Befolkningsstatistiken

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren i Befolkningsrörelsen, för åren i Folkmängdens förändringar, för åren i i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna och samt därefter för tioårsperioder till och med För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar För åren finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren i Folkmängden inom administrativa områden. För åren finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen år 1945 = Mouvement de la population en Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-befror-1945

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅR 1945 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1948 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉTAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION MOUVEMENT DE LA POPULATION EN 1945 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE

5 Till KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin berättelse angående befolkningsrörelsen år Stockholm den 5 juli Underdånigst ERNST HÖIJER. HENRIK G-ESCIIWIND. Jo Södergren.

6

7 Innehållsförteckning. Text. Sid. Inledning 1* A) Folkmängd och folkökning 1* B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m. 3* C) Giftermål 7* D) Barnaföderskor 13* E) Fäder till inom äktenskap födda barn 16* F) Födda barn 18* G) Döda 21* H) Nativitetsöverskott 28* I) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt 32* Texttabeller. Tab. A. Befolkningsrörelsen, länsvis 2*» B. Befolkningsrörelsen i de större städerna 4*» C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön år 1945, jämförd med äldre tider.. 5*» D. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren *» E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år *» F. Dödstalen efter kön, ålder och civilstånd 22*» G. Dödstalet under olika månader 27*» H. Emigranter och immigranter, åren * Tabeller. Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år » 2. Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år » 3. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer, år » 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer, år » 5. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år » 6. Giftermål, länsvis, år » 7. Vigda, fördelade efter kön, ålder samt första giftet och omgifte, länsvis och i utlandet, efter kyrkoskrivningsort, år » 8. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 9. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år » 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år » 11. Äktenskapsskillnader och hemskillnader, år » 12. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år » 13. Barnaföderskor, länsvis, år » 14. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år » 15. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år » 16. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år » 17. Fäder till under år 1945 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder... 34» 18. Föräldrarna till under år 1945 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder 35» 19. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år

8 VI Sid. Tab. 20. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år » 21. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år » 22. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnadsåren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år » 23. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 24. Döda i varje månad, länsvis, år » 25. Döda efter ålder, i varje månad, år » 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år » 27. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, i hela riket, år » 28. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), vartill utflyttningen uppgivits skola ske, länsvis, år » 29. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år » 30. Emigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket 59» 31. Immigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket 60» 32. Emigranter till och immigranter från särskilda länder, fördelade efter kön och civilstånd, år Hela riket 61 Bilaga. Den äktenskapliga fruktsamheten, i, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren och Index. Texte. Pages. Introduction 1* A) Accroissement de la population 1* B) Population par sexe, par âge, et par état civil 3* C) Mariages 7* D) Femmes accouchées 13* E) Pères des enfants légitimes 16* F) Enfants nés 18* G) Mortalité 22* H) Excédent des naissances 28* I) Migrations. Naturalisations 32* Tableaux insérés dans le texte. Tabl. A. Mouvement de la population par département 2*» B. Mouvement de la population dans les villes les plus grandes 4*» C. Population par sexe et par âge, en , 1930, 1940 et *» D. Nuptialité des garçons et des filles, par âge 7*» E. Répartition relative, par âge ot par durée du mariage, des mères d'enfants légitimes, en *» F. Mortalité par sexe, par âge et par état civil 22*» G. Mortalité par mois 27*» H. Émigrés et immigrés en *

9 Tableaux annexés. 1 ) Pages. Tabl. 1. Population par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Population le 1 er janvier. Col. 5 7: Population moyenne de l'année. Col. 8 10: Population le 31 décembre.» 2. Accroissement de la population et ses différents facteurs, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 3: Nés vivants. Col. 4 5: Décès. Col. 6 8: Excédent des naissances. Col. 9 13: Immigrés; col. 9: des autres paroisses urbaines du pays; col. 10: des autres paroisses rurales du pays; col. 11: des pays étrangers; col. 12: du registre des «introuvables» 2 ). Col : Émigrés; col. 14: pour les autres paroisses urbaines du pays; col. 15: pour les autres paroisses rurales du pays; col. 16: pour les pays étrangers; col. 17: pour le registre des «introuvables» 2 ). Col : Gain (+) ou perte ( ) par migration. Col. 22: Gain (+) ou perte ( ) par régularisations territoriaux au commencement de l'année. Col : Accroissement (+) ou diminution ( ) de la population.» 3. Mouvement de la population dans chacune des grandes villes du royaume, en Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5 7: Population moyenne. Col. 8 24: Accroissement de la population et ses différents facteurs (pour les détails voir tabl. 2). Col : Mariages contractés (voir tabl. 6). Col : Hommes mariés par âge (voir tabl. 7). Col : Idem, femmes mariées (voir tabl. 7). Col : mariages par mois. Col. 91: Séparations de corps. Col. 92: Divorces. Col : Accouchées (voir tabl. 13 et 15). Col : Pères des enfants légitimes nés en 1945 (voir tabl. 17). Col : Naissances (voir tabl. 20 et 21). Col : Décès (voir tabl. 22, 24 et 26).» 4. Mouvement de la population dans chacune des petites villes du royaume, en Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5: Accroissement (+) ou diminution ( ). Col. 6: Population moyenne. Col. 7: Mariages contractés. Col. 8: Nés vivants. Col. 9: Décès. Col. 10: Immigrés. Col. 11: Émigrés.» 5. Population calculée par sexe, par âge et par état civil, en a) Groupes d'âge d'un an, le 31 déc. b) Groupes de cinq ans, le 31 déc. c) Groupes de cinq ans, population moyenne de l'année. Col. 1: Age. Col. 2 10: Population; col. 2 3: célibataires; col. 4 5: mariés; col. 6 7: veufs (veuves) et divorcés; col. 8 10: nombre total. Col : Nés vivants; col. 11: année; col. 12: nombre.» 6. Mariages contractés, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3: Mariages civils facultatifs. Col. 4: Mariages civils obligatoires. Col. 5 13: État civil des époux aux noces; entre garçons et filles (col. 5), veuves (col. 6), femmes divorcées (col. 7); entre veufs et filles (col. 8), veuves (col. 9), divorcées (col. 10); entre divorcés et filles (col. 11), veuves (col. 12), divorcées (col. 13). Col : Noces premières, secondes etc., du mari. Col : Idem, de la femme.» 7. Mariés par sexe, par âge, par noces et par département, en Col. 1: Départements. (Utlandet = pays étrangers). Col. 2 13: hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col : Idem, hommes remariés. Col : Idem, femmes entrées en premières noces. Col : Idem, femmes remariées. 3 ) Les mots suédois suivants, qui reviennent dans les tableaux, sont à traduire: Län Départements. D-kommuner Communes rurales Landsbygd (p. abréviat. Lb.) Campagne. dont la population Städer (» St.) Villes. agglomérée s'élève Riket Royaume. à 2 / 3 ou plus. Hela riket Royaume. Mankön (p. abréviat.m.). Sexe masculin. A-kommnner Communes rurales Kvinnkön (» K., Kv.) Sexe féminin. dont la population Summa (p. abréviat. S:a). Total. de caractère agricole Hela antalet Nombre total. s'élève à 75 % Åldersår Age. ou plus. Levande födda Nés vivants. B-kommuner Id. de 50 à 75 %. Dödfödda Mort-nés. C-kommuner Id. à 50 % au plus, non agglomérées. Avlidna Décédés. 2 ) Personnes, abandonnant leur paroisse sans notification due, sont rayées dans les registres après un certain intervalle; ces personnes sont nommées «obefintliga» («introuvables»). VII

10 VIII Pages. Tabl. 8. Mariés par sexe, par âge et par état civil, en Col. 1: Age. Col. 2 9: Campagne; col. 2 5; hommes mariés; garçons (col. 2), veufs (col. 3), divorcés (col. 4); col. 6 9: femmes mariées; filles (col. 6), veuves (col. 7), divorcées (col. 8). Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 9. Mariages par âge des époux, en a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Age des mariés. Col. 2 17: Age des mariées. Col. 18: Nombre total. Col. 19: Garçons. Col. 20: Veufs et divorcés.» 10. Mariages par âge et par état civil des époux, en Col. 1: Age des mariés: a) Entre garçons et filles; b) Entre garçons et veuves ou divorcées; c) Entre veufs ou divorcés et filles; d) Entre veufs ou divorcés et veuves ou divorcées. Col. 2 17: Age des mariées. Col. 18: Nombre total. Col. 19: Campagne. Col. 20: Villes.» 11. Divorces et séparations, en Col. 1: Départements. Col. 2 5: Séparations de corps; col. 2: à la requête du mari; col. 3: à la requête de la femme; col. 4: à la requête de tous les deux; col. 5: nombre total. Col. 6 18: Divorces; col. 6: après séparation de corps; col. 7: séparation de fait depuis trois ans causée par discorde; col. 8: l'un des époux ayant refusé depuis deux ans de vivre avec l'autre; col. 9: l'un des époux disparu depuis trois ans; col. 10: bigamie; col. 11: adultère; col. 12: maladie vénérienne contagieuse; col. 13: voies de fait; col. 14: condamnation; col. 15: ivrognerie; col. 16: aliénation mentale; col. 17: nullité de mariage; col. 18: nombre total. Col : Durée du mariage. Col : Différence entre l'âge des époux. Col : Age des époux. Là-dessous: Enfants vivant au divorce.» 12. Mariages par mois, en » 13. Accouchées, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre des accouchées; col. 2: enfants légitimes (= Ä.); col. 3: enfants illégitimes (= Uä.). Col. 5 10: État civil; col. 5 6: mariées; col. 7 8: veuves et divorcées; col. 9: fiancées; col. 10: filles. Col : Age des accouchées, en groupes de cinq ans.» 14. Accouchées par âge en groupes d'un an, en Col. 1: Age. Col. 2 3: Campagne. Col. 4 5: Villes. Col. 6 8: Royaume.» 15. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 15: Durée des mariages.» 16. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par âge, en Col. 1: Durée des mariages. Col. 2 31: Age des accouchées; col. 2 11: campagne; col : villes; col : royaume.» 17. Pères des enfants légitimes nés en 1945, par âge 34 Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3 15: Age des pères.» 18. Pères et mères des enfants légitimes nés en 1945, par combinaison d'âge Col. 1: Age des pères. Col. 2 9: Age des mères.» 19. Enfants nés, classés par mois, par vitalité, par sexe et par légitimité, en a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Mois. Col. 2 5: Nés vivants; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 6 9: Mort-nés. Col : Nombre total des naissances.» 20. Enfants nés, classés par naissances, par vitalité, par sexe et par légitimité, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre total des naissances. Col. 5 9: Enfants d'accouchements simples; col. 5 6: nés vivants; col. 7 8: mort-nés. Col : Enfants d'accouchements doubles. Col : Enfants d'accouchements triples. Col : Nés vivants; col : légitimes; col : illégitimes; dont enfants des fiancées (col. 26). Col : Mort-nés. Col. 40: Répartition des naissances par nombre des enfants, par vitalité, par sexe et par légitimité. A. Naissances simples. B. Naissances doubles. C. Naissances triples.

