Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År Annika Hull Laine, centrumchef

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Uppföljning genom egenkontroll 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Samverkan för att förebygga vårdskador 6 Riskanalys 6 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 7 Hantering av klagomål och synpunkter 7 Sammanställning och analys 7 Samverkan med patienter och närstående 7 Resultat 7 Övergripande mål och strategier för kommande år 8 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

3 Sammanfattning Medvetenheten och kunskapen kring området patientsäkerhet fortsätter att öka inom Barn- och kvinnocentrum. Klinikerna lägger stort fokus på patientsäkerhet i sitt interna arbete, det finns till exempel patientsäkerhetsgrupper på klinikerna. Barn- och ungdomskliniken har även gjort en omorganisation under hösten 2015 med bildning av olika processteam där patientsäkerhetsaspekten ska ingå som en viktig del. Centrumet har engagerade patientsäkerhetssamordnare som regelbundet träffar centrumchef, verksamhets- och avdelningschefer och medarbetare. Under året har de bland annat deltagit i regionens nätverksträffar för patientsäkerhet, medverkat vid regionövergripande händelseanalyser och vid patientsäkerhetsronder. Det är aktiviteter som breddar deras syn på patientsäkerhet och ger dem ökad kunskap som de sedan kan förmedla till klinikerna. På så sätt blir de ett stöd i att föra klinikernas patientsäkerhetsarbete vidare och ständigt utvecklas och förbättras. Det läggs stort fokus på att öka följsamheten gällande basala hygien- och klädregler (BHK). Det är viktigt att vi hela tiden arbetar för att bli bättre. Som ett led i arbetet har det på arbetsplatsträffar (APT: er) informerats och förts dialoger. Det gäller även arbetet med avvikelsehantering där patientsäkerhetssamordnarna arbetat för att få till en anpassning av avvikelsehanteringssystemet Synergi så att verksamheten lättare ska kunna bearbeta avvikelser och få ut pålitligare rapporter. Den nya patientlagen trädde i kraft den 1 januari Patientsäkerhetssamordnarna har i det sammanhanget funnits med på APT: er för att informera och hålla i diskussioner. Inom Barn- och kvinnocentrum läggs fokus dels på att upprätthålla det arbete som redan görs kring patientsäkerhet, men även på att föra fram nya tankar, idéer och arbetssätt för att ytterligare öka medvetenheten. Vi ska hela tiden arbeta framåt för patienternas bästa. 3

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Genom ett strategiskt och långsiktigt arbete och införande av ett ledningssystem öka kunskapen och medvetenheten hos samtliga medarbetare inom området patientsäkerhet. Genom ständiga dialoger med patienter och närstående öka kunskapen hos hela organisationen. Kontinuerliga uppföljningar och återkopplingar till verksamheten efter incidenter och avvikelser. Uppmuntra till ett aktivt patientsäkerhetsarbete inom alla områden och alla nivåer. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Verksamhetschef och medicinskt ansvarig läkare (i de fall där verksamhetschef inte är läkare) ansvarar övergripande för klinikernas patientsäkerhetsarbete. Verksamhetschef ansvarar för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Avdelningschef har ansvar på respektive enhet. Vissa läkare har delegerade ansvarsområden. Varje medarbetare har ett eget ansvar att i sitt dagliga arbete ha en hög medvetenhet kring patientsäkerhet och att arbeta utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Risker för vårdskador, samt inträffade vårdskador identifieras och hanteras via Synergi som är välkänt bland medarbetarna. Genom regelbunden återkoppling uppmuntras medarbetarna till rapportering i Synergi. På varje ledningsgrupp och APT finns en punkt kring patientsäkerhet där händelseanalyser, synergirapporter och nya rutiner lyfts. Alla avvikelser inom Synergi rapporteras på olika sätt inom klinikerna. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Regelbundna mätningar gällande BHK. Årlig genomgång av graviditetsregistret där det ingår indikatorer för vårdkvalitet. Gynoperationsregister där ingrepp, vårdskador, infektioner och operationsmetoder registreras. Perinatalmöte mellan Barn- och ungdomskliniken, Kvinnokliniker och Patologavdelningen där genomgång av alla perinatala dödsfall under året görs. 4

