BRANSCHREKRYTERINGSSTUDIE 2014

Transkript

1 BRANSCHREKRYTERINGSSTUDIE 2014

2 OM RAPPORTEN Två huvudsyften: 1. Kartlägga branschens samlade rekryteringsbehov utifrån perspektiven kompetensnivå, region och energislag 2. Kartlägga förekomsten av kompetensförsörjningsfrämjande aktiviteter Målsättningen har varit att ta fram ett underlag som dels beskriver det totala kompetensnivåindelade rekryteringsbehovet och hur detta matchas i utbildningssystemet, samt möjliggöra prioritering av branschgemensamma aktiviteter.

3 ANTAL ANSTÄLLDA Fråga: Hur många anställda har er organisation totalt i Sverige? Antal anställda totalt inom gruppen Antal bolag inom gruppen anställda 88% anställda 9% max anställda 3% Summa: Medel: 231 Median: 40

4 VERKSAMHET & REGION Frågor: Inom vilka av dessa områden har din organisation verksamhet i Sverige? I vilka delar av Sverige har din organisation verksamhet? El-distribution 94% Götaland (södra Sverige) 57% Kraft/fjärrvärme 6 Vattenkraft 32% Svealand (Mellansverige) 37% Kärnkraft 4% Vindkraft 24% Norrland (norra Sverige) 25%

5 ÖVERSIKT: ARBETSPROCESS STEG 1: FRÅGEBATTERI STEG II: DATAINSAMLING STEG III ANALYS OCH SAMMANSTÄLLNING NÄR MAJ/JUNI JUN-SEP OKT HUR Möten i projektgruppen Framtagning av kompetensnivåer (Sv Energi) Förslag på enkätutformning (UB) Iterering Urvalsram från Sv Energi E-postenkät E-postpåminnelser (3 st) Manuella telefonpåminnelser Vägning av data utifrån antal representerade anställda Sammanställning av resultat

6 1. REKRYTERINGSBEHOV PÅ TOTAL NIVÅ 2. REKRYTERINGSBEHOV PER ENERGISLAG 3. AKTIVITETER 4. NYCKELRESULTAT

7 TYPFÖRETAGET RÄKNAR MED OFÖRÄNDAT PERSONALANTAL Fråga: Totalt sett, hur många tror du att ni kommer vara i er organisation om tre år? Ungefär lika många som idag 67% Fler än idag 19% 86% Färre än idag 13% Ingen uppfattning 1%

8 DE STÖRSTA FÖRETAGEN RÄKNAR MED FÄRRE ANSTÄLLDA Fråga: Totalt sett, hur många tror du att ni kommer vara i er organisation om tre år? Ungefär lika många som idag 33% 6 7 Fler än idag 19% 2 1 Färre än idag 2 67% Ingen uppfattning 1% anställda anställda max anställda

9 MÅNGA TEKNIKER OCH INGENJÖRER BERÄKNAS GÅ I PENSION Fråga: Ungefär hur många tekniker och ingenjörer beräknas gå i pension under kommande tre år, inom följande områden? El-distribution 561 st. Kraft/fjärrvärme 296 st. Vattenkraft 109 st. ~1099 st. Kärnkraft 114 st. Vindkraft 19 st. * Siffrorna är har justerats baserat på en prognos för de företag som inte har besvarat undersökningen

10 DE FLESTA SOM GÅR I PENSION KOMMER ATT BEHÖVA ERSÄTTAS Fråga: Hur stor del av individerna som går i pension räknar ni med att behöva ersätta? De flesta eller samtliga 7 Hälften 11% Få eller inga 18%

