Myndighetens bedömning av Ullensystemet

Transkript

1 Minnesanteckningar Dialogmöte om Delområde 5 Ullensjöarna och Hagälven Datum: 17/ , kl Initiativtagare: Klarälvens vattenråd genom Hagfors kommun Inbjudna: Sommarstugeägare, FVF, Markägare, Kraftproducenter (damm-ägare), Värmlands kalkningsförbund, Länsstyrelsen. Representanter från Hagfors kommun: André Szeles, Roger Berglund, Eric Zetterman, Sten-Inge Olsson, Göran Eriksson Övriga deltagare: Se bifogad närvarolista. Inga representanter från Stora Enso eller Fortum Inledande presentation och områdesöversikt av Anna Sjörs, ordförande i Klarälvens vattenråd, biläggs anteckningarna. Myndighetens bedömning av Ullensystemet Stor-Ullen och Hagälven har måttlig ekologisk status, Lill-Ullen och Ullshyttälven har otillfredsställande ekologisk status. Systemet har krav att uppnå god ekologisk status Ekologisk status bedöms efter tre kriterier: 1. Sjöns biologi (som i hela systemet bedöms som god) 2. Vattenkvalitet, som även den i dag är god, men beroende av fortsatt kalkning. 3. Det tredje kriteriet som sjöarna inte klarar är påverkan från dammarna och tillåten reglering vilket medför vandringshinder och onaturliga flöden och vattenstånd.

2 Synpunkter och frågor som kom fram vid presentationen: Bebyggelse - I den dom från 1962 som ger kommunen rätt att ta vatten till dricksvatten finns inskrivet att inga hushåll får släppa avlopp i sjön. Slutna tankar är det enda som är godkänt. Hagfors kommun, Roger Berglund, var tydlig med att detta beror på risken för smitta, typ E coli och parasiter och utsläpp av oönskade ämnen som kan vara svårt att rena i Ullenverket. Miljökontoret gör inventeringar och kontroll av de enskilda avloppen. Miljökontoret ska även kontrollera att övriga regler som finns i vattenskyddsområdesföreskrifterna åtlyds, bland annat att det inte är tillåtet att lagra diesel eller annan olja. - Kommunen har begärt ett utökat strandskydd på 300 m runt Ullen, men det har inte tillgodosetts. Antagligen kommer strandskyddet att bli 100 m mot dagens 150 m. Kalkning: - Området kalkades med 140 ton under 2014 med 100 % statsbidrag, pga. målarten Stor- Röding och att Ullen är en vattentäkt. Kommer sannolikt att kalkas årligen fram till Kalken gick upp på stranden tidigare, varför? Beror på att man tidigare kalkade vart 3:e år, då kalkade man även på stranden för att det skulle bli mer långsiktigt. Sker inte nu. - Finns det statistik på kalkningen? Ja, hör med Bengt Apperlein på Värmlands kalkningsförbund. - Hur kan man följa effekten av kalkningen? Man provtar två styrpunkter i området, uppströms Ullen, och sedan i fyra målpunkter, varav den nedersta är i Hagälven. Styrpunkterna styr behovet av kalkning och målpunkterna visar effekten. Numer tar man inte prover efter datum, utan efter flöde. Ett högt flöde ger lägre ph än ett lågt. - Bild på kalkningsprovtagnin gspunkter: -

