Helsingfors No YS Johan Wasström Valhallavägen 6 bostad Svartå

Transkript

1 MILJÖTILLSTÅNDBESLUT Helsingfors Beslutet givet efter anslag Dnr UUS-2009-Y No YS 1643 ÄRENDE Miljötillståndsansökan enligt 35 i miljöskyddslagen för utvidgning av ladugård. SÖKANDE Johan Wasström Valhallavägen 6 bostad Svartå VERKSAMHETEN OCH DESS FÖRLÄGGNINGSPLATS Ladugård Bryggarsvägen 26, Svartå Bryggars Rnr 1:192, Raseborgs stad Affärssignum: Branschsignum: GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND 28 1 mom. och 3 mom. i miljöskyddslagen 1 1 mom. 11 a) punkten i miljöskyddsförordningen BEHÖRIG TILLSTÅNDSMYNDIGHET Nylands miljöcentral 6 1 mom. 10 a) punkten i miljöskyddsförordningen ÄRENDET BLEV ANHÄNGIGT Sökanden har lämnat in sin ansökan till Nylands miljöcentral den 30 juni HANDLÄGGNINGSAVGIFT A AT2364 Asemapäällikönkatu 14 PL 36, Helsinki Stinsgatan 14 PB 36, FI Helsingfors, Finland

2 2 (19) TIDIGARE BEVILJANDE TILLSTÅND Tillstånd, anmälningar och avtal Utlåtande enligt förordningen om förhandsåtgärder för skydd av vatten (283/1962, ändringar 429/1970 ja 816/1989) (Helsingfors vatten- och miljödistrikt) och (Nylands miljöcentral). Karis stads miljöavdelning har beviljat miljötillstånd och förläggningstillstånd för verksamheten. Sökanden har gjort en anmälan om verksamheten för anteckning i datasystemet för miljövårdsinformation. Verksamheten har antecknats i datasystemet Sökanden har ingått arrendeavtal med: - G. N. om 1,83 ha åker tillhörande lägenheten Albacka Rnr Arrendetiden är N. N. och N. S. om 10,3 ha åker tillhörande lägenheten Stor-Hållsnäs Rnr 1:149 och 0,8 ha åker tillhörande lägenheten Nyåker Rnr 1:12 och 2,3 ha åker tillhörande lägenheten Kessla Rnr 1:19 och 0,4 ha åker tillhörande lägenheten Kessla 1 Rnr 1:25 och 6,7 ha åker tillhörande lägenheten Hästkärr Rnr 1:132. Arrendetiden är Nordkalk Oyj Abp om 12,39 ha åker tillhörande lägenheten Ollan Rnr 1:1 och lägenheten Olla 1:7. Arrendetiden är B. B. om 3,5 ha åker tillhörande lägenheten Rnr Arrendetiden är M. L. om 6,5 ha åker tillhörande lägenheten Rnr och Arrendetiden är Sökanden har ingått avtal om mottagande av nötflytgödsel med J.W. Åkerarealen är 146,64 ha, gårdsignum Avtalet är i kraft 5 följande odlingsäsonger med början Gården har anslutit sig till miljöstödssystemet för avtalsperioden FÖRLÄGGNINGSPLATS MED OMGIVNING Allmänt Ladugården ligger i Raseborgs stad i Knapsby på lägenheten Bryggars RNr 1:192 Det finns inte några naturskyddsområden nära ladugården, men i närheten finns två fridlysta skogsskiften och ett annat längre bort invid arrendeåkrarna.

3 3 (19) Gårdens marker ligger i ett generalplanerat område. Här gäller Svartådalens delgeneralplan. Gårdscentrum är anvisat som A område. Åkrarna som MA område. Närliggande objekt som kan störas Djurstallets närmaste grannar finns på 150 m avstånd från den nuvarande ladugården, på 250 m avstånd från den planerade ladugården. Djurstallet ligger på 900 m avstånd från Svartå slott. Sökanden bor inte i samma gårdscentrum som djurstallet. TILLSTÅNDET I MILJÖN OCH DESS KVALITET Jordmånen Vattenförhållandena Den befintliga ladugården och gårdscentret ligger på moränmark. Den planerade ladugården och flytgödselbehållarna byggs på lermark. Åkerskiftena inom grundvattenområdet Åkernäs ligger helt och hållet på lermark. De flesta åkrar ligger på slät mark, endast några i kuperad terräng. Den befintliga ladugården ligger ca 250 från ett vattendrag. Den planerade ladugården kommer att placeras längre bort från vattendraget. Området är en del av Svartåns flodområde. Gårdscentrumet och en del av åkrar hör till Lojo sjös närområdes avrinningsområde och en del av åkrarna till Billnäs avrinningsområde Det finns inte några åar eller diken i närheten av gårdscentret som mynnar direkt ut i en sjö eller ett vattendrag. En del av åkrarna ligger i Åkernäs grundvattenområde (nr ) av III klass, där jordmånen består av lera. Denna åkerareal ingår i ett avtal om gödselspridning. VERKSAMHETEN Allmän beskrivning av verksamheten Gården har för tillfället 87 mjölkkor, 60 kvigor och 25 ungdjur under 6 månader. Luktolägenheterna kommer inte att öka. Gödseln körs i framtiden av entreprenörer, vilket innebär att de utnyttjar senaste teknik och spridningen görs under en kortare tid än förut. Buller, lukt och andra olägenheter borde alltså inte öka i framtiden. Avståndet till Lojo sjö är 400 m. Närmaste grundvattenområde ligger m väster om gårdscentrumet.

