Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria. i sex skogsbestånd i Göteborg Miljöförvaltningen R 2012:7. ISBN nr:

Transkript

1 ISBN nr: R 2012:7 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, Göteborg Tel vx: Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Förord Som en del av arbetet med att kartlägga förekomst av känsliga och skyddade arter i Göteborgs kommun, har miljöförvaltningen gett Naturcentrum AB i uppdrag att inventera lunglav under december Syftet med uppdraget var att göra återbesök på de sex lokaler där lunglav tidigare har planterats ut. Lunglavsprojektet har pågått sedan 1994 med oförändrad metodik. Det övergripande syftet är att studera effekter av luftföroreningar på känsliga organismer. Lunglaven, som är mycket känslig för svavel- och kväveföroreningar, fanns tidigare i Göteborgsområdet men försvann troligen under 1960-talet på grund av höga halter av dessa föroreningar planterades lunglav ut på sex lokaler spridda i Göteborgs kommun. Därefter har fem återkommande inventeringar och utplanteringar gjorts på samma lokaler. Resultatet av 2011 års inventering visar att på fyra av de sex lokalerna har lunglaven lyckats leva kvar sedan senaste undersökningen Därmed bedöms luftmiljön vara så bra att lunglav och andra liknande organismer ska kunna överleva här. Lunglaven är en av de arter som brukar användas som en signalart som indikerar höga naturvärden. Där lunglaven växer, framförallt på gamla lövträd eller i äldre skogar, hittar man ofta andra ovanliga och rödlistade arter. Arten har dock minskat kraftigt i Sverige till följd av det moderna skogsbruket, i Syd- och Mellansverige också på grund av luftföroreningar. 2

4 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 4 Inledning och syfte 5 Bakgrund 5 Metodik 6 Resultat 8 Referenser 11 Bilageförteckning Bilaga 1 Fotograferade träd från undersökningslokalerna 12 3

5 Sammanfattning Syftet med projektet är att studera effekter av lokalt bildade luftföroreningar på känsliga organismer. I det här fallet har den föroreningskänsliga, och numera rödlistade (Gärdenfors 2010) lunglaven Lobaria pulmonaria NT (Near Threatened), nyttjats som en levande mätare på miljötillståndet i några skogsområden i och kring centrala Göteborg. Lunglav är mycket känslig för olika luftföroreningar, främst svaveldioxid men sannolikt också kväxeoxider. I Hultengren m fl (1991) ges en översikt över kritiska belastningar för en rad olika lavar. Projektet har pågått i 18 år med oförändrad metodik. Den första utplanteringen och fotograferingen av lunglav genomfördes 1994 och återkommande inventeringar och utvärderingar har gjorts under 1996, 1998, 2002, 2006 och Under 2011 års återbesök kunde det konstateras att laven faktiskt fanns kvar med fastväxta individ på fyra av de sex utvalda lokalerna. Detta tolkas som att lyckosamma etableringar skett och som positiva signaler när det gäller luftmiljön. På två av lokalerna, Tuve och Rya skog, saknades laven. Den sammanlagda täckningsgraden av lunglav i Botaniska trädgården har minskat något sedan starten 1994, men arten sitter fortfarande kvar men flera små bålar. På en annan lokal, den vid Lärjeholm, har lunglaven etablerat sig med ett par större bålar. Laven såg fortsatt mycket vital ut vid fältbesöket. Nästan lika vitala exemplar kunde konstateras på Stora Amundön. Sammanfattningsvis kan man säga att de många etableringarna av lunglav som registreras under 2011 tolkas som att; 1) lunglaven numera förekommer på fyra olika platser i kommunen, och 2) att lunglavens etablering visar att luftmiljön fortfarande är såpass bra, till och med centrala i Göteborg, att lunglav och andra liknande organismer skall kunna överleva där. 4

