Kävlinge kommun. Budget 2010 PLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kävlinge kommun. Budget 2010 PLAN"

Transkript

1 Kävlinge kommun 2010 PLAN

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Organisation 5 Så fördelades skattepengarna under Mål och planeringsförutsättningar Kävlinge - med segel mot framtiden 10 Kommunövergripande mål 11 God ekonomisk hushållning 17 Ekonomiska förutsättningar Förvaltningsberättlese Omvärldsanalys 23 Finansiell analys 27 Verksamhetsberättelser Fritid och kultur 32 Förskoleverksamhet 34 Grundskoleverksamhet 36 Handikappomsorg 38 Hemvård 40 Individ- och familjeomsorg 42 Infrastruktur och teknisk service 44 Ledning och samhällsutveckling 46 Miljö och hälsa 48 Samhällsbyggnad 49 Utbildning och arbete för ungdomar och vuxna 50 Räkenskapsmaterial Resultatbudget 53 Balansbudget 54 Kassaflödesbudget 55 Driftbudget 56 Investeringsbudget 57 Exploateringsbudget 60 Direktiv och uppdrag 61 Diagram 64 3

4 4 Inledning

5 Organisation Kommunfullmäktige Kommunala bolag KKB Fastigheter AB Samverkan Finsam Kommunassurans Syd Försäkrings AB Landskrona-Kävlinge- Svalövs Gymnasieförbund Räddningstjänsten Syd Sydvatten AB SYSAV kommunstyrelsen styrelseordförande Pia Almström kommundirektör Bo Ekensteen Verksamhetsområden Ekonomi/IT Kansli Kommunledning Näringsliv/Turism Personal Planering Revisionen Valnämnd Överförmyndarnämnd Teknisk nämnd miljönämnd kulturnämnd socialnämnd Nämndsordförande Nämndsordförande Nämndsordförande Nämndsordförande Kjell-Arne Ohlsson Lars Lundström Charlotte Lindblad Leif Skytte Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Göran Sandberg Göran Sandberg Pål Sander Anette Fäldt Verksamhetsområden Verksamhetsområden Verksamhetsområden Verksamhetsområden Avfall Bygglov Arbetsmarknadsprogram Handikappomsorg Drift och underhåll Exploatering Fastighet Kollektivtrafik Miljö- och hälsoskydd Mätverksamhet Planfunktion Fritid Förskola Gymnasieskola Kultur Hemvård Individ- och familjeomsorg Kostenhet Markförvaltning Skola Räddningstjänst Vuxenutbildning Vatten och avlopp Väghållning, park och grönområden inledning 5

6 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige (kf)är Kävlinge kommuns högsta beslutande organ. Under sig har kommunfullmäktige en kommunstyrelse (ks) och nämnder som ska bereda och verkställa fullmäktiges beslut. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt är av större vikt. Besluten gäller vanligtvis frågor som rör kommunens organisation, övergripande planer, de ekonomiska ramarna, val till nämnderna samt vad dessa nämnder ska arbeta med. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen för nämnder, övergripande taxor, översikts- och detaljplaner samt verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige består av 45 ledamöter och 28 ersättare. mandatfördelning parti Socialdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna 4 6 Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sveriges Pensionärers Intresseparti 1 1 M-demokraterna 1 Kommunens väl 8 5 inledning 6

7 Koncernen KKB Fastigheter AB Kävlinge kommun har ett dotterbolag, KKB Fastigheter AB, KKB. Kommunens ägarandel i KKB uppgår till 100 procent. KKB är ett så kallat allmännyttigt bostadsbolag och hyr främst ut lägenheter men även verksamhetslokaler. Samägda och samverkande bolag och organisationer Kävlinge kommun samäger bolag och samverkar i kommunalförbund med andra kommuner. I följande organisationer har Kävlinge kommun mindre andelar: Kommunassurans Syd AB, Sydvatten, Räddningstjänsten Syd, Gymnasieförbundet, SYSAV och Finsam. FINSAM Finsam Samordningsförbundet Finsam-Kävlinge-Lomma är ett kommunalt förbund som svarar för finansiell somordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkrningskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne samt Lomma och Kävlinge kommun. Gymnasieförbundet De tre kommunerna Landskrona, Kävlinge och Svalöv driver sedan 1992 ett gemensamt gymnasieförbund. Gymnasieförbundet erbjuder 14 gymnasieprogram och gymnasiesärskola fördelade på sju självständiga skolor i de tre kommunerna. Ägarandelen uppgår till 9 procent. Kävlinge kommun har begärt utträde ur gymnasieförbundet. ommunassurans Syd Försäkrings AB Kommunassurans Syd AB Kommunförbundet Skåne beviljades 2005 koncession för ett skadeförsäkringsbolag, Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget har 40 delägande kommuner i Skåne, Småland, Blekinge, Halland och delar av Västra Götaland och ska verka som försäkringsbolag för dessa. Ägarandelen uppgår till 2,23 procent. Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd är ett kommunalförbund mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Verksamhetsområdet ska vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till 8,9 procent. Sydvatten Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar vatten och ägs av 13 delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,53 procent. Sysav Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i det konsortialavtal som gäller till och med Ägarandelen uppgår till 3,8 procent. inledning 7

8 Så fördelades skattepengarna under 26,40 kronor till grundskoleverksamhet 14,83 kronor till hemvård 14,32 kronor till förskoleverksamhet 11,88 kronor till gymnasie- och vuxenutbildning 7,74 kronor till handikappomsorg 5,62 kronor till kommunövergripande verksamhet 4,90 kronor till individ- och familjeomsorg 3,53 kronor till fritids- och kulturverksamhet 3,08 kronor till teknisk verksamhet 6,01 kronor till årets resultat inledning 1,56 kronor till räddningstjänst 0,16 kronor till miljöverksamhet 8

9 mål och planeringsförutsättningar 9

10 Kävlinge med segel mot framtiden Kommunfullmäktige har antagit visionen Kävlinge med segel mot framtiden. Genom att måla upp en tvärpolitisk vision för framtiden vill Kävlinge fortsätta vara en välmående kommun med möjlighet att ligga steget före. Visionens övergripande syfte En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och strategiskt inför framtidens utmaningar. Visionen har vuxit fram genom förslag, tankar och idéer som kommit in via allmänna möten mellan politiker och medborgare, medborgarrådet och via hemsidan. Tre huvudtankar Enligt visionens tre övergripande delar ska Kävlinge: vara en attraktiv boendekommun med balans mellan tätort och landsbygd förbättra förutsättningarna för att driva och starta företag ha en dialog med sina medborgare. mål och planeringsförutsättningar Dialogen med medborgarna har varit en viktig förutsättning för att utforma visionen. Den förmedlar en känsla av att vi alla, kommunen och kommuninvånarna, har ansvar för hur livet i Kävlinge kommun ska vara i framtiden. Visionen bygger på en stark gemenskap och kommuninvånarnas delaktighet i de beslut som fattas. 10

11 Kommunövergripande mål En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och strategiskt inför framtidens utmaningar. Med visionen som utgångspunkt har fyra kommunövergripande mål, som kommunfullmäktige fastställer arbetats fram utifrån perspektiven kävlingebon, utveckling, medarbetaren och ekonomi. De olika perspektiven är viktiga för processen, resultatet och uppföljningen. För att konkretisera de fyra kommunövergripande målen har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Graden av måluppfyllelse för de olika framgångsfaktorerna stäms av regelbundet mot ett antal indikatorer som ska vara: Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta. Indikatorerna är i många fall av strävans karaktär och uttrycker förväntat resultat under tidsperioden Till de kommunövergripande målen kopplas en nämndsplan som stöd för den löpande uppföljningen och för att säkerställa att målen förverkligas. Dessa två nivåer anger vad som ska utföras och när i tiden. I respektive förvaltningsdels verksamhetsplaner framgår hur måluppfyllelse ska uppnås och respektive nämndsansvarig chef skriver kontrakt med enhetscheferna kring deras uppdrag och måluppfyllelse. Målkedjan Övergripande mål Kävlingebon Visionen Kävlinge med segel mot framtiden Övergripande mål Utveckling Nämndsmål Nämndsplan Förvaltningsdelen Verksamhetsplan Övergripande mål Medarbetare Övergripande mål Ekonomi mål och planeringsförutsättningar 11

12 Kävlingebon Målet med perspektivet Kävlingebon är: Att alla upplever fördelar med att bo, växa upp, utbilda sig, verka och åldras i Kävlinge kommun. Vi har lyckats när: Kävlinge kommun når upp till följande betygsindex år 2014 i SCB:s medborgarundersökning. Framgångsfaktorer Indikatorer nivå 2008 Engagerade Kävlingebor Kävlinge kommun är en medborgarengagerad kommun där invånarna har en god dialog med kommunen och känner, att de har goda påverkansmöjligheter. God kvalitet Kävlinge kommun är en kommun, där medborgaren upplever ett gott bemötande och att förväntade och erbjudna tjänster kännetecknas av kvalitet, kompetens och service. Attraktiv boende- och livsmiljö Kävlinge kommun erbjuder ett varierat utbud av bostäder för alla, med vackra, trygga och välkomnande miljöer. Kävlinge kommun ger möjligheter till berikande kulturupplevelser och meningsfulla fritidsaktiviteter som bidrar till god livskvalitet och folkhälsa. Nöjd inflytandeindex uppgår till Betyget för påverkan uppgår till Nöjd medborgarindex uppgår till Betyget för bemötande/tillgänglighet uppgår till 65. Nöjd regionindex uppgår till Betyget för bostäder uppgår till Betyget för fritid uppgår till mål och planeringsförutsättningar Lättillgängliga kommunikationer Kävlinge kommun vidareutvecklar infrastruktur och kommunikationer, vilket främjar möjligheter till handel, pendling och boende. Betyget för kommunikationer uppgår till

13 Utveckling Målet med perspektivet utveckling är: Kävlinge kommun ska ha en jämn befolkningstillväxt, en kommunal verksamhet i utveckling och ett attraktivt näringslivsklimat. Framgångsfaktorer Indikatorer nivå 2008 Nytänkande och framåtanda Kävlinge kommun inspirerar till och verkar för ett varierat verksamhetsinnehåll. Antalet enheter inom förskola och skola med en uttalad profilering ökar. 3 enheter 1 enhet God samverkan Kävlinge kommun främjar gränsöverskridande samverkan inom alla områden i syfte att utveckla och effektivisera. Genomsnittsvärdet för antalet institutionsplaceringar per månad är högst 15. Delmål: till år 2012 är institutionsplaceringarna högst Minst 95 procent av föräldrarna uppger sig nöjda med förskolans verksamhet enligt Qualis brukarenkät Mått först Livslångt lärande Kävlinge kommun erbjuder utbildning med god kvalitet som utmanar till nyfikenhet och lust att lära allt efter ålder och mognad. Utbildningen ger förutsättningar för fortsatta studier samt tillträde till arbetslivet. Minst 95 procent av eleverna uppnår godkända resultat på de nationella proven i skolår 3, 5 och 9. Skollagens övergripande mål är att alla elever upplever sig trygga i skolan och att inte någon känner sig mobbad eller kränkt. Delmål: minst 98 procent av eleverna uppger sig trygga och högst 2 procent upplever sig mobbade eller kränkta enligt mobbingenkäten senast år Andel elever i procent (exkluderat elever på IV-programmet) som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år ökar. Åk 3: mått först Åk 5: Ma 88 %, Sv 89 %, En 90 % Åk 9: Ma 83 %, Sv 94 %, En 96 % Uppger trygghet och trivsel Åk 1 3: 98 % Åk 4 6: 95 % Åk 7 9: 97 % Upplevt mobbning Åk 1 3: 9 % Åk 4 6: 6 % Åk 7 9: 9 % 85 % mål och planeringsförutsättningar 13