4 Utvidgning av verksamheten Lagring av foder och torrströ Vattenanskaffning 4 (19) Byggnaden och gödselbehållaren byggs på lerjord. Under den planerade ladugården finns berg rätt nära. Gårdens huvudbyggnad kommer förhoppningsvis att anslutas till det kommunala avloppsnätet inom en snar framtid. Gården ansluter sig till egenkontrollsystemet för mjölkgårdar. Efter utvidgningen gården har plats för 150 mjölkkor, 105 kvigor och 45 ungdjur under 6 månader. Den nya ladugården kommer att inrymma mjölkkorna och de minsta kalvarna. Sinkorna och alla övriga djur stannar kvar i den gamla ladugården. Kalvningsbåsen byggs i den nya ladugården. Årsproduktionen kommer att bli ca 1,5 miljoner liter mjölk. Avsikten är att påbörja ladugårdsbygget våren Ladugården blir en lösdriftsladugård med separata utrymmen för sjuka och kalvande djur. Samtidigt byggs även en ny flytgödselbehållare med volymen m 3, och senare när antalet djur stiger ökas volymen med ytterligare m 3. Sammanlagt utökas flytgödsellagringsvolymen till m 3. Ensilagefoder tillverkas årligen så att t förtorkas i plansilon och 100 t rundbalas. Djuren utfodras dessutom med mäsk, säd och ryps. Gården har inte någon gödselstad, eftersom all fastgödsel i torrströet körs direkt ut på åkrarna. En gödselstad kan byggas i framtiden vid behov. Halm, torv och flis används som strömaterial. Halmbalarna lagras i maskinhallen, torven i en släpvagn och sommartid direkt på plattan. Flis köps efter behov till gården. Gården har egen borrbrunn varifrån allt vatten tas. Kommunalteknik kommer att dras till gården inom en snar framtid och vatten kan då även tas därifrån. Gårdens brunn ligger ca 100 m sydost om gårdscentrumet. Vattentillgången har varit god och kvaliteten bra. Tidigare följde mejeriet upp vattenkvaliteten med jämna mellanrum. Numera svarar gården för uppföljningen och vattenprov kommer att tas och analyseras vart tredje år. Bränsle- och oljecisterner och kemikalier Gården har tre egna bränslecisterner med volymerna l, l och l. Cisternerna är låsförsedda. Cisternerna ligger direkt på marken. Bränslecisternerna skall förnyas eller grundrenoveras senast år De nya cisternerna skall placeras på ett betongunderlag och förses med skyddsbassänger. På gården lagras högst 400 liter andra oljeprodukter och de förvaras i maskinhallen i kärl avsedda för olja.

5 Bästa tillgängliga teknik 5 (19) Tvättmedel för tvätt av mjölkningsanläggningen förvaras i en för användningen gjord 200 liters plastbehållare. Allt tvättvatten från mjölkningsanläggningen pumpas till flytgödselbehållaren. Växtskyddsmedel lagras sällan och i så fall endast i små mängder. Ensileringsmedel för ensilagetillverkning lagras under tillverkningsperioden i separata plastkärl direkt på marken invid bränslecisternerna. Flytgödseln sprids med släpslang eller myllas direkt in med ett myllningsaggregat. Behovet av konstgödsel minskar när flytgödseln används effektivt. Gödseln sprids enligt miljöstödssystemets normer och alltid om möjligt i växande gröda. I övrigt tar sökanden inte ställning till bästa tillgängliga teknik. MILJÖBELASTNING OCH BEGRÄNSNING AV DEN Avloppsvatten och utsläppen till vattnet, avloppsnätet och marken Avloppsvattnet från mjölkrummet och övrigt tvättvatten från djurstallet leds till flytgödselbehållaren. Avloppsvattnets mängd är 40 m 3 /a och mängden övrigt tvättvatten är 330 m 3 /a. Om pressvätska bildas rinner den till flytgödselbehållaren från plansilons botten via rör. I den nuvarande ladugården finns inte någon wc. Om en sådan installeras i den nya ladugården kommer avloppsvattnet troligtvis att ledas till en sluten behållare. Invid gårdscentret finns ett bostadshus som skall renoveras och allt avloppsvatten kommer att ledas till det kommunala avloppsnätet. Hantering och lagring av gödsel, pressvätska, tvätt- och annat avloppsvatten Flytgödselmetoden Flytgödselmetoden omfattar alla djur på gården. Enligt beräkningar uppkommer flytgödsel som följer: x 12/12 x 24 m 3 /a = m x 8/12 x 15 m 3 /a = m 3-45 x 12/12 x 4 m 3 /a = 180 m 3 Sammanlagt uppkommer m 3 /a flytgödsel. Behovet av flytgödselbehållare är: - mjölkkor 150x(12/12)x24 m 3 /djur m 3 - kvigor 105x(8/12)x15 m 3 /djur m 3 - ungdjur (under 6 mån.) 45x(12/12)x4 m 3 /djur 180 m 3 - pressvätska t x 0,05 m 3 70 m 3

