BESLUT Givet efter anslag

Transkript

1 BESLUT Givet efter anslag Paikka/Plats Vaasa/Vasa Ympäristölupayksikkö - Miljötillståndsenheten Päiväys/Datum Dnro/Dnr LSU-2009-Y-312 (113) ÄRENDE SÖKANDE Miljötillståndsansökan enligt 35 miljöskyddslagen för utvidgning av verksamhet som berör svinhushållning. Anders Brors Vöråvägen Vörå VERKSAMHET På lägenheten finns i de befintliga svinhusen plats för 120 suggor och 550 slaktsvin. Efter utvidgningen kommer det att finnas plats för 190 suggor och 2070 slaktsvin i svinhusen på lägenheten. FÖRLÄGGNINGSPLATS Svinhusen finns på lägenhet Grannas RN:r 4:73 i Tuckor by, i Vörå- Maxmo kommun. GRUNDER FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Djurstall som är avsedda för minst 210 slaktsvin eller 60 suggor är miljötillståndspliktiga (MiljöskyddsF 1 1 mom. punkt 11 a). TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Den regionala miljöcentralen är behörig tillståndsmyndighet i ärendet enligt 31 2 momentet i miljöskyddslagen och 6 1 mom. punkt 10 a i miljöskyddsförordningen. Enligt förordningen avgör den regionala miljöcentralen ärenden som gäller djurstall avsedda för minst 1000 slaktsvin, 250 suggor eller andra djurstallar som med avseende på stallgödselproduktionen eller miljöverkningarna motsvarar ett djurstall för 1000 slaktsvin. Enligt IPPC direktivet är ett djurstall som är avsett att rymma mera än 2000 platser för slaktsvin en IPPC anläggning.... Koulukatu 19 PL 262, Vaasa / Skolhusgatan 19 PB 262, Vasa Puh. / Tfn Torikatu 40 PL 77, Kokkola / Torggatan 40 PB 77, Karleby Puh. / Tfn Torikatu 16 PL 156, Seinäjoki / Torikatu 16 PB 156, Seinäjoki Puh. / Tfn kirjaamo.lsu@ymparisto.fi

2 2 TILLSTÅND OCH AVTAL FÖR VERKSAMHETEN Sökande har ett gällande miljötillstånd, som har beviljats av Vörå kommuns miljönämnd Gården har anslutit sig till miljöstödssystemet. ANHÄNGIGGÖRANDE AV ÄRENDET Miljötillståndsansökan har blivit anhängig då sökanden har inlämnat ansökan till Västra Finlands miljöcentral. FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Svinhusen är belägna på jord- och skogsbruksdominerad glesbygd. Djurstallen omges av åker. Kring djurstallen och i närområdet (400 m:s radie) finns det 7 st bostadsfastigheter av vilka två bebos av sökande och sökandes föräldrar. Avståndet från det planerade svinhuset till närmaste grannes bostadshus är ca 300 meter. Avståndet från det befintliga suggstallet till de två närmaste grannarnas bostadsfastigheter är ca 150 m och 210 m. På ca 300 meters avstånd från det planerade svinhuset finns en verkstad. I den närliggande miljön finns inga vattendrag, grundvatten- eller naturskyddsområden. OMRÅDETS PLANLÄGGNING Svinhusen finns på ett område som inte har gällande plan. UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN I de svinhusen finns det plats för totalt 190 suggor och 2070 slaktsvin. Svinhusen kommer att anslutas till kommunalt vatten. Döda djur förs för destruktion till Kaustby. Ventilationen i svinhusen sker genom maskinell ventilation. Ventilationen leds ut via ventilationskanaler på taket. Behandling av gödsel Gödselhanteringen i svinhusen fungerar med svämgödsel. Enligt ansökan skall gödseln från 190 suggor och 2070 slaktsvin lagras i två befintliga gödselbrunnar vars lagringsvolym är 860 m 3 och 1100 m 3. Gödselrännornas volym i svinhusen är enligt ansökan 920 m 3. Tvättvattnet från svinhusen leds till gödselbrunnarna. På lägenhet Norräng RN:r 1:98 i Tuckor by i Vörå-Maxmo kommun kommer det att byggas två nya fjärrgödselbrunnar vars lagringsvolym är 1300 m 3 /st. Totala lagringsvolymen för svämgödsel blir 5480 m 3. Lägenheten har sammanlagt 284,38 ha åker till förfogande för spridning av gödsel varav egen åkermark 70,33, arrenderad åkermark 89,3 samt spridningsavtal på 124,75 ha åker. Spridning av gödsel sker på våren (75%) och på hösten(25%). Kopior av avtal och kartor över spridningsarealer har bifogats miljötillståndsansökan. BEHANDLINGEN AV ÄRENDET Kungörelse av tillståndsansökan

