Analys av metaller, organiska tennföreningar och irgarol i sediment i anslutning till båttvätt i Käppalahamnen på Lidingö.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Analys av metaller, organiska tennföreningar och irgarol i sediment i anslutning till båttvätt i Käppalahamnen på Lidingö."

Transkript

1 1 Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Laboratoriet för akvatisk miljökemi Stockholms universitet Docent Britta Eklund Rapport Analys av metaller, organiska tennföreningar och irgarol i sediment i anslutning till båttvätt i Käppalahamnen på Lidingö. Uppdragsgivare: Håll Sverige Rent (HSR) (Kontaktperson: Jessica Ångström) Uppdragstagare: ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet.

2 2 Bakgrund och uppdrag Inför båtsäsongen 2008 installerades en båttvätt i Käppalahamnen på Lidingö. Målet för Håll Sverige Rent (HSR) tillsammans med Lidingö stad var att ge båtägare ett mekaniskt alternativ till användning av giftläckande båtbottenfärger. Käppalahamnen ligger nästan längst ut på Lidingö och har ett bra läge intill en av många använd farled mellan Mälaren/Stockholm och skärgården längre ut. För att följa upp eventuell påverkan i samband med användning av båttvätten uppdrogs åt docent Britta Eklund vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet att utföra provtagning och analys av sediment på olika platser i hamnen. Detta skulle göras dels före och dels efter installation och användning av båttvätten. Sedimenten skulle analyseras med avseende på ämnen som är och har varit vanligt förekommande i båtbottenfärger såsom metallerna koppar, bly och zink liksom de tennorganiska föreningarna tributyltenn (TBT) och dess nedbrytningsprodukter dibutyltenn (DBT) och monobutyltenn (MBT). För att få ett begrepp om hur mycket av dessa substanser som ansamlades i uppsamlingsbassängen under båttvätten skulle prover tas även från detta sediment i samband med upptagningen av båttvätten efter säsongen På det uppsamlade sedimentet skulle analys utföras på samma substanser som ovan plus ämnet irgarol.

3 3 Material och metoder Provtagningsplats Käppalahamnen ligger nästan längst ut på Lidingö vid Halvkakssundet som är en del av den väl frekventerade farleden mellan Stockholm/Mälaren och Stockholms skärgård. Läget gör att båtbottentvätten är lätt åtkomlig för många båtar. Hamnen har 172 båtplatser och på uppläggningsplatsen ovanför hamnen finns plats för vinterförvaring av 85 båtar. Provtagningsstationer Provtagningspunkternas placering framgår av kartan i figur 1. I samtliga fall analyserades ytsedimentet (0-2cm). För att få en uppfattning om halterna i sedimenten innan båttvätten installerades togs tre prover i själva hamnbassängen (innerst i hamnbassängen = stn 1, mitt i hamnbassängen = stn 2 och ytterst i hamnbassängen = stn 3) och dessutom togs två sedimentproppar vardera framför (stn 4) och bakom (stn 5) där båttvätten skulle placeras. Två referensprover (ref 1 och ref 2) togs också utanför själva hamnområdet. Denna provtagning ägde rum Efter säsongens slut ( ) togs återigen dubbelprover framför och bakom båttvätten och mitt i hamnbassängen. Istället för ytterligare prov utanför hamnen togs två stycken djupare sedimentproppar i hamnbassängen för att kunna belysa eventuella skillnader mellan ytsedimentet och 10 cm längre ner i sedimentet. Provtagningarna utfördes av Jörgen Ek, Britta Eklund och Erik Ytreberg från ITM, Stockholms universitet med Tomas Gilbert från Lidingö kommun som båtförare. Käppalahamnen Ref A 4 Figur 1 Kartan visar provtagningsstationerna i Käppalahamnen, Ref B

4 Sedimentproverna har tagits med en rörprovtagare av Willnertyp. De översta 2 cm av sedimentproppen skars av m.h.a. en skiktskärare och samlades upp i en syratvättad provtagningsburk av polypropylen (se figur 2). Sedimentproverna frystes och frystorkades vid ITM innan analys. Samtliga ytsediment analyserades med avseende på koppar, bly och zink. För analys av organiska tennföreningar och irgarol gjordes samlingsprover av dubbelproverna från respektive provtagningsstation. 4 Fig 2. De översta 2 cm av sedimenten provtogs. I samband med upptag av båttvätten tömdes uppsamlingsbassängen på allt ansamlat sediment med hjälp av en pump som var placerad på bassängbotten. Detta arbete utfördes av Ragnsells (Kontaktperson Kjell Gustafsson). Arbetet utfördes i omgångar genom att materialet pumpades upp i tio stycken 200 liters behållare. Där fick det uppumpade materialet sedimentera tio dygn varefter ovanstående vatten dekanterades av och kärlen fylldes på med nytt material från uppsamlingsbassängen. Detta pågick i omgångar tills allt material var upptaget. Från de tio uppsamlingskärlen samlades till slut det sedimenterade materialet i en behållare som rymde 200 L. Denna blandning provtogs efter omblandning och 5 liter levererades till ITM. Här fick provet stå och sedimentera i en vecka varefter det ovanstående vattnet dekanterades av och det kvarvarande sediment fylldes på burkar. Sedimentet frystorkades och skickades därefter till ALS Scandinavia AB för analys. Kemiska analyser Torrviktsbestämning har utförts på samtliga prover för att kunna relatera halten av de analyserade ämnena till torrviktsbasis. Sedimentproverna har behandlats och analyserats med avseende på sitt metallinnehåll av ASL Scandinavia AB i Luleå. Uppslutning av sedimentproverna för metallanalys har utförts enligt svensk standard SS och analys har utförts med ICP-MS enligt svensk och internationell standard SS-EN ISO Bestämning av organiska tennföreningar och irgarol har utförts av ASL Scandinavia AB i Täby. Bestämning av organiska tennföreningar gjordes enligt DIN och laboratoriet är ackrediterad för metoden. För bestämning av irgarol användes GC-MS. För denna analys är ALS Scandinavia AB inte ackrediterade.