6 6 (19) Betesgång och rastgårdar - avloppsvattnet och tvättvatten 370 m 3 - totalt m 3 Gården har nu två flytgödselbehållare med volymerna ca 530 m 3 och m 3. Gödselrännornas volym är 350 m 3. Den mindre cisternen som ligger under den nuvarande ladugården är täckt, medan den större cisternen inte är täckt. Denna icke täckta cistern och den nya cisternen skall ha ett extra 300 mm högt utrymme för det regnvatten som regnar in i cisternen. Flytgödselbehållarna är gjorda av betong och de fylls på nerifrån. Den nya cisternen blir en tät betongcistern på marken med stödvajer. Gödselrännorna kommer troligtvis att fungera med uppdämning. Den nuvarande icke täckta cisternens övre kant ligger i marknivå och bör av säkerhetsskäl förses med ett stängsel. Sökanden uppger att det skall byggas rätt snart. Torrgödselmetoden I framtiden kommer helströbädd att användas i båsen för sjuka och kalvande djur, med plats för högst 8 djur åt gången. Årligen beräknas maximalt 192 m 3 fast gödsel uppkomma. Torkningssystemet är helströbädd. Djurstallet är värmeisolerat. Ströbäddens areal är 80 m 2, tjocklek 60 cm och kanthöjd 60 cm. Kanter och golv görs av betong och som strömaterial användas halm, torv eller flis. Ströbädden töms 1 2 gånger per år. Kalvningsbåsens ströbädd töms varje vår och höst. Ströbädden körs direkt ut på åkern och plöjs eller harvas in. På sommartid är mjölkkorna mest i ladugården men de har möjlighet att gå på terapibete på ca 3 ha åker. Kvigorna och kalvarna över 6 månader går ute från maj till oktober. Betesarealen är 10 ha. Betesmarkerna gränsar inte till något vattendrag. På betesmarken dricker korna vatten från vattenkoppar eller vattenkar och kvigorna från vattenkoppar. På betesmarken finns inte någon fast eller cirkulerande utfodringsplats. Djuren utfodras i ladugården. Gården har inte någon rastgård. Spridning av gödsel, pressvätska och avloppsvatten på åkrarna Gödseln kan spridas ut på 244 ha åker, varav sökanden äger 55, har arrenderat 43 ha och ingått avtal om 146 ha. Ca 26 ha av dessa åkrar ligger i ett grundvattenområde. Den beräknade gödselspridningsarealen är minst 150 ha, vilket betyder att den tillgängliga arealen räcker till. En åker ligger till hälften (ca 26 ha) i ett grundvattenområde av klass III (Åkernäs). Åkerskiftena i grundvattenområdet är avtalsåkrar och de kan vid behov lämnas ogödslade

7 7 (19) Gödseln sprids från början av maj till mitten av oktober, veckorna Av den årliga gödselmängden sprids ca 50 % på våren, ca 25 % på sommaren och ca 25 % på hösten. På vallen sprids gödseln med släpslang eller myllningsaggregat och på åkrarna med tallriksspridare. Torrgödseln sprids med en torrgödselvagn. Torrgödseln kommer i framtiden eventuellt att först komposteras. Gödselsträngar anläggs inte. Övrigt avfall, hantering och återvinning Trafik Verksamheten ger upphov till följande avfall: avfallsart mängd behandling eller Leveransplats återvinning döda djur 5 st./a kadaveruppsamling Honkajoki Oy Plast 0,5 t/a återvinning Kuusakoski Oy spillolja 400 l/a återvinning Lassila & Tikanoja ackumulatorer 3 st./a återvinning Kuusakoski Oy lysrör 20 st./a återvinning metallskrot återvinning Kuusakoski Oy Blandavfall avfallshantering Rosk n Roll Oy Ab Kadaver lagras i skymundan ute på gården och avhämtas inom tre dagar. Mjölkbilen besöker gården varannan dag och slaktbilen ca 10 gånger per år. Tjurkalvarna avhämtas ca 15 gånger per år. Gödsel sprids på våren före sådd under en veckas tid och under ca tre dagar på vallarna när marken bär. Efter vallskörden sprids flytgödsel under ca tre dagar. På hösten sprids flytgödsel under ca en vecka när höstplöjningen görs. Köpfoder körs till gården med ca tre veckors mellanrum. Vid ensilageskörd körs foder under ca en vecka per skörd. Ensilage körs alltid om möjligt dagtid. Övrig trafik t.ex. seminör, djurläkare, rådgivare, service, varutransporter sker till största delen dagtid. Kadaver avhämtas vid behov, ca fem gånger i året. Trafiken till gården går längs Bryggarsvägen, som ägs gemensamt av väganvändarna. Sökanden står för största delen av vägunderhållet, eftersom största delen av trafiken gäller gården. Sommartid saltas vägen för att minska dammspridningen. I framtiden då trafiken troligen ökar kommer vägen att saltas oftare. Sökanden har dessutom planer på att i framtiden bygga en ny väg till gården så att trafiken till och från gården flyttas bort från Bryggarsvägen. Den nya vägen dras troligtvis över åkrarna nordväst om gården mot norr till Hållnäsvägen, som ligger längre norrut än Bryggarsvägen. Sökanden äger inte all mark under den planerade vägsträckningen, vilket betyder att planeringen och vägbygget i väsentlig grad är beroende av om sökanden får rätt att köpa den resterande marken. VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN OCH DESS BEGRÄNSNING Sökanden anser att verksamhetens inverkan på miljön är liten.

