Årsredovisning 2015 Frölunda Specialistsjukhus

Transkript

1 Sida 1(37) Årsredovisning 2015 Frölunda Specialistsjukhus 1. Sammanfattning Sammanfattning Regionstyrelsen beslutade 3 november att det nya specialistsjukhuset i västra Göteborg ska placeras vid Högsbo sjukhus. Tidigare under året har beslut tagits om att bygga ett specialistsjukhus i Frihamnen. Inget av sjukhusen kommer att ha vårdplatser. Regionstyrelsen beslutade också att bygga ett dagkirurgiskt centrum vid sjukhuset i Frihamnen samt att utreda förutsättningarna för att bygga ytterligare ett dagkirurgiskt centrum i Högsbo. Besluten innebär att Västra Götalandsregionen nu fortsätter arbetet med att utveckla och bygga ut närsjukvården i Göteborgsområdet, projektorganisation kommer bland annat att planera för vilken verksamhet som ska finnas vid de olika sjukhusen. Det beslut som fattades i regionstyrelsen 2013 avseende produktionsstyrning i Västra Götalandsregionen innebär bland annat att proteskirurgi och obesitaskirurgi koncentreras till vissa sjukhus inom regionen. Syftet är att styra på kvalitet och större volymer per sjukhus. På regionstyrelsens sammanträde den 16 juni beslutades att upphandla kataraktoperationer i Göteborgsområdet under perioden Syftet är att öka tillgängligheten och förbättra kvaliteten genom att samla större volymer till ett fåtal platser. Från och med 1 januari 2016 slutar sjukhuset att utföra höft- och knäprotesoperationer liksom kataraktoperationer (grå starr). Dessa operationer kommer att ersättas med dels fotkirurgi och knä- och axel-kirurgi, dels behandlingar inom ögonsjukvård såsom plastikoperationer (ej skönhetsoperationer), skelningsoperationer och diabetesrelaterade behandlingar. Obesitaskirurgin som sjukhuset slutade utföra från och med 1 januari 2015 har redan ersatts med gallvägskirurgi och bråckkirurgi. Detta innebär för sjukhuset stora omställningar och förändringar under 2016, vilket har inneburit ett omfattande internt förändringsarbete under hösten 2015 för att kunna genomföra de så kallade ersättningsuppdragen. Det är fortsättningsvis en stor oro bland sjukhusets patienter men också bland våra medarbetare vad gäller sjukhuset framtid, både på kort och på lång sikt. Denna oro påverkar också sjukhusets möjligheter att rekrytera framför allt läkare. Medarbetarna Kompetensförsörjning har varit en prioriterad fråga och en stor utmaning under Under året har sjukhuset gemensamt arbetat med olika insatser för att kunna rekrytera, behålla och utveckla kompetensen. Sedan flera år pågår försök med uppgiftsväxling mellan olika

2 Sida 2(37) yrkeskategorier vid vissa enheter/mottagningar. Det har blivit allt svårare att kunna rekrytera specialistläkare under Konkurrensen från privata vårdgivare har ökat samtidigt som pågående utredningar om sjukhusets framtid och förändringar av sjukhusets uppdrag har haft en negativ påverkan på våra rekryterings möjligheter. Anlitandet av bemanningsföretag har ökat under året, i takt med att antalet vakanser ökat. Den totala genomsnittliga sjukfrånvaron har minskat jämfört med föregående år från 5,8 procent 2014 till 5,4 procent Patientsäkerhet Sjukhuset har under många år strategiskt arbetat med att förbättra patientsäkerheten samt stärka patientsäkerhetskulturen. Säkerheten behandlas som en stående punkt på agendan för sjukhusets ledningsgrupp. Centrala delar i sjukhusets patientsäkerhetsarbete är att bibehålla och ständigt förbättra patienternas trygghet, vård i rätt tid, god hygien och god kommunikation. Sjukhusets samtliga verksamheter har under 2015 deltagit i patientsäkerhetsronder, vilket överlag har upplevts positivt bland såväl sjukhusets ledning som verksamheterna verksamhetsrepresentanter. Förbättringsområden inför 2016 har identifierats, vilka sjukhuset kommer att arbeta med under Arbetat med systematisk återkoppling från patienter och anhöriga via patientenkäter och patientdialoger har fortsatt. Syftet är att utveckla en mer patientfokuserad vård samt att öka förståelsen för enskilda patienters behov av sjukvård och förväntningar på vården. Ekonomi Frölunda Specialistsjukhus samlade vårdproduktion 2015 är lägre än planerat, vilket förklaras av läkarvakanser, sjukfrånvaro samt föräldraledighet. Inom radiologin har en samverkan med Kungälvs sjukhus startat kring bland annat läkarbemanning. Sjukhuset har arbetat vidare med att öka antalet remittenter till röntgen. Sjukhusets utökade diabetesuppdrag 2015 har justerats till följd av svårigheter att rekrytera specialistläkare inom diabetologi. För att minska väntetiderna till ögonbottenfoto erhöll sjukhuset i samband med justeringen ett utökat uppdrag inom denna verksamhet. Frölunda Specialistsjukhus uppnår således inte en ekonomi i balans 2015 utan redovisar ett negativt resultat med 1,1 mnkr. Sjukhuset fick inför 2015 godkänt att använda 500 tkr av eget kapital för insatser i samband med kommande förändringsprocess varför det negativa resultatet slutar på 600 tkr. Sjukhuset har under 2015 arbetat med att förbereda chefer inför kommande förändringar samt arbetat med processtöd för att utveckla arbets- och samarbetsformer för sjukhusets chefer.

3 Sida 3(37) Beviljat utnyttjande av eget kapital på 500 tkr är förbrukade under Sjukhuset bedömer att man inte kommer att klara produktionsuppdraget under första kvartalet I dagsläget görs bedömningen att sjukhuset tappar cirka besök och behandlingar. Förutsättningarna ser ut att förbättras under andra kvartalet, förutsatt att inga ytterligare vakanser uppstår. Fastigheten Säkerheten och statusen på sjukhusets lokaler har under året ytterligare förbättrats. Frölunda Specialistsjukhus har avtal med Västfastigheter för löpande service och underhåll, vilket medför en god samverkan och en uppgraderad service till sjukhuset. Upprustning/översyn av sjukhusets lokaler pågår fortlöpande för att garantera god patientsäkerhet, tillförsäkra en god arbetsmiljö samt en god tillgänglighet för patienter med funktionshinder i sjukhusets lokaler. Framtiden Verksamheten vid Frölunda Specialistsjukhus visar fortsatt på goda resultat och har mycket nöjda patienter. Frölunda Specialistsjukhus vill se framåt och fortsätta utveckla en patientfokuserad vård genom ett fortsatt välutvecklat teamarbete. Sjukhuset hoppas fortsättningsvis kunna rekrytera, behålla och utveckla våra kompetenser, liksom arbeta mer resurseffektivt. Vi ser också att det finns möjligheter att förbättra och öka samverkan med andra sjukhus och med Närhälsan inom Göteborgsområdet. 2 Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Sjukhusets miljöledningssystem är väl känt bland medarbetarna och hålls aktivt genom information i linjen, via APT och informationsträffar. Sjukhuset har genomfört alla aktiviteter i den handlingsplan som finns upprättad för sjukhusets miljöarbete. Fokus har legat på två områden, resurshantering och energi, och internrevision har genomförts med stöd av sjukhusets miljösamordnare och miljöombud. Kemikalier övervakas kontinuerligt på enheterna och säkerhetsblad hålls aktuella enligt särskild rutin. Riskanalyser har genomförts på berörda enheter gällande faro-märkta produkter. Miljöredovisning och inrapportering av miljödata har sänts in till Västra Götalandsregionens miljöavdelning enligt tidsplan. Vidare redovisning av 2015 års miljöarbete återfinns under rubriken Verksamhetens miljöarbete.

