekinge, Västmanlands, Gävleborgs och Västernorrlands län, över tre femtedelar av väljarkåren. En särskild sammanräkning har liksom förut gjorts av yrkesgrupperna inom jordbruksnäringen, varom tab. V också upplyser. Till jordbrukargruppen ha sålunda räknats den första yrkesgruppen inom den högre klassen, de tre första inom medelklassen och de tre första, frånräknat dock skogsarbetarna, inom arbetarklassen. Jordbrukargruppen har gått tillbaka i relativ storlek, i det att emot 254 personer av år 1944 svara blott 220 nu. I flertalet valkretsar har jordbruksbefolkningen minskats. Den genomförda yrkesfördelningen lämnar i första hand möjlighet att erhålla en fördjupad kännedom om valmanskårens sammansättning samt rösträttens utövande inom olika befolkningslager, men medelbart kan den även

74 64* I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA PER60NER. utnyttjas för att vinna en inblick i dessa befolkningslagers politiska orientering m. m. I sådant syfte har materialet ytterligare bearbetats, och huru denna del av bearbetningen tillgått, framgår av följande redogörelse. Vid den tidigare och senast vid 1940 års val enligt manuell metod verkställda yrkesbearbetningen av samtliga röstlängder i riket ha kommunerna, med hänsyn till befolkningens yrkesfördelning och sociala struktur sammanförts i ett antal s. k. kommungrupper. Därvid har, såsom i det föregående i korthet angivits, för varje landskommun och stad på grundval av uppgifterna rörande yrkesfördelningen uträknats den procentuella andel, socialgrupp III (arbetargruppen) omfattar av de i röstlängd upptagna. För landskommunernas del har därjämte uträknats motsvarande procentuella andel för de förut omnämnda yrkesgrupper, som tillhöra den jordbruksidkande befolkningen. Med ledning av de så erhållna procenttalen har därefter en fördelning av kommunerna verkställts, nämligen på det sätt, att kommuner, vilka med hänsyn till valmanskårens sammansättning äro av likartad beskaffenhet, sammanförts i grupper var för sig. Den primära indelningsgrunden har varit de först uträknade procenttalen, d. v. s. styrkan hos socialgrupp III, medan talen angivande jordbrukargruppens relativa talrikhet använts för en undergruppering i syfte att särskilja kommuner av jordbruksbetonad karaktär. Att härvid till följd av brister i materialets beskaffenhet uppgifterna beträffande några enstaka kommuner kunnat vara osäkra, torde med hänsyn till det betydande antal kommuner, som ingår i de olika grupperna, kunna anses ha varit av underordnad betydelse. För städerna har endast den ena indelningsgrunden, efter arbetargruppens talrikhet, kommit till användning, och gränserna mellan grupperna ha för dem dragits något annorlunda, såsom nedanstående tahlå visar: Landskommunerna. Städerna. Såsom härav framgår, ha inom A-kommunerna socialgrupperna I och II en betydande övervikt över socialgrupp III, medan i B-kommunerna icke någon särskild socialgrupp dominerar och i C-kommunerna socialgrupp III har den största andelen av de i röstlängd upptagna. De sistnämnda representera sålunda de egentliga arbetarkommunerna. Utpräglade jordbrukskommuner äro dels A-kommunerna, dels de med Bl och Cl betecknade kommunerna, under det att B3- och C3-kommunerna ha en mycket fåtalig jordbruksbe-

75 RÖSTBERÄTTIGADE. 65* folkning. Härav följer, att bland arbetarkommunerna C3-gruppen har den största industriarbetarbefolkningen. För uppgifter angående antalet landskommuner och städer inom de olika grupperna år 1940, med jämförelsetal för år 1936, hänvisas till berättelsen för åren , sid. 25*. Här må blott omnämnas, att gruppen A omfattar endast ett jämförelsevis ringa antal kommuner såväl på landsbygden som i städerna, och eftersom huvudsakligen små kommuner höra hit, är antalet röstberättigade i nämnda grupp proportionsvis ännu mindre. För gruppering på kommungrupper av det vid 1948 års valstatistik bearbetade materialet har det liksom år 1944 varit nödvändigt att bestämma yrkeskaraktären för vart och ett av de uttagna valdistrikten. En motsvarande bestämning för i urvalet ingående kommuner har sålunda kommit att äga rum, endast om kommunen utgjorts av ett enda valdistrikt. Genom maskinell sortering av de till varje valdistrikt hörande hålkorten ha de grundläggande data erhållits, som erfordrats för bestämning av valdistriktets»kommungruppskaraktär». Denna har därefter införts på hålkorten genom s. k. gangpunchning. Den erhållna fördelningen av urvalets material på kommungrupper har utnyttjats för olika bearbetningar, som närmare beröras i det följande. Röstberättigade. Till komplettering av i den allmänna översikten meddelade data angående de röstberättigade anföras här nedan några på grundval av de absoluta talen i tab. X framräknade uppgifter angående de röstberättigades relativa fördelning på yrkes- och socialgrupper. Det framgår bl. a., att gruppen»arbetare utom jordbruks- och skogsarbetare» är den till antalet mest betydande. Av röstberättigade män, resp. kvinnor tillhöra resp. 400 och 316 denna grupp. Närmast i betydenhet kommer hemmansägaregruppen, för vilken motsvarande tal äro resp. 125 och 116, och såsom den tredje gruppen följer för männen jordbruks- och skogsarbetare och för kvinnorna kontorspersonal. Den här angivna storleksordningen är beträffande männen densamma som vid 1944 års andrakammarval. För kvinnorna kom år 1944 lägre huslig tjänst som nummer tre i storleksordning. Den relativa andelen av hela antalet röstberättigade, som beräknas på grundval av tab. X, har ökats från 38-s % till 40-3 % för socialgrupp II, men minskats från 55-7 % till 54-5 % för socialgrupp III, medan den första socialgruppen relativt taget är i stort sett oförändrad. Ökningen av socialgrupp II får ses i samband med den under senare år allt starkare ansvällningen av den offentliga förvaltningen ävensom handeln, särskilt inom de större städerna. Vid en undersökning av de särskilda yrkesgrupperna visar det sig nämligen, att den relativa ökningen av kontorspersonal samt lägre tjänstemän i allmän tjänst, tillhörande socialgrupp II, varit särskilt kraftig, eller från resp. 4-5 % och 1-9 % till resp. 6 o % och 2-4 c fo, men även grupperna hantverkare, handlande och verkmästare företer en påtaglig ökning. Den relativa nedgången av socialgrupp III beror huvudsakligen på minskning av yrkesgrupperna torpare och lägenhetsägare, jordbruks- och skogsarbetare

76 66* RÖSTBERÄTTIGADE. Anm. Tab. X. Rösträtten inom olika yrkesgrupper, år Siffrorna gronda sig på ett representativt urval och avse endast omkring 1/10 av antalet i röstlängderna upptagna personer.

