Jämförande analys av förekomst av biocidmetaller på fritidsbåtsbottnar inom Stockholms stad under åren

Transkript

1 Happy Boat rapport nummer 19-2 Jämförande analys av förekomst av biocidmetaller på fritidsbåtsbottnar inom Stockholms stad under åren Britta och Göran Eklund Betalningsmottagare Telefon Bankgiro Organisationsnummer Happy Boat AB Lundagatan Trosa E-postadress Godkänd för F-skatt

2 1. UPPDRAGET Under 2016, 2017 och 2018 har Stockholms stad anlitat Happy Boat AB för att utföra kvantitativa mätningar av koppar, zink, tenn och bly på båtbottnar hos båtklubbar inom staden. Denna rapport är en jämförelse av resultaten från dessa mätningar som har utförts med röntgenfluorescens-teknik (XRF) där halten metall mäts i µg/cm 2. Innehåll 1. UPPDRAGET INLEDNING Historik och regler för bottenfärger för fritidsbåtar METOD Upplägg av mätprogrammet Mätmetod RESULTAT båtklubbar och båtar Fördelning baserad på byggmaterial Fördelning av båtar med metallhalter lägre än kvantifieringsgränsen Medelvärden och spridningsmått Jämförelse av medel- och medianvärden Medel- och medianvärden för koppar Medel- och medianvärden för zink Medel- och medianvärden för tenn Medel- och medianvärden för bly Jämförelser av metallhalter på plastfritidsbåtar i Mälaren Fördelningen av metallhalter på plastbåtsbottnar Kopparhalter på plastbåtsbottnar Zinkhalter på plastbåtsbottnar Tennhalter på plastbåtsbottnar Blyhalter på plastbåtsbottnar DISKUSSION OCH summering REFERENSER

3 2. INLEDNING Flera undersökningar av båthamnar och båtuppläggningsplatser i Sverige har påvisat höga halter av ämnen som härrör från användningen av båtbottenfärger (Eklund et al., 2008, 2010, 2014ab, 2016, Eklund och Eklund 2012, Lagerström et al., 2016). Mätningarna på jord från båtuppläggningsplatser visar att halterna av farliga metaller ofta långt överskrider gällande riktvärden för både känslig mark (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM) (Naturvårdsverket 2016). Det är troligt att mycket av det som ansamlas på marken i samband med underhåll av båtar kan komma att sköljas ut i angränsande vattenområden med regnvatten. Det finns en del strandmark inom Stockholms stad som under vinterhalvåret används som båtuppställningsplats. På dessa platser sker underhåll av båtskroven i form av slipning, skrapning och målning. Färgrester från denna verksamhet hamnar ofta till en del på marken (Lagerström et al 2016). Det är önskvärt att minimera skraprester med farliga ämnen som riskerar att sköljas ut i angränsande vatten. Detta är särskilt angeläget vid platser intill Mälaren då dess vatten används som vattentäkt av Stockholms stad. Av denna anledning har staden påbörjat en inventering av hur mycket potentiella farliga metaller som finns på båtbottnarna. Denna inventering har nu pågått åren 2016, 2017 och 2018 och har utförts av Happy Boat AB på uppdrag av miljöförvaltningen inom Stockholms stad. 2.1 Historik och regler för bottenfärger för fritidsbåtar Från 1960-talet och fram till 2003 var förekomst av tennorganiska föreningar som tributyltenn (TBT) och trifenyltenn (TFT) vanlig i bottenfärger. Färger som innehöll tennorganiska föreningar förbjöds 1989, i Sverige och inom EU, för användning på fritidsbåtar (Council Directive, 89/677EEC). Enligt Vattendirektivet (2000/60/EG) är de tennorganiska föreningarna prioriterade och ska fasas ut så snabbt som möjligt. Även om de tennorganiska bottenfärgerna har varit förbjudna länge så kan de finnas kvar i underliggande färglager på båtbottnar. Sedan förbudet för tennorganiska bottenfärger infördes har färger med koppar som aktiv substans varit vanligast. Kopparfärgerna innehåller ofta även zink som hjälper till att reglera läckagehastigheten av koppar. Både koppar och zink påverkar många organismer negativt. En period fanns de så kallade blödande färgerna som innehöll höga halter av zink. På träbåtar kan det också finnas bly i bottenfärgen som oftast kommer från användnning av blymönja. Bly är också ett prioriterat ämne som enligt EUs vattendirektiv ska fasas ut så snart som möjligt. Alla biocidfärger som säljs i Sverige måste ha genomgått en godkännandeprocess från Kemikalieinspektionen (KEMI). För insjöar, däribland Mälaren, finns det inga godkända biocidfärger, dvs. färger innehållande bekämpningsmedel. För båtar med hemmahamn i Östersjön eller på västkusten är vissa bottenfärger tillåtna. Mer information om vilka regler 3