6 Inledning och syfte I det här projektet har lunglav Lobaria pulmonaria NT (Near Threatened) använts som en levande mätare på miljötillståndet. Syftet är att studera effekter av lokalt bildade luftföroreningar på känsliga organismer. Laven är känslig för svavel- och kväveföroreningar (Hultengren m fl 1991) och rödlistad (Gärdefors 2010). Avsikten är att de transplanterade lunglavarna skulle fungera som känsliga biologiska luftkvalitémätare. Om lunglavarna överlever och växer fast vid underlaget skulle detta visa att luftföroreningshalterna är tillräckligt låga för att lunglav och liknande (känsliga) arter åter kan överleva. Äldre uppgifter anger att halterna måste vara mindre än ca 30 µgr SO2/m3 luft (årsmedelvärde) (Hawksworth & Rose 1976). Senare undersökningar antyder att till och med betydligt lägre halter är skadliga. En annan viktig aspekt är att bidra till att återställa den biologiska mångfalden i Göteborgs kommun. Ett likartat projekt genomfördes i Stockholm av Naturcentrum AB (Hultengren & von Proschwitz). Bålar av lunglav har i projektet transplanterats på trädstammar i sex olika skogsområden i och kring centrala Göteborg. Utplanteringen av lunglav är en del i ett övervakningsprogram där växter och djur används som bioindikatorer på olika typer av föroreningar (Göteborgs kommun 1995a, 1995b). Detta projekt har pågått i hela 18 år med oförändrad metodik. Den första utplanteringen av lunglav genomfördes 1994 och återkommande inventeringar har gjorts under 1996, 1998, 2002 och Under 2002 (september), 2006 (november) och 2011 (december). Då återbesöktes och återfotograferades de transplanterade lavarna. På de platser där laven helt försvunnit transplanterades nya bålar. En ytterligare lokal (Amundön NY) och ett nytt träd (Lärjeån) med transplanterad lunglav etablerades Arbetet har utförts på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborg. 5

7 Bakgrund Under 1950 till 1980-talet var utsläppen av svaveldioxid till atmosfären mycket höga. På många platser i Sverige var då halterna avsevärt högre än vad naturen tålde. Dåtidens höga svaveldioxidhalter skapades genom en användning av kol och svavelhaltiga oljor. Många organismer tog skada under denna period och bl a anses flera känsliga lavar ha minskat. I vattendragen slogs öring- och laxbestånd ut av den försurning som följde av de höga svaveldioxidutsläppen. Under 1990-talet har flera miljöförbättrande åtgärder vidtagits såväl lokalt som regionalt och nationellt. Detta har resulterat i dramatiskt minskande svaveldioxidhalter i luften (>90%). En intressant fråga som följer av att föroreningshalterna (främst svaveldioxid med även kväveoxider) minskar är om detta kan resultera i en återhämtning av arter och ekosystem i naturen kan känsliga arter komma tillbaka när föroreningshalterna minskar? En i sammanhanget särskilt intressant art är lunglav Lobaria pulmonaria. Den är mycket känslig för luftföroreningar och den förekom tidigare tillsammans med närbesläktade arter i Göteborgsområdet. Många förekomster slogs sannolikt ut på grund av luftföroreningar under talet. 6

8 Metodik Under 1994 transplanterades lunglav ut på sex olika lokaler i Göteborgs kommun. Lunglavarna insamlades i Aplared, Västra Götalands län. Extremt rika förekomster har använts och framförallt insamlades lavbålar som fallit ner från träd efter stormar. Under 1996, 1998, 2002, 2006 och 2011 återbesöktes lokalerna. 2002, 2006 och 2011 gjordes kompletterande utplanteringar på träd där lavarna försvunnit. Arbetet har sedan starten utförts av Svante Hultengren. Lars Arvidsson, Parkoch Naturförvaltningen i Göteborg deltog under återinventeringarna under Bakgrunds- och arbetsmateriel har arkiverats både digitalt och analogt hos Naturcentrum AB i Stenungsund. De lokaler som använts för att transplantera lunglavarna anges i tabellen nedan. Tabell I Förteckning över lokaler med koordinater för de träd där lunglav transplanterats. Koordinaterna anges enligt Rikets nät RT 90. Rya skog x: , y: Lärjeholm x: , y: Lärjeån vid Gunnared x: , y: St. Amundön x: , y: St Amundön NY x: , y: Botaniska trädgården x: , y: Tuve x: , y:

9 Figur I Karta som visar undersökningslokalernas läge i Göteborg. På de utvalda lokalerna fästes lunglavarna vid trädstammar med hjälp av tunna fisklinor och de exakta platserna markerades med en farmarskruv. Därefter fotograferades de olika lunglavstransplantaten. I BILAGA visas bilder på de olika träd där lunglav transplanterats och den ram som använts för att fotografera dessa. Väl rensade lavbålar har sedan fästs under linorna. Totalt transplanterades ca 3 7 lavbålar på varje lokal. Den exakta platsen för fotografiet på trädet har sedan märkts med en brun farmarskruv. Skruven har sedan utgjort en fast punkt för fotograferingen. Fotoramen, som är 40 x 40 cm, har placerats ovanför skruven. Fotograferingen, utvärderingen och analysen av resultatet har utförts med en väl beprövad metodik. Återfotograferingarna har genomförts med några års intervall 1996, 1998, 2002, 2006 och Vid de första återinventeringarna förstorades fotografierna (6x6 cm) upp till naturlig storlek (40x40 cm) med hjälp av en projektor. Lavarna ritades därefter av i originalstorlek på millimeterpapper. Därefter beräknades lunglavarnas area genom att räkna rutor. Täckningsgraden beräknades genom att dividera täckningen av lavarna med det avbilade trädstammens area. Under de senare 8