77 VALDELTAGANDET. 67* samt lägre huslig tjänst, medan däremot gruppen andra arbetare än jordbruks- och skogsarbetare visar relativt sett någon ökning. I förhållande till 1944 års siffror visa siffrorna för år 1948 relativt sett minskning för hustrur utan eget yrke ävensom för övriga familjemedlemmar, medan gruppen yrkesutövare och övriga ökats. De icke röstberättigade hava i tab. X redovisats med fördelning på olika yrkes- och socialgrupper. Med hänsyn till de små tal, varom här i de flesta yrkesgrupper är fråga, torde de framlagda siffrorna böra bedömas med stor försiktighet. Valdeltagandet inom olika yrkes- och socialgrupper samt efter ålder och civilstånd. Genom den vid urvalsundersökningen tillämpade maskinella metoden har det blivit möjligt att på grundval av föreliggande uppgiftsmaterial verkställa fördelning av röstberättigade och röstande icke blott på yrkesoch socialgrupper utan även efter ålder och civilstånd. Resultaten vad angår valdeltagandet inom särskilda yrkes- och socialgrupper framläggas för hela riket i tab. Y här i texten, för varje valkrets i tab. 8, där emellertid för undvikande av alltför stor uppspaltning på delmassor omfattande sammanslagningar av de ursprungligen särskilda yrkesgrupperna genomförts. I procent av de röstberättigade framgår valdeltagandet inom de tre särskilda socialgrupperna vid senaste valet och vid de föregående val, för vilka uppgifter härom föreligga, av följande sammanställning: Fullt jämförbara äro ej de anförda siffrorna med hänsyn bl. a. till ändringar i fråga om yrkesgruppernas fördelning på socialgrupperna, men då fråga är om valdeltagarnas relativa antal, torde jämförelsen icke nämnvärt förryckas härav. Samma karakteristiska drag, som gjort sig märkbart vid samtliga tidigare val, nämligen att deltagarfrekvensen är högst inom socialgrupp I och lägst inom socialgrupp III, framträder även vid 1948 års val. Man lägger vidare märke till att männen uppvisa livligare valdeltagande än kvinnorna inom samtliga socialklasser, ehuru skillnaden inom den högsta socialgruppen är

78 68* VALDELTAGANDET. Anm. Tab. Y. Deltagandet i valet inom olika yrkes- och socialgrupper, år Siffrorna grunda sig på ett representativt urval och avse endast omkring 1 / 10 av i röstlängderna upptagna personer.

79 VALDELTAGANDET. 69* obetydlig. Av tablån kan ytterligare inhämtas, att valdeltagandet inom alla socialgrupperna var betydligt högre än vid föregående val. Vad valdeltagandet inom de särskilda yrkesgrupperna beträffar, äro skilj - aktigheterna, såsom framgår av tab. Y, ganska betydande, och i regel äro de rätt lika val efter val. Högst stå med över 93 % röstfrekvens godsägare, tjänstemän av högre grad i allmän tjänst, högre förvaltningspersonal i enskild tjänst samt industriidkare, grosshandlare m. fl., vilket gäller såväl män som kvinnor. Bland männen uppvisa i övrigt folkskollärare ungefär lika högt valdeltagande, varefter följa verkmästare och förmän inom industrin, tjänstemän av lägre grad tillhörande socialgrupp II samt kontorspersonal; till ganska höga tal komma även de självständiga jordbrukarna upp. Lägst på skalan stå efter vanligheten bl. a. övriga-grupperna inom socialklasserna II och III, sjöfolket (både fartygsbefäl och sjömän), utövarna av fria yrken inom medelklassen samt jordbruks- och skogsarbetare. Bland kvinnorna är ordningen mellan yrkesgrupperna i allmänhet likartad med den, som gäller de manliga väljarna, fastän kvinnornas tal vanligen äro lägre. Undantag från sistnämnda regel utgöra helt naturligt kvinnorna inom sjöfolksgrupperna. De speciellt kvinnliga grupperna huslig tjänst pläga förete lågt valdeltagande, och så är även nu fallet. Särskiljas kvinnorna efter familjeställning, finner man som vanligt den högsta röstfrekvensen hos hustrurna (88-2 %), vilka stå något före samtliga män (84-9 %), den därnäst högsta hos yrkesutövare och övriga (73-6 %) och den lägsta hos andra familjemedlemmar än hustrur (63-4 %). De nämnda ire kategorierna stå varandra väsentligt närmare inom socialklass I än inom den andra och i synnerhet den tredje socialklassen. Skillnaden är t. ex. mellan hustrur å ena sidan och yrkesutövare och övriga å den andra 7i enheter i klass I, 8-s i klass II och 19-5 i klass III. I synnerhet jordbruksyrkena ha synnerligen låga tal för yrkesutövare och övriga bland kvinnorna. Inom så gott som samtliga yrkesgrupper har valdeltagandet bland såväl män som kvinnor varit livligare än förut. Huru valdeltagandet inom större yrkesgrupper varierar med åldern redovisas i tab. 7, varjämte särskilda siffror för jordbruket i dess helhet ävensom för övriga näringar meddelas i tab. Z. För flertalet yrkesgrupper synes gälla, såvitt framgår av här föreliggande siffror, att valdeltagandet håller sig relativt oförändrat under mellanåldrarna och på en nivå, som något överträffar gruppens genomsnittsvärde. Härutöver må särskilt framhållas de förhållandevis höga värden, som valdeltagandet uppvisar i de högsta åldrarna inom socialgrupp I. En mera ingående redogörelse för de vid åldersbearbetningen vunna resultaten meddelas på sid. 71* under rubriken»valdeltagandet inom olika åldersgrupper». Röstberättigade och valdeltagare inom olika socialgrupper redovisas i tab. 6 med fördelning på åldrar. Inom varje socialgrupp göres åtskillnad mellan jordbruksnäringen och övriga näringar. Det framgår bl. a. av tabellen, att jordbruksbefolkningen, i varje fall inom socialgrupperna I och II, visar något högre röstningsfrekvens än befolkningen under rubriken»övriga näringar».