4 Sida 4(37) Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Sjukhuset har under året arbetat enligt den upprättade handlingsplan som finns för 2015 års hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter. Mål Patienten är en medaktör i vården Strategier/ Aktiviteter Framgångsfaktorer Uppfylla kriterierna för Aktiviteter enligt hälsofrämjande sjukhus handlingsplanen för samt följa de nationella hälsofrämjande arbete riktlinjerna för 2015 sjukdomsförebyggande metoder Mätetal/måltal Indikatorer hälsofrämjande hälsooch sjukvård (HFS) enligt vårdöverenskommelse (VÖK) 2015 Verka för hälsovinst hos medborgare och patienter Fortsatt aktivt arbete med rökstopp inför operation Antal recept enligt FaR ska öka Fortsatt aktivt arbete med förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) Fortsatt arbete med AUDIT i relevanta patientgrupper Fysisk aktivitet på recept (FaR) Sjukhuset har FaR-samordnare som aktivt arbetar med att öka förskrivningen av fysisk aktivitet på recept. Resultaten för 2015 är positivt och antalet recept har ökat från 170 stycken 2014 till 214 stycken AUDIT AUDIT används för att uppmärksamma riskbruk av alkohol hos patienterna på smärtcentrum, gynekolog- samt öronmottagningen. Under 2015 har även medicinmottagningen startat införande av verktyget AUDIT inom relevanta patientgrupper.

5 Sida 5(37) Rökstopp inför operation Arbetet med "Rökstopp inför operation" fortsätter och är rutin vid alla opererande enheter. Patienter som svarar ja på frågan i hälsodeklarationen om rökning får information av behandlande läkare om tobakens negativa effekter och ökning av komplikationsrisken. Sjuksköterskan informerar vidare och ger patienten en rökstoppsfolder med hänvisning till tobaksavvänjare. Under 2016 kommer en ny regiongemensam modul i MELIOR att införas, vilken skapar förbättrade förutsättningar för dokumentation och uppföljning. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna. Arbetet med förbättrad tillgänglighet pågår kontinuerligt genom bland annat medicinsk prioritering av remisser enligt gränsdragningsriktlinjerna mellan specialistsjukvård och primärvård/egenvård och genom produktionsplanering. Sjukhuset har under 2016 haft vakanser inom flera specialiteter och ett aktivt rekryteringsarbete pågår kontinuerligt. Om timanställda vikarierande läkare ej finns har bemanningsläkare anlitats som en sista utväg. Sjukhuset håller vårdgarantin till besök och behandling till de flesta mottagningarna. De mottagningar, som inte lyckats hålla vårdgarantin december 2015 är medicinmottagningen och smärtmottagningen. Sjukhusets arbete med att minska andelen uteblivna besök till läkare visar fortsatt på låg andel, 2,7 % för 2015, vilket är i nivå med föregående år. Se även 4.1 Vårdgaranti- tillgänglighet Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Sjukhuset arbetar fortsatt med en kvalitetsdriven vård- och verksamhetsutveckling, dels genom sitt processorienterade arbetssätt men också med stöd av inrättade förbättringstavlor på enheterna för daglig visualisering. Mål Vi har goda medicinska resultat Strategier/ Aktiviteter Framgångsfaktorer Basera arbetet på Revidera sjukhusets socialstyrelsens processmodell enligt definition av God vård: VGR:s riktlinjer Kunskapsbaserad vård Mätetal/måltal Bibehålla och förbättra sjukhusets medicinska resultat i samtliga obligatoriska kvalitetsregister Värdeskapande processer i ständig förbättring Inrätta system för uppföljning på alla nivåer Uppfylla de måltal som finns i Kvartalen

6 Sida 6(37) Avsätta tid för kvalitetsoch utvecklingsarbete Identifiera och prioritera ett fåtal sjukhusövergripande processer Fortsatt arbete med diagnosprocesser på enheterna inklusive framtagande av relevanta utfallsmått Antal relevanta utfallsmått som mäts och följs upp Processutveckling Sjukhuset har under året reviderat sin processmodell och en del av den sjukhusgemensamma utvecklingsdagen ägnades åt förutsättningar för fortsatt processutveckling. Medarbetarna fick också ta del av en presentation av ett internt processarbete från öron-näs halsmottagningen och Marie Sjögren, som innehar har rollen som regional processägare, delade med sig av sina erfarenheter från processarbetet inom hjärntumörvården i Väst. Under kommande verksamhetsår kommer sjukhuset arbeta vidare med de sjukhusövergripande processer som har identifierats och prioriterats. Resultat och utfallsmått Flertalet av de indikatorer som redovisas i Kvartalen berör akutverksamhet och berör således ej Frölunda Specialistsjukhus. För de indikatorer som berör planerad vård når sjukhuset målen. Enheterna har under året arbetat med att ta fram relevanta uppföljningsmått, vilket har resulterat i 12 mått som ska mätas och följas upp under Sjukhuset har rapporterat in sina resultat i relevanta kvalitetsregister. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård Extern hemsida, patientinformation och TV-skärmar Via sjukhuset externa hemsida kan information inhämtas om vilka patienter som tas emot vid respektive mottagning och att patienterna tas emot genom remiss från läkare på vårdcentral eller så kallad egenremiss. Under 2015 har samtliga enheter fått TV-skärmar placerade i väntrummen. På dessa skärmar visas patientinformation aktuell för respektive verksamhet samt sjukhus- och regiongemensam information som till exempel information om Vårdguiden 1177 och Journal via nätet.

7 Sida 7(37) Sms, brev och 1177 Vårdguidens e-tjänster Flertalet enheter på sjukhuset uppmanar patienter via brev att ta kontakt med sjukhuset för att i dialog med aktuell enhet boka sitt mottagningsbesök. De patienter som har önskat smspåminnelse om besökstiden har fått det. Sjukhuset har arbetat aktivt för att öka användandet av 1177 Vårdguidens e-tjänster och antalet konton ökar kontinuerligt hade sjukhuset 2768 ärenden, jämfört med 2030 stycken Antalet ärenden ökar på samtliga enheter. Våren 2016 kommer en information- och inspirationsinsats genomföras riktad till sjukhusets administratörer för 1177 Vårdguidens e-tjänster, i syfte att fortsätta att uppmuntra användandet av dessa tjänster. Patientdialog och patientenkäter Sjukhuset har fortsatt arbetat med regelbundna patientdialoger vår och höst, där patienter och närstående/medföljare får dela med sig av upplevelsen av sitt besök samt diskutera frågor utifrån olika teman. Patienterna får även möjlighet att besvara sjukhuset egna patientenkäter två gånger per år samt ges även där möjlighet att lyfta egna förbättringsförslag och övriga synpunkter. Teman från dialogerna, enkätfrågor samt deltagande och resultat redovisas vidare under rubriken Systematisk återkoppling. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Samverkan med primärvården Sjukhusets verksamhetschef har haft regelbundna möten med chefer inom Närhälsan samt representanter för de privata vårdcentralerna. Vid dessa möten har aktuella gränsdragningsfrågor mellan sjukhusets specialiteter och primärvården diskuterats, hur vi kan samverka för patienternas bästa, för ökad tillgänglighet och förbättringsområden hos respektive verksamheter utifrån avvikelsehanteringen. Vårdenhetsöverläkaren på medicinmottagningen har startat ett diabetesnätverk med diabetesansvariga läkare och sjuksköterskor från remitterande vårdcentraler för erfarenhetsoch kunskapsutbyte. Första mötet var mycket uppskattat av deltagande medarbetare på sjukhuset och från primärvården. Samverkan mellan sjukhusets enheter Patienter vid sjukhusets hudmottagning som fått diagnosen hudtumör som behöver opereras har i de allra flesta fall tagits om hand vid sjukhusets kirurgmottagning (lokalisation på kroppen) eller öronmottagningen (lokalisation huvud-hals). Den läkare som då opererar patienten har då tillgång till fullständig journal och många gånger även tillgång till ett foto av förändringen (i den elektroniska journalen). Om något varit oklart inför operationen har