3 3 Ansökan har kungjorts på Vörå-Maxmo kommuns officiella anslagstavla och vid Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla under tiden Handlingarna har funnits till påseende under kungörelsetiden vid Tottesunds herrgård i Vörå-Maxmo kommun. Sakägare som ärendet speciellt berör har informerats skilt per brev. Inspektion Sökandens lägenhet besöktes med anledning av den anhängiggjorda ansökan. Ett Vahti-protokoll har skrivits i anslutning till inspektionen och har bifogats till ansökningshandlingarna. Utlåtanden Miljöcentralen har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av kommunstyrelsen och byggnads- och miljönämnden i Vörå-Maxmo kommun. I byggnads- och miljönämndens utlåtande framkommer det följande: Byggnads- och miljönämnden förordar Brors Anders ansökan med följande villkor: - Golvet, gödselrännorna och brunnarna skall vara vattentäta och konstruerade enligt Jord- och skogsbruksministeriets direktiv. - Gödsellagringen skall vara dimensionerad för 12 månaders lagring av gödsel och nederbörden skall också beaktas. - Gödsellagren skall vara färdigbyggda före anläggningen tas i bruk. - Avfallshanteringen skall skötas enligt kommunens avfallshanteringsbestämmelser. - Spridning av gödsel skall ske enligt nitratdirektivet. - Vid anläggningen skall bästa tillgängliga teknik tillämpas. - Verksamhetsidkaren skall vara bered att med ändamålsenliga lösningar åtgärda besvärande luktproblem som verksamheten förorsakar. I kommunstyrelsens utlåtande framkommer det följande: - Golvet, gödselrännorna och brunnarna skall vara vattentäta och konstruerade enligt Jord- och skogsbruksministeriets direktiv. - Gödsellagringen skall vara dimensionerad för 12 månaders lagring av gödsel och nederbörden skall också beaktas. - Gödsellagren skall vara färdigbyggda före anläggningen tas i bruk. - Avfallshanteringen skall skötas enligt kommunens avfallshanteringsbestämmelser. - Spridning av gödsel skall ske enligt nitratdirektivet. - Vid anläggningen skall bästa tillgängliga teknik tillämpas. - Verksamhetsidkaren skall vara bered att med ändamålsenliga lösningar åtgärda besvärande luktproblem som verksamheten förorsakar. Anmärkningar och påminnelser Med anledning av ansökan har en skriftlig anmärkning inlämnats till Västra Finlands miljöcentral av A och B. Med anledning av Anders Brors ansökt om miljötillstånd för utvidgning av sin svinfarm i Tuckor by i Vörå-Maxmo vill vi framföra följande:

4 4 Vi är bosatta i Kovik by på lägenhet Ingman 1:40, ca 500 meter från Anders Brors produktionsanläggning. Vi byggde vårt egnahemshus år 1979 och har bott där sedan dess. Mellan vårt hus och Anders Brors svinfarm finns en liten skogsbacke, men bredvid skogsbacken finns en öppning där vindar och luftströmmar drar igenom och för med sig lukt från svinhusen och gödselbrunnarna. Sedan Anders Brors inledde svinhushållning har vårt boendeförhållande förändrats kännbart. Lukten från Brors svinfarm når vårt hus och vi upplever den tidvis som mycket besvärande. De nuvarande luktproblemen kan beskrivas enligt följande: 1. De största problemen upplever vi under de tidpunkter på året när Brors tömmer gödselbrunnarna. Om vinden är sydlig blir vårt hus formligen dränkt av gödsellukt som också dras in i bostaden, trots att dörrar och fönster är stängda. Vi kan inte heller vistas utomhus eftersom lukten fastnar i kläderna. Dessa intensiva luktproblem drabbas vi av under några veckor på våren och under något kortare tid på hösten. Vi vill understryka att de olägenheter vi påtalar under denna punkt uttryckligen gäller tömningen av gödseln ur gödselbrunnarna. Vi ser därför med fasa framför oss en situation där Brors pumpar upp nästan fyra gånger den nuvarande gödselmängderna för transport till de planerade fjärrgödselbrunnarna. Lukten från själva gödselspridningen på fältet känner vi naturligtvis också av, men de problemen har vi hittills upplevt som sekundära. 2. Under övriga tider på året blir vårt egnahemshus gång på gång indränkt med gödsellukt som lägger sig omkring vårt hus och tränger in i tamburen.vi har förstått att dessa luktproblem uppstår när Brors pumpar gödseln från en brunn till en annan. Dessa luktproblem torde kunna minskas om Brors väljer att göra pumpningen när vinden är nordligt, något han dock verkar undvika att göra. 3. Den tredje typen av luktproblem förorsakas av ventilationen från själva svinhusen och från avdunstningen från de befintliga öppna gödselbrunnarna. Denna lukt är kännbar vid sydlig vind. De luktproblem som svinhusens ventilation medför t.ex. under varma sommardagar torde stå i proportion till omfattningen på svinhushållningen och vi befarar att dessa problem mångfaldigas om utbyggnaden tillåts. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Brors svinhushållning under många år medfört många praktiska olägenheter och inverkat menligt på vår boendekvalitet. I det mesta vi gör måste vi ta svinhuslukten i beaktande. Vi kan inte hänga kläder på tork eller vädring utomhus, vi kan inte hålla fönster öppna under heta sommardagar utan att passa på eventuell svinhusstank. Vi störs också av lukten när vi vistas utomhus. Att lukten tränger in i vårt hem när dörrar och fönster är stängda upplever vi som rena hemfridsbrottet. När vi framför dessa klagomål hänvisar vi endast till faktorer som har med ändamålsenligt och värdigt boende, trivsel och livskvalitet att göra. Därutöver tillkommer självfallet ekonomiska aspekter som hänför sig till värdeminskningen på vårt egnahemshus och vår tomt. I en by som Kovik är invånarna av tradition måna om grannsämjan. Detta har gjort att vi i det längsta dragit oss för att framföra klagomål till myndigheterna. Nu inser vi dock att Anders Brors utnyttjar vår välvilja och att vi i fortsättningen måste slå vakt om våra rättigheter.

5 5 Vi betvivlar starkt att Brors skulle klara av att sköta gödselhanteringen från en nästan fyra gånger större farm när vi drabbas av så tydliga luktproblem med den gödselmängd han har nu. Vi har inte i något sammanhang tidigare blivit hörda av Västra Finlands miljöcentral eller Vörå kommun i ärenden som gäller Anders Brors svinhushållning. Anders Brors har inte heller på något sätt informerat oss om sina utbyggnadsplaner. Hörande av verksamhetsidkaren och bemötande Sökande har med brev daterat reserverats möjlighet att bemöta utlåtanden och den givna anmärkningen som har givits med anledning av ansökan. Sökande har i sitt bemötande framfört följande: Jag Anders Brors, bor i Tuckor by över 500 m från A och B som bor i grannbyn Kovik. Min farfar byggde fähuset 1935 viket min far fortsatte med. Min far hade mjölkkor, kalvar, suggor samt slaktsvin. D.v.s. det har alltid funnits bondgårdar med djurproduktion runt A och B både före och efter att de började bygga egnahemsgården i Kovik by år Deras närmaste granne hade suggor och slaktsvin, 70 m från deras gård. Idag finns det en aktiv djurproducent i deras by och han har dikor och slaktsvin och han bor precis framför deras hus ca 300 m ifrån. A och B är själv jordbrukare och de visste då och de vet idag att det doftar på landet. Gödseln doftar på våren och hösten då jordbrukarna tömmer sina gödselbrunnar och göder sina åkrar. Att det kommer från ett djurstall är ju förståeligt och det beror ju på vindriktningen. Gällande punkt 1. - På våren och hösten kör vi djurproducenter ut gödseln på våra åkrar belägna runt driftcentrum och det är inte bara jag som har åkrar kring A och B utan även flera andra driftiga djurproducenter, båda svinfarmare och nötproducenter. Gällande punkt 1 anser vi att den är totalt överdriven. Man kan inte ta hänsyn till vindriktningar i djurhushållning, antingen blåser det eller så blåser det inte. Gällande punkt 2. - Jag har flytande "styrox" täcke i gödselbrunnarna, vilket är ett måste idag. A och B påstår att luktproblem skulle minska om jag skulle göra pumpningen när vinden är nordlig och påstår att jag undviker detta. Då jag pumpar eller tömmer gödselkanalerna i svinhusen gör jag det då vinden ligger mot våran skogsbacke där doften inte stör någon. Vid tillbyggnaden kommer brunnarna att fyllas ner i botten med modern teknik och utrustning Gällande punkt 3. - A och B påstår att det avdunstar från gödselbrunnarna, sådant sker inte eftersom vi har flytande täcke. Förstoring av svinfarmen är inte proportionell till förstorning av luktproblem, det kan sökas i danska undersökningar.

