Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att med godkännande lägga Befolkningsprognos 2017 för Malmö till handlingarna.

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum Vår referens Peter Karpestam Strateg peter.karpestam@malmo.se Tjänsteskrivelse Malmö Stads befolkningsprognos STK Sammanfattning Stadskontoret tar årligen fram en befolkningsprognos för Malmö stad. Prognosen görs på 10 års sikt för staden som helhet och på fem års sikt för geografiska områden inom Malmö. Prognosen tar hänsyn till aktuella demografiska förändringar i fruktsamhet, dödlighet och flyttmönster. Den historiskt höga asylinvandringen 2015 väntas ge ett förhöjt kommunmottagande under 2017 för att sedan åter stabiliseras. Stigande födelsetal gör att födelseöverskottet väntas öka under hela prognosperioden. Vid slutet av 2017 väntas befolkningen uppgå till ca personer vilket innebär att befolkningen ökar med cirka personer, eller 1,8 procent jämfört med Totalt väntas befolkningen ha ökat med knappt personer till år Det innebär att befolkningen ökar med 1,5 procent om året och med totalt 15 procent fram till Den totala befolkningen i Malmö uppgår då till omkring invånare. Ökningen är som högst i gymnasieåldrarna, grundskoleåldrarna samt bland äldre år vilket ställer särskilda krav på välfärdsverksamheterna. Totalt väntas det tillkomma nya hushåll fram till 2027 vilket medför ett demografiskt bostadsbehov om minst lika många bostäder under perioden. Uppskattningen tar dock inte hänsyn till befintlig bostadsskuld eller antalet hemlösa och utgör en lägsta nivå för behovet av nya bostäder. Stadskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att med godkännande lägga befolkningsprognos 2017 till handlingarna och att anmoda nämnderna att beakta befolkningsprognosen i sin ordinarie planering. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att med godkännande lägga Befolkningsprognos 2017 för Malmö till handlingarna. att anmoda nämnderna att beakta befolkningsprognosen som stöd i sin ordinarie planering Beslutsunderlag G-Malmö Stads befolkningsprognos AU 12/6 Befolkningsprognos KS Befolkningsprognos Beslutsplanering KS Fördelningsmöte

2 KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen (6) Ärendet Stadskontoret tar årligen fram en befolkningsprognos för Malmö. Prognosen görs utifrån det aktuella läget samt registerdata från SCB och kunskap som finns tillgänglig vid tillfället för framtagandet. Befolkningsprognosen beräknas i april/maj varje år och utgår från den folkbokförda befolkningens storlek och sammansättning den 31 december föregående år. Därefter görs en beräkning där befolkningen skrivs fram ett år i taget utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker samt in- och utflyttning. Prognosen beräknas med konventionella metoder. In- och utflyttning till och från Malmö har beräknats utifrån observerade flyttrisker de senaste åren, SCB:s befolkningsprognos för riket samt Migrationsverkets prognoser över flyktingmottagandet. Antaganden om fruktsamhet och dödsrisker bygger på SCB:s befolkningsprognos för riket samt utfallet under 2016 och under första kvartalet års befolkningsprognos hade god träffsäkerhet och underskattade den totala folkmängden vid slutet av 2016 med endast 0,13 procent. Vid användande av befolkningsprognosen är det emellertid viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa exakt vilken storlek och sammansättning den framtida befolkningen kommer att ha. Exempelvis nya lagförslag gällande såväl asylrätt som föräldraförsäkring eller nya krig och oroshärdar i världen påverkar befolkningsutvecklingen i Malmö på både kort och lång sikt. På samma sätt kan benägenheten att flytta till och från Malmö inom riket fluktuera stort vilket försvårar möjligheten att förutspå utfallet för det totala flyttnettot. År 2015 var ett unikt år med stora flyktingströmmar som medförde den största demografiska utmaningen i modern tid för Sverige. Drygt 1,3 miljoner människor sökte asyl i EU och nästan lika många valde att söka skydd i Europa under Samtidigt infördes under 2016 ett antal åtgärder som begränsade antalet asylsökande till