4 som gäller för olika vattenområden finns att läsa om på kemikalieinspektionens hemsida och på 3. METOD 3.1 Upplägg av mätprogrammet Handläggare på miljöförvaltningen hos Stockholms stad har valt ut de båtklubbar som ska vara med i inventeringen av bottenfärger de olika undersökningsåren. Ansvarig person från miljöförvaltningen har varit i kontakt med funktionärer från respektive båtklubb och kommit överens om att alla båtar inom klubben ska mätas och att båtarna ska vara märkta med ett unikt identitetsnummer som kan användas vid rapporteringen. Detta identitetsnummer kan av båtklubben kopplas till respektive båtägare. Happy Boat har fått en lista över de utvalda båtklubbarna innehållande kontaktinformation till en funktionär på varje båtklubb och därefter utfört mätningarna i samarbete med funktionärer från aktuell båtklubb. I första hand har båtklubbar valts som har hamn och uppläggningsplats intill Mälaren. Två båtklubbar i Brunnsviken som är förbunden med Östersjön har också mätts. 3.2 Mätmetod Mätningen utfördes med ett handhållet röntgenfluorescensinstrument som är särskilt kalibrerat för mätning av tenn, koppar, bly och zink på plastbåtskrov (Ytreberg et al., 2015, Eklund och Ytreberg 2016). Förekomst av koppar, zink och bly innebär att båten varit målad med bottenfärger som innehåller dessa metaller. Förekomst av tenn är en stark indikation på att det finns kvar rester av tennorganisk färg på båtbotten förmodligen i inre färglager (Ytreberg et al 2016, Lagerström 2017). För att få tillförlitliga medelvärden har varje båt i undersökningen mätts på åtta platser på undervattenskroppen. I samtliga fall har mätningarna utförts cirka cm under vattenlinjen och väl ovanför kölen (Figur 1). 4

5 Figur 1. Mätpunkter på båtar mätta av Happy Boat AB. Mätningar utfördes cm nedanför vattenlinjen på både styrbord och babord sida enligt bilden (styrbord bak, styrbord mitt, styrbord för, babord för, babord mitt och babord bak plus ömse sidor av rodret). På motorbåtar utan roder mättes på akterspegeln eller drevstocken/skäddan. XRF-metodiken är kalibrerad för mätning av koppar, zink, tenn och bly på plastbåtskrov. Det är en screeningmetod där signalen för olika element avtar ju tjockare lager färg man har. Tenn är den metall som ger säkrast signal även vid många färglager. Vid tjocka färglager kan värdet underskattas. Kvantifieringsgränsen för tenn är 50 µg/cm 2 och för koppar, zink och bly 100 µg/cm RESULTAT I de två första delarna av resultaten (4.1 och 4.2) redovisas resultat från samtliga mätta båtar och i den tredje delen (4.3) koncentreras jämförelsen på plastbåtar eftersom de utgör ca 90 % av alla mätta båtar. 4.1 båtklubbar och båtar Totalt har 4437 fritidsbåtar fördelade på 45 båtklubbar mätts under de tre år som inventeringen pågått. Tre båtklubbar har besökts två gånger eftersom inte alla båtar blev mätta vid första mättillfället. Fördelningen av båtar i de olika båtklubbarna framgår av tabellerna 1, 2 och 3. Här framgår också hur många båtar byggda av plast, trä, aluminium eller plåt som mättes hos respektive klubb. 5