14 Framgångsfaktorer Indikatorer nivå 2008 Befolkning, tillväxt och bra företagsklimat Kävlinge kommun skapar, tillsammans med andra aktörer, förutsättningar för en jämn befolkningstillväxt. Kävlinge kommun verkar, tillsammans med näringslivet, för ett gott företagsklimat som leder till tillväxt och ökad sysselsättning. Kävlinge kommun utvecklar, tillsammans med andra aktörer, besöks- och turistnäringen. Produktivitet och effektivitet Kävlinge kommun bedriver verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Hållbar miljö Kävlinge kommun bidrar till en ekonomiskt hållbar samhällsutveckling med minskad miljöpåverkan. Social trygghet Kävlinge kommun skapar förutsättningar för social delaktighet, goda livsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter genom hela livet. Den enskilde ges möjlighet att utifrån sina resurser ta ansvar för sig själv och andra. En genomsnittlig befolkningstillväxt på 1,5 procent per år mellan åren Tillbaka till 10-i-topp på Svenskt Näringslivs ranking. Årlig tillväxt av turistkronan i TEMmätningen. Kvoten arbetade timmar i förhållande till biståndstimmar inom hemvården ligger mellan 1,3 1,4. Alla elever har, vid utgången av skolår tre, funktionell läsfärdighet och läsförståelse. Andelen grundskoleelever som är behöriga till gymnasieskolan är minst 95 procent. Andelen allvarliga anmärkningar efter livsmedelstillsyn minskar. Minskad användning av processkemikalier vid avloppsreningsverket. Energiförbrukningen i de kommunala fastigheterna minskar med 3 procent från 2008 års nivå. Medelvärdet för betygen i Äldreguidens (Socialstyrelsen) kommunenkät ligger bland de 5 främsta i Skåne. NöjdKundIndex för Socialstyrelsens nationella brukarundersökning avseende både äldreboenden och hemtjänst ligger över medelvärdet för Skåne. Nivån för ekonomiskt bistånd är samma nivå som år 2007 eller lägre, det vill säga högst 214 kronor per invånare. 1,7 % 28 plats 260 mkr, år 2008 Mått först Mått först 90,7 % 23 % 203 ton 325 Kwh/m² Plats 3 Äldreboende: Kävlinge 72 Skåne: 72 Hemtjänst: Kävlinge 72 Skåne: kr/inv (2007) mål och planeringsförutsättningar Antalet ej verkställda beslut inom Handikappomsorgen som ger sanktionsavgift är

15 Medarbetaren Målet med perspektivet medarbetare är: Kävlinge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med kompetent och engagerad personal, där människor växer och tar ansvar i en uppmuntrande miljö som främjar hälsa, effektivitet och resultat. Framgångsfaktorer Indikatorer nivå 2008 Förståelse för uppdraget Kävlinge kommuns medarbetare har insikt och kunskap om att vårt gemensamma uppdrag är att ge en god service till kommuninvånarna. Detta innebär att vi alla ska förstå att vi är Kävlinge kommuns ansikte utåt samt vara medvetna om uppdragsfördelningen och uppdragets innehåll för förtroendevalda och för olika medarbetare i organisationen. Medarbetarenkäten visar ett gott resultat (index) på att systemet för delegation, information, introduktion och utvecklingssamtal fungerar. Planerad tid för införande av årlig medarbetarenkät oktober/november Medarbetarenkäten visar ett gott resultat (index) avseende arbetsmiljöförhållanden. Öppet förhållningssätt Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som präglas av öppenhet för olikheter och nya idéer samt en miljö där olika uppfattningar respekteras och diskriminering motverkas. Aktivt ledarskap Kävlinge kommun har ett tydligt ledarskap som samordnar, tillvaratar och främjar utveckling av medarbetarens resurser, där vårt mål är goda resultat för kommuninvånarna och arbetsglädje för de anställda. Tillvarata och utveckla kompetens Kävlinge kommun har en tydlig strategi för kompetensförsörjning, där kompetensutveckling ses som en självklar investering. Tydlig lönepolitik Kävlinge kommun har en lönepolitik som leder till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetstillfredsställelse så att Kävlinge kommuns samlade resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Lönepolitiken ska vara sådan att vi kan hävda oss på arbetsmarknaden, det vill säga behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Nyckeltal för total sjukfrånvaro uppgår till 5,5 procent. Nyckeltal frisknärvaro uppgår till 40 procent ingen sjukfrånvaro, 65 procent ingen sjukfrånvaro eller 1 5 sjukdagar. Medarbetarenkäten visar ett gott resultat (index) på att vi har ett aktivt ledarskap. Medarbetarenkäten visar ett gott resultat (index) på att vi har en ändamålsenlig kompetensnivå. Medarbetarenkäten visar på ett gott resultat (index) på att vi har en tydlig lönepolitik. 6 % 35 % ingen sjukfrånvaro, 60 % ingen sjukfrånvaro eller 1 5 sjukdagar mål och planeringsförutsättningar 15

16 Ekonomi Målet med perspektivet ekonomi är: Kävlinge kommun ska, med en god ekonomisk hushållning och ett effektivt resursutnyttjande, ha en handlingsberedskap för framtiden. Framgångsfaktorer Indikatorer nivå 2008 Helhetssyn och långsiktighet Kävlinge kommun tar ansvar för dagens konsumtion och skjuter inte över detta på kommande generationer. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgår till 98 procent under en rullande fyraårsperiod. 96,6 % Kävlinge kommuns finansiella mål utgör den yttre ramen inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Ingen extern låneskuld. mål och planeringsförutsättningar Styrning och kontroll Kävlinge kommun har en tydlig ekonomi- och verksamhetsstyrning. Beslutsfattare inom alla nivåer har tillgång till snabb, tydlig och korrekt ekonomisk information. Kävlinge kommun säkerställer en effektiv förvaltning och undviker allvarliga brister genom att kontinuerligt arbeta med intern kontroll. Vårda våra tillgångar Kävlinge kommun värdesäkrar på ett betryggande sätt sina tillgångar såsom lokaler, gator och vägar genom ett väl planerat underhåll. Kävlinge kommun placerar sina finansiella tillgångar i form av likviditet och värdeportfölj för att ge en god avkastning med betryggande säkerhet. Investeringarna är självfinansierade med egna medel under en rullande fyraårsperiod. 109 % Skattesatsen är högst 18,51. 18,51 Verksamhetens nettokostnader överstiger inte budgeterad nivå. Årliga intern kontrollplaner tas fram. Eventuella föreslagna åtgärder genomförs och följs upp. Fastighetsunderhållet är under en rullande fyraårsperiod i genomsnitt mellan kronor per kvadratmeter. Beläggningsunderhåll på gatorna understiger inte tkr per år, vilket motsvarar 2,78 kronor per kvadratmeter för att bibehålla gatornas skick och värde. Ok Ok 181 kr/m² 2,43 kr/m² 16

17 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning beaktar både det finansiella- och verksamhetsmässiga perspektivet och ställer högre krav på resultat än vad balanskravet anger. De finansiella målen utgör den yttre ramen för inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Hushållningen utifrån verksamhetsperspektivet innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Målen har även en tidsdimension där både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv beaktas där dagens skattebetalare betalar för sin konsumtion och inte övervältra detta ansvar på kommande generationer. Finansiella mål De finansiella målen är en del av målen under perspektiv Ekonomi (se tabell på föregående sida). Värderingssystem målet är uppnått Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna mäts under en rullande fyraårsperiod. Målet innebär att positiva resultat ska uppnås för att användas till att finansiera investeringar, framtida satsningar och möta konjunktursvängningar. Investeringarna självfinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Detta sätter tillsammans med målet, att ingen extern upplåning ska ske, ett tak för investeringsvolymerna. En skattesats på högst 18,51 kronor. Ovanstående mål följs upp i den finansiella analysen. indikatorn är oförändrad eller förbättrad jämfört med föregående år. en försämring har skett jämfört med föregående år eller att ett mål inte uppnåtts vid satt tidpunkt. Verksamhetsmål De verksamhetsmässiga målen framgår av de kommunövergripande målen och beskrivs under respektive perspektiv. Värdering Målen är en del av styrsystemet och det kommer att krävas kontinuitet och långsiktighet i arbetet för att lyckas. Flera av målen är av strävanskaraktär och det innebär att det även är en framgång att närma sig målet trots att det inte är uppfyllt. Signalsystemet som vi arbetar med syns i tabellen nedan. Värderingen kommer att redovisas i årsredovisningen. mål och planeringsförutsättningar 17

18 Ekonomiska förutsättningar De av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen är en viktig utgångspunkt för budgetarbetet och anger de ekonomiska begränsningarna för verksamheten. Utifrån dessa beräknas det totala ekonomiska utrymmet för de kommande åren. mål och planeringsförutsättningar Svensk BNP utvecklades negativt under 2008 och den beräknas försämras ytterligare. Tillsammans med en kraftig internationell lågkonjunktur drabbar det ett exportberoende land som Sverige extra hårt. Det leder till en betydande försvagning på arbetsmarknaden med både minskande arbetskraftsutbud och minskande sysselsättning som följd och medför att arbetslösheten beräknas fördubblas till knappt 12 procent För kommunerna har detta inneburit att skatteunderlaget har reviderats ned ett flertal gånger sedan hösten För Kävlinges del har prognoserna för skatteintäkterna 2010 minskat med 86 mkr jämfört med den plan som antogs sommaren Ekonomiprocessen För att nämnderna ska få ett tidigt beslut om vilka ekonomiska förutsättningar som gäller för kommande år, tar kommunfullmäktige beslut om skattesats och budget i juni månad. Syftet med ett tidigt beslut är att ge nämnderna mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpassningar kan genomföras redan före årsskiftet. Processen ser i korthet ut som i tabellen på nästa sida. förutsättningar Nämnd är anslagsbindningsnivå och några detaljbedömningar har inte gjorts. Eventuella satsningar inom en nämnd får ske genom rationaliseringar eller omprioriteringar inom nämnden. Det finns inte utlagt några generella besparingar men en ständig omprövning och rationalisering av verksamheten förutsätts ske. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Skatteintäkter och kommunal ekonomisk utjämning är de största intäktskällorna och det är flera faktorer som påverkar dess storlek. Antalet invånare den 1 november året innan budgetåret, skatteunderlagets storlek, utdebiteringsnivå, strukturfaktorer som åldersfördelning är några av faktorerna. Inför arbetet med 2010 års budget har skatteunderlagsprognoserna ett flertal gånger kraftigt reviderats ned. Detta beror framförallt på att antalet arbetade timmar minskar till följd av varsel och uppsägningar på arbetsmarknaden samt att löneökningstakten dämpas framöver. Skatteintäkterna är beräknade efter Sveriges kommuner och landstings prognos i cirkulär 09:25 inklusive egen prognos för befolkningsutveckling. I regeringens vårproposition fastslogs att de generella statsbidragen ligger kvar på samma nivå som för att höjas först I stället utgår ett tillfälligt konjunkturstöd För Kävlinges del innebär det ett engångstillskott 2010 på 15 mkr och för 2011 och 2012 en höjning med cirka 10,7 mkr. I kostnadsutjämningssystemet finns en parameter som kompenserar kommuner som har en kraftig befolkningsökning, det vill säga en genomsnittlig befolkningsökning de fyra senaste åren på 1,2 procent plus att innevarande års befolkningsökning också ska vara 1,2 procent. Kävlinge kommun har tidigare år erhållit kompensation för de eftersläppningseffekter av intäkter som finns i systemet. För 2010 beräknas befolkningen inte öka lika mycket som tidigare år varför denna kompensation inte blir aktuell under åren

