PROTOKOLL att godkänna verksamhetsplanen för utbildningsnämnden för 2017,

Transkript

1 Utbildningsnämndens arbetsutskott 132 Utdrag ur PROTOKOLL Verksamhetsplan för utbildningsnämnden år 2017 UN-2016/9 Beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden besluta att godkänna verksamhetsplanen för utbildningsnämnden för 2017, att fastställa bidrag för budgetår 2017 för förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, fritidsklubb, svenska 2 samt pedagogisk omsorg enligt Styrkort 2, att fastställa resursfördelningen för budgetår 2017 för förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, fritidsklubb, Svenska 2 samt pedagogisk omsorg enligt Styrkort 1, 2 och 3, att omfördela 250 tkr från skolverksamhet och skolbarnomsorg till gymnasieskola, internt 2017 avseende mottagningsenhet, att godkänna uppdaterade resursfördelningsmodeller för förskola samt grundskola, samt att anmäla beslutet till kommunstyrelse och kommunfullmäktige för kännedom. Ärende Muntlig information från utbildningschefen. På sida 1 ska en redaktionell ändring göras. Protokollsutdrag UNAU , tjänsteskrivelse , verksamhetsplan och internbudget för utbildningsnämnden 2017, resursfördelningsmodell för förskolan, resursfördelningsmodell för grundskolan, styrkort 3 för förskolan samt styrkort för grundskolan har varit utsända.

2 Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Alan Nouri Datum UN-2016/9 Förvaltningsekonom Utbildningsnämnden Verksamhetsplan för utbildningsnämnden 2017 UN-2016/9 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna verksamhetsplanen för utbildningsnämnden för 2017, att fastställa bidrag för budgetår 2017 för förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, fritidsklubb, svenska 2 samt pedagogisk omsorg enligt Styrkort 2, att fastställa resursfördelningen för budgetår 2017 för förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, fritidsklubb, Svenska 2 samt pedagogisk omsorg enligt Styrkort 1, 2 och 3, att omfördela 250 tkr från skolverksamhet och skolbarnomsorg till gymnasieskola, internt 2017 avseende mottagningsenhet, att godkänna uppdaterade resursfördelningsmodeller för förskola samt grundskola, samt att anmäla beslutet till kommunstyrelse och kommunfullmäktige för kännedom. Sammanfattning Medel omfördelas till det interna gymnasiet motsvarande 2017 års fördelning av flyktingstatsbidraget. I resursfördelningsmodellerna har mindre justeringar gjorts och dessutom har uppstartsbidraget till nya enheter justerats så att den tredje delkomponenten i bidraget enbart avser förskola och familjenätverks- resp. dagbarnvårdspengen har ersatts av en pedagogisk omsorg-peng som ligger på samma nivå som den tidigare dagbarnvårdspengen. Medel har avsatts för utökad tid (30 timmar) för barn till arbetssökande inom förskolans budget samt till Hälsoäventyret inom grundskolans budget. Bakgrund Nämnden är ålagd att fastställa sin internbudget för Bidrag till enskilda huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem samt pedagogisk omsorg ska fastställas per kalenderår. Bidraget ska grunda sig på

3 Sida 2 av 3 hemkommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början. Ekonomisk konsekvensanalys Bidragen till enheter inom förskola och grundskola har anpassats till given budgetram. Omfördelningen av medel mellan grundskola och gymnasieskola, internt motsvarar fördelningen av statsbidraget för flyktingar Förändringen gällande pedagogisk omsorg-pengen får ingen kostnadspåverkan förrän familjenätverk eventuellt startas i kommunen. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Hans Åhnberg Utbildningschef Lena K Larsson Fritid- och kulturchef Beslutet ska expedieras till: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Revisorer

4 Sida 3 av 3 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja X Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Interbudgeten 2017 påverkar samtliga verksamheter inom utbildningsnämnden. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? Utifrån fastställda budgetramar har avvägningar gjorts mellan olika åldersgrupper, förutsättningar etc för att ge möjlighet att genomföra det pedagogiska uppdraget på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej X Förklara oavsett svar. Förvaltningen har bedömt att det inte är görligt att diskutera internbudgeten 2017 med barn.

5 Verksamhetsplan Utbildningsnämnden 1. Bakgrund/inledning 1.1 Övergripande beskrivning av nämndens ansvar Utbildningsnämnden ansvarar för förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning, SFI (svenska för invandrare), ungdomsverksamhet och kulturskola. 1.2 Verksamhetsförutsättningar Nämndens budget har räknats upp med en generell ökning på 2 procent samt justerats för volymökningar och tillkommande hyror. Medel har tillskjutits avseende minskade barngrupper i förskolan, ökad lärartäthet, lönesatsning och ungdomsverksamhet. Medel har dessutom avsatts för utökad tid (30 timmar) för barn till arbetssökande inom förskolan. 2. Nämndens resultaträkning 2.1 Resultatuppställning nämnden (Kommunbidrag, övriga intäkter, kostnader, resultat) Budget utbildningsnämnden KF-budget Nämnd-BG Kommunbidrag Intäkter Kostnader Resultat Ekonomiska förutsättningar Nämndens budget har räknats upp med en generell ökning på 2 procent. Medel har tillskjutits avseende minskade barngrupper i förskolan, ökad lärartäthet, lönesatsning, bibehållen verksamhet, ungdomsverksamhet, skolskjutsar. 1

6 3. Kommunfullmäktiges mål och uppdrag till nämnderna Kommunfullmäktiges mål och uppdrag utgår från visionen. De anger vad som är prioriterat under mandatperioden och hur kommunstyrelsen och nämnder ska bidra. Utifrån kommunfullmäktiges uppdrag och relevanta styrdokument ska kommunstyrelsen och nämnderna arbeta fram egna mål och indikatorer. Mål 1. Social hållbarhet Knivsta kommun ska, genom att växa på ett socialt hållbart sätt vara en bra kommun att bo och växa upp i 1:1 Barn och unga har en trygg uppväxt Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom Andelen elever som upplever sig vara trygga i skolan och fritiden År 2014 var andelen elever som upplevde sig vara trygga i skolan i åk 2, 94,6 procent och i åk 5 och åk 9, 92.6 procent Årlig elevenkät i åk 2, åk 5 och åk 9. Liv hälsa ung, åk 7 och åk 9 (vartannat år) 1:2 Barn och ungas användande av alkohol och andra droger ska minska Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom Andelen elever i åk 9 som aldrig brukat alkohol, tobak och narkotika I åk 9 uppger 50 procent att de aldrig brukat alkohol, 7,3 procent att de röker, 7,3 procent att de brukat narkotika år :3 Knivsta kommun har ett rikt fritid- och kulturutbud Resultat från Liv hälsa ung 2016 Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom Målet är riktat till UN Målet är riktat till UN Målet är riktat till Andel elever i kulturskolans verksamhet Andelen elever 6-15 år i Kulturskolan var 20 % i december 2014 Andelen elever 6-15 år i Kulturskolan (egen mätning) UN Diversifiering av fritids och kulturutbudet i kommunen Utbud av fritid och kulturutbud ingen uppgift 2015 Utbud av fritid och kulturutbud (egen mätning) KS, UN 2

