Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.39

Transkript

1 Bostadsförsörjningsprogram för Kungsörs kommun Antaget av kommunfullmäktige , 130 Innehåll 1. Inledning Kungsörs kommun Arbetspendling Mål med bostadsförsörjningen Övergripande nationella mål Kungsörs kommuns mål Befolkningsutveckling Kungsörs befolkningsutveckling Befolkningsprognos Befolkningens åldersfördelning Hushållens fördelning Kommunens bostadsbestånd Upplåtelseform Flyttkedjor Beräkningsnycklar för nybyggnation Efterfrågan på bostäder Generell bedömning Kommunens insatser för att nå uppsatta mål Pågående och genomförda åtgärder Planerade åtgärder Kommunens riktlinjer för att uppnå målen Möjliga utbyggnadsområden för bostäder i Kungsörs tätort samt i småorterna Referenser (17)

2 1. Inledning Det nationella målet för bostadsmarknadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Alla kommuner ska, enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1 383), upprätta riktlinjer för bostadsförsörjningen i kommunen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Ett bostadsförsörjningsprogram ska ge en samlad bild av bostadsläget i kommunen, både vad gäller nutid och framtid. Syftet med programmet är att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen och underlätta för att lämpliga åtgärder för boendeplaneringen förbereds och genomförs. Enligt lagen ska varje kommun planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. 2. Kungsörs kommun Kungsörs kommun ligger Västmanlands län och har invånare och en landareal på 203 kvadratkilometer. Kommunen har två tätorter, Kungsör och Valskog. Kungsör angränsar till kommunerna Köping, Arboga och Eskilstuna. Befolkningen är främst koncentrerad till Kungsörs tätort som har cirka 70 procent av invånarna. Förutom Kungsör och Valskog finns ett antal småorter och större sammanhängande kyrkbyar med omland. Kungsörs tätort har cirka invånare Valskogs tätort har cirka 700 invånare Torpa har cirka 130 invånare, med omlandet ungefär 530 invånare Granhammar har cirka 215 invånare, med omlandet ungefär 520 invånare Kungs Barkarö har cirka 90 invånare, med omlandet ungefär 225 invånare En omvärldsanalys av kommunen kan i stora drag sammanfattas i följande punkter: Kungsör ligger i expansiva Mälarregionen Bostadsbrist i sex av länets tio kommuner Underskott på bostäder i Kungsörs tätort 2 (17)

3 Kata över Kungsörs kommun. 3. Arbetspendling Nästan personer pendlar ut från Kungsör för arbete i annan kommun samtidigt som cirka 800 personer pendlar till arbete i Kungsör. Detta gör kommunen starkt beroende av arbetsmarknader i omgivande regioner. De vanligaste kommunerna som de boende i Kungsör arbetspendlar till är Köping, Eskilstuna, Arboga, Västerås och Stockholm. Inpendling sker framförallt från Köping, Eskilstuna, Arboga, Västerås och Örebro. Cirka 50 procent av befolkningen i Kungsör i arbetsför ålder pendlar till arbete på annan plats. Kungsör har ett utmärkt utgångsläge i Mälarregionen, med närhet till viktiga arbetsmarknader i Stockholmsregionen, Eskilstuna, Västerås, Örebro samt kommunerna i Västra Mälardalen Kungsör, Arboga och Köping. Med cirka 45 minuters restid med bil från Kungsör når man åtta kommuner med tillsammans drygt invånare. En pendlingstid på minuter är enligt forskningen det avstånd som arbetspendlarna anses acceptabelt när de tänker sig resor med bil, buss eller tåg och cirka 20 minuter om de går eller cyklar till arbetet. Dock önskar sig arbetspendlarna ett kortare avstånd. Den optimala restiden är minuter. 1 1 Vill människor pendla längre? Transportforskningsenheten vid Umeå Universitet, (17)