Sverige. Den 4 januari 2016 infördes IDkontroller mellan Sverige och Danmark och samma år infördes tidsbegränsade lagar som begränsar möjligheterna för både asylsökande och deras anhöriga att få uppehållstillstånd i Sverige. Antalet asylsökande till Sverige minskade från den historiska toppnivån på till knappt mellan 2015 och Migrationsverkets senaste prognoser har kraftigt skrivits ned och den inflyttningstopp som väntas under perioden baseras i stor utsträckning på de asylsökande som redan befinner sig i Sverige och väntar på uppehållstillstånd. Befolkningsprognosen sträcker sig över perioden för staden som helhet. För geografiska områden inom Malmö sträcker sig prognosen över perioden Prognosen visar följande resultat: fler malmöbor år 2017 Den aktuella befolkningsprognosen tar sin utgångspunkt i de senaste 10 årens utveckling då Malmö har vuxit med strax över invånare per år i genomsnitt. Under 2016 väntas den totala befolkningen öka med personer i Malmö, vilket motsvarar en tillväxttakt på 1,8 procent. Enligt prognosen föds 5000 barn medan avlider, vilket ger ett födelsenetto på Inflyttningen beräknas öka till omkring och utflyttningen till , vilket ger ett flyttningsnetto på omkring Den totala befolkningen väntas vid utgången av 2017 vara omkring malmöbor nya malmöbor fram till år 2027 År 2023 förväntas Malmös befolkning passera invånare. Flyttnettot antas vara särskilt

3 stort under 2017 då de asylsökande som kom till Sverige under 2015 väntas ha fått uppehållstillstånd och blivit kommunmottagna. Vi väntar oss ett kommunmottagande (exklusive sekundärer) på över 3000 personer under 2017, vilket kan jämföras med 2600 under (6) Fruktsamheten, det vill säga antalet födda barn per kvinna i barnafödande ålder, har sjunkit i Stockholm, Göteborg och Malmö under ett antal år. Med utgångspunkt i utvecklingen under det första kvartalet antas denna utveckling fortsätta även under 2017 för att sedan öka följa rikets prognosticerade utveckling. From 2018 antas antalet födda barn att öka, delvis p.g.a. stigande fruktsamhet, delvis som ett resultat av fler kvinnor i fruktsam ålder, år. År 2027 förväntas födas barn i Malmö vilket kan jämföras med 5120 barn under Födelsenettot kommer på så vis successivt att öka och utgöra en växande andel av befolkningsökningen. År 2027 väntas invånarantalet uppgå till omkring Totalt väntas befolkningen då ha ökat med knappt personer, eller 15 procent, sedan årsskiftet 2016 vilket motsvarar mer än hela befolkningen i Vellinges och Tomelillas kommuner tillsammans. Mycket stor ökning av antalet barn och äldre Drygt en tredjedel av den förväntade befolkningstillväxten fram till 2027 sker i planeringsåldrarna 0-19 år. Nära hälften av befolkningsökningen består av individer i arbetsför ålder (20-64 år). I relativa termer sker dock de största ökningarna bland barn och äldre. Vid utgången av 2016 fanns det knappt åringar i Malmö och år 2027 bedöms antalet uppgå till ca , en ökning med nästan 2400 barn. På grund av flera års sjunkande fruktsamhet i storstäderna antas att tidigare års ökning av antalet 1-5-åringar dämpas något innan vi ser en ökning igen from Även 6-15-åringarna förväntas öka och vara år 2027, en ökning med omkring barn. Antalet åringar ökar från cirka till till och med år 2027 (en ökning med 40 procent!). Under ett antal år har åringarna minskat men denna minskning nu förbi. Tillsammans med åringarna blir åringarna den åldersgrupp som väntas öka snabbast under de kommande tio åren. Bland de äldre sker ökningarna framförallt i åldersgrupperna år och år som ökar med 3400 respektive personer (38 respektive 40 procent). Åldersgruppen ökar svagt sett över hela perioden (+ 5 procent) medan åldersgruppen 90 år och äldre förväntas minska fram till 2027 (-17 %), vilket beror på att rikets barnafödande sjönk stadigt mellan 1900 och Ökningen i åldersgruppen utgörs av de stora barnkullar som föddes under talet. Likaså ökade barnafödandet stadigt mellan år 2000 och år 2010 vilket förklarar kommande höga ökning av antalet åringar. Demografiskt behov av minst nya bostäder i Malmö Befolkningsförändringarna medför särskilda utmaningar för