3 Vattendom och verklig reglering - Kraftägaren har rätt att dämma Stor-Ullen tre meter, utan andra villkor än min och maxnivå enl. dom från Lill-ullen fick dom samma datum, med rätt att reglera dammen 1,8 m. Båda dammarna fanns vid den tid domen utfärdades. I domen står att syftet med regleringen vara att få ut mer vatten till Uddeholms kraftverk nedströms under vintern. Idag kan det synas märklig att man inte gav villkor på hur tappningen skulle ske. Men då är det viktigt att veta är att på den tiden var flottningens behov av vatten styrande. Man sparade vatten till flottning i vårfloden. Man ville heller inte sänka sjön för mycket efter isläggningen, så att man riskerade att hästarna inte kunde komma ut på isen med virket (avverkning skedde mestadels på vintern). Då Uddeholmsbolaget var enarådande behövdes ingen reglering mellan flottning och kraft i domen. Det är annars vanligt i domar för regleringsdammar i vår kommun, där vattendragen var allmänna flottningsleder. Det finns även ålvillkor i domen, dvs. villkor att om det gick att visa att ål tog sig upp till sjöarna skulle ålkistor och vatten till dessa anordnas. Då skulle alltid vatten rinna till ålkistan vid dammarna, d.v.s. dammen var aldrig helt stängd. Detta villkor har omförhandlats i hela Klarälvens system till utsättning av ål. - Det finns stationär öring i Ullen, som kräver ett visst djup vid leken och därför inte klarar för stora nivåskillnader. Därför har fiskevårdsföreningen fått en uppgörelse om att Stor-Ullen ska sänkas högst 60 cm på hösten, och sedan stanna vid den nivån under vintern. Det är en bra uppgörelse även för boende runt Stor-Ullen. Boende får tämligen stabila vattenförhållanden både sommar och vinter. Under sommaren stiger sjön igen till ungefär 2,5 m. Vi har fått färska data från Fortum som visar att regleringen sker just så. En blid visades på detta. Länsstyrelsen säger att de inte har fått tillgång till dessa data. - Bild som visar detta 3 Reglering av Stor-Ullen-dammen under fyra år. 3 meter tillåten amplitud. 2,5 2 M e 1,5 t e r 1 0, Dämningsgräns Sänkningsgräns Veckonummer

4 Fiskevårdsföreningen upplyser: 1. Öringen har växt sig större genom den reglering av fisket som skett och sker. Perioder med helt fiskeförbud och perioder av fiskeförbud i vissa delar av sjön har stärkt stammen. 2. Idag får man fiska röding i hela Sto-Ullen, men ej under lekperioden på hösten. 3. Dåliga isar på vintern påverkar möjligheten till fiske negativt. 4. Fiskevårdsföreningen har tillstånd att under en femårsperiod sätta 1000 Gullspångsöringar vart år i Stor-Ullen. På frågan om varför inte Klarälvsöring (missade vi svaret ) Öringen blir stor, 5 kg har fångats. 5. Kraftbolaget sätter även in Glasål i enlighet med ålvillkor i vattendomen. Även ål har fiskat. Frågor och synpunkter kring vattenmyndighetens föreslagna åtgärdsprogram för Ullen-systemet Systemet bedöms av vattenmyndigheten ha tre förbättringsbehov: 1. Kontinuitetsförändringar (rivning av dammar) 2. Flödesförändringar (förändra hydrologin i sjöar och vatten, flöden och nivåer) 3. Försurning (kalkning) För att uppnå god status föreslår vattenmyndigheten tre ting: 1. Åtgärda vandringshinder - Rivning av dammar alternativ anlägga fiskeväg 2. Miljöanpassade flöden ingen nolltappning, vårflod, ingen vintertappning och i övrigt naturliga nivåförändringar och vattenflöden. 3. Ompröva vattenskyddsområdesföreskrifterna Hagfors kommuns bedömning och målsättning för Ullen som det står i Översiktplanens naturvårdsdel: Kommunens bedömning är att Stor-Ullen mår så bra i dag att god ekologisk status redan är uppnådd. Förutsättningarna är att nuvarande reglering fortsätter och att kalkningen fortsätter. Länsstyrelsen bör acceptera överenskommelsen om en sänkning av sjöns nivå 60 centimeter på hösten. Då bör myndigheten bedöma utifrån verklig reglering och ge Ullen god ekologisk status, ev. at risk. Det finns utrymme för det i vattenlagstiftningen. Vi diskuterade: Åtgärda vandringshinder och miljöanpassa flöden i Hagälven och Ullshyttälven Först lite upplysningar: Om en damminnehavare vill riva ut en damm och frångå ansvaret för dammen ska utrivningen prövas i domstol. Domstolen kan besluta många villkor för hur detta ska ske, men de kan inte tvinga någon att behålla sin damm. För att dammen ska anser som juridisk utriven, ska förhållanden återgår till de naturliga vad det är får sökande bevisa och så ska det inte finnas någon anläggning kvar vid dammen som måste underhållas/skötas. Först då räknas den som utriven. Finns det någon möjlighet att myndigheten säger NEJ till Fortum om de vill riva ut dammen? Nej. Men en förening kan ta över dammen från Fortum, något kommun starkt avråder från. Fortum kan givetvis även sälja sina rättigheter. a. Varken kommunen, FVF eller sommarstugeägarna vill riva ut dammen b. Fortum kan ha dåligt med incitament att hålla kvar dammen vid Stor-Ullen om de bara får tappa 60 cm. Dock är Stor-Ullen så stor, så 60 cm nivå blir mycket vatten till alla nedströms liggande kraftverk! Det finns givetvis ekonomiska (och kanske juridiska) skäl för Fortum att riva upp överenskommelsen och tappa sjön på mest ekonomiskt sätt, dvs. utnyttja hela den lagliga regleringsnivån så som man gör i Lill-