6 6 Gällande hörande av grannar har vi agerat enligt de direktiv vi fått från kommun och miljöcentralen, nämligen att grannar inom en radie på 400 m bör kontaktas och informeras. Jag har personligen ringt till alla grannar inom området och berättat för dem och ingen hade något emot mina planer. Alla var positiva till att man är framåtsträvande och utvecklar familjejordbruket samt att landsbygden hålls livskraftigt. Det var 31 st olika lägenheter inklusive mina egna. A och B bor över 500 m från vår farm och därför kontaktats av varken myndigheter eller av mig eftersom de bor utanför området vilket de borde förstå. Att observera gällande nya tillbyggnadens läge (om A's och B's teorier skall vara gällande) så är tillbyggnaden belägen i ett annat "vindhål". Doften från ventilation kommer inte att strömma i den riktning som A och B påstår utan den strömmar till skogs. Efter att ha känt familjen AB i över trettio år är vi verkligen förvånade över att de inte tagit kontakt personligen med oss. Att de mått så dåligt sedan 1979 över våran men även andras familjedjurhållning är väldigt beklagligt, men de valde att bosätta sig på landet (i Vörå kommun som är känd som svintätaste kommunen i Finland) istället för att bosätta sig på ett bostadsområde eller in i en storstad. A och B har gjort sitt val. Vi är framåtsträvande och tänker långsiktigt in i framtiden för att även vår son en dag kan ta över och fortsätta med ett livskraftigt jordbruk och trygga den inhemska och enastående livsmedelskvaliteten. MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Västra Finlands miljöcentral har granskat miljötillståndsansökan enligt vad som framgår från tillståndsbestämmelser och motiveringar till beslutet. Västra Finlands miljöcentral beviljar Anders Brors miljötillstånd för utvidgning av verksamhet gällande husdjurshållning. Miljötillståndet beviljas i enlighet med 28 miljöskyddslagen, för 2070 slaktsvin och 190 suggor, förutsatt att följande tillståndsbestämmelser följs. Svinhusena är belägna i Vörå-Maxmo kommun i Tuckor by på lägenhet Grannas RN:r 4:73. Förläggningsplatsen framgår av situationsplanen i skala 1:500 samt av kartan som medföljer beslutet. Tillstånd beviljas tillsvidare. Kommunstyrelsens och miljö- och byggnadsnämndens utlåtanden har tagits i beaktande i enlighet med vad som framgår ur tillståndsbestämmelser och motiveringar till beslutet. SVAR PÅ SPECIFIKA YRKANDEN Miljöcentralen konstaterar med anledning av i anmärkningen framställda krav följande: A's och B's anmärkning Miljöcentralen anser att verksamheten bedriven enligt ansökan och nedan nämnda tillståndsbestämmelserna sannolikt inte kommer att förorsaka olägenheter för hälsa, oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. I lagen angående vissa grannelagsförhållanden eller betydande förorening av miljön som avses i miljöskyddslagen. Vid utredning av om det finns förutsättningar att bevilja tillstånd för verksamheten har miljöcentralen tagit i beaktande avståndet mellan A och Bs bostadshus och de planerade svinhusen. På basen av det ovan-