8 8 (19) Lukt Luktproblemen förorsakas till största delen av att flytgödseln lagras, blandas och sprids ut på åkrarna. Kortvarig lukt uppstår då gödseln blandas och sprids. Luktproblemen minskar inte nödvändigtvis om cisternerna täcks, men det skulle försvåra omblandningen, förlänga omblandningstiden och försvåra spridningen då gödseln inte blandats ut med regnvatten. Buller Buller och andra olägenheter borde inte öka i förhållande till den nuvarande verksamheten. Den nya ladugården får naturlig ventilation, som inte för oljud såsom den maskinella ventilationen. Grundvatten Vid behov kan åkrarna i grundvattenområdet lämnas ogödslade. KONTROLL OCH RAPPORTERING Gården kommer att anslutas till egenkontrollsystemet för mjölkgårdar. Gårdens brunnsvatten skall i fortsättningen uppföljas upp så att vattenprov tas och analyseras vart tredje år. EXCEPTIONELLA FÖRHÅLLANDEN OCH BEREDSKAP FÖR SÅDANA Vid elavbrott kopplas en automatisk generator på så att djurens tillgång till dricksvatten tryggas. Gödselbehållarna görs av betongelement för att säkra att inget läckage sker. Om en flytgödselbehållare går sönder kan gödseln pumpas till en annan, medan behållaren repareras. Eventuella gödselläckagen på vägen under transporten till spridningsplatsen samlas upp med hjälp av torv, som sedan förs bort. Torv lagras på gården för detta ändamål och mer kan vid behov fås snabbt. Tillgången på vatten säkras inom kort då gården ansluts till den kommunala vattenledningen. Allt arbete på gården sköts av ett flertal lämpliga personer, vilket säkrar skötseln även om verksamhetsidkaren skulle vara sjuk. ÄRENDETS BEHANDLING Komplettingar Sökanden har kompletterat miljötillståndsansökan

9 9 (19) Kungörelse Nylands miljöcentral har informerat om anhängiggörandet av ärendet genom en kungörelse om tillståndsansökan på Raseborgs stads, Ingå kommuns och på sin egen anslagstavla samt genom att annonsera om kungörelsen i tidningarna Västra Nyland och Etelä- Uusimaa. Sakägare, som berörs av frågan, har också informerats om tillståndsansökan separat. Dokumenten har varit framlagda under kungörelsetiden på miljökansliet i Raseborg. Inspektion Verksamheten granskades vid ett besök Anmärkningar Anmärkningar och åsikter Miljöcentralen har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av Ingå kommuns byggnads- och miljönämnd och Raseborgs stads miljö- och byggnadsnämnd. Ingå kommuns byggnads- och miljönämnd har gett utlåtande. Nämnden konstaterar att tillstånd enligt ansökan kan beviljas. Raseborgs stads miljö- och byggnadsnämnd har gett utlåtande. Nämnden konstaterar att miljötillstånd kan beviljas med beaktande av följande saker. Kemikalierna bör förvaras så att det inte finns någon risk för att de hamnar i marken. Flytgödselbehållarna bör förses med skyddsstängsel så att människor och djur hindras från att falla i behållaren. Döda djur bör undanröjas på korrekt sätt. Problemavfall bör levereras till en företagare med gällande miljötillstånd. Gödselspridningen bör göras så att luktolägenheterna är så små som möjligt. Gödsel bör inte spridas på grundvattenområdet. Till miljö- och byggnadsnämndens utlåtande har fogats hälsoskyddsmyndighetens utlåtande , där det konstateras att av ansökan framkommer inte om det finns några privata hushållsvattenbrunnar i närheten av djurstallarna, gödselbehållarna eller det åkerområde där slamgödsel sprids. Om det finns sådana måste gödselhanteringen ske så att de inte förorenas. I ladugårdens närmaste omgivning finns inga allmänna badständer eller andra allmänna verksamheter som kan bli störda av ladugårdsverksamheten. Gödselspridningen bör göras så att störande lukt inte sprids till bostads- och fritidshus. Kända parter har i enlighet med 37 i miljöskyddslagen getts tillfälle att framställa anmärkningar med anledning av tillståndsärendet. Andra har getts tillfälle att framföra sin åsikt. Tre anmärkningar har lämnats in med anledning av miljötillståndsansökan. GL och CL framför i sin anmärkning till Nylands miljöcentral bl.a. att verksamheten på gården förorsakar omfattande trafik

10 Hörande av sökanden 10 (19) på Bryggarsvägen, vilket ger upphov till farliga situationer och olägenheter från vägdammet för dem som bor i närheten. I fråga om flytgödselbehållaren påpekas att behållaren är varken täckt eller skyddad med stängsel. BS och HS framför i sin anmärkning till Nylands miljöcentral bl.a. att den största olägenheten med ladugårdens verksamhet är den livliga trafiken på Bryggarsvägen. Vägen är krokig och smal och bilarna kör med för hög hastighet på vägen. De öppna flytgödselbehållarna förorsakar lukt. Det måste funderas på alternativa väglösningar för den växande trafiken och flytgödselbehållarna bör täckas. TS motsätter sig i sin anmärkning, som inlämnades till Nylands miljöcentral att verksamheten i Johan Wasströms ladugård utvidgas. Som motivering till detta framförs bl.a. att verksamheten medför luktolägenheter, flytgödselläckagen på vägen, farliga situationer för andra som använder Bryggarsvägen samt dammolägenheter. Nylands miljöcentral har hört sökanden enligt 34 i förvaltningslagen. Tillståndssökanden har genom ett brev daterat getts tillfälle att avge bemötande. Tillståndssökanden har inte avgett bemötande. TILLSTÅNDSBESTÄMMELSER Avgörande Nylands miljöcentral beviljar Johan Wasströms miljötillstånd i enlighet med 28 i miljöskyddslagen för en ladugård avsedd för 150 mjölkkor, 105 kvigor och 45 ungdjur under 6 månader. Djurantalet kan ändras under förutsättning att gödselproduktionen inte överskrider den sammanlagda gödselproduktionen för ovan nämnda djurantal. Svar på enskilda krav och utlåtanden Miljöcentralen har beaktat de givna utlåtanden och anmärkningar enligt vad som framgår av tillståndsvillkoren och motiveringen till beslutet. Tillståndsvillkor med syfte att förhindra förorening Utsläpp till vattendrag och avloppsvatten (43, 45 MiljöskyddsL, 17 Lagen om vissa grannelagsförhållanden, 6 AvfallsL, SRF 931/2000) 1. Ladugårdens golv, gödsellagren och gödselrännorna liksom även lastningsplatsen för gödsel skall konstrueras så att varken gödsel, urin eller lakvatten från dem kan rinna ut i ån, marken eller grundvatten.

