BESLUT ÄRENDE SÖKANDE VERKSAMHET FÖRLÄGGNINGSPLATS GRUNDER FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND. Miljötillståndsenheten

Transkript

1 L Ä N S I S U O M E N Y M P Ä R I S T Ö K E S K U S V Ä S T R A F I N L A N D S M I L J Ö C E N T R A L Miljötillståndsenheten PL 262, Koulukatu 19, VAASA PB 262, Skolhusgatan 19, VASA , kirjaamo.lsu@ymparisto.fi BESLUT i ärende enligt 28 miljöskyddslagen. Beslutet givet efter anslag Diarienummer LSU 2008 Y 192 ÄRENDE SÖKANDE Miljötillståndsansökan enligt 35 miljöskyddslagen för verksamhet som berör svinhushållning och utvidgning av den. Ulf Kullas Siffrisvägen Kimo VERKSAMHET I svinhuset finns det för närvarande plats för 500 slaktsvin och 200 suggor. Efter utvidgningen kommer det att finnas plats för 1100 slaktsvin och 200 suggor i svinhuset. FÖRLÄGGNINGSPLATS Svinhuset finns på lägenheterna Lillhaga RN:r 14:68 och Åback RN:r 14:117 i Kimo by i Oravais kommun. GRUNDER FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Djurstall som är avsedda för minst 210 slaktsvin är miljötillståndspliktiga (MiljöskyddsF 1 1 mom. punkt 11 a).

2 2 TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Den regionala miljöcentralen är behörig tillståndsmyndighet i ärendet enligt 31 2 momentet i miljöskyddslagen och 6 1 mom. punkt 10 a i miljöskyddsförordningen. Enligt förordningen avgör den regionala miljöcentralen ärenden som gäller djurstall avsedda för minst 1000 slaktsvin. TILLSTÅND SOM BEVILJATS FÖR VERKSAMETEN Västra Finlands miljöcentral har beviljat Ulf Kullas miljötillstånd för verksamhet gällande svinhushållning på lägenhet Lillhaga RN:r 14:68. Tillståndet omfattar 200 suggor och 500 slaktsvin. ANHÄNGIGGÖRANDE AV ÄRENDET Miljötillståndsansökan har blivit anhängig då sökanden har inlämnat ansökan till Västra Finlands miljöcentral. FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Svinhuset omges av åkermark. Kring svinhuset och i närområdet (400 m:s radie) finns det 5 st bostadsfastigheter. Avståndet till närmaste bebodda bostadsfastighet, som inte har egen djurproduktion, är ca 150 m. På ca 170 m:s avstånd från svinhuset finns det en pälsdjursfarm. På ca 200 m:s avstånd från svinhuset finns ett djurstall för uppfödning av nötkreatur. Lägenheten finns inte på viktigt grundvattenområde. OMRÅDETS PLANLÄGGNING Området där svinhuset och den planerade utvidgningen finns är beläget på icke planlagt område. UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN På lägenheterna Lillhaga RN:r 14:68 och Åback RN:r 14:117 finns det ett befintligt svinhus med plats för 500 slaktsvin och 200 suggor. Utvidgningen sker genom tillbyggnad av det befintliga svinhuset. Efter utvidgningen kommer det att finnas plats för 1100 slaktsvin och 200 suggor i svinhuset. Svinhuset är anslutet till kommunalt vatten. Döda djur förs för destruktion till Findest Protein Oy i Kaustby. Behandling av gödsel Svinhuset kommer efter utvidgning att fungera med svämutgödslingssystem. Svämgödseln från 1100 slaktsvin och 200 suggor leds till en befintlig gödselbrunn vars lagringsvolym är 800 m 3. Gödselrännornas volym i svinhuset är enligt ansökan totalt 915 m 3. På lägenhet Jofsbacka RN:r 2:42 och Södermossa RN:r 2:36 i Tuckor by i Vörå Maxmo kommun finns det en befintlig fjärrgödselbrunn vars lagringsvolym är 1800 m 3.Totala lagringsvolymen för svämgödsel från svinhuset är 3515 m 3. Tvättvatten från svinhuset leds till gödselbrunnarna. För spridning av gödsel finns det sammanlagt 172 ha åker till förfogande varav egen åkermark 57 ha, arrenderad åkermark 60 ha och avtalsåker 55 ha. Gödseln sprids 75 % på våren och 25 % på hösten.

