BESLUT Givet efter anslag

Transkript

1 BESLUT Givet efter anslag Paikka/Plats Vaasa/Vasa Ympäristölupayksikkö - Miljötillståndsenheten Päiväys/Datum Dnro/Dnr LSU-2009-Y-692 (113) ÄRENDE Miljötillståndsansökan enligt 35 miljöskyddslagen för utvidgning av verksamhet som berör mjölkproduktion. SÖKANDE Magnus Holmström Komossavägen Komossa VERKSAMHET Gården bedriver mjölkproduktion med 39 kor, 25 kvigor och 12 kalvar (< 6 mån). En ny ladugård kommer att byggas och då utvidgas verksamheten till 125 kor och 71 kvigor samt 44 kalvar under 8 månader. Dessutom byggs en ny flytgödselbrunn som rymmer ca m 3. FÖRLÄGGNINGSPLATS Djurstallen finns på lägenheterna och i Komossa by i Oravais kommun. På området har förrättats nyskifte, men inga nya lägenhetsnummer har givits. Besvär har anförts över nyskiftet, besväret berör dock inte platsen för djurstallen. Verksamhetsidkare har ansökt om att lägenheterna 12:27 och 12:49, vars gräns justerats i nyskiftet, skall sammanslås till en lägenhet när nyskiftet ( ) får laga kraft. GRUNDER FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Djurstall som är avsedda för minst 30 mjölkkor eller 80 köttnöt är miljötillståndspliktiga (MiljöskyddsF 1 1 mom. punkt 11 a). TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Den regionala miljöcentralen är behörig tillståndsmyndighet i ärendet enligt 31 2 momentet i miljöskyddslagen och 6 1 mom. punkt 10 a i miljöskyddsförordningen. Enligt förordningen avgör den regionala miljöcentralen ärenden som gäller djurstall avsedda för... Koulukatu 19 PL 262, Vaasa / Skolhusgatan 19 PB 262, Vasa Puh. / Tfn Torikatu 40 PL 77, Kokkola / Torggatan 40 PB 77, Karleby Puh. / Tfn Torikatu 16 PL 156, Seinäjoki / Torikatu 16 PB 156, Seinäjoki Puh. / Tfn kirjaamo.lsu@ymparisto.fi

2 2 minst 75 mjölkkor eller andra djurstallar som med avseende på stallgödselproduktionen eller miljöverkningarna motsvarar ett djurstall för 1000 slaktsvin. TILLSTÅND OCH AVTAL FÖR VERKSAMHETEN Gården har anslutit sig till miljöstödssystemet för avtalsperioden Sökande har inte gällande miljötillstånd. ANHÄNGIGGÖRANDE AV ÄRENDET Miljötillståndsansökan har blivit anhängig då sökanden har inlämnat ansökan till Västra Finlands miljöcentral. FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Djurstallet omges av åker och jordbruksdominerad glesbygd. De tre närmaste grannarnas bostadsfastigheter befinner sig på ca m:s avstånd sydost om det nya djurstallet och m söder om det befintliga djurstallet. Den närmaste grannen har egen djurhållning. En fritidsbostad befinner sig ca 240 meter sydväst om det nya djurstallet samt en bostadsfastighet ca 280 meter öst om det nya djurstallet. Skolan ligger ca 380 meter öst om den nya ladugården. I den närliggande miljön finns inga grundvatten- eller naturskyddsområden. Avståndet till närmaste vattendrag, Komossaträsket, är cirka 300 m. OMRÅDETS PLANLÄGGNING Djurstallet finns på ett område som inte har gällande plan. UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Efter att den nya ladugården byggts kommer det totalt att finnas plats för 125 kor och 71 kvigor och 44 kalvar under 8 månader. I den nya ladugården kommer det att finnas plats för 116 mjölkkor, 9 sinkor och 10 kvigor. För närvarande finns det i den befintliga ladugården plats för 39 mjölkkor, 25 kvigor och 12 kalvar under 6 månader. Efter att det nya djurstallet byggts kommer det att hållas 61 kvigor och 44 kalvar i det befintliga djurstallet. Förtorkat ensilagefoder lagras i plansilon (4 300 ton/år). Pressvätska från plansilo leds till sluten brunn (3 m 3 ). Pressvätskan sprids ut på åkern. Avfall Döda djur (5-10 st/år) föres till Honkajoki. Övrigt avfall (ackumulatorer, lysrör och metallskrot) förs till Ekorosk. Bränsle och kemikalier På lägenheten finns en bränslecistern vars volym är liter, som är utrustad med låsmekanism och spärrmekanism för hävert. Bränslecistern har senast granskats av brandmyndigheter i augusti Andra oljeprodukter, högst 200 liter, förvaras i separat låst utrymme.

