Helsinki No YS 806. Miljötillståndsansökan enligt 35 miljöskyddslagen för utvidgning av ladugård.

Transkript

1 MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT 1 (19) Helsinki Beslutet givet after anslag Dnro UUS 2006 Y No YS 806 ÄRANDE Miljötillståndsansökan enligt 35 miljöskyddslagen för utvidgning av ladugård. SÖKANDE Kristian och Kerstin Westerholm Torpmalmsvägen Ingå VERKSAMHETEN OCH DESS FÖRLÄGGNINGSPLATS Ladugård Ingå, Bollstad by, Brännbollstad Rnr W Branschsignum: (TOL 2002) GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND 28 1 mom. och 3 mom. miljöskyddslagen 1 1 mom. 11 a) punkten miljöskyddsförordningen BEHÖRIG TILLSTÅNDSMYNDIGHET Nylands miljöcentral 6 1 mom. 10 a) punkten miljöskyddsförordningen ÄRENDET BLEV ANHÄNGIGT Sökanden har lämnat in sin ansökan till Nylands miljöcentral den 1 december HANDLÄGGNINGSAVGIFT A AT2056 Asemapäällikönkatu 14 PL 36, Helsinki Vaihde Asiakaspalvelu Stinsgatan 14 PB 36, FI Helsingfors, Finland Växel Kundservice

2 2 (19) TIDIGARE BEVILJANDE TILLSTÅND Tillstånd, anmälningar och avtal Planläggning Magnus Westerholm har sänt en anmälan om verksamheten enligt förordningen om förhandsåtgärder för skydd av vatten 283/1962, (ändring 429/1970). Nylands miljöcentral har givit sitt utlåtande i ärendet. Sökanden har ingått arrendeavtal med: H. A. om 0,62 ha åker tillhörande lägenheten Gustavsberg RNr Arrendetiden är A. M. om 1,23 ha åker tillhörande lägenheter Jubelkulla RNr Arrendetiden är C. S. om 0,29 ha åker tillhörande lägenheten RNr Arrendetiden är G. B. om 3,02 ha åker tillhörande lägenheten Norrbacka och Stenbacka Arrendetiden är G. och F. F. om 0,39 ha åker tillhörande lägenheten RNr Arrendetiden är Ingå kommun om 1,97 ha tillhörande lägenheten Alan III RNr och 0,42 ha åker tillhörande lägenheten Tallbacka 2 RNr Arrendetiden är Lägenheten har anslutit sig till systemet för miljöstöd för avtalsperioden Djurstallet ligger i generalplan på ett område med beteckning för M område (jord och skogsbruksområde). FÖRLÄGGNINGSPLATS MED OMGIVNING Allmänt Ladugården ligger i Ingå kommun i Bollstad by på lägenheten Brännbollstad RNr 1:6. Ladugården och huvuddelen av åkrarna ligger på Storgårds grundvattenområde (nr ) av I klass. Ingå kommuns vattentag ligger på 650 meters avstånd ostvart. Det finns inga naturskyddsområden nära ladugården eller gödselspridningsåkrarna.

3 3 (19) Närliggande objekt som kan störas Närmaste bostadshus ligger på ca 300 meters avstånd från ladugården. TILLSTÅNDET I MILJÖN OCH DESS KVALITET Jordmånen Vattenförhållandena Jordmånen på gården har undersökts av Rakennemittaus Veikko Heiska. Oy Vesitekniikka Ab har tidigare, år 1969, utfört borrningar, som användes som hjälp vid arbetet. Enligt undersökningarna finns det på 8 av 9 borrningspunkter siltig lera och lös lera under ett 0,4 0,5 m tjockt lager av åkermylla, ända ner till 3,1 12,0 meters djup. Grundvattennivån kunde inte utredas. Vattnet i Ingå kommuns närliggande vattentag undersöktes genom provpumpningar år Nitrathalten i vattnet var då förhöjd (16 25 mg/l). Därefter har nitrat analyserats sällan. Enligt undersökningar som utfördes år är nitrathalten i vattnet fortfarande till stort sätt på samma nivå som den var under provpumpningarna. Kloridhalten i grundvattnet är exceptionellt hög (24 60 mg/l). Det beror förmodligen på att området varit havsbotten. Bakteriehalten i vattnet i gårdens egen grundvattenbrunn undersöktes i april Inga bakterier hittades. År 2003 utfördes en mera omfattande undersökning: koliform bakterier 0 styck/100 ml E. coli 0 styck/100 ml KMnO 4 3,2 mg/l järn 0,06 mg/l mangan 0,029 mg/l Gården ligger i Ingå ås tillrinningsområde (81.066). Ingå å mynnar ut i Finska viken. Ladugårdsbyggnaden ligger på ca 100 meters avstånd från Ingå å. Den befintliga gödselstaden och den planerade platsen för en svämgödselbassängen ligger båda på 150 meters avstånd från ån. VERKSAMHETEN Beskrivning av verksamheten Gårdens huvudsakliga inriktning är mjölkproduktion. På gården finns för tillfället plats för 42 mjölkkor och 40 ungdjur i olika åldrar. Mjölkkorna

