Helsingfors Givet efter anslag. Nr YS 160

Transkript

1 MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT 1 (17) Helsingfors Givet efter anslag Dnr UUS 2005 Y Nr YS 160 ÄRENDE Miljötillståndsansökan enligt 35 miljöskyddslagen för djurstall. SÖKANDE Liljendal Andelsmejeri Eskilomvägen 81 A Liljendal VERKSAMHETEN OCH DESS FÖRLÄGGNINGSPLATS Svingård Eskilomvägen Sävträsk, Liljendal Branschsignum: (TOL 2002) IPPC kod: b. GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND 28 1 mom. i miljöskyddslagen 1 1 mom. 11 a) punkten och 42 i miljöskyddsförordningen BEHÖRIG TILLSTÅNDSMYNDIGHET Nylands miljöcentral 6 1 mom. 10 a) punkten i miljöskyddsförordningen ÄRENDET BLEV ANHÄNGIGT Sökanden har lämnat in sin ansökan till Nylands miljöcentral den 17 maj HANDLÄGGNINGSAVGIFT A AT2047 Asemapäällikönkatu 14 PL 36, Helsinki Puh Faksi kirjaamo.uus@ymparisto.fi Stinsgatan 14 PB 36, FI Helsingfors, Finland Tfn Fax kirjaamo.uus@ymparisto.fi

2 2 (17) TILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGSSITUATIONEN Tillstånd, anmälningar och avtal Planläggning Verksamheten har inte något miljötillstånd. Liljendal Andelsmejeri har sänt en anmälan om svingården enligt förordningen om förhandsåtgärder för skydd av vatten 283/1962, (ändring 429/1970). Enligt anmälan har svingården plats för maximalt svin. Helsingfors vattendistrikt har givit sitt utlåtande i ärendet och vattenstyrelsen sitt Byggnadsnämnden i Liljendal har beviljat bygglov för en större svinhusbyggnad och en flytgödselbehållare samt tillstånd för att utvidga svinhusbyggnaden. Byggnadslov för den nyaste svinhusbyggnaden respektive flytgödselbehållare har beviljats Mellan Liljendal Andelsmejeri samt K. och P.A. har uppgjorts följande avtal om spridning av svingödsel: K. och P.A. förbinder sig att från Liljendal Andelsmejeris svingård motta och på sina åkrar utsprida svingödsel i enlighet med EU:s direktiv för miljöstöd. Den areal på vilken svingödsel kan spridas är 100 ha. Avtalet trädde i kraft den 29 april 2005 och är i kraft fem år. H.A. förbinder sig att ta emot flytgödsel som vätskekomposterats enligt gällande normer och på sina egna samt sina kunders åkrar sprida ut den som gödsel i åkerbruket enligt gällande miljönormer. Den mängd flytgödsel som skall levereras och mottas är ca m 3 för utspridning på ca 250 hektar. H.A. transporterar gödseln från svingården till sina egna mellanlager. Avtalet trädde i kraft den 15 april 2005 och gäller i fem år. I sammanställningen av region och landskapsplanerna för Östra Nyland ligger djurstallet i ett område med beteckning för landskap och kultur. I regionplanen används beteckningen A för tätortsfunktioner. Någon gällande generalplan eller detaljplan finns inte. FÖRLÄGGNINGSPLATS MED OMGIVNING Allmänt Svinhusen ligger i Liljendal kommun i Sävträsk by på lägenheterna Norrbacka RNr 1:59 (fastighetsregisternummer ), Svineri RNr 1:65 ( ), Liljendal mejeritomt RNr 1:38 ( ) och Liljendal mejeritomt I RNr 1:36 ( ). Avloppsreningsverket för Liljendals kyrkby och komposteringen av slam ligger ca 100 m från svingården.

3 3 (17) Närliggande objekt som kan störas Svinhusen ligger på Mejeribacken invid en åker och strax intill tät bybebyggelse. Byn omges av odlade åkrar, skog och en å. Närmaste granne bor på ca 35 m avstånd från svingården. Andra närliggande objekt som bör beaktas är Sävträsk tätort. Ca 60 bostadshus ligger inom en radie av ca 1 kilometer. TILLSTÅNDET I MILJÖN OCH DESS KVALITET Jordmånen Vattenförhållandena Svinhusen och flytgödselbehållarna är byggda på berg. Berg i dagen finns i omgivningen. De omgivande åkermarkerna är lerjordar. Väst om svingården ungefär på ett avstånd av 130 m flyter Forsby å mot söder. Fastigheten ligger inom Forsby åns flodområd (16) och i tillrinningsområdet för den mellersta delen av Forsby ån (16.002). Det finns inte några klassificerade grundvattenområden i närheten. De närmaste grannarna tar sitt vatten från det före detta mejeriet. De flesta närliggande fastigheter är anslutna till det kommunala vattenledningsnätet. VERKSAMHETEN Översikt Liljendal Andelsmejeri idkar svinköttsproduktion. Till sitt förfogande har Liljendal Andelsmejeri i bruk tre gamla svinhus och två flytgödselbehållare. Den tredje flytgödselbehållaren är en så kallad fjärrbehållare som ligger i Mörskom. Svinhusen är byggda på 1960 talet och hade då plats för ca svin. Under 1980 och 1990 talet var antalet svin ca Det största svinhuset togs ur bruk ca 1983 och togs ånyo i bruk 1998 efter en grundlig reparation. Efter det har Liljendal Andelsmejeri haft ca gödsvin. Produkter, produktion och kapacitet Svinhusen Svinplatserna uppgår till 2500 och svinköttsproduktion är ca 600 t/a 700 t/a. Sökanden har preliminärt tänkt sig att hålla ( ) gödsvin i de äldre svinhusen byggda i början av 1960 talet. I det nyaste svinhuset, byggt i slutet av 1960 talet, hålls gödsvin.