3 3 Trafik Trafiken består av mjölktransport 3,5 gånger per vecka och fodertransport en gång per månad samt förmedlingsbil och slaktbil två gånger per månad. Behandling av gödsel Gödsel behandlas som flytgödsel, bara 20 ungdjur under tre månader hålls på ströbädd. Det finns en gödselbrunn vars lagringsvolym är m 3 och en fjärrgödselbrunn med 900 m 3 lagringsvolym. En ny gödselbrunn med lagringsvolymen m 3 skall byggas. Flytgödselrännornas volym kommer att vara 200 m 3. En flytgödselbrunn vars volym är 450 m 3 kommer att hyras (intyg av hyresavtal är bifogade ansökningshandlingarna). I nuläge är den totala flytgödsellagringsvolymen m 3, lagringsvolymen kommer efter tillbyggnaden att vara m 3. Flytgödselbehållarnas konstruktionsmaterial är betong. Behållarna fylls på nerifrån. Ströbäddens areal är 28 m 2, tjockleken är 40 cm och kanthöjden är 50 cm. Urin sugs upp i halm. Golvkonstruktionens material är betong. Ströbädden töms fyra gånger per år och lagras på befintlig intilliggande gödselplatta. Gödselstadens areal är 320 m 2. Gödselstaden är gjord av betong, kanterna är 80 cm höga och volymen är därmed 256 m 3. Höjden på körrampen till gödselstaden är 50 cm. Avloppsvatten (2 400 m 3 /år) från mjölkrummet och övrigt tvättvatten från sociala utrymmen och tankrum (max 100 liter/dag) leds till gödselbassäng. Kvigor (35 st.) kommer att hållas på bete fyra månader om året. Betesareal är 5 ha. Lägenheten har sammanlagt 119,05 ha åker till förfogande för spridning av gödsel varav egen åkermark 55,02 ha, arrenderad åkermark 10,1 ha (enligt kopia av arrendekontrakt 8,94 ha) och avtalsåker 53,95 ha. Kopior av avtal är bifogade ansökningshandlingarna. Spridning av gödsel sker under våren och hösten (75% / 25%). BEHANDLINGEN AV ÄRENDET Kungörelse av tillståndsansökan Ansökan har kungjorts på Oravais kommuns officiella anslagstavla och vid Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla under tiden Handlingarna har funnits till påseende under kungörelsetiden vid kommungården i Oravais kommun, Öurvägen 31, Oravais. Sakägare som ärendet speciellt berör har informerats skilt per brev. Inspektion Sökandens lägenhet besöktes med anledning av den anhängiggjorda ansökan. Ett Vahti-protokoll har skrivits i anslutning till inspektionen, vilket är bifogat till ansökningshandlingarna.