11 Pages. Tabl. 21. Enfants nés, classés par vitalité et par mois, en Col. 1: Départements. Col. 2: Nés vivants. Col. 3: Mort-nés.» 22. Décès par âge et par département, ainsi que décès dans les 2 premières années de la vie par sexe, par âge et par naissance légitime ou illégitime, en Col. 1: Départements. Col. 2 21: Age. Col. 22: Décès dans les 2 premières années de la vie, par jour (du premier mois), par mois (de la première année) et par trimestre (de la seconde année). Col : Campagne; col : enfants légitimes; col : enfants illégitimes. Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 23. Décès par sexe, par âge et par état civil, en Col. 1: Age. a) Groupes d'un an. b) Groupes de cinq ans. Col. 2 9: Campagne; col. 2: garçons; col. 3: mariés; col. 4: veufs et divorcés; col. 5: filles; col. 6: mariées; col. 7: veuves et divorcées. Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 24. Décès par mois, en Col. 1: Départements.» 25. Décès par âge et par mois, en Col. 1: Age. a) Campagne. b) Villes. c) Royaume.» 26. Décès par sexe, par état civil et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 6: Enfants au-dessous d'un an; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 7 8: Autres célibataires. Col. 9 10: Mariés. Col : Veufs (veuves) et divorcés.» 27. Décès par année de naissance, par sexe et par état civil, en Col. 1: Année de naissance. Col. 2 4, 8: Hommes. Col. 5 7, 9: Femmes. Col. 10, 11: Les deux sexes réunis. Col. 2: Célibataires. Col. 3: Mariés. Col. 4: Veufs et divorcés. Col. 5: Célibataires. Col. 6: Mariées. Col. 7: Veuves et divorcées. U = Morts avant d'avoir tant d'années accomplies qu'indique l'année du compte rendu moins l'année de naissance. Ö = Morts ayant tant d'années accomplies.» 28. Émigrés par département, par sexe, par état civil et par pays de destination, en Col. 1: Départements. Col. 2 3: Enfants au-dessous de 15 ans. Col. 4 5: Célibataires au-dessus de 15 ans, Col. 6 7: Mariés. Col. 8 9: Veufs, veuves et divorcés. Col : Nombre total. Col : Pour les pays de l'europe. Col : Pour les pays hors de l'europe.» 29. Immigrés par département, par sexe, par état civil et par pays de départ, en Cfr ci-dessus, Tabl. 28.» 30. Émigrés par sexe, par état civil et par âge en groupes d'un an, en Royaume. 59 Col. 1: Age. Col. 2 3: Célibataires. Col. 4 5: Mariés. Col. 6 7: Veufs, veuves et divorcés. Col. 8 9: Nombre total.» 31. Immigrés par sexe, par état civil et par âge en groupes d'un an, en Royaume 60 Cfr ci-dessus, Tabl. 30.» 32. Émigrés pour et immigrés de pays divers, par sexe et par état civil, en Royaume 61 Col. 1: Pays de destination ou de départ. Col. 2 10: Émigrés; col. 2 3: enfants au-dessous de 15 ans; col. 4 5: célibataires au-dessus de 15 ans; col. 6 7: mariés; col. 8 9: veufs, veuves et divorcés; col. 10: nombre total. Col : Immigrés. Addition. Femmes accouchées d'enfants légitimes classées par durée des mariages et par âge, en et Nombres relatifs 62 Résumé en français X IX

12 X Résumé. Pour l'organisation et la subdivision de la statistique de la population en Suède voir les rapports précédents, surtout celui des années La présente publication forme un rapport sur les différents facteurs du mouvement de la population en 1945, à l'égard de la disposition et du contenu essentiellement égal au rapport de l'année précédente. Comme d'habitude, les chiffres principaux concernant le nombre des habitants sont insérés dans ce rapport. Le rapport spécial sur 1 émigration et l'immigration n'étant pas publié à partir de l'année 1939, les données à ces égards sont publiées aussi dans ce rapport. La population totale de la Suède, au 31 décembre 1944, était de ; à la fin de l'année 1945, elle montait à L'accroissement a par conséquent été assez fort (il'58 / ). La nuptialité, a été, en 1945, assez forte: 9'f>9 sur mille habitants. Le nombre des divorces a correspondu à 0'9 7 sur mille habitants. Dans deux décades, le nombre des naissances a diminué même absolument presque sans interruption. Seulement, les années 1920 et 1921 accusent des renaissances assez passagères de la natalité. Depuis 1935 le taux de natalité s'est élevé. En 1945 le taux de natalité monte à 20'40, et il est plus bas dans la campagne que dans les villes. Le taux de mortalité a été de 10'8 4 %o. Comme d'habitude pendant les temps récents, la mortalité a été plus basse dans les villes que dans la campagne. Le nombre des émigrés monte à 8 261, celui des immigrés à A part les émigrés, on a rayé des registres de population individus comme»introuvables» (voir la note p. VII). Le nombre des personnes rayées plus tôt mais inscrites de nouveau en 1945 s'élève à

13 Den berättelse om befolkningsrörelsen år 1945, som här framlägges, överensstämmer till uppställning och innehåll i allt väsentligt med motsvarande redogörelser för föregående år. Befolkningens ålders- och civilståndsfördelning vid utgången av redogörelseåret har angivits i enlighet med den s. k. tolvtedelssamplingen vid 1945 års folkräkning. Sedan den särskilda berättelsen»ut- och invandring» upphört, meddelas fr. o. m. år 1939 i berättelsen om befolkningsrörelsen även en redogörelse för omflyttningen med utlandet enligt de summariska folkmängdsredogörelserna. Liksom fallet varit i fråga om berättelserna för åren , meddelas icke heller här någon yrkesfördelning för vare sig vigda män och kvinnor, frånskilda män eller fäder till i äktenskap födda barn; dock ha liksom åren i berättelsens text i vissa fall siffror meddelats för särskiljande av jordbruksbefolkning och övrig befolkning på landsbygden. Därjämte har för år 1945 försök gjorts att i möjlig mån belysa utlänningarnas inverkan på den demografiska utvecklingen. Det förhållandet, att samtliga under året här i landet födda, vigda och döda utlänningar äro medräknade i statistiken, medan däremot i de siffror för medelfolkmängd, vara motsvarande relativtal beräknas, hänsyn ej kunnat tagas till de utlänningar, vilka vid 1945 års slut ännu ej blivit här kyrkobokförda, gör att i denna berättelse anförda frekvenstal delvis äro för höga. Om man vid frekvenstalens uträknande utesluter de födelser, vigslar och dödsfall, som inträffat bland utlänningarna, bliva å andra sidan frekvenstalen för låga, enär det ej är möjligt att från medelfolkmängdssiffrorna frånräkna de här kyrkobokförda utlänningarna. Bearbetningen har liksom för redogörelseåren genomgående verkställts enligt manuell i stället för tidigare maskinell metod. A) Folkmängd och folkökning. Rikets folkmängd uppgick vid utgången av år 1945 enligt i 1945 års folkräkningsberättelse (Del I) framlagda och i tab. 1 meddelade siffror till personer, vilket innebär en ökning sedan motsvarande tidpunkt närmast föregående år med personer eller promille. Det bör i detta sammanhang framhållas, att i tab. 1 föreliggande siffror för fördelningen på kön äro preliminära, medan könens sammanlagda numerär är definitiv. Beträffande de i tab. 1 angivna folkmängdssiffrorna är vidare att observera, att folkmängden i de särskilda områdena den 1 januari 1945 icke alltid sammanfaller med folkmängden den 31 december 1944, icke heller siffrorna för den 31 december 1945 med motsvarande för den 1 januari Orsaken härtill ligger i de administrativa regleringar, som skett vid årsskiftena. Vid ingången av år 1945 införlivades hela Västra Frölunda kommun (med inv.) med Göteborg, hela Bäve (med inv.) med Udde-

14 2* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. Tab. A. Befolkningsrörelsen, i, länsvis år 1945 samt under femårsperioden valla, hela Sollefteå landskommun (med inv.) med Sollefteå, södra delen av Vassända-Naglum (med inv.) med Trollhättan, återstoden av Vassända-Naglum (med inv.) samt ett mindre område av Frändefors (med 3 inv.) med Vänersborg samt dessutom mindre områden av Trosa- Vagnhärad (med 8 inv.) med Trosa och av Umeå landskommun (med 23 inv.) med Umeå, medan å andra sidan vissa områden (med 22 inv.) överflyttades från Söderhamn till Norrala kommun. Sammanlagt överfördes genom dessa områdesregleringar vid ingången av år personer från landsbygden till städerna. Vid ingången av år 1946 bildades två nya städer, nämligen Nynäshamn i Stockholms län (med inv.) och Lycksele i i Västerbottens län (med inv.) samt införlivades hela Västertälje kommun (med 951 inv.) med Södertälje, största delen av Badelunda kommun (med inv.) med Västerås stad, vissa områden i Kärnbo (med 23 inv.) med Mariefred, i Vetlanda landskommun (med inv.) med Vetlanda stad, i Döderhult (med 3 inv.) med Oskarshamn, i Simris (med 285 inv.) med Simrishamn, i Rebbelberga (med 16 inv.) med Ängelholm, i Finja (med 33 inv.) med Hässleholm, i Vapnö (med 284 inv.) med Halmstad samt i

