Undervisning kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll

Transkript

1 Undervisning kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll K23 Utveckling av undervisning kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll: utmaningar och möjligheter Ulrika Bossér, Linnéuniversitetet, Jag avser att presentera en studie där jag har undersökt lärares utmaningar med att utveckla undervisning kring samhällsfrågor med ett naturvetenskapligt innehåll (SNI) och hur dessa utmaningar kan hanteras. I studien har jag analyserat lärares reflektioner kring genomförande av SNI-undervisning under ett läsår. Jag har också analyserat lärares interaktioner med elever under ett antal lektioner där de arbetar med SNI. Resultaten pekar på att den största utmaningen för lärarna är att förena olika mål med SNI-undervisningen. Det kan till exempel handla om att ge utrymme för elevernas tankar och idéer samtidigt som ett specifikt ämnesinnehåll ska behandlas. Vidare ger resultaten kunskap om hur lärare kan planera och genomföra undervisning kring SNI för att främja olika mål. Sådan kunskap kan bidra till att stödja lärares arbete med SNI i undervisningen.

2 Vad är smutsig el? Hur förmågan till kritisk granskning kommer till uttryck i elevernas samtal om reklam med ett naturvetenskapligt innehåll Jonna Wiblom, Stockholm Teaching and Learning Studies, jonna.wiblom@mnd.su.se Andrea Holmgren, andrea.holmgren@mnd.su.se Genom media möts vi dagligen av reklam där produkter och tjänster marknadsförs som hållbara konsumtionsval, och i egenskap av framtida konsumenter utgör barn och ungdomar en viktig målgrupp för olika typer av kommersiella kampanjer. I ett alltmer kommersialiserat samhälle ställs nya krav på de sammanhang i vilka elevers förmåga till kritisk granskning utmanas och utvecklas i skolans verksamhet. Den här studien syftar till att utforska hur skolans naturvetenskapliga undervisning kan bidra till att utveckla ungdomars förmåga att kritiskt granska reklam med naturvetenskapligt innehåll. Den forskningsfråga som fokuseras är: Hur kan förmåga till kritisk granskning komma till uttryck i högstadieelevers samtal om reklam som relaterar till energi och hållbarhet? Studien är ett resultat av ett nära samarbete mellan en yrkesverksam NO-lärare och två ämnesdidaktiska forskare inom Stockholm Teaching & Learning Studies. Studien genomfördes på den kommunala grundskola i stockholmsområdet där den medverkande läraren undervisade, och bygger på fokussamtal med 16 elever från årskurs 6-9. Som utgångspunkt för elevernas kritiska granskning av reklam som relaterar till naturvetenskap och hållbar utveckling, valdes reklamaffischer som var aktuella vid tiden för genomförandet. Genom humor och med hjälp av metforen smutsig el, marknadsförde ett energibolag solvind och vattenkraft som mer hållbara energikällor än andra alternativ. Elevernas samtal om affischerna videofilmades och transkriberades. Genom tematisk kvalitativ innehållsanalys blev det möjligt att urskilja på vilka sätt som förmågan till kritisk granskning kom till uttryck i elevernas samtal. Resultatet visar att de deltagande elevernas förmåga att kritiskt granska reklam med ett naturvetenskapligt innehåll dels kom till uttryck som 1). en förståelse för det marknadsförande budskapet, och dels som 2). en förståelse för energiproduktionens miljökonsekvenser. I elevernas samtal blev det synligt att alla elever inte nödvändigtvis uppfattade affischerna som reklam med syfte att marknadsföra en produkt, vilket inte heller skapade behov av att kritiskt ifrågasätta avsändaren och dess budskap. I de samtal där metaforen smutsig el relaterades till fossila bränslen, och affischernas utformning till reklam, öppnades däremot möjligheter att både ifrågasätta affischernas mediala kontext och att diskutera energiproduktionens miljökonsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv. Exempelvis ifrågasatte eleverna energibolagets syften, retoriska grepp och resonerade kring tänkbara miljöproblem som användning av fossila bränslen kan orsaka. På så vis stärker den här studien tidigare forskning, som lyfter fram betydelsen av att belysa såväl innehåll som kontext för att kritiskt granska naturvetenskap i media. Genom att visa på hur innehåll och kontext samverkade i elevernas samtal kan studiens resultat beskrivas som en tentativ lärandeprogression i hur förmågan till kritisk granskning kan utvecklas i undervisning. I det här fallet föregicks en granskning av det naturvetenskapliga innehållet av en förståelse för den mediala kontext i vilket innehållet blivit till.