3 3 Ventilation och trafik Ventilationen i svinhuset sker genom maskinell ventilation. Ventilationen leds ut via ventilationskanaler på taket. Trafik till djurstallet består av fodertransporter ca 1 ggr/vecka och djurtransporter ca 1 ggr/vecka. Gården har en egen bränslecistern 7000 liter, cisternen är utrustad med skyddsbassäng, överfyllningsskydd och spärrmekanism för hävert. BEHANDLINGEN AV ÄRENDET Kungörelse av tillståndsansökan Inspektion Utlåtanden Ansökan har kungjorts på Oravais kommuns officiella anslagstavla och på Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla under tiden Handlingarna har funnits till påseende under kungörelsetiden vid kommungården i Oravais kommun. Sakägare som ärendet speciellt berör har informerats skilt per brev. Sökandens lägenhet besöktes med anledning av den anhängiggjorda ansökan. Miljöcentralen har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av kommunstyrelsen och av miljönämnden i Oravais kommun samt Oravais Vörå Maxmo hälsovårdscentral skn. I sitt utlåtande konstaterar miljönämnden följande: Om eventuellt luktproblem hänvisas till hälsoinspektör Uno Holmströms utlåtande från Där konstateras det att en luktförnimmelse korrelerar logaritmiskt m.a.o. förutsatt att svämgödseln är täckt och att en svingård för övrigt sköts bra. Enligt Social och hälsovårdsministeriet orsakar inte ens en utvidgning av svingården till det dubbla eller tredubbla något oskäligt besvär eller någon sanitär olägenhet. Vidare enligt miljöministeriets brev YMY/401/2002 om miljötillstånd, är det rekommenderade minimiavståndet till de ställen som kan komma att störas vid tillbyggnad av djurstallar 100 meter. Verksamhetsidkaren bör vara beredd att med ändamålsenliga lösningar åtgärda eventuella olägenheter om dessa uppstår i omgivningen på grund av verksamheten. Byggnadens höjdläge bör vara sådant att översvämningsrisken inte föreligger. Driftcentret är beläget på ett tillräckligt avstånd från byns centrum och har gårdar med djurhållning som grannar, därför torde verksamheten inte medföra några skadliga verkningar varken på miljö eller för grannarna. Av det framlagda har inte kunnat konstateras något som skulle föranleda anmärkningar. I sitt utlåtande konstaterar kommunstyrelsen följande:

4 Kommunstyrelsen konstaterar att den för egen del inte har något att invända mot anhållan av miljötillstånd. I sitt utlåtande konstaterar Oravais Vörå Maxmo hälsovårdscentral skn följande: Utvidgningen av verksamheten bedöms inte vara en sådan väsentlig förändring i verksamheten som förorsakar oskäligt besvär eller ökad olägenhet för omgivningen. Verksamhetsidkaren skall vara beredd att med ändamålsenliga lösningar åtgärda eventuella olägenheter om dessa uppstår i omgivningen från verksamheten. 4 Anmärkningar och påminnelser Med anledning av ansökan har inga skriftliga anmärkningar eller åsikter inlämnats till miljöcentralen. MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Västra Finlands miljöcentral beviljar Ulf Kullas miljötillstånd för utvidgning av verksamhet gällande svinhushållning. Miljötillståndet beviljas i enlighet med 28 miljöskyddslagen, för 1100 slaktsvin och 200 suggor, förutsatt att följande tillståndsbestämmelser följs. Svinhuset är beläget i Oravais kommun i Kimo by på lägenheterna Lillhaga RN:r 14:68 och Åback RN:r 14:117. Förläggningsplatsen framgår av situationsplanen i skala 1:500 samt av kartan som medföljer beslutet. Tillstånd beviljas tillsvidare. Miljönämndens och kommunstyrelsens utlåtande har tagits i beaktande i enlighet med vad som framgår ur tillståndsbestämmelser och motiveringar till beslut. Tillståndsbestämmelser 1. Lagring av gödsel Gödsel som uppkommer i djurhushållningen lagras i gödsellager. Svinhuset och gödsellagret är placerade enligt situationsplanen. För de djurmängder som framförts i ansökan bör det finnas lagringsvolym för svämgödsel, tvättvatten och nederbörd minst 3600 m 3. Golvet i svinhuset, gödselrännorna, pumpbrunnen och gödselbrunnarna skall göras av vattentätt material enligt Jord och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. Gödsellagringsutrymmena bör regelbundet kontrolleras och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart. 2. Hantering och nyttjande av gödsel Lastning av gödsel till fordon bör göras på tätt underlag. Gödselspridningsutrustningen bör vara tät och i sådant skick så att det under transporterna av gödsel från svinhuset till åkrarna inte läcker ut svämgödsel i omgivningen samt att det inte orsakar oskäliga besvär för bosättningen längs med vägar där man transporterar gödsel.