7 1:4 Knivsta kommuns skolor ska hålla god kvalitet Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom Andelen elever i Knivsta kommun som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 Läsåret 14/15 uppnådde 87,6 procent av eleverna kunskapskraven i alla ämnen Skolverkets redovisning för åk 9 läsår 16/17 Målet är riktat till UN Det genomsnittliga meritvärdet för elever folkbokförda i kommunen Läsåret 14/15 var det genomsnittliga meritvärdet 232,3 i kommunen (16 ämnen) Skolverkets redovisning för åk 9 läsår 16/17 UN 1:6 Invånarna ska uppleva en god hälsa och känna trygghet Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom Andelen våldsbrott År 2014 var antalet våldsbrott per 1000 invånare 4,5 Resultat från brottsförebyggande rådet 2017 Målet är riktat till KS, SN, UN 3

8 Mål 2. Ekologisk hållbarhet Knivsta kommuns utveckling ska styras av ekologisk hållbarhet 2:1 Knivsta kommun ska aktivt bidra till omställningen till ett fossilfritt samhälle Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom Andelen miljöfordon av kommunkoncernens totala antal fordon Antal fossilfria i kommunen den 31 december 2015 var 4 av ca 35 fordon Andel fossilfria i kommunen den 31 december 2017 (egen mätning) Målet är riktat till UN, SN, BMN, SUN, KS Mål 3. Ekonomisk hållbarhet Knivsta kommunkoncern använder invånarnas skattemedel resurseffektivt, hållbart och ändamålsenligt, och är en attraktiv kommun för näringsliv och företagande 3:1 Knivsta kommun har god ekonomisk hushållning Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom Nämndernas genomsnittliga budgetföljsamhet senaste 3 verksamhetsåren Nämndernas totala resultat avvek med cirka 100 tkr år 2015 exklusive exploatering Nämndernas totala resultat för 2017 uppgår till högst +/-2 miljoner kronor Målet är riktat till UN, SN, SUN, KS, BMN, SMN 4

9 Mål 4. Kvalitetsmål Knivsta kommuns verksamheter ska kännetecknas av god och hållbar kvalitet med invånarna i fokus Kvalitetsmålen utgår ifrån kommunens styr- och kvalitetssystem Invånarperspektiv 4:1 Kommunen vitaliserar sitt demokratiarbete så att civilsamhället kan engagera sig och bidra till samhällsutvecklingen på ett meningsfullt sätt Resultatindikator Invånarnas insyn, påverkan och förtroende Civilsamhällets samarbete med kommunen Nuläge Medborgarundersökning nöjd inflytande index (NII) 2015, resultat 44 av 100 Antal partnerskap / samarbeten ingen uppgift 2015 Resultatet mäts genom Resultat av nöjdhet från medborgarundersökning (SCB) Mätning vartannat år, nästa tillfälle 2017 Antal partnerskap / samarbeten 2017 (egen mätning) Målet är riktat till UN, SN, SUN, KS, BMN UN, SN, SUN, KS 4:2 Knivsta kommuns invånare ska få god service och på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information Resultatet mäts Målet är Resultatindikator Nuläge genom riktat till Informationsindex för kommunens webbplats Informationsindex för kommunens webbplats som helhet var 82 av 100 år 2015 Resultat från Information till alla (SKL), totalindex kommunens webbplats UN, SN, SUN, KS, BMN Andel av invånarna som uppfattar att de får ett gott bemötande via telefon Resultat 2015 var 92 procent Resultat från KKiK, mått 3 servicemätning våren 2017 UN, SN, SUN, KS, BMN Andelen av invånarna som skickar en fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar Resultat 2015 var 100 procent Resultat från KKiK, mått 1 servicemätning våren 2017 UN, SN, SUN, KS, BMN 5

10 Medarbetarperspektiv 4:3 Knivsta kommun har engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten Resultatindikator Hållbart medarbetarengagemang (HME) Hållbart ledarskapsindex (HLE) Sjukfrånvaron Nuläge Resultat HME index 78 av 100, år 2014 Resultat HLE index 66 av 100, år 2014 Sjukfrånvaro var 5,9 procent år 2015 Trygghet på arbetsplatsen Ingen uppgift 2015 Resultatet mäts genom Hållbart medarbetarengageman g - index vartannat år (egen mätning) nästa mätning 2018 Hållbart ledarskapsindex vartannat år (egen mätning) nästa mätning 2018 Sjukfrånvarostatistik (egen mätning) Anmälda tillbud och hot (egen mätning) Målet är riktat till UN, SN, SUN, KS, BMN, SMN UN, SN, SUN, KS, BMN, SMN UN, SN, SUN, KS, BMN, SMN UN, SN, SUN, KS, BMN, SMN Styrning och ledning (verksamhetsstyrning) 4.4 Knivsta kommuns verksamheter kännetecknas av kvalitet och effektivitet Resultatindikator Nöjdhet med kommunens verksamheter som helhet Verksamheter upprättar och daterar rutiner, processer och uppdragsbeskrivningar Nämnderna upprättar kvalitetsdeklarationer Nuläge Resultat 56 av 100 NMI medborgarundersökning (2015) Rutiner finns upprättade och uppdateras med jämna mellanrum Kvalitetsdeklarationerna är upprättade och uppfyllda Resultatet mäts genom Medborgarundersökning, nöjd medborgarindex (NMI), nästa mätning 2017 Verksamhetens beskrivning av årets arbete avseende rutiner, processer och uppdragsbeskrivningar Kvalitetsdeklarationerna följs upp av nämnderna i årsbokslut (egen mätning) Målet är riktat till UN, SN, SUN, KS, BMN, SMN UN, SN, SUN, KS, BMN, SMN UN, SN, SUN, KS, BMN 6

