INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

Transkript

1

2 INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, Täckningsår: Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser rörande Riksdagsmannavalen, Riksdagens andra kammare, Landstingsvalen och Kommunala rösträtten. Efterföljare: Riksdagsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1909/ /1968. Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagsvalet. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagen. (Sveriges officiella statistik). Stockholm, Täckningsår: Kommunala valen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 3, Kommunalfullmäktige. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Landstingsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Kommunala valen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Landsfullmäktige. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S : Allmänna val (Tab ). Riksdagsmannavalen åren av Statistiska centralbyrån Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-valen-r

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK ALLMÄNNA VAL RIKSDAGSMANNAVALEN ÅREN AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1941 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉLECTIONS LES ÉLECTIONS POUR LE PARLEMENT EN PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE

5 TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin redogörelse för riksdagsmannavalen åren Stockholm den 29 maj Underdånigst ERNST HÖIJER. IVAR UHNBOM. Ture Widstam.

6 IV Text. Innehållsförteckning. Inledning 1* Första kammaren 1* Valtekniska förhållanden 1* Valkretsindelning 1* Mandatens fördelning 2* Valen till första kammaren åren * Nya röstsammanräkningar under tiden från början av 1937 års riksdag till riksdagens början år * Första kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år * Andra kammaren 11* Nya röstsammanräkningar, under tiden från början av 1937 års riksdag till riksdagens början år * Valen till andra kammaren år * Valtekniska förhållanden 13* Valkretsindelning m. m. 13* Valdistriktsindelning 15* Den preliminära röstfördelningen 17* Rösträtten 18* Rösträttsbestämmelser m. m. 18* I röstlängd upptagna personer 19* Röstberättigade 26* Icke röstberättigade 30* Valdeltagandet 31* Valdeltagandet i olika valkretsar och valdistrikt 33* Valdeltagandet inom olika yrkes- och socialgrupper * Valsedelsförsändelser 38* Röstning före valdagen och i främmande valdistrikt 39* Valkuvert utan godkänt innehåll och överklagade val 44* Kasserade valkuvert och valsedlar 44* Överklagade val 48* Partifördelningen och valresultatet 49* Samverkan mellan partierna. Väljarbeteckningar 49* Sammanhållningen inom partierna 52* De godkända valsedlarnas fördelning på partier 53* Partifördelningen inom kommungrupper 59* De valda riksdagsledamöternas partiställning 64* Andra kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år * Tabeller. Tab. 1. Valen till första kammaren åren De valdas namn, yrke och rösttal m. m. 1 Tab. 2. Rösträtten vid 1940 års andrakammarval samt röstlängdsutdrag och i valet deltagande dels före valdagen, dels i främmande valdistrikt, valkretsvis 4 Sid.

7 Sid. Tab. 3. Röstberättigade och valdeltagare inom olika yrkesgrupper, valkretsvis, vid valen till andra kammaren år Tab. 4. Rösträtten och valen till andra kammaren, valdistriktsvis, år Tab. 5. Valdeltagare, som röstat före valdagen eller i främmande valdistrikt, fördelade efter valkretsar, inom vilka de röstat, och valkretsar, vilka de tillhöra 126 Tab. 6. Avgivna valsedlar och valda riksdagsledamöter vid valen till andra kammaren, valkretsvis, åren 1940 och Tab. 7. Valen till andra kammaren år Väljarbeteckningar. De valdas namn, yrke och rösttal 130 V Table des matières. Texte. Pages Introduction 1* La Première chambre 1* Circonstances techniques des élections 1* Circonscriptions électorales 1* Répartition des mandats 2* Élections pour la Première chambre, de 1937 à * Dépouillements renouvelés des voix, de 1937 à * Composition de la Première chambre en * La Seconde chambre 11* Dépouillements renouvelés des voix, de 1937 à * Élections pour la Seconde chambre en * Circonstances techniques des élections 13* Circonscriptions électorales, etc. 13* Districts électoraux 15* Dépouillement préliminaire des voix 17* Droit de vote 18* Stipulations de droit de vote, etc. 18* Personnes inscrites dans les listes électorales 19* Personnes ayant droit de vote 26* Personnes n'ayant pas droit de vote 30* Participation aux élections 31* Participation dans les différentes circonscriptions et districts électoraux.. 33* Participation dans les différents groupes professionnels et sociaux 36* Votants par correspondance 38* Votants avant le jour de l'élection ou dans un district électoral autre que le leur 39* Bulletins et enveloppes annulés et élections ayant donné lieu à protestation * Bulletins et enveloppes de vote annulés 44* Élections ayant donné lieu à protestation 48* Partis politiques et résultats des élections 49* Collaborations des partis. Désignations électorales 49* Liaison en groupes dans les partis 52* Bulletins de vote valables par partis 53* Répartition par partis dans certains groupes de communes 59* Représentants élus par partis 64* Composition de la Seconde chambre en *

8 VI Tableaux. Pages Tabl. 1. Élections pour la Première chambre, de 1937 à Nom, profession et nombre des voix, etc. des députés 1 Tabl. 2. Droit de vote aux élections pour la Seconde chambre en 1940, extraits des listes électorales et personnes votant avant le jour de l'élection ou dans un district électoral autre que le leur, par circonscriptions électorales 4 Tabl. 3. Personnes ayant droit de vote et votants aux élections pour la Seconde chambre, dans les différents groupes professionnels et par circonscriptions électorales, en Tabl. 4. Droit de vote et élections pour la Seconde chambre, par districts électoraux, en Tabl. 5. Personnes ayant voté avant le jour de l'élection ou dans un district électoral autre que le leur, réparties d'après les circonscriptions électorales où elles ont voté et d'après celles où elles sont inscrites dans les listes électorales 126 Tabl. 6. Bulletins de vote et représentants élus aux élections pour la Seconde chambre, par circonscriptions électorales, en 1940 et en Tabl. 7. Élections pour la Seconde chambre en Désignations électorales. Nom, profession et nombre des voix des députés 130

9 VII Résumé de la Statistique électorale pour les années Dans ce rapport sont traitées toutes les élections et tons les dépouillements renouvelés des voix qui ont eu lieu pour la Première chambre ainsi que pour la Seconde chambre de la Diète suédoise (>Riksdagen>) pendant les années Les élections pour les deux chambres se font d'après le principe de la représentation proportionnelle Pour le remplacement d'un membre dont la place devient vacante avant l'expiration dn temps pour lequel il est élu, on n'a pas besoin de faire une élection partielle; il suffit en règle de faire un dépouillement renouvelé des bulletins de vote déposés. Les élections pour la Première chambre se font par les conseils généraux et par les conseils municipaux des plus grandes villes pour une période de huit ans. Cependant, toute la chambre n'est pas renouvelée chaque fois, les circonscriptions étant divisées en huit groupes, de sorte qu'un d'eux élit chaque année des membres pour une période de huit ans. Ainsi, dans chacune des années 1937 et représentants forent élus ainsi que 18 en 1939 et en La chambre, qui se compose de 150 membres, compte, au commencement de Tannée 1941, 35 conservateurs, 24 de la ligue des paysans, 15 de la ligue du peuple, 75 social-démocrates et 1 communiste. Les élections pour la Seconde chambre se font tous les quatre ans au mois de septembre, où tous les membres sont élus. Le pays est divisé en 28 circonscriptions électorales, dont chacune élit 3 21 députés. Tous les sujets suédois, hommes et femmes, qui jouissent de leurs droits civiques et qui l'année précédente avaient 23 ans accomplis an moins, ont le droit de vote, exception faite pourtant pour: ceux qui sont interdits ou en faillite; ceux qui sont durablement secourus par l'assistance publique. Le tableau, p. 30*, indique la fréquence des différentes causes de la perte du droit de vote. Chacun qui n'est pas exclu par une des causes de disqualification susmentionnées est inscrit dans la liste électorale comme ayant droit de vote. Les chiffres suivants indiquent le nombre des personnes inscrites dans les listes électorales en 1940, ainsi que leur répartition au point de vue du droit de vote: Campagne Villes Pays entier Inscrits dans les listes dont: ayant droit de vote n'ayant pas droit de vote En proportion de la population totale, les personnes inscrites dans les listes étaient de 65'9, et celles qui avaient droit de vote effectif de 64'8 %. Dans la campagne, les électeurs effectifs n'étaient que de 62'7 de la population; dans les villes ils montaient à 68'4 %. En automne 1940, électeurs (70'3 %) ont pris part aux élections générales pour la Seconde chambre pour la période La participation était de 68'5 % à la campagne et de 73'0 % dans les villes. Parmi les hommes, la participation était de 72'6 %, tandis que pour les femmes le pourcentage ne montait qu'à 68'1. Depuis l'élection précédente, certaines mesures ont été prises pour faciliter la participation aux élections. Ainsi, les électeurs qui, le jour de l'élection, se trouvaient dans un endroit autre que celui où ils étaient inscrits dans les listes électorales, ont eu le droit de déposer son bulletin de vote dans le district électoral de leur séjour temporaire, et personnes se sont servies de ce droit. Pour personnes vivant à l'étranger et pour personnes dans certains groupes professionnels (militaires, hommes d'équipage etc., personnel des chemins de fer, des postes, de la douane et du pilotage) on a introduit le droit de donner le bulletin de vote aux délégués spéciaux, avant le jour de l'élection; le nombre des personnes ayant voté de cette manière s'élevait à

10 VIII Dans ce Tapport, les personnes inscrites dans les listes électorales sont réparties en groupes de professions pour l'examen surtout de l'emploi du droit de vote dans les différents groupes sociaux de la population. Les groupes de professions sont rassemblés en trois grands groupes sociaux, I, II, III, comprenant, à grands traits, la classe supérieure, la classe moyenne et la classe ouvrière. L'intérêt le plus vif est à constater dans la classe supérieure, où non moins de 84'9 % parmi les hommes et de 85'2 % parmi les femmes ont fait usage de leur droit de vote. Dans la classe moyenne la participation a été de 75'1 % parmi les hommes et de 70'7 % parmi les femmes. La classe ouvrière fait voir une participation plus faible que les antres classes, à savoir 70'0 % et 64'9 % respectivement. On a réparti les femmes en trois groupes: l:o) mariées, 2:o) antres membres de famille et 3:o) celles qui exercent une profession, etc. L'intérêt pour les élections a été même pins grand parmi les femmes mariées que parmi les hommes en général. Au contraire, l'intérêt des femmes exerçant une profession et surtout celui des femmes membres de famille est moins vif que celui des femme» mariées. La ligue des paysans, la ligue du peuple et les socialistes ont diminué et an contraire le parti social-démocratique, les communistes et le parti conservatif ont augmenté. Une répartition des communes rurales indique qne le changement, en général, est plus accentué dans les districts essentiellement agricoles que dans les communes industrielles. Les députés de la Seconde chambre sont au nombre de 230, c'est-à-dire nn représentant, en moyenne, sur les habitants. La composition de la chambre après les élections de 1936 et de 1940 ainsi que la répartition des bulletins de vote valables sur les différents partis politiques ressortent du tableau suivant (voir aussi tabl. 6): Élections de

11 INLEDNING. Föreliggande berättelse behandlar dels de under åren förrättade valen till riksdagens första kammare, dels de val till andra kammaren, som ägde rum hösten Därjämte redogöres för de nya röstsammanräkningar vad beträffar båda kamrarna, som ägt rum från ingången av 1937 års riksdag till riksdagens början år Berättelsen ansluter sig i allt väsentligt till den för åren Röstning i främmande valdistrikt, som för första gången förekom vid 1940 års andrakammarval, ävensom valdeltagande före valdagen ha gjorts till föremål för särskild undersökning, vars resultat även framläggas. Det material, varpå framställningen i huvudsak grundar sig, utgöres av de vid röstsammanräkningarna förda protokollen och i fråga om statistiken över valen till andra kammaren dessutom av de vid dessa val använda röstlängderna samt förteckningarna över ansökningar om röstlängdsutdrag och i valet deltagande dels i främmande valdistrikt, dels före valdagen. Beträffande Stockholms stad har bearbetningen av röstlängderna verkställts av stadens statistiska kontor, som sedan till centralbjrån överlämnat de härpå grundade uppgifterna. Första kammaren. Valtekniska förhållanden. Valkretsindelning. För valen till första kammaren indelas enligt vallagen riket i nitton valkretsar, nämligen: 1. Stockholms stad; 2. Stockholms län och Uppsala län; 3. Södermanlands län och Västmanlands län; 4. Östergötlands län med Norrköpings stad; 5. Jönköpings län; 6. Kronobergs län och Hallands län; 7. Kalmar läns norra och södra landstingsområden samt Gotlands län; 8. Blekinge län och Kristianstads län ; 9. Malmöhus län med Malmö stad och Hälsingborgs stad; 10. Göteborgs stad; 11. Göteborgs och Bohus län; 12. Älvsborgs län; 13. Skaraborgs län; 14. Värmlands län; 15. Örebro län; 16. Kopparbergs län; 17. Gävleborgs län med Gävle stad; 18. Västernorrlands län och Jämtlands län; 19. Västerbottens län och Norrbottens län. Valkretsarna bestå sålunda antingen av ett eller flera landstingsområden eller av stad, som ej deltager i landsting, eller ock av båda delarna.

12 2* MANDATENS FÖRDELNING. Valkretsarna indelas i åtta nedan angivna grupper. Varje år i september förrättas val i en av grupperna, vilka avlösa varandra i tur och ordning, till dess efter åtta år kammaren i sin helhet förnyats. Grupp Valkretsar Valår I l:a, 12:e 1937 II 2:a, 19:e 1938 III 3:e, 8:e 1939 IV 4:e, 18:e 1940 V 5:e, ll:e, 14:e 1941 VI 6:e, 10:e, 15:e 1942 VII 7:e, 13:e, 16:e 1943 VIII 9:e, 17:e 1944 Mandatens fördelning. Antalet riksdagsmän i första kammaren utgör enligt riksdagsordningen 150, och mandattiden är åtta år, räknat från januari månads början året efter valet. Antalet mandat inom varje valkrets bestämmes efter folkmängden på så sätt, att en riksdagsman väljes för varje fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel av rikets folkmängd (riksvalkvoten). Om härigenom icke hela antalet (150) kan fördelas, erhålla de valkretsar, vilka efter fördelningen ha de största överskottstalen i fråga om folkmängd, vardera ytterligare en riksdagsman i ordning efter dessa tals inbördes storlek, så långt erfordras. Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt dessa grunder äger utse, fastställes vart tionde år av Konungen. Senast bestämdes detta antal genom kungl. kungörelsen den 18 juli 1931 på grundval av folkmängdsuppgifter, lämnade av statistiska centralbyrån. Huru bestämmandet skett, framgår närmare av tab. A i års berättelse. I förhållande till tidigare fördelning innebar den 1931 fastställda, att Stockholms stads och Göteborgs stads valkretsar samt Västerbottens och Norrbottens läns valkrets var och en erhöllo ett mandat mera, men Kronobergs och Hallands läns, Blekinge och Kristianstads läns samt Göteborgs och Bohus läns valkretsar var och en ett mandat mindre än förut. Dessa omregleringar ägde rum åren och ' Valmän för utseende av riksdagsmän i första kammaren äro landstingens ledamöter samt stadsfullmäktige i städer, som ej deltaga i landsting. För Gotlands läns landsting gäller dock på grund av en undantagsbestämmelse, att endast en del av ledamöterna (f. n. 13) äga att deltaga i det med Kalmar läns båda landsting gemensamt förrättade förstakammarvalet; bestämmelsen är tillkommen för att tillförsäkra de respektive landstingen det inflytande på valet i valkretsen, som står i förhållande till landstingsområdenas folkmängd. Enahanda inskränkning i valmännens antal finnes för i landsting icke deltagande städer, vilka tillhöra samma valkrets som landstingsområde. I fråga om valen av landstingsmän och stadsfullmäktige hänvisas till statistiken rörande de kommunala valen. Valen äro proportionella. Partibeteckning skall å valsedel utsättas, men däremot må icke kartell- eller fraktionsbeteckning förekomma vid förstakammarval. Valsedel må upptaga särskilda efterträdarenamn (högst två) för var och en av

13 VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN * kandidaterna till själva riksdagsmannavalet. Valbara äro kommunalt röstberättigade män och kvinnor över 35 år, oavsett om de bo inom valkretsen eller icke. Enär den valperiod, som gäller för förstakammarvalen, är jämnt dubbelt sä lång (åtta år) som den för landstingsmanna- och elektorsval gällande (fyra år). måste valkretsarna alltid komma att välja riksdagsmän i samma tur efter senast förrättat val till de nämnda korporationerna. Första året därefter väljer sålunda varannan gång tredje och varannan gång sjunde valkretsgruppen o. s. v., och sista året, eller omedelbart före nyval av landstingsmän och elektorer, välja var sin gång andra och sjätte grupperna av valkretsar. Valen till första kammaren åren I tab. 1 av föreliggande berättelse redogöres för under åren förrättade val till första kammaren. Under vart och ett av dessa år förrättades val i två valkretsar, nämligen år 1937 i Stockholms stad och Älvsborgs län, år 1938 i Stockholms och Uppsala läns valkrets samt Västerbottens och Norrbottens läns valkrets, år 1939 i Södermanlands och Västmanlands läns valkrets samt Blekinge och Kristianstads läns valkrets och år 1940 i Östergötlands län med Norrköpings stad samt Västernorrlands och Jämtlands läns valkrets. Tab. 1 innehåller uppgifter om antalet avgivna valsedlar under varje särskild partibeteckning samt om de valdas namn, yrke, partiställning och rösttal m. m. Tabellen lämnar även upplysning om den samverkan, som ägt rum mellan partierna. Då väljarnas partiställning vid förstakammarvalen är känd på förhand, tager denna samverkan delvis andra former än som tillämpas vid andrakammarvalen och tillgår ibland så, att ett parti avstår någon eller några överskottstöster till ett annat. Den vanligaste formen för samverkan är dock, att gemensam partibeteckning användes. Under här ifrågavarande period voro kartellerna följande: Höger + bondefsrbnndet + folkpartiet 1 H5ger"+ folkpartiet 1 1 : Bondeföjbundet + socialdemokraterna 1 ' BondefSrbnndet + socialdemokraterna + socialisterna Karteller förekommo sålunda under redogörelseperioden endast vid 15-ra val, och antalet karteller utgjorde fem. I Västerbottens och Norrbottens läns valkrets räddade kartellen mellan högern och folkpartiet det ena av det senare partiets mandat, vilket eljest skulle ha tillfallit socialdemokraterna eller bondeförbundet, som samverkade med varandra vid valet. Kartellen mellan sistnämnda partier i Stockholms och Uppsala läns valkrets inverkade såtillvida på valet, att bondeförbundet erhöll en plats, som eljest skulle ha tillfallit de med nämnda parti samverkande socialdemokraterna; till denna kartell anslöto sig även socialistiska partiets representanter. Slutligen tryggades genom kartell mellan

14 Tab. A. Partifördelningen inom valkorporationerna och bland de valda dels vid valen till första kammaren åren , dels vid nästföregående val i samma valkretsar. 4* VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN

15 NYA RÖSTSAMMANRÄKNINGAR INTILL BÖRJAN AV 1941 ÅRS RIKSDAG. 5* högern och folkpartiet i Stockholms stad sistnämnda partis andra mandat; om samtliga socialdemokratiska valmän varit närvarande vid valet (en saknades), hade nämligen vid besättandet av sista platsen lotten fått avgöra mellan folkpartiet och -socialdemokraterna. I två av kartellerna under redogörelseperioden omfattade partiernas samverkan även gemensam kandidatlista. Röstlån förekom i ytterligare ett fall, nämligen i Blekinge och Kristianstads läns valkrets, där socialdemokraterna avstodo tre röster till bondeförbundet och därigenom hjälpte detta till ett andra mandat. Om röstlån icke ägt rum, skulle högern ha besatt ifrågavarande plats. Tab. A ger en överblick över partiernas styrkeförhållanden inom valkorporationerna vid här ifrågavarande val och vid nästföregående val i samma valkretsar. Alla de fyra valåren har minskning av högerns och ökning av socialdemokraternas representation ägt rum. Bondeförbundet har gått framåt utom under periodens sista år, medan folkpartiet haft övervägande tillbakagång, i synnerhet år I tab. A lämnas även uppgifter om de valda riksdagsmännens fördelning efter partier vid senaste och näst föregående val. För högern har minskning ägt rum med åtta mandat i sex valkretsar. Bondeförbundet har vunnit två mandat i lika många valkretsar men i en tredje valkrets förlorat ett mandat, under det att förhållandet varit motsatt beträffande folkpartiet: minskning i två valkretsar med ett mandat i vardera, ökning i en valkrets med ett mandat. 1 ) Socialdemokraterna ha erövrat tio platser, fördelade på alla valkretsar utom en. Socialisterna ha förlorat sitt enda förstakammarmandat, medan kommunisterna under redogörelseperioden fått in en representant i kammaren. Med avseende på personomsättningen befinnes, att av 76 valda de omedelbart omvalda utgjorde 42 eller 55-3 "/«. Under åren var denna andel 53-3 %, åren fr2 % och under åttaårsperioden %. Omsättningen får sålunda betecknas såsom livlig, även om den ej når fullt upp till närmast föregående fyraårsperiods omsättnings frekvens. Av de omedelbart omvalda hade åtta tidigare tillhört andra kammaren. Av de 115'valda hade sex vid valtillfället mandat i andra kammaren, från vilken de övergingo genom valet, och fyra hade tidigare suttit i nämnda kammare. Uppgifter om föregående riksdagsmannaskap i förekommande fall lämnas för de valda i tab. 1. Nya röstsammanräkningar under tiden från början av 1937 års riksdag till riksdagens början år Jämlikt vallagens bestämmelser skall vid uppkommen ledighet efter riksdagsman, som avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald. ny röstsammanräkning för utseende av efterträdare förrättas. Nytt val anställes ') Sker jämförelsen däremot mellan partifördelningen omedelbart före och partiställningen efter varje val till första kammaren har högern förlorat nio mandat och bondeförbundet vnnnit två mandat (se tab. A, not 3).

16 Tab. B. Nya röstsammanräkningar till första kammaren, förrättade under tiden från riksdagens början år 1937 intill början av 1941 års riksdag. Anm. H: höger; B: bondeförbundet; F: folkpartiet; Sd: socialdemokrater. Yrke och partiställning avse tidpunkten för röstsammatiräkuingen. l och " beteckna föregående ledamotskap av första, resp. andra kammaren (angives endast för efterträdarna). 6*NYARÖSTSAMMANRÄKNINGARINTILLBÖRJANAV1941ÅRSRIKSDAG

17 FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR * endast för det fall, att å de valsedlar; som upptaga den avgångnes namn, icke någon finnes upptagen, som kan inträda i den avgångnes ställe. Under tiden från början av 1937 års riksdag intill början av 1941 års riksdag förrättades 28 nya röstsammanräkningar mot 25 under föregående fyraårsperiod. I tab. B meddelas uppgifter om namn, yrke och parti för såväl de avgångna ledamöterna som efterträdarna samt om föregående riksdagsmannaskap för de sistnämnda ävensom om mandattiden, avgångsorsaken och tidpunkten för röstsammanräkningen. I de fall, där avsägelse före eller vid själva sammanräkningen inkommit från den, som skulle ha utsetts till efterträdare, och till följd härav annan efterträdare blivit utsedd, räknas hela förrättningen som en röstsammanräkning. Dylika fall angivas i noter till tabellen: de voro fyra under den tid, det här gäller. Dödsfall var orsaken till den nya röstsammanräkningen i elva fall. Den berodde på avsägelse till följd av inval för annan valkrets i ett fall och till följd av inval i andra kammaren i två fall. Av efterträdarna voro samtliga utom två nykomlingar i riksdagen. För två av efterträdarna återstod av mandattiden, som räknas i kalenderår, mindre än ett halvt år, och de kommo icke att utöva riksdagsmannaskapet. Efterträdarna tillhörde i samtliga fall samma parti som företrädarna. Första kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år Uppgifterna om kammarens sammansättning vid 1941 års riksdag grunda sig i huvudsak på den av kammarens kansli vid riksdagens början uppgjorda ledamotsförteckningen. - Partiställningen var följande: 35 höger, 24 tillhörande bondeförbundet, 15 medlemmar av folkpartiet, 75 socialdemokrater och 1 kommunist. Med hänsyn till antalet förut bevistade riksdagar, fördela sig ledamöterna på sätt som framgår av tab. C. Ordningstalen 24 och 21 i tabellen med sina jämförelsevis höga frekvenstal uttrycka antalet riksdagar efter de allmänna valen till första kammaren efter kammarupplösningarna år 1919 och i september Medeltalet bevistade riksdagar var högst för socialdemokratiska partiets och bondeförbundets representanter med resp. 138 och 137. Medeltalet har i allmänhet stigit något sedan 1937, vartill givetvis förekomsten av de urtima riksdagarna 1939 och 1940 bidragit. I jämförelse med andrakammarledamöterna ha i regel första kammarens ledamöter längre riksdagstid; medeltalen utgöra resp. 10l och 12-7 bevistade riksdagar. Undantag bilda dock representanterna för folkpartiet och kommunistiska partiet (jfr tab. Z). Av förstakammarledamöterna vid 1941 års riksdag hade 33 förut tillhört andra kammaren, nämligen sju högermän, fem representanter för bondeförbundet, två medlemmar av folkpartiet och nitton socialdemokrater. Till jämförelse må nämnas, att av andra kammarens ledamöter sju förut tillhört första kammaren. Det är sålunda alltjämt betydligt vanligare, att en andrakammarledamot väljes till riksdagsman i första kammaren, än att det motsatta förhållandet äger rum.

18 8* FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR Tab. C. Första kammarens ledamöter, fördelade efter antalet bevistade riksdagar. Antalet ledamöter, bosatta inom den valkrets, för vilken de valts, har vid de senare valen ökats betydligt, såsom av nedanstående tablå framgår. Socialdemokraterna ha vanligen haft det lägsta procenttalet inom kretsen bosatta, och det är, om man bortser från kommunisternas enda mandat, även nu fallet.

19 FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR * Proportionen mellan landsbygdens och städernas representation, i den mån en fördelning av kammarens ledamöter efter boningsorten å landet eller i stad kan betraktas såsom ett uttryck härför, har under senare år utvecklat sig i tör landsbygden gynnsam riktning, vilket belyses av nedanstående översikt. Alltjämt äro dock flertalet av kammarledamöterna bosatta i städerna. Bondeförbundet framträder helt naturligt såsom ett ganska utpräglat landsbygdsparti, och det socialdemokratiska är å andra sidan tämligen stadsbetonat. Sedan närmast föregående val har städernas representation, relativt sett, ökats inom folkpartiet och högern, medan utvecklingen gått i motsatt riktning inom bondeförbundet och socialdemokratiska partiet. I Stockholm äro 26 förstakammarledamöter bosatta och i angränsande orter sex. Efter yrke ha kammarens ledamöter blivit fördelade i tab. D. En omläggning av yrkesgrupperingen har ägt rum i avsikt att erhålla en fördelning å huvudgrupper av yrken; någon direkt jämförelse med yrkesfördelningen enligt den i föregående berättelse publicerade tabellen har emellertid därigenom icke blivit möjlig. Gruppen allmän förvaltningstjänst och fria yrken har alltid varit stor i första kammaren och räknar nu 60 ledamöter. Inom jordbruk med binärings i äro 44 ledamöter verksamma och inom industri, samfärdsel, handel m. m. 43. Bland de vanligaste detaljyrkena märkas hemmansägare, trädgårdsmästare m. fl. med 34 ledamöter, tjänstemän av högre grad (24) samt tidningsmän och skriftställare (14). Av fungerande eller förutvarande statsråd hade vid början av 1941 års riksdag 18 plats i kammaren. Denna har numera ingen kvinnlig ledamot. Åldersfördelningen av första kammarens ledamöter vid början av år 1937 angives i tab. E, som även innehåller motsvarande uppgifter för år Liksom tidigare råder fortfarande rätt stor olikhet i åldershänseende mellan partierna. Av kammarens 27 medlemmar i ålder under 50 år tillhörde 17 det socialdemokratiska partiet. Medelåldern, som mellan åren 1922 och 1933 varit i stigande, har sedan sjunkit obetydligt och utgör numera 566 år. Efterföljande sammanställning 2 4W4se

20 10* FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR Tab. D. Yrkesfördelningen bland första kammarens ledamöter. visar medelålderns förändringar sedan år 1922 både för kammaren i dess helhet och för de särskilda partierna ävensom för andra kammaren:

21 ANDRA KAMMAREN. 11* Tab. E. Åldersfördelningen bland första kammarens ledamöter. Föryngring kan under senare år konstateras inom högern och folkpartiet, under det att medelåldern stadigt ökats för bondeförbundets och socialdemokraternas representanter. Av de nämnda partiernas förstakammarledamöter ha dock de socialdemokratiska alltjämt den lägsta medelåldern. Andra kammaren. Nya röstsammanräkningar under tiden från början av 1937 års riksdag till riksdagens början år För utseende av efterträdare till riksdagsman, som avsagt sig uppdraget eller eljest avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald, gälla liknande bestämmelser för andra kammaren som beträffande den första. Jämlikt vallagens bestämmelser skall sålunda i regel nytt val icke förrättas, utan efterträdaren till den avgångne utses genom ny röstsammanräkning, som ofördröjligen verkställes. Samtliga de under den i rubriken angivna tiden ledigblivna platserna i andra kammaren ha fyllts på sistnämnda sätt. Under ifrågavarande period företogos röstsammanräkningar för besättande av 30 ledigblivna platser. En av de avgångna ledamöterna, som i slutet av år 1940 överflyttade till första kammaren, hade blivit omvald vid höstens val till andra kammaren och avgick sålunda även för valperioden vilket hade till följd, att dubbla röstsammanräkningar måste företagas. Antalet nya sammanräkningar under den ovan angivna tiden utgjorde följaktligen 31. Motsvarande antal under närmast föregående period var 33. I tab. F meddelas namn, yrke och partiställning för såväl avgångna som efterträdare samt för de förra avgångsorsaken och för de senare datum för röstsammanräkningen. Åtta sammanräkningar ägde rum år 1937, sex år 1938, tre år 1939, tretton år 1940 och en år Fem av sammanräkningarna gällde valperioden

22 Tab. F. Nya röstsammanräkningar till andra kammaren, förrättade under tiden från riksdagens början år 1937 intill början av 1941 års riksdag. Anm. il: höger; I!: uondefiirbundet; F: tolkpartiet; Sd: socialdemokrater; K: kommunister. Yrke och partiställning avse tidpunkten för röstsammanräkningen. i och I( beteckna föregående ledamutskap av första, res]), andra kammaren (angives endast för efterträdarna). 12* NYA RÖSTSAMMANRÄKNINGAR INTILL BÖRJAN AV 1941 ÅRS RIKSDAG.

23 VALEN TILL ANDRA KAMMAREN ÅR * Dödsfall var i fjorton fall orsaken till den nya sammanräkningen, avsägelse på grund av inval i första kammaren i fem fall och avsägelse av annan orsak i tolv fall. Av efterträdarna hade fem tidigare innehaft mandat i andra kammaren. En av dessa inträdde i kammaren två gånger under ifrågavarande tidrymd, dels före 1940 års val såsom efterträdare till avliden ledamot, dels efter valen såsom efterträdare till ledamot, som avsagt sig. Valen till andra kammaren år Valtekniska förhållanden. Valkretsindelning m. m. För valen till andra kammaren indelas riket i tjugoåtta valkretsar, nämligen: Stockholms stad; Göteborgs stad; Göteborgs och Bohus läns landstingsområde; Malmö, Hälsingborgs, Landskrona och Lunds städer: Malmöhus läns valkrets, innefattande länets landsbygd samt städerna Ystad, Trelleborg, Skanör med Falsterbo, Eslöv och Höganäs: Älvsborgs läns norra valkrets, innefattande Nordals, Sundals, Valbo, Tössbo. Vedbo, Flundre, Väne, Bjärke, Vättle, Ale, Kullings och Gäsene härad samt städerna Åmål, Vänersborg, Alingsås och Trollhättan; Älvsborgs läns södra valkrets, innefattande As, Kinds. Redvägs, Marks, Vedens och Bollebygds härad samt städerna Borås och Ulricehamn; vart och ett av rikets övriga län. Valen äro proportionella, och platserna fördelas mellan partierna efter d'hondts regel. Valbara äro endast inom valkretsen röstberättigade män och kvinnor, som fyllt 25 år. Hela antalet representanter utgör 230, vilka väljas för en tid av fyra år. Antalet inom varje valkrets regleras efter folkmängden vid början av året näst före den fyraårsperiod, för vilken valen gälla. För varje fullt tal motsvarande en tvåhundratrettiondel av rikets folkmängd (»riksvalkvoten» för andra kammaren) utses en riksdagsman. Då vid tillämpandet av denna regel icke samtliga 230 platserna kunna fördelas, tilldelas de övertaliga platserna, en efter annan, de valkretsar, som efter första fördelningen uppvisa de största befolkningsöverskotten. Härförutom gäller den undantagsbestämmelsen, att valkrets, vars folkmängd ej uppgår till fullt tre tvåhundratrettiondelar av folkmängden, likväl äger rätt att välja 3 riksdagsmän. Till följd av denna bestämmelse erhåller Gotlands län, vars folkmängd uppgår till endast något över två tvåhundratrettiondelar, 3 mandat. Det antal riksdagsmän, som varje valkrets ägde utse för fyraårsperioden , fastställdes genom kungörelsen den 3 maj 1940 (Sv. förf.-saml. nr 296). I jämförelse med vad som förut gällt erhöllo därigenom Stockholms stads valkrets, Göteborgs stads valkrets samt Malmö, Hälsingborgs, Landskrona och Lunds städers valkrets 5-tterligare ett mandat, medan Kalmar läns,

24 14* VALKRETSINDELNING. Tab. G. Folkmängd och antal riksdagsledamöter i andra kammarens valkretsar. Anm. îsotsiffrorna angiva ordningen mellan de fjorton valkretsar, som ha det största befolkningsöverskottet. Hallands läns samt Göteborgs och Bohus läns lanstingsområdes valkretsar fingo avstå var sitt. A:ntalet representanter samt de folkmängdsuppgifter, som legat till grund för fördelningen, meddelas valkretsvis i tab. G. Riksvalkvoten för andra kam-

25 VALDISTRIKTSINDELNING. 15* maren utgjorde Detta tal, som motsvarar folkmängden, per representant, var vid 1936 års val och vid valen år De största valkretskvoterna innehade vid 1940 års val Hallands läns valkrets (30 298) och Älvsborgs läns södra valkrets (30 240), de minsta Gotlands läns valkrets (19 364) och Kronobergs läns valkrets (25 275). Stockholms stad och Östergötlands län bildade liksom förut de folkrikaste valkretsarna med resp och invånare, Såsom tab. G visar, ha 14 platser måst fördelas enligt regeln om största överskottet. Valdistriktsindelning. Enligt vallagens bestämmelser förrättas val till andra kammaren valdistriktsvis. I flertalet fall sammanfalla valdistrikt och kommun. Är stad eller landskommun delad i valkretsar för val av stads- eller kommunalfullmäktige, utgör dock sådan valkrets minst ett valdistrikt vid riksdagsmannaval. Ytterligare uppdelning skall i regel ske, när landskommun eller valkrets för kommunalfullmäktigval har ett invånarantal av mer än 3 000, ocii kan dessutom i andra fall ske beträffande såväl stad som landskommun. Att sistnämnda bestämmelser om valfri uppdelning flitigt tillämpats, visa nedanstående uppgifter om antalet kommuner och antalet valdistrikt vid senare års val: Antalet valdistrikt har för varje val stigit rätt väsentligt, i synnerhet i städerna. Sedan år 1936 utgör ökningen på landsbygden 2'9 % och i städerna 19-4 %. Rörande valdistriktsindelningen i de olika valkretsarna lämnas uppgifter i tab. H. Fortfarande intager Västerbottens län en särställning på grund av de många valdistrikten. Även i övrigt är indelning i valdistrikt givetvis vanligare i Norrland med dess fåtaliga men vidsträckta kommuner än i landet i övrigt. I de gamla jordbruksbygderna med i regel små kommuner äro endast enstaka kommuner uppdelade i valdistrikt. Numera indelas mer än hälften av städerna i valdistrikt, men skillnaden mellan ett landsbygdsdistrikt och ett stadsdistrikt i fråga om antalet röstberättigade är det oaktat stor. Medeltalet var nämligen i det förra fallet 609 och i det senare fallet röstberättigade. Under röstberättigade hade 3'380 landsdistrikt (82:3», men endast 23 stadsdistrikt (2-8 %). Under 500 röstberättigade hade '2 137 landsdistrikt, men endast 1 distrikt i städerna; 974 distrikt på landet hade under 250 och 149 icke ens 100 röstberättigade.