4 Detta gör att Kungsörs kommun har bra förutsättningar för att bli försörjda med arbetskraft, och att kunna bo i kommunen och arbetspendla till annan ort. Men även locka nya invånare att flytta till Kungsör som har gynnsamma förutsättningar för arbetspendling och närhet till flera expansiva kommuner, regioner och företag. 4. Mål med bostadsförsörjningen För att skapa förutsättningar för att fler människor ska välja att bo i Kungsörs kommun krävs en satsning på fler bostäder. Det handlar om att bygga bostäder i olika storlekar och med varierande upplåtelseformer för att utbudet ska bli tillräckligt attraktivt för att locka nya invånare till Kungsör. Men även för att få befintliga invånare möjlighet att byta bostad och därmed undvika utflyttning av bostadskäl. Kommunens mål med bostadsförsörjningen utgår från det nationella övergripande målet för bostadsmarknaden. 4.1 Övergripande nationella mål Målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Det nationella målet för bostadsmarknadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. 4.2 Kungsörs kommuns mål I kommunens Vision 2025 lyfter man bland annat fram följande: Kungsörs attraktiva variationsrika boende i Mälardalen är en styrka där goda kommunikationer gör det möjligt att ta tillvara andra städers kvaliteter. Ett av kommunfullmäktiges mål är att år 2018 ska Kungsör ha invånare och år 2025 ska invånarantalet vara Ett fokusområde i översiktplanen är attraktivt boende. Vidare finns följande fyra mål för boende i översiktplanen: Att skapa förutsättningar för fler attraktiva bostäder är en av översiktsplanens viktigaste målsättningar. Fler unga vuxna måste lockas att bosätta sig på orten så att befolkning och skattekraft kan öka. Framför allt bedöms sjö- och naturnära boende kunna locka nya kommuninvånare. Kungsör ska ha en fungerande bostadsmarknad med ett attraktivt utbud och fungerande flyttkedjor. En målsättning är att behålla ett av dagens mest positiva inslag: variationen i bostadsutbudet. Variationen ska vidareutvecklas genom nytillskott på bostadsmarknaden. Målet är att alla grupper ska kunna hitta sin bostad i kommunen. 4 (17)

5 Kungsörs kvalitéer med avseende på natur- och kulturmiljöer ska utnyttjas på ett positivt sätt för att skapa attraktiva boendemiljöer. Samtidigt kan förhoppningsvis både centralorten och de mindre orterna och landsbygden utvecklas lokalt 5. Befolkningsutveckling 5.1 Kungsörs befolkningsutveckling I diagrammet nedan framgår att Kungsörs invånarantal har minskat från invånare år 1990 till invånare Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). Befolkningsutveckling Kungsörs kommun, antalet födda, döda, inflytttade och utflyttade. Källa Kommun- och landstingsdatabasen. Under 2015 flyttade 714 personer till Kungsör. 637 personer flyttade från Kungsör, det gav ett positivt flyttningsnetto på 77 personer. Kommunen hade ett negativt födelsenetto (-3). Det betyder att det är det positiva flyttnettot 2015 och de senaste åren som förklarar kommunens befolkningsökning de senaste åren. 5 (17)

6 5.2 Befolkningsprognos Företaget Statisticon har genomfört befolkningsprognoser för kommunerna. Resultatet presenteras i KOLADA. Prognosen visar att Kungsörs kommun kommer att ha invånare år Det motsvarar en befolkningsökning på 4,2 procent. Om prognosen infrias kommer Kungsörs invånarantal inom några år vara tillbaka på 1990-års nivå. Detta givet att bostadsmarknaden klarar av att hantera tillkomna kommuninvånare. Ålder Befolkning 2015, antal Förväntat antal invånare 2020, antal Skillnad Procent , , , , , ,3 Totalt ,2 Av befolkningsprognosen i tabellen framkommer att Kungsörs befolkning kommer att öka i samtliga ålderskategorier. Störst ökning i antal förmodas ske i åldersgrupperna, och 80 plus. Procentuellt är det grupperna 80 plus och år som ökar mest Befolkningens åldersfördelning I befolkningspyramiden nedan redogörs för Kungsörs ålders- och könsfördelning jämfört med riket. De framgår tydligt att en mindre andel personer än riksgenomsnittet finns i åldern år och i åldern 0-5 år. En större andel äldre personer finns i Kungsör jämfört med riket. Åldern 60 plus finns i särskilt hög andel. 2 Förväntat antal invånare om 5 år i kommunen. För att göra prognosen används antal levande födda barn, avlidna, inflyttade och utflyttade som registrerats under året. Med hjälp av denna information skattas fruktsamhet, mortalitet, antal inflyttare, inflyttarfördelningar och utflyttarrisker efter ålder och kön. Skattningarna ligger sedan till grund för beräkningen av den framtida utvecklingen av antalet födda, döda, inflyttade och utflyttade. Statisticon, KOLADA. 3 Statisticon, KOLADA (17)

7 Kungsörs ålderssammansättning i förhållande till rikets, uppdelat på ålder och kön. Källa: SCB. 6. Hushållens fördelning År 2015 fanns det hushåll i Kungsörs kommun. I Genomsnitt bor det 2,2 personer per hushåll i Kungsör. I tabellen nedan redovisas antalet hushåll fördelat på hushållens sammansättning. Den vanligaste typen av hushåll i Kungsörs är ensamstående utan barn tätt följt av sammanboende utan barn. Totalt är det hushåll som har barn. Källa: SCB. 7 (17)

8 7. Kommunens bostadsbestånd Bostadsbyggandet i Kungsör har under lång tid varit mycket begränsat. Under senare tid har dock två bostadsprojekt, Skillingeudd och omvandlingen av Karlaskolan, förbättrat siffrorna något. Skillingeuddområdet ligger naturskönt vid Mälaren i bra kommunikationsläge vid E20 mot Eskilstuna och Örebro. Karlaskolan vänder sig främst till seniorer och har ett centralt läge i Kungsör, nära service och handel. Antalet nybyggda flerbostadshus och småhus, i Kungsörs kommun. Källa SCB. Av diagrammet framgår att det under de senaste 20 åren inte byggts några flerbostadshus i kommunen. Däremot har det byggts en del småhus, variationen har varit mellan 0 och 8 hus per år. Kommunen domineras idag av småhusbebyggelse. Utbudet kompletteras av hyresoch bostadsrätter i flerfamiljshus. Den mest expansiva delen i kommunen idag är området runt Skillingeudd där det byggs kontinuerligt, både genom nybyggnadsprojekt och genom omvandlingar av befintliga fritidshus. Det ger en klar indikation på vad som kan locka människor till Kungsör, närhet till Mälaren och en attraktiv, gärna lantlig, boendemiljö. I tabellen nedan redovisas beståndet av i flerbostadshus i Västmanland Uppgifterna kommer ifrån Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys Noterbart är att Kungsör andel av bostadsrätter endast är fyra procent. Genomsnittet för länet är 44 procent. Hyresrätterna dominerar totalt i Kungsörs kommun. 8 (17)

9 I tabellen nedan, som är tagen från Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys, framgår att Kungsörs kommun har gått från ett överskott i bostadsbeståndet mellan åren 2010 och 2013 till ett underskott år (17)

10 Kungsörs Fastighets AB:s fastighetsbestånd består av 799 lägenheter. Det är cirka 60 procent av antalet lägenheter i Kungsör. Fastighetsbolagets lägenheter är fördelade enligt följande: Lägenhetens storlek fördelat på antalet rum Antal lägenheter 1 rum och kök rum och kök rum och kök rum och kök 73 5 rum och kök 10 Totalt 799 Noterbart är att det inte finns lägenheter som är större än fem rum och kök Upplåtelseform Vid årsskiftet 2011/2012 fanns totalt bostäder i Kungsör, fördelade på småhus samt 1325 lägenheter i flerfamiljshus. Upplåtelseformerna fördelar sig enligt följande: Upplåtelseform i Kungsör kommun år 2011/2012. Källa: SCB. Den större delen av Kungsör befolkning återfinns i småhus. Småhus med befolkning fördelar sig enligt följande. Denna statistik kan avvika något mot SCB:s befolkningsstatistik. 10 (17)