15 FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. Arnäs (med 269 inv.) ochi Själevad (med 4 inv.) med Örnsköldsvik. Sammanlagt överfördes genom dessa områdesregleringar vid ingången av år personer från landsbygden till städerna. Några överflyttningar mellan skilda län skedde varken vid 1945 eller 1946 års ingång. Angående övriga regleringar, såsom områdesregleringar mellan olika socknar i samma län m. m., hänvisas till de särskilda årsredogörelserna för folkmängden inom administrativa områden. I tab. 2 redogöres för folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år I kol. 22 meddelas uppgift om vinst eller förlust genom de områdesregleringar vid början av år 1945, för vilka ovan redogjorts. Om man lägger nativitetsöverskottet (kol. 8) till vinst eller förlust genom omflyttning (kol. 21) och områdesregleringar (kol. 22), erhålles uppgift om folkökningen under 1945 (kol. 25). Omflyttningens sista kolumn (kol. 21) borde egentligen vara = skillnaden mellan de två kolumner (kol. 13 och 18), som angiva summorna av in- resp. utflyttade (till och från de särskilda församlingarna). Så är emellertid endast sällan fallet. I kolumnen för vinst eller förlust genom omflyttning (kol. 21) ingå nämligen även rättelser i fråga om siffrorna för folkmängden och befolkningsrörelsen. Det må framhållas, att vid avgivandet av församlingarnas summariska folkmängdsredogörelser dessa skola jämlikt gällande författning insändas till statistiska centralbyrån före februari månads utgång antalet födda och döda ännu icke är definitivt känt samt att ifrågavarande antal i regel ökas genom éfteranmälningar ävensom genom den av centralbyråns granskning föranledda skriftväxlingen. Vad Stockholm beträffar bör ihågkommas, att såsom folkmängd angives (utom vid folkräkningar) den mantalsskrivna folkmängden, medan uppgifterna om befolkningsrörelsens olika faktorer härröra dels från mantalskontoret, dels från prästerskapet. Även i övrigt äro vissa fel oundvikliga i ett arbete av sådan omfattning som den svenska folkbokföringen. Det visar sig bl. a., att skillnaden mellan de från inrikes ort inflyttades och de till inrikes ort utflyttades antal icke för hela riket blir = 0, såsom dock rätteligen borde vara förhållandet. Vad nu är sagt om länsområdena, gäller givetvis även om de särskilda städerna (se tab. 3 och 4). Någon särskild kolumn för inkorporeringar finnes emellertid ej här; dock ingår vinst genom inkorporering i folkökningen. I föreliggande berättelse ha liksom i de två närmast föregående i tab. 2 även intagits uppgifter beträffande den inrikes omflyttningen med särskiljande av flyttningarna mellan städer och landsbygd. Såsom framhålles i berättelsen Folkmängden inom administrativa områden, äro siffrorna i detta hänseende på grund av brister i systemet för kyrkobokföringen behäftade med en del felaktigheter. Såsom följd därav är t. ex. antalet personer i städerna, som inflyttat från landsförsamlingar inom riket, icke detsamma som antalet personer på landsbygden, som utflyttat till stadsförsamlingar inom riket, vilket det naturligtvis vid ett alldeles felfritt funktionssätt för folkbokföringen borde vara. I det stora hela synas emellertid de fel, som vidlåda siffrorna för den inrikes omflyttningen, vara av rätt underordnad betydelse. 3*

16 4* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. Tab. B. Befolkningsrörelsen, i, i de större städerna år 1945 samt under femårsperioden l ) Häri ingår även tillväxt genom inkorporering. Ett utmärker folkminskning.

17 FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND M. M. 5* B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m. a) Proportionen mellan könen inom rikets befolkning har under senare tider i det hela utjämnats, såsom framgår av följande tal: Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har kvinnkönets relativa övertalighet aldrig varit så ringa som de senaste åren. Emellertid ställer sig proportionen helt olika å landsbygden och i städerna. På landsbygden råder sedan 1919 överskott av män, och detta gäller från och med 1934 landsbygden inom varje län. I städerna åter förefinnes ett stort kvinnoöverskott, som relativt taget är särskilt utpräglat i de största städerna, i synnerhet Stockholm 1 ) (1 202 kvinnor mot män år 1945). I alla län utom Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs är mankönet övertaligt, även om stadsbefolkningen medräknas. Huru proportionen mellan könen förändrats inom olika åldersklasser, framgår av tab. C; numera finnes överskott av män i samtliga femårsklasser upp till 40 år. b) Ålders- och civilståndsfördelningen av rikets folkmängd vid redogörelseårets slut, som finnes framlagd i tab. 5, är denna gång, som inledningsvis framhållits, grundad på en vid 1945 års folkräkning utförd representativ undersökning, vars resultat delvis publicerats i Del II: 1 av folkräkningsberättelsen, och kan sålunda ej betraktas som definitiv. (Jämför härom samma berättelse sid. 4* iff.). Könsfördelningen enligt tab. 5 för hela riket överensstämmer ej heller helt med i tab. 1 härför meddelade preliminära siffror; fördelningen i tab. 5 har dock, intill dess definitiva folkräkningssiffror för ålders- och könsfördelning föreligga, ansetts kunna användas som bas för framräkning av demografiska frekvenstal i olika åldrar, såsom giftermåls-, födelse- och dödstal. Den beräkning av motsvarande fördelning, som för åren mellan folkräkningarna göres genom framskrivning med utnytta ) Vid redogörelseärets siat förelåg övertalighet av män i tolv städer, nämligen Vaxholm, Torshälla, Huskvarna, Trollhättan, Skövde, Karlskoga, Västeras, Fagersta, Köping, Ludvika, Sandviken och Boden.

18 6* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND M. M. Tab. C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön år 1945, jämförd med äldre tider. jande av de uppgifter om befolkningsrörelsens faktorer, som inkomma till statistiska centralbyrån dels genom summariska folkmängdsredogörelser och dels i form av utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböckerna, föreligger för redogörelseåret i manuskript hos statistiska centralbyrån. Folkmängdens absoluta och relativa fördelning vid slutet av år 1945 på större åldersgrupper framgår av följande sammanställning, som även upptager motsvarande siffror för de närmast föregående åren: Folkmängd den 31 december i åldern I absoluta tal visa för redogörelseåret alla tre åldersgrupperna ökning, störst för barn- och ungdomsåldrarna. Relativt taget har sistnämnda åldersgrupp, vars andel av befolkningsmassan år 1941 var mindre än någonsin 1 ) Preliminär uppgift, beräknad på folkmängden vid årets mitt.

19 GIFTERMÅL. 7* tidigare iakttagits, allt sedan dess ökat denna andel på bekostnad av åldersgrupperna år, medan åldern över 65 år, vars andel t. o. ni. år 1944 var i stigande, för år 1945 visar närmast stagnation. c) För redogörelseåret har, liksom för de föregående åren, verkställts en beräkning av medelfolkmängden inom huvudgrupper av landskommuner efter yrkeskaraktär, varvid, liksom för åren , följts den indelning i kommungrupper, som verkställts på grundval av yrkesuppgifterna till 1940 års allmänna folkräkning; dock ha i fråga om uppdelningen i å ena sidan D-kommuner, å andra sidan A-, B- och C-kommuner (se härom nedan) de vid 1945 års folkräkning vunna resultaten lagts till grund. Givetvis ha härigenom de särskilda kommungruppernas andelar av hela landsbygdsbefolkningen i jämförelse med tidigare år förskjutits, men för beräkningarna av giftermåls-, födelse- och dödstal torde övergången till den reviderade kommungrupperingen vara av mindre betydelse. Liksom vid de senaste folkräkningarna har skilts mellan följande fyra kategorier: A-kommuner med minst 75 % av befolkningen tillhörande jordbruk med binäringar (huvudgrupp I), B-kommuner med % av befolkningen inom huvudgrupp I, C-kommuner med mindre än 50 % av befolkningen inom huvudgrupp I, ej agglomérer ad, D-kommuner med minst z / 3 agglomererad (= i tätorter boende) befolkning. I procent av landsbygdens medelfolkmängd motsvara dessa tal: C) Giftermål. a) Antalet giftermål m. m. Hela antalet giftermål år 1945 utgjorde ( år 1944), motsvarande en relativ frekvens av 9e? giftermål på varje tusental av medelfolkmängden 1 ) (9 85 år 1944). ') Den ganska avsevärda skillnaden mellan här anförda definitiva och förut publicerade preliminära siffror för antalet giftermål (se Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1945) är beroende på efteranmälningar av vigslar i samband med statistiska centralbyråns granskning av ntdragon nr lysnings- och vigselböckerna Befolkningsrörelsen 1945.

20 8* GIFTERMÅL. Tab. D. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren Ifrågavarande promilletal, som brukar benämnas det allmänna giftermålstalet, har av gammalt, vid jämförelse med flertalet andra europeiska länder, ansetts ligga lågt för Sverige. Sedan mitten av 1920-talet företer emellertid giftermålstalet en avsevärd ökning och ligger under åren över motsvarande tal för de flesta andra europeiska länder. År 1925 var giftermålstalet endast 5-67 %, för landsbygden och 7 so %o för städerna för att år 1944 uppnå resp. 8 oi och %» men har för redogörelseåret gått något tillbaka till resp och ». Mest utpräglad har alltså ökningen varit för städerna. Det må i sammanhang härmed erinras om, att giftermålstalen för landsbygd och städer icke äro direkt jämförbara, enär de påverkas av bl. a. olikheter i fråga om befolkningens ålders- och civilståndsfördelning. På grund av den pågående omvandlingen av befolkningens sammansättning i nämnda hänseenden kunna ej heller giftermålstalen för riket för tidigare och senare år direkt jämföras med varandra. Genom sammanställning av årliga antalet i första giftet inträdda män respektive kvinnor inom olika åldersgrupper med motsvarande medelfolkmängder kan emellertid verkan av M Hela antalet vigda män, i första giftet, på tusen ogifta män i åldern år.! ) Hela antalet vigda kvinnor, i första giftet, på tusen ogifta kvinnor i åldern år.

21 GIFTERMÅL. omnämnda skiljaktigheter i stort sett elimineras. De härvid erhållna speciella giftermålstalen för olika femårsgrupper, vilka för några senare år finnas upptagna i tab. D, visa för redogörelseåret stegring för männens vidkommande i åldrarna under 30 år och år samt för kvinnornas i samtliga åldrar. Giftermålstalen för de olika länen, ävensom för landsbygd och städer, återfinnas i tab. A (sid. 2*) och för var och en av de större städerna i tab. B (sid. 4*). Giftermålens fördelning på huvudgrupper av landskommuner efter yrkeskaraktär (jfr närmare härom, sid. 6* ) framgår av nedanstående sammanställning av antalet giftermål såväl i absoluta tal som i relation till medelfolkmängden i resp. kommungrupper: 9* I fråga om giftermålens fördelning efter kontrahenternas förutvarande civilstånd ävensom beträffande medelåldern för de vigda hänvisas till följande tablå, som visar fördelningen i detta avseende per 100 äktenskap (motsvarande tal för år 1944 äro angivna inom parentes) : Medelåldern för under redogörelseåret vigda ligger för såväl män som kvinnor något lägre än under de närmast föregående åren vid såväl första gifte som omgifte. Det framgår även, att relativa antalet av de vigslar, där endera eller båda kontrahenterna förut varit gifta, under samma tid visat fortgående tendens till ökning. Denna ökning har orsakat att för alla år 1945 vigda kvinnor tillsammantagna medelåldern visar en om än obetydlig höjning sedan år I tab. 7 redovisas de vigda efter ålder och kyrkoskrivningsort. I likhet med de tre närmast föregående åren samt år 1937 och tidigare år ha de manliga kontrahenterna för redogörelseåret fördelats efter sina kyrkoskrivningsorter och icke, såsom under åren , efter lysningsorterna. Detta medför bl. a., att det numera åter blivit möjligt att särskilja de manliga kontra- ') Korrigerad uppgift.