5 Om det i samband med svinhuset tvättas utrustning som är avsedd för transport och spridning av gödsel eller djurtransport, bör tvättningen ske på tätt underlag. Tvättvattnet leds till gödsellager eller skild sluten behållare och utnyttjas i åkerbruk eller föres till anläggning med miljötillstånd. Gödsel bör i första hand utnyttjas som gödsel på åker. Gödsel kan också föras för behandling till anläggning med miljötillstånd, om verksamhetsidkaren i god tid före överlåtandet av gödsel inlämnar ett skriftligt avtal till Västra Finlands miljöcentral. För spridning av gödsel bör det finnas 166 ha åker till förfogande (11 slaktsvin per 1 ha åker och 3 suggor med smågrisar per 1 ha åker) Vid spridning av gödsel på åker får en stallgödselmängd som motsvarar 20 kg lösligt fosfor per år tillföras åkern och en stallgödselmängd som motsvarar högst 170 kg kväve per ha och år tillföras åkern, dock med beaktande av bestämmelserna i 6 i statsrådets förordning Nr 931/2000 om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Lagringsutrymmen för gödsel bör tömmas grundligt en gång per år. Hantering och lagring av gödsel bör ske så att det inte uppstår förorening eller sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Om gödsel kommer ut i omgivningen bör gödseln omedelbart avlägsnas och området städas. Vid behov skall kalk eller annat material som förhindrar uppkomst av flugor spridas. Gödselspridningsutrustningen bör väljas så att man med den uppnår bästa möjliga spridningsnoggrannhet. Gödsel som sprids bör nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut förutom om gödseln sprids i växande gröda. Spridningstidpunkten bör väljas så att olägenheterna för grannarna är minsta möjliga vid spridningen av gödsel. Gödsel och tvättvatten får inte spridas på frusen eller snötäckt mark och inte heller på vattenmättad mark. Gödsel får inte spridas under tiden mellan den 15 oktober och den 15 april. Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner ut i vattendrag eller det inte finns någon risk för alvförtätning, kan gödsel på hösten spridas ut högst till den 15 november och utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. På åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tiden mellan den 1 oktober och den 15 april, med undantag för det växtbestånd som anläggs. Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 procent. Vid spridning av gödsel lämnas runt brunn för hushållsvatten ett minst 30 meter brett område, som inte gödslas, för att förhindra att näringsämnen kommer ut i vattnet. På klassificerade grundvattenområdens bildningsområde är spridning av stallgödsel förbjuden. Mellan bildningsområdet och grundvattenområdets gräns kan man sprida fastgödsel, om spridningen sker på våren, gödseln nedmyllas omedelbart efter spridningen och gödselns näringsinnehåll motsvarar växternas näringsbehov under ett år. Annan spridning av stallgödsel är tillåten endast i specialfall, om man på grund av markundersökning eller motsvarande utredningar kan påvisa att det inte orsakar fara för grundvatten och miljöcentralen har godkänt den. Vid spridning av gödsel bör man ta i beaktande markkartering av åkern, kväve och fosforinnehållet i gödseln samt växternas näringsbehov. Användning av gödselmedel bör ske enligt förordning 931/2000 om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Vid överlåtelse av gödsel som uppkommer på lägenheten, till annan odlare bör överlåtaren försäkra sig om att mottagaren av gödseln är informerad om gödselanvändningen och har för avsikt att sprida gödsel enligt gällande bestämmelser. 5