19 Ekonomiåret Januari Februari Mars April Maj Juni Juli September arbetet inleds där förvaltningen analyserar året som gått, arbetar fram befolkningsprognoser och diskuterar kring budgetförutsättningar. Förvaltningen tar fram lokalförsörjningsplaner och förvaltningsledningsgruppen har budgetöverläggningar kring ekonomiska ramar för drift och investeringar samt ser över de kommunövergripande målen. Kommunstyrelsens och nämndernas presidier genomför tillsammans med förvaltningsledningsgruppen dialogmöte kring året som gått, kommande års budgetförutsättningar och kommunövergripande mål. Efter ytterligare ett dialogmöte där kommunstyrelsens presidium, nämndernas presidium, nämndsansvariga chefer samt fackliga organisationer deltar presenterar kommundirektören sitt förslag till arbetsramar med motivering kring prioriteringar. De politiska partierna står obundna till arbetsramarna och kan i den fortsatta processen göra egna och andra prioriteringar. Nämndernas presidium återkommer till kommunstyrelsens presidium med övergripande synpunkter på arbetsramar och mål. Förvaltningen tar fram ekonomisk rapport per den sista mars. Förvaltningen MBL-förhandlar det kommunövergripande budgetförslaget Kommunfullmäktige beslutar om budget och skattesats de år det inte är valår. Förvaltningen tar fram delårsrapport per den sista juni. Nämnderna har MBL-förhandlat och beslutat om sina budgetar och nämndsplaner. LSS-utjämning Ett utjämningssystem avseende kommunernas kostnader för LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, infördes Kävlinge har en standardkostnad som är lägre än genomsnittet för riket och får då betala en avgift för LSS-utjämningen. Den ökade under med tkr. För 2010 beräknas avgiften till tkr och det är en ökning med 300 tkr jämfört med utfallet. Beräkningen för de kommande åren pekar på att LSS-utjämningen successivt ökar för att 2012 uppgå till tkr. Kommunal fastighetsavgift En kommunal fastighetsavgift infördes 2008 och vid införandet fick alla kommuner samma intäkt per invånare, kr. Samtidigt minskades anslaget för kommunalekonomisk utjämning med motsvarande belopp. Kävlinge kommuns intäkt från avgiften var tkr och för beräknas kommunens intäkt öka med tkr, Sveriges kommuner och landsting (SKL) cirkulär 09:24. Det beror dels på att inkomstbasbeloppets ökning är ovanligt stor, dels på att det sker en ny småhustaxering i kombination med kraftiga prisökningar. Från och med tillförs respektive kommun sin intäktsförändring. I budget 2010 och plan beräknas den kommunala fastighetsavgiften ligga på samma nivå som. Oktober November December Nämndsansvarig chef skriver kontrakt med sina resultatenhetschefer, gäller de som har resursfördelning. Förvaltningen tar fram ekonomiskrapport per den sista september. Enhetscheferna ska ha MBL-förhandlat sina internbudgetar. Kommunfullmäktige beslutar om budget de år det är valår. I kommunfullmäktige meddelas den samlade budgeten. Övriga budgetförutsättningar Antalet invånare är en viktig parameter vid beräkning av det kommunala utjämningssystemet och för vissa statsbidrag. Årets befolkningsprognos pekar på en lägre befolkningstillväxt de kommande åren. en bygger på ett antagande om en befolkning den 1 november på , 2010 på och för 2011 på invånare. Nuvarande löneavtal mellan flertalet av parterna inom de kommunala avtalsområdena löper ut 31 mars 2010 och några nya avtal är inte tecknade. Anslaget för löneökningar har budgeterats centralt och motsvarar en löneökning under åren 2010 på 1,5 procent, 2011 på 2,5 procent och 2012 på 3,0 procent. Nämnderna har sedan att följa de framförhandlade löneavtalen och mål och planeringsförutsättningar 19

20 visar det sig att utfallet blir högre än budgetkompensationen får respektive nämnd hantera den överskjutande delen inom sin ram. Personalomkostnadspålägget sänktes och uppgår nu till 42,3 procent. Regeringen fastställer de lagstadgade arbetsgivaravgifterna i slutet av året vilket kan innebära att personalomkostnadspålägget kan förändras. Pensionskostnaderna för utbetalning av ansvarförbindelsen har beräknats enligt KPA:s prognos 16 december 2008 med tillägg på tkr för egen bedömning av kostnaderna för pensionsavgångar innan 65 års ålder. Då tidigareläggs utbetalningen av intjänade pensionsförmåner och avgifter till den förmånsbestämda ålderspensionen. Någon prisökningskompensation mellan 2010 och 2012 har inte budgeterats. Internräntan utgår från Sveriges kommuner och landstings rekommendation och är för ,0 procent. Prishöjningar från de interna servicefunktionerna uppgår till 1,0 procent för hyreshöjningar och 0,5 procent för portionspriser inom kosten. Medlemsavgiften till Räddningstjänsten Syd beräknas höjas med 1,5 procent och finns avsatt i de centrala anslagen. Kävlinge kommuns befolkningsprognos har legat till grund för de ersättningar som utgår med anledning av befolkningsförändringar inom områ- dena för-, grund-, och gymnasieskola, äldre- och handikappomsorg. Från och med 2008 erhåller berörda nämnder halvårskompensation för innevarande budgetårs befolkningstillväxt och från och med omfattar det även handikappomsorgens verksamhet. Denna del budgeteras centralt. Ersättning för gymnasieskolans interkommunala ersättningar budgeteras sedan 2008 av kommunstyrelsen och programpriserna har räknats upp med 1 procent 2010, 3 procent 2011 respektive Med anledning av det kraftigt försämrade ekonomiska läget har omprioriteringar gjorts av investeringsplanerna. Flera objekt har skjutits på framtiden. Nya förutsättningar Sedan kommundirektören beslutade om arbetsramarna i mars har ytterligare uppgifter som påverkar förutsättningarna för den kommunala ekonomin blivit kända. Ny skatteunderlagsprognos har presenterats som är väsentligt sämre än tidigare, SCB har prognostiserat års kommunala fastighetsavgift och vårpropositionen har offentliggjorts. Dessutom har löneutfallet för fördelats till nämnderna. Effekterna av dessa förändringar är att skatteintäkter och inkomstutjämning 2010 understiger tidigare prognos med 3,4 mkr. För att bibehålla oförändrat resultat har anslaget kommunstyrelsens till förfogande minskats med motsvarande belopp och uppgår nu till 600 tkr. Prognosen för skatteintäkterna 2011 och 2012 försämrades också och för att hamna på ett positivt resultat på cirka 5 mkr under dessa år får kommunstyrelsen i uppdrag att minska nettokostnaderna 2011 med 10,8 mkr. ramar Kommunstyrelsen och övriga nämnder Kommunstyrelsens ramtillskott på 450 tkr för att delfinansiera en tjänst som samhällsbyggnadschef drogs in under. Revisionsnämndens budget motsvarar 1 promille av kommunens nettokostnader. Överförmyndarnämndens ram har ökats med 119 tkr på grund av den ökande ärendemängden. Miljönämnden Miljönämndens ramtillskott på 450 tkr för att delfinansiera en tjänst som samhällsbyggnadschef drogs in under. Engångsanslaget för naturvårdsinventering i budget har minskat ramen 2010 med 300 tkr. Tjänsten och arbetsuppgifterna för djurskyddsinspektören har överförts till Länsstyrelsen, men anslaget motsvarande 360 tkr finns kvar i miljönämndens ram. mål och planeringsförutsättningar Skatteunderlagsprognos, Årlig förändring i procent SKL, april 5,0 0,8 1,1 2,5 3,7 Vårpropositionen 09 5,2 0,6 0,6 2,0 3,1 Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 09:25. Nyckeltal, Årlig förändring i procent BNP -0,2-3,8 0,7 2,6 3,2 KPI 3,4 0 0,7 1,9 2,0 Timlöner, hela arbetsmarknaden Sysselsättning, arbetade timmar 4,8 3,4 2,6 2,3 2,3 0,9-3,8-2,3 0,4 1,2 Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 09:25. 20

21 Tekniska nämnden Tekniska nämndens ram har minskats med 1 mkr avseende asfaltunderhåll 2010 och 2011 för att 2012 åter vara på samma nivå som. För 2010 planeras inga exploateringsavslut. Kulturnämnden Kulturnämndens ram har ökats med tkr som kompensation för befolkningsstruktur och demografiska förändringar. Ramen har även ökats med 650 tkr för att bland annat kompensera för reformerna barnomsorgspeng och allmän förskola 3-åringar. Socialnämnden Socialnämndens ram har minskats med 67 tkr för förändringar i befolkningsstruktur och demografi. Anslaget för ungdomsplaceringar planerades minska med 3 mkr inför budget En ny bedömning visar att detta inte är realistiskt varför anslaget kvarstår även 2010 och i plan 2011 och Däremot minskas det centrala anslaget från 5 mkr till 2 mkr. Ett nytt LSS-boende tas i drift under hösten och det centrala anslaget på 4 mkr tillförs 2010 nämndens ram. Socialnämnden har även fått ramtillskott på 400 tkr för övriga volymförändringar. I budget 2008 fick socialnämnden ett tillskott på tkr avseende ökade placeringskostnader inom handikappomsorgen. Dessa beräknas kvarstå under När dessa placeringar upphör ska resurserna återföras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ansvarar från och med 2008 ekonomiskt för kommunens interkommunala gymnasiekostnader och för 2010 beräknas de till tkr, 2011 till tkr och tkr. Nytt boende planeras 2011 inom hemvården och beräknas finansieras med tkr ur centrala anslag, eventuellt högre kostnader finansieras inom socialnämndens ram. När boendena tas i drift förs budgetbeloppet över till socialnämnden. Inom handikappomsorgen planeras ett nytt boende 2012 och kostnaden beräknas till tkr. En ny bedömning har gjorts av utvecklingen av ungdomsplaceringar. Det centrala anslaget minskas 2010 med tkr till tkr som även kvarstår 2011 och Ökad hyra för investeringar i idrottsplats beräknas 2010 ge helårseffekt på 520 tkr. När investeringarna är färdigställda förs budgetbeloppet över till driftansvarig nämnd. Investeringen i en ny idrottshall har skjutits fram till 2012 och beräknas då ge en hyreskostnad på tkr. I budget för 2010 finns ett anslag för kommunstyrelsen till förfogande på 600 tkr. Utrymmet kan antingen förstärka årets resultat eller fördelas till driften. I plan 2011 och 2012 finns inget utrymme för något anslag. Från och med 2010 beräknas kostnaderna för avskrivningar att öka med tkr jämfört med prognos. Det beror på de ökade investeringsvolymerna. Förändringar i budgetförslaget De förändringar som skett under behandlingen av budgetförslaget i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beskrivs nedan. Förändringar efter kommunfullmäktiges beslut Vid kommunfullmäktiges sammanträde beslutades om att möjliggöra en satsning på ökad dagverksamhet för dementa och för detta tillskjuta 500 tkr. En ytterligare satsning på fler assistenttimmar i förskola och skola genomförs motsvarande tkr. Projekteringskostnaden på tkr för den nya sporthallen vid Korsbacka tidigareläggs i investeringsbudgeten till Kommunstyrelsens utredningsanslag ökas med 300 tkr för att biträda socialtjänsten. Direktiv Följande uppdrag tillkom efter kommunfullmäktiges sammanträde: kommunstyrelsen får i uppdrag att utifrån plan 2011 och 2012 minska nettokostnaderna med 12,6 mkr kommunkansliet får i uppdrag att inom sitt utredningsanslag biträda socialtjänsten med att ta fram en handlingsplan för utvecklingsarbetet inom Individ- och familjeomsorgen (IFO). Centrala anslag Under kommunstyrelsen budgeteras även en del gemensamma anslag som beskrivs nedan. Medel för löneökningar budgeteras centralt och är 2010 totalt tkr, tkr och tkr. en fördelas under året till nämnderna. Utfall av löneavtalen som överstiger ovanstående belopp får täckas inom respektive nämnds ram. Kompensation för halvårseffekt av innevarande budgetårs befolkningstillväxt budgeteras centralt för att under budgetåret fördelas till berörd nämnd. Under 2010 finns tkr budgeterade, tkr och tkr. Investeringar Investeringsbudgeten under perioden uppgår till 173,5 mkr. Det har gjorts en omprioritering och framflyttning i tiden av olika investeringsobjekt jämfört med -års budget och tidigare planer. Det med anledning av det försämrade kommunalekonomiska läget. Under perioden är de största investeringarna: en idrottshall för tkr som beräknas vara klar 2012, en ny väg mellan Löddeköpinge och Hög under 2012 för tkr och en gångoch cykelväg till Barsebäckshamn under 2011 för tkr. mål och planeringsförutsättningar 21

22 22 Förvaltningsberättelse

23 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. Stora utmaningar för världsekonomin Större delen av världen befinner sig i recession. Regeringar och centralbanker har genomfört massiva stimulansåtgärder för att få igång finansmarknaderna. Nu börjar det skönjas tecken på att botten är nådd, men det kommer att ta tid innan någon påtaglig förbättring syns i konjunkturutvecklingen. När vändningen kommer kan tillväxten ta rejäl fart men det är från en låg nivå. USA bedöms ha det största fallet i tillväxten bakom sig, men räknar med en svag utveckling även framöver. Under hösten beräknas ekonomin stabiliseras men först mot slutet av 2010 kommer tillväxten att ta fart men då från låga nivåer. Fallet i den amerikanska bostadsmarknaden börjar dämpas men en fortsatt svag arbetsmarknad tros bidra till att sparandet fortsätter öka och därmed hålls konsumtionen tillbaka. I motsats till många andra länders ekonomi syns det tydliga tecken på återhämtning för den kinesiska. Tillväxten drivs av inhemska offentliga investeringar i infrastruktur och därtill kopplad företagsproduktion. Dystert i Euroområdet Avmattningen i den globala ekonomin har slagit hårt mot Europa och för är prognoserna mycket dystra. BNP beräknas falla med 3,5 procent vilket är väsentligt mer än i tidigare bedömningar. Den starka euron har drabbat exportindustrin hårt och då framförallt den tyska. För att få fart på ekonomin har det även inom euroområdet genomförts kraftfulla stimulansåtgärder, men det kommer att ta tid innan de ger effekt. Ljusnar det för Sverige? Svensk ekonomi tvärnitade och exporten minskade kraftigt även under första kvartalet. De positiva tecken som nu syns för exportindustrin är att nedgången bromsat in och orderingången för företagen stabiliserats. De svenska företagen har snabbt anpassat sin produktion till den minskade efterfrågan och till stor del undvikt att bygga upp stora lager. Produktionen kan snabbt komma igång igen och en svag krona tillsammans med en god utveckling i våra närmarknader i Norden kommer att gynna exportindustrin. De hushåll som har arbete har fått ökade disponibla inkomster, låg inflation och ränta men med den oro som finns kring utvecklingen av arbetsmarknaden bedöms även dessa grupper vara försiktiga med sin konsumtion. Arbetsmarknaden kommer att fortsätta försämras betydligt under och 2010 men försämringen kommer inte att bli fullt lika stor som under 1990-talet. Aktiemarknaden Aktiemarknaden har under årets första fyra månader återhämtat en del av 2008 års nedgång då börsen föll med 41 procent. Fram till och med april månad har uppgången jämfört med nivån vid årsskiftet varit cirka 14 procent. Negativ inflation nu låg nivå 2010 Inflationen förväntas bli negativ under tillföljd av lägre energipriser och livsmedelskostnader. Riksbankens räntesänkningar är också en bidragande orsak till den fallande inflationen. En svag efterfrågan och en arbetsmarknad med dåligt kapacitetsutnyttjande kommer att ge ett lågt pristryck och därmed hålla inflationen 2010 på en låg nivå. Förvaltningsberättelse 23

24 Kommunernas ekonomi försämras snabbt Under perioden 2005 till 2007 förbättrades den kommunala ekonomin och de flesta kommunerna hade positiva resultat. Sektorn som helhet klarade målet om god ekonomisk hushållning, det vill säga ett resultat som motsvarar 2 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Även för år 2008 har sektorn ett resultat som ligger i nivå med god ekonomisk hushållning men nu är det ett 70-tal kommuner som redovisar negativa resultat. De närmaste åren försämras kommunernas resultat snabbt och det beror framförallt på en försämring på inkomstsidan men även att kostnaderna för försörjningsstödet beräknas öka. På inkomstsidan är det skatteunderlagstillväxten som minskar kraftigt tillföljd av att sysselsättningen minskar. De statliga förstärkningar som regeringen aviserat från och med 2010 kompenserar inte bortfallet. Det gör att den ekonomiska situationen för kommunerna blir bekymmersam. För år finns risk att sektorn har ett negativt resultat och 2010 endast ett svagt positivt resultat. Det är troligt att det blir värre 2011 och 2012 och om kostnaderna endast utvecklas i takt med demografin hamnar underskottet 2011 på 4 miljarder. För att nå denna nivå kommer ändå ytterligare åtgärder att behöva genomföras, antingen besparingar eller skattehöjningar. Källa: Sveriges kommuner och landsting. BNP-tillväxt i procent Världen 4,7 4,6 2,6-1,5 2,6 USA 2,8 2,0 1,1-2,7 1,5 Kina 11,6 13,0 9,0 7,0 9,0 Euroområdet 3,0 2,7 0,7-3,5 1,0 Sverige 4,2 2,6-0,2-3,8 1,8 Källa: Nordea Ekonomiska utsikter maj. Inflation i procent USA 3,2 2,9 3,8-0,5 1,4 Kina 1,5 4,8 5,9-0,5 1,5 Euroområdet 2,2 2,1 3,3 0,4 1,0 Sverige 1,4 2,2 3,4-0,5 1,1 Källa: Nordea Ekonomiska utsikter maj. befolkningsutveckling Förvaltningsberättelse Svagare befolkningsutveckling några år framöver Kävlinge kommuns målsättning är att få en befolkningstillväxt där kommunen kan följa med i utbyggnaden av infrastruktur och service. Målsättningen är att ha en genomsnittlig befolkningsökning på cirka 1,5 procent per år fram till De senaste tio åren har befolkningsökningen i genomsnitt varit 1,6 procent eller 411 personer per år. Vid årsskiftet 2008 fanns det invånare i kommunen. År prognostiseras invånarantalet öka med 194 personer till invånare. Ökningen för årets tre första månader har varit 65 personer och antalet invånare var den sista mars Källa: SCB och Kävlinge kommuns prognos

25 Befolkningsförändringar i olika åldersgrupper, antal P 2007 P 2008 P P 2010 P 2011 P år år år år år år år w Källa: SCB och kommunens befolkningsprognos P=prognos Befolkning per tätort Ort Barsebäcksby Barsebäckshamn Bedömning är att prognosen kommer att hålla. De kommande åren beräknas befolkningsökning utvecklas svagt och ligga kring 200 invånare per år. En ökande befolkning och dess åldersfördelning har betydelse för i vilken verksamhet efterfrågan av den kommunala servicen uppstår. Det är viktigt att flytta resurser från de grupper som minskar till de där ökningen sker. Antalet barn i förskoleålder beräknas minska de kommande åren. För grundskolans årskurs ett till sex ökar elevtalen men i de äldre årskurserna sker en elevminskning. Antalet ungdomar i gymnasieålder ökar temporärt under 2010 för att sedan fortsätta minska fram till Precis som utvecklingen i landet visar prognoserna att de i åldern 85 år och äldre kommer att öka under prognosperioden. För Kävlinges del är ökningen blygsam de kommande åren och ökningen är i genomsnitt tre personer per år mellan 2011 och Dösjebro Furulund Hofterup/Ålstorp Kävlinge Lilla Harrie Löddeköpinge Stora Harrie Södervidinge Vikhög Västra Karaby Ålstorp Landsbygd Totalt Källa: SCB Bostadsbyggandet beräknas minska För att klara en befolkningsökning på 1,5 procent per år behöver det byggas ungefär 200 bostäder årligen. Kävlinge kommun arbetar därför aktivt med mark- och planfrågor och för att tillgången på byggbar mark inte ska bli ett framtida hinder för den planerade befolkningstillväxten fortsätter arbetet med kommunens markförsörjning. Efterfrågan på bostäder i Kävlinge kommun har varit god under flera år, men med anledning av lågkonjunkturen bedöms bostadsbyggandet minska de kommande åren. Trots en befarad nedgång i bostadsbyggandet fortsätter planering av flera intressanta bostadsområden. Områden i Löddeköpinge som planeras är Lödde centrum, Lödde kors och Tolvåkersområdet. I Kävlinge tätort kan nämnas, Trehörningen, Östra Gryet och Kävlinge Östra Centrum, där Midroc planerar bygga upp till bostäder. Arbetet pågår med att ta fram en ny översiktsplan för Kävlinge kommun som ska vara vägledande för kommunens fortsatta utbyggnad. Förvaltningsberättelse 25

26 Arbetslöshet i procent Kävlinge Riket Kävlinge Riket Mars 2008 Mars Arbetslösa 1,4 2,5 2,3 3,7 I program med aktivitetsstöd 1,0 1,2 1,4 1,7 Totalt 2,4 3,7 3,7 5,4 Källa: AMV Känslighetsanalys +/- mkr kronor förändring i utdebitering 52 Löneförändring med 1 procent 5,8 Generell prisförändring med 1 procent 5,1 10 heltidstjänster 4,0 Upplåning 10 mkr 0,2 Nettokostnadsförändring med 1 procent 10,6 Ingen ljusning på arbetsmarknaden Arbetslösheten stiger snabbt och kommer att öka för alla grupper på arbetsmarknaden. Den grupp som drabbas värst kommer även denna gång vara ungdomar. Sysselsättningsnedgången och 2010 beräknas omfatta personer vilket är lika många som ökningen var under den senaste högkonjunkturen Kävlinge ligger kvar på en lägre nivå öppet och totalt arbetslösa jämfört med både riket och Skåne län. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen på föregående sida. g med våra medborgare. Förvaltningsberättelse 26