4 4 (19) Utvidgning av verksamheten Lagring av foder och torrströ Bränsle och oljecisterner Kemikalier är uppbundna i bås. För närvarande är årsproduktionen ca liter mjölk. Alla tjurkalvar säljs vidare till förmedling, kokalvarna föds upp för egen rekrytering. På gården odlas i huvudsak foder för den egna besättningen, men i mindre omfattning även spannmål och sockerbetor till försäljning. Reformen av Eu:s sockerregim medför att gårdens sockerbetsodling antagligen kommer att upphöra under de närmaste åren. Avsikten är att utveckla mjölkproduktionen genom att förstora gårdens ladugård. Den tillbyggda ladugården skall ha plats för 71 mjölkkor, 44 kvigor och 30 ung boskap (< 6 månader). Mjölkkorna går i lösdrift och mjölkas av en mjölkrobot. Reparationsverkstaden planeras senare byggas om till djurstall för 10 kalvar, 0 2 månader och 10 kalvar, 2 8 månader. 200 t/a ensilagefoder förtorkas och rundbalas. Ensilagefoder tillverkas årligen 420 t i tornet och 260 t i plansilon. I den gamla delen av djurstallet används årligen ca 100 m 3 torv eller kutterspån och ca 50 m 3 halm som torrströ. Torrströ byts dagligen. Torv lagras utanför ladugården under ett skyddstak och halm lagras på vinden av den gamla ladugården. Bränslecisternerna på gården har en totalvolym om 9,5 m 3 (2 x 2m 3 plastcistern inomhus för traktornbränsle, 3 x 1,5 m 3 plastcistern inomhus inneutrymme för eldningsolja). Cisternerna är utrustade med skyddsbassänger. Tankningsstället är inte ytbelagt. För spannmålstorkens värmepanna har skaffats en ny 2,0 m 3 farmartank med skyddsbassäng. På gården finns högst 400 liter andra oljeprodukter, som förvaras i torrt utrymme. Gården anskaffar bekämpningsmedel efter behov. Små mängder förvaras till följande odlingssäsong i torrt och låst utrymme. Vattenanskaffning Gården har egna färskvattenbrunnar (bergsbrunn och grävd brunn). Vattnet analyseras vart tredje år. Gården har möjlighet att ansluta sig till det kommunala vattennätet (avstånd ca 600 m).

5 5 (19) Bästa tillgängliga teknik Den bästa möjliga tekniken bedöms tillämpas beträffande behandling och spridning av gödsel. Svämgödsel leds in i behållaren underifrån för att minska lukt och näringsförlust. I svämgödselbassängen bildas ett svämtäcke som förhindrar avdunstning. Gödsel sprids med slangspridare eller inmyllningsaggregat, främst i växande gröda. MILJÖBELASTNING OCH BEGRÄNSNING AV DEN Avloppsvatten och utsläppen till vattnet, avloppet och jordmånen Pressvätska från tornet och plansilon leds till svämgödselbassängen. Avloppsvattnet från mjölkrummet och tvättvatten från djurstallet leds likaså till svämgödselbassängen. Hantering och lagring av gödsel, pressvätska, tvätt och annat avloppsvatten För kvigor över 8 månader och ung boskap används halm och torv som torrströ. För närvarande leds urinen till en urinbehållare, som är täkt med ett gummitäcke. Behovet av torrgödsellager är: kvigor över 8 månader 34 x 9 m 3 /djur 306 m 3 ungdjur under 8 månader 40 st 4,8 m 3 /djur 192 m 3 totalt 498 m 3 I samband med ladugården finns ett 720 m 3 stort gödsellager med betongbotten. Gödsellagrets volym kommer att vara tillräcklig också efter det att verksamheten utvidgats. Gödsellagrets har en yta om 260 m 2, kanternas höjd är 120 cm och avfartens höjd är 50 cm. Behovet av flytgödselbehållare är: mjölkkor 71 x 24 m 3 /djur m 3 (flytgödsel) kvigor över 8 månader 34 x 4 m 3 /djur 136 m 3 (urin) ungdjur under 8 månader 20 x 2,4 m 3 /djur 48 m 3 (urin) tvättvatten från mjölkrummet 150 m 3 pressade vätska 700 t x 0,05 m 3 35 m 3 regnvatten från torrgödselstad 43 m 3 totalt m 3 Den nuvarande urinbehållaren är 385 m 3. Behållaren tas ur bruk när den nya svämgödselbassängen byggs. Volymen för den nya behållaren kommer att vara m 3, som är tillräcklig för 12 månaders lagringsbehov.