11 KOMPETENSNIVÅERNA SOM HAR ANVÄNTS I UNDERSÖKNINGEN 1. Kompetensnivå 1: Kräver i normalfallet en civilingenjör Rollerna kännetecknas av: Analys- och utvecklingsarbete som kräver hög akademisk kompetens. Rollerna har en relativt hög grad av ansvar och självständighet från start. T. ex: Nät- och kraftsystemsanalytiker, Projektledare (avancerad nivå) 2. Kompetensnivå 2: Kräver i normalfallet en högskole- eller civilingenjör Rollerna kännetecknas av: Analysarbete, dock på en något lägre nivå än kategori ett. Visst inslag av driftsfrågor. Krav på akademisk kompetens. Lägre grad av ansvar och självständighet än kategori ett. T. ex: Elkvalitetsanalytiker, Elnätsanalytiker, Underhållsanalytiker, Elnätsspecialist, Kontrollanläggningsingenjör, Utvecklingsingenjör 3. Kompetensnivå 3: Kräver i normalfallet en högskoleingenjör Rollerna kännetecknas av: Driftsfrågor frågor på avancerad nivå som kräver akademisk kompetens. T. ex: Planeringsingenjör, Driftingenjör, Anslutningsingenjör, Projektledare, övriga nivåer, Projektingenjör, Underhållsingenjör 4. Kompetensnivå 4: Kräver i normalfallet en yrkeshögskoletekniker eller en högskoletekniker Rollerna kännetecknas av: Driftsfrågor frågor som behöver specialiserad yrkeskompetens. Arbetsuppgiften kan vara av operativ eller annan t ex planerande karaktär. T. ex: Driftplanerare, Drifttekniker/driftmaskinist, Distributionstekniker, Projektör, Kontrollanläggningstekniker, Stationstekniker/maskinist, Beredare 5. Kompetensnivå 5: Kräver i normalfallet en yrkeshögskoletekniker eller en examen från gymnasiets specialinriktade program med särskild inriktning mot kraftproduktion/distribution Rollerna kännetecknas av: Operativa arbetsuppgifter som kräver särskild kompetens och färdigheter inom eldistribution/elproduktion. T. ex: Distributionselektriker, Ledningsmontör/anläggningsmontör, Stationsmontör, Vindkrafttekniker, Vattenkrafttekniker 6. Kompetensnivå 6: Kräver en yrkeshögskoletekniker eller en examen från gymnasiet övriga områden Rollerna kännetecknas av: Operativa arbetsuppgifter som kräver särskild kompetens och färdigheter inom annat område än eldistribution/elproduktion. T. ex: Styr- och reglertekniker, Underhållstekniker

12 REKRYTERINGSBEHOV TOTALT PER KOMPETENSNIVÅ* Fråga: Ungefär hur många tekniker och ingenjörer räknar ni med att behöva rekrytera inom respektive område under kommande tre år? Kompetensnivå 1: roller i som normalfallet kräver en civilingenjör 435 st. Kompetensnivå 2: roller som i normalfallet kräver civil- ELLER högskoleingenjör 595 st. Kompetensnivå 3: roller som i normalfallet kräver en högskoleingenjör Kompetensnivå 4: roller som i normalfallet kräver en yrkeshögskole- ELLER högskoletekniker Kompetensnivå 5: roller som i normalfallet kräver en yrkeshögskoletekniker eller gymnasieexamen med inriktning kraftdistribution Kompetensnivå 6: roller som i normalfallet kräver en yrkeshögskoletekniker eller gymnasieexamen 608 st. 402 st. 361 st. 228 st. ~2629 st. * Siffrorna är har justerats baserat på en prognos för de företag som inte har besvarat undersökningen

13 MAJORITETEN SER REKRYTERINGSSVÅRIGHETER Fråga: Totalt sett, hur lätt eller svårt tror du att ni kommer ha att rekrytera dessa individer? Mycket lätt 1% Ganska lätt 34% Ganska svårt 48% Mycket svårt 5% 53% Ingen uppfattning 13%

14 NÅGOT STÖRRE REKRYTERINGSSVÅRIGHETER BLAND BOLAG MED VERKSAMHET I SVEALAND Fråga: Totalt sett, hur lätt eller svårt tror du att ni kommer ha att rekrytera dessa individer? Mycket lätt 2% Ganska lätt 33% 31% 35% Ganska svårt 46% 49% 56% Mycket svårt 5% 3% 4% Ingen uppfattning 12% 11% 15% Götaland (södra Sverige) Svealand (Mellansverige) Norrland (norra Sverige)

15 YRKEN SOM UPPLEVS EXTRA SVÅRA ATT REKRYTERA Fråga: Finns det någon eller några yrkeskategorier som ni upplever som extra svåra att rekrytera inom? Beredare Driftingenjör Elnätsspecialist Projektledare (avancerad nivå) Distributionselektriker Projektingenjör Drifttekniker/driftmaskinist Vattenkrafttekniker Nät- och kraftsystemsanalytiker Styr- och reglertekniker Projektledare (övriga nivåer) Underhållsingenjör Projektör Planeringsingenjör Elnätsanalytiker Kontrollanläggningsingenjör Distributionstekniker Ledningsmontör/anläggningsmontör Elkvalitetsanalytiker Kontrollanläggningstekniker Stationsmontör Underhållsanalytiker Utvecklingsingenjör Driftplanerare Vindkrafttekniker Underhållstekniker Öppen annan Nej, ingen särskild 2% 2% 2% 1% 1% 1% 1% 1% 11% 11% 1 8% 7% 6% 6% 5% 4% 4% 4% 4% 15% 14% 13% 16% 17% 22% 25% 27% Exempel på svar: Automationsingenjörer Ekonomer Mek. konstruktör Miljöingenjör Elkraftingenjörer Dammsäkerhet Fjärrvärmekompetens

16 SÄRSKILDA ANLEDNINGAR TILL REKRYTERINGSVÅRIGHETER Fråga: Finns det någon särskild anledning till att dessa yrkeskategorier är extra svåra att rekrytera inom? Troligen ligger vårt rekryteringsområde för nära Storstockholm varför vi har svårt att locka denna kompetens att flytta. Praktisk erfarenhet saknas ofta, vilket gör att arbetsresultatet inte blir bra.. Erfarna resurser har oftast arbete vilket innebär att företag "slåss" om befintliga resurser det behövs en generationsväxling. Få utbildningar och redan existerande är inte speciellt flyttbenägna (kan också vara en fördel då man får behålla de man har... Geografisk svårt att hitta på de platser vi behöver. Speciellt Norr. Provare är det få på marknaden där många företag slåss om samma kompetens. Konkurrensen kring montörer är stor i vår region. Konsultbranschen är stor inom elsidan och de har i regel högre löner att erbjuda, dock inte samma övriga villkor. Driftingenjörer är ett bristyrke i vår region likaså avancerade projektledare.

17 1. REKRYTERINGSBEHOV PÅ TOTAL NIVÅ 2. REKRYTERINGSBEHOV PER ENERGISLAG 3. AKTIVITETER 4. NYCKELRESULTAT

18 REKRYTERINGSBEHOVEN VARIERAR INOM ENERGISLAGEN OCH REGIONALT Fråga: Ungefär hur många tekniker och ingenjörer beräknas gå i pension under kommande tre år, inom följande områden? El-distribution 845 st. Kraft/fjärrvärme Vattenkraft Kärnkraft 540 st. 271 st. 944 st. ~2657 st. Vindkraft 57 st. Götaland (södra Sverige) Svealand (Mellansverige) Norrland (norra Sverige) 1066 st st. 403 st. * Siffrorna är har justerats baserat på en prognos för de företag som inte har besvarat undersökningen

19 MINDRE BOLAG HAR FRÄMST BEHOV INOM EL-DISTRIBUTION Fråga: Ungefär hur många tekniker och ingenjörer räknar ni med att behöva rekrytera inom respektive område under kommande tre år? Andel av behov per storleksgrupp Totalsiffrorna: El-distribution Kraft/fjärrvärme 18% 17% 28% 27% 54% 67% El-distribution Kraft/fjärrvärme Vattenkraft 845 st. 540 st. 271 st. Vattenkraft 5% 9% 12% Kärnkraft Vindkraft 944 st. 57 st. Kärnkraft 6% 52% Summa 2657 st. Vindkraft 4% 2% anställda anställda max anställda Förklaringsexempel: 67 % av de minsta bolagens rekryteringsbehov finns inom el-distribution