26 Tab. H. Valdistriktsindelning vid andrakammarvalen * VALDISTRIKTSINDELNING.

27 DEN PRELIMINÄRA RÖSTFÖRDELNINGEN. 17* Enligt vallagens bestämmelser får, som nämnts, endast i undantagsfall antalet invånare i ett valdistrikt på landet överstiga Vid 1940 års val hade 4 landsdistrikt mer än röstberättigade; samtidigt funnos 49 landsdistrikt med mellan och röstberättigade. Dessa hade sannolikt i regel en folkmängd uppgående till mer än personer, och även några distrikt med ej fullt röstberättigade kommo troligen över det nämnda folkmängdstalet. I Göteborg voro valdistrikten förr ovanligt stora; sålunda var vid 1932 års val medelantalet röstberättigade personer. Efter en betydande ökning av distriktens antal var motsvarande tal vid det senaste valet nedbragt till 2 928, även det ett ganska högt tal. De största valdistrikten i landet voro Uddevalla första (6 029 röstberättigade), Oskarshamn (5 799) och Nyköpings västra (5 037). Den preliminära röstfördelningen. Vid 1928 års andrakammarval anordnades för första gången en preliminär röstfördelning omedelbart efter valet, och anordningen har sedermera blivit tillämpad vid såväl kommunal- som andrakammarvalen. Enligt 69 vallagen skall inom varje valdistrikt röstfördelning efter väljarbeteckningar verkställas redan av valförrättarna. Rörande sättet för röstfördelningen hänvisas till nyssnämnda paragraf i vallagen. För sammanräkning av partiernas röstsiffror anordnades inom varje valkrets, i huvudsak på samma sätt som förut, ett uppsamlingsställe, dit röstsiffrorna från valdistrikten intelefonerades och där hopsummering skedde genom telegrafverkets personal. De hopsummerade röstsiffrorna för varje valkrets inrapporterades per telefon till ett centraluppsamlingsställe i Stockholm, vilket stod i förbindelse med Tidningarnas telegrambyrå, som uträknade mandatfördelningen samt kungjorde denna och röstsiffrorna dels i tidningspressen och dels i radio. Kl på natten var resultatet klart inom den sist färdiga valkretsen, vilket var mer än en halv timme tidigare än år Uppgifter hade då inkommit från samtliga valdistrikt i landet. Vid den preliminära röstfördelningen kunde av naturliga skäl icke medräknas röster, avgivna före valdagen och i främmande valdistrikt. Trots att antalet personer, som begagnade sig av nämnda sätt att deltaga i valet, översteg , rönte mandatfördelningen ej någon inverkan härav. Det preliminära resultatet visade sig i fråga om mandatfördelningen även vid de båda närmast föregående andrakammarvalen icke skilja sig från det definitiva, under det att år 1928 partiställningen vid den slutliga sammanräkningen ändrades beträffande ett mandat. I fråga om röstsiffrorna föreligga en del skiljaktigheter mellan den preliminära och den definitiva röstsammanräkningen. Dessa äro i främsta rummet att hänföra till före valdagen och i'främmande valdistrikt avgivna röster. Bortsett från dessa röster, föreligger en differens mellan de båda sammanräkningarnas resultat, vilken uppgår till Skiljaktigheterna i de olika valkretsarna framgår av följande sammanställning, i vilken + betecknar ökning oeh sänkning i förhållande till det preliminära rösttalet.

28 18* RÖSTRÄTTEN. Den största skillnaden mellan sammanräkningsresultaten hade Skaraborgs län. där antalet avgivna godkända valsedlar ökades med vid den definitiva sammanräkningen; det preliminära rösttalet synes ej ka omfattat samtliga valdistrikt i detta län. I Kalmar och Göteborgs och Bohus län voro rösttalen resp. 339 och 325 röster högre vid den preliminära sammanräkningen, beroende på att s. k. masskasseringar av ett eller flera partiers valsedlar skedde vid den definitiva räkningen. I 23 av rikets 28 valkretsar understeg differensen mellan sammanräkningsresultaten 100. Utsträcker man jämförelsen till varje partis rösttal, föreligger, bortsett från Skaraborgs län, den största skiljaktigheten i fråga om bondeförbundet i Kalmar län, vars rösttal vid den preliminära räkningen översteg den definitivas med 363; anledningen härtill är, att nämnda partis samtliga röster i ett valdistrikt kasserades. I Stockholms stad ökades högerns rösttal vid den definitiva sammanräkningen med 199 och minskades folkpartiets med 190. Rösträtten. Rösträttsbestämmelser m. m. Enligt 16 riksdagsordningen tillkommer rösträtt till riksdagens andra kammare varje svensk man och kvinna från och med kalenderåret näst efter det, varunder han eller hon uppnått tjugotre års ålder, med undantag för a) ilen, som står under förmynderskap eller är i konkurstillstånd; b) den, som är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning. Var och en, som icke brister i något av ovannämnda villkor för rösträtt, skall antecknas i röstlängden såsom röstberättigad. Sedan 1936 års val har den förändringen inträtt, att ådömd straffpåföljd ej längre utesluter från rösträtt. Röstlängd skall enligt vallagens bestämmelser upprättas före den 30 juni varje år och skall efter mantalslängden för samma år upptaga alla invånare inom valdistriktet, vilka uppnått eller under kalenderåret uppnå en ålder av 23 år. I fråga om dem, som först under kalenderåret uppnått eller uppnå en ålder av 23 år, anmärkes, att rösträtten ej inträder förrän efter utgången av

29 I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA PERSONER. 19* löpande kalenderår. De ovan angivna hindren för rösträtt skola antecknas i längderna på grundval av uppgifter, avseende förhållandena den 10 juni. Sedan röstlängden varit framlagd till granskning och därefter justerats, vinner den. såvida lnissnöjesanmälan enligt 46 vallagen ej dessförinnan gjorts, laga kraft med utgången av den 28 eller eventuellt 29 juli. Till grund för 1940 års aiidrakammarval lågo alltså de samma år upprättade röstlängderna, vilka beträffande personer födda år 1917 försetts med anmärkning, att rösträtten inträdde först år Vid den statistiska bearbetningen lämnas sistnämnda personer helt åsido, såvida de ej av misstag tillåtits rösta, då de medräknas både som röstberättigade och som deltagande i valet. Bland de fel vid valförrättningen, som framkommit i samband med den statistiska bearbetningen, är detta utan jämförelse det vanligaste: se därom nedan. I den mån det varit möjligt, ha därjämte avlidna personer uteslutits från bearbetningen. Då det emellertid icke finnes stadgat, att dödsfall, timade under tiden mellan mantalslängdens justering eller den härpå grundade röstlängdens upprättande och valet, skola antecknas i röstlängden, ha icke alla avlidna på detta sätt blivit uteslutna. För härav uppkommet fel redogöres närmare i kap. Valdeltagandet. I röstlängd upptagna personer. I tab. I lämnas valkretsvis med fördelning på landsbygd och städer samt efter kön uppgifter rörande i 1940 års röstlängder upptagna personer, frånräknat dels de år 1917 födda och dels de som avlidna antecknade. Hela antalet utgjorde 4 17G 130. Av dessa voro (60-9 %) bosatta på landsbs-gden och i städerna. Männens antal uppgick till och kvinnornas till Kvinnoöverskottet (104.J kvinnor på 1000 män) är åtskilligt större än inom hela befolkningen (1018 kvinnor på män). Jämfört med år 1936 har antalet i röstlängd upptagna ökats med personer eller 4-6 %. Ökningen är något större för männen (.V3 %) än för kvinnorna (3-9 %). Att landsbygdens ökningstal, eller 0-7 %. är vida lägre än städernas, eller 11'2 %, beror på dels inflyttning till städerna, dels inkorporeringar och tillkomsten av en ny stad, Karlskoga. De i röstlängd upptagna utgjorde 65'9 % av folkmängden mot 63'9 f vid föregående val. Förskjutningen härutinnan står i samband med den minskning av befolkningsgrupperna under 23 år. som blivit en följd av den avtagande födelsefrekvensen och den högre medellivslängden. På landsbygden representera de i röstlängd upptagna 63-7 % och i städerna 694?» av folkmängden. Relationstalen för de olika valkretsarna äro på grund av befolkningens ålderssammansättning ganska växlande. I Stockholms stad äro sålunda icke mindre än 74'3 % av befolkningen upptagna i röstlängd mot endast 54-7 % i Xorrbottens län. Av samtliga i röstlängd upptagna voro personer röstberättigade och i saknad av rösträtt, motsvarande resp. 98'4 och 1-6 "» av hela antalet. De icke röstberättigade äro således mycket fåtaliga. I avsikt att belysa rösträttsbestämmelsernas verkningar och rösträttens utövande inom olika sociala lager av befolkningen ha liksom vid en del tidigare

30 20* I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA PERSONER. Tab. I. I röstlängd upptagna personer, valkretsvis, år val tie i röstlängd upptagna fördelats på större yrkesgrupper. De synpunkter, efter vilka yrkesfördelningen utförts, lia ieke så mycket varit tekniska och ekonomiska som fastmer sociala. Bearbetningen har verkställts efter samma grunder som förut. Antalet yrkesgrupper är sålunda oförändrat, och detsamma gäller de större socialgrupper eller socialklasser, högre klassen (I), medelklassen (II) och arbetarklassen (III), till vilka yrkesgrupperna sedermera sammanförts. Uppgifter röran-

31 I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA PERSONER. 21* de fördelningen av de i röstlängd upptagna på de olika yrkes- och socialgrupperna meddelas i tab. L (sid. 28*). Vid bearbetningen har skillnad gjorts mellan röstberättigade och icke röstberättigade samt mellan personer, som deltagit och som ej deltagit i valet. Vidare har fördelning verkställts efter kön med männen uppdelade i 3-rkesutövare oeh familjemedlemmar samt kvinnorna i hustrur (utan särskilt 5 r rke), övriga familjemedlemmar samt egentliga yrkesutövare och övriga. Indelningen av de röstberättigade kvinnorna i nämnda tre grupper lider av en rätt stor osäkerhet, som härrör av att röstlängderna icke innehålla uppgifter om vilka personer som höra till samma hushåll. De röstberättigade kvinnornas familjeställning och valdeltagande meddelas fördenskull inom de olika yrkesgrupperna endast för landsbygd och städer eller hela riket (tab. M och P: se nedan). Änkor utan yrke ha härvid, i den mån det varit möjligt, antingen räknats till mannens yrke, som dock sällan uppgivits, eller ock förts som familjemedlemmar till anhöriga och först i sista hand inräknats i restgrupp av ej specificerade yrken. Även beträffande yrkesfördelningen måste sägas, att den till följd av röstlängdernas ofta otillräckliga eller helt och hållet felande uppgifter om yrket får anses vara i en del detaljer ganska osäker. Detsamma kan naturligtvis sägas om fördelningen på socialklasser, men vid en så summarisk indelning torde felkällorna ha mindre betydelse. Det bör sålunda framhållas, att de absoluta talen för de särskilda yrkesgrupperna icke kunna tillmätas fullständig säkerhet, men att sammanfattningen av dem till olika socî'a/klasser kan anses vara i stort sett riktig, låt vara att dessa klasser ej längre äro så starkt markerade som förut. Bland grupper, vilka det vållat särskilda svårigheter att utskilja, märkas framför allt hantverkarna, som i många yrken benämnas lika som de i yrket sysselsatta arbetarna. I vissa trakter har i längderna ingen åtskillnad gjorts på arbetare av olika slag, till följd varav jordbruksarbetarna kunnat bestämmas endast med ledning av om ortens förhärskande näring synts vara jordbruk, såsom då hemmansägare och lantbrukare varit talrika. Det har även varit förenat med svårigheter att särskilja hemmansägare och lägenhetsägare, enär på en del håll beteckningen»ägare» varit utsatt i längderna och tillgängliga uppslagsböcker ofta icke möjliggjort närmare bestämning av yrket. Lägenhetsägargruppen synes härigenom ha blivit för stor i en del valkretsar. Beträffande de särskilda yrkesgrupperna kan i övrigt följande nämnas. Högre förvaltningspersonal i enskild tjänst (socialklass I) omfattar personer i chefsställning, såsom kontorschefer och kamrerare, eller med högre examen, såsom civilingenjörer o. d. Denna grupp motsvaras inom socialklass II av en grupp, benämnd kontorister och verkmästare m. fl., omfattande all övrig förvaltningspersonal i enskild tjänst samt den tekniska personalen verkmästare, ritare, byggnadsingenjörer o. d. Personalen i allmän eller allmänna inrättningars tjänst, inrymmande även den vid de enskilda järnvägarna, större enskilda sjukhus o. s. v. anställda personalen, har uppdelats på alla tre socialklasserna. Till den första ha hänförts tjänstemän av högre grad i allmän tjänst,

32 22* I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA PERSONER. omfattande tjänstemän av högre grad, officerare, högskole- och läroverkslärare, präster m. fl.; till den andra gruppen ha räknats sådana tjänstemän som banmästare, lokomotivförare, underofficerare, lotsar, sjukskötare och -sköterskor o. cl., medan till den tredje sammanförts de flesta tjänstemän av lägre grad, såsom stationskarlar och brevbärare ävensom militärt manskap. En annan grupp, som uppdelats på socialklasser, utgöres av utövarna av fria yrken, av vilka bl. a. advokater, apotekare, arkitekter, praktiserande läkare och examinerade sjukgymnaster räknats till socialgrupp I, medan cirkusartister, musikanter, fältskärer in. fl. hänförts till socialgrupp II. Till husägare och rentierer ha bl. a. räknats husägare i städer och stadsliknande samhällen. Innehavarna av mindre fastigheter (egnahemslägenheter o. d.) ha dock sammanförts med gruppen torpare och lågenhetsägare m. fl. inom socialgrupp III. Gruppen hemmansägare och dylika innefattar jämväl undantagsmän (födorådstagare) m. fl. samt åboar och nybyggare å kronohemman. Från arrendatorer och brukare ha undantagits godsarrendatorer, som förts till gruppen godsägare. Med lantbrukares hemmavarande söner avses endast söner till hemmansägare och arrendatorer eller de till medelklassen räknade jordbrukarna och således ej torparsönerna, vilka hänförts till jordbruksarbetarna. Gruppen hantverkare har, som ovan nämnts, varit svårbestämbar och kan med säkerhet antagas ha blivit för stor i vissa landsdelar. Gruppen handlande omfattar företrädesvis mindre sådana. Där handel är förenad med hantverk, har det senare ansetts såsom det väsentliga. Till övriga näringsidkare ha förts sådana utövare av näring, som icke lämpligen kunnat hänföras till annan grupp, såsom hotelloeh kaféinnehavare, källarmästare, gästgivare, åkeriägare m. fl. De i huslig tjänst sysselsatta ha fördelats på socialgrupperna II och III, varvid till den förra hänförts husföreståndarinnor o. d. jämte hushållerskor hos personer tillhörande socialgrupp I samt till den senare hembiträden, betjänter, övriga hushållerskor o. d. Vad gruppen folkskollärare m. fl. beträffar, ha till den räknats jämväl lärare vid abnormskolor o. d. Sjökaptener, skeppare och styrmän bilda en grupp, som hänförts till socialklass II, under det att allt annat sjöfolk sammanförts med fiskare till en grupp i socialklass III. Till gruppen rättare m. fl. höra i allmänhet förmännen inom lantbruket, såsom befallningsmän, fördrängar och ladugårdsfogdar, trädgårdsmästare vid herrgårdar o. d., men däremot ej den egentliga förvaltningspersonalen vid gårdarna. En motsvarande grupp har frånskilts arbetargruppen inom industri och handel under benämningen förmän i industrin m. fl.; den omfattar även skogsförmän och förmän bland handelsarbetarna. Till var och en av de tre socialgrupperna har måst föras en grupp övriga, som inrymmer de personer, vilka icke kunnat hänföras till någon bestämd yrkesgrupp. Hit ha också räknats en stor del av de personer, för vilka yrkesuppgift saknats eller varit ofullständig. Vid fördelningen har var och en förts till den av de tre grupperna, som han av en eller annan anledning ansetts stå närmast. Så t. ex. ha flertalet understödstagare förts till»övriga» inom

33 I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA PERSONER. 23* Tab. J. I röstlängd upptagna personer, fördelade på socialgrupper, valkretsvis, år grupp III. I tvivelaktiga fall har grupp II föredragits framför grupp I och grupp III framför grupp II; särskilt gäller detta beträffande kvinnorna. F. d. yrkesutövare ha vanligen förts till det yrke, de förut tillhört. Den första socialgruppen omfattar endast 45 % av de i röstlängd upptagna, medan grupp II räknar 382 %. Socialgrupp III är sålunda större än de båda andra tillsammanstagna.

34 24* I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA PERSONER. Socialgruppernas storlek inom de olika valkretsarna meddelas i absoluta ocli relativa tal i tab. J. Socialgrupp I har endast i Stockholms stad någon större numerär. Den andra socialgruppen upptager över hälften av valmanskåren i tre valkretsar. Kronobergs, Gotlands och Västerbottens län, och understiger ingenstädes 30 % av densamma. Socialgrupp III räknar i en del valkretsar, såsom Västernorrlands och Västmanlands län, nära två tredjedelar av väljarkåren. En särskild sammanräkning har liksom förut gjorts av yrkesgrupperna inom jordbruksnäringen, varom tab. J också upplyser. Till jordbrukargruppen ha sålunda räknats den första yrkesgruppen inom den högre klassen, de tre första inom medelklassen och de tre första, frånräknat dock skogsarbetarna, inom arbetarklassen. Jordbrukargruppen har gått tillbaka i relativ storlek, i det att emot 307 personer av år 1936 svara blott 277 nu. I alla valkretsar har jordbruksbefolkningen minskats. Den genomförda yrkesfördelningen lämnar i första hand möjlighet att erhålla en fördjupad kännedom om valmanskårens sammansättning samt rösträttens utövande inom olika befolkningslager, men medelbart kan den även utnyttjas för att vinna en inblick i dessa befolkningslagers politiska orientering m. m. I. sådant syfte har materialet ytterligare bearbetats, och huru denna del av bearbetningen tillgått, framgår av följande redogörelse. För varje landskommun och stad har på grundval av uppgifterna rörande yrkesfördelningen uträknats den procentuella andel, socialgrupp III (arbetargruppen) omfattar av de i röstlängd upptagna. För landskommunernas del har därjämte uträknats motsvarande procentuella andel för de förut omnämnda yrkesgrupper, som tillhöra den jordbruksidkande befolkningen. Med ledning av de så erhållna procenttalen har därefter en fördelning av kommunerna verkställts, nämligen på det sättet, att kommuner, vilka med hänsyn till valmanskårens sammansättning äro av likartad beskaffenhet, sammanförts i grupper var för sig. Den primära indelningsgrunden har varit de först uträknade procenttalen, d. v. styrkan hos socialgrupp III, medan talen angivande jordbrukargruppens relativa talrikhet använts för en undergruppering i syfte att särskilja kommuner av jordbruksbetonad karaktär. I fråga om materialets representativitet må erinras, att röstlängderna på några få åldersklasser när upptaga hela den vuxna befolkningen, och att följaktligen den företagna kommungrupperingen har ett betydande underlag. Att till följd av brister i materialets beskaffenhet uppgifterna beträffande några enstaka kommuner kunna vara osäkra, torde med hänsyn till det betydande antal kommuner, som ingår i de olika grupperna, vara av underordnad betydelse. För städerna har endast den ena indelningsgrunden, efter arbetargruppens talrikhet, kommit till användning, och gränserna mellan grupperna ha för dem dragits något annorlunda, såsom efterföljande tablå visar:

35 I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA PERSONER. 25* Såsom härav framgår, ha inom A-kommunerna socialgrupperna I och II en betydande övervikt över socialgrupp III, medan i B-kommunerna icke någon särskild socialgrupp dominerar och i C-kommunerna socialgrupp III har den största andelen av de i röstlängd upptagna. De sistnämnda representera sålunda de egentliga arbetarkommunerna, Utpräglade jordbrukskommuner äro dels A-kommunenia, dels de med Bl och Cl betecknade kommunerna, under det att B3- och C3-kommunerna ha en mycket fåtalig jordbruksbefolkning. Härav följer, att bland arbetarkommunerna C3-gruppen har den största industriarbetarbefolkningen. Beträffande A-kommunerna må anmärkas, att inom ett par av dem jordbrukargruppen understiger 60 %. En översikt över antalet landskommuner och städer inom de olika grupperna följer här tillika med jämförelsetal för år 1936: Gruppen A omfattar endast ett jämförelsevis ringa antal kommuner såväl på landsbygden som i städerna, och eftersom huvudsakligen småkommuner höra hit, är antalet röstberättigade i nämnda grupp proportionsvis ännu mindre, vilket påvisats vid tidigare tillfällen i86

