Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Bättre och tydligare reglering av elnätsföretagens intäktsramar

Transkript

1 SVENSK ENERGI Nät Anders Pettersson , YTTRANDE 1 (5) Datum Beteckning /2014 n.reqistrator@ reqerinqskansliet.se jan-olof.lundgren@regeringskansliet.se Dnr: 2014/1645/E Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Bättre och tydligare reglering av elnätsföretagens intäktsramar Övergripande synpunkter Svensk Energi anser att Energimarknadsinspektionens rapport inte alls ger tillräckligt underlag för beslut om att förändra metoden för beräkning av elnätsföretagens intäktsramar. I rapporten saknas genomarbetade analyser av konsekvenserna för olika kundkategorier och elnätsföretag med skilda förutsättningar. Konsekvenserna för elnätsföretag med äldre elnät såväl som för de som har yngre elnät behöver beskrivas. Hur påverkas exempelvis ett elnätsföretag med ett väl fungerande äldre elnät? Kommer det att kunna finansiera förnyelseinvesteringar när dessa blir nödvändiga i framtiden? Det är väsentligt att utformningen av reglermodellen görs utifrån en välgrundad analys av vad samhället vill uppnå med regleringen. Att ta fram en ny, i grunden förändrad, modell och kvalitetssäkra den är, enligt vår bedömning, inte möjligt till nästa reglerperiod. Ei skriver i rapporten att de, på grund av den korta tid som stod till förfogande när den nuvarande reglermodellen utformades, gjorde felaktiga vägval. Tiden för att nu utforma en reglermodell till nästa reglerperiod är väsentligt mycket kortare än den tid som stod till förfogande då. Ett fåtal månader nu jämfört med flera år när den nuvarande modellen togs fram. I propositionen anges att väsentliga delar av regleringen ska fastställas i förordning. En viktig del av regleringen är hur åldersbestämning ska göras och bör därför regleras i förordning, inte i föreskrift. Helhetssyn på regleringen behövs När en del av regleringen ändras behöver helheten analyseras. Någon analys av hur exempelvis kvalitetsregleringen slår vid ett byte av metod har Ei inte beskrivit i rapporten. Som närmare utvecklas nedan är åldersbestämning av elnäten ett omfattande arbete. Hur omfattande det blir beror på vilka regler som styr hur detaljerad Svensk Energi Stockholm Besöksadress Olof Palmes gata 31 Tel Fax Org.nr Säte Stockholm kontaktaoss svenskenergi.se

2 SVENSk ENERGI 2(5^ den ska vara. En helhetssyn pa hur riktiga samhällsekonomiska incitament för att behålla väl fungerande anläggningar ska ges och hur åldersbestämning av elnäten ska göras är väsentlig. långsiktigt hållbara Oetärväsentligtattgenomgripandeförändringarav reglermodellen görs utifrån en välgrundad analys av vad samhället vill uppnå med regleringen. Få kort sikt och på lång sikt. Och att dessa mål tydligt formuleras. Otifrån dessa mål kan sedan en metod för att beräkna intäktsramar tas fram. För att alla aspekter ska kunna tas med vid utformningen av modellen är det väsentligt att arbetet görs på ett sådant sätt att alla intressenter,däribland kunder och elnätsföretag ges möjlighet att delta. Svensk Energi anser att regleringen ska se till att kunderna får en hög leveranskvalitet och betalar ett rimligt pris för detta. Regleringen ska också ge elnätsföretagen incitament att agera samhällsekonomisk riktigt. Att ta fram en ny,igrunden förändrad,modell och kvalitetssäkra den är, enligt vår bedömning, inte möjligt till nästa reglerperiod. Erfarenheterna från tidigare modeller för att beräkna intäktsramarvlsar att det är svårt att undvika misstag. Oet visar såväl nätnyttomodellen som nuvarande reglermodell. För båda dessa modeller har Nätmyndigheten tvingats rätta felaktigheter när modellerna granskats noggrannare. Svensk Energi anser att arbetet med att utveckla elnätsregleringen nu bör fokusera på två utvecklingsprojekt. Oet ena projektet är långsiktig och ska tydligt formulera målen med regleringen och ta fram en modell som kan användas från och med reglerperioden 2020 ^ 202^5.Oen reglermodellen måste utformas så att den sedan kan utvecklasitakt med att erfarenheter vinns och det blir möjligt att få mer och bättre underlag för beräkningarna. Oet andra projektet är att modifiera den nuvarande reglermodellen så att den ger ett för både kunder och elnätsföretag acceptabelt resultat för reglerperiod ^. r^öttsiigo aspekter Energimarknadsinspektionen har endast gjort en mycket summarisk analys av konsekvenserna av att byta från en real annuitet till en real linjär metod för att beräkna kapitalkostnader.fsamband med regeringens förslag till förordning om fastställande av intäktsram enligt naturgaslagen fn201^b^^75/rs^ lämnade Svvedgas in ett rättsutlåtande från professor karin Ahman som belvste denna fråga ur ett konstitutionellt perspektiv. Vad som anfördesidet utlåtandet har relevans även för nu föreslagna regeländringar. Oärutöver kan varligare synpunkter anföras såvitt avser de rättsliga begränsningar som föreligger för Energimarknadsinspektionen att ändra modell för beräkning av intäktsramar. Invändningar kan resas mot de föreslagna regeländringarna mot bakgrund av E0:s allmänna rättsprinciper till skvdd för berättigade förväntningar,likabehandling,proportionalitet och transparens. Oe ständiga förändringarna av modellen innebär exempelvis att

3 SVFNSkFNFROf 3(5^ regleringen bristeritransparensoch förutsebarhet.oe konsekvenser som elnätsföretagen drabbas av till följd av de föreslagna ändringarna framstår vidare som oproportionerliga. Svensk Fnergi avser att inom kort inkomma med ett rättsutlåtande som belyser dessa frågor från Jane Reichel,professor! förvaltningsrätt vid Uppsala universitet. Vidare finns andra rättsliga aspekter att beakta. Oe föreslagna förändringarna är på förordningsnivå. Om dessa genomförs skulle en situation kunna uppkomma som innebär att de intäktsramar som bedömdes som skäliga före förändringarna inte längre anses skäliga,trots att den överordande regelni5 kapo^ellagen inte ändrats.fn rättslig analvsavivilken mån detta är lämpligt saknasirapporten. ^idersbestån^ning av einåten innebär ett on^f^ Fi bar endast översiktligt beskrivit hur en real linjär modell ska fungera. För att den ska vara praktisk användbar måste alla detaljerimodellen beskrivas. Som exempel kan nämnas att åldersbestämningen av elnäten innebär ett omfattande ocb tidskrävande arbete. För att det ska kunna göras måste tydliga detaljerade regier för bur den ska göras finnas framme. Anläggningar förnyas delvis. Hur ska exempelvis en ledning där ett antal stolpar bytts ut åldersbestämmas? Ftt annat exempel där hjälpregler för åldersbestämning bebövs är datorsystem som delvis uppgraderas med nya programversioner. Svårigheterna med att bestämma åldern på elnäten beskrivsifnerginätsutredningen ( :^. Till skillnad från gasnäten, som byggdes ut under en relativt kort tid, bar elnäten successivt byggts ut under mer än 100 år.åldersbestämningen blir därför betydligt svårare än för gasnäten. Fi:5 förslag till förordningstext om en revideringskomponent som ska säkerställa en viss ersättning även efter den regulatoriska livslängden är otydlig ocb bör om den ska finnas kvarförtydligas.oet framgår inte vad som avses med en fast andel när en anläggningsdel är mellan 40 ocb 50 år. Oet förslag till hantering av anläggningar som uppnått sin reglermässiga avskrivningstid som finnslrapporten,torde innebära att åldersbestämningen måste göras mycket detaljerat. Fn avvägning mellan arbetsinsatsen som krävs och nyttan av detaljerad åldersbestämning behöver göras. Svensk Fnergi anser att regler för såväl den reglermässiga avskrivningstiden som regler för hur åldersbestämning ska göras bör bestämmasiförordning. Fnbjälpregel för hur anläggningsdelar som inte kan åldersbestämmas ska hanteras behövs också. Oen bör utformas så att det inte blir bättre att sakna kunskap om en anläggningsdels ålder jämfört med att veta den. Regel bör utformas så att inga anläggningsdelar anses vara äldre än hjälpregelns "golv" för ålder. Hantering av inde^ Flurförändringariprislägetmedindexskahanterasiregleringen påverkar intäktsramarna och förutsägbarheteniinte oväsentlig utsträckning.svensk Fnergi anseriförsta hand att indexfrågan bör kunna prövasidomstol.landra hand anser Svensk Fnergi att alla index som används för elnätsregleringen

4 SVENSKENEN ^ ska angesiförordning,som fallet är med det index som används för beräkningen av kapitalbasen. Oet är däremot mindre lämpligt att delegera frågan till Ei.Ide pågående domstolsprocesserna haräven indexfrågan tagits upp. Svensk Energi hari samband med domstolsprocessen inhämtat synpunkter på index från prof. Thorburn ocb Lyberg.Oe anser att Ei:s metod för index är felaktig. Se bifogat sakkunnigutlåtande. rôrrirneotarertill5oergirnarkriadsirispektioo analys^ slutsatser o^h förslag Kr^full^kv^lit^t5r^l^rin^ Ei anser att en starkare kvalitetsreglering inte kan kompensera för dessa påstådda bristerireglermodellen vad gäller incitament att investera. Svensk Energi anser att regleringen ska utgå från ett kundperspektiv vilket innebär att kvaliteten på elleveransen är av större vikt än bur elnätsföretagen gör för att uppnå kvaliteten. Oet lokala elnätsföretaget kan bäst avgöra vad som är lämpligastivarje område.exempelvis avgöra om reinvestering eller livstidsförlängning av en anläggningsdel är lämpligast. Ei bar redan tagit fram förslag på bur kvaliteten ska kunna spela en större roll iregleringen än tidigare.istället för att som nu elnätsföretagen mäts mot sin historiska kvalitet ska enligt Ei:s förslag en normkvalitet användas. Oe elnätsförefag som historiskt sett har en bättre kvalitet än normen ska dock även fortsättningsvis jämföras med sin historiska kvalitet medan de elnätsföretag som haft en sämre kvalitet än normen ska jämföras med normen. Få så vis får alla elnätsföretag kraftfulla incitament att hålla en hög kvalitet.vidare innebär Ei:s tidigare framlagda förslag att ytterligare ett mått på kvaliteten ska tas fram som mäter bur stor andel av kunderna som drabbas av många avbrott. Oetta mått ska också påverka intäktsramens storlek. Vilket innebär en ytterligare skärpt kvalitetsreglering. Hur kvalitetsregleringen ska påverka intäktsramen när en real linjär metod för att beräkna kapitalkostnaderna används har Ei inte beskrivit, konsekvenserna torde bli att ju äldre elnätet är desto mindre kraftfull blir påverkan av kvalitetsbrister. Ju äldre näten är desto lägre blir kapitalbasen och därmed avkastningen som begränsar hur stor påverkan kvalitetsregleringen får ha. 2torînv^5t^rm^ri^lnätô Ei anser att den nuvarande modellen hämmar förnyelsen av den viktiga infrastruktur som elnäten utgör. Svensk Energi konstaterar att investeringstakfenielnäten har varit hög och att planerade investeringar också ligger på en hög nivå. Vilket tyder på att regleringen inte hämmar investeringarna. ^^r^ririuit^tsrnocl^l^rikosto^cist^ckriiit^? Ei anser att det faktum att landets elnätsföretag inte är likadana gör att det blir betydande problem med att tillämpa en real annuitetsmodell. Oen påstås kunna ge upphov till bristande kostnadstäckning. På vilket sätt en real linjär

5 SVENSkENEROf 5(5) modell för beräkning av kapitalkostnader skulle förbättra kostnadstäckningen framgår Inte av EAs rapport. ^r^oriol^5rrto^ii^5tör^^ linjär modell? El anför att en vidareutveckling av metoden med real annultet ger uppbov till svårlgbeterldomstolsprocesser.svensk Energi delar Inte den uppfattningen, Tvärtom klargör den pågående domstolsprocessen bur en real annultetsmodell ska tillämpas. Kor^kv^n^rf^örkuod^rr^ El konstaterar,mycket riktigt, att ett metodbyte medför konsekvenser för kundkollektlvet. El bedömer att dessa effekter blir marginella utan att, på något vls,vlsa bur de kommer fram till den slutsatsen. En analys av konsekvenserna för kunderna ska Innebålla Infe bara en analys av de ekonomiska konsekvenserna utan även bur leveranskvallteten kan komma att utvecklas. Flooscl^ tillräcklig rri^ El bedömer att den tid som återstår ärtlllräckllg för att regeringen ska kunna fatta beslut om en ändrad förordning till nästa reglerperiod men betonar samtidigt vikten av att regeringen skyndsamt bör fatta beslutet. El skriverirapporten att de,på grund av den korta tid som stod till förfogande när den nuvarande reglermodellen utformades, gjorde felaktiga vägval. Tiden för att utforma en reglermodell till nästa reglerperiod är väsentligt mycket kortare än den tid som stod till förfogande då, ett fåtal månaderjämfört med flera år. Svensk Energi befarar att tiden för att elnätsföretagen ska kunna genomföra det omfattande arbete som en förändrad reglermodell medför är för kort. (Svensk Energi Verkställand e direktör Anders Pettersson

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15