20 STÖRRE BOLAG STÅR FÖR DE STÖRSTA BEHOVET INOM SAMTLIGA ENERGISLAG Fråga: Ungefär hur många tekniker och ingenjörer räknar ni med att behöva rekrytera inom respektive område under kommande tre år? Andel av behov per energislag och storleksgrupp Totalsiffrorna: El-distribution Kraft/fjärrvärme 26% 36% 38% 17% 28% 55% El-distribution Kraft/fjärrvärme Vattenkraft 845 st. 540 st. 271 st. Vattenkraft 6% 18% 76% Kärnkraft Vindkraft 944 st. 57 st. Kärnkraft 4% 96% Summa 2657 st. Vindkraft 2% 39% 59% anställda anställda max anställda Förklaringsexempel: 96 % av rekryteringsbehovet inom kärnkraft utgörs av stora bolag

21 EL-DISTRIBUTION

22 REKRYTERINGSBEHOV INOM EL-DISTRIBUTION* Fråga: Inom el-distribution, hur många tekniker och ingenjörer räknar ni med att behöva rekrytera inom följande kompetensnivåer under kommande tre år? Fråga: Inom el-distribution, hur skulle du säga att det totala rekryteringsbehovet kommande tre år fördelar sig? Kompetensnivå 1: 64 st. Kompetensnivå 2: 144 st. Kompetensnivå 3: 195 st. Kompetensnivå 4: 155 st. Kompetensnivå 5: 156 st. Kompetensnivå 6: 121 st. ~835 st. Götaland (södra Sverige) 33% 306 st. Svealand (Mellansverige) 46% 334 st. Norrland (norra Sverige) 21% 195 st. * Siffrorna är har justerats baserat på en prognos för bolag som inte har besvarat undersökningen

23 BOLAG VERKSAMMA INOM EL-DISTRIBUTION: YRKEN SOM UPPLEVS EXTRA SVÅRA ATT REKRYTERA Fråga: Finns det någon eller några yrkeskategorier som ni upplever som extra svåra att rekrytera inom? Beredare Driftingenjör Elnätsspecialist Projektledare (avancerad nivå) Distributionselektriker Projektingenjör Drifttekniker/driftmaskinist Vattenkrafttekniker Nät- och kraftsystemsanalytiker Styr- och reglertekniker Projektledare (övriga nivåer) Projektör Underhållsingenjör Planeringsingenjör Elnätsanalytiker Kontrollanläggningsingenjör Distributionstekniker Ledningsmontör/anläggningsmontör Elkvalitetsanalytiker Kontrollanläggningstekniker Stationsmontör Underhållsanalytiker Utvecklingsingenjör Driftplanerare Vindkrafttekniker Underhållstekniker 2% 2% 2% 1% 1% 1% 1% 1% 14% 14% 13% 11% 11% 1 9% 8% 7% 6% 6% 4% 4% 4% 4% 18% 23% 29%

24 KRAFT/FJÄRRVÄRME

25 REKRYTERINGSBEHOV INOM KRAFT/FJÄRRVÄRME* Fråga: Inom kraft/fjärrvärme, hur många tekniker och ingenjörer räknar ni med att behöva rekrytera inom följande kompetensnivåer under kommande tre år? Fråga: Inom kraft/fjärrvärme, hur skulle du säga att det totala rekryteringsbehovet kommande tre år fördelar sig? Kompetensnivå 1: Kompetensnivå 2: Kompetensnivå 3: Kompetensnivå 4: Kompetensnivå 5: Kompetensnivå 6: 73 st. 57 st. 172 st. 117 st. 84 st. 18 st. ~521 st. Götaland (södra Sverige) 36% 178 st. Svealand (Mellansverige) 58% 285 st. Norrland (norra Sverige) 6% 28 st. * Siffrorna är har justerats baserat på en prognos för bolag som inte har besvarat undersökningen