att tillgodose olika åldersgruppers behov och efterfrågan på bostäder i Malmö, såväl på kort sikt som på lång. För andra gången har stadskontoret gjort en hushållsprognos för att bedöma det demografiskt drivna bostadsbehovet för prognosperioden Malmö. Hushållsprognosen utgår dels från registerdata kring Malmös hushållssammansättning i olika åldrar, dels från den nya befolkningsprognosen. Mot antagandet att varje hushåll behöver en bostad används Boverkets hushållskvotsmetod. Metoden är väl etablerad, policyrelevant och praktiskt tillämpbar. Hushållsprognosen visar på att nya hushåll kommer att tillkomma i Malmö fram till Det medför ett demografiskt bostadsbehov på minst nyproducerade bostäder, vilket motsvarar ett genomsnittligt årligt behov av nya bostäder. Detta är lägre än 2016 års pro-

4 gnos, vilket beror på en något lägre prognosticerad befolkningsökning framöver jämfört med föregående års prognos. Sett ur ett historiskt perspektiv är 1900 bostäder om året dock fortfarande en hög byggtakt och det uppskattade behovet tar dessutom inte hänsyn till befintlig bostadsskuld eller antalet hemlösa i staden. Asylsökande i eget boende omfattas inte heller av beräkningarna av bostadsbehovet, enligt principen att befolkningsprognosen utgår från den folkbokförda befolkningen. Däremot ingår de kommunmottagna eftersom de blir folkbokförda i Malmö. Sammantaget kan det uppskattade bostadsbehovet ses som en lägsta nivå på antalet nya bostäder som behöver tillkomma de kommande åren. 4 (6) Stadskontoret upprättar varje år en bostadsprognos, som ligger till grund för befolkningsprognosen. Enligt bostadsprognosen förväntas en produktion om totalt nya bostäder under perioden , motsvarande 2500 bostäder per år. Det är ett högt bostadsbyggande ur ett historiskt perspektiv och stadskontoret vill därför understryka osäkerheten som är förknippad med bostadsprognosen samt att den förutsätter en fortsatt gynnsam konjunkturutveckling, effektiva interna planeringsprocesser vad gäller exempelvis handläggning av inkomna ansökningar om bygglov och framtagande av detaljplaner. I vilken utsträckning den nationella bostadspolitiken kan underlätta för hushållen att efterfråga nya bostäder samt för byggherrarna att producera bostäder spelar också en stor roll. Samtidigt ska det sägas att allt tyder på att byggandet för närvarande är på uppgång men att det råder stor osäkerhet kring hur länge detta kan fortgå och i vilken utsträckning antalet bostäder som medges i de rådande detaljplanerna faktiskt utmynnar i byggstarter. Stadsdelarna Limhamn- Bunkeflo, Hyllie och Centrum väntas stå för tre fjärdedelar av befolkningstillväxten. Delområden som växer till följd av stor nyproduktion är framförallt Limhamns hamnområde, Hyllievång och Västra hamnen. Befolkningstillväxten medför en ökad efterfrågan på bostäder och ställer krav på ett varierat bostadsbestånd i hela staden. Att få fram fler bostäder som fler kan efterfråga är en särskild utmaning då Malmö under flera år inte har lyckats bygga i takt med befolkningsutvecklingen och antalet hemlösa har ökat kraftigt de senaste åren. I sammanhanget bör det också sägas att det bedömda bostadsbyggandet inte påverkar prognosen för Malmös totala befolkningsökning, dock hur befolkningen fördelar sig geografiskt i staden. Majoriteten av befolkningsökningen äger rum i nybyggnationen Bostadsbyggandet är en viktig förutsättning för att Malmö även i fortsättningen ska kunna växa på ett hållbart sätt. I genomsnitt väntas ca malmöbor tillkomma årligen t o m 2027 och med 5000 personer om året t o m Kombinerat med ovan nämnda bostadprognos innebär detta att mellan 2017 och 2022 sker ca 90 procent av den totala befolkningstillväxten i nybyggnationen. Fram till 2022 ökar befolkningen i nybyggnationen och den befintliga bebyggelsen med respektive 2200 personer. Det är en förhållandevis gynnsam utveckling där hopträngningen i det befintliga bostadsbeståndet blir relativt liten och som tidigare nämnts är bostadsprognosen förknippad med stor osäkerhet och en fortsatt hög byggtakt förutsätter (bland annat) en fortsatt gynnsam konjunkturutveckling. Nationell tillväxt koncentrerad till storstäderna En stor del av den nationella tillväxten är koncentrerad till storstäderna och deras omgivande regioner. Rikets tre största arbetsmarknadsregioner (Stockholm-Solna-regionen, Göteborgsregionen och Malmö-Lund-regionen) har sedan 1990 stått för 90 procent av rikets befolknings-