6 6 (19) Betesgång och rastgårdar Vid markundersökningar (Rakennemittaus Veikko Heiska) har det framkommit att markstrukturen på platsen där svämgödselbässängen är planerad består av ett humusskikt och under det upp till 10 meter mycket lös lera. Detta innebär att en svämgödselbassäng inte kan byggas på traditionellt sätt med betongelement och gjuten platta på en grusbädd. 1. Svämgödselbassängen byggs på planerat ställe. Byggplatsen pålas med stål eller betongpelare ner till berggrunden så att hela bassängen stöds av pålarna. Bassängens väggar består av 4 meter höga betongelement, bottnen av gjuten betongplatta. 2. Svämgödselbassängen anläggs på planerat ställe. I stället för betong anläggs en så kallad svämlagun av typ "Varmodan". Svämlagunen kräver inte fast markstruktur att bygga på då risk för att små förskjutningar i marken söndrar behållaren inte föreligger. Lagunen behöver antagligen en något större byggplats än en motsvarande bassäng av betongelement. Lagunen har jord och skogsbruksministeriets förhandsgodkännande nr 1464/44/2006. Svämlagunens material är LDPE (polyeten, low density). Lagunen är 3. täckt. Platsen för svämgödselbassängen flyttas något, högst 100 meter åt sydväst, där markstrukturen är fördelaktigare. Jordmassor byts så att bassängen kan anläggas på grusbädd med betongelement och gjuten bottenplatta. Gödseln måste pumpas till bassängen vilket i tidigare alternativ inte behövs på grund av fördelaktig höjdskillnad. Strax invid ladugården konstrueras en liten buffertbassäng från vilken gödseln pumpas. Sökande meddelade att svämgödselbassängen byggs i enlighet med alternativ nummer ett. Kvigor (6 24 månader, ca 50 djur) är på bete 3 månader om året. Betesarealen är 5 ha. Betesmarken gränsar till Ingå å. Djuren har tillgång till dricksvatten från en mobil vattentank. Det finns en cirkulerande utfodringsplats på betesmarken. Dess användningstid är 50 dygn sommartid. Gården har inte någon rastgård. Spridning av gödsel, pressvätska och avloppsvatten på åkrarna Gödseln kan spridas ut på 86,27 ha åker, varav sökanden äger 79,13 ha och har arrenderat 7,94 ha. 61,20 ha av dessa åker ligger i ett grundvattenområde. Sökanden föreslår på grund av jordmånsundersökningar att gödsel inte sprids på 15 hektaren av dessa åkrar. Svämgödsel sprids tre gånger om året, på våren i samband med vårsådd av spannmål, på sommaren i växande gröda och på vall i växande gröda efter ensilageskörd och på hösten i samband med höstplöjning och eventuellt vid sådd av höstsäd. Minst 50 % av gödseln beräknas spridas i växande gröda på sommaren. Torrgödsel sprids på hösten före plöjning.

7 7 (19) Övrigt avfall, hantering och återvinning Trafik Verksamheten ger upphov till följande avfall: avfallsart mängd behandling eller leveransplats återvinning döda djur 5 st kadaverinsamling Honkajoki Oy balplast l återvinning Kuuskoski Oy spillolja 200 l återvinning Ekokem Oy/ Lassila Tikanoja Oyj ackumulatorer 4 st återvinning Rosk'n Roll Oy Ab metall skrot Kuusakoski Oy Mjölkbilen kör till gården varannan dag, 3 4 ggr per vecka, slaktbil ca 10 ggr per år, fodertransporter ca 6 ggr per år. Gödsel körs och sprids på åkrar under högst 10 dagar per år. Då gödsel sprids kan mjölkbilens körrutt ändras så att samma väg inte används av mjölkbilen och gödseltransporten. VERKSAMNHETENS MILJÖPÅVERKAN OCH DESS BEGRÄNSNING Lukt Buller Grundvatten Sökanden anser att verksamheten bedöms ha ringa inverkan på miljön. Luktolägenheter kan förekomma, dock knappast mer än i den nuvarande verksamheten. Risken för näringsläckage från djurgödsel borde vara minimal då gödseln främst sprids i växande gröda som omedelbart kan utnyttja gödselns näringsämnen. Spridning av svämgödsel med modern utrustning minskar såväl luktproblem som kväveförluster. Gårdens vallodling ökar vilket är positivt för miljön bland annat då en allt större del av åkrarna då är gröna året om. Vallodling har också mycket positiv inverkan på markstrukturen. Buller och andra olägenheter borde inte i den utvidgade verksamheten förekomma i större omfattning än i den nuvarande verksamheten. Markundersökningarna visar att åkrarna till största delen har ett mycket tjock lerlager (3,1 12,0 m) som inte är vattengenomsläppligt. På dessa åkrar kan svämgödsel spridas utan risk för kontaminering av grundvattnet. På åkrarna nr och sprids inte någon svämgödsel och inte heller på delar av åkrarna nr 1089 och 2398.