11 Geografisk fördelning av bostäder och befolkning. Källa: SCB. 8. Flyttkedjor Ökat byggande kan leda till en bättre användning av bostadsstocken genom att ge upphov till flyttkedjor. En flytt till en nybyggd lägenhet leder till att en lägenhet i det befintliga beståndet blir ledig vilket innebär att någon annan kan flytta dit. Om en nybyggd lägenhet ger upphov till en lång flyttkedja innebär det att bostadsbeståndet kan komma att användas bättre när ett stort antal boende väljer att lämna sin gamla lägenhet och flytta in i en som bättre passar deras behov. På det sättet kan en flyttkedja komma svaga bostadskonsumenter till gagn då slutet av flyttkedjan i bästa fall inbegriper att det frigörs billiga bostäder. Alltså kan produktionen av relativt dyra lägenheter vara till fördel även för svaga bostadskonsumenter. En nyproducerad lägenhet kan innebära att en svagbostadskonsument får tillgång till en billig hyresrättslägenhet i slutet avflyttkedjan. 4 I bilden nedan illustreras en flyttkedja. Källa: D. Lindström. (2005). Flyttkedjor i Umeå kommun. Umeå universitet. 4 Etableringshinder på bostadsmarknaden, Boverket rapport 2014: (17)

12 9. Beräkningsnycklar för nybyggnation Planerat bostadsbyggande lämnar utrymme för befolkningsökning. Det finns idag inga eller få lägenheter i Kungsör som står tomma. Då det finns en stor efterfrågan på bostäder är det rimligt att anta att ett ökat bostadsbyggande leder till en ökad inflyttning. Inflyttningens ålderssammansättning ser olika ut beroende på om det är hyresrätter, bostadsrätter eller småhus som färdigställs. Vad genererar nybyggnation för befolkning? Denna fråga har Jönköpings kommun arbetat med inför ett bostadsprojekt i kommunen. 5 I tabellen framkommer att småhus i genomsnitt genererar i 3,4 personer per enhet. Om tio nya småhustomter säljs och bebyggs antas de generera 34 boende. Hyresrätter och bostadsrätter genererar 2,1 respektive 2,0 personer per lägenhet. Om 10 nya hyreslägenheter produceras och hyrs ut antas de generera 21 boende. Småhusen genererar fler barnfamiljer än hyres- och bostadsrätterna. Denna beräkningsnyckel tar dock inte hänsyn till specifika förutsättningar såsom storleken på boendet, antal rum och bostadens läge. Tabellen visar beräkningsnycklar för nybyggnation av boende, utifrån upplåtelseform. Källa: Stadskontoret Jönköping. Beräkningsunderlaget bygger på att inflyttningsmönstret i nybyggnation följer det mönster som fanns i riket Det bör beaktas att de värden som anges är medelvärden på totalbeståndet i riket och tar inte hänsyn till specifika förutsättningar. Två sådana förutsättningar är bostadens storlek och antal rum, vilka har stor påverkan på vilka som flyttar in. En annan sådan förutsättning är läget på bostaden Efterfrågan på bostäder I maj månad 2016 fanns det 350 personer inskrivna i fastighetsbolagets lägenhetskö. Cirka 10 procent är hyresgäster som vill byta lägenhet, övriga 90 procent söker ny lägenhet. För att flyttkedjorna ska fungera behövs det en del vakanta ledigheter. Så är inte fallet i Kungsör idag, i synnerhet inte i tätorten där nästan ingen lägenhet är vakant. 5 Södra Munksjön, hur många kommer bo i området? Jönköpings kommun, Stadskontoret Södra Munksjön, hur många kommer bo i området? Jönköpings kommun, Stadskontoret (17)