11 11 (19) 2. Den svämgödsel som verksamheten ger upphov till, allt avloppsvatten från mjölkrummet och annat tvättvatten från djurstallet skall ledas till en vattentät flytgödselbehållare. Eventuellt avloppsvatten från vattentoaletten i djurstallet skall ledas till det kommunala vattentjänstverket eller behandlas i enlighet med statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (542/2003) t.ex. i ett minireningsverk eller genom avledning till en sluten behållare. Toalettvattnet från djurstallet får inte ledas till svämgödselbehållaren. Utsläpp till luften (6, 43, 45 MiljöskyddsL, 17 Lagen om vissa grannelagsförhållanden) 3. Djurhållningen, ventilationen i djurstallet, hanteringen och lagringen av gödseln samt hanteringen och lagringen av foder skall skötas så att de närmaste grannarna inte utsätts för oskäliga luktolägenheter. Om lagringen av svämgödsel medför oskälig belastning i form av luktolägenheter, ska svämgödselbehållarna täckas åtminstone med flytande lock. 4. Då gödsel sprids i djurstallets omedelbara närhet måste verksamhetsidkaren se till att den sammanlagda lukten från spridningen och djurstallet inte leder till oskäliga luktolägenheter för de närmaste grannarna. 5. Lastning av gödsel, hantering av foder och strö på djurstallsfastigheten samt trafiken till och från den skall ordnas och skötas så att det inte uppstår oskäliga lukt- eller dammolägenheter för de närmaste grannarna. Avfall inklusive hantering och återvinning (43, 45 MiljöskyddsL, 3, 6, 17 AvfallsL, 3a AvfallsF, MMF 1129/2001) 6. Det problemavfall som verksamheten ger upphov till, såsom lysrör, skall föras till en uppsamlingsplats för problemavfall. Allt sådant avfall som kan återvinnas, såsom papper, papp, plast och metallskrot, skall föras till respektive uppsamlingsplatser. I övrigt skall hanteringen, återvinningen och insamlingen av avfall följa avfallsbestämmelserna för Raseborgs stad. 7. Döda djur bör så snabbt som möjligt levereras till en anläggning med tillstånd att behandla och återvinna kadaver enligt miljöskyddslagen. 8. Om kadaver måste mellanlagras innan lämplig transport kan ordnas skall upplagring och all hantering ske hygieniskt. Mellanlagringen får inte medföra hälsorisk för den närliggande bosättningen eller hälsofara för människor eller djur. Mellanlagringen av kadaver förutsätter såväl lämpliga utrymmen som lämpliga redskap och hanteringssätt. Alla kärl och behållare skall vara vattentäta och lätta att hålla rena. Utrymmet skall ha tätt botten, vara täckt och skyddat så att varken rävar, råttor eller andra djur kan komma åt kadavren.

12 12 (19) Lagring (43, 45 MiljöskL, 6 AvfallsL, 17 Lagen om vissa grannelagsförhållanden, SRF 931/2000) 9. Om torrgödsel inte kan föras direkt ut på åkern, ska den lagras i en ändamålsenlig gödselstad för torrgödsel. 10. Svämgödselbehållarna kan byggas av betong i enlighet med planen. Volymen av behållarna skall vara minst m 3. Dessutom skall denna icke täckta cistern och den nya cisternen ha ett extra 300 mm högt utrymme högst upp för det regnvatten som regnar in i cisternen. Alla svämgödselbehållar skall omges av ett stängsel. Svämgödselbehållarna ska förses med tillräckligt höga och täta skyddsstängsel. 11. Svämgödselbehållaren skall planeras och byggas så att den är vattentät. Svämgödselbehållande ska anläggas på bärande botten. Väggelementen ska monteras och fogarna tätas i enlighet med konstruktörens krav. Det skall finnas nödvändiga och ändamålsenligt konstruktioner och anordningar för påfyllning av svämgödselbehållaren. Eventuell täckdikning från behållaren ska göras så att vid olyckor och skador kan täckdikesvattnet vid behov hindras från att rinna ut i diket och så att täckdikesvattnet kan kontrolleras. 12. Exaktare information om svämgödselbehållarens vattentäta konstruktioner, pålverk och kontrollbrunnen skall sändas till Nylands närings-, trafik- och miljöcentral före byggandet av behållaren. 13. De nybyggda svämgödselbehållarnas konstruktioner skall visas för och granskas av Nylands närings-, trafik- och miljöcentral innan de tas i bruk. 14. Påfyllning och tömning av svämgödselbrunnarna ska alltid utföras under övervakning så att gödsel inte i misstag hamnar i omgivningen. Lagerutrymmena för fast- och svämgödsel skall tömmas helt och hållet en gång per år. I samband med tömningen bör gödsellagrens skick kontrolleras och eventuella brister omedelbart åtgärdas. 15. Lastningen av gödsel skall ske på tätt underlag. Konstruktioner och maskiner skall vara konstruerade så att läckage inte kan uppstå vid tömning, förflyttning och transport av gödseln. De trafikerade områdena skall konstrueras och skötas så att transportmaskinernas hjul hålls så rena som möjligt. 16. På gården skall flytande bränsle, kemikalier, produkter och avfall lagras och hanteras på sådant sätt att det inte uppkommer några olägenheter för hälsan eller nedsmutsning, nedskräpning eller risk för förorening av marken, yt- eller grundvattnet eller annan skada på miljön. Ensilagefoder ska lagras i silor med tät botten och täta kanter. Bränslecisternerna ska placeras på tätt betongunderlag som är försett med upphöjda kanter. Bränslecisternernas skick skall kontrolleras regelbundet och upptäckta brister ska åtgärdas innan cisternen fylls på.