26 BOLAG VERKSAMMA INOM KRAFT/FJÄRRVÄRME: YRKEN SOM UPPLEVS EXTRA SVÅRA ATT REKRYTERA Fråga: Finns det någon eller några yrkeskategorier som ni upplever som extra svåra att rekrytera inom? Beredare Elnätsspecialist Driftingenjör Projektledare (avancerad nivå) Projektingenjör Drifttekniker/driftmaskinist Styr- och reglertekniker Distributionselektriker Vattenkrafttekniker Nät- och kraftsystemsanalytiker Underhållsingenjör Projektör Ledningsmontör/anläggningsmontör Projektledare (övriga nivåer) Planeringsingenjör Elnätsanalytiker Kontrollanläggningsingenjör Distributionstekniker Elkvalitetsanalytiker Kontrollanläggningstekniker Stationsmontör Underhållsanalytiker Utvecklingsingenjör Driftplanerare Vindkrafttekniker Underhållstekniker 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 3% 3% 3% 5% 5% 5% 7% 19% 17% 15% 14% 12% 12% 12% % 25% 24%

27 VATTENKRAFT

28 REKRYTERINGSBEHOV INOM VATTENKRAFT* Fråga: Inom vattenkraft, hur många tekniker och ingenjörer räknar ni med att behöva rekrytera inom följande kompetensnivåer under kommande tre år? Inom vattenkraft, hur skulle du säga att det totala rekryteringsbehovet kommande tre år fördelar sig? Kompetensnivå 1: 43 st. Kompetensnivå 2: 41 st. Kompetensnivå 3: 44 st. Kompetensnivå 4: 51 st. Kompetensnivå 5: 45 st. Kompetensnivå 6: 46 st. ~270 st. Götaland (södra Sverige) 8% 23 st. Svealand (Mellansverige) 38% 108 st. Norrland (norra Sverige) 53% 150 st. * Siffrorna är har justerats baserat på en prognos för bolag som inte har besvarat undersökningen

29 BOLAG VERKSAMMA INOM VATTENKRAFT: YRKEN SOM UPPLEVS EXTRA SVÅRA ATT REKRYTERA Fråga: Finns det någon eller några yrkeskategorier som ni upplever som extra svåra att rekrytera inom? Beredare Driftingenjör Elnätsspecialist Projektledare (avancerad nivå) Distributionselektriker Projektingenjör Drifttekniker/driftmaskinist Vattenkrafttekniker Nät- och kraftsystemsanalytiker Styr- och reglertekniker Projektledare (övriga nivåer) Underhållsingenjör Projektör Planeringsingenjör Elnätsanalytiker Kontrollanläggningsingenjör Distributionstekniker Ledningsmontör/anläggningsmontör Elkvalitetsanalytiker Kontrollanläggningstekniker Stationsmontör Underhållsanalytiker Utvecklingsingenjör Driftplanerare Vindkrafttekniker Underhållstekniker 4% 4% 4% 4% 4% 4% 4% 4% 4% 4% 7% 7% 11% 11% 15% 19% 19% 19% 19% 19% 26% % 37%

30 KÄRNKRAFT

31 REKRYTERINGSBEHOV INOM KÄRNKRAFT* Fråga: Inom kärnkraft, hur många tekniker och ingenjörer räknar ni med att behöva rekrytera inom följande kompetensnivåer under kommande tre år? Fråga: Inom kärnkraft, hur skulle du säga att det totala rekryteringsbehovet kommande tre år fördelar sig? Kompetensnivå 1: 241 st. Kompetensnivå 2: 346 st. Kompetensnivå 3: 187 st. Kompetensnivå 4: 69 st. Kompetensnivå 5: 68 st. Kompetensnivå 6: 33 st. ~944 st. Götaland (södra Sverige) 57% 538 st. Svealand (Mellansverige) 43% 400 st. Norrland (norra Sverige) 0 st. * Siffrorna är har justerats baserat på en prognos för bolag som inte har besvarat undersökningen