5 Öppna Jämförelser. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Barn- och kvinnocentrums patientsäkerhetssamordnare har under året deltagit i träffar med patientsäkerhetsgrupper inom alla centrumets verksamheter. De har medverkat vid händelseanalyser och även varit med och tagit fram vissa lokala rutiner och riktlinjer, bland annat gällande säker utskrivning på gynmottagningen, granskning av Rutinkollen och hygienregler på avdelning 10. På Barn- och ungdoms-kliniken har det genomförts en omorganisation under hösten 2015 med bildning av olika processteam där patientsäkerhetsaspekten ska ingå som en viktig del. Patientsäkerhetssamordnarna har deltagit i de nätverksträffar för patientsäkerhet som genomförts på regionnivå. De har också gått en ny utbildning för händelseanalys. Vidare har man slutfört uppdrag från centrumchef gällande förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) inom Barn- och kvinnocentrum utifrån Infektionsverktyget. Med utgångspunkt i resultatet har förslag till åtgärder utformats. Då den nya patientlagen trädde i kraft den 1 januari 2015 har information getts och diskussioner genomförts på APT: er. Vidare har patientsäkerhetssamordnarna deltagit i regionövergripande patientsäkerhetsronder under kvalitetsveckan. Avdelning 10 arbetar aktivt med utbildningsverktyget Tool for Interactive Learning and Daily Assistance (TILDA) vilket har inneburit granskning och fastställning av olika körkort. Arbetet kommer även att vara av nytta för andra enheter på kliniken. På Kvinnokliniken har det genomförts månatliga klinikbaserade mätningar av BHK för slutenvård. Det har även gjorts regelbundna mätningar inom öppenvården. Dessutom har det genomförts punktprevalensmätningar gällande BHK och VRI efter uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting och regionen centralt. Återföring gällande mätningar (bland annat BHK och VRI) ges kontinuerligt på APT: er. På förlossningsavdelningen har det genomförts en journalgranskning gällande följsamhet till riktlinjer gällande riskbedömning. Det har även gjorts en uppföljning av BB checklista och utvärdering av den patientinformation som tillhandahålls. 5

6 Arbetet med att minska sectiofrekvensen har fortsatt under året och kommer så att göra även Det pågår ett samarbete med Vårdhygien kring sectiopatienter och postoperativa sår-infektioner. Det har planerats för utbildningen Vårdkedja utan smittkedja som genomförs på avdelning 10 under våren Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Det förs en tidig dialog med anestesiläkare vid de tillfällen det finns risk för komplicerad förlossning. Det finns även en etablerad kontakt med Medicinkliniken vid graviditet och interkurrenta sjukdomar. Verksamheten har direktkontakt med röntgenläkare för att tidigt komma fram till lämplig undersökningsmetod vid akuta tillstånd. Det finns ett samarbete med Kirurgkliniken vid förväntat svåra operationer. Barnverksamheterna har ett nära samarbete där patientsäkerhet på olika nivåer ingår. Då barn och ungdomar med alla typer av sjukdomar vårdas på Barn- och ungdomskliniken kommer andra specialister så som till exempel, kirurger, ortopeder och öron-, näsa-, halsläkare, till kliniken för att bedöma, ordinera och vårda. Genom samtal och avvikelser arbetar kliniken ständigt för att förbättra dialogen och samverkan som inte alltid fungerar fullt ut. Det pågår ständig samverkan på olika nivåer med olika verksamheter i länets kommuner. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalys är en pågående process som pågår i alla verksamheters ledningsgrupper via olika rubriceringar. Kvinnokliniken analyserar via Synergi, men genomför även gemensamma morgonronder för att gå igenom det senaste dygnets händelser och aktuella vårdfall. Det hålls också månatliga kvalitetssäkringsmöten där man diskuterar nya eller reviderade riktlinjer utifrån nuvarande eller kommande behov. 6