4 4 (17) Utfodring Vattenförsörjning Gödselspridning Svinhusen är utrustade med datastyrd blötutfodring. Som foder ges bl a korn, vassla, koncentrat och OVR kompletteringsfoder samt ibland havre och ärter. Vassleförbrukningen uppgår till 5 t/d 10 t/d beroende på torrsubstanshalten (5 % 26 %). Vatten tillsätts enligt behov. Andelsmejeriet har egen brunn och eget vattentorn. Vattenförbrukningen är ca 10 m 3 /d. Svingården kan anslutas till det kommunala vattenledningsnätet. Gödsel sprids över relativt flacka åkerarealer som till största delen består av lerjordar. I Liljendal ligger gödselspridningsarealen i olika byar, men de flesta åkrar finns i Drombom. En del åkrar kan ligga invid Forsbyån. Närmare information om var spridningsåkrarna i Mörskom ligger saknas. Sökanden uppger att gödselspridningsarealen inte ligger i något grundvattenområde, men närmare uppgifter saknas. Bränsle och oljecisterner samt energi På lägenheten finns en bränslecistern med en volym om liter. Cisternen ligger inomhus. Årligen används ca liter liter lätt brännolja. Under sommaren är oljeåtgången liten, men från oktober till april används ca en cistern olja per månad för uppvärmning av svinhusen. Sökandens uppskattning av bästa tillgängliga teknik Svinhusen har maskinell ventilation. Utsläppsgaserna från svinhusen och flytgödselbehållarna behandlas inte. Flytgödseln luftas en vecka före borttransport. Gödseln sprids enligt givna anvisningar. MILJÖBELASTNING OCH BEGRÄNSNING AV DEN Avloppsvatten och utsläppen till vattnet, avloppet och jordmånen Verksamheten ger inte upphov till utsläpp av gödsel, urin eller avloppsvatten till vattnen, avloppet eller jordmånen. Hantering och lagring av gödsel, tvätt och annat avloppsvatten Svinhusen tillämpar flytgödselmetoden. Övrigt tvättvatten samt avloppsvattnet från svinhusens WC leds till flytgödselbehållaren. Den sammanlagda volymen i flytgödselbehållarna kommer att uppgå till m 3.

5 5 (17) På lägenheten finns en flytgödselbehållare med volymen 800 m 3. Den är placerad invid det största svinhuset och under tillbyggnaden. Behållaren är byggd Behållarens bottenareal är ca 264 m 2 (10,4 m x 25,4 m), vägghöjden är ca 3,5 m 6 m, eftersom behållaren är byggd på berg i en sydsluttning. Behållarens väggar är gjorda av betong, men uppgifter om väggtjockleken saknas. Detaljerade uppgifter om bottenkonstruktionen saknas likaså. Behållaren täcks av en gjuten betongplatta. Noggranna uppgifter om betongens hållfasthetsklass eller vattentäthet saknas. Marken runt behållaren har inte dränerats. På lägenheten finns en flytgödselbehållare med volymen m 3, som ligger under det nyaste svinhuset. Behållaren är byggd Behållarens bottenareal är ca m 2 (19,7 m x 84 m), vägghöjden är ca 2,5 m 4 m, eftersom behållaren är byggd på berg i en nordostsluttning. Behållarens väggar och golv är gjorda av betong, men uppgifter om tjockleken saknas. Behållaren täcks av en gjuten betongplatta. Noggranna uppgifter om betongens hållfasthetsklass eller vattentäthet saknas. Marken runt behållaren har inte dränerats. Flytgödselrännorna har en volym om 272 m 3 avrinningsprincipen. och fungerar enligt Lagring av foder Flytgödseln luftas på svingårdsfastigheten i behållarna med fast tak. Luftning har utförts redan länge. Luftningen förbättrar gödselns hygieniska kvalitet och användbarhet samtidigt som den minskar sedimenteringen av slam till bottnen. Flytgödseln luftas ungefär en vecka före borttransport. Flytgödselbehållarna töms uppifrån med hjälp av blandare och pump. Någon byggd lastningsplats finns inte vid behållarna och inte heller högre kanter. Lastplatserna är grusbelagda. I Mörskom finns en flytgödselbehållare med volymen m 3 till vilken flytgödsel från Liljendals Andelsmejeri förs två gånger per år, sammanlagt m 3. Säden lagras i sädesmagasin. Vasslan och OVR kompletteringsfodret lagras i behållare. Övrigt foder lagras inomhus. Spridning av gödsel och avloppsvatten på åkrarna Utsläpp till luften Gödseln sprids på en åkerareal om ca 350 ha åker, av vilken allt är avtalsåker. Gödseln sprids under vår, sommar och höst. Flytgödseln sprids antingen med slang eller bredspridare eller med myllningsaggregat. Vid spridning av gödseln följs villkoren i nitratförordningen och miljöstödsavtalet. Luktproblem kan uppstå i omgivningen då flytgödseln på svingården blandas om och luftas. Lukten är starkast under de första timmarna av

