Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar

Transkript

1 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar R 2009:5 ISSN X

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar - R 2009:5 Förord Organiska tennföreningar är kända för att vara effektiva substanser mot påväxtorganismer och har används i båtbottenfärger sedan 60-talet. Dessvärre är de extremt toxiska för många marina organismer bland annat mollusker, hos vilka de kan ge upphov till störningar i hormonbalansen. Dessa störningar kan hos Gastropoda (framgälade) snäckor framkalla bildningar av hanliga könskaraktärer hos honorna. För att skydda grunda kustområden från kontaminering förbjöds nymålning med båtbottenfärger innehållande den organiska tennföreningen tributyltenn (TBT) på båtar under 25 m i Sverige Sedan 1993 har användandet av TBT-haltig färg på sådana båtar varit totalförbjuden, vilket innebär att sådan färg måste skrapas bort eller målas över så att inget läckage till omgivningen kan ske. Dessvärre påverkar dessa ämnen fortfarande miljön negativt då de ofta förekommer i stora halter i bottensedimenten, framförallt i hamnar och marinor. Fysisk omröring av sedimenten, orsakad av exempelvis båttrafik, ökar spridningen markant. Likaså innebär underhållsmuddringar i hamnar och marinor ett stort problem till följd av kraftigt TBT-förorenade sediment. Båtuppläggningsplatser kan vara en ytterligare källa till kontaminering av den marina miljön. Här har skroven blästrats, skrapats och målats i årtionden med färg innehållande giftiga tennföreningar. Få båtuppläggningsplatser har en spolplatta där färgspill och slipdamm tas om hand utan detta sköljs bland annat med regnvatten ned i hamnbassängerna. Syftet med denna studie är att undersöka om det förekommer fysiska förändringar hos nätsnäckor, så kallad imposex, som tyder på påverkan av TBT samt i ett senare skede se om installation av spolplattor vid undersökta marinor leder till minskad förekomst av imposex. Marina Magnusson på Marine Monitoring vid Kristineberg AB har utfört undersökningen och författat denna rapport. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

4 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar - R 2009:5 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Metoder och genomförande 6 Resultat 7 Slutsatser 12 Källförteckning 13 Referenser 13 Bilageförteckning: Bilaga 1 Appendix 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar - R 2009:5 Sammanfattning Marine Monitoring vid Kristineberg har på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun analyserat nätsnäckor från 7 olika marinor med avseende på förekomst av imposex som en effekt av exponering av organiska tennföreningar. Effekter sågs vid alla marinorna och utifrån ett danskt klassificeringssystem som är kalibrerat mot EUs vattendirektiv så klassas 5 marinor som otillfredsställande och övriga två som måttliga. Enligt vattendirektivet bör åtgärder sättas in om ett område har en klassning sämre än god. Vid en uppföljning av denhär studien i syfte att undersöka huruvida installation av spolplattor har en positiv effekt på miljön med avseende på TBT är vår rekommendation att alla lokaler följs upp men också att avfallet från plattan analyseras med avseende på TBT. Det kan också vara en god ide att analysera halten av organiska tennföreningar i sedimenten innan och efter att spolplattorna har tagits i bruk. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