3 Vad kan SNI-inramning av en kemilaboration om vattenkvalitet ge eleverna? Ammie Berglund, Lektor i biologi/kemi och naturkunskapslärare, Katedralskolan, Uppsala kommun persabd@katedral.se Christina Ottander, Professor vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå Universitet Kemiämnet brottas med lågt intresse hos både elever och deras föräldrar. När man studerat motivationen hos svenska elever har det framkommit att de själva menar att kemiundervisningen skulle få en positiv utveckling om den blev mer praktisk och elevcentrerad (Broman & Simon, 2015). Studien undersöker vilken betydelse inramningen av en laborativ uppgift kan ha för två olika förmågor som undervisningen inom kemi på gymnasiet ska erbjuda eleverna möjlighet att utveckla. De två förmågorna kan kort benämnas vetenskapligt arbete respektive samhällskoppling. Laborationen inramades som en SNI (Samhällsfråga med Naturvetenskapligt Innehåll) där utgångspunkten var en aktuell samhällsfråga med koppling till hållbar utveckling: dricksvattenskvalité. Det finns ett rikt utbud av medierapportering av problem med bland annat utsläpp av miljögifter (PFOAS) som förorenat dricksvatten. Dricksvattenkvalitet kan beskrivas utifrån många olika markörer (kemiska ämnen) som kan analyseras. Av praktiska skäl valdes en analysmetod som gick att genomföra i skolan. Den laborativa undersökningen innebar att eleverna, indelade i team, planerade provtagning och sedan analyserade och jämförde hårdheten (koncentrationen av kalcium/magnesiumjoner) hos dricksvatten från sina hem. Frågeställningarna vi hade var: 1) Vilka typer av frågor har eleverna före/efter det laborativa projektet om dricksvatten? 2) Påverkas elevernas intresse? och 3) Utvecklas både förmågan till vetenskapligt arbete och förmågan att diskutera kemins betydelse för individ och samhälle? Elever från två klasser i åk2 på N-programmet (N=39) deltog i en lektionsserie med fem lektionspass (á min) varav ett var laborationstillfället. Efter laborationen och efterarbete genomfördes tvärgruppsdiskussioner där elever från olika team fick redogöra för erhållna resultat, presentera idéer till tolkningar och värderingar av data samt även diskutera tänkbara konsekvenser av skillnader i vattnets hårdhet. Datainsamling för att undersöka elevernas frågor och deras intresse för projektet skedde via digitala enkäter (blandning av flervalsfrågor och frisvar) under det första respektive sista lektionspasset under våren Elevernas i fritext formulerade frågor analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Elevernas laborationsrapporter bedömdes enligt kunskapskraven för kursen Kemi 2 både vad gäller förmåga till vetenskapligt arbete och samhällskoppling. Resultaten visade att eleverna, trots en period av hög arbetsbelastning, som grupp skattade sig som mer intresserade av vattenanalysprojekt efter arbetet än i början. Förändringen berodde på att andelen ointresserade elever minskade och fler blev intresserade (andelen mycket intresserade ändrades inte). Före projektet skrev flera elever att de inte hade några frågor alls om dricksvatten. Ingen elev formulerade sig så i slutet. Den kvalitativa innehållsanalysen visade att en majoritet av frågorna före handlade om faktafrågor kopplade till naturlig variation i vattenkvalitet medan majoriteten av frågorna efter projektet handlade om hälsa. Frågor med koppling till ekonomi

4 förekom hos flera elever i slutet av projektet. Andelen frågor med tydlig miljökoppling (förutom hälsa) minskade något. Alla laborationsrapporter var minst godkända för alla aspekter som bedömts mot kunskapskraven Resultaten talar för att SNI-inramningen av laborationen som ger möjlighet till egen planering och som i sitt innehåll berör elevens liv kan vara ett sätt att öka intresset för kemiämnet. Möjligheter att didaktiskt utveckla undervisningens design diskuteras.

5 Antiobiotikaresistens som kontext för evolutionsundervisning Andreas Göransson, Linköpings universitet Antibiotikaresistens är ett högaktuellt samhällsproblem, och nämns ofta som en av flera anledningar till varför förståelse av evolution ur ett medborgarperspektiv är viktigt för eleverna. Läroplanen för grundskolan anger att undervisningen i biologi bland annat skall beröra: aktuella samhällsfrågor som rör biologi evolutionens mekanismer och uttryck samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö, vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas virus, bakterier, infektioner och smittspridning samt antibiotika och resistenta bakterier. Det är sedan tidigare känt att elever har svårigheter att förstå evolution, bland annat beroende på att den sker över stora rums- och tidsskalor samt att den innefattar begrepp som slump och sannolikhet. Visualiseringar har en lång tradition inom biologiundervisning men trots detta är kunskaperna om vilka faktorer som påverkar elevernas förståelse av dessa visualiseringar ofullständig. Syftet med denna studie var att undersöka hur en interaktiv animation kan användas för att undervisa om antibiotikaresistens och evolution. Mer specifikt var vi intresserade av att studera vilken förståelse av evolutionens mekanismer eleverna kan utveckla genom att studera uppkomsten av antibiotikaresistens, vilka hinder och möjligheter undervisningen erbjuder samt i vilken grad eleverna kunde överföra evolutionära resonemang till andra kontexter såsom ryggradsdjur. För studien utvecklades en animation som introducerade bakterier samt uppkomsten av antibiotikaresistens. Animationen visades för 32 elever i årskurs 8 (13-14 år). Data samlades in på individnivå med hjälp av pre- och posttest, samt på gruppnivå i form av inspelade diskussioner där eleverna fick i uppdrag att lösa olika problem i grupper om tre till fem. Resultaten visar att de flesta av eleverna kunde tillämpa evolutionära resonemang för att förutsäga uppkomsten av antibiotikaresistens. Resultaten ger även indikationer om vilka föroch nackdelar som undervisning relaterad till antibiotikaresistens och bakterier kan medföra i evolutionsundervisningen. Vid analysen framkom även faktorer att ha i åtanke vid design av interaktiva animationer och andra typer av visualiseringar.