7 7 stående samt av det som framgår i beslutets motivering har miljöcentralen ansett att det är möjligt att bevilja miljötillstånd för en verksamhet på 190 suggor och 2070 slaktsvin på den ansökta lägenheten. Västra Finlands miljöcentral har i beslutet tagit i beaktande A's och B's anmärkning i tillståndsbestämmelserna 2 och 3. Tillståndsbestämmelser 1. Lagring av gödsel Gödsel som uppkommer i djurhushållningen lagras i gödselbrunnarna. Svinhusen och gödselbrunnarna är placerade/ placeras enligt situationsplanen. För de djurmängder som framförts i ansökan bör det finnas lagringsvolym för svämgödsel minst 5470 m 3. I gödselbrunnar utan tak bör därtill nederbörden beaktas. Fjärrgödselbrunnarna på lägenhet Norräng RN:r 1:98 bör vara färdiga före verksamheten inleds i det nya svinhuset. Tvättvatten från svinhusen skall ledas till gödselbrunn. Golven i svinhusen, gödselrännorna och gödselbrunnarna skall vara gjorda av vattentätt material enligt Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. Gödsellagringsutrymmena bör regelbundet kontrolleras och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart. Verksamhetsidkaren skall bereda sig på att kunna behandla avloppsvatten från WC separat från och med Hantering och nyttjande av gödsel Lastning av gödsel till fordon bör göras på tätt underlag. Byggnationer och anläggningar skall vara sådana att det under tömningen av brunnar eller under transporter inte inträffar utsläpp. Gödsel bör i första hand utnyttjas som gödsel på åker. Gödsel kan också föras för behandling till anläggning med miljötillstånd, om verksamhetsidkaren i god tid före överlåtandet av gödsel inlämnar ett skriftligt avtal till Västra Finlands miljöcentral. För spridning av gödsel bör det finnas 252 ha åker till förfogande (11 slaktsvin per 1 ha åker och 3 suggor med smågrisar per 1 ha åker) Vid spridning av gödsel på åker får en stallgödselmängd som motsvarar 20 kg lösligt fosfor per år tillföras åkern och en stallgödselmängd som motsvarar högst 170 kg kväve per ha och år tillföras åkern, dock med beaktande av bestämmelserna i 6 i statsrådets förordning Nr 931/2000 om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Lagringsutrymmen för gödsel bör tömmas grundligt en gång per år. Hantering och lagring av gödsel bör ske så att det inte uppstår förorening eller sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Om gödsel kommer ut i omgivningen bör gödseln omedelbart avlägsnas och området städas. Vid behov skall kalk eller annat material som förhindrar uppkomst av flugor spridas. Om det i samband med svinhusen tvättas utrustning som är avsedd för transport och spridning av gödsel eller djurtransport, bör tvättningen ske på tätt underlag. Tvättvattnet leds till gödsellager eller skild sluten behållare och utnyttjas i åkerbruk eller föres till anläggning med miljötillstånd. Gödselspridningsutrustningen bör väljas så att man med den uppnår bästa möjliga spridningsnoggrannhet. Gödsel som sprids bör nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn

8 8 efter att gödseln spridits ut förutom om gödseln sprids i växande gröda. Spridningstidpunkten bör väljas så att olägenheterna för grannarna är minsta möjliga vid tömning av gödselbrunnarna och spridningen av gödsel. Gödsel och tvättvatten får inte spridas på frusen eller snötäckt mark och inte heller på vattenmättad mark. Gödsel får inte spridas under tiden mellan den 15 oktober och den 15 april. Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner ut i vattendrag eller det inte finns någon risk för alvförtätning, kan gödsel på hösten spridas ut högst till den 15 november och utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. På åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tiden mellan den 1 oktober och den 15 april, med undantag för det växtbestånd som anläggs. Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 procent. Vid spridning av gödsel lämnas runt brunn för hushållsvatten ett minst meter brett område, som inte gödslas för att förhindra att näringsämnen kommer ut i vattnet. På klassificerade grundvattenområdens bildningsområde är spridning av stallgödsel förbjuden. Mellan bildningsområdet och grundvattenområdets gräns kan man sprida fastgödsel, om spridningen sker på våren, gödseln nedmyllas omedelbart efter spridningen och gödselns näringsinnehåll motsvarar växternas näringsbehov under ett år. Annan spridning av stallgödsel är tillåten endast i specialfall, om man på grund av markundersökning eller motsvarande utredningar kan påvisa att det inte orsakar fara för grundvatten och miljöcentralen har godkänt den. Vid spridning av gödsel bör man ta i beaktande markkartering av åkern, kväve- och fosforinnehållet i gödseln samt växternas näringsbehov. Användning av gödselmedel bör ske enligt förordning 931/2000 om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Vid överlåtelse av gödsel som uppkommer på lägenheten till annan odlare bör överlåtaren försäkra sig om att mottagaren av gödsel är informerad om gödselanvändningen och har för avsikt att sprida gödsel enligt gällande bestämmelser. 3. Minskning av luktolägenheter Gödselbrunnarna skall fyllas på underifrån för att minska luktolägenheterna och temperaturen hållas så låg som möjligt. Omröring av gödsel i gödselbrunnarna får ske endast vid tömning av brunnarna. Pumpbrunnarna skall förses med betongtak senast Gödselbrunnarna förses med tak eller flytande täckning av styroxkulor vars lager alltid är minst 10 cm tjockt. Gödselbrunn utan fast tak inhägnas med staket enligt Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. Foder och annat material skall uppbevaras i täckta byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för uppbevaring, så att inte fåglar eller andra skadedjur har möjlighet att komma i kontakt med det. 4. Döda djur