8 Sida 8(37) aktuell hudläkare tillfrågats direkt. Samverkan med andra sjukhus i regionen Sjukhusets hjärtspecialist har telefonledes deltagit i rond med thoraxkirurger och hjärtspecialister vid remittering av patient för ställningstagande till hjärtklaffsoperation. Hudspecialisterna vid sjukhuset har regelbundet deltagit i klinikkonferenser med hudläkare från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och privata vårdgivare. Samverkan går till på så sätt att utvalda patienter möter en grupp läkare, där man gemensamt kommer fram till beslut om diagnos, utredning och behandling. När sjukhuset har fått remiss/er för någon diagnos vi inte har inom våra verksamhetsområden har remissen vidarebefordrats, i de flesta fall till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. För att genomföra beslutet om att sjukhuset inte skall operera höft- och knä-protespatienter har diskussioner förts med företrädare för ortopeden Sahlgrenska Universitetssjukhuset med målsättningen att patienterna inte skall behöva komma på extra läkarbesök under övergångsperioden. (Indikatorn "återinskrivna inom 30 dagar 65 år och äldre" är inte relevant för sjukhusets verksamheter) Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Sjukhuset har under året arbetat utifrån Likabehandlingsplan, Frölunda Specialistsjukhus Fokusområden, mål och åtgärder, patientperspektivet Mål: Alla patienter som remitteras till, är i kontakt med eller besöker Frölunda Specialistsjukhus skall handläggas, bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. (Den indikator som anges i anvisningarna inte relevant för sjukhusets verksamheter) Se även 4.3 Jämlik vård Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen I sjukhusets verksamhetsplan för 2015 har målet inom medarbetarperspektivet varit att sjukhuset ska kunna rekrytera, behålla och utveckla rätt kompetens. I kompetensförsörjningsplanen för perioden beskrivs insatser på kort och lång sikt för att kunna attrahera, rekrytera behålla och utveckla rätt kompetens. Under 2015 har sjukhuset prioriterat följande insatser:

9 Sida 9(37) Läkarförsörjning på kort och lång sikt. Under 2015 fick sjukhuset delvis nya uppdrag till följd av beslut om produktionsstyrning vilket har påverkat läkarförsörjningen och kompetensbehovet inom främst ortopedin och inom ögonsjukvården. Personalomsättningen bland läkare har ökat och det har blivit betydligt svårare att rekrytera specialistläkare/ överläkare. Vi har också sett att konkurrensen från den privata sjukvården i Göteborg har ökat. Sjukhuset kommer under 2016 att ta fram en ny kompetensförsörjningsplan med insatser som långsiktigt kan trygga kompetensförsörjningen. Sjukhuset behöver arbeta mer aktivt med utlandsrekrytering, profilering i sociala medier och på webben och med ett framtida utbildningsuppdrag. Inom radiologin har sjukhuset inlett ett samarbete med Kungälvs sjukhus angående bland annat läkarbemanning. Uppgiftsväxling är ett område som har prioriterats i flera år vid sjukhuset. Goda exempel har utvecklats vid bland annat Ögonmottagningen, Kirurgmottagningen och Gynekologmottagningen. Under 2016 kommer sjukhuset att arbeta mer systematiskt med uppgiftsväxling enligt den regionala modell som är framtagen samt lyfta in dessa insatser i kompetensförsörjningsplanen. Insatser för att attrahera, rekrytera och behålla medicinska sekreterare har prioriteras 2015 och fler insatser kommer att genomföras Det har gjorts en översyn av bemanning och samordning av resurser. Vi har anställt så kallad resurssekreterare som kan avlasta vid vakanser och frånvaro. Distansarbete kommer att införas på försök from Kompetensutvecklingsinsatser som har riktats till medicinska sekreterare har genomförts. Under 2016 kommer möjligheten att införa så kallad incheckningsautomater att möjliggöra en översyn av sjukhusets receptions- och kassafunktioner. En treårig kompetensutvecklingsplan har tagits fram vid de flesta av sjukhusets enheter för att kunna säkerställa kompetensbehovet på längre sikt. Hösten 2015 genomfördes en medarbetarundersökning. Sjukhuset hade ett samlat värde i enkäten, den så kallad prestationsnivån på 69 vilket är ett bättre resultat än genomsnittet för Hälso-och sjukvården inom Västra Götalandsregionen. Sjukhusets styrkor finns inom områdena, effektivitet, medarbetarkraft, socialt klimat och lärande i arbetet. Sjukhuset har sina förbättringsområden inom främst delaktighet och målkvalitet. Sjukhuset arbetar nu med att ta fram lokala handlingsplaner vid samtliga arbetsplatser som ska vara klara per 31/ En övergripande handlingsplan för sjukhuset ska presenteras senast den 31/5. Regionstyrelsen har utifrån målet att trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen valt ut två indikatorer för uppföljning. Dessa är: 1. Resultatet i medarbetarenkäten 2015 angående SKL:s frågor om hållbart medarbetarengagemang, (HME) ska ligga på ett samlat värde på minst 75 %. Resultatet vid sjukhuset var 81,2 %. 2. Resultatet i medarbetarenkäten angående delfrågan, andelen som gärna rekommenderar Västra Götalandsregionen som arbetsgivare ska uppgå till minst 60 %. Resultatet för sjukhuset var 55,1 %.

10 Sida 10(37) 3 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Frölunda Specialistsjukhus verksamhetsplan/förändringsagenda 2015 utgår från regionfullmäktiges mål, regionstyrelsens planeringsdirektiv 2015 (RS ) och vårdöverenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnd 5. I sjukhusets verksamhetsplan/förändringsagenda 2015 är målet inom ekonomi att ha en ekonomi i balans med utrymme för utveckling. Sjukhuset är beroende av en ekonomi i balans för att långsiktigt bedriva verksamhet med kvalitet. Tillgängliga resurser ska nyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamhet och ekonomi. Sjukhuset arbetar för att uppnå största möjliga hälsovinst med tillgängliga resurser. Att uppnå kostnadseffektivitet ingår som en viktig del i sjukhusets processer. sjukdomsförebyggande aktiviteter. Mål Ekonomi i balans med utrymme för utveckling Strategier/ Aktiviteter Framgångsfaktorer Systematisk uppföljning Månadsvis uppföljning av ekonomi och av ekonomi och prestationer prestationer Dialogmöten med vårdenhetschef och våtrdenhetsöverläkare i maj/juni och september Mätetal/måltal Budget minst ± 0 Åtgärdsplan med fokus på att uppnå en verksamhet i balans 2016 kommer inom kort att delges Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus. Alla verksamheter ska arbeta för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten samt öka sin produktivitet och effektivitet. Regionstyrelsen ska följa upp arbetet och tillse att resultatet kan jämföras inom och mellan verksamheterna Uppföljning har skett och sker kontinuerligt av personal, ekonomi och prestationer i nära dialog mellan verksamhetsföreträdare och ledning. En viktig del i sjukhusets kvalitetsarbete är att sjukhusets processer är resurseffektiva. Sjukhuset arbetar aktivt med omvärldsbevakning genom till exempel kvartalen och månadsfakta. Under andra hälften av 2016 har sjukhuset i nära samråd med koncernkontoret planerat "ersättningsuppdrag" för de uppdrag som sjukhuset lämnat ifrån sig till följd av regiongemensam produktionsstyrning. I stället för knä- och höftprotesoperationer har