11 5. Nämndens egna mål och resultatindikatorer Mål: Kommunens förskolor skall hålla god kvalitet Indikator 1: Antalet barn i barngrupperna har minskat med 0,5 barn per avdelning. (2016: 19 barn per avdelning) Källa: egen undersökning i kommunen utifrån respektive förskolas maximala antal barn per grupp. Indikator 2: Personaltätheten har minst bibehållits. (2015: 6,2 barn per årsarbetare i kommunal regi). Källa: skolverkets statistik per den 15 oktober. Indikator 3: Andel föräldrar som är nöjda med verksamheten har bibehållits (Kommer att uppdateras med 2016 års resultat). Källa: egen undersökning via föräldraenkät. Mål: Kommunens förskoleklasser och grundskolor ska hålla god kvalitet Indikator 1: Andel elever som upplever sig trygga i skolan har ökat. (2015: elever åk 5 90% och åk 9 83%). Källa: egen undersökning via elevenkät. Indikator 2: Andel elever som upplever att de har inflytande över sitt skolarbete har ökat. (2015: åk 5 90% och åk 9 83%). Källa: egen undersökning via elevenkät. Indikator 3: Andel elever som har nått kunskapskraven i alla ämnen har ökat. (2015: 85%). Källa: skolverkets betygstatistik Indikator 5: Andelen elever med gymnasiebehörighet har ökat. (2016: 94%). Källa: skolverkets betygstatistik Mål: Kommunens fritidshem ska hålla god kvalitet Indikator 1: Andel elever som är nöjda med fritidshemmets verksamhet. (2015: åk 2, inget resultat finns att tillgå). Källa: egen undersökning via elevenkät. Mål: Grundsärskolan ska hålla god kvalitet Indikator 1: Andelen elever som upplever sig trygga i skolan har bibehållits. (2015: 100%). Källa: egen undersökning via elevenkät. Indikator 2: Andelen elever som upplever att de stimuleras utveckling utifrån sina förutsättningar och behov har bibehållits. (2015: 100%). Källa: egen undersökning via elevenkät. 7

12 Mål: Sjögrenska gymnasiet ska hålla god kvalitet Indikator 1: Andel elever på introduktionsprogrammen som uppnår gymnasiebehörighet har ökat. (2015: 50). Källa: egen betygstatistik Indikator 2: Andelen elever på lärlingsprogrammen som nått yrkesexamen har ökat. (2015: 61%). Källa: egen betygstatistik Mål: Kommunens Vuxenutbildning inklusive SFI ska hålla god kvalitet Indikator 1: Andelen elever inom Vuxenutbildningen som uppnår minst betyget E har ökat. (Kommer att uppdateras med 2016 års resultat). Källa: egen betygsstatistik Indikator 2: Andelen elever inom SFI som uppnår minst betyget E har ökat. (Kommer att uppdateras med 2016 års resultat). Källa: egen betygsstatistik Mål: Gymnasiesärskolan ska hålla god kvalitet Indikator 1: Andelen elever som upplever sig trygga i skolan har bibehållits. (2015: 100%) Källa: egen undersökning via elevenkät. Indikator 2: Andelen elever som upplever att de stimuleras utveckling utifrån sina förutsättningar och behov har bibehållits. (2015: 100%) Källa: egen undersökning via elevenkät. Mål: Fritids- och kulturutbudet ska öka. Indikator 1: Antalet individer som deltar i Kulturskolans, föreningslivets och bibliotekets verksamhet ska öka. Mäts genom antalet deltagare i procent i förhållande till befolkning(egen mätning) Indikator 2: Antalet individer som får ta del av kulturskolans verksamhet ska öka. Mäts genom antalet genomförda projekt och aktiviteter 2016.(Egen mätning) Indikator 3: Antalet individer som tar del av ungdomsverksamhetens verksamhet ska öka. Mäts genom antalet sålda gårdskort och besöksstatistik (Egen mätning) Indikator 4: Ett kultur- och fritidspolitiskt program är antaget. Mäts genom ett under 2016 antaget kultur-och fritidspolitiskt program är antaget. 8

13 Mål: Barn och ungas användande av alkohol och andra droger ska minska Indikator: Användandet av alkohol och andra droger ska minska. Mäts genom resultat från Liv hälsa ung Mål: Alla invånare ska ha trygg tillgång till det offentliga rummet Indikator: Den upplevda tryggheten ska öka. Mäts genom resultat som mäts vartannat år i kommunens medborgarundersökning (SCB nästa mätning 2017), Liv hälsa ung 2016 och årlig elev- och föräldraenkät. Mål: Kommunen ska vitalisera sitt demokratiarbete så att invånarna kan engagera sig och påverka samhällsutvecklingen på ett meningsfullt sätt Indikator 1: Invånarnas nöjdhet med inflytande ska öka. Mäts genom resultat av nöjdhet från medborgarundersökning SCB (mätning vartannat år, nästa tillfälle 2017). Indikator 2: Knivsta kommuns samarbete med civilsamhället ska öka. Mäts genom antal samarbeten med civilsamhället (egen mätning) Indikator 3: Invånare ska ges möjlighet att delge sin åsikt om kulturskolans verksamhet. Mäts genom resultatet av enkäter vartannat år(nästa tillfälle 2016). Indikator 4: Ungdomars möjlighet att påverka ska öka. Mäts genom Liv och hälsa ung

14 5. Nämndens verksamheter Nämnd- och styrelseverksamhet Verksamhet och uppdraget Politisk verksamhet såsom nämndsammanträden etc. Verksamhetsblock Nämnd- och styrelseverksamhet KFbudget Nämnd- BG Kommunbidrag Intäkter 0 0 Kostnader Resultat 0 0 Förskola Verksamhet och uppdraget Verksamheten förskola är till för barn bosatta i Sverige och som inte har börjat i förskoleklass eller i någon utbildning för fullgörande av skolplikten. Barn från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas arbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Allmän förskola ska erbjudas från tre år. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg, lärorik. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan vilar på en demokratisk grund och dess verksamhet ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Förskola bedrivs i både kommunal och fristående regi. Resultatuppställning Budget förskola KFbudget Nämnd- BG Kommunbidrag Intäkter Kostnader Resultat 0 0 Investeringar Beviljad Tidsplan Investering investeringsram (start-slut) Lagga- / Långhunda fsk, Inventarier & IT 100 Jan-Dec Skutan/Citronen/V:a Ängby fsk, Inventarier & IT 100 Jan-Dec Diamantens fsk, Inventarier & IT 75 Jan-Dec Gredelby förskola, Inventarier och IT 75 Jan-Dec Högåsskolans fsk, Inventarier och IT 75 Jan-Dec Förskola Alsike Nord, Inventarier och IT 1200 Jan-Dec Förskola Kölängen, Inventarier och IT 1200 Jan-Dec Tallbacken/Tärnan, Inventarier och IT 75 Jan-Dec Trollskogens förskola, Inventarier och IT 75 Jan-Dec 10

