RAPPORT 3 BIOTOPÅTGÄRDER, FISKE OCH BESÖKSNÄRING - ÅTGÄRDSPLAN ACKSJÖSYSTEMET

Transkript

1 Acksjön från öster RAPPORT 3 BIOTOPÅTGÄRDER, FISKE OCH BESÖKSNÄRING - ÅTGÄRDSPLAN ACKSJÖSYSTEMET Vi träffades den 30 oktober vid Skoterklubbens fina stuga. Skoterklubben bjöd på säsongens första snö, tur att de fanns vana förare och fyrhjulsdrivna bilar att tillgå! Vi var 12 personer på mötet: Bergsängsborna(Göte Karlsson, Lennart Carlbrink och Gunnar Jönsson), representanter för byalaget,(håkan Ohlsson) fiskevårdsområdet (Uno Ekengren, Lars-Erik Eriksson och Sven-Erik Gustafsson) skoterklubben (Lars-Åke Hedin och Håkan), kommunen (Anna Sjörs) och för länsstyrelsen (Tony Sahlberg, som även representerar fvo). Vi diskuterade hur besöksnäringen kan nyttja Acksjön bättre, hur vi kan får fram ett riktigt bra fiske, var älven behöver biotopvårdas och lite om hur vi vill att sjön och vattenregleringen ska ske. Vi pratade lite historia också, som att Göte var med sin far på 50-talet och släppte i gädda i Acksjön med syfte att få bra matfisk. Göte och Gunnar berättade om den väldigt fina Acksjö-öringen som då fanns i sjön. Från år 1895 finns dokumenterat i en undersökning av en herre som hette Cederström att det fanns Laxöre i sjön. Att det skall finnas stor öring i sjön i dagens läge är kanske inte troligt. Acksjöälven heter Kvarnälven i folkmun, något som gör att det kan bli förväxlingar. Spännande är att en ensam gubbe bodde ute på ön Lidbäcköa, och att det tidigare fanns en kolarkoja vid Fürskonabben. Skoterklubben föreslog att detta vore en bra plats för ett vindskydd, udden ligger i ett vackert söderläge Sida 1 av 7

2 Möjligheten att sätta ut lite större Klarälvsöring i sjön diskuterades. Syftet vore då att få öringen att leka även i de mindre vattendragen, men om det är möjligt vet ingen. Det torde alltså vara bättre i dag att sätta ut smolt i systemet, som har större chans att klara en utvandring, för att dessa sedan som vuxna kan söka sig tillbaka för att leka i Acksjöälven. Öring ungarna måste vandra ut från Acksjön ända ner till Vänern och komma tillbaka som stora vuxna öringar! Först då detta kan ske, kan man tänka sig att fiske på Klarälvsöringen kan bli en verklighet i Acksjösystemet. Årets utsättning kan vara första steget i detta. För rekreationsfisket är det bättre att satsa på den lokala Acksjö-öringen som bör kunna växa sig stark inom några år, om förhållanden är de rätta. Vi vet att den finns i Acksjöälven och att den kan blir ganska stor. Det bästa för fisket är att skapa en bra och naturlig uppväxtmiljö i sjön och se till att lekgrus finns i tillflöden. Sannolikt leker Acksjö-öringen i de något större tillflödena som Brudgumsbäcken och Kvarnbäcken, som inte får hålla vandringshinder eller bli förstörda av olämpligt skogsbruk. Sannolikt är Acksjö-öringen ingen nedströmsvandrande fiske för lek, och leker alltså inte i Acksjöälven, men kunskap om detta saknas idag. Vi saknade markägarerepresentanter vilket gjorde att vi inte kunde besluta om förslagen till frivilliga Acksjöregler för skogsbruket var möjliga. Vi diskuterade om man klarade skogsbruket utan att någon gång gå över Acksjöälven (Kvarnälven) Sida 2 av 7

3 Tony berättade om hur elfiske går till, och att beståndet 2010 och 2011 i Acksjöälven var riktigt bra. Elfiskeprotokollen visar på en stark och levnadskraftig stam av stationär öring, i alla åldersklasser. Den behöver inte hjälpas på traven med hjälp av stödutsättningar. Årets fiske visar kanske en felaktig bild av öring populationens styrka på grund av isättningen av smolt av Klarälvsöring. Tony förklarade att det kan vara svårt att få tillstånd för utsättning av odlad öring. Länsstyrelsen anser inte att odlad fisk med fettfenan kvar ska sättas ut i systemet. Utsättning i Acksjöälven kan även göra att det blir mycket öring vilket kan ge mindre storlekar på fisken och kanske neddragning av kalkningen då öringen är målart för sjökalkningen. Mycket öring i ett vattendrag visar på pappret att det kan gå att dra ner på kalkningen, och det kan få negativa effekter särskilt i dessa tider då neddragningar på kalkpengar kommer att ske. Vi tog del av länsstyrelsens nuvarande bedömning av systemet och den karta som ligger till grund för denna. De bifogas i dessa anteckningar. Vi hade synpunkter på att det kan framstå som om älven vore mer fragmenterad än den är, på grund av att bäverdammar på kartan är utmärkta som definitiva eller potentiella vandringshinder. I Länsstyrelsens åtgärdsplan står att det finns två dammar i älven, något som ifrågasattes, Målsättningarna i planen är satta till 2010, vilket är överspelat. Målsättningarna är bra tyckte vi. Det var en verkligt mysig kväll, inramad av säsongens första snö och skogen som sakta mörknade omkring oss. Stugan var varm och skön genom kaminbrasan. De vackra oljelampor i den fina skoterstugan gav ett varmt sken, och vi blev väldig bra ompysslade av Lars-Åke som försåg oss med kaffe och grillad korv. Tack skoterklubben! Första snön, på väg ner från Skoterstuga Sida 3 av 7