8 8 (19) Spridning av gödsel sker enligt en på förhand uppgjord odlingsplan. Spridning av gödsel, dag och mängd, noteras noggrant i skiftesvisa anteckningar. Vid spridning vidtas största möjliga försiktighet och bästa möjliga teknik används. Största delen av gödseln sprids i växande gröda. KONTROLL OCH RAPPORTERING Grundvattnets kvalitet kontrolleras regelbundet med vattenprov från Ingå kommuns vattentag (på skifte 1088) och från gårdens egen brunn (på skiftet nr 2398). Som referens används analysuppgifter från åren från Ingå kommuns brunnvattentag och från tidigare vattenanalyser från gårdens egen brunn. Under svämgödselbassängen konstrueras ett dräneringssystem med uppsamlingsbrunn. Provtagning i uppsamlingsbrunnen visar om bassängen är tät eller läcker. I övrigt följs reglerna för lantbrukets miljöstödsprogram, nitratdirektivet och andra regler, bestämmelser och lagar beträffande gödselhantering på djurgårdar. EXCEPTIONELLA FÖRHÅLLANDEN OCH BEREDSKAP FÖR SÅDANA Största riskerna bedöms vara eldsvåda, strömavbrott och svämgödseläckage. Ladugården utrustas med brandvarningssystem och brandsläckningsutrustning. Problem med strömtillförsel förebyggs med anskaffning av elgenerator. På gården finns torv för uppsugning av svämgödsel vid eventuellt gödselläckage. Gödselinblandad torv kan förvaras i torrgödselstad. ÄRENDETS BEHANDLING Komplettingar Kungörelse Sökanden har kompletterat miljötillståndsansökan och Nylands miljöcentral har informerat om anhängiggörandet av ärendet genom en kungörelse om tillståndsansökan på Ingå kommuns och på sin egen anslagstavla samt genom att annonsera om kungörelsen i tidningarna Kirkkonummen Sanomat och Västra Nyland. Sakägare, som berörs av frågan, har också informerats om tillståndsansökan separat. Dokumenten har legat till påseende under kungörelsetiden på kommunkansliet i Ingå.

9 9 (19) Inspektion Lantbrukssammanslutningen granskades vid ett besök Anmärkningar Anmärkningar och åsikter Hörande av sökanden Miljöcentralen har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av Ingå kommunstyrelse och Ingå miljönämnd. Ingå kommuns miljönämnd har gett utlåtande. Nämnden konstaterade att det ur allmän synpunkt är väsentligt att kommunens vattentag inte utsätts för risker i sammanband med gödselspridning. Om det vid kontroller senare konstateras att vattentagets vattenkvalitet förändras, bör gödselanvändningen i området vid behov kunna omprövas. Nämnden understöder tanken att miljötillståndet ger bestämmelser som möjliggör spridning av svämgödsel på de åkrarna inom grundvattenområdet som vid markundersökningar har konstaterats ha ett tjock lager lera som skyddar grundvattnet. Vidare påpekades som ett förslag att produktion av biogas ur gödseln borde övervägas. I övrigt har nämnden inget att anmärka. Utlåtandets innehåll har diskuterats också med kommuningenjören som ansvarar för vattentjänstverket. Han påpekade att vattentaget får sitt grundvatten från ett vidsträckt område. I anledning av miljötillståndsansökan har inga anmärkningar eller åsiktsyttringar inlämnats. Nylands miljöcentral har hört sökanden enligt 34 förvaltningslagen. TILLSTÅNDSBESTÄMMELSER Avgörande Nylands miljöcentral beviljar Kristian och Kerstin Westerholms miljötillstånd i enlighet med 28 miljöskyddslagen för en ladugård avsedd för 71 mjölkkor, 44 kvigor och 30 ungboskap (under 6 månader). Djurantalet kan ändras under förutsättning att gödselproduktionen inte överskrider den sammanlagda gödselproduktionen för ovan nämnda djurantal.

10 10 (19) Svar på enskilda krav och utlåtanden Miljöcentralen har beaktat det givna utlåtandet enligt vad som framgår av tillståndsvillkoren och motiveringen till beslutet. Tillståndsvillkor med syfte att förhindra förorening Utsläpp till vattendrag och avloppsvatten (43, 45 MiljöskyddsL, 17 Lagen om vissa grannelageförhållanden, 6 AvfallsL, SRF 931/2000) 1. Ladugårdens golv, gödsellagren och gödselrännorna liksom även lastningsplatsen för gödsel skall konstrueras så, att varken gödsel, urin eller lakvatten från dem kan rinna ut i ån, jordmånen eller grundvatten. 2. Den svämgödsel som verksamheten ger upphov till, allt avloppsvatten från mjölkrummet och annat tvättvatten från djurstallet skall ledas till en vattentät flytgödselbehållare. Avloppsvattnet från vattentoaletten i djurstallet skall ledas till flytgödselbehållaren eller behandlas på något annat, godkänt sätt. Utsläpp till luften (6, 43, 45 MiljöskyddsL, 17 Lagen om vissa grannelagsförhållanden) 3. Djurhållningen, ventilationen i djurstallet, hanteringen och lagringen av gödseln samt hanteringen och lagringen av foder skall skötas så, att de närmaste grannarna inte utsätts för oskäliga luktolägenheter. 4. Den flytgödselbehållare som kommer att byggas skall utrustas med flytande eller stationär täckning. 5. Då gödsel sprids i djurstallets omedelbara närhet måste verksamhetsidkaren se till att den sammanlagda lukten från spridningen och djurstallet inte leder till oskäliga luktolägenheter för de närmaste grannarna. 6. Lastning av gödsel, hantering av foder och strö på djurstallsfastigheten samt trafiken till och från den skall ordnas och sköts så, att det inte uppstår oskäliga lukt eller dammolägenheter för de närmaste grannarna. Buller (43 MiljöskyddsL, 17 Lagen om vissa grannelagsförhållanden) 7. Det buller som djurstallet ger upphov till får dagtid kl inte överstiga ekvivalentbullernivån L Aeq 55 db eller nattetid kl ekvivalentbullernivån L Aeq 50 db vid de närmaste objekten som kan bli utsatta.