5 5 Resultat Temperatur, salthalt, djup och glödningsförlust Temperaturen och salthalten i ytvattnet var vid juniprovtagningen 12,4 C och 3,8 och vid oktoberprovtagningen 10,8 C och 2,6. Djupet vid de olika provtagningsplateserna var för referensstation A 10 m, för referensstation B 17 m, innerst och mitt i hamnbassängen 7 m och ytterst 12 m. Både framför och bakom båttvätten var det 13,5 m djupt. Mängden organiskt material uttryckt som glödningsförlust visas i nedanstående tabell. Tabell 1. Glödningsförlust i % av torrsubstansen i sediment tagna i Käppalahamnen och Referens Hamnbassäng Före tvätt (stn 4) Efter tvätt (stn 5) Uppsamlingsbass. juni 2,2 ± 0,2 17,6 ± 0,2 16,7 ± 0,14 18,8 ± 0,07 oktober 17,6 ± 1,3 14 ± 0,07 14,8 ± 0,07 30,7 ± 0,71 Det låga värdet på referensstationerna på 2,2 % bekräftade våra observationer att botten var mycket stenig. I hamnområdet i juni låg alla värden mellan 16,7 och 18,8 %. I oktober hade den relativa mängden organiskt material sjunkit i sedimenten i anslutning till båttvätten som då låg 13,9 och 14,8 %. Det ansamlade materialet från uppsamlingsbassängen hade koncentrerats en hel del innan analys och hade då en organisk halt på nästan 31 %. Metaller Koppar-, zink och blyhalter i samtliga provtagna ytsediment i Käppalahamnen och strax utanför under sommaren 2008 redovisas i tabell 1 i bilagan. I figur 3 nedan visas medelvärden av replikaten med respektive standardavvikelse från de olika områdena. Medelvärdena på de båda referensstationerna med standardavvikelser är för koppar 37 ± 1,6, för bly 38 ± 3,1 och för zink 97 ± 2,6 mg/kg torrsubstans (TS). Referensvärdena är signifikant lägre (ANOVA, p< 0,005) för alla tre metaller jämfört med värdena inne i hamnområdet. Här är halterna ganska jämna i ytsedimenten och ligger för koppar på 130 ± 20, för bly 123 ± 20 och för zink 354 ± 47 mg/kg TS baserat på samtliga stationer inom hamnområdet. I oktober var samtliga värden förhöjda jämfört med i juni. Medelvärdena med standardavvikelser var då 243 ± 96, 131 ± 16 och 654 ± 388 mg/kg TS för koppar, bly respektive zink. När det gäller koppar är höjningen i hamnbassängen och innan båttvätten signifikant höjd (t-test, p<0,001) medan höjningen efter båttvätten inte är signifikant (förmodligen beroende på för stora skillnader mellan de två provpunkterna). För bly är höjningen signifikant höjd i oktober (t-test, p<0,05) både före och efter båttvätten men inte för hamnbassängen. Zink är endast signifikant höjd (t-test, p<0,005) innan båttvätten. Skillnaden efter båttvätten blir inte signifikant beroende på de få data och ojämna värdena.

6 6 Figur 3. Metallhalter i anslutning till en båttvätt i Käppalahamnen Staplarna anger medelvärden med felstaplar uttryckta som standardavvikelse. I samband med oktoberprovtagningen togs två stycken sedimentproppar där även skiktet 8-10 cm analyserades. För alla tre metaller var värdena högre i det djupare sedimentlagret. Med parat t-test för alla par av metalldata fås signifikansnivån p < 0,05. Resultaten visas i figur 4. Figur 4. Halter av koppar, bly och zink i ytsedimentet och på 8-10 cm djup från två sedimentproppar tagna mitt i hamnbassängen i Käppalahamnen

7 7 Halter av organiska tennföreningar Resultaten av analys av tributyltenn (TBT), dibutyltenn (DBT) och monobutyltenn (MBT) framgår av figur 5 och tabell 2 i bilagan. Eftersom analysen har utförts på ett samlingsprov av replikaten från respektive plats går det inte att beräkna några spridningsmått. Vid samtliga provtagningsplatser var halterna av alla tre mätta tennorganiska föreningar högre vid oktoberprovtagningen jämfört med proverna tagna i juni. I samtliga sedimentprover är även halten av modersubstansen TBT väsentligt högre än de två nedbrytningsprodukterna DBT och MBT. Fördelningen av (MBT + DBT)/TBT brukar användas som ett mått på hur långt nedbrytningen har skett. För samtliga ytprovssediment ligger denna kvot på mellan 0,40 och 0,58 (se tabell 2 i bilagan). Tennorganiska föreningar i ytsediment (0 2 cm) i Käppalahamnen 700 t e n 600 im d se 500 rt to 400 g / k g 300 µ monobutyltenn, MBT dibutyltenn, DBT tributyltenn, TBT Halter Halter Figur 5. Diagrammet visar halterna av tributultenn (TBT) och dess nedbrytningsprodukter dibutyltenn (DBT) och monobutyltenn (MBT) i sediment från olika platser i Käppalahamnen, I figur 6 jämförs skiktet på 8-10 cm djup med halterna i motsvarande ytsediment i hamnbassängen. TBT halten här låg på 790 µg/kg TS. Resultatet visade att halterna längre ner var ungefär i samma storleksordning för både MBT, DBT och TBT som vid ytan. Kvoten för (MBT+DBT)/TBT låg här på 0,29.

8 8 Halter av organiska tennföreningar i hamnbassängen i Käppalahamnen 0 2 cm MBT DBT TBT 8 10 cm µg/kg torrt sediment Figur 6. Diagrammet visar halterna av tributultenn (TBT) och dess nedbrytningsprodukter dibutyltenn (DBT) och monobutyltenn (MBT) i ytsediment och ca 1 dm ner i sediment från hamnbassängen i Käppalahamnen, Halter av metaller, organiska tennföreningar och irgarol från uppsamlingsbassängen under båttvätten i Käppalahamnen, Det våta sediment som bildades av 5 L prov vägde totalt 302 g och som torrvikt efter frystorkning 34 g. Detta innebär att 200 L blir 40 gånger mer dvs ca 12 kg vått sediment motsvarande 1,36 kg torrt sediment. Halterna av dubbelproverna som togs redovisas i tabell 1 och 2 i bilagan och medelvärdena redovisas i tabell 2 nedan. Irgarolhalten uppmättes i uppsamlingsbassängen till 0,11 ± 0,03 mg/kg TS. I tabell 2 redovisas också den totala mängden av olika substanser som hade ansamlats i bassängen och även hur mycket detta blev per tvättad båt. Totalt hade 531 båttvättar av sammanlagt 435 båtar utförts under säsongen 2008 (information från Ann Gilbert, Lidingö kommun). I beräkningen nedan har siffran 435 använts. Tabell 2. Halter och totala mängder i uppsamlingsbassängen under båttvätten i Käppalahamnen, 2008 samt beräknad mängd per tvättad båt (435 st). MBT DBT TBT Irgarol Koppar Bly Zink Koncentration, mg/kg TS 0, ,3 0, Totalt ansamlat, mg 0,25 2,7 14 0, Mängd per båt, mg 0,0006 0,0063 0,03 0, ,52 462