6 6 (17) luftningen. Grannarna kan besväras av lukt beroende på vindriktningen. I mån av möjlighet utförs luftning, omblandning och tömning då vinden blåser från syd eller väst för att inte förorsaka grannarna luktproblem. De närmaste bostadsfastigheterna ligger väster och nordväst om svingården. Gödselbehållarna fylls på uppifrån. Behållarna har fasta tak. Flytgödselns temperatur har inte mätts i anslutning till luftning, men kan vid behov mätas. Då kan luftningen utföras så, att kväveutsläppen till luften hålls små. Proteinmängden i djurfodret bestäms med hjälp av ett optimeringsprogram. Proteinmängden inverkar på kvävehalten i gödseln, vilket i sin tur påverkar utsläppen av ammoniak och andra luktande föreningar. Sökanden har i miljöskyddssammandraget för år 2002 uppgett ett ammoniakutsläpp om totalt 9,47 t/a. Svinhusen har maskinell luftkonditionering. Den utgående luften från svinhusen leds direkt till taket ca 3 6 m över markytan. Svinhusen ligger något högre än de närmaste bostadshusen. Buller, trafik och övrig belastning på omgivningen Sökanden anser att verksamheten inte ger upphov till bullerproblem. Bullret från verksamheten utgörs av sedvanligt ljud från arbetsmaskiner och vanlig trafik. Fodertransportbilen kommer 2 3 gånger per vecka. Grisar hämtas 1 2 gånger per vecka och gödsvin förs lika ofta bort. Under hösten hämtar odlarna korn kontinuerligt under två veckor. Trafiken är intensivast när gödseln sprids. Gödseln forslas till spridningsarealerna fyra gånger per år under 1 2 veckor per gång. Då körs lass gödsel dagligen. Gödseln förs till fjärrbehållaren i Mörskom 2 3 gånger per år under en veckas tid. Hushållsavfall och annat avfall transporteras en gång per månad. Döda djur måste föras bort ungefär 1 gång per månad. Trafiken till och från svingården går längs Eskilomvägen. Övrigt avfall, hantering och återvinning Verksamheten ger upphov till följande avfallsfraktioner utöver flytgödseln (avfallskod ) och tvättvattnet ( ): Förskämt foder ( ) komposteras i en gödselstad eller förs till Domargård avfallsstation. Om det uppstår metallskrot ( ) förs det för återvinning. All plast ( ), papper och papp ( ) förs till insamling. Blandavfall ( ) förs bort via den kommunala avfallshanteringen. All glasvara ( ) samlas ihop och returneras. Lysrör ( *) förs till en allmän insamlingspunkt. Ackumulatorer ( *) förs till insamling för problemavfall. Mängden kadaver ( ) per år uppskattas till 8 ton och förs via kadaveruppsamlingen för behandling till Honkajoki. Kadavren mellanlagras i ett kylutrymme avsett för kadaver.

7 7 (17) Sammanfattning Sökanden anser att svingården kan medföra luktolägenheter. Luktproblem kan förekomma då flytgödseln luftas och flytgödselbehållarna töms. Exceptionella förhållanden och beredskap för sådana Sökanden meddelar att regelbundna brandkontroller utförs för att minimera risken för brandfara. Svingården har egen släckningsutrustning som första hjälp. Om en flytgödselbehållare går sönder vidtas omedelbart åtgärder tillsammans med räddningsverket för att förhindra att gödseln sprids. Tömningen av flytgödselbehållarna sker under kontroll för att förebygga skador och olyckshändelser under tömningen. Liljendal Andelsmejeri samarbetar med veterinären och slakteriet för att förhindra djursjukdomar. Brunnsvattenkvaliteten kontrolleras genom provtagning i den egna brunnen. Några vattenkvalitetsproblem har inte förekommit. HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Komplettering av ansökan Ansökan har inte kompletterats. Information om tillståndsansökan Nylands miljöcentral har informerat om att ärendet anhängiggjorts genom en kungörelse om tillståndsansökan på Liljendal kommuns anslagstavla och på Nylands miljöcentrals anslagstavla samt genom att annonsera om kungörelsen i tidningarna Loviisan Sanomat och Östra Nyland. Kända sakägare, som berörs av frågan, har också informerats om tillståndsansökan separat. Under kungörelsetiden var handlingarna framsatta till påseende på kommunkansliet i Liljendal. Granskningar och förhandlingar Utlåtanden Lantbrukssammanslutningen granskades vid ett besök Samtidigt diskuterades ansökan om miljötillstånd. Ett PM (Nr YS 1705/ ) över besöket och diskussionerna sammanställdes och det har bifogats handlingarna. Miljöcentralen har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av Länsstyrelsen i Södra Finlands län, Liljendal