5 Ullen. Det vill vi till varje pris undvika. Vi vill därför ha en tidig dialog med Fortum om deras planer för sjön. Vi har fått mailsvar den 24 november från Fortum: Mailsvaret var från Claes Kjork, Fortum som skriver att Fortum inte i närtid har några planer på förändrad reglering. c. Vad gör kommunen? Kan man påpeka det här med att det är en vattentäkt? - Ja, kommunen kommer kräva konsekvensutredningar och försiktighetsåtgärder vid ev. utrivning. Om det är så att vattenintagen blir kraftigt påverkat (vilket inte är sannolikt) kan kommunen vilja ta över dammen, men det är alltså ytterst osannolikt. d. Vilka är fördelar med att riva ut dammen? - Att Ullensystemet får god status om man river dammen och åtgärdar vattenhindret. Att vattenflödet ner i Hagälven blir naturligt. Att nivån på sjön blir naturlig, och sannolikt då fluktuerar mindre än 60 cm. e. Är dammen godkänd för de tunga timmerbilar som periodvis måste gå över dammen? - Ingen på mötet vet detta, frågan lämnas över till Vattenrådet att fråga Fortum/Bergvik skog om. f. Det pågår sedan några år en omdiskuterad statlig utredning med långtgående förändringar i miljöbalken som säger att gamla vattendomar ska omprövas. Om den går igenom kan det bli aktuellt att ompröva dessa gamla domar från 1945 som berör Ullensystemet. g. Är det verkligen bra att riva ut dammen och återställa till det som var förr? Systemet har ju anpassat sig efter dagens läge. Vi vet ju egentligen inte helt säkert hur det såg ut innan dammarna byggdes. Sannolikt var hela Mana-viken före dammen (tidigt tal?) en älv, d.v.s. Hagälvens mynning flyttades nedströms vid damm byggnationen. Utloppet till Hagälven kommer bli 500 meter längre upp om vi sänker vattennivån tre meter enl. en person som dykt där. Man kan se på gamla kartor och se om sjöns yta är ritad annorlunda. En synpunkt är tvivel att man skulle uppnå god ekologisk status om dammen revs och vattennivån sänktes. Det kommer bli stora sterila ytor där sjön ligger idag, på grund av sjöns djupkurvor. Mot detta framhölls att efter ett antal år har naturlig strandvegetation etablerats i gen. h. Lill-Ullen sänks med 1,8 meter vinterid, vilket gör att det blir häng-is längs stränderna. Problemen är här att nivån kan stiga igen efter sänkning, och då blir det vatten ovanpå isen, vilket är en stor olägenhet. Sådana problem kan uppstå om man stänger utloppsluckan i dammen, för att hålla nivån i Stor-Ullen. Häng-is skrapar och dödar växlighet på stränderna. Reglerade sjöar har ett sämre biologiskt liv (en del fiskarter mister sina lekområden och alla får mindre att äta) på grund av detta. i. Det ska alltid vara ett flöde i Ullshyttbäcken pga. att öringen leker där. Fiskevårdföreningen får reglera detta i överenskommelsen. j. Om det finns möjlighet att anlägga en fiskväg istället för att riva ut dammarna, är det då ett fullgott alternativ för att nå målet med fria vandringsvägar?? Ja säger länsstyrelsen. Att anlägga fiskväg blir dyrt, och vattenkraftsinnehavaren gör sannolikt inte den investeringen om man sen inte får reglera sjön fullt ut. Vid full reglering blev anläggandet av fiskvägen en försämring för målarten rödingen och definitivt för de boende runt sjön. En kraftfull invändning mot fiskväg är alltså att man sannolikt inte når målet med en naturlig nivåfluktuation i sjön (gränsen för god status sjöytefluktuation ligger på en regleringsgrad mindre än 3 m). k. Kan man inte lägga i sprängsten (eller rundare sten), riva ut dammen och bygga bort fallet genom pooler i en trappa för fisken att vandra i? Det tycker alla vore det bästa förslaget, om myndigheten kan godkänna en naturlig nivå på sjön som motsvarar ungefär dagens sommarnivå (d.v.s. c:a 2,5 m). Detta hör framtiden till tror vi på mötet.