15 Lilla brännkärrs förskola, Inventarier och IT 75 Jan-Dec Spillkråkan/Verktygslådan, Inventarier och IT 100 Jan-Dec Grundskola Verksamhet och uppdraget. Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Grundskolan ska ha nio årskurser. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Grundskola bedrivs i både kommunal och fristående regi Resultatuppställning Budget grundskola KF-budget Nämnd-BG Kommunbidrag Intäkter Kostnader Resultat 0 0 Investeringar Investering grundskola Beviljad investeringsram Tidplan (start-slut) Alsike skola, Inventarier och IT Jan-Dec Brännkärrsskolan, Inventarier och IT 300 Jan-Dec Genomförande IT-plan, IT-investeringar 500 Jan-Dec Ängbyskolan, Inventarier och IT 575 Jan-Dec Thunmanskolan, Inventarier och IT 200 Jan-Dec Högåsskolan, Inventarier och IT 250 Jan-Dec Segersta skola, Inventarier och IT 150 Jan-Dec Stöd och konsultationsteam, Inventarier och IT 100 Jan-Dec Skolhälsovården, Inventarier och IT 75 Jan-Dec Obligatorisk särskola Verksamhet och uppdraget. Grundsärskola ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen 11

16 ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Verksamheten bedrivs utifrån samverkansavtal med Uppsala kommun, men även i fristående regi i annan kommun. Resultatuppställning Budget obligatorisk särskola KF-budget Nämnd-BG Kommunbidrag Intäkter Kostnader Resultat 0 0 Gymnasieskola, extern Verksamhet och uppdraget Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn. Gymnasieskola bedrivs i både kommunal och fristående regi i annan kommun, främst i Uppsala kommun via samverkansavtal. Resultatuppställning Budget gymnasieskola, extern KF-budget Nämnd-BG Kommunbidrag Intäkter Kostnader Resultat 0 0 Gymnasieskola, intern Verksamhet och uppdraget. Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn. Verksamheten på Sjögrenska gymnasiet erbjuder lärlingsutbildning och utbildning på introduktionsprogram. 12

17 Resultatuppställning Budget gymnasieskola, intern KF-budget Nämnd-BG Kommunbidrag Intäkter 0 0 Kostnader Resultat 0 0 Investeringar Investering Beviljad investeringsram Tidplan (start-slut) Sjögrenska gymnasiet, Inventarier och IT 200 Jan-Dec Gymnasiesärskola Verksamhet och uppdraget Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasiesärskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna har fått i grundsärskolan eller i motsvarande utbildning. Verksamheten bedrivs utifrån samverkansavtal med Uppsala kommun, men även i fristående regi i annan kommun. Resultatuppställning Budget gymnasiesärskola KF-budget Nämnd-BG Kommunbidrag Intäkter Kostnader Resultat 0 0 Vuxenutbildning Verksamhet och uppdraget Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets-och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten ska vara den enskildes behov och förutsättningar. De som fått minst utbildning ska prioriteras. Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls-och arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier. Utbildning på gymnasieal nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge. Verksamheten bedrivs i form av entreprenad. 13

18 Resultatuppställning Budget vuxenutbildning KF-budget Nämnd-BG Kommunbidrag Intäkter Kostnader Resultat 0 0 Investeringar Investering Beviljad investeringsram Tidplan (start-slut) Vuxenutbildning och SFI, Inventarier och IT 75 Jan-Dec Svenska för invandrare Verksamhet och uppdraget Utbildningen syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs-och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Läs-och skrivinlärningen får ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar. Verksamheten bedrivs i kommunal regi. Resultatuppställning Budget svenska för invandrare KF-budget Nämnd-BG Kommunbidrag Intäkter Kostnader Resultat 0 0 Investeringar Investering Beviljad investeringsram Tidplan (start-slut) Vuxenutbildning och SFI, Inventarier och IT 75 Jan-dec Ungdomsverksamheten Ungdomsverksamhetens uppdrag består av tre delar. Mötesplatser, utåtriktad verksamhet och skolbarnsomsorg. Mötesplatserna ska vara trygga, drogfria och demokratiska och rikta sig till alla i åldersgruppen år. Det ska finnas ett brett utbud av aktiviteter som lockar en mångfald av ungdomar samtidigt som aktiviteterna ska vara ett komplement till kommunens övriga utbud. I dagsläget finns det en mötesplats, Guldgruvan, i Knivsta och en i Alsike skola. Den utåtriktade verksamheten ska rikta sig till ungdomar i åldern år och 14

19 ska arbeta för att stödja ungdomars egna initiativ samt skapa förutsättningar för inflytande. Skolbarnsomsorgen vänder sig till alla åringar i centrala Knivsta. Resultatuppställning Budget ungdomsverksamheten KF-budget Nämnd-BG Kommunbidrag Intäkter 0 0 Kostnader Resultat 0 0 Investeringar Investering Beviljad investeringsram Tidplan (start-slut) Ungdomsverksamhet, Inventarier och IT 100 Jan-dec Kulturskolan Kulturskolan bedriver undervisning för barn och ungdomar upp till 20 år. Verksamheten består av musik, dans, drama och bild. Merparten av undervisningen ligger på vardagar efter klockan 14 och kvällar men även på helger. Verksamheten genomför också uppdrag åt Alsike skola. En stor del av kulturskolans personal har mindre deltidstjänster. Huvudsaklig verksamhet bedrivs i egna lokaler på Thunmanskolan men även på flertalet skolor i kommunen. Resultatuppställning Budget kulturskolan KF-budget Nämnd-BG Kommunbidrag Intäkter Kostnader Resultat 0 0 Investeringar Investering Beviljad investeringsram Tidplan (start-slut) Kulturskolan, Inventarier (Instrument) 150 Jan-dec 15

