Kommunfullmäktige Dnr KS 16/306 PROGRAM FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING MÅL, VISIONER, BEFOLKNING, BESTÅND, BOSTADSBEHOV KIL.SE

Transkript

1 Kommunfullmäktige Dnr KS 16/306 PROGRAM FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING MÅL, VISIONER, BEFOLKNING, BESTÅND, BOSTADSBEHOV KIL.SE

2 Innehållsförteckning Program för bostadsförsörjning, mål, visioner, befolkning, bestånd och bostadsbehov i Kils kommun. 1 Sammanfattning 3 Inledning 4 Vad säger lagen?...5 Mål och visioner 6 Europeiska mål... 6 Nationella mål... 6 Regionala mål... 6 Värmlandsstrategin... 6 Klimatneutralt Värmland år Karlstad Business Region...7 Kommunala mål...7 Kils vision...7 Kils översiktsplan... 8 Övergripande mål... 8 Äldreplan för kils kommun Befolkningsutveckling 10 Befolkningsprognoser...13 Värmland...13 Kil..13 Marknadsförutsättningar...15 Bostadsbestånd 16 Bostadsmarknaden i Sverige...16 Bostadsmarknaden i Värmland...16 Bostadsmarknaden i Kils kommun Befintligt bostadsbestånd Bostadsbehov 21 Slutsats 23 Kommunens planerade insatser 24 Åtgärdsprogram Sida 2 av 24

3 Sammanfattning Med utgångspunkten i mål på nationell, regional och lokal nivå har bostadssituationen i Kils kommun analyserats. Bostadsförsörjningsprogrammet ska ge en kortfattad bild som beskriver behovet av tillgång och efterfrågan på bostäder i Kils kommun, samt visa befolkningsprognoser för kommunen. Kils kommun har satt ett mål att befolkningen ska vara minst invånare år 2020, en ökning med cirka 140 personer per år. För att möta detta mål behöver fler bostäder byggas. Sida 3 av 24

4 Inledning Befolkningen i nuvarande Kils kommun ökade sakta under och 1700-talen för att efter några missväxtår i början av 1800-talet öka kraftigt. Det var dock svårt att klara försörjningen och under 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade många till Amerika. I början av 1900-talet började inflyttningen till Kils tätort samtidigt som befolkningsökningen avtog. Befolkningsutvecklingen i Kils kommun var relativt jämn fram till ca år 1965 för att sedan under de följande tjugo åren öka snabbt. Kommunens befolkning mer än fördubblades under dessa år. Ökningen låg helt i tätorterna, framförallt Kil, medan landsbygden sakta avfolkades. Sedan sjönk invånarantalet under några år och från år 2008 till i dag syns en svag ökning igen av invånarantalet i kommunen. Avfolkningen av landsbygden har dock upphört och allt fler väljer nu istället att bosätta sig på landsbygden. Kommunen har i dag ca invånare. En förutsättning för en fortsatt befolkningstillväxt är att tillgången på attraktiva och ändamålsenliga bostäder byggs ut i takt med att befolkningen växer. Det är viktigt att kommunen växer i en takt som är hållbar, att kommunen hinner med behovet av nya förskolor och skolor, utbyggnad av kommunalt VA. Kil har en vision att öka befolkningen med 140 personer per år. Bostadsförsörjningsprogrammet för Kils kommun lägger fast den övergripande synen på hur kommunen vill att bostadsförsörjningen ska utvecklas på sikt i Kil. Bostadsförsörjningsprogrammet handlar också om att påverka med de verktyg som kommunen har, så att bostadsmarknaden uppfyller behov som annars inte med självklarhet blir tillgodosedda. Det är en viktig fråga för Kils kommun att det finns ändamålsenliga och attraktiva bostäder för alla invånare. Sida 4 av 24

5 VAD SÄGER LAGEN? Kommunernas bostadsförsörjningsansvar regleras i Lag (2000:1383). Lagen klargör att varje kommun ska planera bostadsförsörjningen med syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja ändamålsenliga åtgärder för att bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Om förutsättningarna förändras ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 2 ska riktlinjerna för bostadsförsörjningen innehålla: Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål Hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Lag (2013:866). Sida 5 av 24