80 70* VALDELTAGANDET. Tab. Z. Röstberättigade och i valet deltagande, fördelade efter kön och ålder, inom jordbruk och övriga näringar, år Anm. Siffrorna grunda sig på ett representativt urval oeh avse endast omkring 1 / 10 av antalet i röstlängderna upptagna personer.

81 VALDELTAGANDET. 71* Valdeltagandet inom kommungrupper. Såsom närmare angivits i en inledande redogörelse för den maskinella bearbetningen av urvalsundersökningens material har å samtliga till materialet hörande maskinkort instansals kommungruppstyp. Genom särskild sortering har materialet därför lätt kunnat uppdelas pä kommungrupper och valdeltagandet ur olika synpunkter studeras inom dessa. I tab. 9 meddelas sålunda siffror valkretsvis för rösträtten och valdeltagandet inom särskilda kommungrupper. Tab. Â belyser, huru valdeltagandet varierar med kommungruppstyp och socialklass. Särskild uppmärksamhet tilldrager sig i sistnämnda tabell anförda siffror för valdeltagandet bland ogifta, gifta och förut gifta; det framgår att såväl gifta män som gifta kvinnor utmärkas av ett avsevärt mycket livligare valdeltagande än de ogifta och förut gifta. Valdeltagandet inom olika åldersgrupper. Åldersuppgifterna, som grunda sig på röstlängdernas anteckningar om födelseår, avse antalet vid valårets ingång fyllda åldersår. Födelseåret 1926 svarar sålunda mot en ålder av 21 år, födelseåret 1925 mot 22 år o. s. v. De framställda ålderstabellerna ha i olika sammanhang delvis berörts i föregående textavdelningar i samband med redogörelser för valdeltagandet inom närings- och socialgrupper (tab. (> och tab. Z) samt inom större yrkesgrupper (tab. 7). Därjämte omfattar åldersbearbetningen en för första gången vid andrakammarval verkställd fördelning efter ålder av röstberättigade och i valet deltagande inom olika civilstånd å landsbygden och i städerna. Resultatet härav framgår av tab. Ä. Utöver vad som tidigare anförts om röstningsfrekvensens variationer med åldern, må här meddelas några på ifrågavarande tabeller grundade iakttagelser. Av en jämförelse mellan siffrorna för könen framgår, att männen, utom i de båda yngsta åldersklasserna, visa högre valdeltagande än kvinnorna. I de yngre åldrarna förete kvinnorna på landsbygden, särskilt inom jordbruksbefolkningen i tredje socialgruppen, en tendens till livligare valdeltagande än männen. Det förtjänar anföras, att motsvarande iakttagelse gjorts även vid 1944 års andrakammarval samt vid den urvalsundersökning, som utfördes i samband med den kommunala valstatistiken för år 1942 (jfr berättelsen Kommunala valen år 1942, sid. 19*). Välj armassans relativa fördelning på åldrar kan i stora drag angivas genom de s. k. kvartilerna, d. v. s. de tre åldersstreck, som utgöra övre åldersgräns för respektive fjärdedelen, hälften och tre fjärdedelar av hela antalet väljare. Olikheten mellan könen är härvidlag ej särskilt betydande, såsom framgår av följande siffror.

82 72* VALDELTAGANDET. Tab. Å. Röstberättigade och i valet deltagande män Anm. Siffrorna grunda sig på ett representativt urval och avse

83 och kvinnor inom särskilda kommungrupper, år endast omkring 1 / 10 av antalet i röstlängderna upptagna personer. VALDELTAGANDET. 73*

84 74* VALDELTAGANDET. Anm. Tab. Ä. Röstberättigade och i valet deltagande, efter kön och ålder, inom olika civilståndsgrupper, år Siffrorna gronda sig på ett representativt urval och avse endast omkring 1 / 10 av antalet i röstlängden upptagna personer.

85 PARTIFÖRDELNINGEN INOM KOMMUNGRUPPER. 75* De något lägre siffrorna för medianåldern och särskilt 1 :a kvartilen vid 1948 års val sammanhänger synbarligen med den sänkta rösträttsåldern. Beträffande valdeltagandet i de olika socialgrupperna må även här understrykas, att första socialgruppen i alla åldrar visar de högsta och tredje socialgruppen de lägsta siffrorna. Inom första och andra socialgruppen företer jordbruksbefolkningen i allmänhet taget någon övervikt i fråga om valdeltagandet framför väljare tillhörande övriga yrken. Vid en jämförelse mellan siffrorna för olika civilstånd framgår, att såväl gifta män som gifta kvinnor inom alla åldersgrupper visa ett avsevärt högre valdeltagande än de ogifta och förut gifta. Skillnaden är emellertid minst, omkring 5 enheter, i de yngsta åldersklasserna, men ökas kraftigt med stigande ålder för att i den äldsta åldersgruppen uppnå omkring 30 enheter. Inga större olikheter förefinnes härutinnan mellan landsbygden och städerna. Inom de yngsta åldrarna förete i allmänhet de ogifta något högre valdeltagande än de förut gifta, medan förhållandet är omvänt inom de äldre åldersgrupperna. Ett undantag härifrån utgör dock kvinnorna inom städerna, där de ogifta visa högre siffror än de förut gifta inom samtliga åldersgrupper. Uppgifter om valdeltagandet efter ålder inom de särskilda kommungrupperna å landsbygden och i städerna föreligga hos statistiska centralbyrån i manuskripttabeller. Partifördelningen inom kommungrupper. Den i det föregående (sid. 64*) beskrivna grupperingen av kommunerna efter befolkningens sammansättning i yrkes- och socialt hänseende lämnar möjligheter till studium av sambandet mellan partiåskådning och samhällsklass, varvid i första hand hänvisas till den procentuella fördelningen på partier enligt 1948 års urvalsundersökning, som redovisas i tab. Ö, tillika med motsvarande relativa tal för år regionalt avseende har därvid landsbygden uppdelats på Svealand, Götaland och Norrland. Av tidigare angivna skäl har det icke varit möjligt att i röstsiffrorna för resp. landsbygd och städer inräkna de s. k. poströsterna. De absoluta tal, som ligga till grund för den på urvalsundersökningen grundade relativa partifördelningen av avgivna röster, hava icke meddelats i den föreliggande berättelsen, men äro tillgängliga i manuskript hos statistiska centralbyrån. Däremot har i tab. A A, av nedan angivna skäl framlagts de absoluta tal, som visa, huru samtliga år 1944 och 1948 avgivna valsedlar partivis fördela sig inom de olika kommungrupperna, då dessa avgränsats enligt den år 1940 bestämda kommungruppsindelningen. Beträffande 1944 års röstsiffror bör observeras, att desamma korrigerats med hänsyn till de större ändringar i den administrativa indelningen, som ägt rum sedan dess. Om man till en början betraktar endast landsbygden, finner man redan vid en hastig blick på tab. Ö, hurusom för vissa partier procenttalet röster, som tillfallit desamma, sjunker, alltefter man går från A- till B- och vidare till C-grupperna samt huru för andra partier däremot procenttalet stiger vid