13 13 (19) Störningar och andra exceptionella situationer (7, 8, 43 MiljöskyddsL, 30 MiljöskyddsF, 6 AvfallsL) 17. Eventuella störningar i verksamheten, som svämgödselläckage, vilka kan förorsaka betydande skada för miljön, skall omedelbart anmälas till Nylands närings-, trafik- och miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Raseborgs stad. 18. Gödsel och annat avfall eller andra ämnen som belastar miljön och som av misstag eller vid en olycka har hamnat i omgivningen skall omedelbart tas till vara. Andra åtgärder för att hindra, minska eller utreda förorening samt risken för eller olägenheterna av förorening (43 MiljöskyddsL) 19. Gödseln skall i första hand utnyttjas som gödsel på åkrarna. För spridning av gödsel på åkrar bör det finnas åtminstone 150 hektar åkerareal. Den erforderliga gödselspridningsarealen får minskas med åkerareal som överlåts till någon annan eller som motsvarar den mängd gödsel som utnyttjas på något annat sätt. Om nya arrende- eller gödselöverlåtelseavtal ingås skall kopior av avtalen sändas till Nylands närings-, trafik- och miljöcentral. 20. På den del av grundvattenområdet där grundvatten bildas får gödsel, urin, pressvätska från ensilagefoder eller tvättvatten inte spridas ut. Omkring brunnar och källor som används för anskaffning av hushållsvatten skall beroende på terrängens höjdförhållanden, brunnens konstruktion och jordarten lämnas en minst meter bred skyddszon som inte behandlas med gödsel. Avslutning av verksamheten (43 MiljöskyddsL, 6 AvfallsL, 17 Lagen om vissa grannelagsförhållanden) 21. Verksamhetsidkaren skall i god tid, senast sex månader innan verksamheten avvecklas, presentera en detaljerad plan över åtgärder i anslutning till avvecklingen gällande vattenskydd, markskydd och avfallshantering. Kontroll- och rapporteringsbestämmelser (46 MiljöskyddsL, 51, 52 AvfallsL) 22. Verksamhetsidkaren skall föra bok över verksamheten. Ett sammandrag över bokföringen skall sändas till Nylands närings-, trafik- och miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Raseborgs stad årligen före utgången av mars månad. Årsrapporten skall innehålla åtminstone följande uppgifter: - uppgifter om djurantalet, årsproduktionen (st./a, kg/a, l/a) samt ett sammandrag av det underhåll och de produktionsstörningar som är av betydelse för miljöskyddet (orsak, varaktighet, uppskattning av utsläpp och miljöpåverkan samt vidtagna åtgärder)

14 14 (19) - uppgifter om gödselmängder, animaliskt avfall, annat avfall, problemavfall, avfallsmängder, upplagring och lager, återvinning, vidaresända avfallsfraktioner, gödselspridningsarealer samt övriga leveransplatser inkl. datum - uppgifter om kontroll av gödsellagrens konstruktioner efter tömning 23. Verksamhetsidkaren skall föra driftsdagbok över händelser och åtgärder som har betydelse för miljöskyddet. De uppgifter som uppräknats ovan och som behövs för rapporteringen skall införas i dagboken. Bokföringen skall på uppmaning uppvisas för den tillsynsmyndighet som övervakar miljötillståndet. MOTIVERING TILL BESLUTET Grunderna för tillståndsprövningen Verksamheten vid anläggningen kan ordnas i enlighet med kraven i miljöskyddslagen och avfallslagen samt i de förordningar som har utfärdats med stöd av dem och under förutsättningen att tillståndsvillkoren i miljötillståndsbeslutet iakttas. Förutsättningarna för beviljande av tillstånd Allmän motivering Nylands miljöcentral anser att djurstallet, under förutsättning att tillståndsvillkoren följs, inte medför olägenhet för hälsan, annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förorening av mark eller grundvatten eller försämring av speciella naturförhållanden, äventyrande av vattenförsörjningen eller någon annan från allmänt synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten eller medför oskäligt besvär för grannarna på sätt som avses i lagen om vissa grannelagsförhållanden. I driftscentrumet finns för verksamheten i djurstallet en gammal ladugård, två flytgödselbehållare, plansilor och andra lagerutrymmen. Enligt planerna ska en ny ladugård byggas på gården. Antalet djur på gården kommer att öka. Samtidigt byggs även en ny flytgödselbehållare med volymen m 3, och senare när antalet djur stiger så ökas volymen med ytterligare m 3. Gödsellagren töms regelbundet och gödseln används som gödslingsmedel på åkrar. Övrigt avfall, såsom döda djur och problemavfall, förs till lämplig hantering. När djurstallet sköts enligt detta miljötillstånd kan man säga att bästa tillgängliga teknik utnyttjas. Motivering till tillståndsvillkoren Enligt miljöministeriets anvisning "Kotieläintalouden ympäristönsuojeluohje" skall bottenkonstruktionerna i ett djurstall förhindra