6 Mål och visioner EUROPEISKA MÅL Europa 2020 är EU:s övergripande strategi för tillväxt och sysselsättning med målet att bidra till "smart och hållbar tillväxt för alla". NATIONELLA MÅL Det finns flera olika nationella mål som har med bostadsförsörjning att göra. Det övergripande målet för bostadspolitiken i Sverige är en långsiktig väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Målet för byggande är bland annat att byggnadsverk ska vara långsiktigt hållbara. REGIONALA MÅL VÄRMLANDSSTRATEGIN Värmlandsstrategin är en strategi för hur hela Värmland ska utvecklas fram till år Värmland ska vara en hållbar, attraktiv region där människor vill bo och utvecklas och där företag vill expandera och etablera sig. Strategin har fyra prioriterade områden som anses vara extra viktiga för Värmlands utveckling. Livskvalitet för alla är ett av de fyra prioriterade områdena som har som mål att utveckla en mångfald av attraktiva boendealternativ, lockande livsmiljöer, ett stort utbud av kultur- och idrottsliv och en fungerande service i hela regionen. Ett annat mål är att nettoinflyttningen till Värmland ska vara 5000 personer fram till år KLIMATNEUTRALT VÄRMLAND ÅR 2030 Klimatneutralt Värmland år 2030 är det regionala klimatmålet som är beslutat av Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland. Utifrån målet har Länsstyrelsen tagit fram en strategi och en handlingsplan för det regionala klimat- och energiarbetet. Riktlinjer för bostadsförsörjningen har möjlighet att bidra till att genomföra flera insatsområden i handlingsplanen och därmed uppfyllandet av det regionala klimatmålet. Sida 6 av 24

7 KARLSTAD BUSINESS REGION Karlstad Business Region (KBR) är ett samarbete mellan Karlstadsregionens kommuner, det är Kil, Karlstad, Grums, Hammarö och Forshaga som bilder KBR. KBR har tagits fram för ett utökat samarbete med etableringar, marknadsföring och kommunikationer där syftet är att locka fler etableringar till regionen. KOMMUNALA MÅL KILS VISION Kils kommun knyter an till Värmlandsstrategin genom kommunens vision, där man bland annat trycker på att Kils kommun ska vara det bästa boendealternativet för alla åldrar och att det ska finnas engagerade föreningar med ett rikt utbud för en meningsfull fritid. Kommunfullmäktige i Kils kommun antog den 22 juni 2005 en vision som ska vara vägledande för allt arbete inom kommunen Kil - på rätt spår. Bild 1. Kils vision. Majoriteten av punkterna kan kopplas till bostadsförsörjningsprogrammet. Sida 7 av 24

8 KILS ÖVERSIKTSPLAN Översiktsplanen omfattar hela Kils kommun och har flera viktiga syften. Den ska vara vägledande för efterföljande planläggning, lovgivning och tillståndsprövning. Planen ska också användas som ett politiskt handlingsprogram för den kommande utvecklingen i kommunen, bidra till att förenkla och effektivisera plan- och bygglovshanteringen samt vara en överenskommelse mellan staten och kommunen om de allmänna intressen som ska beaktas vid planering och byggande. Översiktsplanen är dock inte juridiskt bindande. ÖVERGRIPANDE MÅL Kommunfullmäktige har beslutat om övergripande mål Målet gällande utvecklingsperspektiv lyder: Kils kommun ska vara en attraktiv och framgångsrik kommun med ett gott företagsklimat som skapar fler arbetstillfällen och bidrar till att öka befolkningen. Målet är att vi 2020 ska vara minst invånare. Målen nås bland annat genom: o Utbyggnad av tre bostadsområden mellan Fryken och tätorten Kil tom o Byggnation av minst två flerfamiljshus tom o En attraktiv och livskraftig landsbygd. Ett annat av kommunfullmäktigesmål är med fokus på medborgarperspektivet är att: Kils kommun ska vara en attraktiv kommun att leva och bo i. Målet nås bland annat genom: o 2015 ska vi ha bestämt hur vi långsiktigt ska utveckla äldreomsorgen och vad det innebär för biståndsbedömning, antal boenden och valfrihet. Sida 8 av 24