6 l. Hur påverkas områden nedströms om dammen rivs ut? Det är mycket viktigt att tänka på! Kraftiga regn kan nå Hagfors järnverk snabbare, och en förändring av vattennivån nere vid Hagälvens mynning måste utredas ordentligt. m. Sjön kan inte vid en ev. dammutrivning läggas på en sådan nivå, så att den inte kan ta emot kraftiga regn. Viktigt att man tänker på risken för översvämningar vid de ökade regnen. Översvämningar kan få katastrofala följden för miljön. Den aspekten måste vi ta med om någon förändring av flödesregimen kommer att ske. n. På 1940-talet byggde bolaget en damm vid Hagälven med syfte att samla upp vintervatten från Ullen-tappningarna och leda ner det till Värmullen. Innan den dammen var byggd spred sig vattnet ut över nedre Hagälven, och frös. Man fick spränga och spetta det står att läsa om detta i domen. Denna damm har dock rivit ut sig själv. o. Man får inte glömma bort att vattenkraften är en förutsättning för vår goda levnadsstandard. Det finns ju möjlighet att ta ut mer kraft ur befintliga anläggningar, genom effektivare turbiner o.s.v. p. Finns det möjlighet för kommunen eller för Uddeholmsbolaget att ta över dammen? Ja, teoretiskt sätt. Politiks inställning idag är att kommun och föreningar ska undvika ansvar för dammar, det är riskfyllt och ligger långt från en kommuns verksamhetområde. Sannolik är det heller inte intressant för Uddeholms AB. q. Finns det möjlighet för en privatperson att bygga ett minikraftverk i Hagälven och ta över dammarna från Fortum? Ja, i teorin. Det kommer antagligen att vara svårt att få tillstånd till ett sådant minikraftverk så att det blir lönsamt. Krav på fiskväg och en bättre reglering kommer sannolikt att ställas. Omprövning av vattenskyddsområdet: Roger Berglund: Det kommer kommunen att göra. Det kommer bl.a. att innebära kontroll av avloppsanläggningar från sommarstugorna. Sammanfattning: Ingen av deltagarna har synpunkter på att kalkningen fortsätter. Alla tycker det är viktigt. Inga frågetecken kring avloppsfrågan Inga frågetecken kring fisk- & biologisk mångfald Lilll-Ullens reglering Det är inte bra med den reglering som sker i Lill-Ullen. Små regleringar ger stort utslag i sjön. Åtgärd: Vattenrådet (genom kommunrepresentanten) bjuder in till ett arbetsgruppsmöte i sommar för Lill-Ullen Stor-Ullens reglering Fortum har idag inga planer på annan reglering av Ullen än den som sker. Man har inga planer på utrivning i närtid. Dagens reglering är sannolikt inte särskilt negativ för Stor-Rödingen, den nationellt värdefulla målarten. Den är acceptabel för de boende och påverkar inte kommunens vattenuttag. Mötet vill att nuvarande reglering behålls. Det kan komma krav på en omprövning genom vattenkraftsutredningen. Då vill vi i första hand att man bygger upp ett naturligt dämme för naturligt flöde ungefär vid nuvarande sommar nivå. Vi vill inte ha en fiskväg om det innebär att Fortum reglerar sjön med 3 meters amplitud. l Åtgärd: Vi vill ha en tidig dialog med Fortum om deras ev. planer. Vi ska fråga Fortum om de avser att stärka dammen för skogsbrukets skull. Vad behövs för att vattenmyndigheten kan acceptera den överenskommelse som finns mellan FVF och Fortum?