22 10* GIFTERMÅL. henter, som icke varit kyrkoskrivna i Sverige. Dessa voro under redogörelseåret 552 (321 år 1944), därav från Norge ej mindre än 340, Danmark 107, Finland 41 och övriga länder 64. Utlänningarnas inverkan på redogörelseårets giftermålsfrekvens framgår av att i fall den manliga kontrahenten, i 976 fall den kvinnliga och i 632 fall båda kontrahenterna, tillsammans alltså eller 2 7 % av samtliga kontrahenter, vid vigselns ingående saknade svenskt medborgarskap. b) Yrkesfördelningen bland de vigda. Såsom i det föregående nämnts, inställde statistiska centralbyrån för åren bearbetningen av yrkesuppgifterna för vigda män och kvinnor. Från och med år 1942 uppdelas dock för landsbygden de vigda männen på tvenne grupper, jordbruksbefolkning och övrig befolkning, varjämte från och med år 1943 en motsvarande uppdelning genomförts även i fråga om de vigda kvinnorna. Med jordbruksbefolkning avses härvid befolkning, tillhörande huvudgruppen»jordbruk med binäringar», d. v. s. jordbruk, boskapsskötsel, skogsbruk och fiske, inklusive f. d. yrkesutövare inom dessa näringsgrenar. Av vigda män och vigda kvinnor på landsbygden tillhörde endast män eller 36i % (35 5 % år 1944) och kvinnor eller 23-6 % (25 2 % år 1944) jordbruksbefolkningen. I blott fall tillhörde båda kontrahenterna nämnda befolkningsgrupp, varav följer att endast 35s % (36 s % år 1944) av de vigda männen och 54-4 % (52-3 % år 1944) av de vigda kvinnorna inom jordbruksbefolkningen valt kontrahenter tillhörande sin egen befolkningsgrupp. De vigda männens absoluta och relativa fördelning efter ålder ävensom relativtal till belysande av giftermålsfrekvensen, här angiven i förhållande till det enligt 1945 års folkräkning (tolvtedelssamplingen) vid 1945 års slut befintliga antalet icke gifta män i motsvarande åldersklasser inom jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning samt stadsbefolkning, framläggas i följande tablå: ') I äktenskap inträdda män i åldern år på icke gifta män i samma åldrar.

23 GIFTERMÅL. Med hänsyn till ovan angivna sätt för beräkning av de i tablån anförda talen för giftermålsfrekvensen samt till att yrkestillhörigheten ej kunnat med samma noggrannhet fastställas i vigselboksutdragen som i folkräkningsmaterialet, böra ifrågavarande tal bedömas med försiktighet. Det bör härvid även starkt understrykas, att i tablån framträdande differenser mellan dessa tal sammanhänga med det här ej berörda spörsmålet, huru piroportionen mellan ej gifta män och kvinnor ställer sig inom olika åldrar och befolkningskategorier. Det är emellertid påtagligt, att jordbruksbefolkningen i jämförelse med övriga befolkningsgrupper intar en särställning med genomgående låga värden. Siffrorna för övrig landsbygdsbefolkning röna utan tvivel viss påverkan av bl. a. gruppens heterogena sammansättning i yrkeshänseende. Slutligen bör påpekas, att de anförda relativtalen för åldern år ej äro direkt jämförbara, då de ej korrigerats för olikheter i avseende å respektive befolkningsgruppers ålderssammansättning. Av tablån framgår vidare, att de vigda männen inom jordbruksbefolkningen i relativt större utsträckning än inom såväl den övriga landsbygdsbefolkningen som stadsbefolkningen tillhöra de högre giftermålsåldrarna, medan här ej framlagda siffror visa, att för kvinnorna förhållandet är det motsatta. Omgiftesifrekvensen för män inom de särskilda grupperna framgår av följande tablå: 11* c) Årstiden vid äktenskaps ingående. Beräknas antalet inom varje månad ingångna äktenskap per år och inv., varvid månaderna reducerats till lika längd, får man följande resultat: Såsom sedan lång tid tillbaka iakttagits, ingås i vårt land i regel rätt få äktenskap under månaderna januari mars och juli september, men däremot jämförejsevis många under årets sista kvartal. Detta gäller också, ehuru ej så accentuerat som tidigare i allmänhet varit fallet, om redogörelseåret; dock har under de senaste åren antalet vigslar under andra kvartalet tenderat att bli ungefär lika stort som under fjärde.

24 12* GIFTERMÅL. d) Ântal vigslar utan föregående lysning, s. k. krigsvigslar. För de senare åren har på grund av det för varje år starkt minskade antalet s. k. krigsvigslar endast summariska uppgifter härom meddelats. Med fördelning efter kvinnans kyrkoskrivningsort (landsbygd, städer) ställer sig antalet krigsvigslar för de år, för vilka uppgifter i detta hänseende föreligga, absolut och i procent av hela antalet vigslar, sålunda: 51 av krigsvigslarna under redogörelseåret kommo på giftermål, där endera eller båda kontrahenterna vid vigseln saknade svenskt medborgarskap. e) Borgerliga äktenskap. Kontrahenternas konfessionella förhållanden. I tab. 6, där giftermålen redovisas länsvis, angives bl. a. antalet ingångna borgerliga äktenskap, såväl valfria som obligatoriska. I förhållande till hela antalet giftermål utgjorde de borgerliga i procent: Av redogörelseårets borgerliga, vigslar, fakultativa och 128 obligatoriska, kommo resp. 400 (11-2 %) och 77 (60 2 %) på de fall, där endera eller båda makarna voro utländska medborgare eller statslösa. Såsom centralbyrån i tidigare berättelser framhållit, är med numera (fr. o. ni. år 1916) gällande lagstiftning borgerlig vigsel ovillkorligen föreskriven blott i ett fåtal fall, nämligen vid giftermål mellan kristen och mosaisk eller annan icke-kristen trosbekännare samt då ingendera av kontrahenterna tillhör vare sig svenska kyrkan eller något av de främmande trossamfunden med rätt till vigsel. De för redogörelseåret avgivna vigselboksutdragens anteckningar om kontrahenternas konfessionella förhållanden hava, liksom fallet varit under flera år, icke gjorts till föremål för statistisk bearbetning, varför någon fördelning av de ingångna äktenskapen efter konfession icke kan här

25 BARNAFÖDERSKOR. framläggas. För närmare upplysningar beträffande vissa ofullständigheter i uppgiftsmaterialet och övriga hithörade frågor hänvisas till dels 1936 års redogörelse, dels del V av redogörelsen för 1930 års allmänna folkräkning. f) Skilsmässor. Beträffande skilsmässostatistikens material och omfattning hänvisas till tidigare berättelser, särskilt dem för åren och Utöver de ganska detaljerade uppgifter om skilsmässorna, som lämnas i tab. 11, innehåller primärmaterialet ytterligare ett par upplysningar. En sådan rör de myndigheter, av vilka äktenskap blivit upplösta; och fördelade sig år 1945 de upplösta äktenskapen sålunda: 13* Ifall de utav överrätt avkunnade skilsmässoutslagen fördelas efter den domstol, som dömt i första instans, blir fördelningen av hela antalet: häradsrätt 1 923, rådhusrätt Skilsmässorna äro således absolut taget betydligt talrikare i städerna än å landsbygden, och i ännu högre grad blir detta givetvis fallet, om hänsyn även tages till de städer, som lyda under landsrätt. På en million av medelfolkmängden komma i hela riket 974, därav i städer med egen jurisdiktion ej färre än men i domsagorna (inklusive städer under landsrätt) endast 445 skilsmässor. Av tab. 11 framgår bl. a. de frånskilda parens fördelning efter antalet gemensamma barn. Ej färre än par, motsvarande 35s procent av hela antalet, voro barnlösa; proportionen är säkerligen betydligt högre än för motsvarande grupper bestående äktenskap. I de fall, där minderåriga barn finnas i det upplösta äktenskapet, brukar skilsmässoutslaget innehålla bestämmelse om, vilken av makarna som skall ha vårdnaden om barnen. Sådan uppgift har lämnats i fall, motsvarande 89-o % av samtliga upplösta äktenskap med barn. I fall tillerkändes barnen hustrun, i 466 fall mannen, i 269 fall delades barnen mellan makarna; i 59 fall skulle vårdnaden helt eller delvis tillkomma annan person eller inrättning. D) Barnaföderskor. Hela antalet barnaföderskor under år 1945 uppgick till , motsvarande på varje tusental av medelfolkmängden, mot resp och för år 1944, resp och 19 so för år Det må i sammanhang härmed nämnas, att det relativa talet för år 1934, 13-87, är det lägsta kända, som någonsin förekommit i Sverige, medan år 1933 uppvisar det lägsta absoluta antal barnaföderskor, som förekommit sedan år 1820, eller

26 14* BARNAFÖDERSKOR. Ehuru frekvensen av födelser inom olika åldersgrupper av kvinnor förutom av åldern är i främsta rummet beroende av proportionen gifta, plägar centralbyrån i de årliga berättelserna jämföra hela antalet barnaföderskor i olika åldrar med motsvarande kvinnliga medelfolkmängder, oavsett civilstånd. En sådan sammanställning lämnas här nedan. De för redogörelseåret anförda fruktsamhetstalen äro angivna i relation till folkmängdssiffrorna enligt tab. 5. (Jfr härom sid. 3.) Inom parentes ha för år 1945 anförts motsvarande tal med frånräknande av barnaföderskor, som vid nedkomsten saknade svenskt medborgarskap. Variationerna i fruktsamheten mellan 1944 och 1945 inom olika åldrar äro relativt obetydliga. Då härtill kommer, att för redogörelseåret angivna fruktsamhetstal av förut angivna skäl ej äro att anse som slutgiltiga, torde en mera ingående jämförelse mellan de båda årens fruktsamhet tills vidare böra anstå. Medelåldern år 1945 för samtliga barnaföderskor utgjorde 29-os år; å landsbygden särskilt år, i städerna år. Då man särskiljer födelser inom och utom äktenskap, plägar antalet av de förra jämföras med folkmängden av gifta kvinnor i åldern år. Nämnda relation, som även benämnes det äktenskapliga fruktsamhetstalet, ävensom antalet barnaföderskor med barn i äktenskap på gifta kvinnor inom olika åldrar, framgå för redogörelseåret och några föregående år av nedanstående sammanställning:! ) Hela antalet barnaföderskor med barn i äktenskap på gifta kvinnor i åldern år.