32 BOLAG VERKSAMMA INOM KÄRNKRAFT: YRKEN SOM UPPLEVS EXTRA SVÅRA ATT REKRYTERA Fråga: Finns det någon eller några yrkeskategorier som ni upplever som extra svåra att rekrytera inom? Beredare Driftingenjör Elnätsspecialist Projektledare (avancerad nivå) Distributionselektriker Projektingenjör Drifttekniker/driftmaskinist Vattenkrafttekniker Nät- och kraftsystemsanalytiker Styr- och reglertekniker Projektledare (övriga nivåer) Underhållsingenjör Projektör Planeringsingenjör Elnätsanalytiker Kontrollanläggningsingenjör Distributionstekniker Ledningsmontör/anläggningsmontör Elkvalitetsanalytiker Kontrollanläggningstekniker Stationsmontör Underhållsanalytiker Utvecklingsingenjör Driftplanerare Vindkrafttekniker Underhållstekniker 25% 25% 25% 25% 25% 25% 25% 25% 5 5

33 VINDKRAFT

34 REKRYTERINGSBEHOV INOM VINDKRAFT Fråga: Inom vindkraft, hur många tekniker och ingenjörer räknar ni med att behöva rekrytera inom följande kompetensnivåer under kommande tre år? Fråga: Inom vindkraft, hur skulle du säga att det totala rekryteringsbehovet kommande tre år fördelar sig? Kompetensnivå 1: 15 st. Kompetensnivå 2: 7 st. Kompetensnivå 3: 10 st. Kompetensnivå 4: 10 st. Kompetensnivå 5: 8 st. Kompetensnivå 6: 9 st. ~59 st. Götaland (södra Sverige) 32% 20 st. Svealand (Mellansverige) 19% 12 st. Norrland (norra Sverige) 49% 30 st. * Siffrorna är har justerats baserat på en prognos för bolag som inte har besvarat undersökningen

35 BOLAG VERKSAMMA INOM VINDKRAFT: YRKEN SOM UPPLEVS EXTRA SVÅRA ATT REKRYTERA Fråga: Finns det någon eller några yrkeskategorier som ni upplever som extra svåra att rekrytera inom? Beredare Driftingenjör Elnätsspecialist Projektledare (avancerad nivå) Distributionselektriker Projektingenjör Drifttekniker/driftmaskinist Vattenkrafttekniker Nät- och kraftsystemsanalytiker Styr- och reglertekniker Projektledare (övriga nivåer) Underhållsingenjör Projektör Planeringsingenjör Elnätsanalytiker Kontrollanläggningsingenjör Distributionstekniker Ledningsmontör/anläggningsmontör Elkvalitetsanalytiker Kontrollanläggningstekniker Stationsmontör Underhållsanalytiker Utvecklingsingenjör Driftplanerare Vindkrafttekniker Underhållstekniker 5% 5% 5% 5% 5% 5% 5% % 14% 14% 14% 19% 19% 29% 29%

36 1. REKRYTERINGSBEHOV PÅ TOTAL NIVÅ 2. REKRYTERINGSBEHOV PER ENERGISLAG 3. AKTIVITETER 4. NYCKELRESULTAT

37 FÅ FÖRETAG HAR EN STRUKTURERAD PLAN FÖR REKRYTERING Frågor: Se nedan Har din organisation en strukturerad plan (jmf. strategic workforce plan) för hur ni på ett systematiskt sätt ska tillgodose ert rekryteringsbehov under kommande år? Hur långt fram i tiden sträcker sig denna? 1 år eller kortare 6% 2% 1-3 år 39% år 33% 68% 5-10 år 12% Längre än 10 år 6% Ja Nej Vet inte Vet inte 3%

38 MÅNGA FÖRETAG BEDRIVER AKTIVITETER Frågor: Se nedan Bedriver din organisation någon form av marknadsföring eller andra publika aktiviteter för att trygga er långsiktiga kompetensförsörjning? Genomför din organisation några former av aktiviteter eller engagemang riktade mot utbildningssystemet? 3% 43% 41% 55% 59% Ja Nej Vet inte Ja Nej

39 MARKNADSFÖRING I KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSSYFTE VANLIGARE BLAND STÖRRE FÖRETAG Fråga: Bedriver din organisation någon form av marknadsföring eller andra publika aktiviteter för att trygga er långsiktiga kompetensförsörjning? 37% Ja Nej 1 Vet inte 3% anställda anställda max anställda