4 4 Utlåtanden Miljöcentralen har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av kommunstyrelsen samt miljönämnden i Oravais kommun. Oravais kommuns miljönämnd har i sitt utlåtande konstaterat att det inte framgått något som skulle föranleda anmärkningar. Anmärkningar och påminnelser Med anledning av ansökan har inga anmärkningar inlämnats. MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Västra Finlands miljöcentral har granskat miljötillståndsansökan enligt vad som framgår från tillståndsbestämmelser och motiveringar till beslutet. Västra Finlands miljöcentral beviljar Magnus Holmström miljötillstånd för utvidgning av verksamhet gällande husdjurshållning. Miljötillståndet beviljas i enlighet med 28 miljöskyddslagen för 125 mjölkkor, 71 kvigor och 44 kalvar under 8 månader, förutsatt att följande tillståndsbestämmelser följs och verksamheten i övrigt idkas enligt ansökan. Djurstallen är belägna i Komossa by i Oravais kommun på lägenheterna och Förläggningsplatsen framgår av situationsplanen som medföljer beslutet. Tillstånd beviljas tillsvidare. Tillståndsbestämmelser 1. Lagring av gödsel och tvättvatten Gödsel som uppkommer i djurhushållningen lagras i gödselbrunnarna och på gödselplattan. Gödselbrunnen byggs enligt situationsplanen. För de djurmängder som framförts i ansökan bör det finnas lagringsvolym för flytgödsel minst m 3 och för ströbädd 80 m 3. I gödselbrunnar utan fast tak bör därtill nederbörden beaktas. Golvet i djurstallen, gödselrännorna och gödselbrunnarna samt plansilon skall vara gjorda av vattentätt material enligt Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. Gödsellagringsutrymmena bör regelbundet kontrolleras och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart. Tvättvatten från djurstallena och mjölkrummet skall ledas till gödselbrunn. Pressvätska från ensilagefoder skall ledas till en sluten brunn. Avloppsvatten från det nya djurstallets WC skall ej ledas till gödselbrunn utan ledas till separat sluten tank och transporteras till anläggning med tillstånd att behandla ifrågavarande avfall. Avloppsvattnet kan även behandlas på annat av kommunen godkänt sätt, i enlighet med statsrådets förordning (542/2003) om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät. Verksamhetsidkaren skall bereda sig att behandla WC-avloppsvatten från det nuvarande djurstallet separat i enlighet med statsrådets förordning (542/2003) före

5 5 2. Hantering och nyttjande av gödsel Lastning av gödsel till fordon bör göras på tätt underlag. Byggnationer och anläggningar skall vara sådana att det under tömningen av brunnar eller under transporter inte inträffar utsläpp. Gödsel bör i första hand utnyttjas som gödsel på åker. Gödsel kan också föras för behandling till anläggning med miljötillstånd. För spridning av gödsel från husdjurshållningen bör det finnas minst 120,5 ha åker till förfogande (1,3 mjölkkor per 1 ha åker, 3,5 kvigor per 1 ha åker och 11 ungnöt < 8 månader per 1 ha åker). Avtal över 1,45 ha spridningsareal skall sändas till övervakningsmyndigheten innan verksamhet inleds i det nya djurstallet. Lagringsutrymmen för gödsel bör tömmas grundligt en gång per år. Hantering och lagring av gödsel bör ske så att det inte uppstår förorening eller sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Om gödsel kommer ut i omgivningen bör gödseln omedelbart avlägsnas och området städas. Vid behov skall kalk eller annat material som förhindrar uppkomst av flugor spridas. Om det i samband med djurstallet tvättas utrustning som är avsedd för transport och spridning av gödsel eller djurtransport, bör tvättningen ske på tätt underlag. Tvättvattnet leds till gödsellager eller skild sluten behållare och utnyttjas i åkerbruk eller föres till anläggning med miljötillstånd. Gödselspridningsutrustningen bör väljas så att man med den uppnår bästa möjliga spridningsnoggrannhet. Gödsel som sprids bör nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut förutom om gödseln sprids i växande gröda. Spridningstidpunkten bör väljas så att olägenheterna för grannarna är minsta möjliga vid spridningen av gödsel. Gödsel och tvättvatten får inte spridas på frusen eller snötäckt mark och inte heller på vattenmättad mark. Gödsel får inte spridas under tiden mellan den 15 oktober och den 15 april. Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner ut i vattendrag eller det inte finns någon risk för alvförtätning, kan gödsel på hösten spridas ut högst till den 15 november och utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. På åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tiden mellan den 1 oktober och den 15 april, med undantag för det växtbestånd som anläggs. Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 procent. Vid spridning av gödsel lämnas runt brunn för hushållsvatten ett minst meter brett område, som inte gödslas för att förhindra att näringsämnen kommer ut i vattnet. På klassificerade grundvattenområdens bildningsområde är spridning av stallgödsel förbjuden. Mellan bildningsområdet och grundvattenområdets gräns kan man sprida fastgödsel, om spridningen sker på våren, gödseln nedmyllas omedelbart efter spridningen och gödselns näringsinnehåll motsvarar växternas näringsbehov under ett år. Annan spridning av stallgödsel är tillåten endast i specialfall, om man på grund av markundersökning eller motsvarande utredningar kan påvisa att det inte orsakar fara för grundvatten och miljöcentralen har godkänt den.