6 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar - R 2009:5 Bakgrund Organiska tennföreningar är kända för att vara effektiva substanser mot påväxtorganismer och har används i båtbottenfärger sedan 60-talet (Bennett, 1996). Dessvärre är de extremt toxiska för många marina organismer bland annat mollusker, hos vilka de kan ge upphov till störningar i hormonbalansen (Müller et al. 1989; Stewart et al. 1992). Dessa störningar kan hos Gastropoda (framgälade) snäckor framkalla bildningar av hanliga könskaraktärer hos honorna, såsom penis och sädesledare. Trolig förklaring till detta är enligt Joosse (1983) och Oehlmann et al (1993), att hormonbalansen störs. Detta beror på att tributyltenn (TBT) liknar det hanliga könshormonet testosteron och kan därmed inducera bildningar av hanliga könskaraktärer hos honor. Detta fenomen kallas för imposex och är oåterkalleligt. Känsligheten för organiska tennföreningar varierar hos olika arter och därmed kan graden av imposex också variera. Vanligtvis utvecklar honorna en pseudopenis och en sädesledare i motsvarande område som hanen har sin penis. Vissa studier tyder på att det finns ett strikt samband mellan graden av imposex och nivån av TBT-exponering (Matthiessen P and Gibbs, 1998). Hos en del arter, till exempel purpursnäckan, kan imposex leda till att honorna blir sterila med utrotning av lokala populationer som följd. Organiska tennföreningar kan även ge andra skador än imposex, exempelvis tros användningen av TBT vara en direkt orsak till att ostronodlingar i västra Frankrike (Alzieu, 1991) och i södra England (Dyrynda, 1992) nästan kollapsade på 80-talet. Först med att införa förbud mot båtbottenfärger innehållande organiska tennföreningar var Frankrike (1982) och England (1987), 1989 följde Sverige och Norge efter. Användandet av båtbottenfärger innehållande TBT blev förbjudet på båtar under 25 m, detta för att skydda grunda kustområden från kontaminering. Den 5 oktober 2001 antog den internationella sjöfartsorganisationen (IMO) en juridiskt bindande internationell konvention om kontroll av skadliga antifoulingsystem på fartyg (AFS-konventionen). Konventionen beslutade om ett internationellt förbud mot påmålning av tennorganiska föreningar (TBT) som fungerar som biocider i antifoulingsystem på fartyg från och med den 1 januari 2003, och ett totalförbud mot förekomsten av sådana tennorganiska föreningar på fartyg från och med den 1 januari Även om användandet av TBT är förbjudet kommer ämnet även fortsättningsvis att påverka miljön. Organiska tennföreningar binds starkt till partiklar i vattenmassan och till bottensedimenten och förekommer ofta i stora halter i framförallt hamnar och marinor (Cato, 2003 a, 2003 b, in prep). Fysisk omröring av sedimenten, orsakad av exempelvis båttrafik, ökar spridningen markant. Likaså innebär underhållsmuddringar i hamnar och marinor ett stort problem till följd av kraftigt TBT-förorenade sediment. Båtuppläggningsplatser kan vara en ytterligare källa till kontaminering av den marina miljön. Här har skroven blästrats, skrapats och målats i årtionden med färg innehållande giftiga tennföreningar. Få båtuppläggningsplatser har en spolplatta där färgspill och slipdamm tas om hand utan detta sköljs bland annat med regnvatten ned i 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 Biologisk effektövervakning av imposex hos nätsnäckor i småbåtshamnar - R 2009:5 hamnbassängerna. Samuelsson (2006) visade att båtupptag kan miljöanpassas och att en spolplatta med slamavskiljare har en betydande reningseffekt. Vid val av lokaler för denna studie har utgångspunkten varit att undersöka nätsnäckor i anslutning till ett urval småbåtshamnar som i nuläget saknar spolplatta med reningsanläggning men som har krav på installation av detta (Figur 1). Det finns ingen anledning att tro att dessa hamnar skulle skilja sig från övriga småbåtshamnar av samma storlek när det gäller TBT-halter i sedimenten, men av praktiska skäl kunde inte alla hamnar undersökas. Syftet med denna studie är att undersöka om det förekommer fysiska förändringar hos nätsnäckor som tyder på påverkan av den organiska tennföreningen tributyltenn (TBT) samt i ett senare skedde se om installation av spolplattor leder till minskad förekomst av imposex hos nätsnäckor. Göteborgs Stad, stadsbyggnadskontoret Figur 1. Flygfoto över inloppet till Göteborg samt skärgården i vilket nationella stationer och lokaler provtagna inom denna studie är markerade. Faktaruta Tributyltenn (TBT) TBT är en organisk metallförening med tre butylkedjor (C 4 H 9 ) som är bundna till en tennatom (Sn). Under gynnsamma syrerika förhållanden bryts föreningen ned till det mindre giftiga dibutyltenn (DBT) med två butylkedjor och vidare till monobutyltenn (MBT) med en butylkedja och slutligen till fria tennjoner (Sn 4+ ). Under syrefria förhållanden, till exempel i sediment eller på platser med syrefritt bottenvatten, sker i stort sett ingen nedbrytning alls utan i dessa fall handlar det om halveringstider på många, många år. Sedimenten fungerar därför som en depå från vilka TBT åter kan frigöras. TBT-förorenade sediment kan därför under mycket lång tid utgöra en sekundär källa utöver den primära källan som idag främst är båtbottenfärger. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