40 SAMMA TENDENS I FRÅGA OM UTBILDNINGSENGAGEMANG Fråga: Genomför din organisation några former av aktiviteter eller engagemang riktade mot utbildningssystemet? 55% Ja % Nej 1 Vet inte anställda anställda max anställda

41 AKTIVITETERNA RIKTAS FRÄMST MOT GYMNASIUM OCH UPPÅT Fråga: Mot vilka delar av utbildningssystemet är dessa aktiviteter/engagemang riktade? Förskola 4% Låg/mellanstadium 4 Högstadium 49% Gymnasium 84% Yrkeshögskolan 64% Högskola/Universitet 6 Osäker/vet ej 2%

42 EXEMPEL PÅ AKTIVITETER SOM FUNGERAT BRA Fråga: Kan du ge exempel på aktiviteter ni själva genomfört för att trygga er långsiktiga kompetensförsörjning som du tycker fungerat bra, och i sådant fall varför? Ta emot sommarjobbare, Vara med på lokala rekryteringsmässor, synas positivt i media och på sociala medier. Positiv inställning till företaget ger fördelar i rekryteringar. Kommunen har utsett en grupp med medarbetare som ska arbeta med strategisk kompetensförsörjning, där vi deltar. Aktiviteter är bl a att anordna informationsmöten på skolor (från förskola till universitet) och informera om vilka yrkesgrupper som behöver utbildad personal på sikt. Vi jobbar aktivt med frågorna och har även ett ungdomsråd bestående av 6 ungdomar som är ute i bl.a. skolorna. Samverkan med gymnasieskolan om utbildningen inom El- och energiprogrammet. Samverkan med högskolan om utbildning och forskning inom el- och energiteknik. Vi kan bidra med nödvändigt praktiskt kunnande, tillgång till anläggningar och relevanta problemställningar till utbildning och forskning. Tillsammans med andra företag i regionen har vi tillsammans med en skola startat en Driftteknikerutbildning. Feriejobb, jobbskuggning, lärarfortbildning, kontakter med SYV-ledare, studiebesök.

43 EXEMPEL PÅ AKTIVITETER SOM FUNGERAT MINDRE BRA Fråga: Kan du ge exempel på aktiviteter ni själva genomfört för att trygga er långsiktiga kompetensförsörjning som du tycker fungerat mindre bra, och i sådant fall varför? Vi har deltagit i olika utbildningsmässor t.ex. på Uniaden, men vi känner att dessa ger minst. Vi får visa upp oss, men de flesta som besöker dessa är främst ute efter exjobb och det har vi varit dåliga på att erbjuda hittills. Tidigare när vi tog emot sommarjobbare så hade vi inte den genomtänkta organisation som vi har i dag och då var det inte ett bra sätt att visa upp vår verksamhet. Detta har vi åt gärdat under senare år. En stor organisation, där många gör bra saker, men att vi inte får en bra överblick på vad varje ao/db och/eller HR gör, vi måste sammanfoga alla aktiviteter systematiskt. Olika former av samarbeten med skolor ger inte den effekt som man skulle vilja. Om det blir lyckat eller inte beror mkt på läraren och lärarens förmåga att väva in "fadderföretagets" verksamhet i kursplanen. Det intresset eller kunskapen finns inte generellt inom lärarkåren. Svårt att ta sig in i grundskolan. Många tidningar som ringer angående rekryteringsbilagor odyl. väldigt dyra annonser som ger lite. Att ta emot prao-elever som inte aktivt sökt sig till oss och är oengagerade, det blir aldrig bra utfall. Att sätta in dyra annonser i tidningar utan riktigt budskap. Kontakterna med skolorna är ganska bristfälligt. Ofta inget intresse från skolledningen.