6 6 Vid spridning av gödsel bör man ta i beaktande markkartering av åkern, kväve- och fosforinnehållet i gödseln samt växternas näringsbehov. Gödselspridning och användning av gödselmedel bör ske enligt förordning 931/2000 om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. 3. Minskning av luktolägenheter Gödselbrunnarna fylles på underifrån och temperaturen hålles så låg som möjligt i djurstallen och gödselbrunnarna. Foder skall uppbevaras i täckta byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för uppbevaring, så att fåglar eller skadedjur inte har möjlighet att komma i kontakt med det. Eventuella gödselpumpbrunnar skall förses med fast tak. Samtliga svämgödselbrunnar utan fast tak skall förses med flytande täckninge (t.ex. torv eller styroxkulor) 4. Döda djur Döda djur skall så fort som möjligt föras till en anläggning med tillstånd för behandling av döda djur eller till andra mottagnings- eller behandlingsplatser med ifrågavarande miljötillstånd. För lagring av döda djur på lägenheten bör det finnas ändamålsenliga lagringsutrymmen. Också kortvarig lagring av döda djur skall ordnas så att den inte förorsakar hälsorisk, luktolägenhet eller osnygghet. Ifall djuravfall uppbevaras under längre tid på lägenheten skall lagringsutrymmet förses med kylanordning. 5. Betesgång Gångvägen mellan djurstallen och beteshagen bör ha hård yta, så att ytan håller klövtramp och gödseln kan borttagas. Beteshagen bör skötas så att det inte uppstår förorening av ytvatten och grundvatten eller andra oskäliga besvär för grannar. Beteshagen bör inhägnas så att den håller djuren tryggt i hagen. Tilläggsfoder får ej ges utomhus om inte särskilda utfodringsplatser arrangerats. Om det i samband med djurstallen anläggs en ny rastgård på betesmarken bör planerna följa Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv, så att förorening av ytvatten inte sker. Planen på rastgården bör sändas till övervakningsmyndigheten minst 3 månader före påbörjande av byggandet. Övervakningsmyndigheten ger vid behov villkor angående rastgården. 6. Avfallshantering Problemavfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) bör föras till en mottagningspunkt för problemavfall. Avfall som uppkommer bör lagras ändamålsenligt så att avfallet inte ger upphov till nedskräpning eller förorening av yt- eller grundvatten eller förorening av mark och inte heller orsakar andra olägenheter. Avfallshanteringen skall ske i enlighet med Oravais kommuns avfallshanteringsbestämmelser. 7. Lagring av bränsle Bränslecisternen bör vara dubbelmantlad eller alternativt placeras i tillräckligt stor och tät skyddsbassäng, bassängen skall förses med tak eller på annat sätt skyddas från att fyllas med nederbörd. Cisternen bör vara utrustad med ett system som förhindrar överfyllning och med hävertstopp. Bredvid bränslecisternen och vid lager av oljeprodukter bör det

7 7 finnas tillräckligt med torv eller annat lämpligt uppsugningsmaterial för att suga upp bränslet eller oljan vid läckage. Distributionen av bränsle från behållare till fordon och andra motorredskap bör ske på ett tätt underlag. Åtgärderna bör utföras före utgången av år Övriga bestämmelser Verksamhetsidkaren bör föra dagbok över anläggningens verksamhet. Ur dagboken bör framgå följande : - uppgifter om djurmängder - uppgifter om spridningsareal samt nya och förändrade spridningsarealer och avtal - uppgifter om antal döda djur och behandlingen av dessa - uppgifter om avfallsmängder - uppgifter om eventuella störningar i verksamheten Gödseln skall analyseras med avseende på totalkväve, lösligt kväve samt löslig fosfor åtminstone vart femte år. Ett skriftligt sammandrag över uppgifterna bör årligen sändas till övervakningsmyndigheten och miljömyndigheten i Oravais kommun före utgången av februari månad. Verksamhetsidkaren bör omedelbart underrätta miljömyndigheten i Oravais kommun och övervakningsmyndigheten om det uppstår störningar i driften som kan orsaka betydande olägenheter. Tillståndshavaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd på att ta den i bruk. Verksamhetsidkaren bör skriftligen anmäla om ibruktagande av utvidgningen av djurstallet till Västra Finlands miljöcentral och eventuella nya nummer på lägenheterna enligt nyskiftet. 9. Ändring av tillstånd Vid utvidgning, ändring eller nedläggning av verksamheten bör en anmälan göras till Västra Finlands miljöcentral. Om tillståndshavaren ändras skall den nya tillståndshavaren skriftligen anmäla till Västra Finlands miljöcentral att så skett. MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Verksamhet med husdjurshållning på lägenheterna och i Komossa by i Oravais kommun kan utövas utan att djurstallen eller verksamheten i dem medför sanitära olägenheter eller förorening av yt- och grundvatten eller förorening av mark eller andra varaktiga, oskäliga besvär, under förutsättning att de tillståndsbestämmelser som getts i miljötillståndet iakttas. Miljöcentralen har vid beviljande av miljötillståndet tagit i beaktande avståndet till bosättningen. För att minska antalet fåglar och andra skadedjur omkring djurstallen har genom