9 9 Diskussion och slutsatser Metallhalter Sedimenten från de två referenspropparna utanför Käppalahamnen hade båda kopparhalter som enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder klassas som tydlig avvikelse (> 30 mg/kg TS). För bly och zink blev klassningen liten avvikelse (mellan 25 och 40 mg bly/kg TS respektive mellan 85 och 130 mg zink/kg TS). Alla övriga mätta sedimentprover inne från hamnområdet hade halter av alla tre metaller som innebar mycket stor avvikelse från av Naturvårdsverket uppsatta jämförvärden för förorenade sediment (koppar > 80, bly > 110, zink > 360 mg/kg TS). Undantaget var zinkhalter i juni före och efter båttvätten där halterna låg mellan 200 och 360 mg/kg TS vilket endast innebär stor avvikelse ( Om man ser till medelvärdet så har både koppar och zinkhalter nästan fördubblats i Käppalahamnen under säsongen medan det för bly endast skett en blygsam ökning. Eftersom både koppar och zink förekommer allmänt i båtbottenfärger så är detta den troliga källan. Detta stärks av de förhöjda metallhalterna efter båttvätten. De uppmätta metallvärden i Käppalahamnen stämmer bra överens med halter uppmätta på prover tagna 2007 i en marina på Hundudden på Djurgården (Eklund et al 2008). Som jämförelse kan också nämnas att halterna i Strömmen låg i början av 2000-talet på 300, 300 och 620 mg/kg TS för respektive koppar, bly och zink (Sternbeck et al. 2003) dvs något högre än i Käppalahamnen. I centrala Stockholmsområdet var spannet för koppar mellan 120 och 300, för bly mellan 100 och 300 och för zink mellan 300 och 900 mg/kg TS (Sternbeck et al 2003) vilket stämmer väl överens med nivåerna i Käppalahamnen. I kustområden längre ut ligger enligt samma rapport halterna för koppar mellan 6 och 50, för bly mellan 30 och 90 och för zink mellan 80 och 260 mg/kg TS. Detta innebär att halterna i hela centrala Stockholmsområdet är starkt påverkat av metallföroreningar och förhållandena Käppalahamnen är i nivå vad som kan förväntas för området som helhet. Halter av tennorganiska föreningar I juni, innan båttvätten hade installerats fanns de högsta värdena i hamnbassängen med 340 µg tributyltenn (TBT)/kg TS. Därefter ökade halterna av tennorganiska föreningar i Käppalahamnen för alla tre mätta föreningar från juni till oktober och TBT halten uppmättes då till 660 µg/kg TS. De högsta ökningarna av TBT observerades i själva hamnbassängen och efter båttvätten där det hade skett en fördubbling eller mer under säsongen. Detta indikerar att det fortfarande sker läckage av TBT från båtarna både när de ligger förtöjda och vid avborstning i båttvätten. Eftersom TBT har varit förbjudet för användning i Sverige på båtar < 25 m sedan 1989 (89/677/EEG) och på stora fartyg sedan 2003 och att det dessutom finns ett internationellt förbud för TBT i båtbottenfärger (AFS 2001) är det sannolikt svårt att få tag på sådana färger och mindre troligt att sådana färger fortfarande används. Det troligaste är att de tennorganiska föreningarna kommer från underliggande färglager. Jämfört med halter uppmätta av IVL så ligger halterna av TBT på mellan 40 och 560 i centrala Stockholm för att sjunka längre ut i skärgården ner till mellan µg TBT/kg

10 TS (Sternbeck et al. 2003). Ofta kan halterna vara betydligt högre i marinor vilket en marina på Djurgården är ett exempel där halter på upp till 1400 µg TBT/kg TS uppmättes i 2007 (Eklund et al 2008). Sveriges geologiska undersökningar (SGU) har också gjort mätningar runt svenska kusten där de högsta halterna, uppemot 8000 µg TBT/kg TS som regel påvisas i marinor och i småbåtshamnar (Cato 2003, 2007). Vid provtagningen i Käppalahamnen analyserades även ett prov från hamnbassängen från skiktet 8-10 cm under sedimentytan. Vilka år detta skikt motsvarar går inte att säga utan direkta mätningar eftersom det beror på de hydrologiska förhållandena i området. Som en jämförelse kan dock nämnas att i hamnar som Oslo och Drammen uppmättes sedimentationshastigheter på 1-2 cm/år (Cornelissen et al 2008). Om denna siffra används så är sedimentet 10 cm ner ca 10 år gammalt Detta skikt visade på en något högre halt (790 µg TBT/kg TS) jämfört med ytsedimentet (660 µg TBT/kg TS). Även metallhalterna är något högre i det djupare skiktet, vilket tyder på något minskad tillförsel av dessa substanser under senare år. Halterna av MBT och DBT som bildas då TBT bryts ner var jämfört med halten av moderssubstansen låga överlag. Av den totala mängden av dessa tre substanser utgjorde TBT mellan 63 och 69 % i juni och mellan 35 och 47 % i oktober. I provet från 8-10 cm djup var motsvarande siffra 77 %. Om man dessutom studerar kvoten mellan nedbrytningsprodukterna och moderssubstansen ((MBT+DBT)/TBT) får man mellan 0,4 och 0,58 för alla sedimenten. Dessa höga procentsiffror respektive låga kvoter tyder på att det inte har skett någon särskild nedbrytning av TBT i sedimenten i Käppalahamnen utan att det snarare finns en konstant tillförsel. Nedbrytningshastigheten ökar som regel ju varmare det är. I en studie från Oslo och Drammen, som ligger på ungefär samma breddgrader som Stockholmsområdet, uppskattades halveringstiden av TBT till år (Cornelissen et al. 2008). Denna halveringstid är under förutsättning att inte nytt TBT tillförs. I denna studie hade de också räknat ut kvoten mellan nedbrytningsprodukterna och TBT ((MBT+DBT)/TBT). För Oslo fick de i snitt 0,5 och för Drammen 0,1 vilket är i nivå med vad det blev i Käppalahamnen. Detta innebär att även om all TBT-innehållande färg tas bort från båtarna kommer det att ta lång tid innan det försvinner från miljön. Uppsamlingsbassäng Sedimentet från uppsamlingsbassängen visade mycket höga halter av metallerna koppar och zink men nästan ingen ökning av bly. För koppar var halterna jämfört med medelvärdet för alla stationer i hamnområdet i oktober 350 gånger högre och för zink 226 gånger högre. Detta innebär att både koppar och zink tvättas av båtarna. När det gäller TBT halter var dessa ca 20 gånger högre i uppsamlingsbassängen jämfört med medelvärdet för övriga data i oktober. De totala mängder som ansamlades i uppsamlingsbassängen var 14 mg TBT, 117 g koppar, 0,23 g bly och 200 g zink. Jämfört med vad som samlades upp under båttvätten i Trosa 2007 är TBT halterna ca 60 gånger lägre medan för koppar och zink var det 17 respektive 9 gånger högre mängder under Käppalahamnens båttvätt. Räknar man istället per båt så blir siffrorna mer likvärdiga för de två tvättarna med ca 300 mg koppar per båt och för zink 1000 mg/båt i Trosa och 460 mg/båt i Käppala. För att få en uppfattning vad detta innebär kan man räkna på hur mycket koppar som finns i en kopparbaserad västkustfärg. 1 L färg kan innehålla allt från 10 till 50 % koppar i viktprocent, men det vanligaste ligger på runt 20 %. Detta innebär att en burk består av ca 10

11 200 g koppar, vilket är ca 1000 gånger högre än vad som tvättades bort per båt (230 mg). Därmed så tvättas det bort ca 1/1000 färgburk per båt i båttvätten = 1 ml. När det gäller halterna per båt av TBT blev det endast 0,03 mg i Käppala jämfört med Trosas 4 mg per båt. Varför skillnaden är så stor när det gäller TBT finns ingen uppenbar förklaring till. Totalt visar de högre halterna i uppsamlingsbassängen jämfört med de omgivande sedimenten att uppsamlingsbassängen fungerar som anordning för att samla upp mycket av de giftiga ämnen som lossnar från båtskroven. Att den inte är perfekt i sin utformning påvisas genom de förhöjda halter av samtliga mätta ämnen efter båttvätten. Trots att uppsamlingsbassängen har förlängts till 11 m jämfört med 8 m i tidigare båttvättar, så är det uppenbarligen inte tillräckligt för att fånga in allt material från tvättningen. En möjlig orsak kan vara att det avtvättade materialet inte hinner sjunka innan båten tas ur tvätten och i samband med att båten åker ut följer en del material med och sedimenterar istället utanför bassängen. Sammanfattningsvis kan sägas att de substanser som idag läcker ut när båtarna tvättas är förmodligen en kombination av rester av gamla färger och nya färger. Detta gäller både vid användning av båttvätt och när båtarna högtryckspolas i samband med höstupptagning. De färger som finns för Östersjöbruk sägs alla fungera genom fysikalika principer. Tyvärr har det visat sig att flera av dessa fysikaliskt verkande färger ändå innehåller något som läcker ut och som påverkar icke målorganismer negativt och som i vissa fall till och med är mer giftiga än de gamla kopparfärgerna (Karlsson och Eklund, 2004, Karlsson et al. 2006). När det gäller de båtägare som utnyttjade båttvätten i Käppalahamnen visade det sig, i en enkätundersökning som Håll Sverige rent utförde, att ca en fjärdedel av båtägarna aldrig hade målat sin båt (HSR 2009). I samma undersökning visades också att de främsta anledningarna till att man använde båttvätten var att det var bekvämt och att man ville ta hänsyn till miljön. Detta tyder på att det finns många båtägare som gärna kan tänka sig att låta bli och använda giftläckande färger och istället förlita sig på en helt mekanisk rengöring av sina båtar. Ju fler som handlar enligt detta ju mindre gifter kommer att spridas ut och i förlängningen bör det inte behövas några uppsamlingsanordningar under båttvättar. 11 Stockholm Projektledare Britta Eklund, ITM Referenser AFS Convention International Convention on the Control of Harmful Anti-Fouling Systems on Ships, International Maritime Organization, IMO. Cato, I Organotin compounds in Swedish sediments an overlooked environmental problem. Swedish Geological Survey, report 2003, 4, 6-8.

12 Cato, I Havet Eklund, B., Holm, J., Ek, J Analys av metaller och närsalter i anslutning till båttvätt i Trosa hamn. Rapport till Trosa kommun Eklund, B., Holm, K., Ek, J Analys av metaller i anslutning till båttvätt i Trosa hamn. Rapport till Naturvårdsverket och Trosa kommun Eklund, B., Holm, K Analys av metaller, organiska tennföreningar, irgarol och polyaromatiska kolväten i sediment i anslutning till båttvätt och båtupptagningsplatser i Trosa hamn. Rapport till Trosa kommun Eklund, B Halter av organiska tennföreningar, irgarol och PAH i sediment från olika typer av hamnar i Stockholmsområdet. Rapport till Sjöfartsverket Håll Sverige Rent, Enkätundersökning, båtbottentvätten i Käppala, sommaren Johansson, E., Wester-Herber, M., Eklund, B Utvärdering av enkät bland båtägare I Trosa om användning och åsikter gällande båttvätt, båtbottenfärger, miljö och ansvar. Rapport till Trosa kommun, Länsstyrelsen i Södermanland, Kemikalieinspektionen och Sjöfartsverket Karlsson, J., Eklund, B New biocide-free antifouling paints are toxic. Marine Pollution Bulletin, 49, Karlsson, J., M. Breitholtz and B. Eklund. (2006) A Practical Ranking System to Compare Toxicity of Anti-fouling Paints. Marine Pollution, 52, Kemikalieinspektionen Debourg, C., Johnson, A., Lye, C., Törnquist, L och Unger, C. Antifouling products- Pleasure boats, commercial vessels, nets, fish cages and other underwater equipment. KemI Report 2/93. Kemikalieinspektionen Eriksson, U., Lindgren, P., Olsson B och Unger, C Antifoulingprodukter, fritidsbåtar. - KemI PM-beslut. Kemikalieinspektionen, Kemiska ämnen i båtbottenfärger en undersökning av koppar, zink och irgarol 1051 runt Bullandö marina Kemikalieinspektionen, Rapport Nr 2/06 Länsstyrelsen i Södermanlands län, Båtbottenfärger i Sörmländska natur- och småbåtshamnar. Organiska tennföreningar, koppar, zinkpyretion ochirgarol i ytsediment. Rapport Nr 2007:11. Sternbeck, J., Brorström-Lundén, E., Remberger, M., Kaj, L., palm, A., Junedal, E., Cato, I WFD Priority substances in sediments from Stockholm and the Svealand coastal region. IVL rapport B

13 13 Bilaga Tabell 1. Metallhalter av koppar, bly och zink i sedimentprover tagna i Käppalahamnen vid två olika tillfällen under båtsäsongen Värdena anger metallhalt i mg per kg torrvikt av sedimenten. Vid oktoberprovtagningen analyserades även sediment från två proppar från djupskiktet 8-10 cm. Station Koppar mg/kg TS ytsediment 0-2cm mg/kg TS ytsediment 0-2cm mg/kg TS djupsediment 8-10 cm Referens utanför hamnen, A 37,7 Referens utanför hamnen, B 35,4 Hamnbassäng, innerst, stn Hamnbassäng, mitt, stn och och 188 Hamnbassäng, ytterst, stn Båttvätten, före, stn 4 prov Båttvätten, före, stn 4 prov Båttvätten, efter, stn 5 prov Båttvätten, efter, stn 5 prov Uppsamlingsbassäng, Uppsamlingsbassäng, Bly Referens utanför hamnen, A 35,8 Referens utanför hamnen, B 40,2 Hamnbassäng, innerst, stn Hamnbassäng, mitt, stn och och 179 Hamnbassäng, ytterst, stn Båttvätten, före, stn 4 prov Båttvätten, före, stn 4 prov Båttvätten, efter, stn 5 prov Båttvätten, efter, stn 5 prov Uppsamlingsbassäng, Uppsamlingsbassäng, Zink Referens utanför hamnen, A 94,9 Referens utanför hamnen, B 98,5 Hamnbassäng, innerst, stn Hamnbassäng, mitt, stn och och 473 Hamnbassäng, ytterst, stn Båttvätten, före, stn 4 prov Båttvätten, före, stn 4 prov Båttvätten, efter, stn 5 prov Båttvätten, efter, stn 5 prov Uppsamlingsbassäng, Uppsamlingsbassäng,