27 Finansiell analys Den finansiella analysmodellen utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, resultat, kapacitet och risk samt kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. erat resultat Kävlinge kommun har sedan 1999 redovisat positiva resultat. För prognostiseras resultatet i samband med uppföljning per 31 mars till 4,0 mkr. Detta innebär en avvikelse på 26,1 mkr i förhållande till det budgeterade resultatet på 30,0 mkr. Det budgeterade resultatet 2010 uppgår till 3,3 mkr. Kostnader och intäkter En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och kommunalekonomiska utjämningen. För budgetåret 2010 beräknas nettokostnaderna öka med 3 procent och uppgå till tkr. Avskrivningarna har i budget 2010 beräknats till tkr. Nettokostnaders andel av skatteintäkter Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick i samband med uppföljningsrapporten per 31 mars till 100 procent innebär att relationstalet hamnar på 100 procent. Det finansiella mål som antagits innebär att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 98 procent under en rullande fyraårsperiod, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Under perioden helårsprognos 2012 budgeteras nyckeltalet till Resultat, mkr Årets resultat Prognos ,0 4,0 3,3 5,0 6,0 Årlig utveckling i procent Skatteintäkter Nettokostnad Prognos Förvaltningsberättelse 27

28 Mål, 98 procent Nettokostnadsandel av skatteintäkter Balanskrav, mkr Prognos Prognos Årets resultat 30,0 4,0 3,3 5,0 6,0 Avgår extraordinära poster -2,0-0, Justerat årets resultat 28,0 3,5 3,3 5,0 6,0 Investeringar, mkr Prognos Nettoinvesteringar 74,9 74,9 41,9 57,0 74,6 Delar av investeringsbudget, mkr Fastighetsförvärv Furunäs 1:42 4,5 VA-ledningar reinvesteringar 4,0 VA-ledningar exploatering 3,0 Lödde kors 2,0 100 procent. Skatteintäkternas låga tillväxt gör att nyckeltalet under perioden kommer att understiga målsättningen. Balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt Kommunallagen, innebär att kommunens resultat ska överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis ska realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Minskar det egna kapitalet, till följd av underskott, ska det återställas inom tre år. Investeringar Nettoinvesteringar uppgår budgetåret 2010 till tkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars prognostiseras nettoinvesteringsvolymen till tkr. Med anledning av de vikande skatteintäkterna under inledningen av har en omprioritering och förskjutning i tiden av investeringarna gjorts. Den största investeringsvolymen finns inom tekniska nämnden och de största investeringsprojekten 2010 syns i tabellen bredvid. Självfinansieringsgraden av investeringarna Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår i budget 2010 till 93 procent. I helårsprognosen uppgår självfinansieringsgraden till 49 procent. Det innebär att sparade medel tagits i anspråk för att finansiera investeringarna. Förvaltningsberättelse Självfinansieringsgrad, Mål 100 procent Avgår realisationsvinster Självfinansieringsgrad Prognos Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Soliditeten i budget 2010 uppgår till 78 procent. Det finns ingen vedertagen norm för hur stor soliditeten bör vara. Det viktigaste är den långsiktiga trenden, det vill säga om soliditeten ökar eller minskar. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ligger i budget 2010 på 25 procent. Soliditetsmåttet kommer under perioden att vara nästan oförändrad. 28

29 Kommunalskatt Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, beräknas uppgå till tkr för budgetåret Det är en ökning med tkr jämfört med helårsprognos. Verksamhetens nettokostnader beräknas öka med tkr mellan helårsprognos och budget En viktig del vid bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken potentiell möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. Bland annat bör en låg kommunalskatt på sikt ge större utrymme att påverka kommunens finansiella situation positivt. Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften uppgick till 28,90 kronor. Detta har under åren varit den lägsta kommunalskatten i Sverige och sedan årsskiftet 2006 är det den näst lägsta. Den primärkommunala skattesatsen uppgår till 18,51 kronor. Risk och kontroll Risk ska spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll avser hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. Ränterisk/finansnetto Kommunens finansiella intäkter minus de finansiella kostnaderna kallas finansnetto. Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg vilket beror på att kommunen sedan flera år inte har några långfristiga skulder. Börsens upp- och nedgångar är en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen och därmed påverkar finansnettot och årets resultat. Likviditet De likvida medlen uppgick i samband med bokslutet 2008 till tkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars uppgick likviditeten till tkr. Likviditeten kommer under budgetåret 2010 att minska beroende på den låga resultatnivån. Pensioner Från och med 1998 tillämpas enligt redovisningslagen den så kallade blandmodellen för pensionskostnader. I kostnaden ingår de från och med 1998 intjänade pensionsförmånerna samt förräntningen av dessa. Därutöver redovisas i resultaträkningen utbetalningar av pensionsförmåner inklusive särskild löneskatt. Kommunen tillämpar från och med 1998 utbetalning av maximal individuell del. Kommunen anlitar KPA för beräkning av framtida pensionskostnader. KPA:s prognoser påverkas bland annat av reallöneutveckling, inflation, statslåneränta, nyanställningar och avgångar. Kävlinge kommuns pensionsåtaganden grundar sig sedan 2007 på RIPS07 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). Förvaltning av medel avsatta för framtida pensioner Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna. Under perioden från 1995 fram till och med 2008 har det satts in totalt tkr. Marknadsvärdet uppgick vid årsskiftet 2008 till tkr. I samband med bokslutet gjordes en nedskrivning av de finansiella anläggningstillgångarna på 12,7 mkr. Rättslig tvist Kävlinge kommun har inga pågående rättsliga tvister som innebär någon väsentlig påverkan på ekonomin. Målavstämning De finansiella målen uppnås på följande sätt i budget 2010 och planåren : Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna ska uppgå till 98 procent under en rullande fyraårsperiod. Relationstalet uppgår i budget 2010 till 100,4 procent. Under perioden bokslut 2007 budgetåret 2010 uppgår nyckeltalet till 98,6 procent. Investeringarna ska till 100 procent skattefinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Självfinansieringsgraden uppgår till 93 procent i budget För perioden bokslut 2007 budgetåret 2010 uppgår självfinansieringsgraden i genomsnitt till 93 procent. Ingen extern upplåning. Ingen upplåning planeras under budgetperioden. Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr. Ingen förändring av skattesatsen planeras under budgetperioden. Soliditet i procent Finansnetto, mkr Prognos Prognos Soliditet Tillgångsförändring - Förändring av eget kapital - inkl ansvarsförbindelse Finansnetto 7,5 8,1 7,5 7,5 7,5 Förvaltningsberättelse 29

30 Förändring av likviditet, mkr Likviditetsförändring Pensioner, mkr Bokslut Prognos ,3-43,0-7,8-19,0-33,4 Prognos 2010 Avsättning för pensioner 7,8 7,2 Ansvarsförbindelse 466,1 467,2 Ökning av ansvarsförbindelse 14,4 1,1 Finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatteintäkter Självfinansieringsgrad av investeringar Mål Rullande fyraårsperiod % 98,6 % 100,4 % 100 % 93 % 93 % Extern låneskuld 0-0 Skattesats 18,51-18,51 Den svaga utvecklingen på skatteintäkterna under gör att resultatnivån under perioden är låg. Detta innebär att de finansiella mål som mäts över en rullande fyraårsperiod inte uppnås för den kommande planperioden. Under perioden helårsprognos planåret 2012 uppgår nyckeltalet Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna till 100 procent. Nyckeltalet Självfinansieringsgrad av investeringar uppgår under samma period till 66 procent. Avstämning av faktiska värden sker i årsredovisningen. Framtidsbedömning De ekonomiska förutsättningarna har snabbt förändrats och på drygt ett halvår har finanskrisen och lågkonjunkturens effekter satt djupa spår i den globala ekonomin. Företagens orderingångar tvärbromsade och produktionen ställdes snabbt om till en lägre efterfrågan. Varslen på arbetsmarknaden har varit många och omfattande vilket har påverkat den för kommunerna så viktiga skatteunderlagsutvecklingen mycket negativt. en för 2010 visar ett litet men dock positivt resultat. Tack vare tidigare års goda resultat kan vi under några år klara av minskade resultatnivåer. Vi räknar i stort sett med att klara våra finansiella mål 2010 och när många kommuner lägger ut spardirektiv till nämnderna har vi i nuläget inte behövt göra detta. Visst är det kärvare tider nu. Kan vi bara övervintra lågkonjunkturen utan alltför stor påverkan på våra kärnverksamheter och hålla en budget i balans de närmaste åren så kommer det ekonomiska läget att ljusna framöver, frågan är bara när. Kommunkansliet Förvaltningsberättelse Bo Ekensteen Kommundirektör Mikael Persson Ekonomichef 30

31 Verksamhetsberättelser 31

32 Fritid och kultur ansvarig nämnd: kulturnämnden Verksamhetsområden Allmän fritid- och kulturverksamhet Bibliotek Musikskola Kulturverkstad Fritidsgårdar Bad- och idrottsanläggningar verksamhetsberättelser Framtiden 2011 invigs en ny sporthall, vilket kommer att ge ännu bättre förutsättningar att tillgodose idrottsföreningarnas behov av lokaler för sina aktiviteter. Ny driftsform av kommunens badanläggningar kommer eventuellt att vara igång från och med 1 juli. Planering pågår för att möta det växande behovet av olika typer av mötesplatser för medborgarna och föreningarna. Den nyligen startade kulturverkstaden utvecklas vidare för att anpassas till brukarnas önskemål och behov. Kävlingebon Befolkningen ökar och med det även efterfrågan inom fritid och kulturs verksamhetsområden. Kommunen ska erbjuda arenor för möten mellan kommuninvånare, företag och föreningar för en meningsfull fritid och kultur. Fritid och kultur ska utveckla former för brukardialog och ömsesidig kommunikation. Utveckling Fritid och kultur är en viktig del av verksamheten och bidrar till högre måluppfyllelse även i övriga delar av kulturnämndens ansvarsområde. Kulturen utgör till exempel en viktig del i skolans pedagogiska arbete. Barnen i förskolan och eleverna i skolan utgör samtidigt våra framtida kulturkonsumenter. Tidiga positiva intryck och kulturupplevelser kan då utgöra grunden för ett aktivt framtida kulturliv för våra unga. Fritid och kulturs verksamhetsgrenar ska utvecklas så att de förenar människor och medverkar till integration och inkludering samt att verksamheterna är öppna för alla, oavsett ålder, kön, etnicitet, funktionsnedsättning med mera. Medarbetaren All personal ska ha relevant utbildning och erfarenhet för respektive verksamhet. Kompetensutvecklingsinsatser ska genomföras för en gemensam värdegrund, ett bemötande och samverkan för en högre grad av tillfredsställelse i möten kring kultur och fritidskonsumtion. Ekonomi Resurstilldelningen för fritid och kultur är tkr. Under 2010 påbörjas arbetet med investeringen av ny sporthall. En avgiftshöjning inom badverksamheten har skett. Intern kontrollplan är framtagen och avser granskning av kompetensutveckling samt åsiktshantering. 32

33 Indikatorer antagna av kulturnämnden Indikatorer Nivå 2008 Antalet besök vid biblioteken Antalet aktivitetstimmar i föreningarna ska öka Deltagande i Kulturverkstad inklusive musikverksamhet ska öka. Finns Skillnaden mellan disponibel tid och nyttjad tid i anläggningar ska minska. Antal barn och ungdomar, som inkluderas i någon fritids/kultur/förenings verksamhet ska öka. Andelen barn/ungdomar som upplever sig ha en meningsfull fritid ska öka. Resultaträkning, tkr Bokslut 2008 Prognos 2010 Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat ) Kf-intäkten och därmed kostnaderna 2010 har bland annat ökat på grund av omfördelning av lokalkostnader för idrottshallar med tkr, därav så stor ökning mellan och Verksamheten i siffror Bokslut 2008 Prognos 2010 Resultatavvikelse i procent. 0,5 0,7 0 Antal besökare baden Antal bidragsberättigade föreningar - fritid Andel nöjda besökare i procent Utlåning per invånare. 6,8 7 7,2 Antal besök på biblioteken Medieanslag per invånare. 39, ,50 Antal deltagare i kulturverkstad inklusive musikskolan verksamhetsberättelser 33

34 Förskoleverksamhet ansvarig nämnd: kulturnämnden Verksamhetsområden Förskola Familjehus, öppen förskola Pedagogisk omsorg verksamhetsberättelser Framtiden Ny lagstiftning medför större frihet vid etablering av en enskild verksamhet i form av förskola och pedagogisk omsorg. De nya bestämmelserna i samband med införandet av barnomsorgspeng innebär att en ny benämning, Pedagogisk omsorg, införs på förskoleverksamhet som inte drivs i form av förskola eller öppen förskola. Befolkningsprognosen visar på ett utökat behov av förskolelokaler inom en del planeringsområden. Intresset från enskilda förskolor att etablera sig i kommunen ökar. Från och med den 1 juli 2010 utvidgas kommunens skyldighet att anordna allmän förskola från och med höstterminen det år barnet fyller tre år. Allmän förskoleverksamhet omfattar 15 timmar/vecka och är avgiftsfri. Kävlingebon Kävlingeborna ska ha tillgång till plats i förskoleverksamhet och uppleva sig nöjda med denna. Dess kvalitet ska utvecklas genom brukardialog, årliga Qualisenkäter och kommunikationsstrategier. Utveckling Ett övergripande länkarbete inom hela utbildningskedjan pågår och syftar till att möta alla individers utvecklingsbehov i ett livslångt lärande. Förskolan utgör första steget i detta. Prioriterade utvecklingsområden är bland annat förtydliganden av förskolans läroplan, barns språkliga och matematiska utveckling och dessutom uppföljning och utvärdering. Förskolan kommer att fastställa kriterier för uppföljning och utvärdering av verksamheten. Medarbetaren För personal i förskola ska medarbetarnas uppdragsförtrogenhet förstärkas genom kompetensutveckling och verksamhetens kvalitetsutveckling ska säkerställas. Verksamheten strävar efter att öka andelen högskoleutbildad personal. Kompetensutvecklingsinsatser görs kring värdegrund, förslag till förtydliganden av läroplansmål samt deltagande i Förskolelyftet. Ekonomi Resurstilldelningen för förskoleverksamheten är tkr. Antagande om antalet barn inför 2010 baseras på 89 procent nyttjandegrad på kommunens befolkningsprognos. Nya lokaler krävs i Löddeköpinge och sannolikt i Hofterup. Dessutom kommer om- och tillbyggnader vid tre av kommunens förskolor att vara klara under januari. Flexibla organisationer som har beredskap inför förändringar och som samtidigt tar hänsyn till barnens behov av kontinuitet måste utvecklas. Kommunens utökade skyldighet avseende allmän förskola beräknas medföra ökade kostnader med 700 tkr hösten Intern kontrollplan är framtagen och avser granskning av kompetensutveckling samt åsiktshantering. 34

35 Kommunövergripande indikatorer antagna av fullmäktige Indikatorer Nivå 2008 Antalet enheter inom förskola med en uttalad profilering ökar. Antalet enheter inom förskola med kvalitetscertifiering ökar. Minst 95 procent av föräldrarna uppger sig nöjda med förskolans verksamhet enligt Qualis brukarenkät. 1 enhet 0 enhet Indikatorer antagna av kulturnämnden Indikatorer Nivå 2008 Föräldrarna inom förskolan känner till förskolans gemensamma mål. Minst 95 procent av föräldrarna upplever att information kring förskola är lättillgänglig. Resultaträkning, tkr Bokslut 2008 Prognos 2010 Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat Verksamheten i siffror Bokslut 2008 Prognos 2010 Resultatavvikelse i procent. 1 0,3 0 Antal barn inskrivna i förskola Nettokostnad per barn i förskola verksamhetsberättelser 35

36 Grundskoleverksamhet ansvarig nämnd: kulturnämnden Verksamhetsområden Förskoleklass Grundskola Fritidshem Fritidskluubb Grundsärskola verksamhetsberättelser Framtiden Under året kommer arbetet att intensifieras för att möta en ny skollag och den nya läroplan som införs Ett nytt regelverk kring barnomsorgspeng har införts vilket får effekter på skolbarnsomsorg som inte drivs i form av fritidshem eller öppen fritidsverksamhet. Det totala antalet barn i årskurs F 6 ökar medan antalet elever i årskurs 7 9 minskar. Befolkningsprognosen visar på såväl ett utökat behov av skollokaler inom vissa planeringsområden och på avveckling inom andra. Fler fristående skolor etableras i kommunen. Kävlingebon Kävlingeborna ska ha tillgång till en trygg grundskoleutbildning som ger en beredskap inför fortsatta studier. Verksamheten ska utvecklas genom kvalitetsarbete, kommunikationsstrategier samt brukardialog. Utveckling För att nå en högre måluppfyllelse är det viktigt att utveckla processerna för kunskapandet. Ett övergripande länkarbete där grundtanken genomsyras av ett inkluderande synsätt och en övertygelse om att vi kan möta varje barns behov kommer att få positiva effekter i det livslånga lärandet. Kompetensutvecklingsinsatser kommer framför allt att riktas mot fortsatt värdegrundsarbete samt konsekvenserna av ny läroplan. Medarbetaren All personal ska ha för sin verksamhet relevant utbildning. Aktuella kompetensutvecklingsinsatser är kring normer och värden, kvalitetsarbete och entreprenörskap i skolan. För personal i grundskola ska medarbetarnas uppdragsförtrogenhet förstärkas genom kompetensutveckling och verksamhetens kvalitetsutveckling ska säkerställas. En ytterligare väntad etablering av fristående skolor medför behovspåkallad anpassning av antalet pedagoger inom den kommunala grundskolan. Ekonomi Resurstilldelningen för grundskoleverksamheten är tkr. Många av enheterna arbetar med de underskott som fördes över från verksamhetsåret Den kommunala grundskolan står samtidigt inför utmaningen att anpassa sig till etablering av fristående skolor. Flexibla organisationer som har beredskap inför förändringar och som samtidigt tar hänsyn till elevens behov av kontinuitet måste utvecklas. Intern kontrollplan är framtagen och avser granskning av kompetensutveckling samt åsiktshantering. 36

37 Kommunövergripande indikatorer antagna av fullmäktige Indikatorer Nivå 2008 Antalet enheter inom grundskola med en uttalad profilering ökar. Antalet enheter inom grundskola med kvalitetscertifiering ökar. Minst 95 procent av eleverna uppnår godkända resultat på de nationella proven i skolår 3, 5 och 9. Skollagens övergripande mål är att alla elever upplever sig trygga i skolan och att inte någon känner sig mobbad eller kränkt. Delmål: minst 98 procent av eleverna uppger sig trygga och högst 2 procent upplever sig mobbade eller kränkta enligt mobbingenkäten senast år Alla elever har, vid utgången av skolår tre, funktionell läsfärdighet och läsförståelse. Andelen grundskoleelever som är behöriga till gymnasieskolan är minst 95 procent. 1 enhet 1 enhet Åk 3: mått först Åk 5: Ma 88 %, Sv 89 %,En 90 % Åk 9: Ma 83 %, Sv 94 %,En 96 % Uppger trygghet och trivsel Åk 1 3: 98 % Åk 4 6: 95 % Åk 7 9: 97 % Upplevt mobbning Åk 1 3: 9 % Åk 4 6: 6 % Åk 7 9: 9 % 90,7 % Indikatorer antagna av kulturnämnden Indikatorer Nivå 2008 Eleverna känner att de har inflytande över sitt eget lärande. Minst 95 procent av föräldrarna upplever att information kring skola är lättillgänglig. Minst 95 procent av eleverna uppger att de är nöjda med skolan. Andel elever som känner till utbildningens mål ska öka. Andel elever med godkänt i alla ämnen ska öka. 76 % Resultaträkning, tkr Bokslut 2008 Prognos 2010 Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat Verksamheten i siffror Bokslut 2008 Prognos 2010 Resultatavvikelse i procent. 0,1-3,6 0 Antal elever i kommunal grundskola Nettokostnad per elev i kommunal grundskola - grundskola f klass grundskola årskurs grundskola årskurs verksamhetsberättelser 37

38 Handikappomsorg ansvarig nämnd: socialnämnden Verksamhetsområden Gruppboende Boendestöd Eyragården Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice Korttidsvistelse Korttidstillsyn Familjehem Bostad Daglig verksamhet Personlig assistans verksamhetsberättelser Framtiden Ett nytt lagförslag föreslår en förändring som bland annat innebär ett förstatligande av personlig assistans samt förändringar i vissa andra LSS-insatser. Inom handikappomsorgen kommer ett nytt fördelningsverktyg av resurser innebära fokus på kvalitet och effektivitet. Korttidsvården är en prioriterad verksamhet att utveckla. Inom hela verksamheten måste kompetensfrågorna vara prioriterade då kraven ökar på personalens kunnande. Kävlingebon Kvalitetsgarantier, en beskrivning av vad Kävlingebon ska kunna förvänta sig av insatsen, ska tas fram för minst tre verksamheter. Nybyggnation ska beakta individuella behov och närhet till aktiviteter och mötesplatser beaktas för att ge en attraktiv boende- och livsmiljö samt tillgänglighet. Socialnämndens information på hemsidan ska vara uppdaterad för att marknadsföra och informera om verksamheterna. Utveckling Insatserna ska utvecklas så att man motsvarar brukarnas behov och därigenom kan fortsätta att verkställa alla beslut inom handikappomsorgen. Samarbetet med andra myndigheter och intresseorganisationer ska utvecklas Medarbetaren All tillsvidareanställd personal ska uppdateras i LSS-/SoL- och sekretesslagstiftningen. Utbildningssatsning ska också ske kring neuropsykiatriska funktionshinder samt i bemötandet mot brukare och anhöriga. Ekonomi Handikappomsorgens budgetram omfattar tkr. Resursfördelningssystem inom möjliga delar av handikappomsorgen ska fortsatt införas och utvecklas för att tydliggöra sambandet mellan behov och resurser. Personalens medvetande avseende ekonomiska frågor ska öka. 38

39 Övergripande indikatorer antagna av fullmäktige Antal ej verkställda beslut inom handikappomsorgen som ger sanktionsavgift är noll. Indikatorer antagna av socialnämnden Tre kvalitetsgarantier tas fram Nybyggnation ska beakta smart byggande, varierat boende och trapphusmodeller. Socialtjänstens information på hemsidan ska ha högt betyg i förekommande mätningar. Redovisa resultat av utvecklingsarbete inom handikappomsorgen gällande verkställighet. Resursfördelning ska införas inom möjliga delar av handikappomsorgen Resultaträkning, tkr Bokslut 2008 Prognos 2010 Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat Verksamheten i siffror Bokslut 2008 Prognos 2010 Gruppboende platser, egna och köpta platser Antal personer med daglig verksamhet verksamhetsberättelser 39

40 Hemvård ansvarig nämnd: socialnämnden Verksamhetsområden Anhörigstöd Boende Dagcentraler Dagverksamhet Hjälp i hemmet Hälso- och sjukvård verksamhetsberättelser Framtiden Hemvården kommer att ta nästa steg i att öka kävlingebons möjligheter att kunna påverka utförandet av sina insatser. Under året förväntas ett nytt boende i Löddeköpinge påbörjas. Inom hela verksamheten måste kompetensfrågorna vara prioriterade då kraven ökar på personalens kunnande. Kävlingebon Nybyggnation ska beakta individuella behov och närhet till aktiviteter och mötesplatser för att ge en attraktiv boendeoch livsmiljö samt tillgänglighet. Valfrihet kommer att införas under året inom servicetjänster för att öka brukarnas inflytande och påverkansmöjligheter. Socialnämndens information på hemsidan ska vara uppdaterad för att marknadsföra och informera om verksamheterna. Utveckling En ny metod för att mäta antalet utförda timmar ska tas fram inom hemvården för att öka produktivitet och effektivitet. Dagens teknik- och larmfunktioner bevakas och planering för framtida larm- och nyckelhantering ska göras. Medarbetaren Hemvården ska under året arbeta strategiskt för att öka omvårdnadspersonalens kompetens då Socialstyrelsens rapport Äldreguiden indikerar att omvårdnadspersonalens utbildningsnivå bör höjas. Ekonomi Hemvårdens budgetram är tkr. Till förfogande finns även intäkter i form av speciellt riktade stimulansmedel från socialstyrelsen samt vårdtagaravgifter. Resursfördelningssystem inom möjliga delar av hemvården ska fortsatt införas och utvecklas för att tydliggöra sambandet mellan behov och resurser. Som internt kontrolluppdrag kommer hemvården att granska verkställigheten av SoL-beslut det vill säga kontrollera uppdaterat beslut mot utförd insats och brukarens avgift. Personalens medvetande avseende ekonomiska frågor ska öka. 40

41 Övergripande indikatorer antagna av fullmäktige Indikatorer nivå 2008 Kvoten arbetade timmar i förhållande till biståndstimmar inom hemvården ligger mellan 1,3 och 1,4. Medelvärdet för betygen i Äldreguidens (Socialstyrelsen) kommunenkät ligger bland de 5 främsta i Skåne. NöjdKundIndex för Socialstyrelsens nationella brukarundersökning avseende både äldreboende och hemtjänst över medelvärdet för Skåne. Mått först Plats 3 Äldreboende: Kävlinge 72 Skåne 72 Hemtjänst: Kävlinge 72 Skåne 74 Indikatorer antagna av socialnämnden Nybyggnation ska beakta varierat och smart byggande. Införa valfrihet inom servicetjänster enligt Lagen om valfrihet (LOV). Socialtjänstens information på hemsidan ska ha högt betyg i förekommande mätningar. Redovisning av metod för mätning av utförda timmar inom hemvården. Äldreguidens betyg för kompetensnivå inom hemvården ska höjas. Resursfördelning ska införas inom möjliga delar av hemvården. Redovisa granskning av verkställighet SoL-beslut inom hemvården. Resultaträkning, tkr Bokslut 2008 Prognos 2010 Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat Verksamheten i siffror Bokslut 2008 Prognos 2010 Antal personer beviljade hemtjänst Antal personer med endast hemsjukvård Antal personer boende i servicelägenhet Antal inrättade platser i grupp-/äldreboende Antal betalda vårddagar på sjukhus för utskrivningsklara personer verksamhetsberättelser 41

42 Individ- och familjeomsorg ansvarig nämnd: socialnämnden Verksamhetsområden Familjerättsliga frågor Fältverksamhet Ekonomiskt bistånd Social rådgivning Utrednings- och behandlingsarbete enligt SOL, LVU och LVM verksamhetsberättelser Framtiden Inom Individ- och familjeomsorgen kommer ett utvecklingsarbete att drivas med syfte att skapa bredd i utbudet av olika insatser och med fokus på metoder som är vetenskapligt utvärderade. Ungdomsfrågor och försörjningsstöd är prioriterade frågor. Kävlingebon Individ- och familjeomsorgen ska vara lätttillgänlig för Kävlingebon och genom goda möten skapa förståelse och delaktighet i planeringen. Det upplevda bemötandet följs upp av enkät. Socialnämndens information på hemsidan ska vara uppdaterad för att marknadsföra och informera om verksamheterna. Utveckling Utvecklingsarbetet inom IFO fortsätter för att finna nya arbetsmetoder. Metoderna ska begränsa antalet placeringar och ge barn, unga och vuxna rätt insatser som bidrar till goda uppväxt- och livsvillkor. Enkla och effektiva utvärderingsmetoder ska tas fram inom IFO för att mäta resultat av olika insatser. Fler lösningar ska tas fram, speciellt för sjuka utan annan ersättning och arbetslösa, för att hejda kostnadsökningen avseende ekonomiskt bistånd. Medarbetaren All personal ska ha relevant utbildning för sin verksamhet. Utvecklingsarbetet för att finna nya arbetsmetoder kommer att samspela med att personalen får nödvändig kompetensutveckling. Ekonomi Individ och familjeomsorgen har en budgetram på tkr. De senaste åren har kostnaderna för ekonomiskt bistånd samt ungdomsplaceringar ökat kraftigt. Fokus ligger på att minska kostnaderna genom rätt insats i rätt tid. Personalens medvetande avseende ekonomiska frågor ska öka. 42

43 Övergripande indikatorer antagna av fullmäktige Indikatorer nivå 2008 Genomsnittsvärdet för antalet institutionsplaceringar per månad är högst 15. Delmål: till år 2012 är institutionsplaceringarna högst 20. Nivån för ekonomiskt bistånd är samma nivå som 2007 eller lägre, det vill säga höst 214 kronor per invånare kr/inv (2007) 241 kr/inv (2008) Indikatorer antagna av socialnämnden Minst 85 procent av klienterna är nöjda med bemötandet. Socialtjänstens information på hemsidan ska ha högt betyg i förekommande mätningar. Redovisa resultat av utvecklingsarbete inom IFO gällande nya arbetsmetoder. Ta fram metod för utvärdering av insatsers effekter inom IFO. Väntetiderna inom försörjningsstödet ska förkortas. Resultaträkning, tkr Bokslut 2008 Prognos 2010 Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat Verksamheten i siffror Bokslut 2008 Prognos 2010 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd Utbetalt ekonomiskt bistånd per månad och hushåll, i genomsnitt, tkr. 5,2 5,7 5,5 Institutionsplaceringar, antal årsplaceringar. 28,3 23,4 17 Genomsnittskostnad för institutionsplaceringar per plats och år, tkr Vård i familjehem, antal årsplatser Genomsnittskostnad för familjehem, tkr verksamhetsberättelser 43

44 Infrastruktur och teknisk service ansvarig nämnd: tekniska nämnden Verksamhetsområden Markförvaltning Väghållning, park och grönområde Räddningstjänst Drift och underhåll Kollektivtrafik Fastighet Vatten och avlopp Avfall Exploatering verksamhetsberättelser Framtiden Under kommande år kommer bytet av gatubelysning att fortsätta för att sänka energikostnaderna. Vidare kommer en översyn att göras på gatusopningen för att höja kvaliteten. Förhoppningen är att samtidigt sänka kostnaderna. Arbete pågår med framtagande av en detaljerad skötselplan för grönytor. När planen är framtagen kommer helt nya möjligheter ges till planering, uppföljning och kalkylering. För att möta det ökade behovet av förskoleplatser kommer ombyggnader att ske på ett antal förskolor för att stå färdiga i januari Under 2010 kommer även projektering att utföras för byggnation av träningshall/sporthall invid Korsbackaskolan Under 2010 kommer VA-verket fortsätta sitt långsiktiga arbete med att effektivisera och optimera drift och underhåll vid avloppsreningsverket (ARV), både ur ekonomisk samt miljö- och driftsäkerhetsmässig synvinkel. Fortsatt ombyggnad och renovering av befintliga anläggningar för att erhålla en förbättrad arbetsmiljö och en effektivare drift. VA-verket avser att fortsätta underhållsarbetet och förnyelsen av befintligt ledningsnät med tillhörande anläggningar (cirka 95 mil ledningar). Dessa insatser avser att säkerställa dricksvattenleveranser av god kvalitet samt att minska och förhindra eventuella avloppsstopp och minimera risken för källaröversvämningar vid extrema regn. Matavfallsinsamlingen ska utökas till att omfatta alla kommunens kök. Kommunen tar delvis hand om trädgårdskomposten idag, övrigt går till SYSAV:s anläggning på Spillepengen. I framtiden är det önskvärt om kommunen har en egen kompostanläggning där allt trädgårdsavfall som samlas in i kommunen kan behandlas och förädlas till högkvalitativ jord. Kommunen medverkar för att genomföra exploateringar för fastigheter såväl i kommunal ägo som med extern ägare. Bland exploateringsprojekten i kommunal regi, totalt 6 stycken, märks till exempel Östra Gryet, Kävlinge. För externt ägda fastigheter, 18 stycken, kan nämnas kvarteret Exporten (tidigare Scan-området), Kävlinge. Efter exploateringens genomförande gäller för fastigheter med extern ägare att kommunen tar över gator, vatten och avlopp samt allmän platsmark. 44

45 Ekonomi Infrastruktur och teknisk service har, från års intäkt från kommunfullmäktige (kf-intäkt) räknat, ökat med tkr. I budget förväntades exploateringsverksamheten ge ett överskott på tkr. Då inga exploateringsprojekt beräknas avslutas under år 2010 har kf-intäkten höjts med tkr. Detta tillsammans med en tillfällig minskning på tkr av anslaget för asfaltering samt helårseffekt av års löneökningar ger för år 2010 en kfintäkt på tkr. De interna räntekostnaderna sjunker till följd av att investeringsbudgeten är lägre än tidigare år samt för att den interna räntesatsen har sänks med 0,5 procentenheter till 4,0 procent. Fastighetsavdelningen ökar sin omsättning till följd av hyreshöjning med 1 procent på ägda lokaler. Trots effekterna av Swedish Meats nedläggning, som innebär lägre intäkter än tidigare år, beräknas en oförändrad taxa för brukningsavgifter avseende vatten och avlopp. För avfallshanteringen beräknas en oförändrad taxa till följd av att SYSAV inte har aviserat några höjningar av sina avgifter för omhändertagande av avfall. Investeringarna under 2010 beräknas till tkr varav tkr avser den skattefinansierade verksamheten, tkr avser fastighet och tkr avser VA-verksamhet. De största investeringsanslagen avser VA-ledningar, köp av fastigheten Furunäs 1:42, byggnation av sporthall samt tillbyggnad av Stinsgårdens förskola. Kommunövergripande mål antagna av fullmäktige Indikatorer Nivå 2008 Energiförbrukningen i de kommunala fastigheterna minskar med 3 procent från 2008 års nivå. Indikatorer antagna av tekniska nämnden 183 kwh/m² Indikatorer Nivå 2008 Nöjd Medborgarindex ska för renhållning (renhållning av parker samt gator och vägar, sophämtning, åtgärd mot klotter) inte understiga 2008 års värde. Alla kvicksilverarmaturer ska vara utbytta år Den genomsnittliga omasfalteringstiden ska vara under 30 år. Nöjd Medborgarindex ska för gator och vägar inte understiga 2008 års nivå. Nöjd Medborgarindex ska för gång- och cykelvägar inte understiga 2008 års värde. Verka för ökad brandsäkerhet genom att installera värmedtektorkablar på minst tre fastighetsobjekt per år. Minskad kemikalieförbrukning (järnklorid) vid reningsverket. Nöjd Medborgarindex avseende vatten och avlopp ska inte understiga 2008 års värde. Energiförbrukning kilowattimmar per renad kubikmeter avlopp ska minska. Antalet läckor på huvudledningar för dricksvatten stycken per kilometer ledning ska inte överstiga medelvärdet för Sveriges kommuner (0,0568). Antalet stopp på huvudledningarna för avlopp stycken per kilometer ledning ska inte överstiga medelvärdet för Sveriges kommuner (0,0724). Resultaträkning, tkr Bokslut 2008 Prognos ,055 kr/m³ renat avloppsvatten > 77 0,759 kwh 0,0287 stycken/km ledning. 0,0590 stycken/km ledning Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat Verksamheten i siffror Processkemikalier vid avloppsreningsverket, ton. Energiförbrukning i de kommunala fastigheterna, kilowattimmar per kvadratmeter. Bokslut 2008 Prognos verksamhetsberättelser 45