36 26* RÖSTBERÄTTIGADE. Gruppen B är på landsbj'gden dominerande, större än A och C tillsammans; i städerna är C-gruppen ungefär lika stor som grupperna A och B tillsammanstagna. Viktigast av landsbygdens delgrupper äro Bl- och B2-kommunerna, av vilka de förra äro mer jordbruksbetonade, samt i andra hand C2- och C3- kommunerna, som ha en talrik arbetarbefolkning med i det senare fallet utpräglat industriell karaktär. Under den senast förflutna fyraårsperioden har någon förskjutning gentemot arbetarsamhällena ägt rum såväl på landsbygden som i städerna. Beträffande landsbygdens delgrupper kan man iakttaga en genomgående nedgång för de mera jordbruksbetonade, medan de övervägande industriella ökats. Röstberättigade. Antalet röstberättigade med fördelning efter kön samt på landsbygd och städer meddelas för varje valdistrikt i tab. 4. Valkietsvis angives det därjämte i tab. 2 samt i tab. I. Med fördelning efter yrke ha de röstberättigade redovisats valkretsvis i tab. 3. Hela antalet utgjorde eller 47 % flera än vid nästföregående riksdagsval, varav på landsbygden (60S %) och i städerna Männen utgjorde och kvinnorna , varför på varje tusental män kommo kvinnor. Överskottet av kvinnor har emellertid stadigt minskats från den tid, tillgängliga uppgifter härom föreligga, eller från kvinnorösträttens införande år 1921, då talet utgjorde Numera finnes, såsom tab. K utvisar, överskott av män i åtta valkretsar. Städerna ha genomgående ett betydande överskott av kvinnor bland de röstberättigade (i medeltal på män), medan underskott föreligger på landsbygden (959). Variationerna inom de särskilda valkretsarna motsvara ungefärligen dem, som råda inom hela befolkningen. Den andel av befolkningen, som äger rösträtt vid riksdagsmannaval, har varit stadd i jämn ökning under åtskilliga år. Den uppgick till 543 % år 1921 och är nu 64-8 %. Ökningen är helt att tillskriva kända demografiska faktorer, nativitetsminskningen och den stigande medellivslängden. Eör landsbygden utgör procenttalet 62'7 och för städerna 68'4. Talet varierar, enligt vad tab. K visar, mellan högst 73-0 % i Stockholms stad och lägst 539 % i Norrbottens län. Ett sammandrag av de i tab. 3 meddelade uppgifterna rörande de röstberättigades fördelning efter yrke lämnas i tab. L. Mest betydande till antalet är gruppen»arbetare utom jordbruks- och skogsarbetare». Av röstberättigade män resp. kvinnor tillhöra resp. 386 och 320 denna grupp. Närmast i betydenhet kommer hemmansägargruppen, för vilken motsvarande tal utgöra resp. 136 och 140, och såsom den tredje gruppen följer för männen jordbruks- och skogsarbetare och för kvinnorna lägre huslig tjänst. De förskjutningar i storleksförhållandet mellan grupperna, som ägt rum sedan år 1936, få, som nämnts, icke tillmätas alltför stor betydelse. Såsom av tab. M synes, ha, om landsbygd och städer sammanföras, socmï/grupperna icke undergått någon större förskjutning inbördes, utan alla tre utvisa ökning, vilken är relativt störst för grupp III och minst för grupp II. Den jämförelsevis obetydliga ökningen för den sistnämnda gruppen torde sammanhänga med flykten från landsbj'gden och övergången till industrin från jordbruksnäringen, vars yrkesutövare till väsentlig del tillhöra socialgrupp II.

37 RÖSTBERÄTTIGADE. 27* Tab. K. Röstberättigade och icke röstberättigade, relativt antal, valkretsvis, år ) Därav 2'1 % uteslutna pä grund av adömd straffpåföljd, vilket hinder nnmcra är avskaffat.

38 28* RÖSTBERÄTTIGADE. Tab. L. Rösträtten inom olika yrkesgrupper, år I tab. M lämnas vidare uppgifter för varje yrkesgrupp dels om fördelningen på landsbygd och städer och dels rörande kvinnornas gruppering efter familjeställning. I förhållande till 1936 års tal utvisa 1940 års ökning för hustrur utan eget yrke samt ehuru i mindre grad yrkesutövare och övriga, medan gruppen övriga familjemedlemmar nedgått i antal. l ) Lantbrukates hemmavarande döttrar ingå i de båda närmast föregående grupperna. s ) Utom lantbrukares hemmavarande söner. 3 ) Av i röstlängd upptagna.

39 RÖSTBERÄTTIGADE. 29* Tab. M. Röstberättigade inom olika yrkesgrupper, fördelade på landsbygd och städer samt efter familjeställning, år ) Lantbrukares hemmavarande döttrar ingå i de båda närmast föregående grupperna. 2 ) Utom lantbrukares hemmavarande söner.

40 30* ICKE RÖSTBERÄTTIGADE. Icke röstberättigade. Antalet icke röstberättigade finnes angivet valkretsvis i tab. 2 med fördelning på landsbygd och städer samt män och. kvinnor ävensom efter de olika rösträttshindren. Relativa tal meddelas i tab. K. Med inräknande av i not till tab. 2 omnämnda 76 personer, för vilka hindrets art icke angivits, var hela antalet, som förut omtalats, eller något mindre än vid föregående val (68 352). På landsbygden voro (64-4 %) av de icke röstberättigade bosatta och i städerna Männen utgjorde och kvinnorna , motsvarande 934 kvinnor på män. År 1936 var proportionen 957 mot Räknat på hela folkmängden utgjorde de icke röstberättigade endast 1'0 % mot 1'1 % vid förra valet. I förhållande till antalet i röstlängd upptagna voro 1-7 % på landsbygden och 14 % i städerna utan rösträtt, och relationstalen för de särskilda valkretsarna, med land och stad åtskilda, varierade mellan 2-0 % och 09 % (tab. K). Ej heller för de minsta enheterna, valdistrikten, voro växlingarna stora. Uppgifter om antalet icke röstberättigade i varje valdistrikt ha av utrymmesskäl icke meddelats i de senare valstatistiska berättelserna men finnas tillgängliga i statistiska centralbyrån. De icke röstberättigade voro, såsom tab. 3 och tab. L visa, talrikast inom socialgrupp III, där de uppgingo till 21 % av i röstlängd upptagna, och relativt sett fåtaligast inom grupp II (08 %). Bland de fria yrkesutövarna inom såväl socialgrupp I som grupp II märkas särskilt många icke röstberättigade. Att för grupp III procenttalet är högre än för de båda andra grupperna, beror till huvudsaklig del på att»övriga» i grupp III inrymmer en mycket hög procent icke röstberättigade, vilket är en följd av att flertalet understödstagare hänförts dit. Utpräglat låga äro talen för bl. a. tjänstemän inom socialgrupperna II och III, arrendatorer, sjökaptener, handelsbiträden samt förmän inom industrin. Sammanställas uppgifterna för år 1940 med motsvarande för 1936, visar sig de icke röstberättigades antal ha ökats något inom socialgrupp I, medan nedgång föreligger inom de båda andra socialgrupperna, i synnerhet grupp III. De icke röstberättigades fördelning efter diskvalifijcationsgrunder sammanfattas här nedan efter tab. 2. När mer än ett hinder gällt för en. person, har denne hänförts till det här och i tab. 2 först upptagna hindret. En utländsk medborgare, som erhöll full försörjning av fattigvården, har sålunda räknats som utlänning etc. Det kraftigast verkande hindret är det s. k. fattigvårdsstrecket, i synnerhet på landsbygden, där närmare två tredjedelar av de icke röstberättigade fallit

41 VALDELTAGANDET. 31* för detsamma. I städerna är det därnäst viktigaste hindret utländskt medborgarskap, men på landsbygden är det hinder, som utgöres av konkurstillstånd eller omyndighet, av större betydelse. I fråga om den procentuella fördelningen efter rösträttshinder valkretsvis hänvisas till tab. K. Antalet personer, som fallit för mer än ett av rösträttsstrecken, var 6 210, och av dessa voro de allra flesta eller samtidigt i konkurs eller omyndiga och fattigvårdsunderstödda. Hela antalet på grund av fattigvårdsunderstöd i kombination med annan orsak diskvalificerade utgjorde 6 201, varför det i tablån här ovan angivna antalet av dem, som på grund av fattigvårdsunderstöd voro förhindrade att utöva rösträtten, i själva verket uppgick till personer. Sedan föregående val har antalet personer, som fallit för fattigvårdsstrecket, nedgått, medan de båda övriga hindren erhållit ökad betydelse. Vid den statistiska bearbetningen har i åtskilliga, fall uppdagats, att i röstlängden anteckning om utövad rösträtt finnes för person, som icke är röstberättigad. En dylik anteckning kan bero antingen på att vederbörande av misstag fått rösta eller ock på instreckning på oriktig rad, varigenom den verkligen röstande kommit att stå såsom valskolkare i längden. Att det förra fallet är det vanligaste, kan slutas därav, att så gott som alla här berörda anteckningar gälla personer födda år 1917, vilka stå upptagna i kol som röstberättigade, ehuru rösträtten enligt påstämpling i anmärkningskolum.- nen skall inträda först år Hela antalet»av misstag röstande» utgjorde 331, av vilka 303 tillhörde årsklassen Valdeltagandet. Uppgifter rörande i valet deltagande män och kvinnor meddelas i såväl absoluta som relativa tal för varje valdistrikt och valkrets i tab. 4. För valdeltagandet inom olika yrkes- och socialgrupper lämnas därjämte i tab. 3 en sammanställning valkretsvis. Personer, som röstat före valdagen eller i främmande valdistrikt, ha blivit redovisade i tab. 2, 4 och 5. För hela riket uppgick antalet i valet deltagande till , varav kommo på landsbygden och på städerna. Då motsvarande antal vid 1936 års val utgjorde , har minskning ägt rum med (1-2 %). På landsbygden föreligger en nedgång i antalet valdel tagare med (6-3 %), medan i städerna antalet ökats med (7'1 %). Om hänsyn tages till stadsbildningen under den tid, som förflutit mellan de båda valen, stannar nedgången på landsbygden vid 5-5 % och uppgår ökningen i städerna till 5'7 %. Av väljarna voro män och kvinnor, motsvarande 981 kvinnor mot 1000 män; på landsbj r gden kommo män och kvinnor samt på städerna män och kvinnor, varför proportionen mellan könen var helt olika för landsbygden (868) och städerna (1 174), till stor del beroende på olikhet i befolkningens sammansättning.

42 32* VALDELTAGANDET. Antalet valdeltagare är större än tidigare, om man bortser från år 1936 med dess rekordartade anslutning. Nedanstående tablå visar utvecklingen i detta hänseende sedan år 1911: Det procentuella valdeltagandet vid det senaste valet. 703 %, är lägre än 1936 års men överträffar samtliga andra föregående val. Eelationstalet är liksom tidigare högre för städerna (73-0 %) än för landsbygden (68-5 %). Vid 1911 års val var städernas tal 7-5 enheter större än landsbygdens; år 1936 hade skillnaden nedgått till 20 men har nu åter ökats något. Till det lägre valdeltagandet vid 1940 års val torde de till följd av bristen på drivmedel sämre kommunikationerna ha varit en bidragande orsak, varigenom i synnerhet landsbygden drabbats. Nedgången i röstfrekvensen är högst för männens vidkommande, nämligen 6'0 enheter mot 26 enheter för kvinnorna. Skillnaden i röstfrekvens mellan män och kvinnor har aldrig förut varit så låg som nu, endast 4-5 enheter. Den betydande nedgången för männen torde till stor del vara en följd av inkallelser till militärtjänstgöring. En omständighet förtjänar nämnas, som i någon mån förrycker jämförelserna mellan valdeltagare och röstberättigade. Då röstlängderna skola upptaga alla personer i rösträttsålder, som den 1 januari valåret funnos upptagna i mantalslängderna, komma de under valåtet före valdagen avlidna att inverka sänkande på deltagarfrekvensen. Där anteckning om dödsfall gjorts, frånräknas, som förut nämnts, den avlidne både de röstberättigade och de röstande. Ganska ofta påträffas också sådana anteckningar. Icke desto mindre torde de i allmänhet få betraktas som mycket ofullständiga även i de valdistrikt, där dödsfallsanteckningar gjorts. På grundval av företagna undersökningar synes man kunna utgå ifrån, att det fel i fråga om deltagarfrekvensen, som härrör av de avlidnas medtagande, icke överstiger 1 % av antalet röstberättigade. Olika praxis hat tillämpats i statistiken rörande en del föregående val beträffande anteckningarna om dödsfall. Vid 1914 års båda val samt vid 1917 och 1920 års val gjordes nämligen ingen reduktion av de röstberättigades antal på grund av anteckningar om dödsfall. De tal, som uttrycka livaktigheten vid dessa val, äro sålunda i jämförelse med övriga något för låga.

43 VALDELTAGANDET. 33* Tab. N. Deltagandet i valet, valkretsvis, med fördelning på landsbygd och städer, år Valdeltagandet i olika valkretsar och valdistrikt. I tab, X lämnas en översikt över röstfrekvensen inom de olika valkretsarna. I fråga om valdeltagandet komma liksom tidigare de båda valkretsarna i Malmöhus län i främsta rummet med ett valdeltagande av 78 'i. Lägsta röst frekvensen är till-

44 34* VALDELTAGANDET. finnandes i Jämtlands och Norrbottens län. Om man jämför frekvenstalen inom de olika valkretsarna för båda könen sammanlagt, inträffar det numera nästan lika ofta, att landsbygdens tal är högre än städernas som att motsatsen äger rum. Undersöker man valdeltagandet för vartdera könet, visar sig Malmöhus läns valkrets innehava den främsta platsen bland männen, medan fyrstadsvalkretsen uppnått det livligaste valdeltagandet för kvinnornas vidkommande; det svagaste valdeltagandet bland männen har Norrbottens län och bland kvinnorna Jämtlands län. Valdeltagandet är sämre än vid föregående val i samtliga valkretsar utom Göteborgs stad. Särskilt betydande är nedgången på Gotland och vidare i de f5 r ra nordligaste länen samt i Värmland. Nästan genomgående är tillbakagången i röstfrekvens störst för männens del. Nedanstående sammanställning av valkretsarna i grupper efter deltagarfrekvensens storlek visar dels den olika livaktigheten vid de senare andrakammarvalen, dels ock skillnaden i detta hänseende mellan könen. Göres en motsvarande fördelning av de särskilda valdistrikten, såsom skett i tab. O, bliva växlingarna naturligtvis åtskilligt större. Vad männen beträffar, visa omkring två tredjedelar av distrikten en deltagarfrekvens av mer än 70 % och en femtedel en frekvens av över 80 %; sistnämnda gräns överskreds emellertid vid förra valet i omkring hälften av samtliga valdistrikt. Beträffande kvinnorna äro distrikten med över 70 % valdeltagare knappt två femtedelar oeh de med mer än 80 '/ > väljare endast en tolftedel av samtliga; vid föregående val voro motsvarande proportioner hälften resp. en sjundedel. Den högsta röstfrekvensen bland männen uppvisade Svanö valdistrikt i Gudmundrå kommun, Västernorrlands län, med 95-5 %, medan Bjärshögs kommun, Malmöhus län, hade det livligaste valdeltagandet bland kvinnorna med 94-7 %. Det lägsta valdeltagandet bland såväl män som kvinnor förekom i Jokkmokks kommuns åttonde distrikt i Norrbottens län (70 % for männen och 5-6 % för kvinnorna); samma valdistrikt, som har mycket gles bebyggelse, hade även vid de båda närmast föregående andrakammarvalen de lägsta talen i landet.

45 Tab. O. Valdistriktens fördelning efter röstfrekvens, valkretsvis, år VALDELTAGANDET. 35*

46 36* VALDELTAGANDET. Valdeltagandet inom olika yrkes- och socialgrupper. En mera ingående belysning av valdeltagandet än vad de hittills anförda siffrorna kunna giva, erhålles genom den fördelning av valdeltagarna efter yrkes- och socialgrupper, som med ledning av röstlängdernas yrkesuppgifter blivit genomförd. En närmare redogörelse rörande tillvägagångssättet vid yrkesfördelningen har lämnats ovan (sicl. 20* 23*). Huvudresultaten, vad angår valdeltagandet, äro återgivna valkretsvis i tab. 3 oeh för hela riket i tab. P. I procent av de röstberättigade utgjorde valdeltagarna inom de tre särskilda socialgrupperna vid senaste valet och vid de föregående val, för vilka uppgifter härom föreligga, följande: Fullt jämförbara äro ej de anförda siffrorna med hänsyn bl. a. till ändringar i fråga om yrkesgruppernas fördelning på socialgrupperna, men då fråga är om valdeltagarnas relativa antal, torde jämförelsen icke nämnvärt förryckas härav. Samma karakteristiska drag, som gjott sig märkbart vid samtliga tidigare val, nämligen att deltagarfrekvensen är högst inom socialgrupp I och lägst inom socialgrupp III, framträder även vid 1940 års val. Man lägger vidare märke till att kvinnorna numera uppvisa något livligare valdeltagande än männen inom den högsta socialgruppen, under det att männen liksom förut ha högre deltagarfrekvens inom de båda andra socialklasserna. Av tablån kan ytterligare inhämtas, att valdeltagandet inom alla socialgrupperna är lägre än vid föregående val. Nedgången från 1936 till 1940 är mest betydande inom socialgrupp III, 6-8 enheter för män och 3'0 för kvinnor, och därnäst kommer grupp II med resp. 5'5 och 21. I socialgrupp I är tillbakagången däremot obetydlig. Vad valdeltagandet inom de särskilda yrkesgrupperna beträffar, äro skiljaktigheterna, såsom av tab. P framgår, ganska betydande, och i regel äro de rätt lika val efter val. Högst stå med över 85 % röstfrekvens godsägare, högre förvaltningspersonal i enskild tjänst, tjänstemän av högre grad i allmän tjänst samt industriidkare, grosshandlare m. fl., vilket gäller såväl män som kvinnor. Bland männen uppvisa folkskollärare ungefär lika högt valdeltagande, varefter följa förmän inom industrin, tjänstemän av lägre grad och utövare av fria yrken, tillhörande den högsta socialgruppen; till ganska höga tal komma även de självständiga jordbrukarna upp. Lägst på skalan stå efter vanlig-

47 VALDELTAGANDET. 37* Tab. P. Deltagandet i valet inom olika yrkes- och socialgrupper år ) Lantbrukares hemmavarande döttrar ingå i de båda närmast föregående grupperna. -) Utom lantbrukares hemmavarande söner. 3 ) Av röstberättigade.

48 38* VALSEDELSFÖRSÄNDELSER. heten övriga-grupperna inom socialklasserna II och III, sjöfolket (både fartygsbefäl och sjömän), utövarna av fria yrken inom medelklassen samt jordbruks- och skogsarbetarna. Bland kvinnorna är ordningen mellan yrkesgrupperna i allmänhet likartad med den, som gäller de manliga väljarna, fastän kvinnornas tal vanligen äro lägre. Undantag från sistnämnda regel utgöra helt naturligt kvinnorna inom sjöfolksgrupperna. De speciellt kvinnliga grupperna huslig tjänst pläga förete lågt valdeltagande, och så är även nu fallet. Särskiljas kvinnorna efter familjeställning, finner man som vanligt den högsta röstfrekvensen hos hustrurna (77'2 %), vilka stå något före samtliga män (72'6 %), den därnäst högsta hos yrkesutövare och övriga (57-9) och den lägsta hos andra familjemedlemmar än hustrur (49-9). De nämnda tre kategorierna stå varandra väsentligt närmare inom socialklass I än inom den andra och i synnerhet den tredje socialklassen. Skillnaden är t. ex. mellan hustrur å ena sidan och yrkesutövare och övriga å den andra 8-6 enheter i klass I, 10'1 i klass II och 25-2 i klass III. I synnerhet jordbruksyrkena ha synnerligen låga tal för yrkesutövare och övriga bland kvinnorna. Inom ett par yrkesgrupper har valdeltagandet bland såväl män som kvinnor varit livligare än förut. Detta är förhållandet med bl. a. yrkesgrupperna fria yrken inom både socialgrupp I och II. Valsedelsförsändelser. Rätt att rösta medelst valsedelsförsändelse tillkommer jämlikt 63 vallagen liksom förut äkta make, om båda makarna äro röstberättigade och den andra maken avlämnar försändelsen. Däremot ha de tidigare gällande bestämmelserna om rätt för personer, tillhörande vissa yrken, att rösta medelst valsedelsförsändelse blivit upphävda. Valsedelsförsändelse för äkta make behöver icke särskilt utmärkas i röstlängden eller omnämnas i valprotokollet. Emellertid förekommer det, att väljare, som rösta medelst valsedelsförsändelse, på särskilt sätt utmärkas vid inprickningen i röstlängden. Dylika markeringar ha iakttagits i röstlängderna för 47 landsbygdsdistrikt och tre stadsdistrikt till ett antal av resp I dessa valdistrikt ha 14-4 resp. 8-8 % av väljarna röstat medelst valsedelsförsändelse för äkta make. Vid en år 1928 företagen undersökning visade det sig, att användningen av makeförsändelse var nästan uteslutande begränsad till hustrurna. En motsvarande bearbetning av 1940 års material har ej företagits. Emellertid har Stockholms stads statistiska kontor haft tillfälle att bearbeta de i Stockholms stad avgivna ytterkuverten för äkta makar. Antalet dylika valsedelsförsändelser utgjorde Av dessa hade avlämnats av mannen för hustrun och av hustrun för mannen. Sistnämnda antal är ovanligt högt. Medan vid tidigare val männen starkt dominerade bland dem, som röstade medelst valsedelsförsändelse för äkta make, inställde sig vid detta val hustrurna i vallokalen i nära en tredjedel av fallen. Sannolikt ha många till militärtjänstgöring utkallade män begagnat sig av detta sätt att deltaga i valet, vilket lett till denna ökning av antalet fall, då hustrun avlämnat valsedelsförsändelse för mannen.

49 RÖSTNING FÖRE VALDAGEN OCH I FRÄMMANDE VALDISTRIKT. 39* Röstning före valdagen och i främmande valdistrikt. Sedan 1936 års andrakammarval ha en del förändringar vidtagits i sättet för rösträttens utövande, varigenom personer, som valdagen vistas på annan ort än den, där de mantalsskrivits, erhållit ökade möjligheter att deltaga i valet. Rätt har nämligen införts för väljare, som är förhindrad att utöva sin rösträtt i det valdistrikt, i vars röstlängd han är uppförd, att avlämna valsedel i annat valdistrikt; härom stadgas i 60 av lagen om val till riksdagen. Vidare har, såsom förut nämnts, den anordning med valsedelsförsändelser, som förut fanns för vissa yrkesgrupper, blivit avskaffad. I stället har rätt till röstning före valet inför särskilt förordnade röstmottagare införts dels för röstberättigad, som med skäl kan antagas valdagen komma att vistas utom riket, dels för person, tillhörande vissa yrkesgrupper (militärer, besättning och annan personal å fartyg, personal vid järnvägar samt vid post-, tull- och lotsverken), som på grund av tjänsteutövning icke kan komma tillstädes vid valförrättningen i något valdistrikt; bestämmelser härom finnas i 71 vallagen. Om äkta makat båda äro röstberättigade, äger make, som röstar enligt 60 eller 71 vallagen, rätt att rösta för andra maken medelst valsedelsförsändelse. Väljare, som röstar i annat valdistrikt än det, han tillhör, ävensom väljare, som avlämnar valsedel före valdagen, skall innehava utdrag ur röstlängden i sistnämnda distrikt, utvisande att han är där upptagen såsom röstberättigad. Dylikt utdrag utfärdas på landet av valnämndens ordförande och i stad av den magistraten därtill förordnar och tecknas å blankett, som tillhandahålles av statsverket. Över inlämnade ansökningar om röstlängdsutdrag samt utfärdade utdrag' föres av utdragsföraren förteckning enligt särskilt formulär (form. 4), vilken förteckning efter valet insändes till Konungens befallningshavande. Vid röstning enligt 60 och 71 vallagen skall väljaren avlämna röstlängdsutdrag och underteckna detsamma samtidigt med avgivandet av valkuvertet. Detta jämte röstlängdsutdraget inlägges i ett särskilt ytterkuvert, vara antecknas dels valkrets och valdistrikt, där valkuvertet avlämnats, resp. orten, där röstmottagning ägt rum, dels valkrets och valdistrikt, som väljaren tillhör. Väljarens namn samt sistnämnda valkrets och valdistrikt införes i en särskild förteckning enligt fastställt formulär (form. 7 för i främmande valdistrikt röstande och form. 14 för före valdagen röstande). Den, som röstar före valdagen, skall inför röstmottagaren lämna uppgift om av vilken anledning han är förhindrad att deltaga i valet å valdagen, och detta hinder angives i den nämnda förteckningen. Ytterkuverten översändas till Konungens befallningshävande i det län, där röstmottagningen ägt rum: röstmottagare vid beskickning eller konsulat insänder ytterkuverten till överståthallarämbetet. Beträffande före valdagen avgivna kuvert skall insändandet inom riket ske dagen före valet, då röstmottagningen avslutas, och i fråga om kuvert från beskickningar och konsulat i så god tid, att kuverten kunna beräknas vara överståthållarämbetet tillhanda senast dagen efter valdagen. De å valdagen i främmande valdistrikt avgivna valkuverten insändas tillsammans med övriga valhandlingar. Av Konungens befallningshavande fördelas de inkomna ytterkuverten efter

50 40* RÖSTNING FÖRE VALDAGEN OCH I FRÄMMANDE VALDISTRIKT. valkretsar. Ytterkuvert från väljare, tillhörande valkretsar utanför länet, översändas till Konungens befallningshavande i de län, inom vilka vederbörande äro upptagna i röstlängd, för att medtagas vid den definitiva röstsammanläkningen. Vid denna granskas valkuvert och röstlängdsutdrag och tillses, att den, som avgivit valkuvertet, är i röstlängden för det i utdraget angivna valdistriktet upptagen såsom röstberättigad och ej vid förrättningen i detta distrikt utövat sin rösträtt. Är vidare valkuvertet av föreskriven beskaffenhet samt tillslutet och utan annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning, nedlägges detsamma i en urna. i samband varmed i röstlängden vid väljarens namn antecknas, att rösträtten utövats. I annat fall lägges kuvertet orubbat åsido såsom ogillt. Förteckningarna över ansökningar om röstlängdsutdrag, över personer, som riistat inför röstmottagare före valdagen, samt över personer, som på valdagen röstat i främmande valdistrikt, ha gjorts till föremål för statistisk bearbetning. Vid denna bearbetning har fördelning ägt rum med ledning av uppgifterna om den röstandes kön samt valkrets och valdistrikt, där han eller hon röstat, och valkrets och valdistrikt, som vederbörande tillhör. För person, som avgivit sin röst före valdagen, har dessutom vid bearbetningen hänsyn tagits till uppgivet hinder för deltagande å valdagen. Eesultatet av bearbetningen har framlagts i tab. 2 och 5; därjämte ha de före valdagen och i främmande valdistrikt röstande i tab. 4 redovisats valdistriktsvis. Det torde måhända böra förutskickas, att antalet valdeltagare enligt de upprättade förteckningarna även innefattar sådana, vilka avgivit valkuvert, som aldrig blivit brutna, varför vederbörande icke blivit avprickade såsom valdeltagare i röstlängderna. Trots att röstmottagarna haft att tillse, att alla formaliteter iakttagits, har det ej kunnat undvikas, att kassationen blivit relativt hög för de före valdagen och i främmande valdistrikt röstande. Det har vidare i en del fall förekommit, att personer, som röstat enligt 60 eller 71 vallagen, avgivit valsedel även i vanlig ordning. Detta innebär emellertid icke, att någon fått mer än en valsedel godkänd. Så snart det vid avprickningen i röstlängderna av de före valdagen och i främmande valdistrikt röstande visat sig, att någon utövat sin rösträtt vid själva valtillfället har hans valkuvert obrutet lagts åsido. Då vederbörande emellertid finnes upptagen i förteckningarna enligt form. 7 eller form. 14, som ligga till grund för statistiken över valdeltagandet före valdagen och i främmande valdistrikt, har han blivit dubbelräknad vid den statistiska redovisningen. En utförligare redogörelse för anledningarna till kassation av såväl brutna som obrutna valkuvert lämnas i ett följande kapitel. Summan av antalet godkända valsedlar, antalet valkuvert utan godkänt innehåll och antalet obrutna valkuvert, avgivna av före valdagen och i främmande valdistrikt röstande personer, skulle rätteligen överensstämma med antalet i förteckningarna upptagna personer, som röstat med stöd av 60 och 71 vallagen. Den förstnämnda summan utgör emellertid och understiger det nämnda antalet personer med 83. Till den bristande överensstämmelsen bidraga flera samverkande faktorer. De flesta misstagen torde ha begåtts med de av

51 RÖSTNING FÖRE VALDAGEN OCH I FRÄMMANDE VALDISTRIKT. 41* personer från främmande valdistrikt avgivna valkuverten och tillgått så, att dessa brutits vid den preliminära röstsammanräkningen och deras innehåll hopblandats med övriga valsedlar. I en del fall ha de röstande icke blivit uppförda i förteckningarna. I synnerhet i fråga om valdistrikt med samma eller liknande namn ha vid översändandet till de röstsammanräknande myndigheterna felsorteringar förekommit, varigenom det inträffat, att valkuvert icke anlänt till den rätta bestämmelseorten till dagen för röstsammanräkningen och sålunda icke kunnat medtagas vid denna. Röstlängdsutdrag begärdes enligt inkomna uppgifter av personer eller T4 % av de röstberättigade. Emellertid har det visat sig, att förteckningar över ansökningar om röstlängdsutdrag i en del fall icke blivit upprättade. Då förteckningar icke kunnat införskaffas, har antalet röstlängdsutdrag antagits vara lika med summan av antalet före valdagen och i främmande valdistrikt röstande personer; denna korrigering är givetvis något för låg, enär i allmänhet en del ansökningar om röstlängdsutdrag avslagits och en del röstlängdsutdrag icke blivit utnyttjade vid valet. Männen ingåvo i större utsträckning än kvinnorna ansökningar om röstlängdsutdrag, i det att 2-2 % av de röstberättigade bland männen begärde utdrag mot endast 0-7 % bland kvinnorna. De röstberättigade i städerna visade det största intresset för den nya metoden att deltaga i valet, och 3-0 % av de röstberättigade männen och 10 % av kvinnorna anhöllo om utdrag; motsvarande tal på landsbygden utgjorde resp. 1-7 och 0'5 %. Fyrstadsvalkretsen uppvisade det relativt högsta antalet begärda röstlängdsutdrag, medan detta antal var särskilt lågt i Hallands och Gotlands län. Av ansökningarna om röstlängdsutdrag blevo 4-6 % av olika anledningar avslagna, och inalles utdrag utfärdades. Då antalet personer, som röstade antingen före valdagen eller i främmande valdistrikt uppgick till , kommo sålunda endast ungefär tre fjärdedelar av utdragen till användning. Ej mindre än 88-8 % av de röstlängdsutdrag, som utfärdats för kvinnor, blevo utnyttjade vid valet, medan endast 68-1 % av männen begagnade sig av sina utdrag. Röstning före valdagen verkställdes av personer, vilket utgör 2'6 / 0 o av samtliga röstberättigade och 3-6 / 00 av antalet valdeltagare. Det var huvudsakligen män, som röstade före valdagen, nämligen personer eller 6-9 /oo av samtliga manliga valdeltagare, medan endast 411 eller 03 /oo av de i valet deltagande kvinnorna röstade före valdagen. Bland de avgivna rösterna voro 318, vilka avgåvos genom äkta make. Detta innebär, att 3 - l % av de före valdagen röstande avlämnade valsedel för äkta make. Om man fördelar de före valdagen röstande personerna efter de hinder, som uppgivits för valdeltagande å valdagen, visar sig militärtjänst vara det utan jämförelse vanligaste hindret. Av denna anledning uppgåvo sig (96-6 %) vara förhindrade att rösta å valdagen, medan 237 (2'3 #) föregåvo annat tjänstehinder och 112 (Ti %) vistelse utom riket. I här anförda uppgifter ingå icke de 318 personer, vilka avgåvo sina röster genom äkta make. Dessa fördelade sig med avseende på den sistnämndes hinder på följande sätt: militärtjänst 239, annat tjänstehinder 68 och vistelse utom riket aoise

52 42* RÖSTNING FÖRE VALDAGEN OCH I FRÄMMANDE VALDISTRIKT. Samtliga före valdagen röstande från Jönköpings och Värmlands län uppgåvo militärtjänst såsom hinder för avgivande av valsedel å valdagen. Annat tjänstehinder förebars i relativt stor utsträckning i Gotlands och Malmöhus län. Vistelse utom riket uppgavs såsom hinder huvudsakligen av röstande från Stockholms stad. Mer än en femtedel av de före valdagen röstande männen från Norrbottens län avlämnade valsedel även för äkta make. Såsom tab. 2 visar, avgåvo flertalet av de före valdagen i valet deltagande personerna sina valsedlar på landsbygden, där personer eller 71'6 % röstade. Å svenska beskickningar och konsulat röstade endast 58 personer. Röstning före valdagen ägde framför allt rum i Älvsborgs län, där drygt en fjärdedel av samtliga medelst denna valmetod avgivna röster avlämnades. Röstmottagare i Värmlands, Norrbottens och Stockholms län uppnådde även ganska högt antal valdeltagare. Däremot röstade endast ett mindre antal personer inför röstmottagare i Kronobergs, Uppsala, Gävleborgs och Västmanlands län. Om man, såsom skett i tab. Q, sätter antalet före valdagen röstande, fördelade efter valkretsar, inom vilka röstningen verkställdes, i relation till hela antalet valdeltagare (före och å valdagen) tillhörande samma valkretsar, framträder Älvsborgs läns norra valkrets med det höga talet 34-7 /oo- Närmast följa Norrbottens och Gotlands län med resp och 12-5 %o. I ett flertal län utgjorde däremot de före valdagen röstande mindre än 1 %o och uppgingo i Gävleborgs län till endast 04 / 00. Tab. 2 och Q redogöra även för fördelningen efter valkretsar, som de före valdagen röstande tillhörde. I förhållande till samtliga valdeltagare i varje valkrets var den relativa andelen, beräknad efter tillhörighet till viss valkrets, jämförelsevis betydande i Skaraborgs län (8:1 %o) och i Södermanlands län (7-2 /oo) ; däremot var deltagandet särskilt lågt i Malmöhus läns valkrets (l - 3 %o) och Hallands län (1'4 %o). Medan, som nämnts, flertalet valsedlar avgåvos på landsbygden, voro de i städerna hemmahörande valdeltagarna i majoritet med mot på landsbygden hemmahörande. Antalet stadsbor, som röstade på landsbygden, översteg sålunda antalet väljare från landsbygden, som inställde sig inför röstmottagare i städerna, med I tab. 5 ha de före valdagen röstande fördelats efter dels de valkretsar, inom vilka de röstat, dels de valkretsar, vilka de tillhörde. Valsedlarna ha i rätt stor omfattning avlämnats i samma valkretsar, där de röstande varit upptagna i röstlängd. Så har förhållandet varit med 24'0 % av de före valdagen avgivna valsedlarna. Inom valkretsar med större antal mottagna röster har inslaget från andra valkretsar i allmänhet varit betydande. Av de inför röstmottagare inom Älvsborgs läns norra valkrets avgivna valsedlarna voro sålunda endast 3l % från samma valkrets, medan ett betydligt större antal väljare kommo från bl. a. Skaraborgs och Södermanlands län, och av de röstande före valdagen i Norrbottens län tillhörde 920 % andra valkretsar, i synnerhet Stockholms stad och fyrstadsvalkretsen. Däremot voro de 196 inför röstmottagare i fyrstadsvalkretsen röstande personerna till tre fjärdedelar hemmahörande i nämnda valkrets.

53 RÖSTNING FÖRE VALDAGEN OCH I FRÄMMANDE VALDISTRIKT. 43* Tab. Q. Antal röstande före valdagen och i främmande valdistrikt, fördelade efter valkretsar, där de röstat, och valkretsar, som de tillhöra, per valdeltagare i varje valkrets. Studerar man å andra sidan tabellens uppgifter om de till viss valkrets hörande valdeltagare, som röstat före valdagen, med fördelning efter valkretsar, inom vilka de avgivit sina valsedlar, finner man, att mer än nio tiondelar av före valdagen röstande gotlänningar inställt sig i den egna valkretsen. Även valdeltagare från Jämtlands och Norrbottens län avlämnade blott i ringa utsträckning valsedlarna i annan valkrets. Däremot röstade inom valkretsen endast 3"1 % av de före valet deltagande från Örebro län. I främmande valdistrikt röstade under valdagen personer, varav män och kvinnor. Detta innebär, att 7'5 %o av de röstberättigade (9-1 %o av de röstberättigade männen och 6-0 %o av de röstberättigade kvinnorna) begagnade sig av denna nya möjlighet att deltaga i valet. Av valdeltagarna utgjorde de i främmande valdistrikt röstande 107 %o; för männen särskilt var relativtalet 12-5 %o och för kvinnorna 88 %o. Med avseende på de valdistrikt, i vilka valdeltagarna av denna kategori avgåvo sina valsedlar, fördelade de röstande sig med på landsbygden och på städerna. Det största antalet valdeltagare från främmande valdistrikt uppvisade Stockholms stad, närmast följd av Stockholms län.