14 Tabell 2. Halter av tennorganiska föreningar i sediment från Käppalahamnen och från uppsamlingsbassängen under båttvätten Samtliga data är samlingsprov från två olika proppar från respektive provtagningsplats. MBT = monobutyltenn, DBT = dibutyltenn och TBT = tributyltenn. Provtagningsplatser MBT µg/kg TS juni DBT µg/kg TS juni TBT µg/kg TS juni (MBT+ DBT)/ TBT juni MBT µg/kg TS oktober DBT µg/kg TS oktober TBT µg/kg TS oktober 14 (MBT+ DBT)/ TBT oktober Referens 7, ,45 Hamnbassäng , ,40 Båttvätten, före , ,51 Båttvätten, efter , ,50 Uppsamlingsbass, Uppsamlingsbass,

Reviderad version

Reviderad version Av Britta Eklund Reviderad version 2008-03-12 Sammanfattning Sediment från olika typer av hamnar i Stockholmsområdet har analyserats för sitt innehåll av organiska tennföreningar, irgarol och polyaromatiska

Läs mer

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Ca 700 000 båtar totalt i Sverige Varav

Läs mer

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser SIDAN 1 Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser Maria Pettersson, Miljöförvaltningen i Stockholm Ca 1 miljon fritidsbåtar i Sverige SIDAN 2 Östersjön Få arter för varje funktion

Läs mer

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998

Läs mer

Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet

Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Britta Eklund britta.eklund@itm.su.se Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Miljömål 4 och 10 Giftfri miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård 2012-03-11, Eklund,

Läs mer

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar

Läs mer

Bilaga 2, Sedimentprovtagning

Bilaga 2, Sedimentprovtagning Uppdragsnr: 10151375 1 (9) Bilaga 2, Sedimentprovtagning Val av plats för provpunkter Provpunkternas läge valdes utifrån kommunens uppgifter om placering och utformning av kommande pir och bryggor. Även

Läs mer

Kemikalier i fokus. Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås. Tomas Viktor. Del 1 Laboratoriestudier

Kemikalier i fokus. Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås. Tomas Viktor. Del 1 Laboratoriestudier Kemikalier i fokus Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås Tomas Viktor Del 1 Laboratoriestudier Akvarieförsök på laboratoriet med stormusslor exponerade för TBT (tributyltenn) Del 2

Läs mer

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med

Läs mer

RAPPORT. Båtbottenfärger i Sörmländska natur- och småbåtshamnar. Organiska tennföreningar, koppar, zink, zinkpyrition och irgarol i ytsediment

RAPPORT. Båtbottenfärger i Sörmländska natur- och småbåtshamnar. Organiska tennföreningar, koppar, zink, zinkpyrition och irgarol i ytsediment RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2007:11 Båtbottenfärger i Sörmländska natur- och småbåtshamnar Organiska tennföreningar, koppar, zink, zinkpyrition och irgarol i ytsediment Regional miljöövervakning, 2006 Titel:

Läs mer

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Underlag för tillståndsansökan av underhållsmuddring Toxicon Rapport 001-15 LANDSKRONA JANUARI 2015 Sedimentundersökning i Borstahusens hamn Fredrik

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV INFORMATION OM FÖRORENINGAR VID BÅTUPPSTÄLLNINGSPLATSER I STOCKHOLM

SAMMANSTÄLLNING AV INFORMATION OM FÖRORENINGAR VID BÅTUPPSTÄLLNINGSPLATSER I STOCKHOLM Bilaga 3 MILJÖFÖRVALTNINGEN M I L J Ö ANALYS SID 1 (6) 2013-04-19 pm SAMMANSTÄLLNING AV INFORMATION OM FÖRORENINGAR VID BÅTUPPSTÄLLNINGSPLATSER I STOCKHOLM Sammanfattning Undersökningar av markföroreningar

Läs mer

Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger

Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger Underlag för muddringsarbeten i hamnar Toxicon Rapport 020-16 LANDSKRONA APRIL 2016 Sediment- och

Läs mer

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm av Pasi Peltola Innehållsförteckning PROVTAGNING OCH ANALYS 3 RESULTAT

Läs mer

Figur 1. Flygfoto över hamnen där provtagna lokaler är utmärkta

Figur 1. Flygfoto över hamnen där provtagna lokaler är utmärkta 1 Analys av imposex hos nätsnäckor utanför Varbergs hamn 2012. Utförd av Marina Magnusson Insamling av nätsnäckan Nassarius nitidus utfördes av Marine Monitoring AB i Varbergs hamn på uppdrag av Länsstyrelsen

Läs mer

Bottenfärg (biocidfärg) miljökonsekvenser och tillsynsplan. Maria Svanholm, enhetschef Miljöanalys, Stockholms miljöförvaltning

Bottenfärg (biocidfärg) miljökonsekvenser och tillsynsplan. Maria Svanholm, enhetschef Miljöanalys, Stockholms miljöförvaltning Bottenfärg (biocidfärg) miljökonsekvenser och tillsynsplan Maria Svanholm, enhetschef Miljöanalys, Stockholms miljöförvaltning Föroreningsproblematik, mark, vatten och sediment Småbåtshamnar, marinor i

Läs mer

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser - mätningar på mark och båtskrov Maria Lagerström Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) Upplägg 1. Bakgrund Bottenmålning

Läs mer

Gifter från båtverksamhet

Gifter från båtverksamhet Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är

Läs mer

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser - mätningar på mark och båtskrov Maria Lagerström Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) Upplägg 1. Bakgrund Bottenmålning

Läs mer

Båtbottenfärger ett miljöproblem

Båtbottenfärger ett miljöproblem Båtbottenfärger ett miljöproblem Användning sedan mycket lång tid tillbaka för att skydda båtskrov från påväxt av vattenlevande organismer Olika aktiva giftiga ämnen har använts: Bly TBT (tributyltenn)

Läs mer

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på de kvarvarande ca 30 omätta båtskroven av föreningens

Läs mer

BERGBADET OCH BARNBADET, ÄLGÖ MILJÖTEKNISK PROVTAGNING AV SEDIMENT OCH YTVATTEN producerad av WSP (uppdrag 10182642)

BERGBADET OCH BARNBADET, ÄLGÖ MILJÖTEKNISK PROVTAGNING AV SEDIMENT OCH YTVATTEN producerad av WSP (uppdrag 10182642) 2013-06-14 BERGBADET OCH BARNBADET, ÄLGÖ MILJÖTEKNISK PROVTAGNING AV SEDIMENT OCH YTVATTEN producerad av WSP (uppdrag 10182642) Rapport Bergbadet och Barnbadet, Älgö Nacka kommun Miljöteknisk provtagning

Läs mer

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på båtskroven av 30 stycken av föreningens båtar. Detta

Läs mer

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på båtskroven av 30 stycken av föreningens båtar. Detta

Läs mer

Undersökning av vatten, ytsediment och ytjord vid Segelsällskapet Brunnsvikens (SSB) båtklubb i Brunnsviken

Undersökning av vatten, ytsediment och ytjord vid Segelsällskapet Brunnsvikens (SSB) båtklubb i Brunnsviken ITM-rapport 211 Undersökning av vatten, ytsediment och ytjord vid Segelsällskapet Brunnsvikens (SSB) båtklubb i Brunnsviken av Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms

Läs mer

Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund

Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund Anna Zeffer Per-Olof Samuelsson Stenungsunds kommun 2011 Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund Provtagningen stöds av Naturvårdsverkets (nuvarande

Läs mer

Erfarenheter och beteende hos båtägare

Erfarenheter och beteende hos båtägare Erfarenheter och beteende hos båtägare resultat av två enkätstudier Maria Elfström Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Syftet med undersökningarna Kartlägga båtägares

Läs mer

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Havs- och vattenmyndigheten Bildades 1 juli 2011 Frågor från

Läs mer

av organiska tennföreningar

av organiska tennföreningar Organiska tennföreningar ett hot mot livet i våra hav Ingemar Cato, SGU / Marina Magnusson, Åke Granmo & Anders Borgegren, Göteborgs universitet Tributyltenn och andra organiska tennföreningar har länge

Läs mer

Utvärdering av Axon Miljöteknik AB:s torvfilteranläggning för rening av spolvatten vid båttvättanläggningar

Utvärdering av Axon Miljöteknik AB:s torvfilteranläggning för rening av spolvatten vid båttvättanläggningar 1 (8) Utvärdering av Axon Miljöteknik AB:s torvfilteranläggning för rening av spolvatten vid båttvättanläggningar Upprättad av: Veronica Ribé och Patrik Klintenberg, MDH Godkänd av: Per Axelson, Axon Miljöteknik

Läs mer

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN Översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning längs planerad farledsyta WSP Sverige AB Gävle 2010-11-05 Uppdragsnummer: 10124632-05 Handläggare: Lisa Bergquist Granskning: Annika

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor

Läs mer

KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan

KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan Sanering av Oskarshamns hamnbassäng KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan Rapport nr Oskarshamns hamn : -- Författad av Per Östlund Studsvik RadWaste

Läs mer

Skottarevet, Kattegatt Provtagningsredskap: Ponar och Boxcorer Beställare: Triventus Consulting AB Littera: 210417 Koncentrationer av metaller, PAHer, PCBer, alifatiska och aromatiska kolväten Datum: 2005-12-15

Läs mer

Regelverk rörande båtbottenfärger

Regelverk rörande båtbottenfärger Miljöförvaltningen Avdelningen för hälsoskydd PM Sida 1 (5) 2017-05-10 Användning av båtbottenfärger som innehåller biocider regleras både genom miljöbalken och EU:s biocidförordning. Dessa lagstiftningar

Läs mer

Bilaga: Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan

Bilaga: Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan Bilaga: Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping 8 november 2001 1 Inledning

Läs mer

Skrovmålet 2018/ oktober 2016 Tekniska nämndhuset, Stockholm Lina Petersson, Transportstyrelsen

Skrovmålet 2018/ oktober 2016 Tekniska nämndhuset, Stockholm Lina Petersson, Transportstyrelsen Skrovmålet 2018/20 Nationell Båtmiljökonferens 19 oktober 2016 Tekniska nämndhuset, Stockholm Lina Petersson, Transportstyrelsen Båtlivets miljöfrågor Toalettavfall Ren båtbotten Båtmiljörådet Båtmotorer/Alkylat

Läs mer

Beslut angående anmälan om miljöfarlig verksamhet, båtbottentvätt, på Bergvik 15:1

Beslut angående anmälan om miljöfarlig verksamhet, båtbottentvätt, på Bergvik 15:1 VÄRMDÖ KOMMUN Marie Sundbom marie.sundbom@varmdo.se 570 481 98 Miljöinspektör DELEGATIONSBESLUT 268 Datum Dnr 2009-03-25 2009-000240 Coolstream Holding AB Bengt Nordfors Lillängsdalsvägen 1 134 61 INGARÖ

Läs mer

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 063-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och

Läs mer

Sedimentprovtagning Stora hamnkanalen och Rosenlundskanalen

Sedimentprovtagning Stora hamnkanalen och Rosenlundskanalen Projektnamn Västlänken Dokumenttyp Ärendenummer PM TRV2014/88940 Skapad av Filnamn S.Sjölander E04-04-025-0500-0004 Godkänt av Godkänt datum Version M.Risell 2016-06-02 _ Prefix, Produktsammanställning/entreprenad

Läs mer

Båtägares uppfattningar om bottenbehandling, miljöfrågor och ansvarsfrågor kring båtverksamhet.

Båtägares uppfattningar om bottenbehandling, miljöfrågor och ansvarsfrågor kring båtverksamhet. ITM-rapport 226 Båtägares uppfattningar om bottenbehandling, miljöfrågor och ansvarsfrågor kring båtverksamhet. Enkätstudier bland båtägare i två båtklubbar i Stockholm 2007 och 2012. Maria Elfström Misse

Läs mer

Tennorganiska föreningar i sediment. Christina Tina Kindeberg

Tennorganiska föreningar i sediment. Christina Tina Kindeberg The The first first slide Tennorganiska föreningar i sediment Christina Tina Kindeberg Tennorganiska föreningar Analyserade tennorganiska föreningar TBT TrPhT MBT DPhT Monobutyltenn, MBT Dibutyltenn, DBT

Läs mer

Förorening av båtuppläggningsplatser en sammanställning av utförda undersökningar i svenska kustkommuner

Förorening av båtuppläggningsplatser en sammanställning av utförda undersökningar i svenska kustkommuner ITM-rapport 208 Förorening av båtuppläggningsplatser en sammanställning av utförda undersökningar i svenska kustkommuner Av David Eklund och Britta Eklund Institutet för tillämpad miljöforskning Institute

Läs mer

Sediment- och enkätundersökning utförd i en fritidsbåthamn i Stockholm -giftiga sediment och målade båtbottnar

Sediment- och enkätundersökning utförd i en fritidsbåthamn i Stockholm -giftiga sediment och målade båtbottnar Sediment- och enkätundersökning utförd i en fritidsbåthamn i Stockholm -giftiga sediment och målade båtbottnar Maria Elfström Självständigt arbete i tillämpad miljövetenskap 45 hp Handledare Britta Eklund,

Läs mer

Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan

Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping 24 oktober 2001 1 Inledning I dagens

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 2, - 3, 4 infångades under sensommaren abborre från centrala

Läs mer

Riskbedömning av förorenad mark på en båtuppläggningsplats för fritidsbåtar

Riskbedömning av förorenad mark på en båtuppläggningsplats för fritidsbåtar ITM-rapport 205 Riskbedömning av förorenad mark på en båtuppläggningsplats för fritidsbåtar Lisen Johansson Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science Riskbedömning

Läs mer

Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011

Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011 Institutionen för naturvetenskap Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 1 och 11 Susanna Andersson Maj 1 ISSN 1-6198 Rapport 1:8 Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002?

Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002? Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002? Magnus Rahmberg Christian Junestedt John Sternbeck B 1582 Maj 2004 Organisation/Organization IVL

Läs mer

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006 Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona

Läs mer

PM Miljöteknisk markundersökning. Tyresö kommun. Tyresö Strand. Stockholm 2013-07-02

PM Miljöteknisk markundersökning. Tyresö kommun. Tyresö Strand. Stockholm 2013-07-02 PM Miljöteknisk markundersökning Tyresö kommun Tyresö Strand Stockholm 2013-07-02 Tyresö Strand PM Miljöteknisk markundersökning Datum 2013-07-02 Uppdragsnummer 1320000927 Utgåva/Status Undersökningsrapport

Läs mer

Analys av metaller med XRF-teknik anpassad för båtskrov hos Sätra varvsförening

Analys av metaller med XRF-teknik anpassad för båtskrov hos Sätra varvsförening Analys av metaller med XRF-teknik anpassad för båtskrov hos Sätra varvsförening Britta Eklund, docent Happy Boat AB 2016-09-08 1 Innehåll: Rapport Bilagor Bilaga 1 Resultaten från båtskrovsmätningarna

Läs mer

Giftfria båtbottenfärger visar sig vara giftiga

Giftfria båtbottenfärger visar sig vara giftiga Giftfria båtbottenfärger visar sig vara giftiga För att minska spridningen av gifter i det kustnära ekosystemet infördes förbjud mot att sälja båtbottenfärger med gifter som bekämpningsmedel för användning

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen. ISSN: 1402-6198 Rapport 2009:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund April 2009 Jonas Nilsson Naturvetenskapliga institutionen Inledning På uppdrag

Läs mer

Sammanfattning av rapporten

Sammanfattning av rapporten Sammanfattning av rapporten Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay. Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Sammanfattning av rapporten. Evaluation of the contaminant

Läs mer

Båtbottentvättning av fritidsbåtar

Båtbottentvättning av fritidsbåtar Båtbottentvättning av fritidsbåtar Riktlinjer augusti 2012 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:10 Båtbottentvättning av fritidsbåtar Riktlinjer augusti 2012 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:10

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;

Läs mer

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson 1 Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson Insamling av nätsnäckan Nassarius nitidus utfördes av Marine Monitoring AB utanför Halmstad hamn på

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från

Läs mer

UDDEVALLA KOMMUN NORDVIKS BRYGGA. PM Miljöteknisk undersökning av sediment

UDDEVALLA KOMMUN NORDVIKS BRYGGA. PM Miljöteknisk undersökning av sediment UDDEVALLA KOMMUN NORDVIKS BRYGGA PM Miljöteknisk undersökning av sediment Göteborg 2012-11-28 Ärendenr. 12-150 Handläggare Mattias Magnusson/David Scherman Tfn: 031-43 84 50 E-mail: info@geogruppen.se

Läs mer

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012 Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten 2012-05-28 Sidan 1 (6) Dnr MBN 2011-001073 Ecos Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och

Läs mer

FÖREKOMST AV METALLER, KREOSOT- ÄMNEN OCH TENNORGANISKA FÖRENINGAR VID PÅLNÄSVIKEN producerad av WSP Environmental

FÖREKOMST AV METALLER, KREOSOT- ÄMNEN OCH TENNORGANISKA FÖRENINGAR VID PÅLNÄSVIKEN producerad av WSP Environmental 09-04- FÖREKOMST AV METAER, KREOSOT- ÄMNEN OCH TENNORGANISKA FÖRENINGAR VID PÅNÄSVIKEN producerad av WSP Environmental RAPPORT Förekomst av metaller, kreosotämnen och tennorganiska föreningar vid Pålnäsviken,

Läs mer

Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger

Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger Nätverket Renare Mark 2013-03-20 Mark Elert och Celia Jones Kemakta Konsult AB Innehåll Att ta fram kriterier för nya

Läs mer

SGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden

SGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden AB Lilla Bommen 6 411 4 GÖTEBORG Tel: [+46] 31 7 82 3 Fax: [+46] 31 7 82 31 http://www.golder.se SGU Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden Rapport Slutversion Datum:

Läs mer

Tillsyn av båtbottentvättning i Stockholms län

Tillsyn av båtbottentvättning i Stockholms län Handläggarstöd Tillsyn av båtbottentvättning i Stockholms län Miljösamverkan Stockholms län. Telefon 08 508 28 929. E-post: miljosamverkan@stockholm.se. www.miljosamverkanstockholm.se. Innehåll Bakgrund...

Läs mer

CHANGE att ändra båtägares antifoulinganvändning i Östersjön

CHANGE att ändra båtägares antifoulinganvändning i Östersjön CHANGE att ändra båtägares antifoulinganvändning i Östersjön Projekt under Bonus Viable ecosystems Koordinator SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Mia Dahlström Sjögren www.changeantifouling.com www.facebook.com/changeaf

Läs mer

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.