11 Sida 11(37) sjukhuset fått ett utökat uppdrag av artroskopiska operationer och fotkirurgi inom ortopedi. Kataraktoperationerna inom ögonsjukvården har ersatts med ögonnära plastikoperationer, fler skelningsoperationer och fler mottagningsbesök och behandlingar av diabetespatienter. Inom ortopedi har tidigare protesoperatörer valt att byta arbetsgivare och rekrytering av nya läkare har dels skett och pågår fortfarande. Inom ögonverksamheten har verksamhetsförändringen krävt viss fortbildning men bedöms klaras med nuvarande medarbetare. Utifrån problem med väntetider till ögonbottenfotografering för diabetespatienter inom regionen har sjukhuset under 2015 tagit på sig ett utökat uppdrag. Detta uppdrag engagerar både diabetesmottagningen och ögonmottagningen. Beställarna ska i dialog med utförarstyrelserna säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämnt över hela organisationen Frölunda Specialistsjukhus arbetar inom alla områden och nivåer kontinuerligt med att effektivisera sjukhusets olika processer för att säkerställa effektiviseringskravet. Sjukhuset har bra samarbete och dialog med hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli rörande sjukhusets ekonomi. Alla nämnder och styrelser ska jämtegrera budgetar och årsredovisningar. Regionstyrelsen ska i regionens gemensamma årsredovisning redovisa resultatet av de samlade arbetet hos verksamheter och förvaltningar... Frölunda Specialistsjukhus arbetar kontinuerligt med jämställdhetsfrågor. I sjukhusets likabehandlingsplan för perioden beskrivs insatser som riktar sig till såväl medarbetare som patienter. Under 2015 har sjukhuset fortsatt samarbete med Kunskapscentrum för jämlik vård för att analysera smärtcentrums patienter ur ett genusperspektiv. Se även 4.3 Jämlik vård I sjukhusets likabehandlingsplan finns flera mål inom medarbetarperspektivet som bygger på diskrimineringslagstiftningen och VGR:s policy för jämställdhet och mångfald. I sjukhusets verksamhetsplan för 2015 framgår att sjukhuset har som målsättning att nå målen i planen. De viktigaste områdena i planen är: Jämställdhetsplan att sjukhusets chefer och medarbetare arbetar aktivt med att nå målen i likabehandlingsplanen och att frågor om jämställdhet integreras i i det löpande arbetet Yrken att sträva efter att yrkesgrupperna i organisationen blir jämställda Ledning att den högsta ledningsgruppen är jämställd Chefskap att kvinnor och män har samma möjligheter att bli chef

12 Sida 12(37) Lön att det inte finns några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män Ohälsa att sjukfrånvaron fördelar sig lika mellan kvinnor och män Föräldraskap att andelen som har tagit ut föräldraledighet fördelar sig lika mellan könen Deltid att sysselsättningsgraden fördelar sig lika mellan könen Trygghet att anställningsformerna fördelar sig lika mellan könen 4. Verksamheten Frölunda Specialistsjukhus bedriver planerad specialistsjukvård av länssjukvårdskaraktär inom specialiteterna kirurgi, ortopedi, öron-näsa-hals, ögon, hud, gynekologi, medicin (diabetologi och kardiologi), neurologi, algologi (smärta), anestesi, röntgen och sjukgymnastik. Sjukhuset har en operationsavdelning och en vård/övervakningsavdelning med femdygnsvård. I sjukhusets verksamhetsplan beskrivs sjukhusets vision: "Frölunda Specialistsjukhus - en nationell förebild för planerad specialistsjukvård med patienten i fokus", samt vår gemensamma kultur, långsiktiga mål, strategier/framgångsfaktorer, mål och mätetal. Till följd av beslut i Regionstyrelsen om regiongemensam produktionsstyrning ( , RS ) ska sjukhuset från årsskiftet inte längre utföra höft- och knäprotesoperationer inom ortopedi samt kataraktoperationer inom ögonsjukvården. Under 2015 har sjukhuset i samråd med koncernkontoret tagit fram ersättningsuppdrag utifrån befolkningens behov av sjukvård och sjukhusets resurser och kapacitet inom ortopedi och ögonsjukvård. Enheternas planeringsdagar har besökts av sjukhusdirektör/verksamhetschef, HR-chef, utvecklingschef och verksamhetsutvecklare med fokus på verksamhetsplan 2015, medarbetarenkäten och kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Samtliga chefer och vårdenhetsöverläkare har arbetat med att förbättra sjukhusets systematiska uppföljning inom medicinska resultat genom framtagning av enhetsspecifika utfallsmått och uppföljning av dessa. Vår vision Frölunda Specialistsjukhus - en nationell förebild för planerad specialistsjukvård med patienten i fokus. Vår gemensamma kultur Patienter och närstående ska alltid känna sig välkomna

13 Sida 13(37) Patienten är en medaktör i sin vård och behandling Verksamheten präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt Teamarbetet är en viktig förutsättning att nå bästa möjliga resultat Alla medarbetare strävar efter att ständigt utveckla vården Sjukhusets enheter samverkar med varandra och andra vårdgivare Vårt uppdrag Vi skapar hälso-och sjukvård av högsta kvalitet genom att: utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, för patientens bästa och för att hushålla med resurserna arbeta förebyggande och hälsofrämjande så att invånarna kan hålla sig friska längre, undvika sjukdom och uppleva hög livskvalitet utveckla sammanhålla vårdprocesser och samverka med övriga vårdaktörer för att kunna erbjuda den bästa vården erbjuda goda möten i vården så att patienter och närstående känner sig professionellt bemötta vara en attraktiv arbetsgivare dit kompetenta medarbetare söker sig, utvecklas och har förutsättningar att göra ett gott arbete utveckla och aktivt ta del av ny kunskap Långsiktiga mål Vi har en patientfokuserad vård Vi kan rekrytera, behålla och utveckla rätt kompetens Vi arbetar resurseffektivt Verksamhetens mål enligt verksamhetsplan 2015 Vi har en patientfokuserad vård, med tre fokusområden: 1. Patienten är en medaktör i vården (se RF:s mål om ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete och 4.9 Systematisk återkoppling)

14 Sida 14(37) 2. Vi har hög patientsäkerhet (se 4.6 Patientsäkerhetsarbetet) 3. Vi har goda medicinska resultat (se RF:s mål "Alla verksamheter ska arbeta för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten samt öka sin produktivitet och effektivitet.") 4.1 Vårdgaranti - tillgänglighet Sjukhuset uppfyller vårdgarantin till läkarbesök till 97 % och till behandlingar till 100 %. Motsvarande siffror för kvalificeringskravet till "kömiljarden" är 83 % till besök och 83 % till behandlingar (dec 2015). Att sjukhuset per december 2015 inte till 100 % uppfyller vårdgarantin beror på ett större antal läkarvakanser, högre sjukfrånvaro och mer föräldraledighet inom läkargruppen under Prestationer Frölunda Specialistsjukhus samlade vårdproduktion 2015 är lägre än planerat, vilket beror på ett flertal läkarvakanser, sjukfrånvaro och föräldraledighet. För närvarande har sjukhuset ett antal läkarvakanser på grund av pensioneringar och andra avgångar. Rekrytering av läkare pågår inom specialiteterna kardiologi, kirurgi, ortopedi, neurologi och öron-näsa -hals. Inom radiologin har en samverkan skett under 2015 med Kungälvs sjukhus kring bland annat läkarbemanning. Sjukhuset har under året arbetat vidare med att öka antalet remittenter till röntgen. Sjukhusets utökade diabetesuppdrag 2015 för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har justerats till följd av svårigheter att rekrytera specialistläkare inom diabetologi. För att minska väntetiderna till ögonbottenfoto erhöll sjukhuset i samband med justeringen ett utökat uppdrag inom denna verksamhet. Tabell Prestationsredovisning 2015