8 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar - R 2009:5 Metod och genomförande Undersökningen av förekomst av imposex hos nätsnäckan Nassarius Nitidus i utvalda småbåtshamnar i Göteborgs kommun utfördes enligt standardmetodik för imposex rekommenderad av OSPAR, Guidelines for contaminant-specific biological effects monitoring (TBT-specific biological effects monitoring) (OSPAR, 2003). Imposex innebär en gradvis utveckling av pseudopenis och sädesledare hos honor tillföljd av exponering av organiska tennföreningar. Nätsnäckan Nassarius nitidus användes som indikatorart och parameter som analyserades var Vas Deferens Sequence Index (VDSI). Utvecklingen av imposex hos nätsnäcka kan delas in i fem olika stadier (0-4) där 0 är en normal hona och 4 är en hona med penis och en sädesledare som sträcker sig fram till eller förbi honans könsöppning (Figur 2). VDSI för varje lokal beräknas genom att ta summan av antalet snäckor för varje stadium (0-4) gånger stadiumets värde (0-4) och dela detta med antalet analyserade honor. En lokal med ett högt VDSI indikerar alltså en mycket påverkad lokal. Figur 2. Hona med högsta imposexstadium, 4+, dvs hon har utvecklat en penis och en sädesledare som går från penisbasen och ner förbi den honliga könsöppningen. Studien utfördes från slutet av oktober till slutet av december Nätsnäckorna fångades in på ett djup av 1,0-2,5 m med hjälp av fällor betade med fisk och totalt besöktes 8 marinor (Tabell 1). De djur som analyserades valdes utifrån storlek och skalskick för att få en bra åldersklass. För att uppnå maximal avslappning hos snäckorna sövdes de i 7 % lösning av magnesiumklorid (MgCl 2 ) i ca minuter innan analys. Detta förfarande underlättar mätproceduren och ger data som är mer reproducerbara och tillförlitliga. För mätning av skalhöjd användes ett skjutmått medan penislängd och imposexstadium analyserades i en stereolupp. Innan imposexanalys och mätning av penis kunde genomföras knäcktes skalet med hjälp av ett skruvstäd och själva snäckan plockades ut med en pincett. Alla längdparametrar mättes med en noggrannhet av 0,01 mm. 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar - R 2009:5 Resultat Totalt besöktes åtta marinor och vid tre av dessa hittades inga eller mycket få snäckor (Tumlaren 0 st, Hinsholmen 29 st och Vrångö hamn 23 st). Orsaker till den låga förekomsten av snäckor vid dessa lokaler är troligen relaterat till bottens beskaffenhet och i viss grad till den kalla årstiden som medför att snäckorna blir långsammare samt söker sig till djupare vatten. Vid övriga stationer fångades individer och av dessa analyserades 50 djur med avseende på imposex. Antal honor per lokal varierade mellan 16 och 43 stycken. Nedan ges en kort beskrivning av besökta hamnar samt resultaten från imposexanalysen, vilka även redovisas i tabell 2, mer detaljerad information om varje lokal återges i appendix. Därefter görs jämförelser med referensstationer inom det nationella programmet för effektövervakning av organiska tennföreningar (Figur 3) samt provtagning av småbåtshamnar längs bohuskusten utförd 2004 (Figur 4). Amundön Amundö Marina är en småbåtshamn med plats för 550 båtar vid Amundön, söder om Göteborg där ca 600 båtar tas upp årligen på hösten. Nätsnäckorna fångades vid den yttersta bryggan och fällorna innehöll både vuxna och juvenila individer. Totalt analyserades 50 individer varav 43 var honor, vilket är en ovanligt hög andel honor. 95 % av dessa uppvisade imposex varav imposex hade utvecklats till de högre stadierna 3 och 4 hos 47 %. VDSI för denna lokal beräknades till 2,1 vilket är betydligt lägre än vid tidigare undersökning utförd 2004 (Magnusson et al, 2004). Analysen av imposex gav då ett VDSI på 3,29 och 100% av honorna visade sig vara kraftigt påverkade utfördes även vävnadsanalyser och resultatet visade på mycket höga värden, 149 μg/kg ts med en TBT:DBT+MBT-kvot på 1,67. En kvot över ett innebär att tillförseln av TBT är högre än nedbrytningen vilket tyder på att TBT tillförs systemet i större utsträckning än vad som bryts ned. Med utgångspunkt i det danska kombinerade klassificeringssystemet som utgör grunden för modellering av risknivåer av TBT i Skagerrakregionen och är kalibrerat mot EUs vattendirektiv klassas Amundö marina dock fortfarande som otillfredsställande. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

10 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar - R 2009:5 Sedimentprover har tagits vid två tillfällen 2004 och vid ett tillfälle 2006 inför en underhållsmuddring mättes halten av organiska tennföreningar i sedimentet på två olika ställen dels inne i marinan och dels vid inloppet till marinan. Inne i hamnen var halten TBT 350 μg/kg ts och vid inloppet 21,52 μg/kg ts. Det var även en stor skillnad på kvoten av TBT och dess nedbrytningsprodukter, inne i hamnen var den 2,02 och vid inloppet endast 0,64. En kvot under ett innebär att nedbrytningen av TBT är högre än tillförseln och en kvot över visar på att TBT tillförs systemet i större utsträckning än vad som bryts ned. Den höga halten TBT i sedimentet inne i hamnen var antagligen förklaringen till att så få snäckor fanns inne i hamnen. Lokalerna som sedimentproverna togs på ligger ca 250 m ifrån varandra och borde inte uppvisa så stor variation. Den stora koncentrationsskillnaden mellan provtagningspunkterna beror troligen på att inne i hamnen är bottenförhållandena skyddade mot vågpåverkan, medan inloppet till hamnen ligger exponerat för vågpåverkan, det vill säga i det först nämnda fallet har man en hygglig sedimentationsmiljö medan man i det senare fallet saknar sedimentationsförhållanden. Detta medför att organiska tennföreningar liksom andra miljögifter inte ackumuleras i botten i samma utsträckning som inne i en skyddad hamn/ marina. Även propellerströmmar kan störa sedimentationsmiljön och ge upphov till återkommande resuspenderingar av sediment som därmed kan förflyttas till de mest skyddade områdena av hamnen/ marinan. En annan förklaring till dessa haltvariationer skulle kunna vara att en del båtar trots förbudet fortfarande målas med båtbottenfärger innehållande organiska tennföreningar. När dessa båtar ligger förtöjda vid bryggan under en längre period sker ett konstant läckage av tennföreningar till omgivande vatten och sediment. Inför en underhållsmuddring 2006 provtogs sedimentet på nytt med avseende på TBT och dess nedbrytningsprodukter. Resultatet av denna analys var 190 μg/kg ts vilket är ett lägre värde än tidigare (fast fortfarande högt) men samtidigt är kvoten på 1,4 fortfarande relativt hög och antyder att TBT fortfarande tillförs systemet. 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar - R 2009:5 Näset Näset inkluderar Näsets båtvarv, Björla marin samt VK Marin och hyser totalt 850 båtplatser varav alla tas upp på hösten. Nätsnäckorna fångades vid den andra långa bryggan väster sett från kranen. Totalt analyserades 50 individer varav 30 var honor. Alla honorna uppvisade imposex varav 90 % hade utvecklat de högre imposexstadierna 3 och 4. VDSI för denna lokal beräknades till 3,2 vilket får ses som mycket högt och klassas som otillfredsställande. Anmärkningsvärt är att snäckorna på denna lokal är mycket mindre än på övriga stationer. Detta tros dock bero på att Stora ån mynnar innan båtområdet vilket troligen innebär organismer i området till viss del är utsatta för en salthaltsstress. Inga sedimentprover är tagna i området sedan tidigare. Killingholmen Killingholmens marina är belägen utanför Haga kile, Billdal och har plats för ca 260 båtar varav ca 250 tas upp varje höst. Det var relativt sparsamt med snäckor på denna lokal och de som fångades var huvudsakligen vuxna individer. Totalt analyserades 50 individer varav 36 var honor. 56% av honorna uppvisade imposex varav 11 % hade utvecklat de högre imposexstadierna 3 och 4. VDSI för denna lokal beräknades till 1,2 vilket klassas som måttlig. Det finns inga uppgifter om tagna sedimentprover i hamnen men analys av sediment längst inne i Haga kile viken visar på ett sediment där den största delen av TBT är nedbrutet och finns som DBT eller MBT. Förhållandet i marinan kan dock vara annorlunda. Styrsö marinteknik Styrsö marinteknik är beläget på den västra delen av Styrsö mitt emot Donsö fiskehamn. Styrsö marinteknik har ett fåtal båtplatser men gör ca 200 båtupptag. På denna lokal fanns det rikligt med snäckor, både juvenila och vuxna djur. Totalt analyserades 50 individer varav 29 var honor. 76% av honorna uppvisade imposex varav 28 % hade utvecklat de högre imposexstadierna 3 och 4. VDSI för denna lokal beräknades till 1,6 vilket innebär en måttlig klassning. Uppgifter om eventuella sedimentprov med avseende på organiska tennföreningar saknas. Önnereds båtlag Denna lokal inkluderar även Önnereds Båtägarförening och totalt finns här 240 båtplatser varav alla tas upp på hösten. Fångsten av snäckor var likartad den vid Killingholmen det vill säga sparsamt med snäckor och mestadels vuxna individer. Totalt analyserades 50 individer varav 32 var honor. 94 % av honorna uppvisade imposex varav 47 % hade utvecklat de högre imposexstadierna 3 och 4. VDSI för denna lokal beräknades till 2,2 vilket innebär att området klassas som otillfredsställande med avseende på imposex. Även här saknas uppgifter om sedimentanalyser med avseende på organiska tennföreningar. Vrångö hamn Vrångö hamn ligger i den södra delen av skärgården, hamnen har plats för 300 båtar och ca 200 av dessa tas upp årligen på hösten. Trots flera timmars fiskeansträngning fångades endast 23 vuxna djur och på grund av tilltagande Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