5 tillväxt. Storstädernas gemensamma utmaningar är i stor utsträckning kopplade till den demografiska utvecklingen och visar på betydelsen av gemensamma analyser, fördjupat samarbete och gemensamma planeringsunderlag. I ett regionalt perspektiv utgör Malmö en demografisk motor i Skåne. De kommande åren, , väntas Göteborg och Malmö att växa i liknande takt (Göteborg ökar med 13,5 procent, Malmö med 13 procent). Vi väljer här att inte redogöra för Stockholms då det ännu inte finns en offentliggjord aktuell prognos från SCB:s aktuella befolkningsprognos för riket förutspår dock en befolkningsökning om 9,6 procent fram till I likhet med Malmö Stad har SCB under 2017 reducerat den förväntade framtida befolkningsökningen jämfört med 2016 års prognos. 5 (6) Stadskontorets bedömningar Befolkningsprognosen är ett centralt underlag för alla förvaltningars och kommunala bolags planering. Den är ett viktigt stöd i kommunala styrdokument exempelvis budgeten, översiktsplanen och strategisk kompetensförsörjning. Som planeringsinstrument bygger den på både historisk data och antaganden om framtida utveckling. Därmed tas hänsyn till såväl befolkningens struktur som nya omständigheter kring framförallt en ökad asylinvandring. Om 10 år kan vi vänta oss drygt fler malmöbor, varav drygt hälften av tillväxten sker i de icke yrkesaktiva åldrarna. De stora ökningarna i grundskole- och gymnasieåldrarna samt gruppen äldre år (fyrtiotalisterna) ställer stora krav på utbyggnad och dimensionering av den kommunala servicen. Mot bakgrund av grundskoleförvaltningens egna schablontal finns ett behov av 17 nya grundskolor fram till år 2027, varav 10 f-6 och 7 högstadier. Rekryteringsbehovet är knappt 800 lärare varav cirka 440 i f-6 och 330 på högstadiet. Stadskontorets välfärdsavdelning uppskattar under samma period att cirka fler kommer ha hemtjänst och delegerad hemsjukvård, samt att drygt 170 fler väntas ha behov av särskilt boende. En särskild utmaning gäller bostadsbyggandet. Enligt stadskontorets och stadsbyggnadskontorets gemensamma beräkningar har kommunen ett demografiskt behov av minst bostäder under t o m 2027, vilket innebär att det behöver tillkomma i genomsnitt minst 1900 nya bostäder per år. Hushållsprognosen svarar på frågan om det kvantitativa behovet av nya bostäder under antagandet att varje nytt hushåll behöver en bostad. Metoden tar dock inte hänsyn till befintlig bostadsskuld eller den kraftiga ökningen av hemlösheten under senare år. Stadskontoret för en dialog med Boverket och SCB för att dels kunna uppskatta den ackumulerade bostadsskulden, dels göra en hushållsflödesprognos som bättre kan svara på vilken typ av bostäder som kommer att behövas. Stadskontoret ser också över möjligheterna att ytterligare förfina processen kring bostads- och delområdesprognos för att möta de planeringsbehov som finns i organisationen. Stadskontoret avser även att tillsammans med fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret se över möjligheterna att förbättra processer och metodik kring bostadsprognosen. Stadskontoret avser att detta arbeta kan resultera i tioåriga delområdesprognoser: för tillfället sträcker sig befolkningsprognosen över geografiska områden i staden fem år fram. Vidare har stadskontoret påbörjat ett arbete med scenarier när Malmö kommer bli en halvmiljonstad. I detta arbete ingår att ta fram alternativa scenarier. I dessa scenarier kommer man bl.a. att elaborera med olika storlek på de demografiska komponenterna för flyttnettot och födelsenettot. Stadskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att med godkännande lägga befolkningsprognos 2017 till handlingarna och att anmoda nämnderna att beakta befolkningsprognosen i sin

6 ordinarie planering. 6 (6) Ansvariga Jan Haak Planeringsdirektör Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör