För att få tillräcklig teoretisk nivå behöver matematik och fysik förstärkas i åk 1-3. Vissa eltekniska ämnen måste kunna påbörjas i åk 3.

Transkript

1 SVENSK ENERGI Anna Wärmé 016/ (1) Datum Skolverket Remissvar angående T4 från Svensk Energi Svensk Energi genomför regelbundet branschenkäter avseende företagens rekryteringsbehov. Vi kan konstatera att behovet vida överstiger examinationerna från relevanta utbildningar. Detta gäller flertalet av för branschföretagen viktiga yrken. Svensk Energis engagemang angående T4 har hittills begränsat sig till att bevaka utbildningar med inriktning mot Värme- och Kärnkraftsektorn (och då specifikt Forsmarks skola). När det gäller Elnät och Eldistribution, så har branschens rekrytering främst gjorts via den Yrkesförberedande treåriga Eldistributionslinjen och vissa av branschföretagen stödda Yrkeshögskoleutbildningar. Det fjärde året T4 har, inom försöksverksamheten, inte haft någon utgång som varit anpassad för våra ändamål. Vi tror dock att T4 framledas kan vara ett bra komplement för eldistributionsbranschen. Det är positivt att möjlighet ges till att skapa egen variant (utgång) inom ramen för existerande profiler. Här ser vi att Forsmarks skolas ambitioner att skapa en utbildning med klar elkraftinriktning kan ge ett viktigt tillskott till branschen. Ämnen av typen; Ställverk (uppbyggnad, komponenter och funktion), Generatorer och Transformatorer, Lik- och Växelriktare, Elanläggningars drift- och underhåll är nödvändiga för att få en utgång från T4 som passar branschföretagen. Vi ser Forsmarks skolas ambitioner att etablera en permanent T4 med Elkraft/Energi inriktning som ett viktigt tillskott för kompetens till branschen, och kan utgöra en pilot som andra för branschen viktiga skolor kan följa. Detta skulle både garantera utveckling och kvalitetssäkring. För att få tillräcklig teoretisk nivå behöver matematik och fysik förstärkas i åk 1-3. Vissa eltekniska ämnen måste kunna påbörjas i åk 3. Det är tveksamt om de 10 veckornas företagsförlagd utbildning är tillräcklig för att nå målet om att vara direkt anställningsbar. En integrering av praktik och examensarbete skulle kunna vara en lösning. Vi har inga övriga synpunkter på ämnesinnehållet i de nu föreslagna profilerna och utgångarna. Slutligen bör det påpekas vikten av samverkan och samsyn på Yrkesförberedande gymnasieprogram, Yrkeshögskoleutbildning och Teknikprogram med ett fjärde år; T4. Här måste de komplementära aspekterna beaktas. VD Svensk Energi Ansvarig branschrekryteringsfragor Svensk Energi Stockholm Besöksadress Olof Palmes gata 31 Tel Fax Org.nr Säte Stockholm kontaktaoss svenskenergi.se

2 SVENSKENERGI bilaga ^aga^rans^ensrekrvte^ samverkansmode^erför^tb^dning Ökadmatchnino-förfleriiobb Oe ungdomar som är intresserade av teknik måste ges möjlighet att välja utbildningar som leder till jobb. Inom energisektorn är kompetensbehovet generellt stort. Samtidigt är arbetslösheten, inte minst bland unga, stor. Vi vill se att utbildningssystemetistörre utsträckning matchar arbetsmarknadens behov. Oimensionerinoavutbildnino Oen senaste kartläggningen av branschens rekryteringsbehov visar att utbildningssystemet inte räcker till och motsvarar heller inte branschens kompetensförsörjningsbehov-oavsett utbildningsnivå och geografi.vi vet att medlemsföretagen behöver drygt^^oo nya tekniker och ingenjörer bara de närm5tatreåren^6^^^o^6^^6^ blir ganska svårt eller mycket svårt att klara rekryteringen av dessa. matchning av regionalt utbud och efterfrågan^och rekryteringsbehov av oymnasie-ochyrkeshöoskolekompetens Oet reguljära utbildningssystemet räcker inte till. Oe tre huvudsakliga utbildningsvägarna för att bli anställningsbarielbranschen består! gymnasieskolan, yrkeshögskolan och det akademiska systemet. Rekryteringsbehovet är relativt jämnt fördelat över kompetensnivåerna. Oär roller sominormalfallet kräver högskoleingenjörer och yrkeshögskoletekniker är enskilt de vanligaste. Exempel på tre av sex kompetensnivåer med rekryteringsbehov: Oet handlar om kompetensnivåer som ^6s^ö^s^6^^^6^ 6 ^ ^ö^s^o^6^^6^,där rollerna kännetecknas av: Driftsfrågor frågor som behöver specialiserad yrkeskompetens. Arbetsuppgiften kan vara av operativ eller annan tex planerande karaktär.t.ex:oriftplanerare,orifttekniker/driftmaskinist, Oistributionstekniker,Projektör,Kontrollanläggningstekniker, Stationstekniker/maskinist, beredare. Oet finns även ett stort behov av ^6^ö^^o^6^^ examen från gymnasiets specialinriktade program med särskild inriktning mot kraftproduktion/distribution. Rollerna kännetecknas av: Operativa arbetsuppgifter som kräver särskild kompetens och färdigheter inom eldistribution och/eller elproduktion.t.ex: Oistributionselektriker,t.edningsmontör/anläggningsmontör, Stationsmontör,Vindkrafttekniker,Vattenkrafttekniker. En tredje kompetensnivå med rekryteringsbehov är v^6s^ö^s^o^6^^ 6^r^6^^^^^^^SÖV^^ arbetsuppgifter som kräver särskild kompetens och färdigheter inom annat område än eldistribution/elproduktion.t.ex: Styr-ochreglertekniker och underhållstekniker. Svensk Energis kartläggning av branschens rekryterings-och kompetensbehov bryts nu ut per region-därvi samtidigt inventerar utbudet och utbildningssystemet.resultatet kommer att utgöra underlagisvensk Energis arbete med regionala E^ranschrekryteringsnätverk -där det även vore positivt med en dialog med Skolverket, regionala kompetensplattformar,lokalaaktöreriutbildningssystemet, kommuner m.fl.

3 SVENSK ENERGI Bilaga REKRYTERINGSBEHOV TOTALT PER KOMPETENSNIVÅ* Fråga: "Ungefär hur många tekniker och ingenjörer räknar ni med att behöva rekrytera inom respektive område under kommande tre år?" Kompetensnivå 1: roller i som normalfallet kräver en civilingenjör 435 st. Kompetensnivå 2: roller som i normalfallet kräver civil- ELLER högskoleingenjör 595 st. Kompetensnivå 3: roller som i normalfallet kräver en högskoleingenjör Kompetensnivå 4: roller som i normalfallet kräver en yrkeshögskole- ELLER 608 st. 402 st st. Kompetensnivå 5: roller som i normalfallet kräver en yrkeshögskoletekniker eller gymnasieexamen med inriktning kraftdistribution Kompetensnivå 6: roller som i normalfallet kräver en yrkeshogskoleteknlker eller gymnasieexamen 361 st. 228 st. ^ Siffrorna är har justerats baserat på en prognos for de foretag som inte har besvarat undersökningen YRKEN SOM UPPLEVS EXTRA SVARA ATT REKRYTERA Fråga: "Finns det någon eller några yrkeskategorier som ni upplever som extra svara att rekrytera inom?" l v m i n energi Rsrariiu Beredare Driftingenjör Elnätsspecialist Projektledare (avancerad nivå) Distributionselektriker Projektingenjör rir!fttoln!ve.r /Hriftm a cllrviet UI nitcruhritl / UI JI U(ld jrili Mil 1 /afta i^lrafff al nivar v auc n Kra ruc K n i KC r Nät- och kraft sy stemsanalytiker Styr-och reglertekniker Projektledare (övriga nivåer} UnderhaJlsingenjör DrmsLt/tr riojckloi Planeringsingenjör Elnätsanalytiker Kontrollanliggningsingenjör Distributionstekniker Ledningsmontör/anläggningsmontör Elkvalitetsanalytiket Kontrollanläggningstekniker Stationsmontör Under Ii ållsanalytiker Utvecklingsingenjör Driftplanerare vindkrafttekniker Underhållstekniker 2% 2M 2% / *' SM 4% 4K AK 1 _2 * ' r. Exempel på war; Mt ' Automationsingenjörer ' Ekonomer Me k, konstruktör fvliljöingenjör Elkraftingenjörer Dammsäkerhet Fjärrvärmekompetens Öppen annan Hej. ingen särskild ib/é ' '*"'* energi

4 2VFN5KFNFRGf Biiaga 5venskFnerois samverkansmodeller för utbildnino Fn viktig deli5venskfnergis arbete handlar om kompetensförsörjning,och att verka för att säkerställa att branschens rekryteringsbehov av tekniker och ingenjörer tillgodoses. Oet är viktigt med engagemang från företagen^där har vi som branschorganisation ett ansvariatt skapa stödstrukturer och arbeta systematiskt för att verka för att säkerställa kompetensbehovet. ^ ^ ^ ^ a ^ ^ ö o ^ ^ ^ ^ branschen stödjer och samverkar med relevanta gymnasie-och yrkeshögskoleutbildningar,och är engageradeiledningsgrupper och programråd. 2vensk Fnergi samarbetar med tre gymnasieskolor som erbjuder yrkesprogram med branschsamverkan. Två av dessa är riksrekryterande.5vensk Fnergi stödjer och samordnar även utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan. Flever från yrkeshögskolan och gymnasieutbildning med branschsamverkan, är extra viktiga eftersom de är anställningsbara direkt. ^ ^ ^ ^ ^ c ^ ^ ^ ^ ^ ö ^ ^ o ^ ^ 2vensk Fnergi står även bakom en unik distansutbildning av högskoleingenjörer med inriktning mot elkraft,isamverkan med de tre nordligaste universiteten (rblittuniversitetet,dmeåoniversitetochluleåtekniska universitet) och 15 medlemsföretag. Oe första tre åren har vi sett ett rekordstort antal förstahandssökanden till ^O-talet utbildningsplatser. Utbildningen är treårig och från den första kullen^som gick ut sommaren 2014^hade 84 procent tidigt fått jobb som elkraftingenjör.fn förutsättning för utbildningens fortlevnad är garantifinansiering från branschen. Oetta är inte hållbart utan måste ses som en temporär lösning, där utbildningsformen utgör en del av det reguljära utbildningssystemet. Bt^ÖetSm^^^^S^t^^^ ^st^^^or^^e^^^e^ kornett komplement till det reguljära utbildningssystemet, så stödjer svensk Fnergi även arbetsmarknadsutbildning.i5verigeidag finns cal^oo ungdomar under25årsomgenomförtgymnasietselprogram men som inte fått lärlingsplatser.oessa ungdomar visar ett tydligt intresse för teknikiallmänhet och elisynnerhet. Oen utbildning som ges vid gymnasiets nationella elprogram är inte tillräcklig för att arbeta med elnät, samtidigt så finns det ett omfattande behov av distributionselektriker. Arbetsmarknadsutbildning erbjuds för de som har gått gymnasieskolans Fl-och energiprogram, eller motsvarande utbildning. Fleverna omskolas till distributionselektriker.otbildningen visar mycket goda siffror avseende anställningsbarhet direkt efter utbildningen. svensk Fnergi tillhandahåller informationsmaterial och läromedel om el-och energibranschen, om olika utbildningsvägar och den bredd av yrken som väntar för de som är intresserade av teknik. VI arbetar med branschinitiativ som Ladda 5verige och Flsajten,men även med externa samarbeten och parter^allt för att skapa en attraktiv bild av en stark framtidsbransch, och sprida kunskap om el och elanvändning. Oitt drömjobb finnsienergibranschen:

5 5V5N5K5N15PGi Bilaga t^neroibranschens samhällsnytta ^nergibranschens samhällsnytta är självklar. 5nergibranschen har en central roll för människors vardag. 151 och värme är en förutsättning för en fungerande vardag. 5nergibranschen är därmed en viktig samhällsaktör och det är ett samhälleligt intresse att vi gemensamt klarar kommande utmaningar.oock vill vi särskilt betona betydelsen av vår infrastruktur och att kompetensförsörjningen säkras^det är även ett starkt samhällsintresse.vi ser idag vissa sektorer som är samhälleligt kritiska för att undanröja risken för samhällsstörningar.oessutom har Sverige ett energisystem som^klimatmässigtsett^är ett internationellt föredöme. 5nergibranschen är en viktig motoriarbetet med att förverkliga klimatmålenbåde nationellt och på 50-nivå. marschen ut ur oljesamhället möjliggjordes tack vare att fossila bränslen stegvis kunde elimineras både på el-och värmesidan. På elsidan tack vare tillkommande kärnkraftsel.l^å värmesidan tack vare värmepumpar och ökad satsning på inhemska biobränslen. Vi vet också av gjorda undersökningar att klimatutmaningen är en sådan sak som gör unga intresserade av ett framtida energiarbete. ^ ^ ^ e ^ m ^ ^ e ^ ^ ^ ^nergibranschens ekonomiska betydelse för statskassan har på senare år ökat. f statsbudgeten representerar skatter oeb avgifter från energisektorn ett belopp som torde närma sig 50 miljarder kr bara från el oeb värme. ^^oce^ta^^^^^s^^ Oe senaste tio åren har energibranschens massiva investeringsprogram medfört att energiinvesteringarna uthålligt ligger på nivån miljarder kr. 5nergibranschen svarar för cirka 40 procent av de samlade industriinvesteringarna just nu. Och trenden är stigande.