9 ÄLDREPLAN FÖR KILS KOMMUN Kils kommun har tagit fram en äldreplan för som belyser hur arbetet med äldre ska genomföras och organiseras i kommunen, planen har ett brett perspektiv och täcker bland annat boendefrågor. Några av de grundläggande politiska målsättningarna i Kils kommun kopplat till boendefrågan redovisas här nedan: Kvarboendeprincipen, det vill säga rätten att bo kvar i sitt egna hem så länge man själv önskar, är och ska vara en grundläggande princip i Kils kommun. Kommunen ska följa den av riksdagen beslutade parbogarantin. För att möta de äldres behov av olika boendeformer ska utbudet av olika boendeformer öka. Trygghetsboendet bör ha en högre nivå av tillgänglighet än den som beskrivs i svensk standard för bostadsutformning. Fortsatt utreda och bedöma lokaliseringen av boendemöjligheter för äldre, så att även byggande utanför tätorten Kil kan komma att bli aktuellt. Sida 9 av 24

10 Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling i Kils kommun Figur 1. Befolkningsutveckling i Kils kommun (SCB) Kils kommun ökade rejält i befolkning från ca 1968 till ca 1990 från ca invånare till ca Därefter har kommunen tappat ca 600 invånare till Från 2008 till idag har invånarantalet befunnits sig på ungefär samma nivå. Sida 10 av 24

11 Treden för olika åldersgrupper i Kils kommun år 5-14 år år år år år år år år 85+ år Figur 2. Trenden för olika åldersgrupper i Kils kommun (SCB) Diagrammet visar hur invånarantalet sett ut mellan olika åldersgrupper under åren 2001 till Den enda åldersgrupp som gått stadigt uppåt från år 2001 tills 2016 är de äldre mellan år. Alla andra har haft olika många upp och nergångar under tidsperioden. Folkmängd år år år år år år år år 5-14 år 0-4 år Män Kvinnor Figur 3. Befolkningsstatusen i Kils kommun v.26 år (SCB) Kils befolkningsmängd år 2016 var totalt invånare, varav kvinnor och män. Sida 11 av 24

12 In- och utflyttning Inflyttade Utflyttade Figur 4. In- och utflyttning i Kils kommun under åren (SCB) Visar hur in- och utflyttningen har sett ut i kommunen sedan år År 2000, 2010 och 2016 var utflyttningen större än inflyttningen. Sida 12 av 24

13 BEFOLKNINGSPROGNOSER VÄRMLAND Region Värmland har tagit fram en befolkningsprognos för Värmlands län fram till år Enligt prognosen kommer folkmängden i länet att öka med drygt 8500 personer till år Prognosen baseras på ett negativt födelsenetto och ett positivt flyttningsnetto, där inflyttningen från utlandet medför att folkmängden ökar i länet. Den ökade folkmängden i länet kommer i stor utsträckning att ske inom åldersgrupperna 0-19 år och 65 år och äldre. Vidare kommer majoriteten av befolkningsökningen att utgöras av män. KIL Befolkningssprognos Figur 5. Visar befolkningsprognosen för Kils kommun från år 2000 tills (Statisticon) Under prognosperioden antas folkmängden i Kils kommun att öka med 125 invånare, från till Sida 13 av 24

14 Befolkningsutveckling för äldre år år Figur 6. Befolkningsutveckling för +65 år, mellan åren (Statisticon) Antalet äldre mellan åren förväntas öka från cirka 2800 till drygt 3100 under prognosperioden i Kils kommun. Befolkningsutveckling för unga år 6-9 år år år år år Figur 7. Befolkningsutveckling för 0-24 år, mellan åren (Statisticon) Huvudsakligen förväntas antalet unga minska under prognosperioden, det är endast grupperna år och år som förväntas att öka. Sida 14 av 24

15 MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR Kils kommun har goda egenskaper som bostadsort, inte bara tätorten Kil utan också landsbygden. Närheten till Karlstad samt bra skolor och möjligheter till en meningsfull fritidssysselsättning för invånarna stärker kommunens kvaliteter. Vidare har kommunen ett rikt föreningsliv och ett varierat natur- och friluftsliv. Tätortens närhet till sjön Fryken gör Kil till en attraktiv boendeort. Kils kommun har också ett rikt utbud av kollektivtrafik på både väg och järnväg som ger goda förutsättningar. Detta gäller inte bara Kils tätort utan även bland annat orter som Fagerås och Högboda. Flera värmländska kommuner redovisar bostadsbrist, bristen koncentreras främst till Karlstads arbetsmarknadsregion. Ökade priser på bostäder i Karlstad har gjort att bostäder i kringliggande kommuner har blivit mer attraktiva. Invandringen har ökat kraftigt under senare år vilket innebär en ökad efterfrågan på bostäder. Särskilt stor har efterfrågan på boende för ensamkommande barn och vuxna varit. I Kils kommun fibernätet väl utbyggt och det finns goda möjligheter att ansluta fastigheter i stora delar av kommunen. Kommunen arbetar för att 100 % av innevånarna ska ha till gång till fiber. Bra digitala kommunikationsmöjligheter med en hög kapacitet är en förutsättning för att både bo kvar och att flytta till olika delar av kommunen samt att driva företag. ARBETSMARKNAD Av kommunens befolkning i arbetsför ålder år arbetar 78,5 %. Av dessa pendlar 55,1 % till annan ort, främst är det till Karlstad man pendlar. Totalt sett i kommunen är 11,4 % lågutbildade och 18,6% högutbildade. Fördelningen mellan kvinnor och män är 9,3 % kvinnor och 13,5% män med låg utbildningsnivå. När man tittar på hög utbildningsnivå är 25,6 % kvinnor och 11,8 % män. Medelinkomsten i kommunen är /år. Sida 15 av 24