8 8 (17) kommunstyrelse, Liljendal byggnads och miljönämnd och Mörskom tekniska nämnd. Liljendal kommun, byggnads och miljönämnd har gett sitt utlåtande den Sökande bör förvissa sig om att gödseln sprids i enlighet med rådande lagstiftning, speciellt bör kraven i stadsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) följas. Gödseln bör alltid omedelbart dock senast inom ett dygn myllas ned eller åkern plöjas. Man bör undvika att sprida gödsel i absolut anslutning till tätorter eller tätbebyggelse. Sökande bör se till att gödseln transporteras med ändamålsenlig utrustning för att förhindra eventuella olyckor. Sökanden bör se till att döda djur förvaras så att inte andra djur kommer åt dem. Döda djur får inte begravas eller brännas i andra än godkända anläggningar. Sökande ansvarar för att omgivningen runt anläggningen är städig och säker. Mörskom tekniska nämnd har gett sitt utlåtande den Nämnden anser att H.A. skall ha ett giltigt miljötillstånd för den verksamhet i Mörskom som uppges i avtalet av mellan Liljendal Andelsmejeri och H.A. Anmärkningar och åsikter I anledning av miljötillståndsansökan har K. S. inlämnat en anmärkning, daterad Hon accepterar verksamheten men förutsätter att den olägenhet som gödsellukten medför för ortsbefolkningen kan elimineras. Det bör finnas möjligheter att i praktiken sköta problemet så, att invånare i grannskapet inte blir störda av den starka, oangenäma lukten. Hörande av sökanden samt bemötande Sökanden har beretts tillfälle att bli hörd i ett brev daterat och att framföra sitt bemötande till de utlåtanden och anmärkningar som givits om miljötillståndsansökan. Liljendal Andelsmejeri har lämnat in ett genmäle daterat och konstaterar: Flytgödselbehållaren i Mörskom har en volym om ca m 3. Flytgödselbehållaren fylls och töms 2 ggr/år, vilket blir m 3. MYNDIGHETENS AVGÖRANDE Avgörande Nylands miljöcentral beviljar Liljendal Andelsmejeri miljötillstånd för en svingård avsedd för gödsvin i enlighet med 28 i miljöskyddslagen. Djurantalet får ändras under förutsättning att

9 9 (17) gödselproduktion inte överskrider den sammanlagda gödselproduktionen för ovan nämnda djurantal. Svar på enskilda krav och utlåtanden Nylands miljöcentral konstaterar att den gemensamma miljönämnden för Askola, Mörskom, Borgnäs och Pukkila har prövningsrätt i fråga om miljötillstånd för H.A. och den verksamhet han idkar. Nylands miljöcentral kan inte avgöra den frågan i samband med behandlingen av en miljötillståndsansökan inlämnad av Liljendal Andelsmejeri. Byggnads och miljönämnd i Liljendal kommun har fäst uppmärksamhet vid spridningen av gödseln. Miljöcentralen konstaterar att ett miljötillstånd för djurstall gäller djurhushållningen i produktionsbyggnaderna. Till funktionerna i ett djurstall hör även lagring av gödseln likaså framställning och lagring av foder. Däremot är spridningen av gödsel på åkermark inte tillståndspliktig verksamhet. De som tar emot gödseln är emellertid skyldiga att sprida gödseln i enlighet med nitratförordningen. Av denna orsak har miljöcentralen inte uppställt tillståndsvillkor för gödselspridningen. I övrigt har miljöcentralen beaktat givna utlåtanden och anmärkningen enligt vad som framgår av tillståndsvillkoren och motiveringen till beslutet. Tillståndsvillkor med syfte att förhindra förorening Utsläpp till sjöar och vattendrag samt avloppsvatten (43, 45 MiljöskyddsL, 17 Lagen om vissa grannelageförhållanden, 6 AvfallsL, SRF 931/2000) 1.1. Svinhusens golv, gödsellagren och gödselrännorna liksom även lastningsplatsen för gödsel skall förhindra att varken gödsel, urin eller lakvatten från dem kan rinna ut i diken eller jordmånen Den flytgödsel som verksamheten ger upphov till, allt avloppsvatten och tvättvatten från svinhusen skall ledas till en vattentät flytgödselbehållare. Avloppsvattnet från vattentoaletten i svinhuset skall ledas till flytgödselbehållaren eller behandlas på något annat, godkänt sätt. Utsläpp till luften (6, 43, 45 MiljöskyddsL, 17 Lagen om vissa grannelageförhållanden) 2.1. Djurhållningen, ventilationen i svinhusen, hanteringen och lagringen av gödseln samt hanteringen och lagringen av foder skall skötas så, att de närmaste grannarna inte utsätts för oskäliga luktolägenheter Luftning av flytgödseln skall planeras och utföras så, att kväveutsläppet är litet.