8 8 tillståndsbestämmelserna satts villkor på hantering och uppbevaring av gödsel, foder, döda djur och avfall vid djurstallen. Platsen för djurstallen är belägen på jordbruksdominerad glesbygd. Verksamheten i djurstallen kan inte, med avseende på avstånd eller områdets tidigare användning, förorsaka sådana olägenheter eller sådant oskäligt besvär för omgivningen som avses i lagen. Motivering till tillståndsbestämmelserna Tillståndsbestämmelse 1. Villkor har ställts på lagring av gödsel och tvättvatten från djurstallen så att lagringstiden motsvarar 12 månaders lagring. Kravet på lagringstid (931/ 2000) samt på att golvet i djurstallen, gödselrännor och gödselbrunn skall göras av vattentätt material (JSM C4 byggnadsdirektiv), kravet på att gödsellagringsutrymmena regelbundet bör kontrolleras och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart har givits för att förhindra förorening av mark samt yt- och grundvatten, olägenheter för hälsa och för att främja allmän trivsel i miljön. Tillståndsbestämmelse 2 har givits för att övervaka att spridningen och hanteringen av gödsel sker sakenligt, så att det inte uppstår förorening av yt - och grundvatten eller olägenheter för hälsan. Västra Finlands miljöcentral konstaterar att då djurstallen har byggts enligt ansökan är behovet av spridningsareal 120,5 ha. Behovet av spridningsareal grundar sig på kravet på högst 20 kg löslig fosfor per ha åker och år, på det genomsnittliga fosforinnehållet i gödsel och på åkerodlingsväxternas genomsnittliga behov av fosforgödsel per hektar. Gödseln bör spridas på ofrusen, snöfri mark för att förhindra urlakning av näringsämnen till vattendrag. För att minska olägenheterna vid spridning av gödsel bör gödseln nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut. För att trygga grundvattnets kvalitet får gödsel inte spridas närmare än m ifrån brunn för hushållsvatten eller på något grundvattenområdes bildningsområde. Avståndet beror på höjdförhållandena i terrängen, brunnens konstruktion och jordarter. Tillståndsbestämmelse 3 har givits för att förhindra olägenheter för hälsa och för att främja allmän trivsel i miljön. Tillståndsbestämmelse 4 har givits för att förhindra att det förorsakas förorening av ytoch grundvatten samt sanitära olägenheter vid hanteringen av döda djur. Enligt avfallslagen är verksamhetsidkaren skyldig att ordna en sakenlig avfallshantering. Döda djur bör så snabbt som möjligt föras till en mottagare som har tillstånd att behandla djuravfall. Enligt förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EG 1774/2002) samt enligt Jord - och skogsbruksministeriets förordning (850/2005) om behandling av biprodukter från djur skall animaliskt högriskavfall behandlas vid en anläggning för förbränning av animaliskt avfall eller vid en anläggning för bearbetning av animaliskt högriskavfall. Tillståndsbestämmelse 5 har givits för att förhindra att det från betesområdet eller från rastgården uppstår förorening av vattendrag, förorening av annat yt- eller grundvatten samt för att förhindra olägenheter för grannar. Tillståndsbestämmelse 6. Tillståndshavaren är skyldig att ombesörja att problemavfall och annat avfall inte orsakar förorening av mark, yt- och grundvatten. Tillståndshavaren är