12 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar - R 2009:5 vind, regnskurar och att det började mörkna fattades beslut om att avbryta fisket efter ytterligare snäckor. Av 23 individer var 16 honor, 94 % av dessa uppvisade imposex varav 67 % hade utvecklat de högre imposexstadierna 3 och 4. VDSI för denna lokal beräknades till 2,8 vilket innebär att området klassas som otillfredsställande. Även här saknas uppgifter om sedimentanalyser med avseende på organiska tennföreningar. Hinsholmskilen I Hinsholmskilen ligger den i särklass största marinan av de som ingår i denna undersökning. Totalt ryms 1500 båtar i denna långsmala kil varav ca 900 tas upp varje höst. Dessvärre var förekomsten av snäckor mycket sparsam. Trots upprepade försök där fällor låg i 4-5 timmar uppgick fångsten endast till 29 vuxna djur av dessa var 17 honor. Anmärkningsvärt är att 16 av dessa uppvisade det allra högsta stadiet av imposex, det vill säga 4. VDSI för denna lokal beräknades till 3,9 vilket innebär att området klassas som otillfredsställande. Uppgifter om eventuella sedimentprov med avseende på organiska tennföreningar saknas. Tumlaren Tumlaren båt och bryggförening är en marina som ligger i Norra Hästeviken ute på Hisingen och har plats för ca 300 båtar. Denna marin har undersökts på nätsnäckor men dessvärre hittades inga, vilket troligen berodde på att området bestod av sandbotten. Denna marina kommer ej att diskuteras ytterligare. Jämförelser med andra undersökningar Resultaten från småbåtshamnarna skiljer sig alla markant vid jämförelse med referensstationerna inom det nationella övervakningsprogrammet för biologisk effektövervakning av organiska tennföreningar men även vid jämförelse med de nationella stationerna som återfinns i Göteborgsområdet (Figur 3). Av de provtagna småbåtshamnarna har alla ett VDSI högre än ett och klassas huvudsakligen som otillfredsställande, det är endast två lokaler som har en måttlig status. Även lokalerna inom det nationella programmet uppvisar påverkan men här klassas stationerna huvudsakligen som måttliga, endast Eriksberg, lokalen innanför Göta älvsbron, klassas som otillfredsställande. Vid jämförelser med den studien av förekomst av imposex i marinor längs Västkusten som Magnusson et al utförde 2004 (Figur 4) ses mera likartade tendenser det vill säga ett högt VDSI där den huvudsakliga klassningen är otillfredsställande. 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Biologisk effektövervakning av imposex hos nätsnäckor i småbåtshamnar - R 2009:5 Figur 3. Vas Deferens Sequence Index för undersökta småbåtshamnar samt jämförelse med stationer inom det nationella övervakningsprogrammet Biologisk effektövervakning av organiska tennföreningar på västkusten. Bakgrundsfärgerna i figuren symboliserar klasserna god (0-0,3, grön), måttlig (0,3 - <2, gul), otillfredsställande (2- <4, orange) och dålig (4, röd) i enlighet med det danska klassificeringssystemet som är relaterat till EUs vattendirektiv, där en måttlig klassning innebär att åtgärder bör sättas in. Figur 4. Vas Deferens Sequence Index för undersökta småbåtshamnar (svarta staplar) samt jämförelse med småbåtshamnar som provtogs av Magnusson et. al. (2004) längs västkusten 2004 (gråa staplar). Bakgrundsfärgerna i figuren symboliserar klasserna god (0 0,3, grön), måttlig (0,3 - < 2, gul), otillfredsställande (2 - <4, orange) och dålig (4, röd) i enlighet med det danska klassificeringssystemet som är relaterat till EUs vattendirektiv, där en måttlig klassning innebär att åtgärder bör sättas in. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