15 Sida 15(37) Öppenvård Antalet öppenvårdsbesök visar på en negativ budgetavvikelse på besök, vilket motsvarar en avvikelse på 3,0 procent. Den huvudsakliga orsaken till den negativa avvikelsen är läkarvakanser och annan frånvaro, däremot har antalet övriga besök (besök till andra personalgrupper än läkare) ökat jämfört med budget. Jämfört med föregående år har antalet läkarbesök minskat med och övriga besök ökat med 868. Slutenvård Antalet sjukhusvårdtillfällen visar på en negativ budgetavvikelse på 191 och antalet DRGpoäng visar på en negativ budgetavvikelse på 117 poäng. Jämfört med föregående år har både antal sjukhusvårdtillfällen och DRG-poäng minskat, vilket bland annat förklaras av att sjukhuset som följd av regiongemensam produktionsstyrning från och med 2015 slutade att utföra obesitasoperationer motsvarande 40 sjukhusvårdtillfällen. Sammanvägda prestationer En metod är framtagen av hälso- och sjukvårdsavdelningen där öppen- respektive slutenvårdsprestationer räknas om till poäng, som benämns sammanvägda prestationer. Diagram Sammanvägda prestationer 2015 jämfört med 2014 Sjukhusets sammanvägda prestationer visade på en negativ budgetavvikelse på 5,1 procent.

16 Sida 16(37) Jämfört med föregående år har de sammanvägda prestationerna minskat med 3,1 procent. Produktionskapacitetsstyrning Sjukhuset har haft svårigheter att uppnå volymerna avseende produktionskapacitetsstyrning på grund av framför allt läkarvakanser, sjukfrånvaro och föräldraledighet. Nedan beskrivs ytterligare faktorer som påverkat utfallet. Tabell Antal besök Inom gynekologmottagningen har fördelning mellan första besök och efterföljande besök förändrats på grund av att sjukhuset tagit på sig ett större uppdrag inom cellförändringar, en patientkategori som har behov av fler efterföljande besök. Tabell Antal behandlingar Sjukhuset har utöver beställd volym utfört ytterligare 5 knä-och höftledsplastiker. När det gäller antal utförda kataraktoperationer beror avvikelsen på att patienterna avbokat sina operationstider av olika anledningar. Eftersom sjukhuset från och med 2016 inte ska

17 Sida 17(37) utföra kataraktoperationer har det inte funnits några patienter på väntelistan att boka in. Då väntetider till operation av hudtumörer ska vara korta har öron-näs-halsmottagningen prioriterat behandlingar, vilket påverkat antalet första besök. 4.3 Jämlik vård Sjukhusets mål är att alla patienter som remitteras till, är i kontakt med eller besöker Frölunda Specialistsjukhus skall handläggas, bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Jämställdhetsarbetet skall genomsyra alla verksamheter och all uppföljning och rapportering. I sjukhusets likabehandlingsplan har sjukhuset under 2015 prioriterat följande insatser: Patientinformation Vid uppdatering av patientinformationer har verktyget "Skrivhjälp för jämlik text" använts för att undvika diskriminerande och värdeladdade ord. Vid överrapportering av patienter mellan enheter har det standardiserade verktyget SBAR (situation, bakgrund, aktuellt tillstånd och rekommendation) använts i ökande omfattning för att kvalitetssäkra informationsöverföringen och minska risken för ojämlik rapportering. Sjukhuset har i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård även fortsatt arbetet med metodiken "Teach back", vilken bland annat används vid neurologmottagningen, kirurgmottagningen och vårdavdelningen. Genom att be patienterna återberätta vilken information de tagit emot uppmärksammar personalen om att viktig information inte gått fram och får härigenom möjlighet att komplettera informationen till patienten. Patientinformation specifikt riktad till barn respektive ungdomar finns till exempel på hudmottagningen. Hälsodeklarationen inför operation har uppdaterats under året. Den nya versionen har prövats och återkoppling på den nya versionen har lämnats av både patienter och medarbetare. Planen är att framöver översätta hälsodeklarationen till engelska, men många synpunkter har inkommit och den slutgiltiga versionen är ännu inte klar. Önskvärt vore att ha en elektronisk version som patienterna kan fylla i direkt till sin journal, så att innehållet blir sökbart (till exempel tobaksanamnes). Utifrån en händelseanalys har sjukhuset infört som rutin att dubbeltid bokas vid förstabesök för patienter som är i behov av tolk. Patientenkäter I sjukhusets egen patientenkät får patienten välja mellan alternativen man/pojke, kvinna/flicka och annan för att ge ett alternativ förenligt med könsöverskridande identitet. Fysisk tillgänglighet Sjukhusets lokaler har inventerats och uppdaterats i tillgänglighetsdatabasen. Från januari 2015 har sjukhuset utökat öppettiderna för huvudentrén för att öka tillgängligheten för fysiskt funktionshindrade.

18 Sida 18(37) Uppföljning Sjukhuset arbetar med könsuppdelad statistik och har inte funnit några omotiverade skillnader. De två patientgrupper som skall analyseras ur ett genusperspektiv för året 2015 är patienter på smärtmottagningen och patienter med diabetes. Genusanalysen av smärtmottagningens patienter sker i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård och är en fördjupning och fortsättning på förra årets genusanalys från smärtmottagningen. 4.5 Beläggning Sjukhuset bedriver planerad vård på övervakning/vårdavdelning måndag till fredag och har inget akutuppdrag. Därigenom har sjukhuset inga överbeläggningar eller utlokaliseringar. 4.6 Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet Sjukhuset arbetar enligt det nyinrättade ledningssystemet för kvalitets- och patientsäkerhet. Alla avvikelsehantering rapporteras i MedControl Pro och sjukhuset kan se en ökning av registrerade avvikelserapporter, från 297 stycken 2014 till 474 stycken En förklaring till detta är troligen det stora fokus sjukhuset har satt på patientsäkerhetsfrågorna de sista två åren genom utbildning- och informationsinsatser, patientsäkerhetsronder och daglig visualisering av patientsäkerhetsarbetet med stöd av metoden Gröna korset. Mål Vi har hög patientsäkerhet 1(3) Strategier/ Framgångsfaktorer Basera arbetet på socialstyrelsens definition av God vård: Säker vård Aktiviteter Enligt handlingsplan för patientsäkerhetskultur med fokus på att genomföra patientsäkerhets- ronder på samtliga enheter. Mätetal/måltal Antal genomförda förbättringsåtgärder utifrån patientsäkerhetsronderna Patientsäkerhetsarbetet skall präglas av öppenhet, ledningens stöd och ett systemtänkande Att i större utsträckning beakta riskanalys i samband med förändringsarbete Antal genomförda förbättringsåtgärder utifrån aktuella risk- och händelseanalyser Patientsäkerhetsronder Samtliga enheter/mottagningar har nu deltagit i en patientsäkerhetsrond med syftet att skapa en öppen dialog för patientsäkerhet samt stödja ett lärande i organisationen. Upplevelsen av patientsäkerhetsronderna är överlag mycket positiv bland såväl ledningens som verksamhetens representanter. Ett flertal förbättringar har redan skett, såsom förbättrad

19 Sida 19(37) kommunikation vid händelseanalyser och nyupprättade rutiner inom olika områden. Sjukhuset kommer att arbeta vidare med de identifierade förbättringsområdena under 2016 och nya patientsäkerhetsronder är inplanerande. Händelseanalyser Sjukhuset har genomfört fyra händelseanalyser varav två med stöd av det regiongemensamma IT-stödet NITHA. Ytterligare en händelseanalys har påbörjats. Flera förbättringsförslag har lyfts och diskuterats på olika nivåer i verksamheten utifrån analyserna och utvecklingsarbete pågår inom områden som patientinformation och läkemedel. Mål Vi har hög patientsäkerhet 2(3) Strategier/ Aktiviteter Framgångsfaktorer Basera arbetet på Mätning och socialstyrelsens återkoppling på definition av God vård: verksamhetsledning Säker vård minst 4 ggr/år Mätetal/måltal Andel enheter som genomfört mätningar av BHK % > 90 % följsamhet Följsamhet till basala hygien och klädrutiner (BHK) Basala hygien- och klädrutiner (BHK) Uppföljning av följsamhet till basala hygien- och klädrutiner har skett och återrapporterats till verksamhetsledningen. Samtliga enheter/mottagningar har genomfört mätningen och följsamheten ligger mellan 92 % och 100 %, med ett medelvärde på 97 % under Mål Vi har hög patientsäkerhet 3(3) Strategier/ Framgångsfaktorer Minimera antalet vårdrelaterade infektioner (VRI) * Aktiviteter Implementera definitionen av VRI enligt Infektionsverktyget Mätetal/måltal

20 Sida 20(37) Punktprevalensmätning 2 ggr/år Nollvision i punktprevalensmätning VRI 30 dagars postoperativ infektionsregistrering. Svarsfrekvens >80% Sjuksköterska ringer upp patient som ej svarat. Minskad antibiotikaanvändning Vårdrelaterade infektioner Aktiv uppföljning av VRI och åtgärder vid behov. Ta fram rutin för registrering av preoperativ antibiotikaprofylax Infektionsfrekvens <4% i postoperativ infektionsuppföljning Rutin framtagen och presenterad på verksamhetsledning och enheternas arbetsplatsträffar Sjukhuset har inte funnit några vårdrelaterade infektioner i samband med punktprevalensmätningarna under 2015 och uppnår sin nollvision. Uppföljning av vårdrelaterade infektioner 30 dagar postoperativt sker för samtliga opererade patienter. Svarsfrekvensen har sjunkit något mellan 2014 och 2015, från 80 till 77 %. Resultatet påvisar att 2,2 % av de opererade patienterna drabbats av en infektion i operationsområdet (mätningen avser första halvåret 2015). Ett sjukhusövergripande, tvärprofessionellt utvecklingsarbete pågår för att ta fram förebyggande åtgärder samt för att öka svarsfrekvensen. Sjukhuset kommer arbeta vidare med framtagandet av en rutin för registrering av preoperativ antibiotikaprofylax Patientsäkerhetskulturmätning

21 Sida 21(37) Resultatet från årets patientsäkerhetskulturmätning visar på ett stort engagemang i patientsäkerhetsfrågorna inom samtliga yrkesgrupper på sjukhuset och svarsfrekvensen var hög (75 %). Sjukhuset har förbättrat sitt resultat inom samtliga fyra dimensioner som lyfts in handlingsplanen för patientsäkerhetskulturarbetet ; benägenheten att rapportera händelser, högsta ledningens stöd för patientsäkerhetskulturarbetet, återföring och kommunikation rörande avvikelser samt en icke straff- och skuldbeläggande kultur. Mycket goda resultat återfinns också när det gäller samarbete inom och mellan enheter och sammantaget visar undersökningen att sjukhuset har en hög säkerhetmedvetenhet. 4.7 Verksamhetens miljöarbete Miljöåret 2015 har inneburit fortsatt arbete med revidering av sjukhusets miljöledningssystem. Aktuell miljöinformation har spridits via linjeorganisation och två informationsträffar har genomförts med miljöombud och vårdenhetschefer. Vidare har sjukhuset arbetat enligt den upprättade handlingsplan som finns för 2015 års miljöaktiviteter. Mål Miljöarbetet ska bedrivas på ett systematiskt och strukturerat sätt Strategier/ framgångsfaktorer Miljöledningssystemet ska hållas levande och användas aktivt Aktiviteter Mätetal/måltal Genomföra insatserna Alla medarbetarna ska ha i Handlingsplanen för genomgått grundläggande sjukhusets miljöarbete miljöutbildning 2015 (webbaserad) Arbeta för en säker hantering och minskad användning av kemikalier Arbeta för en minskad energianvändning Enheter med uppdaterad kemikaliepärm 100 % Genomförd Släck och stäng kampanj med enheternas miljöombud Genomförda energironder på enheterna 100 % Arbeta för en minskad resurshantering Genomförda avfallsronder på enheterna 100 % Miljöutbildning Tydliga mål sattes upp gällande den webbaserade miljöutbildningen, vilket resulterade i att hälften av sjukhusets medarbetare genomgått utbildningen. Ett resultat som sjukhuset kommer att arbeta vidare med under 2016 för att uppmuntra till ett ökat deltagande.

22 Sida 22(37) Energi- och resurshantering Energi- och avfallsronder har genomförts på samtliga enheter och mottagningar vid den interna revisionen. Släck och stäng kampanjen har utförts. I samarbete med miljösekretariatet har operationsavdelningen fortsatt sina mätningar av avfall från höstplastikoperationer i syfte att gå över till resurssparande kit. Kemikaliehantering Riskanalyser är utförda på de enheter som använder sig av preparatet Formalin. Utfasningsämnen har bevakats och kemikalier byts kontinuerligt ut enligt regionens substitutionsgrupp. Kemikaliepärmarna är uppdaterade på samtliga sjukhusets enheter och mottagningar. 4.8 Verksamhetens säkerhetsarbete Säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter ska bedrivas på ett säkert, systematiskt och ändamålsenligt sätt. Sjukhusets säkerhetsarbete har utgått ifrån Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter En övergripande säkerhetsplan har beslutats av sjukhusets styrelse. Sammanfattning av säkerhetsarbetet på FSS Sjukhuset har under det gångna året haft fortsatt stort fokus på säkerhetsfrågorna, vilka finns med som en stående punkt på ledningsgruppens agenda. Planerade aktiviteter har genomförts och/eller påbörjats och det kontinuerliga säkerhetsarbetet kommer att fortsätta under Starka säkerhetsområden Upprättat ett ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Genom genomförda patientsäkerhetsronder har det riskförebyggande arbetet uppmuntrats och förstärkts. Goda resultat i egenkontroller avseende vårdrelaterade infektioner, trycksår samt följsamhet till basala kläd- och hygienrutiner. Uppmuntrat avvikelsehantering via MedControl Pro samt arbete med åtgärdsplaner. Aktivt arbete rörande systematiskt brandskyddsarbete. Genomfört en brandinspektion utan anmärkningar, förutom några fastighetstekniska skyddsåtgärder. Genomförd riskanalys av faromärkta kemikalier och riskutredning gällande brandfarlig vara. Fortsatt samverkan och tjänster via Västfastigheter. Kontinuerliga möten med Västfastigheter och Skandia Fastigheter (före detta Diligentia) för att trygga systematiskt säkerhetsarbete rörande fastighetsfrågor. Fortsatt utbildning i hot och våld riktad till medarbetarna. Arbetat aktivt med risk- och konsekvensanalyser vid verksamhetsförändringar. Genomförd uppdatering av personuppgiftsregister. Aktivt arbete med säker lagring av patientdata.