11 11 (19) Avfall inklusive hantering och återvinning (43, 45 MiljöskyddsL, 3, 6, 17 AvfallsL, 3a AvfallsF, MMF 1129/2001) 8. Det problemavfall som verksamheten ger upphov till, såsom lysrör, skall föras till en uppsamlingsplats för problemavfall. Allt sådant avfall som kan återutnyttjas, såsom papper, papp, plast och metallskrot, skall föras till respektive uppsamlingsplatser. Förbränning av plast är förbjuden. I övrigt skall hanteringen, återvinningen och insamlingen av avfall följa avfallsbestämmelserna för Ingå kommun. 9. Döda djur bör så snabbt som möjligt levereras till en anläggning med tillstånd att behandla och återvinna kadaver enligt miljöskyddslagen. 10. Om kadaver måste mellanlagras innan lämplig transport kan ordnas skall upplagring och all hantering ske hygieniskt. Mellanlagringen får inte medföra hälsorisk för den närliggande bosättningen eller hälsofara för människor eller djur. Mellanlagring av kadaver förutsätter såväl lämpliga utrymmen som redskap och hanteringssätt. Alla kärl och behållare skall vara vattentäta och lätta att hålla rena. Utrymmet skall ha tätt botten, vara täckt och skyddat så, att varken rävar, råttor eller andra djur kan komma åt kadavren. Lagring (43, 45 MiljöskL, 6 AvfallsL, 17 Lagen om vissa grannelagsförhållanden, SRF 931/2000) 11. Den torra gödseln som verksamheten ger upphov till skall avlägsnas och förvaras i en gödselstad med tät konstruktion. Därtill skall fördärvat foder placeras på ett underlag med tät botten. Regnvatten skall hindras från att rinna ned från tak direkt till gödselstaden. Gödselstadens volym skall vara 500 m Svämgödselbehållaren kan byggas av betong i enlighet med planen. Volymen av behållaren skall vara minst m 3. Svämgödselbehållaren skall omges av ett stängsel. Svämgödselbehållaren skall planeras och byggas vattentät. I närheten av behållaren skall byggas en kontrollbrunn. Bottenplattan och väggarna av svämgödselbehållaren skall vara stålbetong byggda. Betongen som används i konstruktionerna skall ha fasthetsklass av minst K 40 (MN/m 2 ) och konstruktionsklass av 2 och den skall vara väderbeständig och vätsketät. Ifall väggelement används i byggandet, skall installering av väggelementen samt lödning och täthet av fogarna genomföras i enlighet med kraven framlagda av konstruktionsplanerare. För utfyllnaden av svämgödselbehållaren skall finnas nödvändiga och ändamålsenliga konstruktioner och inrättningar. Behållaren skall vara utrustad med ett system som hindrar överfyllning eller så skall överfyllning förhindras med någon annan motsvarande, säker metod. Vattnen under behållaren skall ledas till kontrollbrunnen.

12 12 (19) Exaktare information av svämgödselbehållarens vattentäta konstruktioner, pålverk och kontrollbrunnen skall sändas till Nylands miljöcentral före byggandet av behållaren. Den nybyggda svämgödselbehållarens och lastplatsens konstruktioner skall visas för och granskas av Nylands miljöcentral innan de tas i bruk. 13. Lagerutrymmena för fast och svämgödsel skall tömmas helt och hållet en gång per år. I samband med tömningen bör gödsellagrens skick kontrolleras och eventuella brister omedelbart åtgärdas. 14. Lastningen av gödsel skall ske på tätt underlag. Konstruktioner och maskiner skall vara konstruerade så att läckage inte kan uppstå vid tömning, förflyttning och transport av gödseln. De trafikerade områdena skall ytbeläggas så att transportmaskinernas hjul hålls så rena som möjligt. 15. På gården skall flytande bränsle, kemikalier, produkter och avfall lagras och hanteras på sådant sätt att det inte uppkommer några olägenheter för hälsan eller nedsmutsning, nedskräpning eller risk för förorening av marken, yt eller grundvattnet eller annan skada på miljön. Störningar och andra exceptionella situationer (7, 8, 43 MiljöskyddsL, 46, 62, 30 MiljöskyddsF, 6 AvfallsL) 16. Eventuella störningar i verksamheten, som svämgödselläckage, vilka kan förorsaka betydande skada för miljön, skall omedelbart anmälas till Nylands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Ingå kommun. 17. Gödsel som av misstag eller vid en olycka har hamnat i omgivningen skall omedelbart tas till vara. Andra åtgärder för att hindra, minska eller utreda förorening samt risken för eller olägenheterna av förorening (43 MiljöskyddsL) 18. Gödseln skall i första hand utnyttjas som gödsel på åkrarna. För spridning av gödsel på åkrar bör det finnas åtminstone 58 hektar åkerareal. Om nya arrende eller gödselöverlåtelseavtal ingås skall kopior av avtalen sändas till Nylands miljöcentral. Gödseln får inte spridas på åkerskiften 01087, 01088, och på den östra delen av åkerskifte som ligger på grundvattenområde. Tillämpligheten för gödselspridning av nya åkrar som ligger på grundvattenområde och skall tas i bruk för odling, skall utredas genom markundersökningar. Undersökningsresultaten skall sändas till Nylands miljöcentral.