20 Knivsta Kommun Resursfördelningsmodell för förskola

21 Resursfördelningsmodell för förskola I detta dokument beskrivs den resursfördelning som görs inom förskolan. En transperant och tydlig resursfördelningsmodell ger förutsättningar för en dialog kring resursfördelningen och syftet med beskrivningen är att skapa tydlighet och förståelse rörande begrepp och de bestämmelser som gäller enligt lag. Utbildningsnämndens budget för verksamheten det kommande budgetåret ligger till grund för bidragen. 1. Fristående enheter Bidrag till fristående förskolor och pedagogisk omsorg beräknas utefter samma grund som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Bidraget till enheterna består av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp och/eller övriga ersättningar. 1.1 Grundbelopp Grundbelopp per barn fastställs årligen av Utbildningsnämnden inför kommande kalenderår. Grundbeloppet avser ersättning för: 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. måltider, 4. administration, 5. mervärdesskatt, och 6. lokalkostnader. Grundbeloppen skiljer sig åt mellan förskola och pedagogisk omsorg Förskola Grundbeloppet är uppdelat efter ålder och vistelsetid. I tabellen nedan visas förhållandet mellan grundbeloppet (exkl. administration, mervärdesskatt och lokalpeng) för olika ålders- och vistelsetidskategorier inom förskolan. Exempelvis uppgår bidraget för 1-3-åringar som går max 15 timmar per vecka till 60 procent av bidraget för 1-3-åringar som går mer än 15 timmar men max 50 timmar per vecka. Barnets ålder 15 timmar >15 timmar och 50 timmar >50 timmar 1 t o m 3 60 % 100 % 105 % 4 t o m 6 42 % 70 % 73,5 % Administration För att fristående och kommunala förskolor ska få likvärdiga förutsättningar erhåller fristående förskolor ett tillägg på 3 % av grundbeloppet (inkl. lokalpeng). Detta med anledning av att kommunala förskolor inte själva bekostar viss del av sin administration, exempelvis lönehantering.

22 Mervärdesskatt Ett schablonbelopp om sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp) betalas ut till fristående enheter. Lokalkostnader Fristående enheter erhåller en lokalpeng som avser ersättning för lokalkostnader. Ersättning utgår med en lokalpeng per barn, beräknad utifrån kommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn i motsvarande verksamhet Pedagogisk omsorg Under begreppet pedagogisk omsorg återfinns dagbarnvårdare och familjenätverk. För bidrag till pedagogisk omsorg gäller samma principer som för förskolan, med följande undantag: En omkostnadsersättning erhålles istället för lokalpeng. Ersättningen uppgår till 3 procent av grundbeloppet (exkl. satsningen på minskade barngrupper inom förskolan). Pedagogisk omsorg erhåller ingen extra ersättning för barn som går mer än 50 timmar per vecka. Administrationstillägg för fristående pedagogisk omsorgsverksamhet uppgår till 1 % av den totala grundersättningen (grundbelopp inkl. omkostnadsersättning). När barn tas emot i fristående pedagogisk verksamhet där deras vårdnadshavare arbetar lämnar inte kommunen ersättning för fler barn till vårdnadshavaren än det antal barn till andra som har tagits emot. 1.2 Tilläggsbelopp Barn i behov av särskilt stöd För barn med omfattande behov av särskilt stöd kan tilläggsbelopp sökas. Ansökan om tilläggsbelopp administreras och beslutas av chefen för den centrala elevhälsan i Knivsta Kommun. 1.3 Övriga ersättningar Socioekonomiskt stöd För att belysa strukturella skillnader mellan Knivstas förskolor och dagbarnvårdare genomförs en statistisk regressionsanalys vartannat år där förväntad risk att inte uppnå målen i årskurs 9 skattas utifrån bakgrundsvariabler såsom invandringsbakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå etc. Analysen resulterar i ett index. De enheter med högst förväntad risk att barnen inte uppnår målen i årskurs 9 får del av de socioekonomiska resurserna. Resurserna fördelas med stöd av två principer. Den första delen sätts till 70 procent av resurserna och fördelas efter antalet barn i de berörda förskolorna. Den andra delen utgör 30 procent av medlen och fördelas i enlighet med indexnivån.

23 1.3.2 Uppstartsbidrag Inför uppstart av en ny enhet eller avdelning utbetalas ett mindre uppstartsbidrag under förutsättning att kommunen är i behov av fler platser. Barnen räknas dessutom som placerade två veckor tidigare än faktiskt placeringsdatum vid räkningarna de två första månaderna efter uppstart. Dessutom ges för förskola ersättning för upp till tre fler barn (i kategorin 4-6 år, >15h<=50 h) än de som placerats, men max upp till full enhet/avdelning, under de första två månaderna efter uppstart. Beslut om bidrag fattas av utbildningschefen. 2. Kommunala enheter Bidrag till kommunala enheter beräknas och fördelas på motsvarande sätt som till fristående enheter. Inget tillägg görs för administration, mervärdesskatt eller lokalkostnader. Ett avdrag för centralt finansierade funktioner görs. 3. Övriga bestämmelser För att en enhet inom Knivsta kommun ska kunna erhålla bidrag ska förskolan eller den pedagogiska omsorgen vara godkänd av kommunen. Godkännande beviljas av Utbildningsnämnden i enlighet med gällande riktlinjer och rutiner. Bidrag betalas ut med en tolftedel varje månad. Bidrag utbetalas till fristående enheter, dvs. ingen fakturering sker från enheterna. Kommunen lämnar inte bidrag till fler än två huvudmän för samma barn eller till mer än en huvudman för pedagogisk omsorg för ett barn som också går i förskola. Om barnet tagits emot i två verksamheter, kommunal eller fristående, lämnar inte kommunen ett samlat bidragsbelopp som är högre än om barnet tagits emot i endast en verksamhet. Beslut om hur bidraget i förekommande fall ska fördelas mellan huvudmännen tas av utbildningschefen. Kommunen erbjuder att alla som har barn placerade i förskoleverksamhet i kommunen betalar barnomsorgsavgift direkt till kommunen. 4. Rutin för avräkning av antal barn För att säkerställa att förskolorna får ersättning för faktiskt antal inskrivna barn räknas barnen månadsvis. Avräkningsdatum Ersättningen för hel månad (1/12-del av årsbeloppet) tillfaller den enhet som den 15:e i varje månad har barnet i sin verksamhet. Till grund för ersättningen till förskolan ligger barnens ålder, vistelsetid och antal barn vid avräkningsdatumet, se tabellen nedan. Avräkningsdatum för utbetalning av ersättning Avräkningsdatum fristående Utbetalningsdatum förskolor* 15 jan 20 feb 31 jan 15 feb 20 mars 28 feb Överföringsdatum kommunbidrag kommunala förskolor