6 Tabell 1. Båtklubbar och antalet båtar som har mätts med XRF-metodik under 2016 samt fördelningen av båtar baserat på byggmaterial. Båtklubbar som besökts 2016 Totala antalet mätta båtar Plastbåtar Trä-båtar Aluminium båtar Plåtbåtar Ulvsundavikens varvsförening Sätra Varfs Intresseförening Råcksta Sjöhage Intresseförening Totalt antal båtar Procentuell fördelning ,1 0,2 0,1 6

7 Tabell 2. Båtklubbar och antalet båtar som har mätts med XRF-metodik under 2017 samt fördelningen av båtar baserat på byggmaterial. Båtklubbar som besökts 2017 Totala antalet mätta båtar Plastbåtar Trä-båtar Aluminium båtar Stålbåtar Albano Båtklubb Bällstavikens Motorbåtklubb Grinds Hages båtklubb Göta Segelsällskap Hässelby Sjösällskap Kyrkhamns Varvsförening Lilla Essinge Båtklubb Långholmens Båtklubb Motorbåtklubben Tre Kronor Rörstrands Båtklubb Tranebergs Segelsällskap Västermalms Båtklubb Årsta gårds båtsällskap Årstadals Båtklubb Årstalundens Båtklubb Årstavikens Segelsällskap Ängby Båtklubb Örnsbergs Båtklubb Totalt antal mätta båtar Fördelning av båtar i % ,1 0,63 7

8 Tabell 3. Båtklubbar och antalet båtar som har mätts med XRF-metodik under 2018 samt fördelningen av båtar baserat på byggmaterial. Båtklubbar som besökts 2018 Totala antalet mätta båtar Plastbåtar Trä-båtar Aluminium båtar Stålbåtar Bromma Båtsällskap Båtklubben Lyran Båtklubben S:t Erik Dalbo Båtsällskap Dianelunds Båtklubb Ekensbergs Båtsällskap Eriksdals Motorbåtsklubb Essinge Båtklubb Essinge Båtsällskap Gröndals Båtklubb Kristinebergs Båtklubb Ligna Båtsällskap Liljeholmens Båtklubb Lillsjönäs Båtsällskap Lux Båtklubb Mälarhöjdens Båtklubb Reimers Båtsällskap Segelsällskapet Brunnsviken Stockholms Segelklubb Tanto Båtsällskap Ulvsundavikens varvsförening Årsta Motorbåtsklubb % ,1 3,4 1,0 Båtklubbarna hade mycket varierande storlek där några är små som t.ex Lyran med 21 båtar och Långholmens båtklubb med 22 båtar och några är stora där Sätra varvsförening har flest båtar med 410 båtar. På denna uppställningsplats samsas dock flera båtklubbar om utrymmet. Medelvärdet för antalet båtar per båtklubb/varvsförening av samtliga undersökta 45 båtklubbar är 72 och medianvärdet är 65 båtar. 8

9 4.1.1 Fördelning baserad på byggmaterial De allra flesta fritidsbåtar är gjorda av plast och uppgår till ca 90 % av det totala antalet båtar. Därefter kommer träbåtarna som utgör ca 7 % av båtarna. Aluminium och plåtbåtar tillsammans utgör under 4 procent av båtarna. Fördelningen baserad på byggmaterial av båtarna visas i figur 2. Figur 2. Fördelningen av byggmaterial hos mätta båtar inom Stockholms stad. Fördelningen av båtar baserade på byggmaterial är lika mellan de tre åren. Plastbåtarna dominerar stort med ca 90 % av båtarna Fördelning av båtar med metallhalter lägre än kvantifieringsgränsen. En jämförelse har gjorts av båtar där samtliga medelvärden av de mätta metallerna understiger respektive kvantifieringsgräns i procent av samtliga mätta båtar per båtklubb. Kvantifieringsgränsen har varit 100 µg /cm 2 för koppar, zink och bly och 50 µg /cm 2 för tenn. Undantag har gjorts för gula, orangea eller röda båtar som har bly men inga av de övriga metallerna över kvantifieringsgränsen. För dessa båtar ingår bly som pigment i gelcoaten och antas inte läcka ut till omgivningen. 9