16 Bostadsbestånd BOSTADSMARKNADEN I SVERIGE Boverkets bostadsmarknadsenkät från 2015 visar att allt fler kommuner uppger att de har brist på bostäder, 240 av landets 290 kommuner uppger att de har bostadsbrist. Framförallt råder det brist på lägenheter till ungdomar, äldre och nyanlända. Den främsta faktorn till detta är att det är en brist på hyresrätter samt att de bostäder som finns är för dyra. Samtidigt som kommunerna uppger att det är en brist på bostäder så ökar bostadsbyggandet i landet, en ökning med cirka 15 % från föregående år. Men det är lång väg kvar innan man uppnår de nivåerna som krävs för att klara befolkningsökningen. Varför bostadsbyggandet inte går lika snabbt som befolkningsökningen är de höga produktionskostnaderna samt svårigheter för privatpersoner att få lån. Kommunen gör detaljplaner som möjliggör byggnation av bostäder men något som är viktigt att tänka på är att det är sällan kommunen själv som bygger bostäderna, utan det är investerare och byggherrar. BOSTADSMARKNADEN I VÄRMLAND Varje år gör Länsstyrelsen Värmland en bostadsmarknadsanalys för länet som bygger på Boverkets bostadsmarknadsenkät. Analysen från 2015 visar att sex av Värmlands kommuner har bostadsbrist, Arvika, Forshaga, Hammarö, Karlstad, Kil och Kristinehamn. Bostadsbristen är främst koncentrerad till Karlstads arbetsmarknadsregion och de ökade priserna i Karlstad har lett till att de kringliggande kommunerna har blivit mer attraktiva. I länet under 2014 färdigställdes 142 bostäder i småhus, en ökning med 20 procent från året innan, och 123 bostäder i flerbostadshus. Det fanns bara 180 outhyrda lägenheter den 1 januari 2015, en historiskt låg siffra. Sida 16 av 24

17 BOSTADSMARKNADEN I KILS KOMMUN BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND Antal lägeneheter Flerfamiljshus Småhus med flera lägenheter Småhus friliggade Kedjehus och radhus Figur 8. Visar antal lägenheter i flerfamiljshus, friliggande småhus, småhus med flera lägenheter och i kedje- och radhus som det finns i Kils kommun. Totalt finns det i dagsläget lägenheter i Kil. (Lantmäteriet) Sida 17 av 24

18 LÄGENHETER Det kommunala bostadsbolaget Kilsbostäder har i dagsläget 787. I tabellen nedan visas fördelningen av Kilsbostäders lägenheter. 1 rum och kokvrå 58 st 1 rum och kök 27 st 1,5 rum och kök 6 st 2 rum och kokvrå 77 st 2 rum och kök 296 st 2+1 rum och kök 11 st 3 rum och kök 222 st 4 rum och kök 48 st 5 rum och kök 4 st Karslund Åkerbo 20 st 18 st Utöver det kommunala bostadsbolagets bestånd finns det cirka 850 lägenheter i kommunen. Hit räknas de flerbostadshus som innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Bostadsrättsföreningar Fysiska personer Svenska aktiebolag Övriga juridiska personer 386 st 95 st 241 st 120 st I tabellen visas hur stort antal lägenheter de fanns år 2016 i respektive ägarkategori i Kils kommun. (SCB) NYPRODKUTION LÄGENHETER Kilsbostäder bygger Hagagatan 8 som kommer stå klart i november år 2017 med 29 nya lägenheter. Fler byggrätter är på gång för Kilsbostäders del, bland annat Hovslagaren 17 med ett två våningshus, Timmermannen 12 ett sexvåningshus och ett kommuncentralt tre- och fyravåningshus. År 2012 och 2013 byggde Kilsbostäder Hammaren och Städet med totalt 53 lägenheter. Sida 18 av 24

19 Kommunen planerar för uppförande av ett tillfälligt modulhus under 2017 med omkring 12 lägenheter för att täcka det akuta bostadsbehovet. Planläggning pågår på fastigheten Vikstad 3:1 som möjliggör för två stycken punkthus med 8 våningar vardera, totalt cirka 60 lägenheter. SMÅHUS Kommunen har år friliggande småhus. ÄLDRE Det finns 121 lägenheter i seniorboenden/särskilda boenden för äldre i Kils kommun. Seniorboendet Smeden har 33 lägenheter som är till för personer över 65 år. Karlslund är ett särskilt boende för äldre med 20 lägenheter där det finns personal på plats dygnet runt. Åtta av lägenheterna på Karlslund kan användas för parboende. Sannerud är ett särskilt boende för äldre med flera olika avdelningar, två av dessa avdelningar är demensboende. En av avdelningarna på Sannerud används till korttidsplatser. Totalt finns det 50 lägenheter med personal på plats dygnet runt. Åkerbo är ett särskilt boende för personer med demensdiagnos, där finns det totalt 18 lägenheter. FUNKTIONSHINDRADE I kommunen finns det 5 boenden enligt LSS och ett socialpsykiatriskt boende med sammanlagt 38 lägenheter. NYANLÄNDA Antalet nyanlända invandrare varierar och i november 2016 hade 63 nyanlända flyttat till Kils kommun. Av de 63 nyanlända är 28 vuxna och 35 barn. Utöver de tidigare nämnda 63 personerna finns det 62 ensamkommande barn och ungdomar som är inskrivna/boende på kommunens HVB-hem (hem från vård och/eller boende). År 2017 ska Kils kommun ta emot 50 nyanlända invandrare för bosättning. Kommunen ska också ta emot 2,18 % av samtliga ensamkommande barn och ungdomar som anländer till Sverige, det handlar totalt om 2400 personer enligt Migrationsverket. För Kils kommun motsvarar denna prognos 5,2 barn. LANDSBYGDEN Allt fler väljer att bosätta sig på landsbygden. Landsbygden som boplats är en viktig del av Kils kommuns karaktär. Bebyggelsen på landsbygden återfinns främst kring de större kommunikationsstråken som järnvägarna, Riksväg 61 och Europaväg 45. De flesta äldre bostadshus och gårdar är idag bebodda, antingen som Sida 19 av 24

20 åretruntboende eller som fritidsboende. Landsbygdsbebyggelsen karakteriseras dels av bybildningar men även av enstaka spridda gårdar och hus. HEMLÖSA För att motverka hemlöshet arbetar kommunen med lösningen bostadsbaracker som kan hyras ut under längre tid till personer som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. VILLATOMTER Under 2015 såldes i Kils kommun 12 tomter och under 2016 sålde man 38 tomter. Sida 20 av 24

21 Bostadsbehov Kils kommun har ett underskott på bostäder och har under ett antal år lidit av bostadsbrist, främst i Kils tätort. LÄGENHETER Det råder en brist på lägenheter, hyresrätter som bostadsrätter, små lägenheter som stora lägenheter i hela kommunen. De som efterfrågar lägenheter är främst ungdomar och asylsökande. Kilsbostäder har en bostadskö med omkring 300 personer. De har en uppsägning på cirka 10 lägenheter varje månad. Störst efterfrågan är det på tvåor och treor. SMÅHUS Det finns ett behov av tätortsnära villatomter. På Kilslund och Lövenstrand finns ett fåtal lediga tomter. ÄLDRE Det finns behov av olika boendeformer för äldre. Behov finns av bostäder lämpliga för parboende inom särskilt boende för äldre för att kommunen ska kunna följa den av riksdagen beslutade parboendegarantin. Det finns också ett ökat behov av lämpliga bostäder när det gäller parboende för demenssjuka. Det finns också en brist på särskilda boendeplaster och korttidsplatser för äldre. Dessutom finns efterfrågan på seniorboenden i Högboda och Fagerås FUNKTIONSHINDRADE I november 2016 uppgick behovet till cirka sex brukarlägenheter och en personallägenhet. NYANLÄNDA Bostadsbehovet för nyanlända är idag stort och det är svårt att förutse behovet längre fram än 2018 eftersom det är svårt att veta hur flyktingströmmarna kommer att se ut. Dels finns det behov för nyanlända vuxna och familjer samt ett behov för ensamkommande flyktingbarn. Det som man kan se idag är att det finns ett stort behov av små lägenheter, framförallt ettor. Åtminstone lägenheter per år de närmaste 2-3 åren. Dessa är framförallt till ensamkommande barn, som önskar att bo själva, och vuxna som kommer själva. Det finns ett behov av tvåor till fyror och även ett behov av ännu större lägenheter som rymmer sju till tolv personer. Sida 21 av 24

22 LANDSBYGDEN Det är inte bara i tätorten som det är brist på bostäder utan kommunen anser att det är ett underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet, i centralorten och i kommunens övriga delar. Kommunen har tagit fram en LIS-plan, landsbygdsutveckling i strandnära lägen, vilket är en strategi för att utveckla landsbygden i kommunen. Syftet med LISplanering är att skapa långsiktiga sysselsättningseffekter i kommunen samt att bevara och förstärka underlaget för service på landsbygden. Det sker genom att möjliggöra uppförande av byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd i attraktiva, strandnära lägen. Planen ska i första hand ses som möjlighetsskapande och understödjande till lokala initiativ för utveckling av landsbygden. HEMLÖSA Det finns ett behov av lägenheter till hemlösa. Idag måste kommunen ta till tillfälliga övernattningar på hotell och liknade då andra lösningar saknas. ARBETSPENDLING Arbetspendlingen mellan framförallt Kil och Karlstad är omfattande och betydelsefull för bägge kommunerna. När Karlstad växer är det också viktigt att kommunerna runt omkring växer. Utifrån ett tillväxt- och KBR perspektiv är det viktigt att bostadsbyggande möjliggörs i regionen utifrån den efterfrågan och behov som finns och att ny bebyggelse sker i goda kollektivtrafiklägen. Sida 22 av 24

23 Slutsats Det behövs fler bostäder i Kil. Det finns en stor efterfrågan på lägenheter i centrum, både lägenheter som är tillgänglighetsanpassade för äldre och lägenheter för ungdomar och asylsökande. Även om Timmermannen byggs så kommer behovet av lägenheter att kvarstå. Inom området Lövenstrand finns planer för cirka 155 nya bostäder i form av friliggande villor, radhus samt flerbostadshus. Behov av villatomter i attraktiva lägen kvarstår. För att klara målet invånare år 2020 behöver befolkningen öka med minst 140 personer per år. Det finns goda chanser att uppnå målet under förutsättning att det byggs centralt belägna lägenheter. Cirka hälften av befolkningsökningen utgörs av nyanlända. Det är svårt att förutse hur flyktingströmmarna kommer att se ut i framtiden men inom de närmsta två åren tror man att det kommer vara fortsatt stora. En viktig förutsättning för att klara målet är ett välmående näringsliv. Kils näringsliv kännetecknas traditionellt av en mycket stark småföretagarstruktur. Närheten till en stor arbetsmarknadsregion i Karlstadsregionen bidrar också till ett brett och attraktivt utbud på arbetsmarknaden. Mycket bra kommunikationer på väg och järnväg liksom närheten till Karlstad Airport ger Kils kommun fördelar både som etablerings- och bostadsort. Sida 23 av 24

24 Kommunens planerade insatser ÅTGÄRDSPROGRAM Här presenteras vilka åtgärder kommunen bör arbeta med för att det ska finnas ändamålsenliga och attraktiva bostäder för alla invånare och för att kommunen ska kunna växa. 1. Kommunen ska verka för en ökad mångfald av boendekategorier både i nya och befintliga områden. Ansvar: Kommunstyrelsen 2. Utbyggnad i kommunen sker i de områden som är fastställda i översiktsplanen, fördjupad översiktsplan och planprogram Ansvar: Kommunstyrelsen 3. Uppförande av modulhus Ansvar: Tekniska nämnden/kilsbostäder AB 4. Färdigställande av Hagagatan 8 Ansvar: Kilsbostäder AB 5. Nytt äldreboende på Sannerud 2:1 Ansvar: Kommunstyrelsen 6. Trygghetsboende på Kommunhuset 1 Ansvar: Kommunstyrelsen Sida 24 av 24