24 15 mars 20 april 31 mars 15 april 20 maj 30 april 15 maj 20 juni 31 maj 15 juni 20 juli, 20 aug, 20 sep 30 jun, 31 jul, 31 aug 15 sep 20 okt (retro aug/sep-utbet) 30 sep (retro jul/aug-överföring) 15 okt 20 nov 31 okt 15 nov 20 dec 30 nov 15 dec 20 jan 31 dec *Om utbetalningsdatumet infaller på en helg sker utbetalningen vardagen före Ingen räkning sker i juli och augusti p g a osäkra barnantal. För fristående enheter sker utbetalningen med en månads eftersläpning. Ersättningen som betalas ut i augusti och september till fristående förskolor kommer preliminärt att baseras på antalet inskrivna barn i juni och sedan justeras retroaktivt i oktober utifrån septemberavräkningen. Ersättningen som överförs i juli och augusti till kommunala förskolor kommer preliminärt att baseras på antalet inskrivna barn i juni och sedan justeras retroaktivt i september utifrån septemberavräkningen. Administration Avräkningen görs varje månad av personal på utbildningskontoret, utifrån uppgifter i kommunens dataregister Extens där alla barn samt vistelsetider finns registrerade. Endast uppgifter som finns registrerade i Extens vid avräkningsdatumet kan ligga till grund för utbetalningen. En förutsättning är därför att kommunen får kännedom om vistelsetid i tid senast en månad i förväg ska ny vistelsetid anmälas av vårdnadshavare för att de ska vara införda i systemet. Underlaget till utbetalningen skickas ut till enheterna. Ersättning utbetalas endast för hela månader, ett redan utbetalt belopp kommer inte att justeras utifrån ändringar mellan avräkningarna, om inte synnerliga skäl finns. Om vistelsetidsavtal saknas för ett barn baseras ersättningen till förskolan på 15- timmarsvistelse. Uppsägning av plats Vid flytt till förskola i annan kommun utbetalas ersättningen under uppsägningstiden under förutsättning att barnet nyttjar sin plats. Vid byte inom Knivsta kommun avgörs tilldelningen av placeringsdatumet, d v s ersättningen tillfaller den enhet där barnet är placerat den 15 i månaden. Nyetablering Vid nyetablering av verksamhet ska preliminär avstämningslista inlämnas vid närmast föregående avräkningstillfälle. Verksamhetens ansvar Verksamheten ansvarar för att korrekta uppgifter om respektive barn (såsom vistelsetid, uppsägning av plats etc) inkommit till kommunen vid avräkningsdatumet.

25 Knivsta Kommun Resursfördelningsmodell för förskoleklass, grundskola och fritidshem

26 Resursfördelningsmodell för förskoleklass, grundskola och fritidshem I detta dokument beskrivs den resursfördelning som görs inom förskoleklass, grundskola och fritidshem inom Knivsta kommun. En transparent och tydlig resursfördelningsmodell ger förutsättningar för en dialog kring resursfördelningen och syftet med beskrivningen är att skapa tydlighet och förståelse rörande begrepp och de bestämmelser som gäller enligt lag. Utbildningsnämndens budget för verksamheten det kommande budgetåret ligger till grund för bidragen. 1. Fristående enheter Bidrag till fristående enheter beräknas utefter samma grund som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Bidraget till enheterna består av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp och/eller övriga ersättningar. 1.1 Grundbelopp Grundbelopp per elev fastställs årligen av Utbildningsnämnden inför kommande kalenderår. Grundbeloppet för förskoleklass och grundskola avser ersättning för: 1. undervisning, 2. lärverktyg, 3. elevhälsa, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. Grundbeloppet för fritidshem avser ersättning för: 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. måltider, 4. administration, 5. mervärdesskatt, och 6. lokalkostnader. Grundbeloppet är uppdelat efter kategorierna förskoleklass, årskurs 1-5, årskurs 6-9, fritidshem, fritidsklubb, svenska som andraspråk samt pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för fritidshem. Administration För att fristående och kommunala enheter ska få likvärdiga förutsättningar erhåller fristående enheter ett tillägg på 3 % av grundbeloppet (inkl. lokalpeng). Detta med anledning av att kommunala enheter inte själva bekostar viss del av sin administration, exempelvis lönehantering.

27 Mervärdesskatt Ett schablonbelopp om sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp) betalas ut till fristående enheter. Lokalkostnader Fristående enheter erhåller en lokalpeng som avser ersättning för lokalkostnader. Ersättning utgår med en lokalpeng per elev, beräknad som kommunens genomsnittliga lokalkostnad per elev i motsvarande verksamhet. 1.2 Tilläggsbelopp Elever i behov av särskilt stöd (BBSS) För elever med omfattande behov av särskilt stöd kan tilläggsbelopp sökas. Ansökan om tilläggsbelopp administreras och beslutas av chefen för den centrala elevhälsan i Knivsta Kommun. I grundbeloppet ingår en summa som avser elever i behov av särskilt stöd Modersmålsundervisning Tilläggsbelopp lämnas för elever som erbjuds modersmålsundervisning. 1.3 Övriga ersättningar Socioekonomiskt stöd För att belysa strukturella skillnader mellan Knivstas samtliga grundskolor genomförs en statistisk regressionsanalys vartannat år där förväntad risk att inte uppnå målen i årskurs 9 skattas utifrån bakgrundsvariabler såsom invandringsbakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå etc. De tre enheter med högst förväntad risk att eleverna inte uppnår målen i årskurs 9 får del av de socioekonomiska resurserna. Resurserna fördelas med stöd av två principer. Den första delen sätts till 70 procent av resurserna och fördelas efter antalet elever i de berörda grundskolorna. Den andra delen utgör 30 procent av medlen och fördelas i enlighet med indexnivån. 2. Kommunala enheter Bidrag till kommunala enheter beräknas och fördelas på motsvarande sätt som till fristående enheter. Inget tillägg görs för administration, mervärdesskatt eller lokalkostnader. Ett avdrag för centralt finansierade funktioner görs. 3. Övriga bestämmelser Bidrag betalas ut med en tolftedel varje månad. Bidrag utbetalas till fristående enheter, dvs. ingen fakturering sker från enheterna. 4. Rutin för avräkning av antal elever För att säkerställa att skolorna får ersättning för faktiskt antal inskrivna elever räknas eleverna månadsvis. Avräkningsdatum Ersättningen för hel månad (1/12-del av årsbeloppet) tillfaller den enhet som den 15:e i varje månad har eleven i sin verksamhet, se tabellen nedan. Avräkningen görs