54 44* KASSERADE VALKUVERT OCH VALSEDLAR. Antalet i främmande valdistrikt röstande, fördelade efter de valkretsar, inom vilka de avgåvo sina valsedlar, har i tab. Q satts i relation till hela antalet valdeltagare i samma valkretsar, varvid Gotlands och Norrbottens län framträtt med särskilt höga tal (resp och 22l /oo). Däremot utgjorde de röstande från andra valdistrikt endast 5'S %>o av samtliga valdeltagare i Göteborgs stad och 6'8 %o i Gävleborgs län. Efter belägenheten av de valdistrikt, vilka de i främmande valdistrikt röstande tillhörde, voro de flesta eller bosatta i städerna mot på landsbygden. Antalet stadsbor, som röstade på landsbygden, var följaktligen större än antalet valdeltagare från landsbygden, som avlämnade sina valsedlar i städerna. I relation till hela antalet valdeltagare i varje valkrets voro de i främmande valdistrikt röstande särskilt många i fyrstadsvalkretsen (162 %o), Stockholms stad (140 %o), Uppsala län (13"3 %o) och Jämtlands län (12-5 %o). Relativt obetydligt var däremot antalet valdeltagare, som röstade i främmande valdistrikt, i Hallands län (68 /oo), Gotlands län (7'5 %o) och Älvsborgs läns norra valkrets (7-8 %o)- I tab. 5 ha de i främmande valdistrikt röstande fördelats efter såväl valkretsar, där röstningen verkställdes, som valkretsar, vilka de tillhörde. Av de, som röstade i främmande valdistrikt, avgåvo 23"7 % sina valsedlar i valdistrikt inom den valkrets, där de funnits upptagna i röstlängd. Hemmahörande i Västerbottens län voro nära två tredjedelar (65 - l %) av dem, som inom valkretsen röstade enligt 60 vallagen. Däremot röstade i Stockholm och Göteborg endast ett fåtal personer i annat valdistrikt inom valkretsen än det, de tillhörde. De i Stockholm avgivna rösterna härrörde till rätt stor del från väljare från de båda andra stadsvalkretsarna, under det att särskilt personer från Stockholms stad samt Göteborgs och Bohus läns landstingsområde röstade i Göteborg. Av de övriga valkretsarna är Älvsborgs läns norra att observera på grund av tämligen obetydligt antal (10l %) i främmande valdistrikt röstande från valkretsen i förhållande till alla, som avgåvo sina valsedlar i främmande valdistrikt inom nämnda valkrets. Liksom förhållandet var i fråga om valdeltagandet före valdagen röstade även de i Gotlands län hemmahörande valdeltagarna endast i mindre utsträckning (290 %) på fastlandet. Praktiskt taget alla stockholmare och göteborgare, som röstade i främmande valdistrikt, avlämnade emellertid sina valsedlar utanför den egna valkretsen, de förstnämnda framför allt i Stockholms län, de sistnämnda till stor del i Göteborgs och Bohus län samt Stockholms stad. Valkuvert utan godkänt innehåll och överklagade val. Kasserade valkuvert och valsedlar. Att en valsedel kasseras, beror antingen på valnämndens oriktiga förfarande eller på valmannens eget åtgörande. Vållande till kasseringen i förra fallet är, att valförrättaren icke iakttagit bestämmelserna i 62 vallagen, enligt vilka denne har att tillse, att det framlämnade valkuvertet är tillslutet och försett med föreskriven ändamålsbeteckning men för övrigt omärkt, eller ock att han icke förfarit i enlighet med före-

55 KASSERADE VALKUVERT OCH VALSEDLAR. 45* skrifterna i 69 vid den förberedande röstfördelningen och valsedlarnas insändande till Konungens befallningshavande, vanligen i så måtto att valsedelsomslagen icke vederbörligen förseglats med två närvarandes sigill (s. k. rnasskassering). De felaktigbeter, som orsaka kassering av ett valkuverts innehåll ock således bero på valmannens eget åtgörande, finnas angivna i vallagens 79. Ogill är enligt denna paragraf valsedel, 1) till vilken använts annat än vitt papper, 2) å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt där anbragt, 3) vilken saknar väljarbeteckning, 4) vilken upptager väljarbeteckning å annat ställe än ovanför namnen, 5) vilken upptager flera än tre beteckningar ovanför namnen, 6) vilken annorledes än såsom första beteckning upptager anmäld kartellbeteckning eller vilken såsom sådan upptager anmäld kartellbeteckning utan att såsom andra beteckning upptaga partibeteckning, hörande under nämnda kartell, 7) vilken upptager partibeteckning, hörande under anmäld kartellbeteckning, annorledes än såsom andra beteckning under denna kartellbeteckning eller 8) vilken icke upptager något giltigt namn; dock att då samtliga namn skola av anledning, som i 80 2 st. vallagen sägs, anses såsom obefintliga, valsedeln likväl skall tillgodoräknas den grupp, sedeln på grund av sin väljarbeteckning skall tillhöra. Innehåller ett valkuvert två olika lydande eller flera än två valsedlar, ogillas samtliga dessa valsedlar. Finnas i ett kuvert två likafydande valsedlar, räknas däremot numera den ena såsom giltig. Utöver här uppräknade kasseringsorsaker tillkomma de fall, då ett valkuvert är tomt, innehåller något annat än valsedel eller jämte valsedel annat papper eller dylikt. Av lagtexten framgår icke, att i sistnämnda fall valsedeln skall ogillas, men praxis är, att så sker. Beträffande personer, som rösta före valdagen eller i främmande valdistrikt, tillkommer såsom ytterligare krav, att föreskrivna formaliteter med röstlängdsutdrag och ytterkuvert skola vara iakttagna. Skulle brister föreligga i dylikt avseende, läggas valkuverten obrutna åsido och väljarna bliva icke avprickade i röstlängderna såsom valdeltagare. Uppgifter rörande antalet kasserade valkuvert och valsedlar vid 1940 års andrakammarval meddelas valkretsvis i tab. 6. Frånsett ovan nämnda obrutna valkuvert från före valdagen och i främmande valdistrikt röstande, uppgick antalet kasserade valkuvert och valsedlar för valet i dess helhet till Kassationens storlek vid de senare årens andrakammarval har utgjort :

56 46* KASSERADE VALKUVERT OCH VALSEDLAR. Efter en längre tids minskning i det relativa antalet kasserade valkuvert ocli valsedlar har detta fr. o. m. år 1932 ånyo stigit och vid det senaste valet nått betydande höjd. Minskningen år 1920 kan hänföras till åtgärder för undanröjande av s. k. masskassering av valsedlar, bl. a. genom införande av en förberedande granskning hos länsstyrelsen av de insända valhandlingarna, och nedgången år 1928 är att tillskriva den ändringen, att av dubbla Iikalydande valsedlar den ena från och med det valet godkänts. På senare tid har ökningen särskilt berott på att ett betydande antal valkuvert utan innehåll eller med märkta valsedlar eller valsedlar utan giltigt namn avgivits, varjämte masskassering åter tilltagit. Före valdagen och i främmande valdistrikt avgivna valsedlar ha i hög grad bidragit till den ökade kassationen vid 1940 års val och utgjorde 19'2 % av samtliga ogillade valkuvert och valsedlar. Detta framgår av nedanstående detaljuppgifter rörande orsakerna till kasseringen vid de båda senaste valen. Masskassering m. m.: Ogillade valkuvert och valsedlar på grund av fel av väljaren: Vid det senaste valet förekommo i ovanligt stor utsträckning valkuvert utan innehåll, vilka utgjorde icke mindre än 28'6 "A av antalet kasserade valkuvert och valsedlar. Även märkning av valsedeln var liksom vid tidigare val en av de vanligast förekommande kasseringsorsakerna, omfattande 207 % av samtliga kassationer. I nästan lika många fall saknade valsedlarna giltigt namn och blevo med anledning härav ogillade. Detta var framför allt förhållandet med före valdagen och i främmande valdistrikt avgivna valsedlar; väljarna ha synl ) I %o av antalet valdeltagare enligt 60 och 71 vallagen.

57 KASSERADE VALKUVERT OCH VALSEDLAR. 47* barligen i dessa fall använt valsedlar från de valkretsar, inom vilka de röstat. Valförrättares försummelse i fråga om försegling vid insändandet till K. B. vållade något mindre kassation nu än vid närmast föregående val. I dylika fall sker vanligen masskassering, i det att alla godkända valsedlar tillhörande ett eller flera partier kasseras, ibland till och med samtliga valsedlar från ett valdistrikt. Det senare inträffade i två fall vid det senaste valet (Svenneby valdistrikt i Göteborgs och Bohus län samt Istrums valdistrikt i Skaraborgs län) mot fyra år 'tterligare ett fall (Tyngsjö valdistrikt i Kopparbergs län) förekom av annan anledning kassering av samtliga avgivna valsedlar vid 1940 års val. Vad de enligt 60 och 71 vallagen avgivna rösterna beträffar, var brott mot bestämmelserna om registrering av partibeteckningar och dessas användning den näst saknaden av giltigt namn vanligaste kasseringsorsaken. Sistnämnda bestämmelser innebära också, att alla en valsedels namn kunna förklaras obefintliga men valsedeln likväl tillgodoräknas den grupp, som den på grund av sin väljarbeteckning tillhör. Detta inträffar, när partibeteckning är registrerad och kandidatlista anmälts samt valsedel avgives, som upptager nämnda beteckning men som första namn icke något av de å kandidatlistan upptagna namnen (80 2 st. vallagen). Om förekomsten av dylika valsedlar lämna endast elva sammanräkningsprotokoll fullständiga upplysningar. I Värmlands län tillhörde 78 valsedlar och i Kalmar län 75 valsedlar denna kategori, men på flera andra håll förekommo blott några få dylika valsedlar. Den valkrets, som har det största antalet kasserade valkuvert och valsedlar, är Stockholms stads valkrets med kassationer. Närmast följa fyrstadsvalkretsen med 1 041, Stockholms län med 903 och Göteborgs stad med 867. Av antalet ogillade valkuvert och valsedlar i hela riket, frånräknat de enligt 60 och 71 vallagen avgivna, kom flertalet eller på städerna mot på landsbygden. Då det gäller kassering av valsedlar, intages en särställning av de.valkuvert, som avgivits av före valdagen och i främmande valdistrikt röstande personer oeh som kasserats utan att ha blivit brutna. Här sker nämligen ingen anteckning i röstlängden om utövad rösträtt, och vederbörande bliva sålunda, som ovan nämnts, icke inräknade bland valdeltagarna. Om hithörande fall lämnas nedan närmare upplysningar. Obrutna valkuvert, avgivna jämlikt 60 och 71 vallagen:

58 48* ÖVERKLAGADE VAL. Kassationspiocenten är i fråga om valsedlar, avgivna före valdagen och i främmande valdistrikt, ojämförligt mycket högre än beträffande röster avgivna på annat sätt, i det att (392 före och efter kuvertens öppnande) eller 81 % av samtliga ogillades mot endast 04 % av i vanlig ordning avgivna röster. Beträffande de förstnämnda valsedlarna var kassationen särskilt stor i Kopparbergs län, medan i Södermanlands län intet av valkuverten lades obrutet åsido. Praxis vid röstsammanräkningen varierar mindre än förut. Nämnas må, att liksom förut valsedlar, avseende kommunalfullmäktigval, på vissa håll godkänts men på andra håll ogillats. Fel beträffande förseglingen vid valhandlingarnas insändande ha denna gång godkänts blott av en länsstyrelse och lett till ogillande av sex länsstyrelser. Granskningen av de jämlikt 60 och 71 vallagen avgivna valkuverten har i en del likartade fall lett till godkännande hos en röstsammanräknande myndighet men till kassering hos en annan. Smärre fel, vilka icke föranlett ogillande, men som av K. B. påtalats vid den förberedande granskningen av valhandlingarna, såsom felaktigheter i valprotokollens uppgifter om antalet valsedlar, om tiden för valets förrättande m. m. samt fel i användandet av föreskrivna kuvert och omslag, omtalas blott i en del sammanräkningsprotokoll. Samma synes vara förhållandet med de fel, som or- S cl.k cl Tj clxx vissa namn på en valsedel men ej alla förklarats obefintliga, beroende på antingen att valsedeln upptagit flera namn än två utöver antalet riksdagsmän för valkretsen eller att icke valbara personer eller sådana, vilkas identitet ej framgått av valsedeln, funnits upptagna å densamma. Uppgifter om antalet kasserade valkuvert och valsedlar inom varje valdistrikt finnas tillgängliga i statistiska centralbyrån. Överklagade val. Antalet överklagade andrakammarval har de senare åren blivit allt mindre. Efter 1940 års val skedde endast ett överklagande, nämligen i Västernbrrlands län. I regeringsrättens utslag konstaterades, att 44 personer utövat rösträtt utan att ha varit berättigade därtill, men enär denna omständighet icke kunnat inverka på valets utgång och då klagandena i övrigt icke påvisat felaktigheter, som kunnat föranleda ny röstsammanräkning eller upphävande av valet, lämnades besvären utan bifall. De få överklaganden, som under senare år förekommit, ha sällan krönts med framgång. Nedan visas antalet val (varje valkrets räknad som en enhet) och antalet överklagade val samt bifallna besvär sedan år 1911:

59 SAMVERKAN MELLAN PARTIERNA. 49* Partifördelningen och valresultatet. Samverkan mellan partierna. Väljarbeteckningar. De nu gällande bestämmelserna rörande väljarbeteekningar stamma i huvudsak från år 1924 och innebära, att partibeteckning alltid skall finnas på valsedel samt att väljare dessutom kan åsätta densamma ytterligare en eller två väljarbeteekningar, avsedda antingen för samverkan med annat parti eller ock för utmärkande av särskild grupp inom partiet. Sedermera har behov framträtt av skydd för väljarbeteckning, som plägat begagnas av visst parti eller vissa partier, från att obehörigt användas av annat parti. Är 1935 infördes därför i vallagen bestämmelser om registrering av partibeteckningar m. m. Enligt dessa bestämmelser kan parti hos justitiedepartementet erhålla registrering av partibeteckning, varvid dock fordras, att partiet har minst röstberättigade medlemmar. Sålunda registrerat parti äger anmäla kandidatlista av 5 15 valbara personer. Vidare är medgivet att anmäla kartellbeteckning gemensam för två eller flera partier, vilka förut ingivit anmälan om kandidatlista. Sker detta, må varken kartell- eller partibeteckning användas på annat sätt än sålunda anmälts, d. v. s. med kartellbeteckningen överst och en av ifrågavarande partibeteckningar närmast därunder. Kandidatlista och kartell skola anmälas hos Konungens befallningshavande. Samverkan mellan partierna genom användande av gemensam väljarbeteckning har vid de senare andrakammarvalen förekommit i ganska stor utsträckning. Tre former av samverkan kunna urskiljas. Vanligast är, att två eller flera partier gå till val under en och samma kartellbeteckning men i övrigt vart för sig och således inbördes sidoordnade. Äro partierna tre eller flera, kan en samverkan i andra hand förekomma mellan några av dessa, som då även ha andra (eventuellt till och med tredje) väljarbeteckningen gemensam; detta utgör en s. k. underkartell. Den tredje och endast i undantagsfall förekommande formen är, att samverkan utsträckes till att omfatta utom gemensam väljarbeteckning även gemensam kandidatlista. Följande siffror antyda graden av samverkan vid senare val :

60 50* SAMVERKAN MELLAN PARTIERNA. Anm. Tab. R. Partiernas samverkan vid andrakammarvalen Körande bokstavsbeteckningarnas innebörd, se tab. 7. Hansyn har ej tagits till stänkröster. I förhållande till hela antalet partier har de samverkandes antal avsevärt nedgått under de senaste valen. Vid 1940 års val har samverkan ägt rum endast mellan de s. k. borgerliga partierna men inom dessa i ökad utsträckning än tidigare. Antalet vid valet förekommande karteller var 28 mot 53 vid föregående val. Underkarteller, som år 1936 kommo till användning i två fall, ha icke alls förekommit vid det senaste valet. Uppgifter om de olika partikombinationerna vid 1940 års val lämnas dels i tab. 7 och dels i tab. B.

61 SAMVERKAN MELLAN PARTIERNA. 51* Sistnämnda tabell innehåller vidare en redogörelse för de vinster oeh förluster, partierna gjort genom kartellerna vid 1940 års val. Det faktiskt föreliggande valresultatet har därvid sammanställts med det resultat, som erhålles, när till grund för mandatfördelningen läggas partiernas rösttal oberoende av ingångna karteller. Den ifrågavarande jämförelsen vilar följaktligen på den förutsättningen, att rösttalen blivit desamma, även om någon samverkan ej ägt rum. För landet i dess helhet visa sig kartellerna ha medfört en förlust för socialdemokraterna av nio platser, vilka med lika fördelning kommit vart och ett av de borgerliga partierna till godo. Ehuru fraktionsbeteckning icke längre namnes i vallagen, kan uttrycket här lämpligen användas om väljarbeteckning för grupp inom ett parti, vare sig det är fråga om andra eller tredje väljarbeteckning. Antalet fraktionsbeteckningar vid de tre senaste valen angives här nedan tillika med motsvarande rösttal (stänkröster ej medräknade) : Såsom härav framgår, är förekomsten av fraktionsbeteckningar mindre vid 1940 års val, och endast de borgerliga partierna ha nyttjat dylika. Dessa väljarbeteekningar ha liksom tidigare förekommit mest inom högern men ha nu fått något ökad användning inom folkpartiet. Av de tjugo fraktionerna vid det senaste valet erhöllo femton representation, och inalles sjutton riksdagsmän invaldes å fraktionslistor. Antalet valkretsar, inom vilka fraktionsbeteekningarna begagnades vid 1940 års val, var för högern sju samt för bondeförbundet oeh folkpartiet vardera två. De»särskilda grupperna», d. v. s. vid sidan av fraktionerna inom resp. partier förekommande grupper utan fraktionsbeteckning, voro inom högern fyra och inom bondeförbundet en. De ingå icke i ovanstående tal. Grupperas fraktionerna efter antalet erhållna röster och efter de intressen, som, såvitt beteckningarna giva vid handen, kommit vederbörande väljare att sammansluta sig, befinnas sådana, som representera ett lokalt intresse, exempelvis företräda någon avgränsad del av valkretsen, utgöra det övervägande antalet. Detta belyses av nedanstående tablå, som lämnar uppgifter även om fraktionernas relativa rösttal.