23 Sida 23(37) Mindre starka säkerhetsområden Reviderat kris- och katastrofplanen. Fortsatt arbete med att tydliggöra ansvar och roller samt öka kunskapen och öva olika scenarier kring krisberedskap. Fortsatt arbete med kartläggning och klassifikation av informationstillgångar. Ökat medvetande rörande informationssäkerhet, men kräver fortsatta arbete. Fortsatt arbete under 2016 med att ta fram en kontinuitetsplan för att hantera avbrott och säkerställa verksamheternas drift. Påbörja införandet av IT-ronder under Arbetet behöver fortgå rörande säkerhetsklassificering av sjukhusets lokaler. Var god se sjukhuset Säkerhetsredovisning 2015 till regionstyrelsen i bilaga Webbenkät samt svarsjournal uppföljning Säkerhetsarbetet FSS Webbenkät samt svarsjournal uppföljning Säkerhetsarbetet FSS_2015.pdf 4.9 Systematisk återkoppling Sjukhuset har sedan flera år arbetat med systematisk återkoppling från patienter och närstående via patientdialoger och patientenkäter. Syftet är att utveckla en mer patientfokuserad vård samt öka förståelsen för enskilda patienters behov av och förväntningar på vården. Mål Patienten är en medaktör i vården 1 (2) Strategier/ Framgångsfaktorer Basera arbetet på socialstyrelsens definition av God vård: Patientfokuserad vård och Jämlik vård Aktiviteter Patientenkät 2 ggr/år. Analys och presentation vid ledningsgrupp, verksamhetsledning och APT Mätetal/måltal Medelvärde helhetsupplevelse av dagens besök >9,0* Systematisk återkoppling från patienterna Ständig förbättring av patientinformation Patientdialog 2 ggr/år. Analys och återföring till verksamheten Publicera resultat från patientenkät och patientdialog till patienter/närstående på mottagningarna och via extern hemsida Antal genomförda förbättringar som bygger på de synpunkter som framkommit i patientenkäter och i patientdialoger Styra på kvalitet och

24 Sida 24(37) värde för patient Fortsatt aktivt användande av Motiverande Samtal (MI) Införa metodiken Teach back Genomföra åtgärder enligt sjukhusets likabehandlingsplan: patientperspektivet Antal enheter som infört Teach back. Patientenkät Sjukhusets egen patientenkät genomfördes under våren som ett utvecklingsprojekt, i syfte att låta patienterna testa läsplatta/pekskärm för att lämna synpunkter på vården. Totalt deltog 366 patienter och sjukhuset kommer arbeta vidare med metoden, då den lämpar sig väl för verksamhetsuppföljning och daglig temperaturmätning. Höstens patientenkät besvarades av 947 patienter med en svarsfrekvens på cirka 88 %. Frågeställningarna rörde upplevelse av bemötande, delaktighet och helhetsupplevelsen av dagens besök. I samtliga av dessa dimensioner nådde sjukhuset måltalet 9,0 och patienterna uttryckte mycket positiva upplevelser av vården. Även en del förbättringsområden kunde identifieras, vilka sjukhuset kommer att arbeta vidare med under Patientdialog Vårens patientdialog genomfördes denna gång utifrån frågeställningen om du som patient, genom att använda e-hälostjänster, kan öka din delaktighet i vården. E-hälsa visade sig vara ett relativt okänt begrepp. När begreppet definierades och exempel på digitala tjänster gavs var många positiva till ökad delaktighet bland annat genom möjligheten att boka sin tid själv samt ökad tillgänglighet till sin egna information. Höstens patientdialog hade temat Tillgänglighet med frågeställningar om hur tillgängligheten till sjukhuset upplevs. 25 patienter deltog och det framkom bland annat att den fysiska tillgängligheten kan förbättras med hänvisning till sjukhusets trånga lokaler och hissar. Patienter upplevde dock att det fungerar väl att komma i kontakt med sjukhuset via telefon och samtliga uttryckte att de var mycket nöjda med dagens besök. Exempel på utvecklingsarbeten som genomförts och/eller pågår på enheterna som ett direkt

25 Sida 25(37) resultat av sjukhuset dialoger och enkätsvar är att hälsodeklaration nu skickas hem till fler patientgrupper för att de ska kunna förbereda sig inför sitt sjukhusbesök, förbättringar för att hålla tider samt förbättrad information vid eventuella förseningar, erbjuda missnöjda patienter ett samtal från chefen på berörd enhet med mera. Genomförda patientdialoger har återkopplats på sjukhusets externa hemsida men detta är något som kommer att utvecklas. Under 2016 kommer patienter och närstående få en tydligare återkoppling av genomförda förbättringar via både hemsida och de TV-skärmar som finns på sjukhusets enheter/mottagningar. Patienter/närstående som deltagit i patientdialog kommer även att erbjudas direkt återkoppling via telefon/sms. Sjukhuset kommer att arbeta med nivå 3, i modellen för systematisk återkoppling från patient och närstående, genom att inhämta mer kunskap om "Systemiskt möte" med patient i ledningsgrupp i syfte att testa denna metod under Personal I sjukhusets verksamhetsplan för 2015 har målet inom medarbetarperspektivet varit att sjukhuset ska kunna rekrytera, behålla och utveckla rätt kompetens. Kompetensförsörjningen har varit en prioriterad fråga och en utmaning för sjukhuset. I kompetensförsörjningsplanen för perioden beskrivs insatser på kort och lång sikt för att kunna attrahera, rekrytera behålla och utveckla rätt kompetens. Nedan redovisas sjukhusets prioriterade mål inom medarbetarperspektivet. Mål Vi har rätt kompetens på rätt plats Strategier/ Framgångsfaktorer Följa sjukhusets kompetensförsörjningsplan och likabehandlingsplan Aktiviteter Genomföra insatserna i kompetensförsörjningsplanen och likabehandlingsplanen Mätetal/måltal Kostnad för bemanningsläkare ska minska Verka för ett gott ledarskap och medarbetarskap Genomföra insatserna i handlingsplanen utifrån medarbetarenkäten Sjukfrånvaro ska ligga under 5 % Verka för en bra och säker arbetsmiljö Genomföra insatserna i sjukhusets handlingsplan för hälsoarbetet Följa sjukhusets

26 Sida 26(37) hälsostrategi och handlingsplan för hälsoarbetet Mål Vi har goda utvecklingsmöjligheter Strategier/ Framgångsfaktorer Följa sjukhusets kompetensförsörjningsplan Aktiviteter Att ta fram en treårig kompetensutvecklingsplan per enhet och genomföra planerade kompetensutvecklingsinsatser Mätetal/måltal Andel som känner sig delaktiga i verksamhetens utveckling >80 % Verka för ett gott ledarskap och medarbetarskap Att årligen genomföra utvecklingssamtal enligt riktlinjerna inom VGR Andel medarbetare som har en individuell kompetensutvecklingsplan >80 % Kompetensförsörjning Under 2015 har sjukhuset arbetat med olika insatser för att kunna rekrytera, behålla och utveckla kompetensen. Under de senaste året har det blivit svårare att rekrytera specialistläkare och medicinska sekreterare. Konkurrensen från den privata sjukvården i Göteborg har ökat samtidigt som sjukhuset under de senaste åren varit föremål för flera utredningar angående sjukhusets framtid vilket har påverkat möjligheterna att kunna rekrytera läkare negativt. Kompetensutveckling Sjukhuset har haft fokus på en tydlig styrning av utbildningsinsatserna utifrån verksamhetens mål och uppdrag där varje enhet har tagit fram en treårig kompetensutvecklingsplan. Sedan flera år pågår försök med uppgiftsväxling mellan olika yrkeskategorier. Utbildningsuppdraget Sjukhuset har under 2015 tagit emot studerande från sjuksköterskeprogrammet, undersköterskeutbildningen, fysioterapeutprogrammet och YH-utbildningar till medicinsk sekreterare. ST-läkare har i begränsad omfattning kunnat erbjudas tjänstgöring inom kirurgi och ortopedi. Sjukhusets utbildningsuppdrag kommer att utredas för att i framtiden förbättra