28 för följande kategorier: Förskoleklass, ÅK 1-5, ÅK 6-9, fritidshem, fritidsklubb och svenska 2. Avräkningsdatum för utbetalning av ersättning Avräkningsdatum Utbetalningsdatum fristående grundskolor* Överföring kommunbidrag kommunala grundskolor 15 jan 20 feb 31 jan 15 feb 20 mars 28 feb 15 mars 20 april 31 mars 15 april 20 maj 30 april 15 maj 20 juni 31 maj 15 juni 20 juli, 20 aug, 20 sep 30 jun, 31 jul, 31 aug 15 sep 20 okt (retro aug/sep-utbet) 30 sep (retro jul/aug-överföring) 15 okt 20 nov 31 okt 15 nov 20 dec 30 nov 15 dec 20 jan 31 dec *Om avräkninsdatumet infaller på en helg sker avräkningen vardagen efter **Om utbetalningsdatumet infaller på en helg sker utbetalningen vardagen före Ingen räkning sker i juli och augusti p g a osäkra elevantal. För fristående enheter sker utbetalningen med en månads eftersläpning. Ersättningen som betalas ut i augusti och september till fristående grundskolor kommer preliminärt att baseras på antalet inskrivna elever i juni och sedan justeras retroaktivt i oktober utifrån septemberavräkningen. Ersättningen som överförs i juli och aug till kommunala grundskolor kommer preliminärt att baseras på antalet inskrivna elever i juni och sedan justeras retroaktivt i september utifrån septemberavräkningen. Administration Avräkningen görs varje månad av personal på utbildningskontoret, utifrån uppgifter i kommunens dataregister Extens där alla elever finns registrerade. Endast uppgifter som finns registrerade i Extens vid avräkningsdatumet kan ligga till grund för utbetalningen. En förutsättning är därför att kommunen får kännedom om ändringar i tid senast en månad i förväg ska ändringar anmälas för att de ska vara införda i systemet. Underlaget till utbetalningen skickas ut till enheterna. Ersättning utbetalas endast för hela månader. Uppsägning av fritidsplats Vid flytt till grundskola i annan kommun utbetalas ersättningen under uppsägningstiden under förutsättning att eleven nyttjar sin plats. Vid byte inom Knivsta kommun avgörs tilldelningen av placeringsdatumet, d v s ersättningen tillfaller den enhet där eleven är placerad den 15 i månaden. Verksamhetens ansvar Verksamheten ansvarar för att korrekta uppgifter om respektive elev inkommit till kommunen vid avräkningsdatumet.

29 Styrkort 1 Central förvaltning 2017 förskola Tkr Volym Budget 2017 Budget 2016 Jmf Antal barn Á-pris 136, ,192 5 Intäkter Budget 2017 Budget 2016 Jmf Kommunbidrag Vårdnadsbidrag Statsbidrag Kvalitetssäkrande åtgärder (maxtaxa) Övriga intäkter A. Summa intäkter Kostnader Budget 2017 Budget 2016 Jmf Huvudmannen Förvaltning: Förvaltningskostnad Förvaltn.ledning + utveckl.chef + IT-strategi Adm Barn i behov av särskilt stöd Kontaktcenter Tilläggsbelopp, övriga ersättningar och fria nyttigheter: Socioekonomiskt stöd Barn i behov av särskilt stöd* Uppstart/Avveckling verksamhet Central elevhälsa inkl. modersmålsstöd Försäkringar Naturskolan Övrigt: Uppdrag Politiken Vårdnadsbidrag Kvalitetssäkrande åtgärder (maxtaxa) Övrigt** Pedagogiskt pris B. Summa centrala kostnader C. Till kommunala och fristående förskolor (Styrkort 2) Resultat A-B-C

30 **Övrigt: Forum för samverkan annons resor telefon Kvalitetsdagar övrigt Licens IST, Hypernet

31 Styrkort 2 Bidragsbelopp 2017 förskola Kr Grundbelopp - Fristående enheter Barn- resp. lokalpeng/år Vistelsetid >50 timmar förskola >15 timmar och 50 timmar förskola 15 timmar förskola (allmän fsk) Totalt (teoretisk maxersättning) Förskola 1-3 År Pedagogisk omsorg 1-3 År Pedagogisk omsorg 4-6 År Förskola 4-6 År Uppräkning fsk 1, Uppräkning ped oms 1, Uppräkning FNV 1, Lokalpeng förskola Fristående förskolor erhåller även 3% adm. påslag på grundbeloppet (inkl. lokalpeng) och pedagogisk omsorg 1 % påslag. Fristående huvudmän erhåller även 6% momskompensation på grundbeloppet (inkl. lokalpeng) och i förekommande fall tilläggsbelopp. Grundbelopp - Kommunala enheter Barnpeng/år, efter administrativt avdrag (återtaget) Pedagogisk omsorg 1-3 År Pedagogisk omsorg 4-6 År Vistelsetid Förskola 1-3 År Förskola 4-6 År >50 timmar förskola >15 timmar och 50 timmar förskola timmar förskola (allmän fsk)* Totalt (teoretisk maxersättning) *I 15-timmarskategorin för kommunala enheter är ett administrativt avdrag avseende centralt finansierade funktioner gjort - återtaget

32 Total ersättning till kommunala och fristående förskolor (barn och lokaler) Vistelsetid antal barn >50 tim antal barn >15 tim och 50 tim antal barn 15 tim Total ersättning År >50 tim Total ersättning År >15 tim och 50 tim Total ersättning År 15 tim Pedagogisk omsorg 1-3 År Pedagogisk omsorg 4-6 År Förskola 1-3 År Förskola 4-6 År antal barn >50 tim antal barn >15 tim och 50 tim antal barn 15 tim Total ersättning År >50 tim Total ersättning År >15 tim och 50 tim Total ersättning År 15 tim Summa antal barn & ersättning Ersättning barn Momskompensation fristående (6%) Adm.påslag fristående (3%) Ersättning hyra Buffert Öppna förskolan Summa Ersättning Total ersättning Förändring 2016/ Fristående enheter 2016 Vistelsetid >50 timmar förskola >15 timmar och 50 timmar förskola 15 timmar förskola (allmän fsk) Totalt (teoretisk maxersättning) Lokalpeng Förskola 1-3 År Familje nätverk 1-3 år Familje nätverk 4-6 år Förskola 4-6 År DBV 1-3 År DBV 4-6 År OBS, fiktiv barnpeng för 2016, som om löneökningen hade fördelats

33 >50 timmar förskola >15 timmar och 50 timmar förskola 15 timmar förskola (allmän fsk) Totalt (teoretisk maxersättning) Lokalpeng förskola -2,8% Förskola 1-3 År Familje nätverk 1-3 år Familje nätverk 4-6 år Förskola 4-6 År DBV 1-3 År DBV 4-6 År 5,7% 5,7% 5,7% 5,7% 3,3% 3,3% 5,7% 5,7% 3,3% 3,3% 5,7% 5,7% 3,3% 3,3% -100,0% -100,0% Förändring 2016/ Kommunala enheter 2016 Vistelsetid >50 timmar förskola >15 timmar och 50 timmar förskola 15 timmar förskola (allmän fsk)* Totalt (teoretisk maxersättning) *) I 15-timmarskategorin ligger återtaget Förskola 1-3 År Familje nätverk 1-3 år Familje nätverk 4-6 år Förskola 4-6 År DBV 1-3 År DBV 4-6 År Familje nätverk 1-3 år Familje nätverk 4-6 år Förskola 1-3 År Förskola 4-6 År DBV 1-3 År DBV 4-6 År >50 timmar förskola 5,7% 5,7% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% >15 timmar och 50 timmar förskola 5,7% 5,7% 3,3% 3,3% 15 timmar (allmän fsk) 5,8% 5,9% 3,2% 3,1% Totalt för 50 h* 5,8% 5,8% 3,2% 3,2% -100,0% -100,0% OBS, fiktiv barnpeng för 2016, som om löneökningen hade fördelats

34 Styrkort 3 Administrativt avdrag kommunala enheter 2017 Förskola Tkr Adm avdrag Kommunala Enheter Budget 2017 Budget 2016 Jmf Förvaltning: Skolchef Skolintendenter Skoladministratörer Förskolechefer och biträdande förskolechefer Verksamhetsutvecklare för IT som verktyg Unikum-utvecklare Mentorer NTA-administratör Utvecklingsledare IKT Fria nyttigheter kommunala enheter: Kompetensutveckling Unikum NTA-utbildning System vikariehantering Office Kompetensdatabas Rehab Resultatbuffert Utveckling: Digital utveckling Intäkter Statsbidrag minskade barngrupper Totalt Återtag kr per barn

35 Styrkort 1 Central förvaltning 2017, Grundskola Tkr Volym Budget 2017 Budget 2016 Jmf Antal elever Á-pris 114,03 110,31 4 Intäkter Budget 2017 Budget 2016 Jmf Kommunbidrag Statsbidrag Kvalitetssäkrande åtgärder fritids (maxtaxa) Statsbidrag nyanlända Statsbidrag ferieskola Övriga intäkter A. Summa intäkter Kostnader Budget 2017 Budget 2016 Jmf Huvudmannen Förvaltning: Förvaltningskostnader Förvaltn.ledning + utveckl.chef Adm Skolskjutsar Adm Elever i behov av särskilt stöd Kontaktcenter Tilläggsbelopp, övriga ersättningar och fria nyttigheter: Socioekonomiskt stöd Elever i behov av särskilt stöd* Individintegrerade elever Skolskjutsar Modersmålsundervisning Försäkringar Naturskolan Ferieskola Mottagningsenhet Övrigt: Kvalitetssäkrande åtgärder fritids (maxtaxa) Hälsoäventyret

36 Uppdrag Politiken Pedagogiskt pris Övrigt** B. Summa centrala kostnader C. Till kommunala och fristående skolor (Styrkort 2) Resultat A-B-C **Övrigt: Forum för samverkan Annons Telefon Axians Kvalitetsdagar Övrigt Resor Konsulter Licens IST, Hypernet

37 Styrkort 2 Bidragsbelopp 2017, Grundskola Kr Grundbelopp - Fristående enheter Elev- resp. lokalpeng/år Fritidshem ped. omsorg F-Klass År 1-5 År 6-9 Fritidshem Fritidsklubb Svenska 2 Grundbelopp inkl. BBSS, exkl. lokalpeng* Grundbelopp exkl. BBSS, exkl. lokalpeng* BBSS** Lokalpeng Grundbelopp inkl. BBSS och lokalpeng* *Grundbelopp är en ersättning för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider och lokalkostnad. För fritidshem omsorg och pedagogisk verksamhet, pedagogiskt material och utrustning samt måltider. **BBSS (barn i behov av särskilt stöd): i grundbeloppet ingår en summa för att hantera stöd till elever med lägre grad av stödbehov Fristående huvudmän erhåller även 3% adm. påslag på grundbeloppet inkl. lokalpeng (1 % påslag för pedagogisk omsorg) och 6% momskompensation på grundbeloppet inkl. lokalpeng och i förekommande fall tilläggsbelopp. Grundbelopp - Kommunala enheter Elevpeng/år, efter administrativt avdrag (återtaget) Fritidshem ped. omsorg F-Klass År 1-5 År 6-9 Fritidshem Fritidsklubb Svenska 2 Grundbelopp exkl. BBSS* BBSS** Grundbelopp inkl. BBSS* *Grundbelopp är en ersättning för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider och lokalkostnad. För kommunala enheter är ett administrativt avdrag avseende centralt finansierade funktioner gjort - återtaget. **BBSS (barn i behov av särskilt stöd): i grundbeloppet ingår en summa för att hantera stöd till elever med lägre grad av stödbehov Total ersättning till kommunala och fristående grundskolor (elever och lokaler) Svenska som andraspråk (SVA) Fritidshem ped. omsorg F-Klass År 1-5 År 6-9 Fritidshem Fritidsklubb Antal elever Total ersättning elever Ersättning elever Adm.påslag fristående (3%) Momskompensation hyra Ersättning fristående (6%) Ersättning fritids obligatorisk särskola Ersättning förberedelseklass (FBK) Summa ersättning Total ersättning Förändring 2016/ Fristående enheter 2016 F-Klass År 1-5 År 6-9 Fritidshem Fritidsklubb Svenska 2 Fritidshem ped. omsorg Grundbelopp exkl. BBSS, exkl. lokalpeng* OBS, fiktiv elevpeng för 2016, som om löneökningen hade fördelats ut i elevpengen BBSS**