86 76* PARTIFÖRDELNINGEN INOM KOMMUNGRUPPER. Tab. Ö. De avgivna rösternas partifördelning inom särskilda kommungrupper vid valen 1944 och Relativa tal. Anm. Siffrorna grunda sig pä ett representativt urval och avse endast omkring 1 / 10 av aatalet i röstlängderna upptagna personer års siffror ha korrigerats med hänsyn till större administrativa förändringar.

87 Tab. AA. De avgivna rösternas partifördelning inom särskilda kommungrupper vid valen åren 1944 och Absoluta tal. Anm. Siffrorna avse samtliga avgivna godkända röster i enlighet med 1940 års kommtingrupnsindeliiing års sifl'ror ha korrigerats med hänsyn till större administrativa förändringar. De s. k. poströsterna ingå pj i ovanstående siffror. PARTIFÖRDELNINGEN INOM KOMMUNGRUPPER. 77*

88 78* PARTIFÖRDELNINGEN INOM KOMMUNGRUPPER. samma jämförelse. De förra partierna, som alltså ha sina anhängare väsentligen inom kommuner, där socialklasserna I och II (högre klassen och medelklassen) äro starkt representerade, utgöras av högern, bondeförbundet och folkpartiet. Procenttalet varierar exempelvis i fråga om högern ganska mycket, eller från 16-7 inom grupp A till lli i grupp B och 6i i grupp C. För bondeförbundet är skillnaden vida större, i det att procenttalet faller från 444 i A-kommunerna till 284 i B-kommunerna och loo i C-kommunerna. Folkpartiets tal uppvisa däremot ej så stor variation och utgöra resp. 23-5, 19-6 och 15-s. För de socialdemokratiska och kommunistiska partierna återigen går skillnaden i rakt motsatt riktning. Procenttalet röster stiger, då man går från A- till B- och C-grupperna, och skillnaden är starkt markerad. För det socialdemokratiska partiet uppgå talen i nyss nämnd ordning till 14-9, 38i och För kommunisterna äro skilj aktigheterna relativt taget ännu större, ehuru talen äro små; procenttalen utgöra för detta parti 0-5, 2-s och 8-8. Utom efter socialklasser har, som förut nämnts, på landsbygden indelning verkställts även efter den relativa talrikheten av jordbruksidkande befolkning, och denna är störst inom kommungrupperna A, Bl och Cl. Till grupperna B2, B3, C2 och C3 med deras starkare inslag av industri och andra från jordbruket skilda yrken finnes inom A-gruppen ingen motsvarighet.') Helt naturligt är, att bondeförbundets procenttal hastigt faller, när man går från Bl till B2 och B3 (40i %) och från Cl till C2 och C3 (28i i %). Vad de sistnämnda kommungrupperna beträffar, bilda procenttalen även en om också i mindre grad fallande serie för högern (6-9 6-i 6-o %). Ett motsatt samband råder mellan jordbruksbefolkningens talrikhet och socialdemokraternas andel av väljarkåren, i det att den senare stiger inom B-kommunernas undergrupper ( %). Inom C- kommunernas undergrupper är emellertid sambandet ej lika klart. På samma sätt framgår, att kommunisternas relativa rösttal stiger med avtagande andel för jordbruksbefolkningen, och även beträffande folkpartiet finnes denna tendens vid 1948 års val. För städerna förekommer endast huvudindelningen efter arbetarklassens styrka. Här gäller som regel, att de borgerliga partierna vunnit desto större anslutning, ju större andel den högre klassen och medelklassen utgöra av befolkningen, och att motsatsen är fallet med socialdemokraterna. I fråga om kommunisterna framträder ingen tydligt markerad tendens. För högern uppgå procenttalen i grupp A till 16-7, i grupp B till 15i och i grupp C till 11-3, och socialdemokraternas tal äro resp. 39-2, 49-4 och 58-2 %. Differenserna äro emellertid, som synes, något mindre än på landsbygden. I syfte att giva en klar bild av förskjutningarna mellan partierna inom de olika kommungrupperna ha talen i tab. AA lagts till grund för vinst- och förlustberäkningar. På samma sätt som förut skett i fråga om rikssiffrorna ha därvid inom varje grupp partiernas vinster och förluster uträknats med l ) Ett undantag ntgbt dock Stocksunds köping, som tillhsr A-grnppen, oaktat den jordbrnksidkaniie befolkningen understiger 30 %. Yrkesgrupper, tillhörande socialklass I, ntgör här det dominerande inslaget.