13 13 (19) 19. Innan svämgödselbehållaren anläggs skall ett observationsrör installeras bortåt grundvattens strömningsriktning nära behållaren. Den som beviljas tillståndet skall sörja för att grundvattenröret går att låsa, att det är representativt, beläget tillräckligt djupt och att det är funktionsdugligt. Rörkortet och uppgift om läget av grundvattenröret skall sändas till Nylands miljöcentral och Ingå kommuns miljömyndighet i samband med första analysresultatet. Avslutning av verksamheten (43 MiljöskyddsL, 6 AvfallsL, 17 Lagen om vissa grannelageförhållanden) 20. Verksamhetsidkaren skall i god tid, senast sex månader innan verksamheten avvecklas, presentera en detaljerad plan över åtgärder i anslutning till avvecklingen gällande vattenskydd, markskydd och avfallshantering. Kontroll och rapporteringsbestämmelser Kontroll (46 MiljöskyddsL) 21. Verksamhetens eventuella inverkan på kvaliteten av områdets grundvatten skall kontrolleras medelst grundvattenröret som installeras på gården. Därtill skall vattenkvalitet kontrolleras i kontrollbrunnen som byggs invid svämgödselbehållaren. Vattenprov skall tas en gång per år, på hösten. På proven skall analyseras konduktivitet, ph, syre, grumlighet, nitrat, nitrit, ammonium, fosfatfosfor, total fosfor samt E. coli, koliform bakterier och enterokok bakterier som härstammar från avföring av människor och djur. Bokföring och rapportering (46 MiljöskyddsL, 51, 52 AvfallsL) 22. Verksamhetsidkaren skall föra bok över verksamheten. Ett sammandrag över bokföringen skall sändas till Nylands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Ingå kommun årligen före utgången av mars månad. Årsrapporten skall innehålla åtminstone följande uppgifter: uppgifter om djurantalet, årsproduktionen (st/a, kg/a) samt ett sammandrag av det underhåll och de produktionsstörningar som är av betydelse för miljöskyddet (orsak, varaktighet, uppskattning av utsläpp och miljöpåverkan samt vidtagna åtgärder) uppgifter om gödselmängder, animaliskt avfall, annat avfall, problemavfall, avfallsmängder, upplagring och lager, återvinning, vidaresända avfallsfraktioner, gödselspridningsarealer samt övriga leveransplatser inkl. datum uppgifter om kontroll av gödsellagrens konstruktioner efter tömning

14 14 (19) uppgifter on grundvatten kontroll Verksamhetsidkaren skall föra driftsdagbok över händelser och åtgärder som har betydelse för miljöskyddet. De uppgifter som uppräknats ovan och som behövs för rapporteringen skall införas i dagboken. Bokföringen skall på uppmaning uppvisas för den tillsynsmyndighet som övervakar miljötillståndet. MOTIVERING TILL BESLUTET Grunderna för tillståndsprövningen Verksamheten vid anläggningen kan ordnas i enlighet med kraven i miljöskyddslagen och avfallslagen samt i de förordningar som har utfärdats med stöd av dem och under förutsättningen att tillståndsbestämmelserna i miljötillståndsbeslutet iakttas. Förutsättningarna för beviljande av tillstånd Allmänna motivering Nylands miljöcentral anser att djurstallet, under förutsättning att tillståndsvillkoren följs, inte medför olägenhet för hälsan, annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förorening av mark eller grundvatten eller försämring av speciella naturförhållanden, äventyrande av vattenförsörjningen eller någon annan från allmänt synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten eller medför oskäligt besvär för grannarna på sätt som avses i lagen om vissa grannelagsförhållanden. Gården och dess gödsellager ligger enligt den gällande generalplanen i ett jord och skogsbruksområde. Antalet djur på gården kommer att öka. Mera platser för djur fås genom utvidgningen av den befintliga ladugården. I den nya delen byggs ett svämgödselsystem. På gården byggs nytt lagerutrymme om m 3 för svämgödsel. Gödsellagren töms regelbundet och gödseln används som gödslingsmedel på åkrar. Övrigt avfall, såsom döda djur och problemavfall, förs till lämplig hantering. Ingen gödsel sprids på de åkrar som ligger i ett grundvattenområde och vars lerlager inte är tillräckligt tjockt. Vattenkvalitet i grundvattenröret kontrolleras årligen för att säkra att verksamheten inte inverkar på grundvattenkvalitet. Gödsellagrens tillstånd skall granskas årligen. När djurstallet sköts enligt detta miljötillstånd kan man säga att bästa tillgängliga teknik utnyttjas.