10 Figur 3. Fördelning i procent av båtar utan några kvantifierbara metaller hos båtklubbar inom Stockholms stad åren 2016, 2017 och Andelen båtar där samtliga mätta metaller understiger respektive kvantifieringsgräns har ökat med åren. Det är dock en stor spridning mellan båtklubbarna där de klubbar som har lägst andel sådana båtar ligger på 4-5 % och båtklubben med högst andel, St Eriks båtklubb, har 52 % båtar där medelvärdeshalterna av koppar, zink, tenn och bly understiger respektive kvantifieringsgräns Medelvärden och spridningsmått. Mätningarna med åtta punkter på varje båt visar en variation mellan mätpunkterna. En beräkning av standardavvikelse och den relativa standardavvikelsen har utförts på mätresultaten av samtliga mätta båtar från 2017 och 2018 i allt fyrtio båtklubbar och totalt 3167 båtar. Resultaten redovisas i tabell 4. Tabell 4. Medelvärde, standardavvikelser och relativa standardaavikelse från åtta mätningsresultat från totalt 3167 båtar. Koppar Zink Tenn Medelvärde SD CV, % Resultaten visar att det är en stor spridning mellan resultaten inom en båt som troligen beror på att färgen är olika tjock på olika platser på undervattenskroppen. Detta i sin tur beror på att slitaget av bottenfärgen skiljer sig på olika platser på skrovet. Ojämnheter i färglagret kan också uppstå vid slipning, skrapning under vårrustningen och vid bättringsmålning och nymålning av bottenfärgen. 10

11 Den relativa standardavvikelsen ligger mellan 148 och 175 % för de koppar, zink och tenn. Dessa värden kan jämföras med de använda instrumentens precision där den relativa standardavvikelsen för alla kontrollmätningar på samtliga metaller är ca 5 %. Det innebär att den största osäkerheten hos de angivna mätresultaten beror på fördelningen av metaller i bottenfärgslagren på båten. På de båtar där alla metallhalter ligger under kvantifieringsvärdet är den relativa standardavvikelsen Jämförelse av medel- och medianvärden Vid båtskrovsmätningarna har åtta platser mätts per båt, tre på vardera sidan av skrovet och två på aktern eller rodret (Fig 1). I rapporterna har förutom alla enskilda värden medelvärden av dessa mätningar angivits. Man kan också tänka sig att istället för medelvärden beräkna medianvärden. Medianvärden påverkas inte lika mycket som medelvärden av enstaka extremvärden. Nedan jämförs medelvärden med medianvärden för drygt 700 mätpar för koppar, zink tenn och bly Medel- och medianvärden för koppar Fig 4. Korrelation mellan medel- och medianvärden för kopparhalter på bottenfärg hos båtar. Jämförelsen av medel- och medianvärden för 707 mätpar för kopparhalter på båtskrov visar mycket god överenstämmelse med ett R2 värde på 0,98. Det vill säga att medelvärdet av de åtta mätta punkterna stämmer bra överens med medianvärdet och ligger i huvudsak på en rät linje. Några punkter som avviker beror på att kopparhalterna var betydligt högre på rodret/aktern och detta drar upp medelvärdet i förhållande till medianvärdet. 11