62 52* SAMMANHÅLLNINGEN INOM PARTIERNA. Tab. S. Sammanhållningen inom de olika partierna vid 1940 års val. Sammanräknas antalet fraktionsbeteckningar, de nyssnämnda särskilda grupperna oeli antalet partibeteckningar utan fraktionsbeteekningar eller särskilda grupper, erhålles hela antalet vid valet använda valsedelstyper med olika väljarbetechningar. Det utgjorde 161 vid det senaste valet mot 245 vid det närmast föregående. Nedgången är Huvudsakligen beroende på att en del i förra valet deltagande mindre partier icke framträtt vid 1940 års val. Sammanhållningen inom partierna. Den större eller mindre splittringen inom partierna kommer till synes vid en uträkning av de valda representanternas rösttal i procent av partiets. Uppgifterna rörande representanternas fördelning i detta hänseende äro sammanförda i tab. S. Denna åskådliggör tydligt den bättre sammanhållningen inom de kommunistiska och socialdemokratiska partierna. Samtliga de valda kommunisterna och 127 av socialdemokraternas 134 riksdagsledamöter ha valts med ett rösttal överstigande 99 % av partiets rösttal. Motsvarande tal beträffande övriga partier äro för högern 14 av 42, för bondeförbundet 14 av 28 och för folkpartiet 11 av 23. Mindre än 60 % av de avgivna rösterna erhöllo 11 av högerns riksdagsledamöter, 7 av bondeförbundets, 8 av folkpartiets och 1 av socialdemokraternas. Uträknas för de tre senaste valen de koefficienter, som för landet i dess helhet angiva, med vilket rösttal i förhållande till partiets rösttal representanterna inom de olika partierna i genomsnitt blivit valda, lämna dessa tal en antydan om de förskjutningar, som under senare år inträtt i fråga om partisammanhållningen vid valen.

63 DE GODKÄNDA VALSEDLARNAS FÖRDELNING PÅ PARTIER. 53* Den uppdelning på sinsemellan tävlande väljargrupper, som i stor utsträckning förekommit inom de borgerliga partierna under de båda närmast föregående valen, bar numera till en del blivit hävd ; liksom tidigare är splittringen störst inom folkpartiet. Socialdemokraterna och. framför alllf kommunisterna visa en mycket stark sammanhållning kring de officiella listorna. Någon bearbetning av listtyper, som äro sinsemellan skiljaktiga endast i avseende på namnen, har ej företagits beträffande det senaste andrakammarvalet. De godkända valsedlarnas fördelning på partier. Uppgifter rörande valsedlarnas fördelning på de politiska partierna meddelas i tab. 4 för varje valdistrikt och valkrets med fördelning på landsbygd och städer. Tab. 6 angiver motsvarande fördelning valkretsvis både för det senaste och det näst föregående valet, varjämte tabellen innehåller relativa tal över partifördelningen. I efterföljande översikt äro rikssiffrorna för 1940 års val sammanförda med motsvarande för de båda närmast föregående valen. I samband härmed må erinras om sedan år 1932 inträffade förändringar inom partiväsendet. Dessa bestå i återföreningen år 1934 av de liberala och de frisinnade till ett parti, folkpartiet, ävensom uppkomsten av några småpartier, av vilka nationalsocialisterna framträdde för första gången vid 1932 års val, nationalsocialistiska arbetarpartiet först vid de kommunala valen år 1934 och de nationella vid 1936 års andrakammarval ; nämnda småpartier deltogo emellertid icke i det senaste valet. 1) >Valmansföreningen» i Jönköpings län (nykterhetsvänlig höger) övergick vid folkpartiets bildande till detta. Grappens rösttal har därför här tillförts de frisinnade år 1932.

64 54* DE GODKÄNDA VALSEDLARNAS FÖRDELNING PÅ PARTIER. Skillnaden mellan hela antalet röster för år 1940 härovan, , och antalet valdeltagare, (sid. 31*), beror huvudsakligen på kasserade röstsedlar men också i någon mån på felaktiga eller ofullständiga instreckningar i röstlängderna. Totalantalet godkända valsedlar hat sedan 1936 års val minskats med eller med 15 %. Åren 1936 och 1932 förelåg däremot en ökning med 169 resp. 5-8 %. Ökning sedan det närmast föregående andrakammarvalet uppvisa socialdemokraterna (15-6 fi), kommunisterna (51 / ) och högern (Il %). Nedgång i rösttalen har ägt rum i främsta rummet för socialistiska partiet med icke mindre än 85-6 % och därnäst för bondeförbundet (178) och folkpartiet (8'5 %). I gruppen»övriga» vid det senaste valet har inräknats det endast i Göteborgs stad framträdande partiet vänstersocialisterna med 898 röster. Ställes frågan, vilka partier som voro de vinnande resp. förlorande vid de senaste valen, erhålles svaret, då det faktiska rösttalet sättes i förhållande till det tal, som partiet skulle erhållit vid lika ökning resp. minskning för alla partier. Över- eller underskottet uttrycker då storleken av förändringen. Därigenom att rösträttsbestämmelserna i stort sett voro desamma vid 1938 års kommunala val, kan jämförelse även göras med dessa val, varvid röstsiffrorna för landstingsmannavalet sammanlagts med röstsiffrorna för stadsfullmakvalen i de städer, som ej deltaga i landsting. Följande över- eller underskottstal erhållas (%) : Socialdemokraterna vunno vid såväl 1936 års som 1940 års val, medan socialistiska partiet led förluster vid bägge valen. Kommunistiska partiets rösttal ökades vid de båda senaste andrakammarvalen, men i jämförelse med 1938 års kommunala val föreligger någon nedgång. Högern gick starkt tillbaka år 1936; en mindre del av dessa förluster ha sedan återhämtats. Bondeförbundets och folkpartiets röstökning vid 1936 års andrakammarval har följts av en ganska betydande nedgång i rösttalen vid det senaste valet. Om man vill jämföra röstfördelningen på landsbygden och i städerna vid de båda senaste andrakammarvalen, måste de före valdagen och i främmande valdistrikt avgivna rösterna uteslutas från 1940 års röstsiffror, enär deras partifördelning ej är känd för landsbygd och städer särskilda. Partiställningen vid de båda valen framgår av efterföljande sammanställning, i vilken valsedelsförsändelserna enligt 71 vallagen fråndragits 1936 års röstsiffror. Röstfördelningen mellan landsbygden och städerna vid 1936 års val har jämkats med hänsyn till dels att en ny stad, Karlskoga, tillkommit mellan de båda valen, dels att en del inkorporeringar med städer ägt rum. I städerna har antalet röster ökats med eller 3-7 f«, medan på landsbygden föreligger en nedgång med röster eller 6'5 %. I allmänhet är

65 DE GODKÄNDA VALSEDLARNAS FÖRDELNING PÅ PARTIER. 55* tendensen för de olika partierna densamma på landsbygden och i städerna. Dock företer högern ökad andel av landsbygdens rösttal, medan partiet ej förmått hålla ställningen i städerna. För kommunisterna däremot har utvecklingen varit motsatt, och partiet har sålunda gått tillbaka på landsbygden men framåt i städerna. Rörande partifördelningen på landsbygden och i städerna lämnas utom i tab. 4 uppgifter även i relativa tal i tab. T. Sistnämnda tabell bildar jämte tab. 6 underlaget till den redogörelse rörande partiernas utveckling, Bom lämnas i det följande. Högern, som år 1914 var väljarkårens starkaste parti och sedan 1920 års val intagit platsen som det näst största partiet, har vid det senaste valet kunnat konsolidera denna sin ställning efter att åren 1932 och 1936 ha lidit mycket kännbara förluster. Visserligen har partiet gått tillbaka i lika många valkretsar som det haft framgångar, men de sistnämnda ha till numerären varit överlägsna. Röstökningen har varit störst i Norrbottens och Gotlands län, där den överstigit 15 %, samt i Malmöhus läns båda valkretsar och i Stockholm, där den utgjort mellan 10 och 15 A. Partiet förlorade vid närmast föregående val ett betydande antal röster till de nationella i Norrbottens län, vilka förluster nu delvis täckts. I de övriga norrlandslänen ävensom i Blekinge samt Göteborgs och Bohus län och Älvsborgs läns norra valkrets har emellertid högern vid det senaste valet förlorat i allmänhet över 10 % av sina föregående röster. Den största relativa röststyrkan har högern i Älvsborgs läns södra valkrets (30l %) samt Stockholm och fyrstadskretsen. Den minsta delen av väljarkåren mönstrades i Gävleborgs (8-8 '/«) och Kopparbergs län. Partiet har erhållit särskilt stor anslutning i städerna, där 23-6 % av väljarna röstat med partiet mot endast 13'9 % på landsbygden. Bondeförbundet, som vid flertalet föregående val haft framgångar, har vid 1940 års val förlorat mer än en sjättedel av de fyra år tidigare erhållna rösterna. Det har genomgående varit förluster i alla valkretsar, där partiet framträtt. Bortser man från stadsvalkretsarna, där partiet av naturliga skäl har en mindre framträdande ställning, har tillbakagången varit särskilt anmärkningsvärd i Göteborgs och Bohus, Gotlands, Stockholms och Skaraborgs län; partiet har här haft en nedgång i rösttalen, som överstiger 25 %. Minst be-

66 56* DE GODKÄNDA VALSEDLARNAS FÖRDELNING PÅ PARTIER. Tab. T. De avgivna godkända valsedlarnas partifördelning i relativa tal på landsbygden och i städerna, valkretsvis, åren 1940 och Anm. H: höger; B: bondefärbundet; F: folkpartiet; Sd: socialdemokrater; Sp: socialistiska partiet; K: kommunister; N: nationella. Valsedlar enligt 60 och 71 vallagen ingå icke här. Ej heller >övriga> valsedlar ha medtagits, varför samman ej for alla valkretsar kan bliva 1000.

67 DE GODKÄNDA VALSEDLARNAS FÖRDELNING PÅ PARTIER. 57* lydande har röstminskningen varit i Jämtlands län. Bondeförbundet liar sin starkaste ställning i Hallands (318 %). Gotlands (306 %) och Kronobergs län (24-8 %). Förutom i stadsvalkretsarna har partiet tämligen obetydlig anslutning i Stockholms län (6'8 %) och de båda nordligaste länen. Folkpartiet, till vilket de liberala och de frisinnade år 1034 sammanslöto sig, hade en ganska betydande framgång vid förra valet men har liksom bondeförbundet haft övervägande motgångar vid 1040 års val. ehuru de?sa icke varit fullt så svåra som nämnda partis. Folkpartiet omfattar nu lika stor andel av väljarkåren som bondeförbundet eller 12'0 ';«. I åtta valkretsar har partiet kommit upp till högre antal väljare än förut, och i Göteborgs och Bohus län utgör ökningen 35'3 %, i Göteborg 23t) % och i fyrstadsvalkretsen lö'7 ". >. Däremot har tillbakagången varit mycket betydande i en del av de återstående tjugo valkretsarna, framför allt i Kronobergs och Jämtlands län, där den omfattat mer än en tredjedel av 103C års rösttal. Partiet har sedan gammalt sina fästen främst i Västerbottens län (26-1 %) och Jönköpings län (204 %). Obetydligt till numerären är partiet, i Hallands län (39 %). Norrbottens. Kalmar och Kronobergs län. Partiet är ungefär lika starkt på landsbygden som i städerna. Det socialdemokratiska partiet uppnådde år 1017 ställningen som landets största, och under efterkrigsåren 1921 och 1924 ökade det ansenligt försprånget framför de andra partierna års val betecknade en relativ tillbakagång, men redan 1932 inhämtades det förlorade, och sedan har frammarschen fortsatt. Genom 1940 års val har partiet kommit upp till ett väljarantal, som överstiger hälften av totalantalet (53-8 %). Därvid framträder särskilt röstökningen i Göteborg (37-2 %) och Stockholm (28-9 %). Bösttalet har ökats med mer än 20 % även i Jönköpings, Kopparbergs, Uppsala, Stockholms och Norrbottens län. Endast i Gotlands län förekommer nedgång i rösttalet, men denna är obetydlig (1/9 %). Den starkaste ställningen ha socialdemokraterna sedan gammalt i Svealand samt södra och mellersta Norrland, men det relativt högsta rösttalet ha de dock i fyrstadsvalkretsen med drygt två tredjedelar (074?») av hela antalet röster. Gotland, Småland. Halland och Västergötland äro kända som relativt borgerligt sinnade. Gotlands län har alltjämt det lägsta procenttalet (36-6). Jämför man partisiffrorna för landsbygd och städer, finner man vid det senaste valet den starkaste ökningen i städerna. I Stockholms. Västernorrlands och Jämtlands län är anslutningen starkare på landet än i städerna, men inom riket som helhet har partiet alltjämt något större andel av väljarkåren i städerna (58-0 %) än på landsbygden (51/2 %), Socialistiska partiet, vilket namn de s. k. kilbomskommunisterna år 1934 antogo, förmådde ej hävda sin ställning vid 193G års val och har vid det senaste valet reducerats till endast omkring 15 "/o av sin förutvarande numerär. Till partiet hör nu blott 0'7 % av väljarkåren. Partiet ställde upp kandidater i endast nio valkretsar, men anslutningen från väljarna var ringa, oeh rösttalet varierade i regel mellan en fjärdedel och en tiondedel av 1036 års. Ï jämförelse med sistnämnda års val var resultatet bäst i Älvsborgs län södra valkrets, där tillbakagången stannade vid omkring 60?». De högsta absoluta rösttalen 5 4toise

68 58* DE GODKÄNDA VALSEDLARNAS FÖRDELNING PÅ PARTIER. uppnådde partiet i Stockholms stad och län samt Gävleborgs län. Partiet lyckades emellertid icke erhålla något mandat vid detta val och blev sålunda helt utan representation i riksdagen. Kommunistiska partiet har vid varje val samlat allt större anslutning. Andelen av valmanskåren har sedan år 1936 ökats från 3'3 till 35 %. Partiet har dock endast i tolv valkretsar uppnått högre rösttal än förut, men röstökningen har i vissa valkretsar varit ansenlig. I Stockholm utgör densamma närmare 90 /. Bland valkretsar med relativt betydande röstökning kunna vidare nämnas Stockholms län, Uppsala län, Älvsborgs läns södra valkrets och Örebro län. Däremot har partiet gått tillbaka i Malmöhus län, där partiet icke alls framträdde vid detta val, och vidare bl. a. i Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Jämtlands och Västerbottens län. Partiet har endast i ett par valkretsar fått stor utbredning, nämligen i Norrbottens län och i Göteborgs stad med resp. 17"7 och 13'3 % av väljarna; i den förstnämnda valkretsen har partiet likväl försvagats. Dessutom har partiet uppnått ganska höga rösttal i Stockholms stad. Västernorrlands och Gävleborgs län. Partiet är mest utbrett i städerna, där det omfattar 48 % av väljarna mot 2-7 % på landsbygden. De nationella och nationalsocialisterna, som vid förra valet samlade resp och röster men icke erövrade något mandat, deltogo icke i 1940 års val. Det förstnämnda partiet hade år 1936 rätt stor anslutning i Norrbottens län och f5 r rstadsvalkretsen, medan nationalsocialisterna, som år 1936 voro splittrade i två partier, hade sitt starkaste fäste i Göteborg. Medan det vid förra valet förekom i åtta kretsar, att ett parti hade absolut majoritet, var detta fallet vid det senaste valet i nitton kretsar, överallt beträffande socialdemokraterna. Detta parti var det största i samtliga valkretsar och har sålunda nu på Gotland överflyglat bondeförbundet, som var det mäktigaste där vid 1936 års val. De före valdagen och i främmande valdistrikt avgivna godkända valsedlarna utgjorde inalles Dessa fördelade sig efter partier på följande sätt: högern (363 %), bondeförbundet (5"0 %), folkpartiet (11"2 %), socialdemokraterna (44-5 %), socialisterna 45 (0-1 %), kommunisterna 1089 (2-0 %) och övriga 12 (0-0 %). I förhållande till de i vanlig ordning avgivna rösterna var antalet valsedlar enligt 60 och 71 vallagen mest betydande för högern, medan detsamma utgjorde en mycket ringa del av socialisternas och bondeförbundets hela rösttal. Per i vanlig ordning avgivna valsedlar för högern komnio 27 före valdagen och i främmande valdistrikt avlämnade; motsvarande relationstal för socialisterna och bondeförbundet utgjorde endast resp. 2 och 5. För varje valkrets ha de före vaklagen och i främmande valdistrikt evgivna godkända valsedlarna fördelats efter partier i absoluta tal i tab. 4 och i relativa tal i tab. U. Socialdemokraterna tillföllo över hälften av ifrågavarande valsedlar i tolv valkretsar, medan högern erhöll omkring 50 % av dem i Stockholms stad och fyrstadsvalkretsen. Det sistnämnda partiet hade genomgående flera anhängare bland de enligt 60 eller 71 vallagen röstande än bland dem, som avlämnade sina valsedlar i vanlig ordning.

69 PARTIFÖRDELNINGEN INOM KOMMUNGRUPPER. 59* Tab. U. Före valdagen och i främmande valdistrikt avgivna godkända valsedlar med relativ fördelning efter partier, valkretsvis. Partifördelningen inom kommungrupper. Den i kap. Rösträtten beskrivna grupperingen av kommunerna efter befolkningens sammansättning i yrkes- ocli socialt hänseende lämnar möjligheter till studium av sambandet mellan partiåskådning oeh samhällsklass. De resultat, som kunnat utvinnas med tillhjälp av den företagna grupperingen, äro framlagda i tab. V och tab. X, som i absoluta och relativa tal visa, huru de vid 1936 och 1940 års val avgivna valsedlarna partivis fördela sig inom de olika kommungrupperna. I regionalt avseende har

70 Tab. V. De avgivna rösternas partifördelning inom olika slag av kommuner vid valen åren 1936 och Absoluta tal. 60* PARTIFÖRDELNINGEN INOM KOMMUNGRUPPER.

71 PARTIFÖRDELNINGEN INOM KOMMUNGRUPPER. 61* Tab. X. De avgivna rösternas partifördelning inom olika slag av kommuner vid valen åren 1936 och Relativa tal.