27 BARNAFÖDERSKOR. Tab. E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap, efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år * Tablån ger -vid handen, att den äktenskapliga fruktsamheten under redogörelseåret genomgående torde ligga lägre än år 1944 men på det hela taget högre än i genomsnitt för åren , detta även om för år 1945 endast gifta barnaföderskor med svenskt medborgarskap medräknas. Jämsides härmed har medelåldern för barnaföderskor med barn i äktenskap företett en tämligen stadig nedgång. Under femårsperioden utgjorde den år, under perioden endast 29-90, under perioden år, under år och under redogörelseåret år. Å landsbygden särskilt var talet 2993 och i städerna 29-25; i båda fallen äro talen något lägre än under närmast föregående år. Till civilståndet äro de barnaföderskor, som nedkommit med barn inom äktenskap, naturligtvis nästan alla gifta; ett ringa antal utgöres av förut gifta, och uppgick deras antal under år 1945 till % av hela antalet; medeltalet för femårsperioden var O.095 %. Den relativa fördelningen av barnaföderskor med inomäktenskapliga barn efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten finnes angiven i tab. E. Till ytterligare belysning av ämnet hava i en tabell, som bilagts den egentliga tabellavdelningen, för några senare år framlagts beräkningar av det äktenskapliga fruktsamhetstalet inom särskilda grupper av gifta kvinnor efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder vid nedkomsten. För dessa beräkningar, som direkt ansluta sig till dem, som i förevarande hänseende meddelats i befolkningskommissionens betänkande med vissa demografiska utredningar (Stat. off. utr. 1938: 24), svarar Statistiska institutionen vid Lunds universitet.

28 16* BARNAFÖDERSKOR. Antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap jämföres lämpligast med folkmängden av ej gifta kvinnor (ogifta, änkor och frånskilda) i åldern år. Detta relationstal samt antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap på ej gifta kvinnor inom olika åldrar meddelas för redogörelseåret och de närmast föregående åren i följande tablå: Fruktsamheten utom äktenskap, som tidigare på det hela taget och vad olika åldrar beträffar företett tendens till stagnation, har efter år 1942 åter ökats och befinnes, som tablån visar, för redogörelseåret såväl totalt som i alla åldersklasser utom år ligga högre än år 1944, även om för år 1945 utländska barnaföderskor frånräknas (se de inom parentes anförda talen). Medelåldern uppgick under redogörelseåret till år (24-02 år 1944) mot 24oo under perioden och under perioden Någon bestämd lendens kan ej här utläsas. För landsbygden var medelåldern år och i städerna 24-68, vilket jämfört med år 1944 innebär nedgång på landsbygden men uppgång i städerna. Av skäl, som närmare angivits i tidigare berättelser, måste det uppgivna antalet gifta mödrar till utom äktenskap födda barn under senare år anses väsentligt understiga det verkliga. Däremot har den sedan år 1917 gällande lagstiftningen om trolovningsbarn haft till följd, att antalet trolovade mödrar i förhållande till hela antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap från och ined 1916 till och med 1932 så gott som oavbrutet ökats, från 10 8 % förstnämnda år till 31-5 % sistnämnda år. Under redogörelseåret utgjorde detta tal 29 4 %. De trolovade mödrarnas relativa talrikhet växlar emellertid ganska mycket i olika län och i olika städer. Detta förhållande synes tyda på olika seder å olika orter inom landet, möjligen ock på något olika praxis vid födelsernas inregistrering. Förhållandet mellan hela antalet födda barn och antalet barnaföderskor var under redogörelseåret på mot 1 013o9 år Det överskott av födda barn, som uppstår genom flerbörderna, blir alltid mer än fullständigt uppvägt genom dödfödslarna. Antalet levande födda barn är därför städse något lägre än antalet barnaföderskor. År 1945 var proportionen mellan hela antalet levande födda barn och antalet barnaföderskor på 1000 mot år ) Hela antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap på ej gifta kvinnor i åldern är.

29 FÄDER TILL INOM ÄKTENSKAP FÖDDA BARN. 17* E) Fäder till inom äktenskap födda barn. Bearbetningen av uppgifter rörande fäder till i äktenskap födda barn har omfattat ålder samt kombination mellan fädernas och mödrarnas ålder. Därjämte har i fråga om landsbygden en fördelning på jordbruksbefolkning och övrig befolkning ägt num. Antalet fäder till barn i äktenskap ställer sig för olika åldersgrupper i förhållande till motsvarande medelfolkmängder av gifta män på följande sätt: Redogörelseårets tal äro genomgående lägre än närmast föregående års utom i vissa ay de högsta åldrarna, i vilka antalet fäder till barn i äktenskap dock är obetydligt. Kombinationen av fädernas och mödrarnas ålder meddelas i tab. 18. Närmare bearbetning av dessa uppgifter brukar sparas för tioårsöversikterna. I enlighet med vad inledningsvis påpekats, skedde ingen bearbetning av yrkesuppgifter för fäder till inom äktenskap födda barn under åren Icke heller för de därefter följande åren har någon fullständig yrkesbearbetning skett; dock särskiljas från och med år 1942 de gifta fäder och deras hustrur, som tillhöra jordbruksbefolkningen, vid bearbetningen av materialet för landsbygden från dem, som tillhöra andra yrkesgrupper. Antalet nedkomster inom äktenskap bland jordbruksbefolkningen utgjorde under redogörelseåret 42-s % av hela antalet nedkomster inom äktenskap på landsbygden mot 429 % år Av följande tablå framgå skiljaktigheterna mellan jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning och stadsbefolkning i fråga om de gifta mödrarnas ålder vid nedkomsten, liksom även skilj aktigheterna i fråga om fruktsamhet i relation till det enligt 1945 års folkräkning (tolvtedelssamplingen) vid 1945 års slut befintliga antalet gifta kvinnor; här anförda frekvenstal äro ej jämförbara med de på sedvanligt sätt beräknade fruktsamhetstal som l ) De absoluta talen äro små.

30 18* FÖDDA BARN. förekomma i denna berättelse. De fall, där moderns ålder var okänd, ha ej medtagits i tablån. Av tablån framgår, att mödrarna inom jordbruksbefolkningen i relativt större utsträckning vid nedkomsten tillhöra de högre åldersklasserna än mödrarna inom den övriga landsbygdsbefolkningen och stadsbefolkningen. Frekvenstalen ligga genomgående högre för jordbruksbefolkningen. Någon utpräglad skillnad mellan de båda övriga grupperna kan ej konstateras. En jämförelse mellan de nämnda befolkningsgrupperna i fråga om äktenskapets varaktighet vid nedkomsten utfaller på följande sätt: F) Födda barn. Hela antalet år 1945 födda barn belöpte'sig till , varav levande födda 1 ) och dödfödda. På av medelfolkmängden var antalet levande födda 20MO (20 58 år 1944). Denna relation, som benämnes allmänna födelsetalet, befann sig, bortsett från åren 1920 och 1921, då en rätt stark stegring i nativiteten ägde rum, samt från obetydliga höjningar under en- 1 ) Att skillnaden mellan här anförda definitiva och fornt publicerade preliminära siffror för antalet levande födda (se Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1945) är större än vanligen brukar vara fallet, beror huvudsakligen på det osedvanligt stor» antal barn till i Sverige ej kyrkobokförda utländska mödrar, som under redogörclseåret ingå, bland do födda, och som i stor utsträckning först i samband med statistiska eentrnlbyråns granskning av utdragen ur födelse- och dopböckerna blivit räknade. Se vidare sid. 20*.

31 FÖDDA BARN. 19* staka år, i kontinuerligt sjunkande ända sedan 1800-talet, särskilt efter talets första årtionde, för att nå ett minimum år 1934 (13-ÖS). Sedan dess har talet emellertid varje år (utom 1940, som uppvisade en mindre tillbakagång) successivt ökats t. o. m. år 1944, vars tal var det största sedan år I berättelserna för åren 1935 och 1936 har närmare redogjorts för en beräkning, avsedd att belysa, huru förändringar i befolkningens ålders- och civilståndssammansättning inverka på allmänna födelsetalets utveckling. För redogörelseåret kan i anslutning härtill omnämnas, att antalet födda barn under år 1945, hänfört till samma års civilstånds- och 1910 års åldersfördelning, skulle motsvara ett födelsetal av %» i stället för det observerade födelsetalet %<,. Födelsetalet i städerna höll sig länge på avsevärt lägre nivå än på landsbygden, ehuru skillnaden under senare tid alltmera utjämnats. Fr. o. m. år 1941 har emellertid landsbygdens födelsetal varit lägre än städernas och utgjorde för redogörelseåret medan städernas uppgick till 22-04, vilket motsvarar talet 87 för landsbygden, om städernas födelsetal sättes = 100. De levande födda barnens fördelning på huvudgrupper av landskommuner efter yrkeskaraktär framgår av följ ande sammanställning, som för resp. kommungrupper angiver såväl absoluta som relativa antalet födda. (Ang. kommungruppernas beteckning hänvisas till sid. 6*). För belysning av fruktsamheten efter barnaföderskornas ålder inom olika kommungrupper hänvisas i övrigt till den redogörelse härom, avseende åren och , som meddelades i 1941 års berättelse, sid. 17* 19*. Födelsetalets utveckling i ett antal europeiska länder under senare år framgår av efterföljande (delvis preliminära) uppgifter: Såsom statistiska centralbyrån närmare framhållit i tidigare berättelser, böra internationella jämförelser beträffande fruktsamheten på grundval av allmänna födelsetalet av flera skäl icke tillmätas alltför stor vikt.