13 Ett av fullmäktiges mål är att befolkningen ska öka till invånare år Av tabellen nedan framgår det att kommunen måste öka med genomsnitt 82 personer per år för att uppnå målet År 2015 Mål 2025 Ökning Snitt per år från 2017 Befolkning personer +82 personer Om man utgår från antagandet att det även fortsättningsvis, i genomsnitt, bor 2,2 personer i varje bostad kommer det att behövas byggas 299 nya bostäder i kommunen mellan åren , allt annat lika. Det innebär en årlig byggnadstakt på 37 bostäder. 299 bostäder motsvarar cirka 37 procent av Kungsörs fastighetsbolags bostadsbestånd Generell bedömning För att uppnå målet behöver det byggas 299 nya bostäder, allt annat lika. Den generella bedömningen är att det behövs fler lägenheter av varierande storlek. För att utveckla variationen på bostadsmarknaden behövs fler bostadsrätter. Vidare efterfrågas attraktiva småhustomter i sjö nära läge. Då antalet äldre ökar i kommunen kan det behövas ett nytt äldreboende och bostäder anpassade för målgruppen. 11. Kommunens insatser för att nå uppsatta mål Kungsörs kommun har som helhet ett underskott av bostäder. Bostadsbehovet i Kungsör bedöms, utifrån bostadsmarknadsenkäten, utgöras av fler bostadsrätter med två och tre rum och kök. Vad det avser hyresrätter är det främst lägenheter med fyra och fem rum och kök som behövs. Men även större lägenheter med fler än fem rum efterfrågas. En liten andel nybyggnation medför att möjligheten att göra bostadskarriär begränsas, vilket i sin tur innebär liten rörlighet på bostadsmarknaden. Många äldre blir därmed kvar i småhusägandet, vilket gör att yngre familjer inte kan flytta in i det befintliga småhusbeståndet. Nya eller ombyggda lägenheter med seniorprofil i centralt läge med gott kommunikationsläge måste till för att möta efterfrågan i den stora gruppen seniorer som vill lämna sina småhus. Ett av kommunfullmäktiges mål är att år 2018 ska Kungsör ha invånare och år 2025 ska invånarantalet vara För att uppnå detta mål behövs åtgärder på både lång- och kort sikt. Nedan redovisas pågående och planerade åtgärder som kommunen arbetar med för att öka bostadsbyggandet, men även generella insatser som ger förutsättningar för ökad inflyttning i kommunen. 13 (17)

14 11.1 Pågående och genomförda åtgärder 15 nya lägenheter är färdiga i gamla Karlaskolan 16 nya lägenheter vid i centrum, klara januari 2017 Försäljning av nya småhustomter i sjö nära läge vid Skillingeudd (9 tomter lediga maj 2016) Färdigställd detaljplan för småhus i Runnabäcken Centrumprojektet, utveckla Drottninggatan Ny skola för årskurs 4-9 Nytt centralkök för skola och äldreomsorg Kommunalt vatten och avlopp i Jägaråsen Strategiska markinköp 11.2 Planerade åtgärder Utbyggnad av äldreboende med 20 platser Upprätta detaljplaner för flerbostadshus och olika verksamheter 17 nya småhustomter ska färdigställas för försäljning i Skillingeudd Marknadsföra kommunen som en attraktiv plats att bo på Utveckla variationen av bostäder och upplåtelseform Utreda behovet av ett nytt äldreboende Strategiska markinköp för att utveckla boende i attraktiva lägen Utöver det som kommunen planerar finns det intresse från privata aktörer att producera nya bostäder i Kungsör. 12. Kommunens riktlinjer för att uppnå målen Kommunen domineras idag av småhus som för det mesta finns i relativt attraktiva lägen. Variationen är stor eftersom man kan välja att bo i tätorten, i småorter eller på landsbygden. Utbudet kompletteras av hyres- och bostadsrätter i flerfamiljshus. Dock är andelen bostadsrätter jämförelsevis mycket lågt. Även om utbudet på många sätt är brett och varierat så är det ändå en stor utmaning att locka fler boende till kommunen. Inte minst behöver fler unga vuxna bosätta sig på orten, så att Kungsörs demografiska utmaningar kan mötas. Likaså behöver äldre kommuninvånares bostadsintressen mötas. Gruppen 60 år och äldre kommer, då den åldras, påverka kommunens bostadsmarknad väsentligt. Att fortsätta utveckla kommunens attraktiva lägen för boende är centralt för att locka ny invånare till Kungsör. Ett bra exempel är hur det nya området Skillingeudd växer fram med tomter i sjö nära läge vid Mälaren. Där finns även närhet till kollektivtrafik och snabb transportled i form av E20. Ett annat exempel är de nya lägenheterna som färdigställs i centrum. Ett fortsatt arbete med att ge förutsättningar för byggande är avgörande för om kommunen ska uppnå sitt mål om invånare Det behövs en översyn av nuvarande detaljplaner men kommunen behöver även vara proaktiv och ta fram nya planer 14 (17)