10 återinventeringarna användes digital kamera, varefter de digitala bilderna analyserades i dator där också täckningen beräknades (CANVAS 9.0, CANVAS X och CANVAS 12). Resultat Tabell II och figur II visar utvecklingen hos de transplanterade lunglavarna under perioden på de sex olika platserna. Under 2002 transplanterades nya lunglavar ut på samtliga lokaler utom Botaniska, 2006 transplanterades material ut i Tuve, Lärjeån och i Rya skog och 2011 kompletterades Rys skog och Tuve med nytt material och två nya provträd etablerades på Amundön och i Lärjeån. Vid den första utplanteringen täckte lunglavarna mellan i medeltal 9,6 % av de 40 x 40 cm stora provytorna. Under de påföljande åren fram till 1996 minskade täckningsgraden till i medeltal 4,4 %, ett värde som bestod fram till Under 2002 fanns lunglav enbart kvar på en lokal, Botaniska trädgården. Kompletterande utsättningar gjordes då på samtliga platser utom Botaniska trädgården/vitsippsdalen. I Botaniska syntes en ökning med ungefär 10 % under de fyra åren som gick sedan starten, under 2002 och 2006 konstaterades en liten minskning i täckning i fotografierna, men 2011 hade laven återigen ökat i täckningsgrad. Botaniska trädgården är också den enda lokal där lunglaven överlevt ända sedan starten I Botaniska trädgården/vitsippsdalen kan man därför säga att laven hade återetablerat sig med framgång. På en annan lokal, den vid Lärjeholm, hade lunglaven etablerat sig med ett par större bålar. Laven såg mycket vital ut vid fältbesöken både 2006 och Nästan lika vitala exemplar kunde konstateras på Stora Amundön. Här etablerades också en ny lokal ca 300 meter SO om den gamla lokalen. I Lärjeåns dalgång har laven haft det lite problematiskt, men vid inventeringarna 2011 kunde några fastväxta och vitala lavbålar noteras. En kompletterande utsättning gjordes på ett närbeläget träd. Vid 2011 års återbesök kunde det konstateras att laven faktiskt fanns kvar med fastväxta individ på fyra av de sex utvalda lokalerna. Enbart i Tuve och i Rya skog hade lunglaven försvunnit. I Rya skog har det varit särskilt svårt att få laven att etablera sig och flera utplanteringar har gjorts. 9

11 Figur II Diagrammet visar utvecklingen hos de transplanterade lunglavarna under perioden på de sex olika lokalerna. Den långsiktiga överlevnaden är emellertid svår att sia om. Luftföroreningssituationen kan snabbt förändras till det sämre. Långvarig torka kan också sannolikt slå ut de små transplanterade populationerna, men egendomligt nog har lavarna klarat sig, trots långvariga torrperioder. Eftersom det rör sig om ett enda träd på varje plats, med några få individ, kan det också tänkas att det finns en risk att laven försvinner genom andra orsaker t ex fåglar, klåfingriga människor eller att trädet bryts. Trots att lunglavarna minskat kan man ändå konstatera att lunglaven etablerat sig på fyra av de sex lokalerna (ej Tuve och Rya skog). Resultatet måste tolkas på så sätt att det numera finns goda förutsättningar för att mycket känsliga lavar att leva nästan ända in i centrala Göteborg. Tolkningen är också att luftkvaliteten tillåter detta. Liknande resultat har erhållits med samma undersökningsmetoder i centrala Stockholm (Hultengren & von Proschwitz 2001). Att lunglaven försvunnit eller minskat i täckning i någon av provytorna behöver inte nödvändigtvis betyda att föroreningshalterna är för höga för att laven skulle kunna förekomma där idag. Minskningen kan också bero på någon annan yttre omständighet som t ex torka eller slitage. Valet av träd är också betydelsefullt det måste finnas gynnsamma ytstrukturer och lokal fuktighet i tillräcklig mängd 10

12 för att lavtransplantaten skall kunna överleva. Vi bedömer också att det är viktigt att tranplantera under höst eller vinter då klimatet är fuktigare. Tabell II Lavdata från perioden Täckning % Täckning % Täckning % Täckning % NY % Täckning % NY % Täckning % ST AMUNDÖN 1 8,00 5,90 3,00 0,00 17,90 3,80 0,04 ST AMUNDÖN 2 NY 0,08 BOT TRÄDG 10,10 11,20 11,10 8,00 3,20 4,90 TUVE 7,70 3,90 2,10 0,00 26,50 0,00 6,80 0,00 13,40 LÄRJEÅN 11,70 4,60 5,40 0,00 18,20 0,50 9,80 2,20 LÄRJEÅN 2 NY 12,10 LÄRJEHOLM 10,90 1,10 0,50 0,00 18,20 0,50 9,80 5,60 RYA SKOG 9,10 0,00 0,00 0,00 18,80 0,20 6,80 0,00 24,40 NY % 11