14 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar - R 2009:5 Slutsatser Sammanfattningsvis ses effekter av organiska tennföreningar på alla provtagna stationer, det är endast Killingholmen och Styrsö marinteknik som klassas som måttliga, resterande bedöms vara otillfredsställande. Med tanke på att höga halter av TBT ofta återfinns i just småbåtshamnar var resultatet av denna undersökning inte oväntat. Vid analys av tidstrender för det nationella programmet ses en tydlig tendens till minskning på flertalet stationer framför allt de som ligger nära punktkällor och är relativt kraftigt påverkade. Det är möjligt att samma tendens finns i småbåtshamnarna, exempelvis ser vi att VDSI i Amundön har minskat kraftigt sedan 2004, klassningen är dock fortfarande densamma. Vid en eventuell uppföljning av denna undersökning vore det intressant att även komplettera med sedimentprovtagning innan och efter att spolplattor tas i bruk. Likaså borde slammet från spolplattan analyseras med avseende på organiska tennföreningar. Användandet av båtbottenfärger innehållande TBT har varit totalt förbjudet på båtar under 25 meter sedan 1993, det finns dock misstankar om att TBT-färg fortfarande används. När förbudet trädde i kraft var regeln den att färgen antingen skulle skrapas bort helt alternativt täckas med en annan färg så att den inte läckte till den omgivande vattenmiljön. Om färgen endast täcktes är det sannolikt att rester av den kommit ut i miljön i samband med att båten tas upp på land för avspolning och slippning. Samtidigt är det över femton år sedan totalförbudet mot användandet av denna typ av färg för båtar under 25 m trädde i kraft. Förutsatt att ingen illegal påmålning har skett - borde inte eventuella rester av TBT färg ha slippats/tvättats bort vid det här laget? I Samuelssons (2006) rapport om miljöanpassat båtupptag utfördes analyser på avfall från en spolplatta, dessvärre uteslöts organiska tennföreningar då dessa, i och med förbudet, ansågs vara på väg ut ur miljön. Men samtidigt skulle detta kunna ge oss svar på om färgerna fortfarande används eller om de effekter vi ser är en följd av ett kontaminerat sediment vars yta hela tiden rörs om på grund av båttrafik. Omrörningen medför att TBT frigörs och blir tillgängligt i näringskedjan. Analys av avfallet från spolplattan skulle också vara en nödvändighet för att genom en uppföljning av denna studie kunna påvisa en förbättrad miljö tillföljd av installation av spolplattor. Rekommendation Om denna studie följs upp i avseende att se positiva effekter från installation av spolplattor, bör avfallet från plattorna analyseras med avseende på organiska tennföreningar. Det vore även av intresse att analysera sedimentet innan och efter att spolplattan tas i bruk. Av besökta marinor är det endast fem som har analyserats på 50 individer, dock har snäckorna vid de övriga två lokalerna visats sig ha mycket höga stadier av imposex. Vår rekommendation är därför att alla sju lokalerna bör ingå i en eventuell uppföljning, och om möjligt att denna sker något tidigare på hösten. 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar - R 2009:5 Källförteckning Kartmaterialet kommer från Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad. Marine Monitoring har bidragit med aktuella data från 2008 års undersökning inom det nationella programmet för biologiskt effektövervakning av organiska tennföreningar. Referenser Alzieu, C Environmental problems caused by TBT in France: assessment, regulations, prospects. Marine Environmental Research, 32, Bennett, R Industrial manufacture and applications of tributyltin compounds. In Mora SJ (ed) Tributyltin: case study of an environmental contaminant. Cambridge environmental chemistry series 8. Cambridge university press, Cambridge, p Cato, I., 2003 a: Organiska tennföreningar i svenska havssediment ett förbisett miljöproblem. Havsmiljön 2003, Cato, I., 2003 b: Organotin compounds in Swedish sediments an overlooked environmental problem. In FoU-seminarium vid SGU mars 2003, Dokumentation. Geological Survey of Sweden, SGU-rapport 2003:4, 6-8. Cato, I. (in prep). Unpublished data from an investigation of TBT levels in sediments around the Swedish coast, that took place during year 2003/2004. Dyrynda, E. A Incidence of abnormal shell thickening in the pacific oyster Crassostrea gigas in Poole Harbour (UK), subsequent to the 1987 restrictions. Marine Pollution Bulletin, 24, Joosse, J. & Geraerts, W. P. M Endocrinology in the Mollusca. New York Academic Press, 4.1, pp Magnusson, M., Borgegren, A., Granmo, Å., & Cato, I., Eventuellt samband mellan halten tennföreningar i vävnaden hos nätsnäckan Nassarius nitidus och halten tennföreningar i sedimentet, Swedish Environmental Protection Agency, Contract no Matthiessen P and Gibbs, P Critical appraisal of the evidence for tributyltin mediated endocrine disruption in molluscs. Environ Toxicol Chem, 17, Müller, M.D., Renberg, L. & Rippen, G., 1989: Tributyltin in the environment sources, fate and determination: an assessment of present status and research needs. Chemosphere 18, Oehlmann et al., J. O., E. Stroben, C. Bettin and P. Fioroni Hormonal disorders and tributyltin- induced imposex in marine snails. Quantified phenotypic responses in morphology and physiology. In: Proceedings of the 27th European Marine Biology Symposium, Dublin, OSPAR 2003, Guidelines for contaminant-specific biological effects monitoring (TBTspecific biological effects monitoring).ospar Commission, Ref No , Technical Annex 3. Samuelsson, P.O., April 2006, Miljöanpassat båtupptag Reningsanläggning för alla hamnstorlekar PROJEKTRAPPORT, Stenungsund Kommun Stewart, C., de Mora, S.J., Jones, M.R.L. & Miller, M.C., 1992: Imposex in New Zealand neogastropods. Mar. Pollut. Bull. 4, Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

16

17 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar - R 2009:5 Bilagor 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

18

19 Appendix; Stationsdata Näsets båtvarv/ VK Marin/ Björla Nassarius nitidus RT 90: X Y WGS 84: N 57 37,332 E 11 54,437 Djup: ca 2,0 m Insamlingsdatum: Analysdatum: Djur nr. Skallängd (mm) Kön VDS stadium Penislängd Vas deferens (mm) (mm) Parasiter Övrigt 1 15,92 M - 5, ,89 F 4+ 1, ,6 M - 5, ,5 F 3A 0,94 0, ,46 M - 7, ,49 F 3A 1,44 0, ,96 F 4+ 1, ,74 F 3A 1,58 0, ,04 F 1A 0, ,64 F 3A 1,02 1, ,46 F 4+ 5, ,44 F 3A 0,66 0, ,66 M - 8, ,47 F 4 1, ,52 M - 7, ,82 F 3A 1,46 0, ,42 F 4+ 4, ,6 M - 8, ,78 M - 8, ,66 F 4+ 2, ,43 M - 8, M - 7, ,92 M - 8,1 - Polydora ciliata ,26 M ,24 F 3A 0,62 1, ,65 F 3A 1,04 0, ,7 M - 7, ,17 M - 4, ,99 M - 7, ,69 F 3A 1,3 1, ,95 F 3A 2,1 2, ,96 F 4+ 2, ,15 F 1B 0, ,16 M - 8, ,08 F 3A 1,1 0, ,88 M - 9, ,04 F 4+ 1, ,39 M - 6, ,12 F 4+ 1, ,7 F 3A 0,32 0, ,46 F 3A 0,8 0, ,95 F 3A 1,44 0, ,25 F 4+ 1, ,11 F 1A 0, ,96 M ,12 F 4+ 3, ,14 M - 6, ,85 M - 5, ,53 F 4 2, ,75 F 3A 0,4 0, Näsets båtvarv/ VK Marin/ Björla % Imposex 100% Antal honor/antal hanar RPLI VDSI Skalhöjd (mm) medel 30/20-3,2 14,92 Sida 1 av 7

20 Appendix; Stationsdata RT 90: X Y Amundön marina Insamlingsdatum: WGS 84: N 57 35,939 E 11 55,152 Nassarius nitidus Djup: ca 2,5 m Analysdatum: Djur nr. Skallängd Penislängd Vas deferens Kön VDS stadium (mm) (mm) (mm) Parasiter Övrigt 1 21,22 F 3A 0,54 1,40 Polydora ciliata ,64 F 3A 2 0, ,44 F 1A 0, ,1 F 4+ 2, ,55 F 3A 0,96 1, ,24 F 1A 0, ,52 F 1A 0, ,61 F 1A 0, ,5 M ,22 F 2A 0, ,6 F 3A 1,6 1, ,58 F 3A 0,36 1,24 Polydora ciliata ,86 F 3A 0,54 0, ,39 F 1A 0, ,62 F 1B - 0, ,7 F 3A 0,96 1, ,91 M ,76 F 4+ 6, ,3 F 3A 0,86 1, ,93 F 1A 0, ,98 F 2A 0, ,17 F 1B - 0, ,69 F 1A 0, ,96 F 2A 0, ,59 F 1B - 0, ,37 M - 10, ,35 F 1B - 0, ,05 F 2A 0, ,37 M - 11, ,19 F ,5 F 3A 0,2 1, ,43 F 1A 0, ,78 F 3A 0,36 0, ,67 F 1A 0, ,87 F 3A 0,22 1, ,12 F 4 0, ,87 F 3A 1,06 0, ,69 F 4+ 1, ,88 M - 9, ,64 F 1B - 1, ,3 F 4 1, ,2 F 3A 0,4 0, ,78 M - 11, ,84 F ,59 F 4+ 0, ,55 F 1A 0, ,95 F 1A 0, ,6 M - 12, ,51 F 1B - 0, ,94 F 3A 0,58 0, Amundön marina % Imposex 95% Antal honor/antal hanar RPLI VDSI Skalhöjd (mm) medel 43/7-2,1 20,3824 Sida 2 av 7