15 15 (19) Motivering till tillståndsvillkoren Enligt miljöministeriets anvisning "Ohje kotieläintalouden ympäristönsuojelusta" skall bottenkonstruktionerna i ett djurstall förhindra att gödsel, urin eller lakvatten från dem kommer ut i yt eller grundvattnet. (Villkor 1) Gödseln, urinen, avloppsvattnet från mjölkrummet och tvättvattnet från djurstallet skall ledas och behandlas så att någon hälsorisk eller förorening av miljön inte förorsakas. (Villkor 2) Verksamheten skall ordnas så att någon omåttlig olägenhet inte förorsakas åt närbosättning. Svämgödselbehållaren som byggs på gården skall täckas med en fast eller en flytande täckning för att minska lukt. (Villkor 3 5) I synnerhet under transport av svämgödsel skall man se till att gödsel inte sprids till omgivningen. (Villkor 6) I stadsrådets beslut om riktvärden för bullernivån Nr 993/1002 sägs det att i bostadsområden, rekreationsområden i tätorter eller i deras omedelbara närhet och i områden avsedda för vårdinrättningar eller läroanstalter bör bullernivån utomhus under dagen (kl. 7 22) inte överstiga riktvärdet 55 db för den A vägda ekvivalentnivån (L Aeq ) och nattetid (kl. 22 7) inte riktvärdet 50 db. (Villkor 7) Enligt 6 avfallslagen är den som producerar och den som transporterar problemavfall ansvarig för att problemavfallet transporteras på det sätt som lagen föreskriver. Avfallet skall enligt 6 avfallslagen återvinnas, om det är tekniskt möjligt och om återvinningen inte föranleder oskäliga merkostnader jämfört med avfallshantering som ordnas på annat sätt. (Villkor 8) Sökanden uppger att djurstallet ger upphov till animaliskt avfall, ca 5 st. döda djur per år. I 6 avfallslagen sägs det att avfallet eller avfallshanteringen inte får förorsaka hälsan eller miljön någon fara eller skada. I avfallshanteringen skall bästa ekonomiskt tillgängliga teknik samt bästa möjliga metod för bekämpning av hälso eller miljöskador användas. Avfall får inte överges eller hanteras okontrollerat. (Vilkor 9) Jord och skogsbruksministeriets förordning om behandling av animaliskt avfall innehåller bestämmelser om hantering av animaliskt avfall. I 3 sägs det att animaliskt högriskavfall är bl. a. döda djur av nötkreatur eller delar av dem. I 5 sägs det att animaliskt högriskavfall skall behandlas vid en anläggning för förbränning av animaliskt avfall eller en anläggning för bearbetning av animaliskt högriskavfall och vidare om annan tillåten behandling av animaliskt avfall. (Villkor 9 och 10) Enligt 4 1 mom. statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) skall en gödselstad för lagring av träck och urin vara så stor att den rymmer all stallgödsel som har ansamlats i 12 månader, frånsett den spillning som under

16 16 (19) betessäsongen blir kvar på betesmarken vid betesgång. Enligt 7 förordningen får ett djurstall inte grundas så att det kan förorsaka sådan föroreningsfara som avsett i 8 miljöskyddslagen. (Villkor 11 och 12) Lagring av torrgödseln på tät botten minskar tillträde av näringsämnen till jordmånen och grundvatten samt vattendrag. Fördärvad foder innehåller rikligt näringsämnen. Fördärvad foder skall komposteras varefter det kan spridas på åker med torrgödseln. (Villkor 11) En svämgödselbehållare kan byggas invid ladugården. Eftersom behållaren placeras på grundvattenområde där Ingå kommuns vattentag finns, skall konstruktionen av behållaren vara vattentät. (Villkor 12) Genom att omsorgsfullt tömma gödsellagren varje år försäkrar man sig om att lagrens nyttovolym inte avviker från den planerade volymen. Det sediment som eventuellt bildats på bottnen av behållaren avlägsnas. Samtidigt kan man kontrollera konstruktionerna för eventuella skador. (Villkor 13) Behållarna och lagren för flytande bränsle skall vara lämpade för sitt bruk och deras skick skall kontrolleras tillräckligt ofta. Vid lagring och hantering av kemikalier skall man beakta de bestämmelser som anges i säkerhetsanvisningarna för varje produkt. (Villkor 15) Störningar i verksamheten skall rapporteras så att utsläppstillsyn kan ordnas. (Villkor 16) Gödsel, annat miljöbelastande avfall eller ämne som av misstag eller vid en olycka hamnat i omgivningen skall omedelbart tas till vara för att minimera olägenheterna. (Villkor 17) Med utnyttjande av gödsel för gödsling av åkrar avses användning av gödsel på ett sådant sätt att det inte uppstår övergödning eller risk för urlakning av näringsämnen på grund av att man spridit vid felaktig tidpunkt. Kraven på åkerareal har här beräknats så att man har tillgång till minst en åkerhektar per 1,5 mjölkkor, en åkerhektar för fyra nötdjur över 8 månaders ålder och en åkerhektar för åtta nötdjur under 8 månaders ålder. Kraven grundar sig på den genomsnittliga halten av fosfor i nötboskapsgödsel samt det genomsnittliga fosforgödslingsbehovet per hektar för åkerodlingsväxter enligt miljöministeriets anvisning "Ohje kotieläintalouden ympäristönsuojelusta" Jordmånen av åkrarna som finns på grundvattenområdet har kartlagts. Gödsel får inte spridas på åkrar vars lerlager inte anses vara tillräckligt tjock för att hindra tillträde av näringsämnen och orenligheter till grundvatten. Tjockleken av lerlagret på åkerskifte är 5 m, men eftersom stycket ligger på vattentags influensområde, förbjuds gödselspridning också på detta stycke. (Villkor 18) För varseblivning av eventuella grundvatteninverkan av verksamheten skall i närheten av svämgödselbassängen, i strömninsriktningen av grundvattnet installeras ett grundvattenrör. Grundvattenkontroll på området är synnerligt viktigt, eftersom Ingå kommuns viktigt