12 Medianvärde Medianvärde Medel- och medianvärden för zink Zink - samband mellan medel- och medianvärden (åtta mätpunkter/båt) (n=707) y = 0,9416x - 88,42 R² = 0, Medelvärde Fig 5. Korrelation mellan medel- och medianvärden för zinkhalter på bottenfärg hos båtar. Jämförelsen av medel- och medianvärden för 707 mätpar för zinkhalter på båtskrov visar mycket god överenstämmelse med ett R2 värde på 0,94. Även här beror de avvikande punkterna på stora skillnader i mätvärdena med ofta högre halter på rodret/aktern som drar upp medelvärdet jämfört med medianvärdet Medel- och medianvärden för tenn 1400 Tenn - samband mellan medel- och medianvärden (åtta mätpunkter/båt) (n=707) y = 0,9649x - 3,5904 R² = 0, Medelvärde Fig 6. Korrelation mellan medel- och medianvärden för tennhalter på bottenfärg hos båtar. 12

13 Medianvärde Jämförelsen av medel- och medianvärden för 707 mätpar för tennhalter på båtskrov visar mycket god överenstämmelse med ett R2 värde på 0,94. För den översta avikande punkten fanns det många fler värden som var höga än som var låga och därför blev medianvärdet högre än medelvärdet. Däremot för de punkter som ligger under linjen var det liksom för koppar och zink några högre halter, ofta på rodret/aktern som drar upp medelvärdet Medel- och medianvärden för bly I figur 7 visas grafiskt sambandet mellan medel- och medianvärdet för 688 datapar. Värdena för 15 båtar har borttagits p.g.a. att medelvärdena hamnade över skalan för kalibreringen dvs de var högre än 1600 µg bly /cm Bly - samband mellan medel- och medianvärden (åtta mätpunkter/båt) (n=688) y = 0,9012x - 3,5012 R² = 0, Medelvärde Fig 7. Korrelation mellan medel- och medianvärden för blyhalter på bottenfärg hos båtar. Jämförelsen av medel- och medianvärden för 688 mätpar för blyhalter på båtskrov visar god överenstämmelse med ett R2 värde på 0,90. Det är större spridning mellan medel och medianvärdena för bly jämfört med koppar, zink och tenn. De båtar där det uppmäts bly är framförallt äldre träbåtar som har varit behandlade med blymönja. Ibland har rodret inte varit behandlat utan bara skrovet. Detta ökar skillnaden mellan medel och medianvärdet. En annan stor grupp där det uppmäts bly på är gula, orangea och röda båtar som har fått sin skrovfärg genom att blypigment har tillsatts gelcoaten. På dessa båtar blir blyhalterna ofta väldigt olika troligen beroende på hur tjocka färglager som ligger ovanpå gelcoaten. Tjocka färglager maskerar delvis XRF signalen från det bakomliggande skrovet. 13

14 4.3 Jämförelser av metallhalter på plastfritidsbåtar i Mälaren Eftersom plast utgör byggmaterial för ca 90 procent av fritidsbåtbeståndet så har nedanstående jämförelser endast baserats på medelvärdeshalter från plastbåtar. Reglerna är olika för vilka bottenfärger som är tillåtna att användas i sötvatten och i Östersjön. För att göra en rättvisande jämförelse har i nedanstående endast båtar med hemmahamn i Mälaren jämförts. Detta innebär att båtarna i Albano Båtklubb som mättes 2017 och båtarna i Segelsällskapet Brunnsviken som mättes under 2018 inte är medtagna i jämförelsen Fördelningen av metallhalter på plastbåtsbottnar Totalt under de tre åren som det har utförts XRF-mätningar på båtar med hemmahamn i Mälaren har 3765 stycken plastbåtar mätts. Medelvärdena från de åtta mätningar som gjordes på varje båt fördelar sig för de olika metallerna koppar, zink och tenn enligt tabell 5. Tabell 5. Fördelningen hos medelvärden (6-8 mätvärden per båt) av nästan 4000 mätningar i sötvatten inom Stockholms stad. Värden är uttryckta i µg metall/cm 2. Metall 25 % 25 % 25 % 15 % 10 % Koppar < >5600 Zink < >5900 Tenn >150 Tabellen visar att medelvärdeshalterna fördelar sig tämligen lika för koppar och zink. 25 % av båtarna har medelvärdeshalter av koppar och zink under 100 µg /cm 2, 25 % av båtarna har halter mellan 100 och 900 µg /cm 2. Detta innebär att hälften av båtarna ligger under 1000 µg /cm 2 för både koppar och zink. Endast 10 % av båtarna har medelvärdeshalter för koppar högre än 5600 µg /cm 2 och för zink högre än 5900 µg /cm 2. Tenn har inte uppmätts över kvantifieringsgränsen på 75 % av båtarna och 84 % ligger under det föreslagna riktvärdet på 100 µg /cm 2 (Ytreberg et al. 2018). Detta innebär att endast 16 % har högre medelvärdeshalter av tenn än 100 µg /cm Kopparhalter på plastbåtsbottnar Fördelningen av medelvärdeshalter av koppar för totalt 3765 båtar med plastskrov visas i figur 8. 14