7 Åtgärd: Vi skickar en uppmaning till vattenmyndigheten att göra en ny bedömning av Stor-Ullens status utifrån den verkliga reglering som sker idag. Vi vill att myndigheten ska betrakta överenskommelsen mellan vattenrättsinnehavaren och fiskevårdsföreningen som ett dokument med hög juridisk status. Hagälven och Hagfors Stad. De boende säger att det inte finns några nämnbara naturliga vandringshinder och att älven inte är kraftigt rensad. Åtgärd: Vi ber vattenmyndigheten att se över sin karta med de många naturliga vandringshindren igen. Viktigt att man tänker på risken för översvämningar vid de ökade flödena. Om någon förändring av flödesregimen kommer att ske måste detta utredas. Vägfråga: Roland Lidh: Kan man garantera att de fastboende tar sig fram och tillbaka under tiden för dragningen av den nya VA-ledningen? Det verkar som om de entreprenörer som drar ledningen inte vet att det finns fastboende. Åtgärd: Roger Berglund svarar att givetvis måste de fastboende kunna komma till sina fastigheter. Sten Inge Olsson tar med sig den frågan till SBU-chefen. Vid pennan: André Szeles/Anna Sjörs Bilaga: Närvarolista samt det material som delades ut på mötet.

8 Närvarolista Risberg 1:41, Ullens fiskevårdsförening Stora Ullens Fiskevårdsförening Backa 1:87 Backa 2:5 Backa 2:5 Risberg 1:12 Risberg 1:28 Risberg 1:28 Risberg 1:32 Risberg 1:36 Risberg 1:37 Risberg 1:37 Risberg 1:41 Risberg 1:45 Risberg 1:45 Sundsjön 1:145 Sundsjön 1:150 Sundsjön 1:156 Sundsjön 1:167 Hagfors Kommun Hagfors Kommun Hagfors Kommun Hagfors Kommun Va Enheten Hagfors Kommun, Miljö Och Bygg Uddeholms AB Värmlands Kalkningsförbund Klarälvens Vattenråd, enskild medlem Klarälvens Vattenråd, enskild medlem Klarälvens Vattenråd för Fiskevattenägarna Rämmens FVOF Klarälvens Vattenråd, Klarälvens FVOF inom Hgf kommun Länsstyrelsen, Vattenenheten Värmland Göte Hedgren Erland Svensson Torbjörn Skogfält Gunnar Lundkvist Marianne Lundkvist Michael Kjellstrand Jonatan Brokvist John Brokvist Roland Lidh Kennet Arvidsson Carl Ejnar Sölver Görel Sölver Signe Hedgren Abdel Bouchaoui Agneta Bouchaoui Anders Månsson Roland Svensson Fredrik Fischer Leon Mogensen André Szeles Göran Eriksson Sten-Inge Olsson Roger Berglund Eric Zetterman Susanne Granberg Bengt Epperlein Anna Sjörs Lennart Carlbrink William Dicksson Uno Ekengren Matilda Elgerud