32 20* FÖDDA BARN. Samtliga län visa för år 1945 betydligt högre födelsetal än för femårsperioden (se tab. A, sid. 2*), men endast i Uppsala, Gotlands, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Västerbottens län var födelsetalet högre än år Högsta födelsetalet visar som vanligt Norrbottens län med 26-9i /oo. Lägsta födelsetalet har Värmlands län med %, närmast följt av Skaraborgs län med %. I samtliga städer med minst invånare (se tab. B, sid. 4*) företer födelsetalet för redogörelseåret i jämförelse med femårsperioden ökning. Om födelsetalen för redogörelseåret jämföras med motsvarande tal för 1944, konstateras däremot minskning i ungefär halva antalet sådana städer. Med avseende å de födda barnens fördelning efter olika grunder (kön, liv, äktenskaplig eller utom äktenskaplig börd) meddelas följande relativa tal: Antalet födda barn i varje månad redovisas i tab. 19 och 21. Ett närmare studium av hithörande spörsmål ävensom av flerbörderna brukar reserveras för tioårsöversikten. I fråga om dödfödselkvotens variation med moderns ålder meddelas senast tillgängliga uppgifter i 1937 års berättelse (sid. 23*), vartill här hänvisas. Bland födelserna och de födda ingå i samtliga tabeller även sådana fall, där modern varit utländsk medborgare eller s. k. statslös. Då den under kriget ökade immigrationen medfört, att ett flertal sådana fall kommit att ingå i den svenska födelsestatistiken, har för redogörelseåret liksom för de båda närmast föregående åren gjorts en undersökning rörande antalet barn, vilkas mödrar vid nedkomsten saknade svenskt medborgarskap. Av hela antalet levande födda barn kommo år eller 2-16 % på denna kategori mot resp. 476 och OMS % år 1943 samt och 1-53 % år Därest av utländska mödrar födda barn frånräknas, minskas allmänna födelsetalet för år 1943 endast från till 19 25%, men för år 1944 från 20 ss till 20-26% och för redogörelseåret från till 19-93%. I Stockholm voro år 1945 nära

33 DÖDA. 21* 4 % av barnen födda av utländska mödrar, i Västernorrlands och Västerbottens län nära 3 %. I de nordligare länen torde den från finska Tornedalen evakuerade befolkningen ha inverkat mest på dessa tal, i det övriga landet däremot flyktingarna från Estland. G) Döda. Hela antalet dödsfall år 1945 uppgick till ) motsvarande 10 M på varje tusental av medelfolkmängden, mot resp och år Dödstalet för redogörelseåret var med undantag för 1942 och 1943 års tal (resp och V ) det lägsta, som någonsin förekommit i vårt land. Till belysande av huru förändringar i befolkningens ålderssammansättning kunna påverka allmänna dödstalet, kan i detta sammanhang nämnas, att redogörelseårets dödlighet, hänförd till exempelvis 1910 års åldersfördelning, skulle motsvara ett dödstal av 9-64 /oo i stället för det observerade dödstalet V,. Fordom rådde en utpräglad skillnad mellan dödligheten i stad och på landsbygd. Städernas dödstal kunde vara ända till halvannan gång så högt som landsbygdens. Denna skillnad blev småningom allt mindre, och numera är städernas dödstal lägre än landsbygdens. Dödstalet år 1945 för landsbygden var / m medan städernas dödstal uppgick till endast IO02 %». Sistnämnda tal motsvaras av 87-7, om dödstalet för landsbygden sättes = 100. Det är främst den fördelaktiga>re åldersfördelningen i städerna, som gör, att dessa numera uppvisa det lägre dödstalet. Dödstalen i de efter yrkeskaraktär bestämda kommungrupperna (.jfr sid. 7*) framgå av följande sammanställning: Det förtjänar framhållas, att de ovan angivna skilj akligheterna mellan dödstalen till en del äro ett uttryck för de olikheter i fråga om åldersfördelningen, som föreligga beträffande respektive kommungrupper. Dödstalen i de olika länen återfinnas i tab. A (sid. 2*). I jämförelse med motsvarande dödstal för femårsperioden förete redogörelseårets siffror minskning endast för Stockholms, Uppsala, Kalmar, Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands och Jämtlands län. ') Att skillnaden mellan här anförda definitiva och förat publicerade preliminära siffror för antalet döda (se Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1Î345) är större än vanligen brukar vara fallet, beror huvudsakligen på det osedvanligt stora antal ar 1945 avlidna, i Sverige ej kyrkobokförda utlänningar, 60m i stor utsträckning först i sambaud med statistiska centralbyråns granskning av utdragen ur död- och begravningsböckerna blivit räknade. Se vidare sid. 28*.

34 22* DÖDA. Tab. F. Dödstalen, i, efter kön, ålder och civilstånd. ') Dödligheten i första levnadsåret är beräknad ])å antalet levande födda. 2 ) Dödstalet beräknat pä jnedelfolkmängden.

35 DÖDA. 23* De lägsta dödstalen för år 1945 förete Stockholms län (10-06 "/«,) och Göteborgs och Bohus län (10-o7 /< ). Redogörelseåret har icke medfört lägre dödstal än tillförne för något län. Samtliga läns dödlighetsminima kvarstå sedan år 1942 med undantag av Blekinge, Kristianstads, Älvsborgs, Skaraborgs och Norrbottens län, vilkas minima inträffade 1943, samt Jämtlands, vars dödlighetsininimum från 1934 icke underskridits. Dödstalen för städer med minst invånare återfinnas i tab. B sid. 4*. Redogörelseårets tal äro högre än medeltalen för perioden för-de ojämförligt flesta av dessa städer. Dödstalet år 1945 var för mankön %,, för kvinnkön / M. Den tidigare bestående överdödligheten för mankönet har så småningom utjämnats och för enstaka år t. o. m. övergått till lägre dödlighet än för kvinnkönet (jfr för tidigare år tab. L i 1937 års berättelse). För utlänningarnas inverkan på dessa tal under redogörelseåret redogöres å sid. 27*. Beträffande könens dödlighet råder en viss skillnad mellan landsbygd och stad. På landsbygden har nämligen tidigare överdödligheten för kvinnkönet varit påtagligt framträdande. Denna skillnad var under åren obetydlig, men gör sig åter gällande under redogörelseåret, då männens dödstal särskilt för landsbygden var 1122 och kvinnornas / M. I städerna åter har det plägat vara överdödlighet för männen, vilket även var fallet för redogörelseåret, i det att dödstalet för männen var och för kvinnorna 9-81 %. Relativtal belysande dödligheten inom olika åldrar och civilstånd meddelas i tab. F. Könens dödstal äro ej helt jämförbara, då de påverkas av olikheter i fråga om åldersfördelningen; undersöker man förhållandet mellan dödstalen inom de särskilda åldersgrupperna, så befinnes kvinnkönets dödstal inom alla åldersgrupper vara lägre än mankönets (jfr tab. F). Detsamma gäller inom alla åldersgrupper i fråga om varje civilstånd taget för sig, utom för ogifta i åldern år, gifta i åldern och år och förut gifta i åldern år, där männens dödlighet är lägre än kvinnornas. För närmare kännedom om könens olika dödlighetsförhållanden hänvisas till centralbyråns dödlighets- och livslängdstabeller för årtiondet Jämföras talen i lab. F med i tidigare berättelser lämnade uppgifter om de lägsta iakttagna dödstalen för varje särskild åldersgrupp (jfr även tablån å sid. 29* i 1937 års berättelse), så framgår, att året 1945 medfört endast ett nytt dödlighetsminimum, nämligen för femårsklassen år. För övriga klasser utgöra 1942 års dödstal minima med undantag för åldersklasserna 45 50, och år, för vilka 1943 års tal utgöra minima, samt för åldersklassen 5 10 år, för vilken 1941 års dödstal icke underskridits. Spaltas åldersklassen 0 5 år, finner nian icke något nytt dödlighetsminimum för någon av de i tabellen upptagna tre undergrupperna. Några ord må tilläggas om dels de högsta och dels de spädaste åldrarna. En följd av den relativt starka proportion, med vilken åldringarna ingå i." 4S200O. Uefolkningsrörelen t'j4a.

36 24* DÖDA. Sveriges nutida befolkning, är att de även ingå med en hög proportion bland de avlidna. Av samtliga år 1945 avlidna hade 25-3 % överskridit 80 års ålder (24-6 % år 1944); bland männen särskilt var proportionen 22 7 % (21-3 % år 1944), bland kvinnorna 27-9 % (= 1944). Medräknas endast under år 1945 avlidna svenska medborgare, bli resp. tal 25-9, 23-3 och 28-4 %. Beträffande de avlidna hundraåringarna, vilkas antal under året uppgått till 18, meddelas, såsom under de senaste årtiondena plägat göras i statistiska centralbyråns berättelser, några biografiska data. I den efterföljande sammanställningen betecknar»förs.» i kolumnen för födelseorten samma församling, som var den avlidnes hemförsamling vid dödstillfället.

37 DÖDA. 25* Dödligheten i första levnadsåret, beräknad på levande födda under samma år, utgjorde 29-95, vilket är något lägre än 1944 års tal (31 os). Av tidigare år uppvisa endast 1942 med och 1943 med 2894 lägre tal än redogörelseåret. För inom äktenskap födda barn var motsvarande tal 28-38, för utom äktenskap födda (28% respektive 52-JO år 1944). Såsom statistisika centralbyrån i tidigare berättelser framhållit, 1 ) torde skillnaden mellan dessa dödstal i själva verket vara något, ehuru obetydligt, större än som framgår av de anförda siffrorna. Huru dödligheten under första levnadsåret successivt nedgått, framgår vid jämförelse med i föregående berättelser i detta hänseende anförda siffror (jfr bl. a. tab. L i 1937 års berättelse). Inom de olika länen har dödligheten i första levnadsåret under åren samt 1944 och 1945 ställt sig sålunda (avlidna i %, av levande födda): 1 ) Se härom t. es. berättelsen för åren , sid. 64*.

38 26* DÖDA. Skiljaktigheterna mellan de absoluta talen för länen vad angår ett par enstaka år äro i allmänhet så pass små, att tillfälligheter kunna göra sig märkbara. Alltför stor vikt bör följaktligen icke fästas vid dessa dödstal. Gotlands, Uppsala och Stockholms län uppvisa för redogörelseåret de gynnsammaste siffrorna för dödligheten i första levnadsåret. Som vanligt framträda de nordligaste länen med relativt höga tal. Alla ovanstående promilletal för spädbarnsdödligheten ha erhållits genom jämförelse mellan å ena sidan antalet under ett års ålder avlidna barn och å andra sidan antalet levande födda inom samma område och under s a m ma ti d. Denna metod är inom befolkningsstatistiken mycket använd såsom bekväm och ofta nog den enda, som står till buds. En korrektare metod är emellertid att jämföra antalet under ett års ålder avlidna spädbarn tillhörande en viss årskull med hela denna årskull (av levande födda). För närvarande kan en sådan uträkning ej sträckas längre fram i tiden än till 1944 års kull, ty av de år 1945 födda barnen ha åtskilliga avlidit före ett års ålder först under år 1946, men antalet sådana barn kan ännu ej bestämmas, då 1946 års material ej hunnit bearbetas. Vad året 1944 beträffar, ställer sig resultatet av de olika beräkningarna på följande sätt: spädbarnsdödligheten på vanligt sätt beräknad utgör 31 os "/ M (28-94 y 1M år 1943), medan en uträkning enligt den mera korrekta metoden ger värdet / M (29-73 "/«, år 1943). Tidigare har statistiska centralbyrån beräknat risken för olika månadskullar av under redogörelseåret födda barn att avlida före ett års resp. en månads ålder. Senast beräknade sådana risktal, avseende åren , återfinnas i 1937 års berättelse (sid. 32*). Det må framhållas, att nedgången i dödlighet under första levnadsåret för de närmast föregående åren ingalunda tett sig som en likformig minskning av dödsriskerna för olika levnadsmånader, utan i stort sett varit mera påtaglig mot slutet av första levnadsåret. En allt större andel av dödsfallen har till följd härav kommit att förläggas till detta års början. En motsvarande utveckling har även kunnat iakttagas beträffande dödsrisken inom första levnadsmånaden. 1 sistnämnda hänseende kan anföras, att av under nämnda månad avlidna komma för redogörelseåret 769 dödsfall på månadens 5 första dagar, medan för liden motsvarande tal var 700 och för tiden Dödlighetens fördelning på olika månader framgår, vad beträffar de absoluta talen, av tab. 24 och 25. De relativa talen äro införda i fob. G. Av sistnämnda tabell framgår, att månadsdödstalen för landsbygden lågo genomgående högre än motsvarande tal för städerna. En jämförelse med 1944 i fråga om månadsdödstalen för hela riket visar gynnsammare siffror för redogörelseåret utom för februari, maj, augusti och december. - Icke för någon månad har något nytt dödsminimum under redogörelseåret uppnåtts. För månaderna under första kvartalet samt för juni månad kvarstå de under år 1943 uppnådda dödsminima, medan för övriga månader 1942 års minima kvarstå.