9 9 också skyldig att ordna en fungerande avfallshantering, såsom att problemavfall föres till en sakenlig behandling samt att återvinningsbart avfall hålls skilt från annat avfall och föres till en sakenlig behandling. Tillståndbestämmelse 7 om lagring av bränsle har givits för att förhindra att det förorsakas förorening av mark eller yt- och grundvatten. Tillståndsbestämmelse 8 och 9. Myndigheterna skall även ges den information som behövs för att övervaka verksamheten. Tillståndshavaren bör ha tillräckligt med kunskaper om möjligheten att minska utsläppens skadliga inverkan och därtill följa med utvecklingen av den för branschen bästa tillgängliga tekniken. Om man utan oskäliga kostnader kan minska utsläppen med anledning av att den för branschen bästa tekniken har utvecklats, kan tillståndsbeslutet ändras. BESLUTETS GILTIGHETSTID Detta beslut är i kraft tillsvidare. Om verksamheten i djurstallet väsentligt förändras, bör för djurstallet sökas nytt miljötillstånd. Detta beslut är i kraft tills beslut över ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Verksamheten bör före göra en ny ansökan för justering av tillståndsbestämmelserna. I ansökan bör det åtminstone framställas uppgifter om djurmängder, lagringsvolymer för gödsel och tillgängliga spridningsarealer för gödsel. IAKTTAGANDE AV FÖRORDNINGAR Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. TILLÄMPADE LAGRUM Miljöskyddslagen (86/2000) 2, 4, 6-8, 28, 31, 35-38, 41-43, 45, 52-59, 81, och 105 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 1, 6, 8-11, 15-19, och 37 Avfallslagen (1072/93) 4, 6, 15, 51, 52 Lag angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920) 17 Statsrådets beslut om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) Statsrådets förordning (542/2003) om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät Lagen om grunder för avgifter till staten (150/1992) 8 Miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1387/2006)

10 10 Därtill har tagits i beaktande följande: Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och anvisningar (JSM-BBA C4/ ) Miljöministeriets anvisningar för husdjurhållning Förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EG 1774/2002) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om tillsyn över anläggningar för bearbetning av vissa animaliska biprodukter och om användning av vissa biprodukter 2005/850. AVGIFT OCH GRUNDER FÖR AVGIFTEN Avgift Avgiften grundar sig på 8 lagen om grunder för avgifter till staten (150/1992 ) och miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1387/2006). Enligt förordningen är grundavgiften beträffande miljötillstånd för djurstall Besvär över avgiften som uppbärs för behandlingen av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet. MEDDELANDE OM BESLUTET Beslut Till sökanden Kopia av beslutet Kommunstyrelsen i Oravais kommun Miljömyndigheten i Oravais kommun Finlands miljöcentral Meddelande om beslutet Agnesbäck Kaj, Paljakvägen 70, Komossa Engström Kjell, Paljakvägen 1, Komossa Frände Sigrid, Herrholmsgatan 2 a A, Jakobstad Hautamäki Arvo ja Anita, Oravaistentie 472, Voltti Hill Erik och Inger, Jakobstået 80, Kimo Löfgren Johan, Komossavägen 205, Komossa Löfgren Karl-Göran, Komossavägen 201 A, Komossa Nordman Alf och Birgitta, Komossavägen 246, Komossa Oravais kommun, Öurvägen 31, Oravais Smeds Peter, Paljakvägen 52, Komossa Ståhlberg Marit (Ståhlberg Stig rättsinnehavare) Komossavägen 220 b, Komossa

11 11 Kungörelse på anslagstavlorna Uppgift om beslutet offentliggörs på Västra Finlands miljöcentrals och efter på Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands samt på Oravais kommuns officiella anslagstavlor. SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Enligt besvärsanvisningen bör besvärsskriften tillställas Västra Finlands miljöcentral och efter Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland inom besvärstiden. Rätt att anföra besvär har den som ansökt om tillstånd och de vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, registrerad förening eller stiftelse vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivsel i boendemiljön och inom vars verksamhetsområde miljökonsekvenserna uppträder, samt kommunstyrelsen i den kommun där verksamheten är placerad och andra kommuner vars område verksamheten påverkar samt de myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet (MiljöskyddsL 96, MiljöskyddsL 97 ). Besvärsanvisning medföljer som bilaga. Överinspektör Mikaela Rudnäs Överinspektör Aira Halmetoja BILAGOR Besvärsanvisning Situationsplan