13 Referenser Gralén, H. 1999: Lavar och luftföroreningar. Förändringar av lavfloran på trädstammar i Göteborgsområdet Projektredovisning till Göteborgs kommun, miljö- och hälsoskyddsavdelningen. Naturcentrum AB. Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, Uppsala. Göteborgs kommun 1995a: Föroreningskänsliga arter i Göteborgs kommun. Del 1. Arter som indikerar miljöpåverkan förslag till övervakningsprogram. Göteborgs kommun 1995:10. Göteborgs kommun 1995b: Föroreningskänsliga arter i Göteborgs kommun. Del 2. Inventering, status och åtgärdsprogram. Göteborgs kommun 1995:11. Hawksworth, D.L. & Rose, F. 1976: Lichens as air pollution monitors. Studies in Biology 66. London. Hultengren, S. 1995: Lavar växter med näsa för luftföroreningar. Samt. Bilaga 1. Transplantering och inventering av lavar och mollusker i lövskogsområden i Göteborgs kommun. I: Larsson, M.-O. 1995: Föroreningskänsliga arter i Göteborgs kommun. Del II. Inventering, status och åtgärdsprogram. Miljö i Göteborg rapport 1995:11. Hultengren, S., Martinsson, P.-O., Stenström, J. 1991: Lavar och luftföroreningar. Känslighetsklassning och indexberäkning av epifytiska lavar. Naturvårdsverket. Rapport Även appendix om kväveföroreningar. Hultengren, S. & von Proschwitz, T. 2001: Lavar och mollusker som bioindikatorer i Stockholms stad. Inklusive uppföljning av transplanterad lunglav Lobaria pulmonaria. Miljöförvaltningen i Stockholm. 12

14 BILAGA. Fotograferade träd från undersökningslokalerna Stora Amundön Stora Amundön 2011 (nytt träd). 13

15 Botaniska trädgården Gunnared/Lärjeån

16 Gunnared/Lärjeån 2011 (nytt träd). Lärjeholm

17 Rya skog Tuve golfbana

18

19 Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN ): R 2012:1 Årsrapport 2011 R 2012:2 Utbredning och förekomst av alger på hårdbottenmiljöer i Göteborgs skärgård R 2012:3 Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar och dess effekt på nätsnäckor R 2012:4 Inventering av dagaktiva fjärilar i Göteborgs kommun 2011 R 2012:5 Inventering av trollsländor i Göteborgs kommun 2011 R 2012:6 Inventering av hasselsnok (Coronella austriaca) i Göteborgs kommun 2011 R Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg R 2011:1 Årsrapport 2010 R 2011:2 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2011:3 Metaller i vattendrag 2011 R 2011:4 Inventering av hasselmus Muscardinus avellanarius i Göteborgs kommun 2010 R 2011:5 Fjärilsprojekt 2010 Fjärilar i undervisning och naturvård R 2011:6 Marin flora på hårdbotten en inventering i Göteborg 2010 R 2011:7 Metaller i vallgravsfisk R 2011:8 REACH och kunskap om kemikalier i textila varor i handeln. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2011:9 Förstudie om hårfärgningsmedel i hårvårdssalonger. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2011:10 Årsrapport Luftkvalitén i göteborgsområdet 2010 R 2011:11 Tillsyn av fastighetsägare i Bergsjön R 2011:12 Kemikalier i varor tillsyn hos sko- och möbelhandel. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2011:13 Kemikalier i byggvaror - tillsyn hos återförsäljare. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2011:14 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2011:15 Kontroll av kosttillskott 2010 R 2011:16 Nyckeltal för klimatpåverkan från tallrikssvinn R 2011:17 Strategi för energieffektivisering i Göteborgs Stad till 2014 och 2020 R 2010:1 Årsrapport R 2010:2 Bottenfauna - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 R 2010:3 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:4 Ålgräs och grundbottenfauna - tre undersökningar i Göteborg 2009 R 2010:5 Giftfritt Göteborg. Uppföljning av delprojekt och aktiviteter R 2010:6 Årsrapport Luftföroreningar Mätningar i Göteborgsområdet. R 2010:7 Budget 2010 R 2010:8 Påverkan genom dialog -en utvärdering av dialogprojektet om textilier. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2010:9 Livsmedelskontroll i förskolor R 2010:10 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2010:11 Fiskprojekt 2009 R 2010:12 Släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi. 11 stadsdelars arbete för att minska matsvinnet R 2010:13 Bilavfettning - dags att välja grönt. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg

20