39 DÖDA. 27* Tab. G. Dödstalet, i, under olika månader år 1945, jämfört med närmast föregående år. 1 ) För dödsfallens fördelning efter årstid inom olika åldrar hänvisas till tab. 25. (Motsvarande tabell för år 1937 och tidigare år återfinnes i den särskilda årsredogörelsen för dödsorsakerna.) Den uppdelning av de döda på jordbruks-, övrig landsbygds- och stadsbefolkning, som skedde för åren 1942 och 1943 (se senast 1943 års berättelse, sid. 27*), har icke genomförts för åren 1944 och Dödboksutdragens uppgifter rörande i Sverige hemmahörande, avlidna män, som efter all sannolikhet omkommit vid fartygs krigsförlisning, ha underkastats särskild statistisk bearbetning. Resultatet härav kommer att meddelas i den särskilda berättelsen angående dödsorsakerna i riket år Då under redogörelseåret antalet inom riket avlidna utländska medborgare och s. k. statslösa varit ovanligt stort eller mot år 1944 och 261 år 1943, skulle, om endast svenska medborgare inräknats vid dödstalets uträknande, detta för redogörelseåret ha uppgått till /, för männen och loei 7» för kvinnorna i stället för ovan anförda resp /. I nedanstående tablå visas i större åldersgrupper dels antalet under år 1945 i Sverige avlidna män och kvinnor, vilka saknade svenskt medborgerskap, dels dödstal med och utan inräknande av dessa personer, dels slutligen relativa differensen mellan de två sistnämnda sifferserierna. 1 ) Talen beräknade per år. Månaderna reducerade till lika längd.

40 28* NATIVITETSÖVERSKOTTET. Då här i riket kyrkoskrivna utlänningar ej kunnat avräknas från medelfolkmängden, blir differensen något för stor. Tydligt är emellertid, att de avlidna utlänningarna särskilt i åldern år för kvinnorna och år för männen orsakat en ej oväsentlig höjning av dödstalen för dessa åldrar, medan deras inverkan i de högsta åldersgrupperna varit ganska obetydlig. För ett ganska stort antal, 144 män och 5 kvinnor, har åldern ej kunnat fastställas. Det rör sig i fråga om de sistnämnda huvudsakligen om personer, som från koncentrationslägren i Tyskland transporterats till Sverige. Mera detaljerade uppgifter om de avlidna utlänningarnas fördelning efter kön i kombination med ålder och civilstånd ävensom lokalt finnas i arbetstabeller tillgängliga hos statistiska centralbyrån. Nämnas må, att av hela antalet kommo 430 på Malmöhus län och 328 på de båda nordligaste länen. H) Nativitetsöverskottet eller den naturliga folkökningen. a) Hela nativitetsöverskottet i vårt land utgjorde för år personer eller 9 56 / M av medelfolkmängden (jfr tab. 2 och tab. A) mot resp och 9 56 % år Från år 1935 har överskottstalet oavbrutet ökats med undantag för år 1940, då minskningen i antalet födelser förorsakade en tillfällig nedgång. Det lägsta överskottstalet under senare tid, nämligen 2 09 "/»o för år 1935, har ingen gång underskridits sedan år 1810, för vilket år överskottstalet beräknats till 138 / m. Ett utpräglat minimum utvisade därjämte år 1918, då överskottstalet såsom en följd av den s. k. spanska sjukans härjningar utgjorde endast 2-oo n /. Redogörelseårets och 1944 års överskottstal äro de största sedan år överskottstalen för de olika länen, ävensom för landsbygd och städer, framgå av tab. A; för städer med minst invånare finnas befolkningsstatistiska data framlagda i tab. B och däribland jämväl överskottstalet. Under år 1945 förekom icke underskotti någon av dessa städer. Av mindre städer (se tab. 4) var det endast i Vadstena, Skanör med Falsterbo samt Marstrand, som de avlidnas antal översteg de föddas. Ett statistiskt relativtal av betydelse är proportionen mellan levande födda och döda. I vårt land var länge denna proportion i allmänhet ungefär 5 födda mot 3 döda, och i stort sett inträdde knappast någon nedgång i denna proportion. De senare årtiondenas tal voro dock betydligt lägre, men från och med år 1942 har nämnda proportion åter uppnåtts och till och med överskridits. Mellan Sveriges olika län ha i förevarande hänseende länge rått stora och även tämligen konstanta skiljaktigheter. Huru förhållandena gestalta sig för redogörelseåret, visas av följande tal, under jämförelse med femårsperioden och med åren 1943 och Antalet levande födda mot varje hundratal avlidna har utgjort:

41 NATIVITETSÖVERSKOTTET. 29* Det framgår, att samtliga län visa ett kraftigt överskott av födda, varvid som vanligt särskilt höga värden äro utmärkande för de nordligaste länen. Anmärkningsvärt är även det höga värdet för Stockholms stad. b) Nativitetsöverskott av vartdera könet. Storleken av den naturliga folkökningen för vartdera könet har sin betydelse för utjämningen av det kvinnliga överskottet inom folkmängden, vilket överskott tidigare inom Sverige varit i ovanligt hög grad utpräglat. Förhållandet med avseende å de föddas övervikt över antalet avlidna av man- och av kvinnkön har för senare tider i vårt land ställt sig på sätt, som framgår av efterföljande tal: c) Nettoreproduktionstalet. I sammanhang med nativitetsöverskottet ha i de föregående berättelserna fr. o. m. den för åren 1924/1925 nämnts några ord om det s. k. nettoreproduktionstalet. Med detta uttryck förstås det tal, som anger, huru många levande födda döttrar, som med de faktiska fruktsamhets- och dödlighetsförhållandena i genomsnitt komma på varje levande född kvinna. Angående metoden för uträknande av detta nettoreproduktionstal hänvisas till föregående berättelser (senast den för år 1930).

42 30* NATIVITETSÖVERSKOTTET. Med användande av dödlighets- och livslängdstabellen lör femårsperioden 1931) 1940 och med bortseende från det ytterst ringa antalet nedkomster före 15 och efter 50 års ålder skulle en dylik uträkning för de senaste åren taga sig ut på följande sätt: Det återstår nu endast att bestämma det antal levande födda flickebarn, som kan antagas ingå i ovanstående antal nedkomster. I detta syfte multiplicerar man antalet nedkomster med de tal, som för motsvarande år angiva proportionen mellan antalet levande födda flickebarn och antalet nedkomster, resp. 04«3, och Därvid erhållas följande värden å nettoreproduktionstalet: för år 1943, 1uo för år 1944 och i-m för år För de år, som ligga närmast före år 1936, visade nettoreproduktionstalet en tendens att alltmera understiga värdet lo eller den proportion, som är nödvändig för folkstammens bibehållande. Den stegring av talet, som inträdde år 1936 och som med undantag för en obetydlig minskning år 1940 varit utmärkande för alla följande år och för år 1943 medförde, att nettoreproduktionstalet för första gången på mycket länge översteg värdet lo, synes i främsta rummet böra tillskrivas verkan av den under senare år ökade äktenskapsfrekvensen och den härav föranledda ökningen av relativa antalet gifta kvinnor i fruktsamhetsåldrarna. Den under femårsperioden fortgående förbättringen av dödlighetsförhållandena har likaledes bidragit till nettoreproduktionstalets gynnsamma utveckling. I detta sammanhang torde även böra framhållas, att den äktenskapliga fruktsamheten inom olika åldersgrupper är beroende av huru de gifta kvinnorna fördela sig med hänsyn till äktenskapens duration (jfr sid. 14* och bil., sid. 62) och att i följd härav successivt inträdande förändringar i fråga om äktenskapens sammansättning efter duration kunna påverka fruktsamhetslalen och därmed även utvecklingen av nettoreproduktionstalet. I efterföljande sammanställning redovisas nettoreproduktionstalet för vart och elt av åren , genomgående beräknat med användande av dödlighets- och livslängdstabellen för åren :

43 OMFLYTTNING. 31* Till belysande av huru nettoreproduktionstalets utveckling förutom av dödligheten påverkas av förändringar i såväl giftermålsfrekvensen som fruktsamheten, har statistiska centralbyrån, under olika antaganden beträffande giftermålsfrekvens och fruktsamhet men genomgående med användande av dödlighets- och livslängdstabellen för åren , verkställt och i 1939 och 1940 års berättelser meddelat resultatet av vissa beräkningar av nettoreproduktionstalet för åren Angående den vid dessa beräkningar tillämpade metoden hänvisas till 1939 års berättelse (sid. 27*). Motsvarande värden å nettoreproduktionstalet för åren , beräknade enligt dödlighets- och livslängdstabellen för åren , meddelas i efterföljande sammanställning. Värdena för år 1945 måste, till dess beräkningen av desamma kan grundas på definitiva siffror för ålders- och civilståndsfördelningen vid 1945 års slut, anses som preliminära. Om motsvarande, tidigare publicerade värden för föregående år omräknas med användande av den senaste dödlighets- och livslängdstabellen, undergå dessa en stegring av i allmänhet två till tre procent. I) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt. a) Omflyttningen i allmänhet. Antalet till landels särskilda församlingar inflyttade och från desamma utflyttade personer angives i tab. 2. En beräkning enligt dessa siffror ger för redogörelseåret ett inflyttningsöverskott av Om åter från den verkliga folkökningen dragés nativitetsöverskottet ett beräkningssätt, som tvivelsutan är det riktigare uppstår också en flyttningsvinst, i detta fall på personer. Anledningarna till en dylik skiljaktighet äro i korthet berörda förut i denna berättelse och ha i tidigare publikationer av centralbyrån utförligt behandlats. Närmare uppgifter angående bland annat vinst eller förlust genom inrikes omflyttning inom särskilda grupper av landskommuner efter yrkeskaraktär