15 som är anpassade efter kommunen mål med att utveckla Kungsör. Följande riktlinjer är framtagna för att uppnå målen med hållbart ökat byggande. 1. Kommunen har en positiv inställning till byggande och bosättning. Nya bostäder accepteras så länge grundläggande kriterier uppfylls. Kriterier för att marken för bostadsbebyggelse ska godkännas är hänsynstagande till hälso- och störningsrisken, VA-försörjning, grundläggningsförhållanden, trafikförhållanden, skolskjuts, kollektivtrafik samt möjlighet att ordna nödvändig samhällsservice. 2. Nyproduktionen av bostäder ska samspela med kommunens tillväxtambitioner. 3. Kommunen verkar för att det ska finnas ett varierat bostadsutbud med blandade upplåtelseformer. Bostäder som byggs ska tillgodose såväl äldre som yngre målgrupper. 4. Kungsör vill stärka sin attraktivitet som bostadsort, både för dem som redan bor här och för dem som funderar på att flytta hit. 5. Kommunen strävar efter att ha god plan- och markberedskap, det ska finnas detaljplanerad mark till förfogande vid efterfrågan på bostadsbyggande. 6. För att påverka byggandet samarbetar kommunen med det kommunala bostadsbolaget och andra fastighetsägare. 7. Prioriteritera detaljplaner som möjliggör byggande och expansion i flera etapper. 8. Prioritera flexibla detaljplaner för att långsiktigt vara förberedd på förändrade förutsättningar. 9. Socialförvaltningen ska tillfrågas i tidigt skede av bostadsplanering för att säkerställa om det finns behov av nya boenden med särskilt stöd. 15 (17)

16 12.1 Möjliga utbyggnadsområden för bostäder i Kungsörs tätort samt i småorterna Möjliga utbyggnadsområden för bostäder i Kungsörs tätort, Kungsörs kommuns översiksplan, Möjliga områden för bostäder och förtätningar i yttre i Kungsörs tätort samt i småorterna, Kungsörs kommuns översiksplan, (17)

17 13. Referenser Lindstöm, D. (2005). Flyttkedjor i Umeå kommun-effekter av bostadsbyggande på den lokala bostadmarknaden. Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet. Boverket, Etableringshinder på bostadsmarknaden, rapport 2014:33 Översiksplan för Kungsörs kommun, 2014 Bostadsförsörjningsprogram Enköpings kommun, Bostadsförsörjningsprogram Pajala kommun Bostadsförsörjningsprogram Tierps kommun, Länsstyrelsen i Västmanlands bostadsmarknadsanalys, 2015 Jönköpings kommun, Stadskontoret. Södra Munksjön, hur många kommer bo i området? (17)