72 62* PARTIFÖRDELNINGEN INOM KOMMUNGRUPPER. därvid landsbygden i tab. X uppdelats på Svealand, Götaland och Norrland. Den bristande överensstämmelsen mellan de däri återgivna rösttalen för partierna och de i andra tabeller meddelade beror på att valsedlarna enligt 60 och 71 vallagen icke ingå i uppgifterna i förstnämnda tabeller, varjämte i fråga om röstsiffrorna för år 1936 bör observeras, att dessa korrigerats med hänsyn till de större ändringar i den administrativa indelningen, som ägt rum sedan nämnda år. De minsta partierna samt stänkrösterna ingå icke alls i tabellerna. Innebörden av de använda kommungruppsbeteckningarna m. m. framgår av redogörelsen å sid. "24* och 25*. Om man till en början betraktar endast landsbygden, finner man redan vid en hastig blick på tab. X, hurusom för vissa partier procenttalet röster, som tillfallit desamma, sjunker, allteftersom man går från A- till B- och vidare till C-grupperna samt huru för andra partier däremot procenttalet stiger vid samma jämförelse. De förra partierna, som alltså ha sina anhängare väsentligen inom kommuner, där socialklasserna I och II (högre klassen och medelklassen) äro starkt representerade, utgöras av högern, bondeförbundet och folkpartiet. Procenttalet varierar exempelvis i fråga om högern ganska mycket eller från 200 inom grupp A till 156 i grupp B och 11-0 i grupp C. För bondeförbundet är skillnaden vida större, i det att procenttalet faller från 42l i A-kommunerna till 255 i B-kommunerna och 100 i C-kommunerna. Folkpartiets tal ligga närmast högerns och utgöra resp. 17"1, 135 och 9l. För de socialdemokratiska, socialistiska och kommunistiska partierna återigen går skillnaden i rakt motsatt riktning. Procenttalet röster stiger, då man går från A- till B- och C-grupperna, och skillnaden är starkt markerad. För det socialdemokratiska partiet uppgå talen i nyss nämnd ordning till 20-5, 43"5 och 64'6. För socialister och kommunister äro skiljaktigheterna relativt taget ännu större, ehuru talen äro små; procenttalen utgöra för det förstnämnda partiet resp. 0l, 0'2 och 10 och för det sistnämnda resp. 0'2, 1'7 och 43. Utom efter socialklasser har, som förut nämnts, på landsbygden indelning verkställts även efter den relativa talrikheten av jordbruksidkande befolkning, och denna är störst inom kommungrupperna A, Bl och Cl. Till grupperna B2, B3, C2 och C3 med deras starkare inslag av industri och andra från jordbruket skilda yrken finnes inom A-gruppen ingen motsvarighet. Helt naturligt är, att bondeförbundets procenttal hastigt faller, när man går från Bl till B2 och B3 ( %) och från Cl till C2 och C3 ( %). Vad de sistnämnda kommungrupperna beträffar, bilda procenttalen även en om också i mindre grad fallande serie för högern ( ). Ett motsatt men mycket tydligt samband råder mellan jordbruksbefolkningens talrikhet och socialdemokraternas andel av väljarkåren, ty den senare stiger inom såväl B- kommunernas undergrupper (36' %) som C-kommunernas (55' '2 %). På samma sätt framgår, att socialisternas och kommunisternas relativa rösttal i stort sett stiga med minskande jordbruksbefolkning. I fråga om folkpartiet framträder ingen tydligt markerad tendens vid samma jämförelse. För städerna förekommer endast huvudindelningen efter arbetarklassens styr-

73 PARTIFÖRDELNINGEN INOM KOMMUNGRUPPER. 63* ka. Här gäller som regel, att de borgerliga partierna vunnit desto större anslutning, ju större andel den högre klassen och medelklassen utgöra av befolkningen, och att motsatsen är fallet med socialdemokrater, socialister och kommunister.!för högern uppgå procenttalen i grupp A till 35'5, i grupp B till 26l och i grupp C till 20'3, och socialdemokraternas tal äro resp. 47'2, 55'4 och 61'5 %. Differenserna äro emellertid, som synes, något mindre än på landsbygden. I syfte att giva en klar bild av förskjutningarna mellan partierna inom de olika kommungrupperna ha talen i tab. V lagts till grund för vinst- och förlustberäkningar. På samma sätt som förut skett i fråga om rikssiffrorna lia därvid inom varje grupp partiernas vinster och förluster uträknats med utgångspunkt från tal, svarande mot medelröstminskningen för gruppen åren Resultaten, uttryckta i överskott eller underskott i procent, framläggas i efterföljande tablå. Talen äro avsedda att uttrycka partisiffrornas upp- eller nedgång i förhållande till den allmänna röstökningen eller röstminskningen inom resp. kommungrupper och med bortseende från den ändrade sammansättningen av kommungrupperna. I själva verket torde väl även ändringar i detta hänseende från det ena valåret till det andra i någon mån påverka talen, men man synes kunna utgå ifrån att inflytandet därav är av underordnad betydelse, såvitt berör talens allmänna gång. Det torde även böra förutskickas, att före valdagen och i främmande valdistrikt avgivna röster icke kunnat medtagas vid beräkningarna. Såsom framgår av tablån, har högern förbättrat sin ställning inom samtliga kommungrupper på landsbygden. Framför allt har detta varit förhållandet inom två av de jordbruksbetonade grupperna, nämligen A och Cl, där partiet kunnat notera en ökning med resp. 85 och 134 %, under det att ökningen varit obetydlig i de egentliga industrikommunerna B3 och C3 (resp. 04 och 1/6 %). I de sistnämnda har bondeförbundet fått vidkännas sina största förluster. Både bondeförbundet och folkpartiet ha gått tillbaka i samtliga kommungru i>per, och röstminskningen för det senare partiet har varit särskilt stor in<.m två

74 64* DE VALDA RIKSDAGSLEDAMÖTERNAS PARTISTÄLLNING. av jordbruksgrupperna, nämligen Bl och Cl. Socialdemokraterna ha genomgående skördat vinster, vilka varit mest betydande i de föga arbetarbetonade A- och B-grupperna. Socialisternas avsevärda tillbakagång har varit påfallande jämnt fördelad på de olika kommungrupperna. Kommunisterna ha i jordbrukskommunerna haft svåra motgångar, som vinster i industribygderna icke förmått uppväga. Av talen för städerna vill det synas, som om utvecklingen där varit rätt olika mot landsbygdens. Det bör beaktas, att A-gruppen här är mycket obetydlig, varför huvudvikten bör läggas vid de båda andra grupperna. Högern har ej kunnat hålla jämna steg med röstökningen i städerna, och särskilt inom C- gruppen har partiet lidit förluster. Bondeförbundets relativt sett starka tillbakagång i samtliga stadsgrupper är absolut taget ej särskilt betydande. Folkpartiet har endast i C-städerna haft framgångar, medan socialdemokraternas och kommunisternas vinster äro minst i dessa städer. Beträffande det sistnämnda partiet föreligger sålunda en motsatt utveckling i jämförelse med landsbygden. Tab. X ger vidare en inblick i partiförhållandena på landsbygden inom rikets tre stora huvuddelar, Svealand, Götaland och Norrland. Man observerar, att högern och bondeförbundet ha sin styrka i Götaland, socialdemokraterna i Svealand och kommunisterna i Norrland. Folkpartiet omfattar nästan lika stor andel av väljarkåren i Norrland som i Svealand. Beträffande andra skiljaktigheter mellan rösttalen i rikets huvuddelar ävensom för studium av partifördelningen inom olika kommungrupper i Svealand, Götaland och Norrland hänvisas till tabellen. De valda riksdagsledamöternas partiställning. Uppgifter rörande de valda riksdagsledamöterna meddelas dels i tab. 6, dels i tab. 7. I den senare tabellen lämnas en detaljerad redogörelse rörande namn, yrke, parti och rösttal m. m. Ur partifördelningssynpunkt utföll 1940 års andrakammarval så, att högern erhöll 42, bondeförbundet 28, folkpartiet 23, socialdemokraterna 134 och kommunisterna 3 mandat. Motsvarande resultat vid tidigare andrakammarval (fr. o. m. år 1917) återgivas i efterföljande tablå. Därvid må erinras, att genom nybildningar och sammanslagningar partierna undergått åtskilliga förändringar under de senare åren. Den här uppgivna partiställningen hänför sig till valtillfället utan hänsyn sålunda till sedermera inträdda ändringar. De riksdagsledamöter, vilka valts såsom vildar, ha förts till det parti, de ansetts stå närmast.

75 DE VALDA RIKSDAGSLEDAMÖTERNAS PARTISTÄLLNING. 65* Tab. Y. Partiernas representation samt förändringarna däri genom valen år 1940 i förhållande till 1936 års val, valkretsvis och efter landsdelar.

76 66* DE VALDA RIKSDAGSLEDAMÖTERNAS PARTISTÄLLNING. Tablåns sista kolumn återger de förskjutningar i partiernas representation, som 1940 års andrakammarval medförde i jämförelse med partiställningen efter 1936 års val. Socialdemokraterna vunno 22 mandat på bekostnad av samtliga andra partier. Häri äro inräknade tre mandat, vilkas innehavare under riksdagsperioden övergått till socialdemokratiska partiet (från socialistiska partiet). I det föregående har påvisats, vilken väsentlig skillnad som förefinnes mellan Svealands, Götalands och Norrlands landsbygd med avseende på röstfördelningen. Denna olikhet avspeglas oekså i mandatfördelningen, sådan den i tab. Y angivits valkretsvis och efter de tre huvuddelarna av riket. Bondeförbundet oeh högern ha erhållit sina flesta platser i Götaland. Socialdemokraterna äro proportionsvis starkast i Norrland, där de besatt omkring två tredjedelar av antalet platser. Folkpartiet har haft sina bästa valkretsar i Svealand. Socialdemokraterna ha i alla tre huvuddelarna av riket men i synnerhet i Norrland förbättrat sin ställning. Övriga partier ha genomgående fått vidkännas förluster utom i Svealand, där högern oeh kommunisterna eiövrat en plats vardera. Av de valda äro sjutton kvinnor, en tillhörande högern, en folkpartiet (frisinnad vilde) och femton socialdemokraterna. Ar 1936 var antalet kvinnor bland de valda endast tio, av vilka en tillhörde högern, två folkpartiet (en frisinnad vilde), sex socialdemokraterna och en kommunisterna. På huvudstadsbänken insattes år 1940 liksom vid föregående val fem kvinnor. Belysande för partiernas tävlan äro uppgifterna i de sista kolumnerna av tab. Y. De visa, vilket rösttillskott som minst hade erfordrats för att den sista platsen i varje valkrets skulle ha erövrats av ett annat parti än det, som besatte den. För Västernorrlands och Jämtlands län äro talen särskilt låga; endast 50 resp. 118 röster ytterligare skulle ha givit bondeförbundet sista platsen i dessa båda valkretsar på bekostnad av socialdemokraterna. Den sista platsen i Göteborgs och Bohus läns landstingsområdes valkrets tillföll socialdemokraterna men var hotad av högern. Iögonenfallande är, att socialdemokraterna ha besatt sista platsen i icke mindre än 22 valkretsar. Inom kartellerna var dragkampen om sista platsen i någta fall hård. Sålunda kan nämnas, att endast 58 röster fattades folkpartiet i Uppsala län för erhållande av kartellens sista plats, vilken besattes av bondeförbundet. Högerns plats i Västmanlands län hotades av folkpartiet, vilket med ytterligare 271 röster skulle ha tagit densamma. En jämförelse mellan partiernas andelar av väljarkåren och storleken av deras representation i kammaren har gjorts här nedan. Jämförelsen visar samma karakteristiska drag som tidigare, nämligen att de större partierna äro överrepresenterade och de mindre underrepresenterade. De förskjutningar i partifördelningen, som bero av kartellernas verkningar, framträda här icke så mycket.

77 ANDRA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR * Det mest rättvisa resultatet skulle uppenbarligen ha ernåtts, om hela riket utgjort en valkrets och platserna sålunda fördelats proportionellt mellan partierna efter rikssiffrorna. En sådan tänkt fördelning avseende vart och ett av de tre senaste valen har nedan jämförts med den, som erhålles med valkretsarna bibehållna, men bortsett från inverkan av valkartellerna, för vilken ju redogjorts i en föregående avdelning. Talen uttrycka vinster och förluster på grund av valkretsindelningen: Fördelningsregelns tendens att gynna de större partierna har fått ett tillspetsat uttryck i det förhållandet, att samtliga överskottsmandaten, inalles 18, tillfallit det socialdemokratiska partiet. Av de påvisade orsakerna till platsfördelningens ojämnhet måste följa, att antalet väljare, som stå bakom varje representant, blir ganska olika inom skilda partier. Följande tal erhållas : fl B F Sd K S p 7«> Kommunisterna behövde sålunda nästan tre gånger så många röster för vart och ett av sina mandat som socialdemokraterna. På dessa tal inverkar emellertid utom valmetoden även förekomsten av valkarteller. Andra kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år Till grund för den följande framställningen rörande andra kammarens sammansättning ligga dels uppgifterna i tab. 7, dels den förteckning över ledamöterna, som offentliggöres genom kammarens kansli. Rörande partiställningen hänvisas till närmast föregående kapitel. Med avseende på personomsättningen på grund av valen finner man, att av kammarens 230 ledamöter 171 blivit omedelbart omvalda (74 %), medan återstoden nyvalts. Omsättningen har haft ungefär samma styrka vid de senaste valen. Av de 59 nyvalda hade några förut innehaft mandat i riksdagen, näm- ') Den plats, som nationalsocialisterna år 1932 vid riksvalfördelning skulle ha erhållit, blev i berättelsen för det året av misstag hänförd till de frisinnade.

78 68* ANDRA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR Tab. Z. Andra kammarens ledamöter, fördelade efter antalet bevistade riksdagar. ligen en i första och sex i andra kammaren. Bland de återvalda funnos sju, som tidigare även tillhört första kammaren. Ställningen i dessa avseenden inom de olika partierna visas här nedan, varvid hänsyn tagits till de mellan valen och riksdagarnas början förrättade nya röstsammanräkningarna : Såsom var att vänta, har omvals frekvensen stigit för de förlorande partierna. De högsta frekvenstalen uppvisa bondeförbundet och folkpartiet. Inom social-

79 ANDRA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR * demokratiska partiet är frekvensen trots valvinsterna endast obetydligt lägre än förut. Med hänsyn till antalet förut bevistade riksdaiiar fördela sig kammarens ledamöter på sätt tab. Z visar. Det höga antalet personer motsvarande talen 27, 22, 21, 18, 11, 10 och G avser naturligtvis ledamöter, som tillhört kammaren från de allmänna valen åren 1917, 1920 o. s. v. Medeltalet bevistade riksdagar har stigit från 9-2 år 1937 till 101 år 1941; till ökningen har bidragit fortkomsten av två urtima riksdagar under perioden. Ökningen omfattar samtliga partier men är obetydlig för socialdemokraterna och högern. Vid fördelning på landsbygd och städer efter kammarledamöternas bonimjsort framträder en ganska stark ökning för städerna, såsom nedanstående översikt visar. Städerna ha sedan gammalt en större representation i förhållande till folkmängden än landsbygden. Städernas folkmängd utgör numera 37o % av rikets, under det att de i stad boende andrakammarledamöterna uppgå till 4i'8 % av samtliga. Flertalet socialdemokratiska och samtliga kommunistiska ledamöter äro bosatta i städerna, medan övriga partier äro starkast representerade på landsbygden. Den i tab. Â meddelade yrkesfördelningen av andra kammarens ledamöter har verkställts efter samma grunder som motsvarande fördelning av förstakammarledamöterna (se tab. D). Uppgifter rörande en var ledamots yrke vid tidpunkten för valet lämnas därjämte i tab. 7 ; där yrkesväxling ägt rum mellan valet och riksdagen, har detta iakttagits i tabellen. Enär yrkesgrupperingen omlagts, har jämförelse ej kunnat göras med den i föregående berättelse publicerade tabellen angivande yrkesfördelningen vid början av 1937 års riksdag. Jordbruk med binäringar bildar den största yrkesgruppen med 82 ledamöter, tätt följd av allmän förvaltningstjänst och fria yrken med 79 ledamöter. Bland de mest representerade detaljyrkena märkas hemmansägare, trädgårdsmästare m. fl. med 66 ledamöter, arbetarpersonal inom industri, samfärdsel, handel m. m. (34) samt tidningsmän och skriftställare (24). Av förutvarande statsråd hade två och av nuvarande sju plats i andra kammaren.

80 70* ANDRA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR Tab. Å. Yrkesfördelningen bland andra kammarens ledamöter. I 1937 års kammare sutto tio kvinnor, varav sex gifta och utan särskilt yrke; år 1941 voro av sjutton kvinnor nio gifta utan 5-rkesarbete. Hörande åldersfördelningen bland andra kammarens ledamöter vid början av år 1941 lämnas uppgifter i tab. Ä. Utvecklingen har gått mot en koncentration till åldern år, som numera omfattar inemot hälften av ledamöterna. Av bondeförbundets 28 representanter tillhöra 20 denna åldersklass. Medelåldern, stället sig för de olika partierna efter de senare årens val som följer:

81 ANDRA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR Tab. Ä. Åldersfördelningen bland andra kammarens ledamöter. 71* Medelåldern för kammarens samtliga ledamöter tippgår för år 1941 till 503 år och är, såsom synes, ungefär densamma som vid de tre senaste andrakammarvalen. Medelåldern har ökats inom samtliga partigrupper utom beträffande högern och socialdemokraterna. Alltjämt ha folkpartiets representanter den högsta medelåldern och kommunisterna den lägsta.

82

83 1 Tab. 1. Valen till första kammaren åren De valdas namn, yrke och rösttal m. m. Anm. Beteckningarna H (häger), B (bondeförbundet), F (folkpartiet), Sd (socialdemokrater), Sp (socialistiska partiet) och K. (kommunistiska partiet) angiva det parti, väljarna och de valda representerade vid tiden för valet. * Utmärker, att ledamot blivit omvald för samma valkrets, ** att ledamot omvalts, ehuru för annan valkrets, i betecknar ledamot, som tidigare tillhört första n kammaren, ledamot, som antingen vid valtillfället tillhörde eller tidigare tillhört andra kammaren. Med rösttalet för den valde avses det antal valsedlar, å vilka hans namn, med bortseende från sådana namn, som redan' erhållit placering, står främst Yrkesuppgiften hänför sig till tidpunkten för valet.

84 2 TAB. 1 (forts.). VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN

85 TAB. 1 (forts.). VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN

86 4 Tab. 2. Rösträtten vid 1940 års andrakammarval samt dels i främmande val-

87 röstlängdsutdrag och i valet deltagande dels före valdagen, 5 distrikt, valkretsvis.

88 Anm. 6 Tab. 3. Röstberättigade och valdeltagare inom olika yrkesgrupper, valkretsvis, vid valen till andra kammaren år Frekvenstal ha icke uträknats, då antalet röstberättigade understiger 20; dylika fall ha utmärkts genoni att i stället punkter blivit insatta i tabellen.

89 TAB. 3 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH VALDELTAGARE INOM OLIKA YRKES GRUPPER, VALKRETSVIS, VID VALEN TILL ANDRA KAMMAREN ÅR

90 8 TAB. 3 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH VALDELTAGARE INOM OLIKA YRKES GRUPPER, VALKRETSVIS, VID VALEN TILL ANDRA KAMMAREN ÅR 1940.

91 TAB. 3 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH VALDELTAGARE INOM OLIKA YRKES GRUPPER, VALKRETSVIS, VID VALEN TILL ANDRA KAMMAREN ÅR

92 10 TAB. 3 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH VALDELTAGARE INOM OLIKA YRKES- GRUPPER, VALKRETSVIS, VID VALEN TILL ANDRA KAMMAREN ÅR 1940.

93 TAB. 3 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH VALDELTAGARE INOM OLIKA YRKES GRUPPER, VALKRETSVIS, VID VALEN TILL ANDRA KAMMAREN ÅR

94 12 TAB. 3 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH VALDELTAGARE INOM OLIKA YRKES GRUPPER, VALKRETSVIS, VID VALEN TILL ANDRA KAMMAREN ÅR 1940.

95 TAB. 3 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH VALDELTAGARE INOM OLIKA YRKES GRUPPER, VALKRETSVIS, VID VALEN TILL ANDRA KAMMAREN ÅR

96 14 TAB. 3 (forts.). RÖSTBERÄTTIGADE OCH VALDELTAGARE INOM OLIKA YRKES GRUPPER, VALKRETSVIS, VID VALEN TILL ANDRA KAMMAREN ÅR 1940.