15 15 (19) att gödsel, urin eller lakvatten från dem kommer ut i yt- eller grundvattnet. (Villkor 1.) Gödseln, urinen, avloppsvattnet från mjölkrummet och tvättvattnet från djurstallet skall ledas och behandlas så att någon hälsorisk eller förorening av miljön inte förorsakas. Vattnet från vattentoaletter ska behandlas innan det leds ut i naturen. I statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (542/2003) anges den reningseffekt som krävs av ett eventuellt reningsverk. En utredning och eventuella planer för behandlingen av toalettvatten från djurstallet ska inlämnas till Nylands närings-, trafik- och miljöcentral för godkännande. (Villkor 2.) Verksamheten skall ordnas så att närliggande bosättningen inte orsakas någon omåttlig olägenhet. På flytgödselbehållarna behövs åtminstone flytande lock för att minska lukten, om luktolägenheterna är oskäliga. (Villkor 3. 5.) I synnerhet under transport av svämgödsel skall man se till att gödsel inte sprids i omgivningen. (Villkor 5.) Enligt 6 i avfallslagen är den som producerar och den som transporterar problemavfall ansvarig för att problemavfallet transporteras på det sätt som lagen föreskriver. Avfallet skall enligt 6 i avfallslagen återvinnas, om det är tekniskt möjligt och om återvinningen inte föranleder oskäliga merkostnader jämfört med avfallshantering som ordnas på annat sätt. Enligt 9 i avfallslagen ansvarar den som producerar och den som transporterar avfallet för att avfallet transporteras till en plats enligt lagen. (Villkor 6.) Sökanden uppger att djurstallet ger upphov till animaliskt avfall, ca 5 st. döda djur per år. I 6 avfallslagen sägs det att avfallet eller avfallshanteringen inte får förorsaka hälsan eller miljön någon fara eller skada. Vid avfallshanteringen skall bästa ekonomiskt tillgängliga teknik samt bästa möjliga metod för bekämpning av hälso- eller miljöskador användas. Avfall får inte överges eller hanteras okontrollerat. Detaljerade bestämmelser om hanteringen av animaliskt avfall ingår i jord- och skogsbruksministeriets förordning om tillsyn över anläggningar för bearbetning av vissa animaliska biprodukter och om användning av vissa biprodukter (850/2005). (Villkor 7. och 8.) Enligt 4 1 mom. i statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) skall en gödselstad för lagring av träck och urin vara så stor att den rymmer all stallgödsel som har ansamlats i 12 månader, frånsett den spillning som under betessäsongen blir kvar på betesmarken vid betesgång. Enligt 7 i förordningen får ett djurstall inte grundas så att det kan förorsaka sådan föroreningsfara som avsett i 8 miljöskyddslagen. (Villkor 9. och 10.) En svämgödselbehållare / svämgödselbehållarna kan byggas invid ladugården. Med stöd av 11 i miljöskyddslagen (86/2000) har utfärdats statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000). I 4 2 mom. i förordningen föreskrivs att gödselstäderna skall vara vattentäta och att konstruktionerna och anläggningar-

16 16 (19) na skall vara sådana att inget läckage uppstår i samband med tömning och flyttning av gödseln i gödselstaden. För att förhindra att gödsel och avloppsvatten hamnar i yt- och grundvatten samt marken ska hanteringen vara korrekt och omsorgsfull. (Villkor ) Genom att omsorgsfullt tömma gödsellagren varje år försäkrar man sig om att lagrens nyttovolym inte avviker från den planerade volymen. Det sediment som eventuellt bildats på bottnen av behållaren avlägsnas. Samtidigt kan man kontrollera konstruktionerna för eventuella skador. (Villkor 14.) Behållarna och lagren för flytande bränsle skall vara lämpade för sitt bruk och deras skick skall kontrolleras tillräckligt ofta. Vid lagring och hantering av kemikalier skall man beakta de bestämmelser som anges i säkerhetsanvisningarna för varje produkt. (Villkor 16.) Störningar i verksamheten skall rapporteras så att utsläppstillsyn kan ordnas. (Villkor 17.) Gödsel, annat miljöbelastande avfall eller ämne som av misstag eller vid en olycka hamnat i omgivningen skall omedelbart tas till vara för att minimera olägenheterna. (Villkor 18.) Med utnyttjande av gödsel för gödsling av åkrar avses användning av gödsel på ett sådant sätt att det inte uppstår övergödning eller risk för urlakning av näringsämnen på grund av att man spridit vid felaktig tidpunkt. Kraven på åkerareal har här beräknats så att man har tillgång till minst en åkerhektar per 1,3 mjölkkor, en åkerhektar för 3,5 kvigor och en åkerhektar för 11 ungdjur under 6 månaders ålder. Kraven grundar sig på de genomsnittliga mängder kväve och fosfor som utsöndras i gödseln från husdjuren under ett år enligt miljöministeriets anvisning " Kotieläintalouden ympäristönsuojeluohje" (Villkor 19.) Enligt 8 i miljöskyddslagen är det förbjudet att förorena grundvattnet. Gödsel får inte spridas ut på ett sådant ställe att grundvattnets kvalitet kan försämras väsentligt på ett viktigt eller annat för vattenförsörjning lämpligt grundvattenområde. Gödsel får inte heller spridas så att grundvattnet på någon annans fastighet kan bli hälsofarligt eller obrukbart för något ändamål som det kunde användas för. I statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000) ges en rekommendation om plats för gödselspridning kring brunnar och källor från vilka det tas hushållsvatten. (Villkor 20.) I god tid innan verksamheten avslutas skall verksamhetsidkaren presentera en plan för de miljöskyddsåtgärder som kommer att vidtas i anslutning till nedläggningen, såsom tömning av gödsellagren och transport av avfall. (Villkor 21.) Bokförings- och rapporteringsskyldigheten över anläggningens funktion har ålagts verksamhetsidkaren för att säkerställa informationsgången till myndigheterna och för att ordna tillsyn. Gödselspridningsarealerna skall bokföras och rapporteras för att säkerställa att spridningsarealen är tillräcklig i förhållande till den mängd gödsel som bildas. (Villkor 22. och 23.)