6 6 3. Minskning av luktolägenheter 4. Döda djur Gödselbrunnarna bör fyllas på underifrån för att minska luktolägenheterna och temperaturen hålls så låg som möjligt. Foder och annat material skall uppbevaras i täckta byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för uppbevaring, så att inte fåglar eller andra skadedjur har möjlighet att komma i kontakt med det. Pumpbrunnarna bör vara försedda med fast tak. Den befintliga gödselbrunnen invid svinhuset skall vara täckt med fast tak. Fjärrgödselbrunnen på lägenheterna Jofsbacka RN:r 2:42 och Södermossa RN:r 2:36 i Tuckor by i Vörå Maxmo kommun skall förses med flytande täckning. Gödselbrunnen utan fast tak inhägnas med staket enligt Jord och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. Temperaturen i svinhuset skall hållas så låg som möjligt. I svinhuset bör det finnas ett sprinklersystem för att kyla ner inomhusluften och för att minska luktolägenheterna. Sprinklersystemet bör vara i bruk åtminstone sommartid (maj augusti). För lagring av döda djur på lägenheten bör det finnas ändamålsenliga kyllager. Lagringen av döda djur skall ordnas så att det inte uppstår hälsorisk, luktolägenhet eller osnygghet. Döda djur bör föras till en anläggning med tillstånd för behandling och återvinning av döda djur eller till andra mottagnings eller behandlingsplatser med ifrågavarande miljötillstånd. 5. Avfallshantering Problemavfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) bör föras till en mottagningspunkt för problemavfall. Avfall som uppkommer bör lagras ändamålsenligt så att avfallet inte ger upphov till nedskräpning eller förorening av yt eller grundvatten eller förorening av mark och inte heller orsakar andra olägenheter. Avfallshanteringen skall ske i enlighet med Oravais kommuns avfallshanteringsbestämmelser. Bränsle och oljecisterner förses med överfyllningsskydd. Bränsle och oljecisterner som ej är dubbelmantlade förses med skyddsbassäng, så att eventuella läckage inte når markgrunden. Regnvatten skall, med tak eller annan motsvarande anordning, hindras från att nå skyddsbassängen. Alternativt kan skyddsbassängen förses med oljeavskiljningsbrunn. 6. Övriga bestämmelser Verksamhetsidkaren bör hålla dagbok över anläggningens verksamhet. Ur dagboken bör framgå följande : uppgifter om djurmängder uppgifter om spridningsareal och spridningsavtal uppgifter om antal döda djur och behandlingen av dessa uppgifter om avfallsmängder uppgifter om eventuella störningar i verksamheten Ett skriftligt sammandrag över uppgifterna bör årligen sändas till Västra Finlands miljöcentral och

7 7 miljömyndigheten i Oravais kommun före utgången av februari månad. Verksamhetsidkaren bör omedelbart underrätta miljömyndigheten i Oravais kommun och Västra Finlands miljöcentral om det uppstår störningar i driften som kan orsaka betydande olägenheter. Tillståndshavaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd på att ta den ibruk. Verksamhetsidkaren bör skriftligen anmäla om ibruktagande av utvidgningen av svinhuset till Västra Finlands miljöcentral. 7. Ändring av tillstånd Vid utvidgning av verksamheten, ändring av verksamheten eller nedläggning av verksamheten bör en anmälan göras till Västra Finlands miljöcentral. Om tillståndshavaren ändras skall den nya tillståndshavaren skriftligen anmäla till Västra Finlands miljöcentral att så skett. MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Utvidgningen av verksamheten med svinhushållning på lägenhet Lillhaga RN:r 14:68 och Åback RN:r 14:117 i Kimo by i Oravais kommun kan utövas utan att svinhuset eller dess verksamhet medför sanitära olägenheter eller förorening av yt och grundvatten eller förorening av mark eller andra varaktiga, oskäliga besvär, under förutsättning att de tillståndsbestämmelser som getts i miljötillståndet iakttas. Platsen för svinhuset är belägen på jord och skogsbruksdominerad glesbyggd. Verksamheten i svinhuset kan inte, med avseende på avstånd eller områdets tidigare användning, förorsaka sådana olägenheter eller oskäligt besvär för omgivningen som avses i miljöskyddslagen. Miljöcentralen har i tillståndsbeslutet tagit i beaktan avståndet mellan svinhuset samt bosättningen och har genom tillståndsbestämmelserna satt krav på att gödselbrunnen i samband med svinhuset täcks med fast tak samt att alla gödselbrunnarna fylls på underifrån för att minska ammoniakutsläpp och luktolägenheter. För att minska olägenheter för omgivningen samt minska antalet fåglar och andra skadedjur omkring svinhuset har genom tillståndsbestämmelserna satts villkor för hur hanteringen av gödsel skall utföras och för hur döda djur och avfall skall uppbevaras vid svinhuset. Motivering till tillståndsbestämmelserna Tillståndsbestämmelse 1.Villkor har ställts på lagring av gödsel och tvättvatten från svinhuset så att lagringstiden motsvarar 12 månaders lagring. Kravet på lagringstid (931/ 2000) samt på att golvet i svinhuset, gödselrännor och gödsellager skall göras av vattentätt material (JSM C4 byggnadsdirektiv) och att gödsellagringsutrymmena regelbundet bör kontrolleras och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart har givits för att förhindra förorening av mark samt yt och grundvatten, olägenheter för hälsa och för att främja allmän trivsel i miljön. Tillståndsbestämmelse 2 har givits för att övervaka att spridningen och hanteringen av gödsel sker sakenligt, så att det inte uppstår förorening av yt och grundvatten eller olägenheter för hälsan.