21 Appendix; Stationsdata RT 90: X Y Killingholmens marina (Bryggplats 32) Insamlingsdatum: WGS 84: N 57 34,417 E 11 55,620 Nassarius nitidus Djup: ca 2,0 m Analysdatum: Djur nr. Skallängd VDS Penislängd Vas deferens Kön (mm) stadium (mm) (mm) Parasiter Övrigt 1 19,58 M ,89 F 1B - 0, ,38 F ,71 F ,04 F ,89 F 1A 0, ,36 F 1A 0, ,65 F 1B - 0, ,44 M - 10, ,74 F 1A 0, ,75 F 3A 0,12 1, ,6 F ,51 M - 8, ,16 F ,78 F ,36 F 1B - 0, ,55 M - 9, ,19 M - 10, ,53 M - 11, ,09 M ,78 M - 8, ,6 M - 11, ,5 F ,58 F 3A 0,98 0, ,85 F 1B - 0, ,88 F ,43 F 1A 0, ,68 F 3A 0,22 0, ,05 F ,77 F 1B - 0, ,3 F ,5 F ,54 F 1A 0, ,67 F P. Cilliata ,32 F ,61 F 2A 0, ,17 M ,97 M - 6, ,37 F ,53 F 1A 0, ,86 F 1B - 0, ,84 F ,79 F 1B - 0, F 2A 0, ,87 M - 8, ,1 F 1A 0, ,65 F 3A 0,36 0, ,59 M - 9, ,11 F ,67 M - 8, Killingholmens (Bryggplats 32) marina % Imposex 56% Antal honor/antal hanar RPLI VDSI Skalhöjd (mm) medel 36/14-1,2 18,3556 Sida 3 av 7

22 Appendix; Stationsdata RT 90: X Y Styrsö marinteknik Insamlingsdatum: WGS 84: N 57 36,130 E 11 47,178 Nassarius nitidus Djup: 1,0 m Analysdatum: Djur nr. Skallängd VDS Penislängd Vas deferens Kön (mm) stadium (mm) (mm) Parasiter Övrigt 1 19,91 F 3A 0,52 0,64 - Slitet skal 2 19,52 F ,34 M - 10, ,33 F ,54 F ,63 F 2A 0, ,84 M - 10, ,45 M - 10, ,4 F 3A 1,72 0,90 - Slitet skal 10 19,25 F 3A 2,7 2, ,25 F 3A 2,7 0,84 - Slitet skal 12 18,15 F 2A 0, ,92 M ,95 M - 11, ,21 M - 8, ,01 M - 10, ,35 F 1A 0, ,93 F 3A 0,12 0, ,07 M - 10, ,69 F 1A 0, ,27 F 2A 0, ,33 F 1A 0, ,3 M - 11, ,42 F 1A 0, ,65 F ,22 F 2A 0, ,38 M - 11, ,52 F 2A 0, ,38 F 1B - 0, ,77 F 3A 0,74 1, ,94 M - 9, ,54 F ,07 F 3A 1,52 0, ,62 F 4 1, ,88 M - 5, ,26 F 2A 0, ,86 M Slitet skal 38 22,91 F 2A 0, Slitet skal 39 17,96 F 1A 0, ,87 F ,37 M - 7, ,47 M - 8, ,14 M - 7, ,83 M - 9, ,64 F 1B - 0, ,92 M - 6, M - 8, ,52 F ,25 M - 6,4 - Missbildad; extra antennpar inkl ögon 50 19,61 M - 7, Styrsö marinteknik % Imposex 76% Antal RPLI VDSI Skalhöjd (mm) medel honor/antal hanar 29/21-1,59 19,43 Sida 4 av 7

23 Appendix; Stationsdata RT 90: X Y Önnereds båtlag Insamlingsdatum: WGS 84: N 57 38,177 E 11 52,273 Nassarius nitidus Djup: 1,5-2,0 m Analysdatum: Djur nr. Skallängd Kön VDS stadium Penislängd Vas deferens (mm) (mm) (mm) Parasiter Övrigt 1 19,44 M - 8, ,79 F 1A 0, ,94 F 4 2, ,58 F 1A 0, ,68 F 3A 0,6 0, ,86 M - 11, ,76 F 3A 1,06 1, ,76 F 2A 0, ,73 F 3A 0,56 0, ,16 F 1A 0, ,68 F 1A 0, ,39 M - 9, ,57 F 1A 0, ,7 F 2A 0, ,66 M - 10, ,61 M - 10, ,12 M - 10, ,44 F 1B - 0, ,43 M - 10, ,84 F 1A 0, ,18 F ,18 F 3A 1,2 0, ,31 M - 7, ,02 F 3A 0,36 0, ,7 M - 8, ,7 F 2A 0, ,06 F 4 1, ,54 M - 7, ,12 F 4 1, ,33 F 3A 0,34 0, ,67 M - 9, ,73 F 1B - 0, ,3 F 3A 0,5 0, ,63 F 2A 0, ,24 F 3A 1,36 0, ,05 M - 9, ,03 F 3A 0,72 0, ,79 F 4+ 1, ,54 F 4 2, ,24 M - 9, ,13 M - 8, ,93 M - 9, ,07 M - 9, ,95 F 3A 0,7 0, ,61 F ,33 F 1A 0, ,38 F 2A 0, ,22 M - 9, ,71 M - 9, ,73 F 2A 0, Önnereds båtlag % Imposex 94% Antal honor/antal hanar RPLI VDSI Skalhöjd (mm) medel 32/18-2,22 20,77 Sida 5 av 7

