2017/2018. Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter Förskolan Hjorten

Transkript

1 Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter Förskolan Hjorten 2017/2018 Förskolans främjande och förebyggande arbete för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling samt undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

2 Förskolans arbete för lika rättigheter och lika möjligheter Arbetet grundar sig i de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder och annan kränkande behandling. Riktlinjer och rutiner för trakasserier och sexuella trakasserier I verksamheten ska det finnas riktlinjer där det tydligt beskrivs vad trakasserier och sexuella trakasserier innebär, var den utsatte kan vända sig och hur arbetet ska se ut. Detta ska finnas oavsett om verksamhetens undersökning finner behov eller inte. Modellen 4 steg I verksamheten genomförs ett fortlöpande arbete utifrån arbetsmodellen 4 steg. Utifrån modellen arbetar verksamheten fram förebyggande åtgärder mot diskriminering och annan kränkande behandling på förskolan. Arbetets fyra steg ska löpande dokumenteras. Undersökning>Analys>Åtgärd>Följ upp och Utvärdering Förebyggande arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling på förskolan Verksamheten antar, efter undersökning och analys, aktiva åtgärder för att arbeta förebyggande kring diskriminering och annan kränkande behandling på förskolan. Åtgärderna ska genomföras i hela verksamheten. Det behöver inte finnas någon i verksamheten som drabbas idag, utan det handlar om att det finns risk eller hinder som skulle kunna leda till att någon blir diskriminerad. Vad: Det genomförda arbetet Hur: Observation, samtal och reflektionsunderlag När: Januari delutvärdering Maj uppföljning och utvärdering Vad: Kartlägga risker och hinder, attityder normer och strukturer Hur: Observation, samtal och reflektionsunderlag När: September Vad: Förebyggande åtgärder Hur: Förebyggande arbete genomföras utifrån resultat av analyserna När: Oktober Vad: Orsaker varför? Hur: Sammanställa och dra slutsatser När: Oktober 1

3 Undersökning Arbetslagen arbetar med reflektionsunderlaget på sin reflektionstid. Under september/oktober genomförs samtal, reflektion och observationer i barngruppen. Reflektionsunderlag Frågorna grundar sig i de sju diskrimineringsgrunderna där de vuxna svarar utifrån barnen på förskolan. Samtalsunderlag Samtalen med barnen grundar sig på de sju diskrimineringsgrunderna och annan kränkande behandling. Samtala kring hur barnen upplever förskolan. Observationer Observationerna grundar sig på de sju diskrimineringsgrunderna och annan kränkande behandling och ska utgå från barnens verksamhet på förskolan. Analys När kartläggningen (reflektioner, samtal och observation) sammanställts analyseras orsakerna till upptäckta risker och hinder. Det handlar alltså om att reflektera, analysera och dra slutsatser om varför det ser ut som det gör. Åtgärder Genomföra de förebyggande åtgärder som krävs utifrån vad undersökningen och analysen visar. Dokumentera de konkreta åtgärder som ska genomföras. Arbeta utifrån de riktlinjer, rutiner och aktiva åtgärder som tagits fram. Uppföljning och utvärdering I januari och maj följer respektive arbetslag upp hur de följt riktlinjer, rutiner och aktiva åtgärder. Till nästa läsår används erfarenheterna tillsammans med en ny undersökning, för att skapa underlag till ny analys. 2