Läs mer

Kompletterande sedimentprovtagning i Västerås hamn

Kompletterande sedimentprovtagning i Västerås hamn Sedimentkonsult HB Kompletterande sedimentprovtagning i Västerås hamn Mottagare: Västerås Stad Anna Kruger Sollenkroka den 30 augusti 2013 JP Sedimentkonsult Rapport 2013:5 Adress Telefon Postgiro Bankgiro

Läs mer

Tillsyn av underhåll av fritidsbåtar

Tillsyn av underhåll av fritidsbåtar Handläggarstöd Tillsyn av underhåll av fritidsbåtar Reviderat 2016-12-06. Miljösamverkan Stockholms län. Telefon 08 508 28 929. E-post: miljosamverkan@stockholm.se. www.miljosamverkanstockholm.se. Innehåll

Läs mer

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i

Läs mer

Miljögifter i sediment

Miljögifter i sediment Appendix 2: Sedimentdatering Koncentrationsprofiler av 137Cs i sediment samt bedömningar av sedimentationsförhållanden och sedimenttillväxt vid fem provlokaler i östra Mälaren och i Stockholms inre skärgård

Läs mer

MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING AV SEDIMENT I SVINDERSVIKEN producerad av WSP Environment (uppdrag )

MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING AV SEDIMENT I SVINDERSVIKEN producerad av WSP Environment (uppdrag ) 2010-02-25 MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING AV SEDIMENT I SVINDERSVIKEN producerad av WSP Environment (uppdrag 10130313) Uppdragsnr: 10130313 1 (11) PM Miljöteknisk undersökning av sediment i Svindersviken, Nacka

Läs mer

Saneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn

Saneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn Saneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn Larssons Gräv och Transport Orust AB Projektorganisation Inledande sedimentprovtagning 11 lokaler provtogs från Källsnäs i söder till Kolhättan i norr. Inledande

Läs mer

Mark Elert och Celia Jones

Mark Elert och Celia Jones Hantering av förorenade muddermassor på land - Kriterier för TBT, Irgarol o Diuron Nytänkande i hanteringen av förorenade sediment och förorenad mark i hamnar och småbåtshamnar Mark Elert och Celia Jones

Läs mer

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige

Läs mer

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Uppdragsnummer Sweco 1146009000 Projektnummer: 957 Diarienummer Norrvatten: 2013-03-04_0210 Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Sweco Environment AB Rev. 2014-03-19

Läs mer

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER INFORMATIONSMÖTE TUNGMETALLER OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER RAKT UT I FARSTAVIKEN 15 APRIL, OXSTALLET, ODELBERGS VÄG FARSTA SLOTTSVIKS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING PROGRAM PRESENTATION AV RÖRET, FARSTAVIKEN

Läs mer

Borsttvätt istället för bottenmålning. Copyright BoatWasher Sweden AB

Borsttvätt istället för bottenmålning. Copyright BoatWasher Sweden AB Borsttvätt istället för bottenmålning 1 2 Giftfritt hav och bekvämt båtliv Vision: Giftfria, snabba, snygga och lättskötta båtskrov. Målgrupper: Båtar som inte längre bottenmålas eller båtar med giftfria

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20 SKANSKA NYA HEM AB Stockholm 2011-06-20 Datum 2011-06-20 Uppdragsnummer 61151145372 Utgåva/Status Utredning Joakim Persson Uppdragsledare Jeanette Winter Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Båtar och bo+enfärger Vem vill äta en gi7ig spä+a? Prof. Kjell Nordberg, Inst f. Geovetenskaper, Göteborgs univ. E-post: kjno@gvc.gu.

Båtar och bo+enfärger Vem vill äta en gi7ig spä+a? Prof. Kjell Nordberg, Inst f. Geovetenskaper, Göteborgs univ. E-post: kjno@gvc.gu. Båtar och bo+enfärger Vem vill äta en gi7ig spä+a? Prof. Kjell Nordberg, Inst f. Geovetenskaper, Göteborgs univ. E-post: kjno@gvc.gu.se Gi7iga båtbo+enfärger med avsikten a+ förhindra påväxt av havstulpaner,

Läs mer

Spridning av biocider från båtar Undersökning av olika källor och dess bidrag

Spridning av biocider från båtar Undersökning av olika källor och dess bidrag ITM-rapport 215 Spridning av biocider från båtar Undersökning av olika källor och dess bidrag Erik Ytreberg Institutionen för tillämpad miljövetenskap 1 Department of Applied Environmental Science ISSN

Läs mer

Du behöver inte bottenmåla

Du behöver inte bottenmåla 1 Du behöver inte bottenmåla Borsttvätt ger ett bekvämare, miljövänligare och billigare båtliv. Tack vare att båtägaren slutar att bottenmåla. 2 Borsttvättarens budord för miljön: 1. Båtägaren slutar att

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen 2000-2015 Fysikaliska aspekter 75% av tillrinningen till de två västligaste bassängerna. Partikelbundna

Läs mer

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån NR U 5115 FEBRUARI 2015 RAPPORT Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet & Niklas Johansson, Melica Biologkonsult Författare: Magnus

Läs mer

Saneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn

Saneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn Saneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn Kompletterande sedimentprovtagning Provtagning med kajakprovtagare är billigt & tidseffektivt, men ger begränsad information om provtagningslokalen Provtagning

Läs mer

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina

Läs mer

Båtbottenfärger - historik, nuläge, framåtblick

Båtbottenfärger - historik, nuläge, framåtblick Båtbottenfärger - historik, nuläge, framåtblick Båtlivet och miljön, Nacka Stadshus 20 februari 2013 Kurt Haglund Historik om bedömning av båtbottenfärger 1985. Antifoulingprodukter regleras för första

Läs mer

Ett samarbetsprojekt mellan: Finansieras av:

Ett samarbetsprojekt mellan: Finansieras av: Ett samarbetsprojekt mellan: Finansieras av: Miljömål för båtklubbar Att öka antalet båtägare som slutar måla sin båtar med biocidfärger i syfte att minska påväxt och istället använder sig av metoder som

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Välkommen. Till en temakväll. där vi försöker reda ut begreppen vad som gäller för båtklubbar, marinor och andra typer av båtverksamheter.

Välkommen. Till en temakväll. där vi försöker reda ut begreppen vad som gäller för båtklubbar, marinor och andra typer av båtverksamheter. Välkommen Till en temakväll där vi försöker reda ut begreppen vad som gäller för båtklubbar, marinor och andra typer av båtverksamheter. Vad är det som gäller? Båtuppläggningsplatserna är förgiftade, spridningen

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling ISSN 0347-5301 Statens naturvårdsverks föreskrifter om ändring i kungörelsen (SNFS 1994:2) med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam

Läs mer

Båtbottentvättning av fritidsbåtar

Båtbottentvättning av fritidsbåtar Båtbottentvättning av fritidsbåtar Översyn av kommunernas varierande regler som rör fritidsbåtshamnar Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:9 Båtbottentvättning av fritidsbåtar Översyn av kommunernas

Läs mer

Tidigare HAVSMILJÖN VÄSTERHAVET VÄSTERHAVET. Aktuellt om miljön i Kattegatt, Skagerrak och Öresund. Tema: Åtgärder

Tidigare HAVSMILJÖN VÄSTERHAVET VÄSTERHAVET. Aktuellt om miljön i Kattegatt, Skagerrak och Öresund. Tema: Åtgärder Tidigare HAVSMILJÖN VÄSTERHAVET Aktuellt om miljön i Kattegatt, Skagerrak och Öresund VÄSTERHAVET Tema: Åtgärder Tema: Hårt tryck mot kusten 1 FEBRUARI JUNI 2010 2011 OM VÄSTERHAVET Innehåll Tema 2011:

Läs mer