24 Appendix; Stationsdata RT 90: X Y Hinsholmskilen Insamlingsdatum: WGS 84: N 57 39,833 E 11 51,479 Djup: Nassarius nitidus 1,5-2,0 m Analysdatum: Djur nr. Skallängd (mm) Kön VDS stadium Penislängd Vas deferens (mm) (mm) Parasiter Övrigt 1 23,01 M - 10, ,39 F ,05 F ,5 M - 9, ,66 F 4+ 3, ,18 M - 8, ,62 F 4+ 2, ,61 F 3A 2,4 1, ,9 F 4+ 5, ,39 F 4 5, ,4 M ,45 M Insamlingsdatum: Analysdatum: ,7 F 4 4, ,19 F 4 6, ,61 F 3A 3,4 3, ,22 F 4+ 3, ,17 M - 7, ,13 F 4+ 5, ,39 M - 10, ,53 F 4+ 3, ,33 F Slitet skal 25 20,29 M - 6, ,14 M - 8, ,83 M Toppen av ca 5 mm 28 20,01 F 4+ 1, ,53 M - 9, ,12 F 4+ 3, ,5 M - 8, ,45 F Hinsholmskilen % Imposex 100% Antal honor/antal hanar RPLI VDSI Skalhöjd (mm) medel 17/12-3,88 20,56 Sida 6 av 7

25 Appendix; Stationsdata RT 90: X Y Vrångö hamn Insamlingsdatum: WGS 84: N 57 34,447 E 11 46,871 Nassarius nitidus Djup: 2,0-2,5 m Analysdatum: Djur nr. Skallängd Kön VDS stadium Penislängd Vas deferens (mm) (mm) (mm) Parasiter Övrigt 1 22,47 F 3A 1,8 0, ,1 M - 8, ,47 F 1A 0, ,39 F 3A 1,22 0, ,75 F 1B - 0, ,63 F 4+ 0, ,34 M - 7, ,59 M - 9, ,89 F 4 3, ,64 F ,94 F 4+ 5, ,4 F 4+ 4, ,57 M - 8, ,74 F 4+ 2, ,33 F 1A 0, ,3 F 4+ 2, ,64 F 3A 2,1 1, ,54 M - 11, ,34 M - 9, ,23 F 1B - 0, ,34 M - 8, ,65 F 3A 1,42 0, ,37 F 4+ 5, Vrångö hamn % Imposex 94% Antal honor/antal hanar RPLI VDSI Skalhöjd (mm) medel 16/7-2,75 20,25 Sida 7 av 7

26

27 Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN X): R 2009:1 Årsrapport 2008 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2009:2 Bottenfauna. En undersökning av botte faunan i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 R 2009:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2008 R 2009:4 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2008 R 2009:5 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar R 2008:1 Årsrapport Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2008:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2007 R 2008:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2007 R 2008:4 Inventering av två arter dykarskalbaggar först - bred gulbrämad dykare och bred paljettdykare i Göteborg R 2008:5 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2007 R 2008:6 Analyser av bly, kadmium och ftalater i leksaker. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2008:7 Rökfria skolagårdar i Göteborg - finns det? R 2008:8 Projekt Säveån 2007 R 2008:9 Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun R 2008:10 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2008:11 Antibakteriella medel inom livsmedelsindustrin förekomst och användning i Göteborg. Ett delprojekt inom projekt Giftfritt Göteborg R 2008:12 Inventering av källsnabblöpare 2008 R 2008:13 Inventering av hasselsnoksbiotoper 2008 R 2008:14 Flodpärlmussla i Lärjeån. Studie av larvstadium och värdfiskar R 2007:1 Årsrapport 2006 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2007:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2006 R 2007:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006 R 2007:4 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg R 2007:5 Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:6 CMR-ämnen - utfasning i Göteborg. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg. R 2007:7 Jobba giftfritt. Exempel på arbete för en giftfri miljö. Inkluderar vägledning för intern kemikalieredovisning R 2007:8 Årsrapport luftföroreningar Mätningar i Göteborgsområdet R 2007:9 Läkarstämman i Nordstan. Ett nytt sätt att nå allmänheten med kunskap. R 2007:10 Inventering av fladdermöss i Göteborgs kommun 2006 R 2007:11 Luftkvaliteten på torg i 21 stadsdelar R 2007:12 Batteriprojekt del 2 - utfasning av kadmium, en enkätundersökning bland importörer och återförsäljare R 2007:13 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2007:14 Ftalater i leksaker och barnavårdsartiklar. Ett tillsynsprojekt inom miljömålet Giftfri miljö R 2007:15 Energianvändning hos tillståndspliktiga verksamheter R 2007:16 Inventering av stinkpadda (Bufo calamita) i Göteborgs kommun 2006 R 2007:17 Marinbiologisk undersökning. Utbredning av blåmusselbankar inom Göteborgs skärgård R 2007:18 Ekologiska fotavtryck. Vad är det och hur beräknas det? R 2007:19 Miljöutställning på Båtmässan Göteborgs Stad i samarbete med Miljösamverkan Västra Götaland.

28