9 9 För lagring av döda djur på lägenheten bör det finnas ändamålsenliga kyllager. Lagringen av döda djur skall ordnas så att det inte uppstår hälsorisk, luktolägenhet eller osnygghet. Döda djur skall så fort som möjligt föras till en anläggning med tillstånd för behandling av döda djur eller till andra mottagnings- eller behandlingsplatser med ifrågavarande miljötillstånd. 5. Avfallshantering Problemavfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) bör föras till en mottagningspunkt för problemavfall. Avfall som uppkommer bör lagras ändamålsenligt så att avfallet inte ger upphov till nedskräpning eller förorening av yt- eller grundvatten eller förorening av mark och inte heller orsakar andra olägenheter. Avfallshanteringen skall ske i enlighet med Vörå- Maxmo kommuns avfallshanteringsbestämmelser. Ifall bränsle lagras på lägenheten bör bränslecisternen vara dubbelmantlad eller utrustas med tätt, kantförsett underlag så att eventuella läckage inte kan rinna ut i omgivningen. Bränslecisternen skall också utrustas med ett system som förhindrar överfyllning och med hävertstopp. Bredvid bränslecisternen bör det finnas tillräckligt med torv för att suga upp bränsle vid läckage. 6. Övriga bestämmelser Verksamhetsidkaren bör föra dagbok över anläggningens verksamhet. Ur dagboken bör framgå följande : - uppgifter om djurmängder - uppgifter om spridningsareal samt nya och förändrade spridningsarealer och avtal inklusive kartor - uppgifter om antal döda djur och behandlingen av dessa - uppgifter om avfallsmängder - uppgifter om eventuella störningar i verksamheten Gödseln skall analyseras med avseende på totalkväve, lösligt kväve samt löslig fosfor åtminstone vart femte år. Ett skriftligt sammandrag över uppgifterna bör årligen sändas till Västra Finlands miljöcentral och miljömyndigheten i Vörå-Maxmo kommun före utgången av februari månad. Verksamhetsidkaren bör omedelbart underrätta miljömyndigheten i Vörå-Maxmo kommun och Västra Finlands miljöcentral om det uppstår störningar i driften som kan orsaka betydande olägenheter. Tillståndshavaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd på att ta den i bruk. 7. Ändring av tillstånd Vid utvidgning av verksamheten, ändring av verksamheten eller nedläggning av verksamheten bör en anmälan göras till Västra Finlands miljöcentral. Om tillståndshavaren ändras skall den nya tillståndshavaren skriftligen anmäla till Västra Finlands miljöcentral att så skett. MOTIVERING TILL BESLUTET

10 10 Förutsättningar för beviljande av tillstånd Verksamhet med husdjurshållning på lägenhet Grannas RN:r 4:73 i Tuckor by i Vörå- Maxmo kommun kan utövas utan att svinhusen eller verksamheten i det medför sanitära olägenheter eller förorening av yt- och grundvatten eller förorening av mark eller andra varaktiga, oskäliga besvär, under förutsättning att de tillståndsbestämmelser som getts i miljötillståndet iakttas. Miljöcentralen har vid beviljande av miljötillståndet tagit i beaktande avståndet mellan svinhuset och bosättningen och har genom tillståndsbestämmelserna satt krav på att gödselbrunnarna fylls på underifrån samt att pumpbrunnarna förses med betongtak och gödselbrunnarna förses med flytande täckning för att minska ammoniakutsläppen och luktolägenheterna. För att minska antalet fåglar och andra skadedjur omkring svinhusen har genom tillståndsbestämmelserna satts villkor på hantering och uppbevaring av gödsel, foder, döda djur och avfall vid svinhusen. Platsen för svinhusen är belägen på jord- och skogsbruksdominerad glesbygd. Verksamheten i svinhusen kan inte, med avseende på avstånd eller områdets tidigare användning, förorsaka sådana olägenheter eller sådant oskäligt besvär för omgivningen som avses i lagen. Motivering till tillståndsbestämmelserna Tillståndsbestämmelse 1. Villkor har ställts på lagring av gödsel och tvättvatten från svinhusen så att lagringstiden motsvarar 12 månaders lagring. Kravet på lagringstid (931/ 2000) samt på att golvet i svinhusen, gödselrännor och gödselbrunn skall göras av vattentätt material (JSM C4 byggnadsdirektiv), kravet på att gödsellagringsutrymmena regelbundet bör kontrolleras och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart har givits för att förhindra förorening av mark samt yt- och grundvatten, olägenheter för hälsa och för att främja allmän trivsel i miljön. Avloppsvatten från WC skall senast vid utgången av år 2013 kunna behandlas så att kraven i statsrådets förordning (542/2003) om behandling av hushållsavloppsvatten i området utanför vattenverkens avloppsnät uppfylls. Tillståndsbestämmelse 2 har givits för att övervaka att spridningen och hanteringen av gödsel sker sakenligt, så att det inte uppstår förorening av yt- och grundvatten eller olägenheter för hälsan. Västra Finlands miljöcentral anser att de i ansökan framställda gödselspridningsavtalen uppfyller kraven för att miljötillstånd kan beviljas. Behovet av spridningsareal grundar sig på kravet på högst 20 kg löslig fosfor per ha åker och år, på det genomsnittliga fosforinnehållet i gödsel och på åkerodlingsväxternas genomsnittliga behov av fosforgödsel per hektar "Ohje kotieläintalouden ympäristönsuojelusta" (Anvisningar om miljövården vid husdjursskötsel) Kravet på stallgödselspridning som motsvarar högst 170 kg kväve per ha och år grundar sig på Statsrådets förordning NR 931/2000 om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Gödseln bör spridas på ofrusen, snöfri mark för att förhindra urlakning av näringsämnen till vattendrag. För att minska olägenheterna vid spridning av gödsel bör gödseln nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut. För att trygga grundvatt-

11 11 nets kvalitet får gödsel inte spridas närmare än m ifrån brunn för hushållsvatten eller på något grundvattenområdes bildningsområde. Avståndet är beroende på höjdförhållandena i terrängen, brunnens konstruktion och jordarten. Tillståndsbestämmelse 3 har getts för att minska luktolägenheterna från svinhusen, för att förhindra att det uppstår olägenheter för hälsa och för att främja allmän trivsel i miljön samt för att förhindra att det uppstår problem med fåglar och andra skadedjur på lägenheten. Genom att täcka gödselbrunnarna minskas ammoniakutsläppen samt förhindras att det uppstår olägenheter för hälsa och miljö, samtidigt befrämjas allmän trivsel i miljön. Tillståndsbestämmelse 4 har givits för att förhindra att det förorsakas förorening av yt- och grundvatten samt sanitära olägenheter vid hanteringen av döda djur. Enligt avfallslagen är verksamhetsidkaren skyldig att ordna en sakenlig avfallshantering. Döda djur bör så snabbt som möjligt föras till en mottagare som har tillstånd att behandla djuravfall. Enligt förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EG 1774/2002) samt enligt Jord- och skogsbruksministeriets förordning (850/2005) om behandling av biprodukter från djur skall animaliskt högriskavfall behandlas vid en anläggning för förbränning av animaliskt avfall eller vid en anläggning för bearbetning av animaliskt högriskavfall. Tillståndsbestämmelse 5. Tillståndshavaren är skyldig att ombesörja att problemavfall och annat avfall inte orsakar förorening av mark, yt- och grundvatten. Tillståndshavaren är också skyldig att ordna en fungerande avfallshantering, såsom att problemavfall föres till en sakenlig behandling samt att återvinningsbart avfall hålls skilt från annat avfall och föres till en sakenlig behandling. Tillståndsbestämmelse 6 och 7. Myndigheterna skall även ges den information som behövs för att övervaka verksamheten. Tillståndshavaren bör ha tillräckligt med kunskaper om möjligheten att minska utsläppens skadliga inverkan och därtill följa med utvecklingen av den för branschen bästa tillgängliga tekniken. Om man utan oskäliga kostnader kan minska utsläppen med anledning av att den för branschen bästa tekniken har utvecklats, kan tillståndsbeslutet ändras. BESLUT SOM FÖRFALLER När detta beslut har vunnit laga kraft förfaller miljötillståndet som miljönämnden i Vörå kommun har beviljat BESLUTETS GILTIGHETSTID Detta beslut är i kraft tillsvidare. Om verksamheten i svinhuset väsentligt förändras, bör för svinhuset sökas nytt miljötillstånd. Detta beslut är i kraft tills beslut över ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Verksamheten bör före göra en ny ansökan för justering av tillståndsbestämmelserna. I ansökan bör det åtminstone framställas uppgifter om djurmängder, lagringsvolymer för gödsel och tillgängliga spridningsarealer för gödsel. IAKTTAGANDE AV FÖRORDNINGAR

12 12 Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. TILLÄMPADE LAGRUM Miljöskyddslagen (86/2000) 2, 4, 6-8, 28, , 41-43, 45, 52-59, 81, och 105 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 1, 6, 8-11, 15-19, 21-23, och 37 Avfallslagen (1072/93) 4, 6, 15, 51, 52 Lag angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920) 17 Statsrådets beslut om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) Statsrådets förordning (542/2003) Statsrådets förordning (542/2003) om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät Lagen om grunder för avgifter till staten (150/1992), 8 Miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1387/2006) Därtill har tagits i beaktande följande: Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och anvisningar (JSM-BBA C4/ ) Förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel ( EG 1774/2002) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om tillsyn över anläggningar för bearbetning av vissa animaliska biprodukter och om användning av vissa biprodukter 2005/850. AVGIFT OCH GRUNDER FÖR AVGIFTEN BESLUT Avgift 3130 Avgiften grundar sig på 8 lagen om grunder för avgifter till staten (150/1992 ) och miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1387/2006). Enligt förordningen är grundavgiften beträffande miljötillstånd för djurstall över 2000 slaktsvin Besvär över avgiften som uppbärs för behandlingen av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet. Anders Brors Vöråvägen Vörå BESLUT FÖR KÄNNEDOM Kommunstyrelsen i Vörå Maxmo kommun Byggnads- och miljönämnden i Vörå- Maxmo kommun Finlands miljöcentral

13 13 MEDDELANDE OM BESLUT Meddelande om beslutet skickas skilt till dem som har fått meddelande om att ansökan har lämnats in samt till dem som har framfört anmärkningar och yrkanden med anledning av ansökan. Uppgift om beslutet offentliggörs på Västra Finlands miljöcentrals och på Vörå-Maxmo kommuns officiella anslagstavlor. SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Enligt besvärsanvisningen bör besvärsskriften tillställas Västra Finlands miljöcentral inom besvärstiden. Rätt att anföra besvär har den som ansökt om tillstånd och de vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, registrerad förening eller stiftelse vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivsel i boendemiljön och inom vars verksamhetsområde miljökonsekvenserna uppträder, samt kommunstyrelsen i den kommun där verksamheten är placerad och andra kommuner vars område verksamheten påverkar samt de myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet (MiljöskyddsL 96, MiljöskyddsL 97 ). Besvärsanvisning medföljer som bilaga. Överinspektör Mikaela Rudnäs Byggmästare Martin Stenbacka BILAGOR Besvärsanvisning Karta Situationsplan Anmärkning: På de miljötillståndsbeslut som sätts ut på nätet tillämpas miljöministeriets anvisning Enligt anvisningen iakttas integritetsskyddet enligt personuppgiftslagen (523/1999) vid överföringen av beslut till nätet så att namn på privatpersoner, som framställt anmärkning eller framfört sin åsikt eller som mottagit ersättning, tas bort. Namnen ersätts t.ex. med bokstäverna A, B, C. I stället för att ersätta namnen kan förteckningen helt utelämnas i det beslut som skall publiceras.

14 I det här beslutet har namnen på sådana privatpersoner som avses ovan ersatts med bokstäverna A, B, C osv. och förteckningen under rubriken Meddelande om beslutet i slutet av beslutet har tagit bort. 14