17 17 (19) grundvattentag ligger nära gården och verksamheten kan inverka dess vattenkvalitet. (Villkor 19) I god tid innan verksamheten avslutas skall verksamhetsidkaren presentera en plan för de miljöskyddsåtgärder som kommer att vidtas i anslutning till nedläggningen, såsom tömning av gödsellagren och transport av avfall. (Villkor 20) Grundvattenkvalitet skall kontrolleras medelst grundvattenrör en gång per år för att säkra att verksamheten inte förorsakar någon olägenhet för hälsan eller miljön. Genom prov från grundvatten och vattnet i kontrollbrunnen kan säkerställas att svämgödselbassängen inte läcker. (Villkor 21) Bokförings och rapporteringsskyldigheten över anläggningens funktion har ålagts verksamhetsidkaren för att säkerställa informationsgången till myndigheterna och för att ordna tillsyn. Gödselspridningsarealerna skall bokföras och rapporteras för att säkerställa att spridningsarealen är tillräcklig i förhållande till den mängd gödsel som bildas. (Villkor 22 och 23) I övrigt skall lagring och spridning av gödsel följa statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) samt förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EG Nr 1774/2002). I övrigt skall hanteringen av döda djur följa jord och skogsbruksministeriets förordning om tillsyn över anläggningar för bearbetning av vissa animaliska biprodukter och om användning av vissa biprodukter (850/2005) samt förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EG Nr 1774/2002). TILLSTÅNDETS GILTIGHET OCH REVIDERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Tillståndets giltighet Beslutet gäller tillsvidare. Efterlevnad av förordningen Verksamhetsidkaren skall lämna in en anhållan om revidering av tillståndsbestämmelserna senast (55 MiljöskyddsL) Tillstånd behövs för en väsentlig utvidgning och ändring av verksamheten. (28 MiljöskyddsL) Om det i form av en förordning utfärdas strängare stadganden eller avvikande stadganden från de bestämmelser, giltighetsbestämmelser

18 18 (19) eller revideringsbestämmelser som finns i detta, med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen redan beviljade tillstånd, skall förordningen följas oberoende av tillståndet. (56 MiljöskyddsL, 19 MiljöskyddsF) VERKSTÄLLANDE AV BESLUTET Beslutets verkställbarhet Detta beslut är laggillt den 31 dagen efter beslutet har beviljats med undantag av dagen när beslutet beviljades såvida beslutet inte överklagas. (100 MiljöskyddsL) TILLÄMPADE LAGRUM 6, 7, 8, 11, 28, 31, 35, 36, 37, 38, 41, 42, 43, 45, 46, 52, 53, 54, 55, 56, 62, 96, 100 Miljöskyddslagen (86/2000) 1, 6, 11, 19, 30 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 4, 6, 9, 15, 51, 52 Avfallslagen (1072/1993) 3 a Avfallsförordningen (1390/1993) 17 Lagen om vissa grannelagsförhållanden (26/1920) Stadrådets förordning om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) Statsrådets beslut om en förteckning över de vanligaste typerna av avfall och över problemavfall (1129/2001) Lag om grunderna för avgifter till staten (150/1992) Miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas prestationer (1237/2003) HANDLÄGGNINGSAVGIFT Avgiften för behandlingen av detta miljötillstånd uppgår till Avgiften för miljötillståndet bestäms utgående från miljöministeriets beslut (1237/2003), givet med stöd av statens lag om betalningsgrunder (150/1992), i enlighet med avgiftstabellen om avgiftsbelagda tjänster. För behandling av miljötillståndsansökan för djurstall är grundavgiften

19 19 (19) KUNGÖRELSE AV BESLUTET Beslutet Kristian och Kerstin Westerholm Torpmalmsvägen Ingå Kopia av beslutet Meddelande om beslutet Ingå kommun, kommunstyrelsen Ingå kommun, miljövårdsnämnden Finlands miljöcentral (elektriskt) Meddelande om beslutet sänds till de personer och instanser som nämns i bilaga 2. Kungörelse i kommunen och i tidningen Nylands miljöcentral informerar om detta beslut med en kungörelse på Ingå kommuns anslagstavla i enlighet med 54 miljöskyddslagen samt genom att annonsera i minst en av de dagstidningar som utkommer på orten. (54 MiljöskyddsL) SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över avgiften som uppbärs för behandlingen av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet. (YSL 96 ) Rätt att anföra besvär har den som ansökt om tillstånd och de vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet. (MiljöskyddsL 96, MiljöskyddsL 97 ). Besvärsanvisning medföljer som bilaga. (Bilaga 3) Miljöingenjör Hannele Kärkinen Överinspektör Tanja Suoninen Bilagor Karta över åkrarna där gödsel inte får spridas (Bilaga 1) Meddelande om beslutet (Bilaga 2) Besvärsanvisning (Bilaga 3)