44 VAD BORDE GÖRAS CENTRALT I BRANSCHEN? Fråga: Finns det något du tycker borde göras centralt i branschen för att öka ungas intresse för att jobba inom den? I så fall vad? Berätta om bredden av intressanta jobb som finns i branschen och vilken nytta för människor energibranschen åstadkommer Arbeta med mellan och högstadiet inför gymnasieval. Anordna tekniktävlingar för elever. Anordna seminarium och studiebesök för lärare och elever. Ja, finnas i de forum ungdomar uppehåller sig, ex sociala medier, skolor. Med kampanj och tävling. Kunna beskriva vad som väntar i ett arbete som till exempel ingenjör. Börja mycket lägre ner i åldern med utbildningsinsatser för barn - studiebesök, spel etc. Skapa intresse för teknik och naturvetenskap under årskurser 4-6 så att fler av de bästa förmågorna väljer utbildningar som i någon mening är relevanta för energibranschen. Behöver inte vara som tekniker. Exempelvis kan en ekonom/jurist på Energimarknadsinspektionen som har goda insikter om naturlagar och teknik göra större nytta än mångdubbelt fler ingenjörer ute på energibolagen.. Vara mer aktiva på gymnasienivå. Påverka rektorer, lärare och syokonsulenter. De är de som har en påverkan på vad ungdomarna kommer att välja i framtiden. Ge en bättre bild av vår bransch, inte minst utvecklingsmöjligheterna

45 1. REKRYTERINGSBEHOV PÅ TOTAL NIVÅ 2. REKRYTERINGSBEHOV PER ENERGISLAG 3. AKTIVITETER 4. NYCKELRESULTAT

46 NYCKELRESULTAT Det totala rekryteringsbehovet av tekniker och ingenjörer kommande tre år uppgår till drygt 2600 personer. De största rekryteringsbehoven återfinns inom kärnkraft (drygt 900 pers.) samt el-distribution (drygt 800 pers.). Behoven skiljer sig även geografiskt mellan de olika energislagen. Rekryteringsbehovet är relativt jämnt fördelat över de sex olika kompetensnivåerna, där roller som i normalfallet kräver högskoleingenjörer är enskilt vanligast. Kompetensnivåerna skiljer sig dock mellan energislagen, där kärnkraften har det främsta behovet av högutbildad arbetskraft. Rekryteringsbehovet handlar främst om ersättningsrekryteringar två tredjedelar av företagen förutspår ett oförändrat antal anställda på tre års sikt. Över hälften av företagen tror att de kommer att få ganska eller mycket svårt att genomföra de planerade rekryteringarna. De enskilda roller som bedöms svårast att tillsätta är beredare, driftsingenjör samt projektledare på avancerad nivå. Tre av tio företag har en strukturerad plan för hur rekryteringsbehovet ska tillgodoses. Sex av tio företag bedriver någon form av aktiviteter riktade mot individer i utbildningssystemet. I typfallet är dessa riktade mot gymnasiet och högre utbildning.

47 VAD ÄR DET SVÅRASTE MED ATT VARA UNG? - Att man gör val som inte verkar spela så stor roll men som i slutändan visade sig vara viktiga och som man får leva med resten av livet. Engagerade Emil, 17 år Att det finns så mycket valmöjligheter. Man vet inte vad man själv vill, men alla runt om en försöker trycka på en sina åsikter om hur man ska vara. - Alternativa Alice, 15 år Ungdomsbarometern AB (c) 2014 Samtliga resultat och slutsatser häri presenterade är copyrightskyddade och får ej spridas externt utan Ungdomsbarometerns skriftliga tillåtelse.

48 HUR MÅNGA YRKEN FINNS DET I SVERIGE 8453 Statistiska centralbyråns standard för svensk yrkesklassificering. Ungdomsbarometern AB (c) 2013 Samtliga resultat och slutsatser häri presenterade är copyrightskyddade och får ej spridas externt utan Ungdomsbarometerns skriftliga tillåtelse.

49 UNGAS SYN PÅ ARBETSLIVET Pensionsålder: 65 år Etableringsålder: 28 år 3 år = tid hos första arbetsgivare Ungdomsbarometern AB (c) 2013 Samtliga resultat och slutsatser häri presenterade är copyrightskyddade och får ej spridas externt utan Ungdomsbarometerns skriftliga tillåtelse.

50 Erik Arroy Meike Büscher