8 8 Västra Finlands miljöcentral anser att de i ansökan framställda gödselspridningsavtalen uppfyller kraven för att miljötillstånd kan beviljas. Behovet av spridningsareal grundar sig på kravet på högst 20 kg löslig fosfor per ha åker och år, på det genomsnittliga fosforinnehållet i gödsel och på åkerodlingsväxternas genomsnittliga behov av fosforgödsel per hektar " Ohje kotieläintalouden ympäristönsuojelusta " (Anvisningar om miljövården vid husdjursskötsel) Kravet på stallgödselspridning som motsvarar högst 170 kg kväve per ha och år grundar sig på Statsrådets förordning NR 931/2000 om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Gödseln bör spridas på ofrusen, snöfri mark för att förhindra urlakning av näringsämnen till vattendrag. För att minska olägenheterna vid spridning av gödsel bör gödseln nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut. För att trygga grundvattnets kvalitet får gödsel inte spridas närmare än 30 m ifrån brunn för hushållsvatten eller på något grundvattenområdes bildningsområde. Tillståndsbestämmelse 3 har getts för att minska luktolägenheterna från svinhuset, för att förhindra att det uppstår olägenheter för hälsa och för att främja allmän trivsel i miljön samt för att förhindra att det uppstår problem med fåglar och andra skadedjur på lägenheten. Genom att täcka gödselbrunnarna i samband med svinhuset minskas ammoniakutsläppen samt förhindras att det uppstår olägenheter för hälsa och miljö, samtidigt befrämjas allmän trivsel i miljön. Bestämmelsen att förse svinhuset med ett sprinklersystem för att hålla inomhustemperaturen låg i svinhuset har getts för att minska luktolägenheterna från svinhusets ventilationssystem. Tillståndsbestämmelse 4 har givits för att förhindra att det förorsakas förorening av yt och grundvatten samt sanitära olägenheter vid hanteringen av döda djur. Enligt avfallslagen är verksamhetsidkaren skyldig att ordna en sakenlig avfallshantering. För lagring av döda djur bör det finnas ändamålsenliga lagringsutrymmen på lägenheten. Döda djur bör föras till en mottagare som har tillstånd att behandla djuravfall. Enligt förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel ( EG 1774/2002) samt enligt jord och skogsbruksministeriets förordning (850/2005) om behandling av biprodukter från djur skall animaliskt högriskavfall behandlas vid en anläggning för förbränning av animaliskt avfall eller vid en anläggning för bearbetning av animaliskt högriskavfall. Tillståndsbestämmelse 5. Tillståndshavaren är skyldig att ombesörja att problemavfall, bränsleförvaring och annat avfall inte orsakar förorening av mark, yt och grundvatten. Tillståndshavaren är också skyldig att ordna en fungerande sakenlig avfallshantering, såsom att problemavfall föres till en sakenlig behandling samt att återvinningsbart avfall hålls skilt från annat avfall och föres till en sakenlig behandling. Tillståndsbestämmelse 6 och 7. Myndigheterna skall även ges den information som behövs för att övervaka verksamheten. Tillståndshavaren bör ha tillräckligt med kunskaper om möjligheten att minska utsläppens skadliga inverkan och därtill följa med utvecklingen av den för branschen bästa tillgängliga tekniken. Om man utan oskäliga kostnader kan minska utsläppen med anledning av att den för branschen bästa tekniken har utvecklats, kan tillståndsbeslutet ändras.