4 Reflektionsunderlag 1. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig på kön? (Med kön avses här kvinnor, män, transsexuella, eller annat som kan relateras till individens kön) 2. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig på könsöverskridande uttryck eller identitet? (Med könsöverskridande uttryck eller identitet avses här individer som inte identifierar sig som man eller kvinna, utan ser sig som transsexuell) 3. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig i etnisk tillhörighet? (Med etnisk tillhörighet avses här olika nationaliteter, hudfärger, kulturer) 4. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig i religion eller annan trosuppfattning? (Med religion eller annan trosuppfattning avses här till exempel kristendom och islam, men även ateism är en trosuppfattning) 5. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig i funktionsnedsättning? (Med funktionsnedsättning avses hör exempelvis nedsatt syn eller hörsel, allergier, svårt att gå, dyslexi. Kortare episoder som ett brutet ben, ångest eller depression som varar under en månad räknas inte som funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen, lagen kräver längre tid för att kalla det funktionsnedsättning) 6. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig i sexuell läggning? (Med sexuell läggning avses här att du inte får behandla en människa annorlunda på grund av vem hen blir kär i) 7. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig i ålder? (Med ålder avses här antal födelsedagar, du får inte behandla en människa annorlunda på grund av ålder) 8. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig på annan kränkande behandling? (Otrygga platser? Hur fördelar pedagoger sig? Utesluts ur lek ) 3

5 Samtal med barnen Arbetet ska ske i samverkan med barnen. Varje enskilt barn behöver inte delta utan samverkan kan ske med representanter. Syftet med samtalen är att pedagoger ska få syn på risker och hinder i verksamheten. Förslag på samverkan med barnen: Ta kort på några olika miljöer i din verksamhet inne och ute. Med hjälp av smileys kan du fråga barnen hur de känner sig i de olika miljöerna. För samtal. Vid samtal kan det vara lättare för barnen att prata med en handdocka. Samtal utifrån normkritisk litteratur, bilder Erbjud barn att måla supermjuka hjältar och superstrong princess, sitt med barnet/barnen och samtala. Observation Syftet med observationerna är att upptäcka om det i barngruppen finns tecken på risker och hinder eller risker för arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling. Ta hänsyn till miljö, material, samspel barn barn, vuxen barn. 1. Kön har alla samma rättigheter och möjligheter? 2. Könsöverskridande uttryck eller identitet råder ett vidgat normkritiskt förhållningssätt? 3. Etnisk tillhörighet har alla samma rättigheter och möjligheter? 4. Religion eller annan trosuppfattning har alla samma rättigheter och möjligheter? 5. Funktionsnedsättning har alla barn möjlighet att delta på sina villkor? 6. Sexuell läggning har alla samma rättigheter och möjligheter? 7. Ålder ges alla möjligheten att delta på sina villkor? 8. Annan kränkande behandling - Otrygga platser? Hur fördelar pedagoger sig? Utesluts ur lek 4

6 Riktlinjer och rutiner Trakasserier Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet. För att omfattas av diskrimineringslagen måste det kränkande agerandet ha samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är av sexuell natur. Det kan handla om beröring, tafsande, skämt, förslag, blickar och bilder som är sexuellt anspelande och/eller nedvärderande. Kränkning av barn Kränkningar av barn kan förekomma i form av diskriminering eller kränkande behandling. Det är när ett eller flera barn missgynnas direkt eller indirekt, av skäl i någon annan form än genom en av de sju diskrimineringsgrunderna. Arbetsgång vid befarad kränkande behandling/diskriminering Den som utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier avgör vad som anses vara kränkande. Eftersom upplevelsen av trakasserier kan vara olika är det viktigt att berätta hur du känner. Ett barn ska få hjälp och stöd i den aktuella situationen. De vuxna ska förklara för den som trakasserar att det är obehagligt och ovälkommet och att det måste få ett slut. Personalen följer arbetsgång vid uppgifter om befarad kränkande behandling/diskriminering när de antingen sett eller fått information om trakasserier, kränkningar eller diskriminering. Detta underlättar arbetet med att utreda anmälningar och i det systematiska arbetet att förebygga och främja. Länk till anmälningsblankett: 201%20Kr%C3%A4nkande%20behandling%20anm%C3%A4lan%20och%20utredning.dotx Vad händer sedan Förskolan har en skyldighet att utreda alla anmälningar. Detta ska ske snabbt och diskret genom att tala med de inblandade. Information om att det är en pågående utredning ska nå alla inblandade på förskolan. Det ska även informeras om vad utredningen gett när arbetsgivaren är klar. 5

7 Dokumentation av det fortlöpande arbetet Undersök Risker och hinder som framkommit: En risk för att det ska inträffa något på Förskolan är när vi pedagoger inte är där barnen är. Är vi närvarande kan vi ofta vara steget före, vi ser och hör vad som händer och kan hjälpa barnen att sätta ord på vad de tänker och känner och tillsammans försöka reda ut situationer/händelser. Efter att vi observerat barngruppen så har vi sett att det förekommer ett avståndstagande gentemot de barn som inte pratar svenska. Vi har sett det i handlingar men även hört i ord. Det finns barn som uttryckt att hen inte tycker om de nya för de kan inte prata. Vi har även observerat att det i barngruppen förekommer en del knuffar, slag och tjuvnyp. Attityder och strukturer som innebär en risk: Att det finns barn som uttrycker att de inte tycker om de nya barnen. Analysera De risker och hinder, attityder och strukturer vi sett i vår verksamhet, varför ser det ut som det gör? Vissa konflikter och händelser kunde säkert ha undvikits om det funnits pedagoger fördelade i alla rum, vilket kan vara svårt ibland. Om vi däremot känner av stämningen så kan vi följa de barn där vi känner att det finns en risk. Att det finns ett avståndstagande hos vissa barn inför barnen som inte pratar svenska kan bero på en osäkerhet inför att de inte kan kommunicera med varandra. Att det förekommer att barnen, knuffas, slår och ger tjuvnyp kan bero på olika saker. Bland våra yngsta ser vi att de tar till det när de vill ha något som någon annan har, de kanske inte har orden så då tar de till de metoder de kan för att försöka få fram sin vilja. De handlar utan att tänka på konsekvenserna. När vi ser och hör att det förekommer bland de äldre kan det finnas brister i impulskontroll. Det kan även innebära att de själva vill skapa någon slags maktposition. Åtgärda Diskrimineringsgrunder Kön Förebyggande arbete Vi ska bemöta pojkar och flickor på samma villkor. De ska ha samma möjlighet att utvecklas utifrån den individ de är och inte utifrån det kön de tillhör. Vi uppmuntrar barnen att prova på lekar som de inte brukar leka. Vi samtalar med barnen om allas lika värde oavsett kön och agerar när vi hör negativa kommentarer som har med könstillhörighet att göra. Vi ser över material och litteratur på förskolan- är den könstypisk? Finns det annat material eller litteratur som är att föredra? Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Vi ser till den enskilda individen, familjen och dess bakgrund. Individens intresse styr verksamheten men vi ska ta hänsyn till familjens bakgrund. 6

8 Vi respekterar t.ex. önskemål om speciell kost. Vi är öppna för om barnet, vårdnadshavare eller anhörig vill dela med sig av sin kultur och kunskap. Vi uppmärksammar fester och traditioner som är knutna till de religioner och traditioner som finns representerade i barngruppen. Vi tar hjälp av tolk och översättare vid behov. Vi kommer tillsammans med alla barn läsa litteratur som handlar om alla människors lika värde, samtala om att olika är bra. Spela upp drama och diskutera med barnen. Vi använder oss av QR-koder där barnen kan använda Ipads och titta på barnfilmer på de språk som finns representerade i vår barngrupp. Vi pedagoger har en viktig roll att sammanföra barnen i leken så barnen blir integrerade i verksamheten och inte segregerade. Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Annan kränkande behandling Förebyggande arbete Vi kommer att jobba med Kompisböckerna som har olika tema som visar på hur man är en bra kompis och även ge barnen konkreta verktyg som barnen kan lära sig. Exempelvis stopphanden, när barnen vill säga stopp/sluta. Vi kommer att använda oss av teater Kanin och Igelkott (från kompisböckerna) där vi spelar upp konkreta situationer ur vardagen, barnen får vara med och diskutera det de ser på teatern och hur Kanin och Igelkott ska agera för att situationen ska lösas på ett bra sätt. Försöka vara steget före och vara närvarande i barnens lek. 7

9 Följa upp och utvärdera Utvärdera hur arbetet fungerat, vilka erfarenheter tar vi med oss? Arbetet har fungerat bra med de insatser vi vidtagit. De risker vi såg när vi skrev planen gällde bl.a de nya barn som kom till oss med annat modersmål än svenska. Det fanns en osäkerhet bland barnen, framförallt när det gällde att kommunicera med varandra. Vi arbetade aktivt med detta och försökte vara närvarande och hjälpa barnen att samspela även om det var svårt även för oss då vi fick försöka tolka vad barnen sa och menade. Tillgång till tolk var mycket bristfällig, under våren hade vi tillgång till en arabisktalande tolk vid några tillfällen men inte under hösten I slutet av höstterminen nov/dec såg vi inte längre de risker och hinder vi såg när vi skrev planen. Vid årsskiftet 17/18 så flyttade våra utländska barn och det arbete vi la ner vad gäller material och att göra det så bra som möjligt för de nya barnen fick ett abrupt slut. Barnen har berikat verksamheten och vi har med oss erfarenheter som vi är tacksamma för. Nedan följer utvärdering av arbetet med de olika diskrimineringsgrunderna vi valt att fokusera på och även det förebyggande arbetet nä det gäller kränkande behandling. Kön: Vi tycker att vi har en ständigt pågående reflektion kring vårt förhållningssätt gentemot pojkar/flickor, vi har ögonen öppna och reflekterar över vårt bemötande. Vi har läst böcker med kritiska ögon och har under året undvikit vissa Alfons-böcker som vi tycker påvisat att pojkar är på ett visst sätt och att flickor är på ett annat, traditionellt könstypiska. Även Kenta och barbisarna tycker vi förmedlar en konstig syn på att pojkar som gillar att leka med Barbie är speciella och annorlunda, vilket vi inte står för. Kenta var med i en Teaterväska men vi använde kläderna/rekvisitan och spelade upp en teater för barnen som inte visade på de traditionella könsmönstren snarare tvärtom. Vi har även haft diskussioner kring barnens integritet exempelvis har vi haft flera flickor som haft tröjor med paljetter som man kan stryka med handen på och så vänder sig paljetterna och bildar en ny bild. Vi har reflekterat över att vi själva har strykit handen över barnens bröst-mage. Barnen har rätt till sin integritet och bestämma över sin kropp. Tänker att vi istället kan använda ett sånt tillfälle/situation att samtala med barnen kring detta. Stopp min kropp. Vi tycker att vi har en barngrupp där barnen gör som de själva vill, inte utifrån vad som kan förväntas utifrån traditionella könsmönster. Ex. En pojke med långt hår har ibland tofs. En flicka vill inte ha tights eller klänning utan vill ha sköna kläder vilka till utseendet kan upplevas som pojkaktiga om man ser det ur hur pojkar traditionellt klär sig. Vi har en flicka som blandar kläder prinsessa/spindelmannen och andra superhjältar. Killar som tjejer har nagellack. Det sköna i det hela är att vi aldrig hör barnen kommentera varandras kläder, utseende eller vad de väljer att leka. Vi fortsätter vårt arbete som vi gör och uppmuntrar barnen att göra som de själva vill och visa på aktiviteter/lekar som de annars inte brukar välja. Etnisk tillhörighet: Under hösten hade vi barn i barngruppen med annat ursprung än svenska. Vi upplevde då en osäkerhet hos några barn och det var framförallt svårigheten att kommunicera som barnen uttryckte som jobbigt. Vi tycker att barnen varit fantastiska i mötet med de nya barnen, de har tagit kontakt och tagit hand om och försökt kommunicera. Vi känner att vi under den här perioden gjorde vad vi kunde för att lösa de situationer vi ställdes inför. Barnen bodde i Björnhammar och blev skjutsade till förskolan av en chaufför så hade vi ingen daglig kontakt med föräldrarna vilket vi kände var jobbigt. Vi hade kontakt med en arabisk tolk som följde med oss till Björnhammar vid 8

10 två tillfällen så vi kunde ge information om förskolan och få information om barnen och deras situation. Ett stort problem var att vi även hade barn som talade dari och somaliska som vi inte hade tolkmöjligheter till då. Vi skrev ut bilder på bl.a frukt, dryck och mat vi äter på förskolan och även vad de heter på barnens språk och satte upp vi matborden för att kunna föra samtal, vilket var positivt bland alla barn. Såg en vilja hos de svenska barnen att vilja lära sig ord på annat språk. Vi årsskiftet hade alla barnen blivit tvungna att flytta så arbetet kring barnen med annan nationalitet fick ett abrupt slut men blev vi fick nya erfarenheter att lägga i ryggsäcken. Vi jobbar vidare med alla människors lika värde och att olikheter är bra, en tillgång. Använda litteratur som visar på mångkultur. Annan kränkande behandling: Vi har använt oss av Kanin och Igelkott för att förmedla situationer barnen kan ställas inför i vardagen och ge dem verktyg för hur de ska kunna hantera situationer. Med de äldsta har vi även tittat på Ugglan och kompisproblemet som också visat på situationer och hur de kan lösas på ett positivt sätt. Barnen har själva återkopplat till programmen i vardagen och vi har även påmint barnen om programmens budskap. Det viktigaste känner vi ändå är när vi varit närvarande i leken så vi kunnat vägleda barnen i det sociala samspelet. Vi har väldigt få konflikter i barngruppen, endast de vardagliga konflikterna där barnen tränas i det sociala samspelet. Att det inte bara är jag, vänta på sin tur och ta hänsyn. Vi jobbar vidare på samma sätt vilket vi sett fungerat men till hösten även jobba med barnens integritet, rätten till sin kropp. 9

11 ARBETSGÅNG VID UPPGIFTER OM BEFARAD KRÄNKANDE BEHANDLING/DISKRIMINERING SKETT Arbetsgång Uppgifterna kan komma från t.ex. barn, förskollärare, vårdnadshavare, anonym eller annan personal i verksamheten. 1. Personal i verksamheten får kännedom om att kränkande behandling har skett. 2. Personal anmäler till förskolechef genom att fylla i blankett 1 och kontaktar vårdnadshavare. 3. Blankett 1 lämnas sedan till förskolechef som i sin tur anmäler till bildningsförvaltningen (huvudman). 4. Förskolechef avgör om inkommen anmälan och utredning behöver utredas ytterligare med åtgärder eller om händelsen kan anses utagerad och avslutad. 5. Vid allvarligare form av kränkning/upprepad kränkning ska förskolechef utse ansvarig person/personer för eventuella ytterligare utredningar, åtgärder, uppföljning och utvärdering. Se nästa ruta. Uppgifter om att kränkande behandling har skett 1. Utsedd personal ansvarar för blankett Vårdnadshavare, berörda förskollärare, arbetslag, förskolechef och de inblandade informeras. 3. Fyll i blanketten Åtgärder och uppföljning/utvärdering (blankett 2). 4. Ansvarig person/personer utses för att se till att åtgärder och uppföljning fullföljs. Uppföljning/utvärdering 1. Den/de som är ansvarig följer och utvärderar insatta åtgärder (minst 1 ggr /v. i 2 veckor) med den som har blivit utsatt och den/de som utsätter. Dokumentera på blankett Om kränkningarna har upphört vid uppföljning och utvärdering kan ärendet avslutas. Om inte, fyll i en ny blankett 2. Det är nu viktigt att hitta nya effektiva lösningar för att kränkningarna ska upphöra. Detta ska upprepas till kränkningarna har upphört. Det är viktigt att kränkningarna upphör 10