27 Sida 27(37) möjligheterna att kunna ta emot vårdpersonal under grundutbildning och specialiseringstjänstgöring. Åtgärden är ett viktigt led i att i större utsträckning kunna klara kompetensförsörjningen. Arbetsmiljö och hälsa Sjukhuset har under 2015 genomfört hälsoinsatserna i sjukhusets hälsohandlingsplan som riktar sig till medarbetarna. Hösten 2015 genomfördes en regional medarbetarundersökning och resultatet visade ett samlat värde för prestationsnivå på 69. Resultatet var positivt inom flera områden men det finns också förbättringsområden. I medarbetarenkäten ingår SKL:s frågor angående hållbart medarbetarengagemang, HME, det samlade resultatet låg på > 80 vilket är ett bra värde. Med utgångspunkt från resultatet kommer sjukhuset ta fram handlingsplaner såväl lokalt som centralt med insatser som syftar till att förbättra delaktighet, målstyrning och ledarskap. Tidigare handlingsplaner utifrån resultatet 2013 har följts upp under våren och samtliga enheter har diskuterat hur långt man har nått. Flera insatser har genomförts för att förbättra sjukhusets målstyrning, delaktighet i kvalitets- och utvecklingsarbetet samt insatser kring yrkes- och kompetensutveckling. Sjukhusets genomsnittliga sjukfrånvaro har gått ner något jämfört med samma period föregående år men ligger över måltalet 5 %. Andelen medarbetare som är långtidssjukskrivna har minskat. Lönebildning Sjukhuset har under 2015 arbetat målinriktat med insatser för att nå regionens nya målbild för lönestrukturen. Specialist- och specialutbildade sjuksköterskor har prioriterats i årets löneöversyn. Västra Götalandsregionens nya karriärutvecklingsmodell bidrar till att tydliggöra kopplingen mellan yrkesutveckling och löneutveckling. I läkargruppen har det gjorts prioriteringar för att rätta till osakliga löneskillnader på grund av kön. Läkare och medicinska sekreterare har prioriterats i löneöversynen med tanke på rekryteringsläget. Sjukhusets löneöversynsprocess har förbättrats genom att det nu finns en väl förankrad tidplan och process som möjliggör att löneöversynerna kan genomföras på ett effektivt sätt. Likabehandlingsplan I sjukhusets likabehandlingsplan för perioden ingår mål och åtgärder som riktar sig till såväl medarbetare som till patienter. Sjukhuset arbetar aktivt för att nå målen i planen. I år har resultaten angående jämställda löner förbättrats. 5.2 Chefsförutsättningar Sjukhuset har tagit fram en handlingsplan med förslag till insatser för att nå beslutat normtal i alla chefsled. Handlingsplanen har godkänts av koncernledningen och kommer att vara genomförd senast De insatser som har beslutats är att under 2016 inrätta ytterligare en verksamhetschefstjänst inom befintlig ram för sjukhusets personalbudget. Förändringen innebär att sjukhuset övergår till att ha två verksamhetsområden som blir i stort sett likvärdiga till storlek och ansvar. Första linjens chefsansvar har setts över för att åstadkomma en jämnare fördelning av antal

28 Sida 28(37) underställda per vårdenhetschef. Vid sjukhusets stab/administration har två stabschefer för få antal underställda. Beslut har därför fattats att samtliga medarbetare kommer att vara underställda sjukhusdirektören senast Stabscheferna kommer att ha ett teamledaruppdrag för att avlasta sjukhusdirektören. 5.4 Sjukfrånvaro Under 2015 har den totala genomsnittliga sjukfrånvaron minskat jämfört med föregående år till 5,4 % jämfört med 2014 då den låg på 5,7 %. Minskningen förklaras av att kvinnornas totala sjukfrånvaro har sjunkit till 5,8 % medan männens i stort sett är oförändrad 1,8 %. Det är framförallt den långa sjukfrånvaron över 60 dagar som har minskat för kvinnor medan den har ökat för män. Andelen medarbetare med långtidssjukfrånvaro över 60 dagar har minskat något till 52,6 %, jämfört med 2014 då den omfattade 53,4 %. Korttidsjukfrånvaron, < 14 dagar har ökat för både kvinnor och män och uppgick till totalt 2,0 % jämfört med 2014 då den låg på 1,8 %. Sjukfrånvaron har analyserats, och av analysen framgår att flera medarbetare med längre sjukskrivningar har somatiska eller psykiska besvär som inte är arbetsrelaterade. Ett färre antal medarbetare har stressrelaterade symtom som till viss del är arbetsrelaterade. Korttidssjukfrånvaron beror främst på kortvariga infektioner. Sjukhusets sjukanmälningsrutiner har aktualiserats och sjukanmälan ska alltid göras till närmaste chef. De medarbetare som har behov av rehabiliteringsinsatser har fått stöd via företagshälsovården Hälsan- och arbetslivet. Samarbete kring rehabilitering pågår med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i varje enskilt fall för att främja en återgång till arbete snarast möjligt. Sjukhuset har under flera år prioriterat hälsofrämjande insatser som riktar sig till medarbetarna. Insatserna finns beskrivna i sjukhusets handlingsplan för hälsofrämjande arbete. På sjukhuset erbjuds bl.a. regelbunden pausgymnastik på arbetstid och träning efter arbetstid. Sjukhuset har gjort en satsning på en obligatorisk utbildning om hot och våld. Sjukfrånvaron bland medicinska sekreterare har varit högre vilket har analyserats. En handlingsplan med olika insatser som kan förbättra deras arbetssituation har tagits fram. För att avlasta sekreterarna har det anställts resurssekreterare. Det har också beslutats om en bättre samordning för att i större utsträckning kunna fördela personalresurserna efter arbetsbelastningen vid de olika enheterna. Distansarbete kommer att införas på försök 2016 och ett riktat utbildningsprogram håller på att genomföras. Diagram Sjukfrånvaro, procentuell, jan-dec 2015 i jämförelse med jan-dec 2014

29 Sida 29(37) 5.7 Personalvolym och personalstruktur Sjukhusets totala personalvolym räknat i nettoårsarbetare är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Antal anställda är färre jämfört med den personalbudget och den kompetensförsörjningsplan som är framtagen för sjukhuset på grund av att sjukhuset har haft svårt att rekrytera läkare och medicinska sekreterare. Antalet undersköterskor med flera har minskat med ca 2,0 årsarbetare, varav 1,0 vid Vårdavdelningen på grund av minskad slutenvård och 1,0 fotvårdsspecialist vid Medicinmottagningen på grund av minskat diabetesuppdrag. Sjuksköterskebemanningen har utökats med 0,4 årsarbetare inom ortopedin medan bemanningen har minskat något vid Vårdavdelningen. Sjukhuset arbetar ständigt med åtgärder för att klara bemanningen. Personalomsättningen har