89 PARTIFÖRDELNINGEN INOM KOMMUNGRUPPER. 79* utgångspunkt från tal, svarande mot medelröstökningen eller -minskningen för gruppen åren Resultaten, uttryckta i överskott eller underskott i procent, framläggas i nedanstående tablå. Talen äro avsedda att uttrycka partisiffrornas upp- eller nedgång i förhållande till den allmänna röstökningen eller röstminskningen inom resp. kommungrupper och med bortseende från den ändrade sammansättningen av kommungrupperna. I själva verket torde väl även ändringar i detta hänseende från det ena valåret till det andra i någon mån påverka talen, men man synes kunna utgå ifrån att inflytandet därav är av underordnad betydelse, såvitt berör talens allmänna gång. Det torde även böra förutskickas, att inför röstmottagare avgivna röster icke kunnat medtagas vid beräkningarna. Såsom framgår av tablån, ha både högern och kommunisterna gått tillbaka i samtliga kommungrupper både på landsbygden och i städerna. Röstminskningen för det förstnämnda partiet har varit särskilt stor inom grupperna B3 och C3 på landsbygden samt grupperna B och C i städerna. Även bondeförbundet och socialdemokraterna ha haft motgångar inom flertalet kommungrupper, ehuru förlusterna äro av betydligt mindre storleksordning än beträffande högern och kommunisterna. Inom de mest utpräglade industribygderna, C3-gruppen på landsbygden och C-gruppen i städerna, ha emellertid socialdemokraterna kunnat något förbättra sin ställning. Folkpartiets framgångar, som genomgående avspeglas i höga procenttal, ha varit särskilt utpräglade inom städernas B- och C-grupper. Vid jämförelse mellan talen för landsbygd och städer vill det synas, som om utvecklingen på det hela taget varit rätt likartad, även om städemas siffror i regel ligga högre än landsbygdens. Det mest utpräglade undantaget härvidlag erbjuder dock bondeförbundet inom städernas B-grupp, vilket torde förklaras av att bondeförbundet vid 1948 års val ånyo framträdde i Stockholms stad, som hör till denna grupp. Det bör i detta sammanhang även beaktas, att A-

90 80* PARTIFÖRDELNINGEN INOM KOMMUNGRUPPER. gruppen för städernas del är mycket obetydlig, varför huvudvikten bör läggas vid de båda övriga kommungrupperna. Tab. Ö ger vidare en inblick i partiförhållandena på landsbygden inom rikets tre stora huvuddelar, Svealand, Götaland och Norrland. Man observerar, att högern och bondeförbundet ha sin styrka i Götaland, socialdemokraterna i Svealand och Norrland samt kommunisterna i Norrland. Folkpartiet omfattar nästan lika stor andel av väljarkåren i Götaland som i Svealand. Beträffande andra skiljaktigheter mellan rösttalen i rikets huvuddelar ävensom för studium av partifördelningen inom olika kommungrupper i Svealand, Götaland och Norrland hänvisas till tabellen. Bilaga. Förteckning över vid urvalsundersökningen framställda s. k. råtabeller. Tab. Tab. Tab. Tab. Tab. Tab. Tab. Tab. Tab. 1. I röstlängd upptagna personer (röstberättigade och icke röstberättigade, födda år 1927 eller tidigare) fördelade på socialgrupper och näringsgrupper (jordbruk; övriga näringar), valdistriktsvis. 2. Röstberättigade och valdeltagare inom a) särskilda kommungrupper, b) olika civilståndsgrupper, fördelade på socialgrupper av vartdera könet, valkretsvis. 3. Röstberättigade och valdeltagare efter kön och ålder, inom olika närings- (jordbruk; övriga näringar) och socialgrupper; landsbygd och städer. 4. Röstberättigade och valdeltagare efter ålder och kön inom a) särskilda kommungrupper, b) olika civilståndsgrupper; landsbygd och städer. 5. Röstberättigade och valdeltagare efter ålder och kön med fördelning på större yrkesgrupper; landsbygd och städer. 6. Röstberättigade och valdeltagare inom olika yrkes- och socialgrupper med fördelning efter civilstånd och ställning till yrket; landsbygd och städer. 7. Röstberättigade och valdeltagare inom större yrkesgrupper med fördelning på kön, valkretsvis. 8. Icke röstberättigade fördelade på socialgrupper av vartdera könet, valkretsvis. 9. Icke röstberättigade efter ålder och kön inom olika socialgrupper; landsbygd och städer. Tab. 10. Icke röstberättigade efter kön inom olika yrkes- och socialgrupper; landsbygd och städer. Tab. 11. Icke röstberättigade efter kön och socialgrupp med fördelning efter olika art av hinder; landsbygd och städer.

91 1 Tab. 1. Valen till första kammaren åren De valdas namn, yrke och rösttal m. m. Anm. Beteckningarna H (höger), B (bondeförbundet), F (folkpartiet), Sd (socialdemokrater), K (kommunistiska partiet) angiva det parti, väljarna och de valda representerade vid tiden för valet. * Utmärker, att ledamot blivit omvald för samma valkrets, ** att ledamot omvalts, ehuru för annan valkrets, t betecknar ledamot, som tidigare tillhört första kammaren, " ledamot, som antingen vid valtiilfället tillhörde eller tidigare tillhört andra kammaren. Med rösttalct för den valde avses det antal valsedlar, â vilka hans namn, med bortseende från sådana namn, som redan erhållit placering, står främst. Yrkesuppgiften hänför sig till tidpunkten för valet.

92 2 TAB. 1 (forts.). TALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN

93 TAB. 1 (forts.). VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN

94 4 Tab. 2. Rösträtten vid andrakammarval, valkretsvis

95 enligt de år 1948 upprättade röstlängderna. 5

96 6 Tab. 3. Avgivna valsedlar och valda riksdagsledamöter

97 vid valen till andra kammaren, valkretsvis, åren 1948 och

98 8 Tab. 4. Rösträtten och valen till andra kammaren, valdistriktsvis, år Anm. Tabellens procenttal angiva antalet i valet deltagande i % av röstberättigade män och kvinnor. Frekvenstal ha icke uträknats, då antalet röstberättigade understiger 20 ; sådana fall ha utmärkts genom att i stället pnnkter blivit insatta i tabellen. De enligt 70 vallagen avgivna valsedlarna ha icke kunnat fördelas i de för valkretsarna meddelade uppgifterna rörande de godkända valsedlarnas partifördelning å landsbygden och i städerna. Den bristande överensstämmelsen för de särskilda valkretsarna mellan valdeltagarnas antal enligt denna tabell och summan av godkända valsedlar och valkuvert ntan godkänt innehåll enligt tab. 4 beror på ofullständiga eller felaktiga inprickningar i röstlängderna. Följande förkortningar ha använts: t:g = tingslag, h:d = härad, sk:g = skeppslag, m:e = municipalsambälle.

99 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

100 10 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

101 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

102 12 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

103 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

104 14 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

105 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

106 16 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

107 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

108 18 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

109 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

110 20 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

111 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

112 22 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

113 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

114 24 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

115 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

116 26 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

117 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

118 28 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

119 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

120 30 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

121 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

122 32 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

123 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

124 34 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

125 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

126 36 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

127 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

128 38 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

129 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

130 40 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

131 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

132 42 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

133 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

134 44 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

135 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

136 46 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

137 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

138 48 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

139 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

140 50 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

141 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

142 52 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

143 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

144 54 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

145 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

146 56 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

147 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

148 58 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

149 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

150 60 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

151 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

152 62 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

153 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

154 64 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

155 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

156 66 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

157 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

158 68 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

159 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

160 70 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

161 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

162 72 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

163 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

164 74 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

165 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

166 76 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

167 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

168 78 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

169 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

170 80 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

171 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

172 82 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

173 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

174 84 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

175 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

176 86 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

177 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

178 88 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

179 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

180 90 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

181 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

182 92 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

183 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

184 94 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

185 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

186 96 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

187 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

188 98 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

189 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

190 100 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

191 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

192 102 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

193 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

194 104 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

195 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

196 106 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

197 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

198 108 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

199 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

200 110 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

201 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

202 112 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

203 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

204 114 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

205 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

206 116 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

207 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

208 118 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

209 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

210 120 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

211 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

212 122 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

213 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

214 124 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

215 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

216 126 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

217 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

218 128 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

219 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR

220 130 TAB. 4 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN ÅR 1948.

221 Tab. 5. Valen till andra kammaren år Väljarbeteckningar. De valdas namn, yrke och rösttal. 131 Anm. Beteckningarna H (höger), B (bondeförbundet), F (folkpartiet), Sd (socialdemokrater), K (kommunistiska partiet), Vs (vänstersocialister) och Ö (övriga) angiva det parti, väljarbeteckningarna och de valda representera. * Utmärker, att ledamot blivit omvald för samma valkrets, ** att ledamot omvaltsehuru för annan valkrets, i betecknar ledamot, som antingen vid valtillfället tillhörde eller tidigare till, hört första kammaren, II ledamot, som tidigare tillhört andra kammaren. Med rösttalet för den valde avses det antal valsedlar, â vilka hans namn med bortseende frän sådana namn, som redan erhållit placering, står främst. De valdas yrke och. partiställning hänföra sig till tidpunkten för valet.

222 132 TAB. 5 (forts.). VALEN TILL ANDEA KAMMAREN ÅR 1948.

223 TAB. 5 (forts.). VALEN TILL ANDEA KAMMAREN ÅR

224 134 TAB. 5 (forts.). VALEN TILL ANDRA KAMMAREN ÅR 1948.

225 TAB. 5 (forts.). VALEN TILL ANDRA KAMMAREN ÅR

226 136 TAB. 5 (forts.). VALEN TILL ANDRA KAMMAREN ÅR 1948.

227 TAB. 5 (forts.). VALEN TILL ANDRA KAMMAREN ÅR

228 138 TAB. 5 (forts.). VALEN TILL ANDRA KAMMAREN ÅR 1948.

229 TABELLER UPPRÄTTADE PÅ GRUNDVAL AV REPRESENTATIVT URVAL Det torde observeras, att samtliga efterföljande tabeller endast avse omkring en tiondel av antalet i röstlängd upptagna personer.

230 140 Tab. 6. Röstberättigade och i valet deltagande män och kvinnor marvalen

231 efter ålder inom olika närings- och socialgrupper vid andrakamår

232 142 TAB. 6 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH I VALET DELTAGANDE MÄN OCH ANDRAKAMMAR-

233 KVINNOR EFTER ÅLDER INOM OLIKA NÄRINGS- OCH SOCIALGRUPPER VID VALEN ÅR

234 144 TAB. 6 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH I VALET DELTAGANDE MÄN OCH ANDRAKAMMAR-

235 KVINNOR EFTER ÅLDER INOM OLIKA NÄRINGS- OCH SOCIALGRUPPER VID VALEN ÅR

236 146 Tab. 7. Röstberättigade och i valet deltagande efter ålder inom större yrkesgrupper, vid valen till andra kammaren, år 1948.

237 TAB. 7 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH I VALET DELTAGANDE EFTER ÅLDER INOM STÖRRE YRKESGRUPPER, VID VALEN TILL ANDRA KAMMAREN, ÅR

238 148 TAB. 7 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH I VALET DELTAGANDE EFTER ÅLDER INOM STÖRRE YRKESGRUPPER, VID VALES TILL ANDRA KAMMAREN. ÅR 1948.

239 TAB. 7 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH I VALET DELTAGANDE EFTER ÅLDER INOM STÖRRE YRKESGRUPPER, VID VALEN TILL ANDRA KAMMAREN, ÅR

240 150 Tab. 8. Röstberättigade och i valet deltagande inom större yrkesgrupper, valkretsvis, vid valen till andra kammaren, år 1948.

241 TAB. 8 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH I VALET DELTAGANDE INOM STÖRRE YRKESGRUPPER, VALKRETSVIS, VID VALEN TILL ANDRA KAMMAREN, ÅR

242 152 TAB. 8 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH I VALET DELTAGANDE INOM STÖRRE YRKESGRUPPER, VALKRETSVIS, VID VALEN TILL ANDRA KAMMAREN, ÅR 1948.

243 TAB. 8 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH I VALET DELTAGANDE INOM STÖRRE YRKESGRUPPER, VALKRETSVIS, VID VALEN TILL ANDRA KAMMAREN, ÅR

244 154 TAB. 8 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH I VALET DELTAGANDE INOM STÖRRE YRKESGRUPPER, VALKRETSVIS, VID VALEN TILL ANDRA KAMMAREN, ÅR 1948.