17 17 (19) I övrigt skall lagring och spridning av gödsel följa statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) samt förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EG nr 1774/2002). I övrigt skall hanteringen av döda djur följa jord- och skogsbruksministeriets förordning om tillsyn över anläggningar för bearbetning av vissa animaliska biprodukter och om användning av vissa biprodukter (850/2005) samt förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EG nr 1774/2002). TILLSTÅNDETS GILTIGHET OCH REVIDERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMEL- SERNA Tillståndets giltighet Beslutet gäller tillsvidare. Efterlevnad av förordningen Verksamhetsidkaren skall lämna in en anhållan om revidering av tillståndsbestämmelserna senast Till ansökan ska fogas uppgifter om utsläppens och miljökonsekvensernas utveckling och om åtgärder för att minska dem. (55 MiljöskyddsL) Tillstånd behövs för en väsentlig utvidgning och ändring av verksamheten. (28 MiljöskyddsL) Om det i form av en förordning utfärdas strängare bestämmelser eller avvikande bestämmelser från de bestämmelser, giltighetsbestämmelser eller revideringsbestämmelser som finns i detta, med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen redan beviljade tillstånd, skall förordningen följas oberoende av tillståndet. (56 MiljöskyddsL, 19 MiljöskyddsF) VERKSTÄLLANDE AV BESLUTET Beslutets verkställbarhet Detta beslut är laggillt den 31 dagen efter beslutet har beviljats med undantag av dagen när beslutet beviljades såvida beslutet inte överklagas. Verksamheten får inte ändras förrän tillståndsbeslutet vunnit laga kraft. (100 MiljöskyddsL)

18 18 (19) TILLÄMPADE LAGRUM 6, 7, 8, 11, 28, 31, 35, 36, 37, 38, 41, 42, 43, 45, 46, 52, 53, 54, 55, 56, 62, 96, 97, 100 Miljöskyddslagen (86/2000) 1, 6, 11, 19, 30 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 4, 6, 9, 15, 51, 52 Avfallslagen (1072/1993) 3, 3 a Avfallsförordningen (1390/1993) 17 Lagen om vissa grannelagsförhållanden (26/1920) Statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) Miljöministeriets förordning om en förteckning över de vanligaste typerna av avfall och över problemavfall (1129/2001) Lag om grunderna för avgifter till staten (150/1992) Miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas prestationer (1387/2006) HANDLÄGGNINGSAVGIFT Avgiften för behandlingen av detta miljötillstånd uppgår till Avgiften för miljötillståndet bestäms utgående från miljöministeriets beslut (1387/2006), givet med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992), i enlighet med avgiftstabellen om avgiftsbelagda tjänster. Den fasta avgiften för djurstall som är avsett för minst 150 mjölkkor är KUNGÖRELSE AV BESLUTET Beslutet Kopia av beslutet Meddelande om beslutet Johan Wasström Valhallavägen 6 bostad Svartå Raseborgs stad, stadsstyrelsen Raseborgs stad, miljö- och byggnadsnämnden Ingå kommun, byggnads- och miljönämnden Finlands miljöcentral (elektroniskt) Nylands TE-central, PB 15, Helsingfors Meddelande om beslutet sänds till de personer och instanser som nämns i bilaga 1.

19 19 (19) Kungörelse i staden, i kommunen och i tidningen Sökande av ändring Nylands miljöcentral informerar om detta beslut med en kungörelse på Raseborgs stads och Ingå kommuns anslagstavlor i enlighet med 54 i miljöskyddslagen samt genom att annonsera i minst en av de dagstidningar som utkommer på orten. (54 MiljöskyddsL) Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över avgiften som tas ut för behandlingen av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet. (MiljöskyddsL 96 ) Rätt att anföra besvär har den som ansökt om tillstånd och de vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet. (MiljöskyddsL 97 ). Besvärsanvisning medföljer som bilaga. (Bilaga 2) Miljöingenjör Hannele Kärkinen Överinspektör Katja Kakko Bilagor Meddelande om beslutet (Bilaga 1) Besvärsanvisning (Bilaga 2)