10 10 (17) 2.3. Lastning av gödsel och hantering av foder på svingården samt trafiken till och från den skall ordnas och sköts så, att det inte uppstår oskäliga lukt eller dammolägenheter för de närmaste grannarna En plan för luftning av flytgödseln skall göras upp. Planen, som gjorts upp av en sakkunning, skall sändas för kännedom till miljöcentralen senast Buller (43 MiljöskyddsL, 17 Lagen om vissa grannelageförhållanden) 3. Det buller som svingården ger upphov till får dagtid kl inte överstiga ekvivalentbullernivån L Aeq 55 db eller nattetid kl ekvivalentbullernivån L Aeq 50 db vid de närmaste objekten som kan bli störda. Avfall inklusive hantering och återvinning (43, 45 MiljöskyddsL, 3, 6, 17 AvfallsL, 3a AvfallsF, MMF 1129/2001) 4. Det problemavfall som verksamheten ger upphov till, såsom lysrör, skall föras till en uppsamlingsplats för problemavfall. Allt sådant avfall som kan återutnyttjas, såsom papper, papp, plast och metallskrot, skall föras till respektive uppsamlingsplatser. I övrigt skall hanteringen, återvinningen och insamlingen av avfall följa avfallsbestämmelserna för Liljendal kommun Döda djur bör så snabbt som möjligt levereras till en anläggning med tillstånd att behandla och återvinna kadaver enligt miljöskyddslagen Om kadaver måste mellanlagras innan lämplig transport kan ordnas skall upplagring och all hantering ske hygieniskt. Mellanlagringen får inte medföra hälsorisk för den närliggande bosättningen eller hälsofara för människor eller djur. Mellanlagring av kadaver förutsätter såväl lämpliga utrymmen som redskap och hanteringssätt. Alla kärl och behållare skall vara vattentäta och lätta att hålla rena. Utrymmet skall ha tätt botten, vara täckt och skyddat så, att varken rävar, råttor eller andra djur kan komma åt kadavren. Lagring (43, 45 MiljöskL, 6 AvfallsL, 17 Lagen om vissa grannelageförhållanden, SRF 931/2000) 6. För flytgödseln och tvättvattnet från svingården skall det finnas minst m 3 lagervolym som fyller gällande krav. Om behållaren inte täcks stationärt skall den beräknade höjden ökas med minst 300 mm. 7. På svingården skall råämnen, flytande bränsle, kemikalier, produkter och avfall lagras och hanteras på sådant sätt att det inte uppkommer några olägenheter för hälsan eller nedsmutsning,

11 11 (17) nedskräpning eller risk för förorening av marken, yt eller grundvattnet eller annan skada på miljön. 8. Lagerutrymmena för gödsel skall tömmas helt och hållet en gång per år. I samband med tömningen bör gödsellagrens skick kontrolleras och eventuella brister omedelbart åtgärdas. 9. Lastningen av gödsel skall ske på tätt underlag. Konstruktioner och maskiner skall vara konstruerade så att läckage inte kan uppstå vid tömning, förflyttning och transport av gödseln. De trafikerade områdena skall ytbeläggas så att transportmaskinernas hjul hålls rena. Störningar och andra exceptionella situationer (43 MiljöskyddsL, 62, 30 MiljöskyddsF) 10. Eventuella störningar i verksamheten, vilka kan förorsaka betydande skada för miljön, skall omedelbart anmälas till Nylands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Liljendal kommun. 11. Gödsel som av misstag eller vid en olycka har hamnat i omgivningen skall omedelbart tas till vara. Avslutning av verksamheten (43 MiljöskyddsL, 6 AvfallsL, 17 Lagen om vissa grannelageförhållanden) 12. Verksamhetsidkaren skall i god tid, senast sex månader innan verksamheten avvecklas, presentera en detaljerad plan över åtgärder i anslutning till avvecklingen gällande vattenskydd, markskydd och avfallshantering. Andra åtgärder för att hindra, minska eller utreda förorening samt risken för eller olägenheterna av förorening (43 MiljöskyddsL) 13. Gödseln skall i första hand utnyttjas som gödsel på åkrarna. Gödseln kan dessutom föras för behandling till anläggningar som har miljötillstånd. För spridning av gödsel på åkrar bör det finnas åtminstone 227,3 hektar åkerareal. Om nya arrende eller gödselöverlåtelseavtal ingås skall kopior av avtalen sändas till Nylands miljöcentral. Kontroll och rapporteringsbestämmelser Bokföring och rapportering (46 MiljöskyddsL, 51, 52 AvfallsL) Verksamhetsidkaren skall föra bok över verksamheten. Ett sammandrag över bokföringen skall sändas till Nylands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Liljendal kommun årligen före utgången av mars månad. Årsrapporten skall innehålla åtminstone följande uppgifter: uppgifter om djurantalet, årsproduktion (st/a, kg/a) samt ett sammandrag av det underhåll och de produktionsstörningar som är