7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Händelser rapporters i Synergi som bearbetas av närmaste chef. Chefen ansvarar för rapportering och återkoppling till verksamheten. Vid allvarlig händelse genomförs en händelseanalys via Patientsäkerhetsavdelningen som därefter återför rapporten till berörda. Verksamhetschef beslutar om händelsen ska Lex Maria-anmälas via chefläkare. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Vid de tillfällen då patienter och/eller närstående uttrycker synpunkter eller klagomål erbjuds alltid en personlig kontakt med verksamhetschef och/eller berörd personal. Återkoppling sker alltid till berörd personal. I de fall där klagomål inkommit via Patientnämnden eller Socialstyrelsen skrivs alltid ett yttrande av berörd personal. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6, 7 kap.2 Under 2015 har det funnits incidenter som har krävt händelseanalyser och åtgärder har vidtagits. Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) har även återkopplat till Kvinnokliniken kring deras patientsäkerhetsarbete och de anmälningar enligt Lex Maria som tidigare skickats till IVO. Även Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken har erhållit svar på tidigare IVO-anmälningar. Generellt ökar mognaden kring hanteringen av avvikelser. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Samverkan med patienter och närstående sker via det löpande behandlingsarbetet. Verksamheterna genomför även patientenkäter inom olika vårdområden. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Alla kliniker inom Barn- och kvinnocentrum arbetar aktivt med patientsäkerhet för att utveckla vården och uppnå goda resultat. Det arbetas bland annat med avvikelsehantering och att återföra övergripande statistik till medarbetarna. Det finns möjlighet till att föra dialog kring Synergi på APT: er vilket gör att öppenheten kring avvikelser ökar. Vidare återförs även mätningar av till exempel BHK och VRI på APT: er. På Kvinnokliniken har man arbetat med Rutinkollen som baseras på SKL:s åtgärdspaket för ökad patientsäkerhet. Genom användandet av verktyget kan 7

8 kliniken arbeta för att nå mål och det ger även möjlighet att jämföra resultat över tid. Kvinnokliniken har i samarbete med Vårdhygien fortsatt 2014 års arbete med att genomföra hygienronder. Barn- och ungdomsklinikens nya organisation med processteam bidrar till ökat fokus på patientsäkerhet. Kvinnokliniken arbetar aktivt gällande vårdprocessen för sectiofrekvensen och målet att minska den. Patientsäkerhetssamordnarna har deltagit i regionens nätverksträffar och även gått en ny utbildning för händelseanalys. Deras ökade kunskaper bidrar till ökat stöd till verksamheterna. Övergripande mål och strategier för kommande år Barn- och kvinnocentrums patientsäkerhetssamordnare fortsätter att delta i Region Kronobergs patientsäkerhetsnätverk och i de olika fokusgrupperna inom ramen för regionens patientsäkerhetsarbete. Under året genomförs både en internationell och en nationell patientsäkerhetskonferens där centrumets samordnare närvarar. Samordnarna ska delta vid ledningsgruppsmöten på verksamhetsnivå och ska med hjälp av arbete i work shops öka medvetenheten och kunskapen kring avvikelsehantering hos medarbetarna. Vidare listas fler mål och aktiviteter som är aktuella för 2016: Fortsatt omvärldsbevakning. Deltagande vid patientsäkerhetsronder inom Barn- och kvinnocentrum Fortsatt deltagande vid händelseanalyser, både inom Barn- och kvinnocentrum och regionalt. Fortsatt arbete med återföring av information kring avvikelser och händelseanalyser till medarbetare. Utföra klinikbaserad markörbaserad journalgranskning (MJG) på uppdrag av verksamhetsledning. Arbeta för att införa Gröna korset som hjälpmedel för att identifiera risker och negativa händelser i det dagliga arbetet och använda det i förbättringsarbeten. Kontinuerligt ta fram statistik ur Infektionsverktyget som kan användas i förbättringsarbeten gällande till exempel vård-relaterade infektioner och antibiotikaordinationer. Optimera användandet av infektionsverktyget genom att informera i läkargruppen. Utföra de PPM-mätningar som kommer i form av uppdrag från ledningen och/eller verksamheterna. 8

9 Kontinuerliga hygienronder i samarbete med Vårdhygien. Genomföra egenkontroller. Öka följsamhet till BHK genom att avgränsa insatser till de områden där möjlighet till förbättring har identifierats. Kontakta de nybildade processteamen på Barn- och ungdomskliniken. Genomföra utbildning i hot och våld på avdelning 11. Genomföra utbildningen Vårdkedja utan smittkedja under våren tillsammans med Vårdhygien på avdelning 10 och 11. Utreda/tydliggöra vilken graviditetsvecka barn ska skrivas in på neonatalavdelningen/fortsatt vård på BB efter förlossning. Fortsatt implementering av Time Out inom slutenvården för samtliga enheter och pass. Implementera kompetenskort/tilda. Införa Rutinkollen på förlossningsavdelningen. 9