245 TAB. 8 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH I VALET DELTAGANDE INOM STÖRRE YRKESGRUPPER, VALKRETSVIS, VID VALEN TILL ANDRA KAMMAREN, ÅR

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

Folk- och bostadsräkningarna

Folk- och bostadsräkningarna INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990 Folkräkningar utfördes under perioden 1860-1900 vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik

Läs mer

KYRKOFULLMÄKTIGVALEN

KYRKOFULLMÄKTIGVALEN STATISTISKA MEDDELANDEN SER. A. BAND IV : 8 KYRKOFULLMÄKTIGVALEN ÅR 1931 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1932 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 313420 Statistiska meddelanden. Ser. A digitaliserad

Läs mer

Regler för mandatfördelningen i Svenska Finlands folkting (valordning)

Regler för mandatfördelningen i Svenska Finlands folkting (valordning) Regler för mandatfördelningen i Svenska Finlands folkting (valordning) Godkända på Folktingets session 9 april 2016 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Tillämpliga regler för mandatfördelningen i Svenska Finlands

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i sametingslagen (1992:1433); SFS 2006:803 Utkom från trycket den 19 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om sametingslagen

Läs mer

Statistikinfo 2018:01

Statistikinfo 2018:01 Statistikinfo 218:1 Linköping ökade med 2 73 invånare Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 73 personer. Det är den tredje största ökningen någonsin i Linköping, och 148 färre än förra året. Vid

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

~~ ~I ~~~ ~II ~I~I~II~ ~~ Im~I~I~

~~ ~I ~~~ ~II ~I~I~II~ ~~ Im~I~I~ Date Printed: 04/23/2009 JTS Box Number: 1FES 72 Tab Number: 128 Document Title: Rostrakning och mandatfordelning Document Date: 1991 Document Country: Document Language: 1FES 10: Sweden Swedish CE01877

Läs mer

Statistikinfo 2019:01

Statistikinfo 2019:01 Statistikinfo 219:1 Linköping ökade med 2 514 invånare 218 Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 514 personer 218. Det är den fjärde största ökningen någonsin i Linköping, även om ökningen var 189

Läs mer

FÖRSKOLANS FRAMTID. EKONOMISK /ÉCONOMIQUE Föredelar/ avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages:

FÖRSKOLANS FRAMTID. EKONOMISK /ÉCONOMIQUE Föredelar/ avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages: FÖRSKOLANS FRAMTID LFSL förskola: En svensk förskola på franska Skolan tar över 5 åringarna Förskolans läggs ned École maternelle EKONOMISK /ÉCONOMIQUE Föredelar/ avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages:

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i sametingslagen (1992:1433); SFS 2004:538 Utkom från trycket den 16 juni 2004 utfärdad den 27 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om sametingslagen

Läs mer

Appendix 1. Valresultatet i kommuner och landsting

Appendix 1. Valresultatet i kommuner och landsting Appendix 1 Valresultatet i kommuner och landsting Valresultatet i kommunerna Moderaterna Moderaterna går kraftigt bakåt i kommunsverige. Partiet ökar sina mandat i 18 kommuner men tappar mandat i 230.

Läs mer

Franska PROCÈS-VERBAL modèle Ä pour enquête en recherche de paternité Ä-PROTOKOLL för utredning av faderskap

Franska PROCÈS-VERBAL modèle Ä pour enquête en recherche de paternité Ä-PROTOKOLL för utredning av faderskap Franska PROCÈS-VERBAL modèle Ä pour enquête en recherche de paternité Ä-PROTOKOLL för utredning av faderskap Ä Commencer ici/ Börja här Procès verbal n o /Protokoll nr.... Commune/ Kommun Commission responsable/

Läs mer

Statistikinfo 2017:01

Statistikinfo 2017:01 Statistikinfo 217:1 Rekordökning med 2 851 nya invånare i Linköping Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 851 personer 216. Det är den största ökningen någonsin i Linköping, och 24 fler än det tidigare

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

Mandatfördelning i större regioner

Mandatfördelning i större regioner Mandatfördelning i större regioner EN STUDIE UTIFRÅN DE TRE SENASTE VALEN Mandatfördelning i större regioner 1 Mandatfördelning i större regioner 2 Förord Indelningskommittén har i uppdrag att föreslå

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Partisympatier i valkretsar, november 2007 Partisympatiundersökningen (PSU) november 2007

Partisympatier i valkretsar, november 2007 Partisympatiundersökningen (PSU) november 2007 Partisympatier i valkretsar, november 2007 (PSU) november 2007 Producent: SCB, BV/DEM, Förfrågningar: Mikaela Järnbert, tfn 08-506 942 43 e-post: psu@scb.se Birgitta Melin Skeppstedt, tfn 08-506 950 40

Läs mer

Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. (Redovisningen på sid 2-7 är skriven enligt Ungdomsstyrelsens mall)

Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. (Redovisningen på sid 2-7 är skriven enligt Ungdomsstyrelsens mall) 2013-03-13 Dnr: 13-048/0 Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige Innehållsförteckning Återrapportering av 2010 års val...2 Riksdagen Landstingsfullmäktige Kommunfullmäktige

Läs mer

Med förvaltningsområdet för finska och meänkieli (förvaltningsområdet) avses Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner.

Med förvaltningsområdet för finska och meänkieli (förvaltningsområdet) avses Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner. : 1999:1176 Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet D Rubrik: Lag (1999:1176) omrätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar Utfärdad: 1999-12-09

Läs mer

Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990

Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990 INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990 Folkräkningar utfördes under perioden 1860-1900 vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

Statistikinfo 2016:02

Statistikinfo 2016:02 Statistikinfo 216:2 Nästan 153 invånare i Linköping Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 1 85 personer 215. Vid årsskiftet bodde 152 966 personer i kommunen. Antalet födda barn uppgick till 1 859,

Läs mer

Svenska valdata: Riksdagsvalen Statistiska centralbyrån

Svenska valdata: Riksdagsvalen Statistiska centralbyrån Statistiska centralbyrån Metadataproduktion Metadataproducent: Svensk nationell datatjänst Produktionsdatum: September 09 2015 Identifikation: SND0237-011 Innehållsförteckning Översikt...4 Räckvidd och

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

Servicefacket PAM rf. Valordning

Servicefacket PAM rf. Valordning Servicefacket PAM rf Valordning Godkänd 18.5.2018 Denna valordning gäller enligt 5 i förbundets stadgar vid val kongress och vid nyval av kongress som förrättas under kongressperioden. 1. Valgrunder 1.1.