4 SAMMANFATTNING MÖTETS FÖRSLAG: Förslag på åtgärder för att främja friluftsliv och besöksnäring: Acksjön: Bergsängs byalag bör kunna få tillgång till en båtplats vid dammen, med möjlighet att hyra ut båtar/kanoter för fiske och rekreation. Båthuset och rastplatsen vid dammen bör kunna skötas av byalaget. Här bör man kunna sätta upp informationstavla om Acksjön och dess omgivningar, och göra reklam för boende med frukost nere i Bergsängs skola. Fürskonabben är en fin plats för ett vindskydd, som bör kunna användas både sommar och vinter. Acksjöns is kan med fördel användas av skoter, isfiske och motorsport. Sjöns är väldigt lämplig för vintermotorsport, då det finns en bra tillfartsväg. Det är då viktigt att den hålls på en jämn nivå. Skogsbilvägar i omgivningarna: Vägmaterial bör anpassas så att den inte utgör ett hinder för friluftslivet och besöksnäringen. Inget grovt krossgrus! Förslag på biotopförstärkande åtgärder: Acksjöälven: De viktigaste biotopvårdande insatserna för älven är att skapa fler ståndplatser för öringen vid låga flöden. Detta sker bäst genom att flytta sten/gräva gropar. Vandringshinder som gamla bäverdammar bör försiktigt öppnas. De delar av älven som är markerade på länsstyrelsens kartor med orange, kraftigt rensat, bör i första hand restaureras med återställning och lekgrus. Med lite grävning borde även naturligt lekgrus att komma fram. De definitiva vandringshindrena bör undanröjas. Förstärkning av Klarälvsöring bör fortsätta. Om utsättningar skall göras så skall det helst ske nedströms fallet vid Bergsäng, så dessa lätt kan ta sig ut i Klarälven för fortsatt vandring. Acksjöns alla mindre tillflöden: Tillflödena Sätterbäcken, Brudgumsbäcken och Agrenabäcken bör inventeras och eventuellt elfiskas för att kontrollera om det finns öring. Syftet är att i första hand stärka Acksjö-öringen. Vägtrummor bör ses över och i den mån de utgör vandringshinder bör de bytas ut. Lekplatser bör märkas upp, förstärkas och fredas för all negativ påverkan. Kalkning: Kalkningsprogrammet bör fortsätta, till dess att provtagning visar att systemet inte längre är påverkat av försurande luftnedfall. De våtmarker som finns runt Acksjön är naturligt sura, och har ett stort värde i att magasinera vatten, det motverkar häftigt flödesförändringar och uttorkning. Dessa våtmarker bör inte kalkas så att de skadas. För optimal kalkning av Acksjön bör sjön ligga på en nivå motsvarande c:a 2,3 m Förslag på fiskeregler fr.o.m Detta gäller för Acksjöns alla mindre tillflöden: Inget fiske är tillåtet. De mindre bäckarna är alla barnkammare för Acksjö-öringen. Detta gäller för Acksjöälven: Inget fiske av lax och öring är tillåtet. Beståndet av Acksjö-öringen ska växa sig stark. Klarälvsöring och Klarälvslax som vandrar upp i älven för lek, kan även stanna i älven efter lek, är givetvis helt fredad. Kräftfiske är förbjudet. Fiske av all annan fisk än lax och öring är tillåtet, och kan ses som en biotopvårdande insats. Detta gäller för Acksjön: Inget fiske av öring är tillåtet. Beståndet av Acksjö- och Klarälvsöringen ska växa sig stark. Kräftfiske är förbjudet. Fiske av all annan fisk än öring är tillåtet, och kan ses som en biotopvårdande insats. Särskilt bra är det om man fiskar gädda, för att decimera stammen Sida 4 av 7

5 BAKGRUNDSMATERIAL FRÅN LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND: Fürskonabben Lidbäck öa Sida 5 av 7

6 Utdrag från vattenmyndigheten: Klarälvens åtgärdsplan: Nästa möte i Acksjöprojektet blir under tidig vårvinter 2013, kallelse kommer. Då kommer Fortum att redogöra för deras förslag på förändring av regleringen. Vi kommer även att bjuda in till två workshop på länsstyrelsen där biotopvård och åtgärdsprogram för Klarälven med biflöden ska hållas. Det senare av dessa två kommer att gälla övre Klarälven, norr om Åråsälven, dit Acksjösystemet hör. Håll ögonen öppna efter annons i veckobladet! Väl mött då! Sida 6 av 7

7 Klarälvens vattenråd är en intresseorganisation för alla, föreningar, myndigheter och enskilda som har intresse av vattnets olika värden i Klarälvens stora avrinningsområde. Med Acksjösystemet menar vi Acksjön med sina stränder, Acksjöälven och mindre vattendrag som Brudgumsbäcken, Säterbäcken och ja allt som påverkar vattnet inom hela Acksjöälvens avrinningsområde.. Acksjöälvens avrinningsområde- vattnets olika värden: 1 Regleringen 2 Återkomst av ursprunglig fauna- biotopförbättringar i älven 3 Skogsbrukets hänsynstagande 4 Mäniskans närvaro: kulturminnen, bad, fiske, isracing och skoterled Sida 7 av 7