12 12 (17) av betydelse för miljöskyddet (orsak, varaktighet, uppskattning av utsläpp och miljöpåverkan samt vidtagna åtgärder) uppgifter om gödselmängder, animaliskt avfall, annat avfall, problemavfall, avfallsmängder, upplagring och lager, återvinning, vidaresända avfallsfraktioner, gödselspridningsarealer samt övriga leveransplatser inkl. datum ammoniakutsläpp till luften (t/a) uppgifter om kontroll av gödsellagrens konstruktioner efter tömning Verksamhetsidkaren skall föra driftsdagbok över händelser och åtgärder som har betydelse för miljöskyddet. De uppgifter som uppräknats ovan och som behövs för rapporteringen skall införas i dagboken. Bokföringen skall på uppmaning uppvisas för den tillsynsmyndighet som övervakar miljötillståndet. MOTIVERING TILL BESLUTET Grunderna för tillståndsprövningen Då verksamhet bedrivs på det sätt som framställs i detta beslut och följer de givna föreskrifterna, fyller verksamheten de krav som ställs i miljöskyddslagen och avfallslagen samt kraven i de förordningar som har utfärdats med stöd av dessa lagar och därtill de krav som ställs i naturvårdslagen och vad som bestäms med stöd av den. Förutsättningar för beviljande av tillstånd Nylands miljöcentral anser att svingården, under förutsättning att tillståndsvillkoren följs, inte medför olägenhet för hälsan, annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förorening av mark eller grundvatten eller försämring av speciella naturförhållanden, äventyrande av vattenförsörjningen eller någon annan från allmänt synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten eller oskälig besvär för grannarna på sätt som avses i lagen angående vissa grannelageförhållanden. Meijeriet har verkat på fastigheten från 1915 fram till Svingården har verkat i anslutning till mejeriet. De svinhus som nu används har byggts på 1960 talet och hade då plats för svin. Numera är antalet platser Den nuvarande omfattningen har svingården haft sedan Några planer på att utvidga driften finns inte. Därför kan djurstallet med beaktande av de givna tillståndsvillkoren inte anses orsaka märkbar förorening av miljön eller oskäligt belastning eller olägenhet för grannar med anledning av avstånden eller områdets tidigare användning eller andra miljöverkningar. Motivering till tillståndsvillkoren Flytgödseln från svingården samlas och lagras i flytgödselbehållare. De har fast tak. Gödsellagren töms regelbundet. Övrigt avfall, t ex döda djur, omhändertas på tillåtet sätt. Fodret lagras på ändamålsenligt sätt.

13 13 (17) Verksamheten utövas så att oskäliga luktolägenheter inte uppstår. När svingården sköts enligt detta miljötillstånd kan man säga att bästa tillgängliga teknik utnyttjas. Gödseln och tvättvattnet skall avledas och behandlas så att de inte kan förorsaka hälsorisk eller förorening av miljön. Läckage i gödsellagren, om dessa överfylls eller när de töms och tvättvattnen kan leda till utsläpp till miljön om inte tillräcklig noggrannhet och försiktighet iakttas. (Villkor 1. och 6.) Statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000) har givits med stöd av 11 miljöskyddslagen. I statsrådets förordning sägs det att gödsellagren skall vara vattentäta. Konstruktionerna och anläggningarna skall vara sådana att inget läckage uppstår i samband med tömning och flyttning av gödseln. Hanteringen av gödseln och avloppsvattnen måste vara ändamålsenlig och omsorgsfull för att hindra utsläpp till yt och grundvattnet och till jordmånen. (Villkor 1., 6., 8., 9. och 10.) Enligt miljöministeriets anvisning "Ohje kotieläintalouden ympäristönsuojelusta" skall bottenkonstruktionerna i ett djurstall förhindra att gödseln, urin eller lakvatten från dem kommer ut i yt eller grundvattnet. (Villkor 1.1.) Den anaeroba nedbrytningen av gödseln ger upphov till lukt. Till och med upp till 150 olika flyktiga föreningar kan bildas och ca 20 av dem förorsakar lukt, då främst ammoniak och svavelväte. Yttre faktorer, såsom temperatur och syretillgång är avgörande för vilken mängd luktande föreningar processen ger upphov till. Kväveutsläppen vid luftning av flytgödsel är små då gödselns temperatur hålls så låg som möjligt, under 30 C, men en låg temperatur kräver å andra sidan luftning en längre tid för att nå samma hygieniseringsnivå som vid högre temperatur. Den mängd luft som förs in i gödseln inverkar på temperaturen. Temperaturen sjunker då luftmängden minskas. Ett effektivt sätt att minska kväveutsläppen är att utföra luftningen i en tätt sluten behållare, att avleda alla utsläppsgaser åtminstone genom ett biofilter eller dessutom genom en värmeväxlare före biofiltreringen. Om gödseltemperaturen stiger över 30 C under luftningen är det synnerligen motiverat att avleda och filtrera utsläppsgaserna. På marknaden finns det emellertid inte färdiga system för behandlig av utsläppsgaser från djurstall. I praktiken kan flytgödseln luftas kontinuerligt eller enligt satsprincipen i små satser i en enbart för luftning byggd behållare, eller på en gång i den egentliga flytgödselbehållaren. Det är lättare att planera ett eventuellt system för avledning av gaser för en mindre behållare. (Villkor 2.) I stadsrådets beslut om riktvärden för bullernivån Nr 993/1992 sägs det att i bostadsområden, rekreationsområden i tätorter eller i deras omedelbara närhet och i områden avsedda för vårdinrättningar eller

14 14 (17) läroanstalter bör bullernivån utomhus under dagen (kl. 7 22) inte överstiga riktvärdet 55 db för den A vägda ekvivalentnivån (L Aeq ) och nattetid (kl. 22 7) inte riktvärdet 50 db. I bestämmelse nr. 3. har bullernivån begränsats i enlighet med beslutet. (Villkor 3.) Enligt 6 avfallslagen är den som producerar och den som transporterar problemavfall ansvarig för att problemavfallet transporteras på det sätt som lagen föreskriver. Avfallet skall enligt 6 avfallslagen återvinnas, om det är tekniskt möjligt och om återvinningen inte föranleder oskäliga merkostnader jämfört med avfallshantering som ordnas på annat sätt. (Villkor 4.) Sökanden uppger att svingården ger upphov till animaliskt avfall, ca 8 t döda djur per år. I 6 avfallslagen sägs det att avfallet eller avfallshanteringen inte får förorsaka hälsan eller miljön någon fara eller skada. I avfallshanteringen skall bästa ekonomiskt tillgängliga teknik samt bästa möjliga metod för bekämpning av hälso eller miljöskador användas. Avfall får inte överges eller hanteras okontrollerat. Jord och skogsbruksministeriets förordning om behandling av animaliskt avfall innehåller bestämmelser om hantering av animaliskt avfall. I 3 sägs det att animaliskt högriskavfall är bl a döda djur, dvs svin eller delar av dem. I 5 sägs det att animaliskt högriskavfall skall behandlas vid en anläggning för förbränning av animaliskt avfall eller en anläggning för bearbetning av animaliskt högriskavfall och vidare om annan tillåten behandling av animaliskt avfall. (Villkor 5.) Enligt 4 1 mom statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) skall en gödselstad för lagring av träck och urin vara så stor att den rymmer all stallgödsel som har ansamlats i 12 månader. (Villkor 6.) Behållarna och lagren för flytande bränsle skall vara lämpade för sitt bruk och deras skick skall kontrolleras tillräckligt ofta. Vid lagring och hantering av kemikalier skall man beakta de bestämmelser som anges i säkerhetsanvisningarna för varje produkt. (Villkor 7.) Genom att omsorgsfullt tömma gödsellagren varje år försäkrar man sig om att lagrens nyttovolym inte avviker från den planerade volymen. Det sediment som eventuellt bildats på bottnen av behållaren avlägsnas. Samtidigt kan man kontrollera konstruktionerna för eventuella skador. (Villkor 8.) Störningar i verksamheten skall rapporteras så att utsläppstillsyn kan ordnas. (Villkor 10.) Gödsel, annat miljöbelastande avfall eller ämne som av misstag eller vid en olycka hamnat i omgivningen skall omedelbart tas till vara för att minimera olägenheterna. (Villkor 11.) I god tid innan verksamheten avslutas skall verksamhetsidkaren presentera en plan för de miljöskyddsåtgärder som kommer att vidtas i

15 15 (17) anslutning till nedläggningen, såsom tömning av gödsellagren och transport av avfall. (Villkor 12.) Med utnyttjande av gödsel för gödsling av åkrar avses användning av gödsel på ett sådant sätt att det inte uppstår övergödning eller risk för urlakning av näringsämnen på grund av att man spridit vid felaktig tidpunkt. Kraven på åkerareal har här beräknats så att man har tillgång till minst en åkerhektar per 11 gödsvin. Kraven grundar sig på den genomsnittliga halten av fosfor i svingödsel samt det genomsnittliga fosforgödslingsbehovet per hektar för åkerodlingsväxter enligt miljöministeriets anvisning "Ohje kotieläintalouden ympäristönsuojelusta" (Villkor 13.) Bokförings och rapporteringsskyldigheten över anläggningens funktion har ålagts verksamhetsidkaren för att säkerställa informationsgången till myndigheterna och för att ordna tillsyn. Utifrån den information myndigheterna får om verksamheten kan man övervaka om anläggningens verksamhet är lagenlig och bestämmelserna i tillståndet efterföljs. Gödselspridningsarealerna skall bokföras och rapporteras för att säkerställa att spridningsarealen är tillräcklig i förhållande till den mängd gödsel som bildas. (Villkor 14.). I övrigt skall lagring och spridning av gödsel följa statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) samt förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EG Nr 1774/2002). I övrigt skall hanteringen av döda djur följa förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EG Nr 1774/2002) samt jord och skogsbruksministeriets förordning om behandling av animaliskt avfall (1022/2000). TILLSTÅNDETS GILTIGHET OCH REVIDERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSER NA Tillståndets giltighet Beslutet gäller tillsvidare. Verksamhetsidkaren skall lämna in en anhållan om revidering av tillståndsbestämmelserna senast (55 MiljöskyddsL) Tillstånd behövs för en väsentlig utvidgning och ändring av verksamheten. (28 MiljöskyddsL) Efterlevnad av förordningen Om det i form av en förordning utfärdas strängare stadganden eller avvikande stadganden från de bestämmelser, giltighetsbestämmelser eller revideringsbestämmelser som finns i detta, med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen redan beviljade tillstånd, skall

16 16 (17) förordningen följas oberoende av tillståndet. (56 MiljöskyddsL, 19 MiljöskyddsF) VERKSTÄLLANDE AV BESLUTET Beslutets verkställbarhet Detta beslut vinner laga kraft 31 dagar efter datum för beslutet, denna dag inte medräknad, om beslutet inte överklagas. (100 MiljöskyddsL) TILLÄMPADE LAGRUM 6, 7, 8, 11, 28, 31, 35, 36, 37, 38, 41, 42, 43, 45, 46, 52, 53, 54, 55, 56, 62, 96, 100 Miljöskyddslagen (86/2000) 1, 6, 11, 19, 30 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 4, 6, 9, 15, 51, 52 Avfallslagen (1072/1993) 3 a Avfallsförordningen (1390/1993) 17 Lagen om vissa grannelageförhållanden (26/1920) Stadrådets förordning om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) Miljöministeriets förordning om en förteckning över de vanligaste typerna av avfall och över problemavfall (1129/2001) Lag om grunderna för avgifter till staten (150/1992) Miljöministeriets förordning om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1237/2003) HANDLÄGGNINGSAVGIFT Avgiften för behandlingen av detta miljötillstånd uppgår till Avgiften för miljötillståndet bestäms utgående från miljöministeriets förordning (1237/2003), givet med stöd av statens lag om betalningsgrunder (150/1992), i enlighet med avgiftstabellen om avgiftsbelagda tjänster. Avgiften för behandling av en miljötillståndsansökan för djurstall, avsett för minst svin, är KUNGÖRELSE OM TILLSTÅNDSBESLUTET Beslut Kopia av beslutet Liljendal Andelsmejeri Eskilomvägen 81 A Liljendal Liljendal kommun, kommunstyrelsen Liljendal kommun, byggnads och miljönämnden

17 17 (17) Meddelande om beslutet Miljönämnden gemensam för Askola, Mörskom, Borgnäs och Pukkila Samkommunen för hälsovården i Lovisanejden, miljöhälsovård, Degerbygatan 21, Lovisa Länsstyrelsen i Södra Finlands län (elektroniskt) Finlands miljöcentral (elektroniskt) Nylands TE central Meddelande om beslutet sänds till de personer och instanser som nämns i bilaga 1. Kungörelse i kommunen och i tidningen Nylands miljöcentral informerar om detta beslut med en kungörelse på Liljendal kommuns anslagstavla i enlighet med 54 miljöskyddslagen samt genom att annonsera i minst en av de dagstidningar som utkommer på orten. (54 MiljöskyddsL) ÄNDRINGSSÖKANDE Ändring till detta beslut söks genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstolen. Besvär angående den avgift som uppbärs för behandlingen av ärendet anförs i samma ordning som för huvudärendet. (96 MiljöskyddsL) Besvärsrätt över tillståndsbeslutet har den som söker tillståndet och de vilkas rätt eller fördel ärendet kan beröra samt de myndigheter som har till uppgift att bevaka allmänna intressen i ärendet. (97 MiljöskyddsL) Besvärsanvisning bifogas. (Bilaga 2.) Miljöingenjör Hannele Kärkinen Ingenjör Arja Johansson BILAGOR Meddelande om beslutet (Bilaga 1.) Besvärsanvisning (Bilaga 2.)