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

STADGAR. för. Ändamål.

STADGAR. för. Ändamål. STADGAR för Läroverkslärarnes Riksförbund. Ändamål. ' 1- Läroverkslärarnes Riksförbund, som skall utgöra ett föreningsband mellan lärarne vid de allmänna läroverken oeh vid statens seminarier, har till

Läs mer

Sammanträdesdatum Hans Gardelin, (M) ordförande Eva Johansson (S) Marianne Karlberg (S) ersätter Björn Larsson (S)

Sammanträdesdatum Hans Gardelin, (M) ordförande Eva Johansson (S) Marianne Karlberg (S) ersätter Björn Larsson (S) 1(7) Plats och tid Rademacherrummet, Stadshuset Klockan 13:00 14:40 Beslutande Insynsledamöter Hans Gardelin, (M) ordförande Eva Johansson (S) Marianne Karlberg (S) ersätter Björn Larsson (S) Bernt-Åke

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Förslag till ändrad valdistriktsindelning och indelning i valkretsar i Västerås inför de allmänna valen 2014

Förslag till ändrad valdistriktsindelning och indelning i valkretsar i Västerås inför de allmänna valen 2014 2011-11-16 Dnr Valnämndens kansli Gunnar Lignell/Mari Eriksson Valnämnden Förslag till ändrad valdistriktsindelning och indelning i valkretsar i Västerås inför de allmänna valen 2014 Valnämndens behandling

Läs mer

Statistikinfo 2015:01

Statistikinfo 2015:01 Statistikinfo 215:1 Folkmängden ökade med 1679 personer i Linköping 214 Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 1 679 personer 214, ungefär lika mycket som året före. Vid årsskiftet bodde 151 881 personer

Läs mer

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska

Läs mer

VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1937

VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1937 STATENS VÄG I N S T I T UT STOCKHOLM RAPPORT 6 VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1937 1 9 3 7 FÖRTECKNING Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET O C H STATENS

Läs mer

Aborter i Sverige 1998 januari - december

Aborter i Sverige 1998 januari - december STATISTIK - HÄLSA OCH SJUKDOMAR Aborter i Sverige 1998 januari - december Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistics - Health and Diseases Abortions in Sweden 1998 January-December

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 0284-1967 U tgiven av utrikesdepartem entet SÖ 1991:24 Nr 24 Avtal med Frankrike rörande tillämpningen av europeiska utlämningskonventionen den 13 december

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016 Uppföljning Tillväxtstrategi 2016 Del 1: Grundfakta En rapport från Regionkontoret 2016 1 Grundfakta Inledning Region har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att har

Läs mer

A L L M Ä N N A V A L. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Allmänna valen 2010

A L L M Ä N N A V A L. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Allmänna valen 2010 A L L M Ä N N A V A L Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Allmänna valen 2010 Del 2 sfullmäktige den 19 september 2010 a l l m ä n n a v a l Allmänna valen 2010 Del 2 sfullmäktige den 19 september

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de direkta valen. (SvKB 2003:9)

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de direkta valen. (SvKB 2003:9) 38 kap. Direkta val ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de direkta valen. (SvKB 2003:9) 2 Stiftsstyrelsen har det övergripande ansvaret för alla direkta val inom stiftet.

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

Statistikinfo 2014:03

Statistikinfo 2014:03 Statistikinfo 2014:03 Folkmängden ökade med 1681 personer i Linköping 2013 Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 1 681 personer 2013, det är en betydligt större ökning än både 2011 och 2012. Vid årsskiftet

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i valförordningen (2005:874); utfärdad den 4 december 2008. SFS 2008:1279 Utkom från trycket den 16 december 2008 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

VÄGBELÄGGNIN GAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1941

VÄGBELÄGGNIN GAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1941 S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T STOCKHOLM RAPPORT 13 VÄGBELÄGGNIN GAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1941 1 94 1 FÖRTECKNING Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET O C

Läs mer

Befolkningsstatistiken

Befolkningsstatistiken INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren 1816-1850 i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren 1851-1910 i Bidrag till Sveriges

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Hur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län.

Hur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län. KÖNSFÖRDELNING: siffror för länet: - Kvinnor: 37 % - Män: 63 % - Kvinnor: 39 % - Män: 61 % - Kvinnor: 42 % - Män: 58 % - Kvinnor: 36 % - Män: 64 % - Kvinnor: 51 % - Män: 49 % - Kvinnor: 40 % - Män: 60

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Valförordning; utfärdad den 24 november 2005. SFS 2005:874 Utkom från trycket den 6 december 2005 Regeringen föreskriver följande. Förordningens innehåll 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1934

VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1934 SVENSKA V Ä G I N S T I T U T E T STOCKHOLM R A P P O R T 2 VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1934 A V N I L S V O N M A T E R N 19 3 4 FÖRTECKNING Ö V E R RAPPORTER

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Under oktober månad fick fler inskrivna sökande arbete och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Bilaga 1 Förstagångsväljarnas valdeltagande 2010

Bilaga 1 Förstagångsväljarnas valdeltagande 2010 Bilaga 1 Förstagångsväljarnas valdeltagande 2010 Projektavslutsrapport Demokratiambassadörer bilaga 1 Bilaga 1 till Projektavslutsrapport Demokratiambassadörer Ansvarig: Sara Arvidsson Förvaltning: Utbildningsförvaltningen

Läs mer

Partisympatier i valkretsar, november 2015 Stockholms kommun Partisympati ("bästa parti"). Procent Antal svarande ÖVR. s:a med partisympati

Partisympatier i valkretsar, november 2015 Stockholms kommun Partisympati (bästa parti). Procent Antal svarande ÖVR. s:a med partisympati Partisympatier i valkretsar, november 2015 Partisympatiundersökningen (PSU) november 2015 Producent: SCB, BV/DEM, Partisympatiundersökningen Förfrågningar: Johan Eklund, tfn 08-506 945 38, e-post: psu@scb.se

Läs mer

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND För förvaltningen av de medel, som på grund av 1950 och 1951 års avtal angående konjunkturutjämningsavgifter mellan Statens Handels- och Industrikommission, å ena samt Svenska

Läs mer