15 Procent Fördelning av medelvärden av kopparhalter på plastbåtar i Mälaren inom Stockholms stad < >32000 Stockholm 2016 (n=1167) Stockholm 2017 (n=1329) Stockholm 2018 (n=1269) Figur 8. Jämförelse av fördelningen av kopparhalter på fritidsbåtar i Stockholms stad under tre år. Under de tre år som mätningar har utförts på fritidsbåtar inom Stockholms stad har det skett en förändring till att fler båtar har lägre kopparhalter i bottenfärgen på båtbottnarna och färre båtar har höga kopparhalter. Andelen båtar som har medelvärdeshalter under 100 µg Cu/cm 2 har ökat till det dubbla och stigit från 15 % av båtarna år 2016 till 30 % år Likaså har andelen båtar med medelvärdeskopparhalter högre än 2000 µg Cu/cm 2 sjunkit från 45 % till 22 % och andelen båtar med medelvärdeshalter högre än 4000 µg Cu/cm 2 sjunkit från 25 % till 9 %. Det är endast i intervallområdet 1000 till 1999 som det är lika mellan de tre åren Zinkhalter på plastbåtsbottnar Fördelningen av medelvärdeshalter av zink för totalt 3765 båtar med plastskrov visas i figur 9. 15

16 Procent 35 Fördelning av medelvärden av zinkhalter på plastbåtar i Mälaren inom Stockholms stad < Stockholm 2016 (n=1167) Stockholm 2017 (n=1329) Stockholm 2018 (n=1269) Figur 9. Jämförelse av fördelningen av zinkhalter på fritidsbåtar i Stockholms stad under tre år. Fördelningen för medelvärden för zink liknar fördelningen för koppar. Liksom för koppar har det för zink, under de tre år som mätningar har utförts på fritidsbåtar inom Stockholms stad, skett en förändring till att fler båtar har lägre zinkhalter på sina båtbottnar och färre båtar har höga zinkhalter. Andelen båtar som har medelvärdeshalter under 100 µg Zn/cm 2 har ökat till det dubbla och har stigit från ca 15 % av båtarna år 2016 till nästan 30 % år Likaså har andelen båtar med medelvärdeskopparhalter högre än 2000 µg Zn/cm 2 sjunkit från 50 % till 23 % och andelen båtar med medelvärdeshalter högre än 4000 µg Zn/cm 2 har sjunkit från 30 % till 9 %. Endast i intervallet 1000 till 1999 ser det lika ut för alla tre åren Tennhalter på plastbåtsbottnar Fördelningen av medelvärdeshalter av tenn för totalt 3765 båtar med plastskrov visas i figur

17 Procent Fördelning av medelvärden av tennhalter på plastbåtar i Mälaren inom Stockholms stad < >1600 Stockholm 2016 (n=1167) Stockholm 2017 (n=1329) Stockholm 2018 (n=1269) Figur 10. Jämförelse av fördelningen av tennhalter på fritidsbåtar i Stockholms stad under tre år. Förändringen för andelen båtar med tennhalter har inte varit lika tydlig som för koppar och zink men trenden är ändock densamma, nämligen att fler båtar har lägre tennhalter på sina båtbottnar och färre båtar har höga tennhalter. Andelen båtar som har medelvärdeshalter under 50 µg Sn/cm 2 har ökat från 69 % av båtarna år 2016 till 79 % år Likaså har andelen båtar med medelvärdeshalter högre än 100 µg Sn/cm 2 sjunkit från 19 % till 14 % och andelen båtar med medelvärdeshalter högre än 400 µg Sn/cm 2 har sjunkit från 3 % till 2 % Blyhalter på plastbåtsbottnar Bly hos plastbåtar förekommer främst hos gula, orangea och röda båtar och då som pigment i gelcoaten och inte i bottenfärgen. Ibland har bly även uppmätts på vita båtar men ofta har det då varit övermålade färgade båtar. I några fall har det inte varit övermålade båtar och det kan då möjligen vara blyvitt som funnits i bottenfärgen. Eftersom flertalet plastbåtar där det uppmätts bly är gul-, röd- eller orangefärgade och troligen finns i gelcoaten och inte i bottenfärgen, så har det inte ansetts meningsfullt att presentera en graf för bly på samma sätt som för koppar, zink och tenn. 5. DISKUSSION OCH SUMMERING Totalt har båtbottnarna på drygt 4400 fritidsbåtar mätts med hjälp av en kalibrerad röntgenfluorescensmetodik med avseende på innehåll av metallerna koppar, zink, tenn och bly inom Stockholms stad. Båtarna fördelar sig på 45 båtklubbar inom Stockholms stad. Av dessa låg alla utom två båtklubbar i Mälaren vilket utgör 85 % av båtarna. 17

18 Det är en stor variation på antalet enskilda båtar som tillhör en given båtklubb eller varvsförening. I denna undersökning varierar antalet mellan ca 20 och 400 båtar. Medelvärdet för båtklubbarnas/varvsföreningens storlek är 72 båtar och medianvärdet är 65 båtar. Resultaten summeras i fördelningen av de totalt nästan 4000 mätta båtar som ligger i Mälaren inom Stockholms stad (tabell 5). Här framgår att 25 % av båtarna har koppar och zinkhalter under kvantifieringsgränsen på 100 µg metall/cm 2 och 25 % av båtarna har högre medelvärdeshalter än 2600 µg koppar/cm 2 och 3100 µg zink/cm 2 och resten ligger däremellan. För tennförekomst gäller att inga värden över detektionsgränsen på 50 µg tenn/cm 2 uppmätts på 75 % av båtarna. På 16 % av båtarna uppmättes medelvärdeshalter på 100 µg tenn/cm 2 vilket är det föreslagna riktvärdet (Ytreberg et al. 2018). Jämförelsen av att använda medel- repektive medianvärden visar att de överenstämmer väl i de allra flesta fall och pekar på att båda sätten kan fungera bra. Resultaten överenstämmer också väl med liknande jämförelse av båtar i Finland, Danmark och Tyskland (Eklund och Watermann 2018). I Happy Boats rapporter till båtklubbarna redovisas samtliga mätvärden för koppar, zink och tenn plus medelvärden av dessa, samt även medelvärde för bly. Med detta får man en god överblick över spridningen i data för varje båt och om man vill kan man själv beräkna medianvärdet eller göra andra typer av beräkningar som att dra ifrån högsta och minsta värdet. Analysen av spridningen av mätvärden för en enskild båt baserat på 3167 olika båtar visar att spridningen är hög. Mätvärdenas relativa standardavvikelse var 174, 148, 175 % för koppar, zink respektive tenn. Den höga spridningen beror troligen på ojämna färglager på båtbotten som kan ha orsakats av att färgen slits olika beroende på placering på båten, ojämnheter som uppstått i samband med slipning och skrapning, samt ojämn påstrykning av ny färg. Ofta är metallhalterna högre på rodret/aktern. En trolig förklaring är att båtägare gärna målar ett extra lager på rodret ifall man har lite färg över. Vanligt är att påväxttrycket är extra stort just på rodret eller aktern. Av det totala antalet fritidsbåtar som finns på båtklubbar i Stockholms stad är det övervägande antalet (ca 90 %) gjorda av plast. För dessa båtar kan en minskning påvisas av halterna av koppar, zink och tenn i bottenfärgen under de tre åren som mätningarna har pågått. För koppar, zink och tenn har antalet båtar med lägre halter av respektive metall ökat och andelen med högre halter har minskat. En rimlig förklaring till detta är att båtägare i större utsträckning låter bli att bottenmåla sina båtar med biocidinnehållande färg. Likaså har det totala antalet båtar, som inte har några metaller över respektive metalls kvantifieringsgräns, ökat vilket kan förklaras av att nya båtar i högre utsträckning inte bottenmålas med biocidfärg och att en del av båtbeståndet har sanerats med avseende på bottenfärg. Detta stämmer väl överens med den positiva attityd som många båtklubbar och båtägare visar till att man vill minska användningen av giftläckande bottenfärger Många båtägare uppger också att de helt har slutat att måla sin båtbotten med biocidinnehållande färg. Båtägare har även uttryckt sig positivt till att Stockholms stad låtit göra en inventering av bottenfärgen hos båtbeståndet och säger sig särskilt vilja bidra till att få bort rester av tennorganiska färger. 18

19 Detta visar att Stockholms stads projekt har haft en god effekt på ändrat beteende hos båtägarna. Idag finns inget riktvärde för vad som ska anses vara högt eller lågt för de olika metallerna. Det pågår arbete bland nationella myndigheter att ta fram riktvärden för XRF-värden på båtskrov. Arbetet beräknas vara klart till slutet av Trosa Britta och Göran Eklund HappyBoat AB 19

20 6. REFERENSER Council Directive 1989, 89/677/EEC of 21 December 1989 amending for the eighth time Directive 76/769/EEC on the approximation of the laws, regulations and administrative provisions of the Member States relating to restrictions on the marketing and use of certain dangerous substances and preparations L0677R(01) and (02). Eklund, B., Elfström, M., Borg, H. (2008). TBT originates from pleasure boats in Sweden in spite of firm restrictions. Open Environmental Sciences, 2, Eklund, B., Elfström, M., Gallego, I., Bengtsson, B-E., Breitholtz, M. (2010) Biological and chemical characterization of harbour sediments from the Stockholm area. Soil and Sediment Pollution, 10 (1), Eklund, B., Eklund, D. (2014) Pleasure boat yard soils are often highly contaminated. Environmental management. Volume 53, Issue 5 (2014), Page Eklund, B., Johansson, L., Ytreberg, E. (2014) Characterization and risk assessment of a boatyard for pleasure boats. Journal of soil and sediments. Volume 14, Issue 5 (2014), Page Eklund, B., Ytreberg E Enkelt att mäta gifter på båtskrov. Havsutsikt 2016 nummer 1. Eklund, B., Watermann, B Persistence of TBT, and copper in excess on leisure boat hulls around the Baltic Sea. Environmental Science and Pollution Research, 25: Lagerström, M., Norling, M., Eklund, B Metal contamination at recreational boatyards linked to the use of antifouling paints investigation of soil and sediment with a field portable XRF. Environmental Science and Pollution Research. Volume 23, Issue 10, pp Lagerström, M., Strand, J., Eklund, B., Ytreberg, E Organotin speciation in historic layers of antifouling paint on leisure boat hulls. Environmental Pollution, 220, Naturvårdsverket Riktvärden för förorenad mark. Rapport ISBN Ytreberg, E., Lundgren, L., Bighiu, M A, Eklund, B. (2015) New analytical application for metal determination in antifouling paints. Talanta, 143, Ytreberg, E., Bighiu, M. A., Lundgren, L, Eklund, B XRF measurements of tin, copper and zinc in antifouling paints coated on leisure boats. Environmental Pollution, Vol 213,