44 32* OMFLYTTNING. samt på landsbygden och i städerna för vart och ett av åren äro meddelade i berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1940, sid För åren finnas samma uppgifter i berättelsen Befolkningsrörelsen. För redogörelseåret (tiden 7i 31 /i 2 ) lämnas motsvarande uppgifter angående inrikes omflyttning i följande sammanställning: b) Folkbytet med främmande länder. Såsom inledningsvis meddelats ingå från och med år 1939 även mera detaljerade uppgifter om ut- och invandring i berättelsen om befolkningsrörelsen. För redogörelseåret meddelas sådana uppgifter i tab Uppgifterna grunda sig på de nominativa förteckningar över ut- och invandrarna, vilka åtfölja prästerskapets årliga summariska redogörelser för folkmängden i rikets olika församlingar. Hela antalet emigranter och immigranter år 1945, såväl i absoluta som relativa tal, framgår i jämförelse med tidigare år fr. o. m av tab. H. Emigrationens och immigrationens årliga växlingar från längre tid tillbaka redovisas senast i den särskilda berättelsen Ut- och invandring år 1938, sid. 2. Antalet emigranter, som de närmast föregående åren var mycket obetydligt, uppgick år 1945 till ej mindre än 8 261; det är dock här huvudsakligen fråga om utlänningar, som efter krigets slut återvände till sina resp. hemländer. Antalet immigranter åter, som redan föregående år kraftigt ökades, har under redogörelseåret uppgått till , medan nettoinvandringen är eller ungefär lika stor som år Det må emellertid här framhållas, att då redogörelsen avser den kyrkoskrivna befolkningen, endast personer, som varit resp. blivit här kyrkoskrivna, äro inräknade bland emigranter och immigranter. Enligt socialstyrelsens uppgifter minskades antalet utlänningar med vistelsetillstånd från den 1 april 1945 till den 1 juli samma år. Tydligen ha av de c:a norrmän och danskar, som mellan nämnda data lämnade Sverige, endast ett fåtal varit här kyrkoskrivna, liksom ej heller en stor del av de utlänningar med vistelsetillstånd, vilka enligt samma källa funnos i landet vid 1945 års slut, vid sistnämnda tidpunkt varit här kyrkoskrivna. Då emellertid för flertalet av dem vistelsen här torde vara av permanent art, bli de så småningom kyrkoskrivna och redovisas som immigranter, ehuru vanligen för ett senare år än då den verkliga inflyttningen skedde. Ut- och invandringens relativa storlek under år 1945 inom de särskilda länen ävensom för landsbygden, städerna och hela riket meddelas i tab. A (sid. 2*).

45 OMFLYTTNING. Tab. H. Emigranter och immigranter, åren * Folkbytet under de tre senaste åren med de länder, som i detta hänseende äro viktigast, fördelar sig på följande sätt: Av tablån ovan framgår, att 1945 års immigrationsöverskott främst beror på det stora antal ester, vilka under året invandrat eller blivit kyrkobokförda. Även från Tyskland, Finland, Lettland och Polen ha långt flera 1 ) angiver överskott av emigranter

46 34* OMFLYTTNING. personer invandrat än som utvandrat till länderna i fråga, medan motsatsen var fallet med norrmän och danskar. Folkbytet med utomeuropeiska länder har under redogörelseåret varit något livligare än de närmast föregående åren men obetydligt i jämförelse med förhållandena under mellankrigsåren. Fördelningen på kön, ålder och civilstånd framgår för emigranterna av tab. 28 och 30, för immigranterna av tab. 29 och 31. Av följande sammanställning framgår, att medan på 1920-talet emigranterna företrädesvis voro ogifta män och på 1930-talet kvinnor, har under senare år könsproportionen varit jämnare, och under år 1945 dominerade familjerna över de ogifta. Även bland immigranterna har de ogiftas relativa antal varit i nedgående, särskilt i fråga om männen; här har männens övertalighet så småningom minskats och under krigsåren ersatts med överskott av kvinnor. Av de från Estland år 1945 invandrade (eller kyrkobokförda) voro ej mindre än 512 % gifta eller förut gifta och 224 % barn under 15 år, medan endast 14 7 % av männen resp % av kvinnorna tillhörde kategorien ogifta vuxna; på män kommo kvinnor. I sammanhang med redovisningen av folkbytet med främmande länder må till slut omnämnas, att under året erhölls svensk medborgarrätt av följande antal personer, med fördelning å de stater, som i detta hänseende äro för oss viktigast. Siffrorna för de närmast föregående åren bifogas till jämförelse. ] ) Särskilda uppgifter föreligga icke för Österrike för åren

47 OMFLYTTNING. 35* Att redogörelseårets siffra är avsevärt högre än för tidigare år beror på det stora antalet från Estland hit inkomna personer, vilka under år 1945 erhållit svensk medborgarrätt.

48

49 Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år Anm. Skiljaktigheterna mellan denna tabell och tab. ö bero pä att i denna tabell folkmangdeappgifterna vid 1945 års slnt äro i enlighet med tab. 1, Del I av folkräkningsberättelsen. Se anm. till tab. 5. 1

50 2 Tab. 2. Folkökningen och dess ') Från och till de olika församlingarna (inräknad flyttning mellan lands- ocli stadsdel av samma församling inom riket utflyttade (kol ) borde naturligtvis för hela riket vara = 0: likaså borde skill -!0) och antalet personer pä landsbygden, som utflyttat till stadsförsamling inom riket (rad 50, kol. 14) vara l'raga om siffrorna för folkmängden eller dess förändringar; jfr härom berättelsens text. 3 ) För dessa reglcrelscâret. Folkökningen beräknad pii grandval av uppgifterna i tab. 1 för den 31 dee

51 särskilda faktorer, länsvis, år samling). Skillnaden mellan antalet frän församling inom riket inflyttade (kol ) och antalet till förnaden mellan t. ex. antalet personer i städerna, som inflyttat frän landsförsamling inom riket (rad 51, kol. = 0; att gå ej i verkligheten är fallet, beror pä brister i kyrkobokföringen. 2) Häri ingå även rättelser; ringar redogöres i berättelsens text. 4 ) Frän den 31 december föregående är till den 31 december rcdogö BefoJkninysrvrehen t()4.~>.

52 4 Tab. 3. Folkmängden och dess förändringar i var

53 och en av rikets större städer, år

54 6 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR

55 OCH EN AV RIKETS STÖRRE STÄDER, ÅR

56 8 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS STÖRRIS STÄDER, ÅR 1945.

57 Tab. 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer, år ') Avser ordningsntimmer, efter folkmängden räknat, bland rikets samtliga städer vid arets slnt. Rörande de större städerna lämnas utförliga uppgifter i tab. 3, där dock av utrymmesskäl endast de 16 största städerna kunnat medtagas och icke som i tidigare berättelser alla städer med minst inv. Lika utförliga uppgifter Törande de i tab. 3 icke medtagna städerna med minbt inv. finnas i manuskript hos statistiska centralbyrån.

58 10 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER, ÅR ') Su tabellens l:stu sida.

59 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER, ÅR ) He tabellens l:sta sida.

60 12 Tab. 5. Rikets folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, år (Enligt 1945 års folkräknings partiella undersökningar: tolftedelssamplingen.) Anm. Talen i nedanstående tabell, vilka inga i redogörelsen för 1945 års folkräkning, del II: 1 (tab. 4 b), äro uppskrivna att avse hela folkmängden. Uppskrivna tal, som grunda sig på tal understigande 50 i samplingen, äro angivna med medieval stil. Se anm. till tab. 1.

61 TAB. 5 (forts.). RIKETS FOLKMÄNGD EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR

62 14 TAB. 5 (forts.). RIKETS FOLKMÄNGD EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR 1945.

63 Tab. 6. Giftermål, länsvis, år ') Se härom berättelsens text.

64 16 Tab. 7. Vigda, fördelade efter kön, ålder samt första giftet och

65 omgifte, länsvis och i utlandet, efter kyrkoskrivningsort, år

66 Tab. 8. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år

67 19

68 Tab. 9. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år

69 21

70 Tab. 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år

71 23

72 24 Tab. 11. Äktenskapsskillnader

73 och hemskillnader, år

74 26 TAB. 11 (forts.). ÄKTENSKAPSSKILLNADER, ÅR 1945.

75 Tab. 12. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år

76 28 Tab. 13. Barnaföderskor, (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap.

77 länsvis, år Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn utom äktenskap.) 29

78 30 Tab. 14. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap, Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn utom äktenskap.)

79 Tab. 15. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år

80 32 Tab. 16. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden

81 mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år

82 34 Tab. 17. Fäder till under år 1945 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder.

83 Tab. 18. Föräldrarna till under år 1945 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder. 35

84 36 Tab. 19. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år 1945.

85 Tab. 20. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år

86 38 TAB. 20 (forts.). FÖDDA BARN, FÖRDELADE EFTER

87 BÖRDER, LIV, KÖN OCH CIVILSTÅND, LÄNSVIS, ÅR

88 40 Tab. 21. Födda barn i varje månad,

89 fördelade efter liv, länsvis, år

90 42 Tab. 22. Döda, fördelade efter ålder, länsris, ävensom i första och andra levnads-

91 åren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år

92 Tab. 23. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år

93 45

94 TAB. 23 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR

95 47

96 48 Tab. 24. Döda i varje

97 månad, länsvis, år

98 Tab. 25. Döda efter ålder, i varje månad, år

99 51

100 52 Tab. 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år 1945.

101 Tab. 37. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, i hela riket, år (U = sådana, som avlidit innan de hunnit fylla det åldersår, som erhålles genom att subtrahera födelseåret från dödsåret, Ö = sådana, som fyllt ifrågavarande åldersår.) 53

102 54 TAB. 27 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR 1945.

103 TAB. 27 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR

104 56 TAB. 27 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR 1945.

105 Tab. 28. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), vartill utflyttningen uppgivits skola ske, länsvis, år

106 58 Tab. 29. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år 1945.

107 Tab. 30. Emigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket. 59

108 60 Tab. 31. Immigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket.

109 Tab. 32. Emigranter till och immigranter från särskilda länder, fördelade efter kön och civilstånd, år Hela riket. 61 1) Inberäknat de asiatiska delarna. 2 ) luberäknat den europeiska delen.

110 62 Bilaga. Den äktenskapliga fruktsamheten, i, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren och ) 1 ).Motsvarande siffror för vart och ett av åren återfinnas i bilaga till de årliga berättelserna om befolkningsrörelsen för åren

111

112