9 9 BESLUTETS GILTIGHETSTID Detta beslut är i kraft tillsvidare. Om verksamheten i svinhuset väsentligt förändras, bör för svinhuset sökas nytt miljötillstånd. Detta beslut är i kraft tills beslut över ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft Innan detta beslut vinner laga kraft gäller det beslut som beviljats för verksamheten av Västra Finlands miljöcentral JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Verksamhetsidkaren bör före göra en ny ansökan för justering av tillståndsbestämmelserna. I ansökan bör det åtminstone framställas uppgifter om djurmängder, lagringsvolymer för gödsel och tillgängliga spridningsarealer för gödsel. IAKTTAGANDE AV FÖRORDNINGAR Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. TILLÄMPADE LAGRUM Miljöskyddslagen (86/2000) 2, 4, 6 8, 28, , 41 43, 45, 52 59, 81, och 105 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 1, 6, 8 11, 15 19, 21 23, och 37 Avfallslagen (1072/93) 4, 6, 15, 51, 52 Statsrådets beslut om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket ( 931/2000) Lagen om grunder för avgifter till staten (150/1992), 8 Miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1237/2003). Därtill har tagits i beaktande följande: Jord och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och anvisningar ( JSM BBA C ) Förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel ( EG 1774/2002). Jord och skogsbruksministeriets förordning om tillsyn över anläggningar för bearbetning av vissa animaliska biprodukter och om användningen av vissa biprodukter 2005/850. AVGIFT OCH GRUNDER FÖR AVGIFTEN Avgift 1570

10 Avgiften grundar sig på 8 lagen om grunder för avgifter till staten (150 / 1992 ) och miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1387/2006). Enligt förordningen är grundavgiften beträffande miljötillstånd för djurstall av denna storlek KUNGÖRELSE AV BESLUTET BESLUT Västra Finlands miljöcentral meddelar om detta beslut offentligt genom kungörelse i enlighet med miljöskyddslagen 54. Ulf Kullas Siffrisvägen Kimo BESLUT FÖR KÄNNEDOM Kommunstyrelsen i Oravais kommun Miljönämnden i Oravais kommun Hälsoskyddsmyndigheten vid Oravais Vörå Maxmo hälsovårdscentral skn Finlands miljöcentral MEDDELANDE OM BESLUT Bergman Göran, Kimovägen 733, Kimo Siffrén Ole, Kimovägen 701, Kimo Bergman Jarl, Kimovägen 737, Kimo Lingonblad Åke, Kimovägen 739, Kimo Blomqvist Folke, Kimovägen, Kimo Hägg Dag Mikael, Siffrisvägen 67, Kimo Hägglund Mikael, Mästargränden, Kimo Pärus Tor Roger, Kimovägen 689, Kimo Sigfrids Alina Maria, Siffrisvägen 16, Kimo Blomqvist Carola Ann Christin, Kimovägen 679, Kimo Pärus Kenneth Per Henry, Kimovägen 683, Kimo Hanhimäki Gun Ingrid Elisabet o. Juhani Kustaa, Kimovägen 711, Kimo Oravais kommun, PB 6, Oravais Lygdbäck Sten Erik Daniel, Åsenlundsvägen 31, Alvesta, Sverige Järnström Lars Oskar o. Elna Maria, Siffrisvägen 2, Kimo Nykvist Wester Ulf Anders, Öurvägen 79, Oravais Ahlstrand Göran, Siffrisvägen 39, Kimo Träskelin Joakim Alexander, Kyrkoesplanaden 9 B 40, Vasa Majkrzyk Waldemar, Kuckusvägen 58, Kimo Järnström Peter och Britt Mari, Kuckusvägen 20, Kimo Thors Bengt, Siffrisvägen 66, Kimo Hägg Tor Erik, Siffrisvägen 67, Kimo

11 11 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Enligt besvärsanvisningen bör besvärsskriften tillställas Västra Finlands miljöcentral inom besvärstiden. Besvär över avgiften som uppbärs för behandlingen av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet. Rätt att anföra besvär har den som ansökt om tillstånd och de vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, registrerad förening eller stiftelse vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivsel i boendemiljön och inom vars verksamhetsområde miljökonsekvenserna uppträder, samt kommunstyrelsen i den kommun där verksamheten är placerad och andra kommuner vars område verksamheten påverkar samt de myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet ( MiljöskyddsL 96,MiljöskyddsL 97 ). Besvärsanvisning medföljer som bilaga. Överinspektör Mikaela Rudnäs Byggmästare Martin Stenbacka BILAGOR Besvärsanvisning Karta Situationsplan