46 Ledning och samhällsutveckling ansvarig nämnd: kommunstyrelsen Verksamhetsområden Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kommunledning Ekonomi/IT Personal Kansli Näringsliv/turism Planering/exploatering Säkerhet verksamhetsberättelser Framtiden Kävlinge kommun går in i 2010 med ett bra bokslut i ryggen och en budget i balans. Det finns dock många frågetecken. Hur stor kommer arbetslösheten att vara? Hur påverkas skatteintäkterna? Hur motverkar vi negativa trender? Och hur anpassar vi organisationen på bästa sätt till rådande omständigheter. Ekonomifrågorna prioriteras därför mycket högt av kommunstyrelsen. Även för cheferna kommer ekonomin att vara en fokusfråga. Det nya beslutstödssystem som tagits i bruk kommer att vara ett viktigt verktyg för dem i detta arbete. För 2010 ser vi en något lägre inflyttning än tidigare år, men kommunen kommer att fortsätta växa och efterfrågan på bostäder kommer att bestå. Detta ställer krav på fortsatt arbete med mark- och planfrågor för bostadsbebyggelse. En fortsatt bra dialog och utveckling av näringslivet i kommunen är också högt prioriterat. Kommunen har sedan länge haft en framskjuten placering i undersökningar om näringslivsvänlighet. De senaste åren har vi dock tappat i ranking. Inte för att vi blivit sämre utan för att andra kommit i kapp oss. Vi behöver därför höja oss ytterligare ett snäpp för att bibehålla vår plats i den yttersta toppen. Åtgärder för detta kommer att vara en fråga för kommunstyrelsen och dess förvaltning under året. Avslutningsvis är 2010 valår. Val till riksdag, region och kommun kommer att administreras inom förvaltningsorganisationen. Kävlingebon Det finns ett flertal förbättringsområden med Kävlingebon i fokus. Några av dem nämns här nedan. Kommuninvånarnas möjlighet till påverkan sker bland annat genom Åsikt Kävlinge som nås via kommunens hemsida. Där kan kommuninvånare framföra synpunkter till kommunens olika verksamheter. Ett sätt att vidareutveckla kommunens medborgarträffar är att kommunrepresentanter finns närvarande vid till exempel höst- och vårmarknader. Under har detta genomförts och det planeras att genomföra denna aktivitet även framöver. Möjligheterna att vidareutveckla kommunens växel till ett medborgarkontor undersöks och påbörjas möjligtvis under Förhoppningen är att kommunens tillgänglighet på detta sätt ska öka. Under 2010 påbörjas arbetet med att erbjuda våra medborgare elektroniska fakturor. Utveckling För att stödja kommunens näringsliv och verka för ett gott företagsklimat pågår flera olika aktiviteter. Kommunen genomför frukostträffar, kommunalrådsluncher och ger ut näringslivsnytt. Det är viktigt att skapa mötesplatser med kommunens företagare och förutom ovanstående områden sker det även genom bland annat företagsgolf samt genom att vara närvarande vid större tävlingar som genomförs i kommunen. Under 2010 kommer det påbörjas ett arbete att tillsammans med kommunens företagare ta fram en ny näringslivsstrategi. I slutet av genomfördes kommunkompassen, en utvärdering av kommunens styrsystem. Resultatet av denna utvärdering kommer att ligga till grund för ett fortsatt utvecklingsarbete. För att uppnå målet avseende befolkningstillväxt arbetas det aktivt och kontinuerligt med mark och exploateringsfrågor. Under 2010 kommer ex- 46

47 ploateringsförberedande arbeten att bedrivas inom bland annat Kävlinge Östra centrum, Furulund (Häradsvägen), Löddeköpinge öster (Fridsboområdet) och Tolvåkersgården i Löddeköpinge. Under 2010 kommer kommunens nya risk-, incident- och skaderapporteringssystem att driftsättas. Genom systemet kommer en bättre helhetsbild av incidenter och skador att kunna fås. Kommunövergripande mål antagna av fullmäktige Indikatorer Nivå 2008 Betyget för påverkan uppgår till Betyget för bemötande/tillgänglighet uppgår till En genomsnittlig befolkningstillväxt på 1,5 procent per år mellan åren Tillbaka till 10-i-topp på Svenskt Näringslivsranking. 1,7 % 28 plats Medarbetaren Vartannat år, med start 2010, genomförs en medarbetarenkät för att mäta medarbetarnas upplevelse av bland annat arbetet, arbetsmiljön och ledarskapet. För att minska sjukfrånvaron ska arbetet med att sätta in tidiga rehabiliteringsåtgärder fortsätta. Kävlinge kommun bedriver även förebyggande hälsovård inom vissa områden, bland annat rökavvänjningskurser Återkommande ledarskapsutvecklingar ska genomföras för att stödja och utbilda kommunens chefer. Riktlinjer/policys för tydlig lönepolitik ska skapas. Medarbetarenkäten visar ett gott resultat (index) avseende arbetsmiljöförhållanden. Nyckeltal för total sjukfrånvaro uppgår till 5,5 procent. Medarbetarenkäten visar ett gott resultat (index) på att vi har ett aktivt ledarskap. Medarbetarenkäten visar på ett gott resultat (index) på att vi har en tydlig lönepolitik. Verksamhetens nettokostnader överstiger inte budgeterad nivå. Årliga intern kontrollplaner tas fram. Eventuella föreslagna åtgärder genomförs och följs upp. Planerad tid för införande av årlig medarbetarenkät oktober/november. 6 % Planerad tid för införande av årlig medarbetarenkät oktober/november. Planerad tid för införande av årlig medarbetarenkät oktober/november. Ok Ok Ekonomi Ledning och samhällsutveckling har inför 2010 intäkter från kommunfullmäktige på tkr. En utökning har skett inför 2010 med 300 tkr avseende utredningskostnader för att biträda socialtjänsten med att ta fram en handlingsplan för utvecklingsarbetet inom IFO. Under 2010 planeras investeringar för totalt tkr tkr av dessa går till IT-investeringar och IT-infrastruktur. Inköp av ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem planeras också under För att följa kommunens ekonomiska mål är nedanstående områden prioriterade Senast sex månader efter att en eventuell brist har upptäckts vid intern kontroll ska det finnas förslag på åtgärder. Beslutsstödssystemet utvecklas och ska även omfatta verksamhetsinformation. På detta sätt ges kommunens chefer tillgång till samlad information som underlättar verksamhetens styrning. Hög prognossäkerhet gör det möjligt att vid oförutsedda händelser, tidigt sätta in åtgärder och vid behov omfördela resurser inom nämnderna. indikatorer antagna av kommunstyrelsen Indikatorer Nivå webbenkäter på kommunens hemsida ska utföras under procent av de insända handlingarna till Åsikt Kävlinge ska få ett första svar inom 10 dagar. Kostnaderna för skadegörelse och inbrott i kommunens verksamheter ska minska. Trygghetsindex i SCB:s medborgarundersökning ska uppgå till 56 år Nytt system för 2010 Nytt system för Börjar mätas under företagsbesök med kommunledningen procent av kundfakturorna ska vara elektroniska % 90 procent av användarna av belutsstödssystemet ska uppleva att de får behövlig information. Differensen mellan nämndernas prognos i delårsbokslutet och utfallet i årsredovisningen ska inte vara högre än 0,5 procent av nettobudgeten. Resultaträkning, tkr Resultaträkning Bokslut 2008 Prognos 52 Har inte mätts ks 2,6 % kn 0 % sn 0,6 % tn 0,1 % mn 6,9 % 2010 Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat verksamhetsberättelser 47

48 Miljö och Hälsa ansvarig nämnd: miljönämnden Verksamhetsområden Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning Miljö- och hälsoskydd, hållbar utveckling verksamhetsberättelser Framtiden Natur- och grönstrukturprogram kommer att tas fram under året. Ny teknik med digital koppling mellan fältblanketter och ärendehanteringssystem ska användas för att effektivisera tillsyn och kontroll. Vattenråd kommer att bildas i Saxåns och Kävlingeåns avrinningsområden. Fortsatt arbete med klimatstrategi i samarbete med kommunens övriga nämnder. Ekonomi Intäkten från kommunfullmäktige (kfintäkt) har sänkts med 300 tkr då anslaget för naturvårdsinventeringar endast avsåg år. Intäkterna i form av tillsynsavgifter vid inspektion beräknas oförändrade i förhållande till föregående år. Kommunövergripande mål antagna av fullmäktige Indikatorer Nivå 2008 Andelen allvarliga anmärkningar efter livsmedelstillsyn minskar. 23 % Indikatorer antagna av tekniska nämnden Andelen överklagade beslut som ändras av överprövande instans ska inte öka. Resultaträkning, tkr Bokslut 2008 Prognos 2010 Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat

49 Samhällsbyggnad ansvarig nämnd: miljönämnden Verksamhetsområden Bygglov Planfunktion Mätverksamhet Framtiden Varaktigheten på nedgången inom byggsektorn utgör ett stort frågetecken varför osäkerhet om bygglovsintäkter samt intäkterna för mätenheten föreligger. Arbetet med Kävlinge Östra Centrum fortsätter. Detaljplaneläggning för att säkerställa naturområden i Hofterup-Ålstorp. Förvaltningen har inlett ett projekt i syfte att fördjupa samarbetet med Staffanstorps kommun inom GIS-verksamheten. Ekonomi Verksamheten har kompenserats för års löneökningar. Bygglovsintäkterna förväntas vara oförändrade i förhållande till budget. Indikatorer antagna av tekniska nämnden Indikatorer Nivå 2008 Verka för en planberedskap som, inom ramen för god bebyggd miljö och marknadens bostadsefterfrågan, innehåller en bostadsförsörjning utifrån fullmäktigemålet om att öka befolkningen med 1,5 procent per år. Andelen överlagade beslut som ändras av överprövande instans ska inte öka. Minst 95 procent av bygglovsärendena ska vara färdiga för beslut inom sex veckor efter det att kompletta handlingar föreligger. Resultaträkning, tkr Bokslut 2008 Prognos 15 villor 20 lägenheter i flerfamiljshus Mätning påbörjas 2010 Mätning påbörjas Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat verksamhetsberättelser 49

50 Utbildning och arbete för ungdomar och vuxna ansvarig nämnd: kulturnämnden Verksamhetsområden Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Arbetsmarknadsprogram verksamhetsberättelser Framtiden I propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (proposition 08/09:199) och utbildningsdepartementets promemoria om hur det nuvarande Individuella programmet ska utvecklas tydliggörs de stora förändringar gymnasieskolan står inför. Kraven för behörighet till nationella program ökar väsentligt. Detta medför satsningar på studievägledning samt genomtänkta förslag på hur kommunen ska genomföra de program som ska ersätta Individuella programmet. Vuxenutbildningen fortsätter att kräva flexibilitet i tid och rum för de studerande. Vidare satsningar på yrkesutbildning är att vänta. Utökning av kommunens eget omvårdnadsprogram sker förhoppningsvis i samband med att vi blir del av konceptet Vård- och omsorgscollege. Antalet studerande på Svenska för invandrare (Sfi) ökar. Sfi bedrivs från och med 2010 kontinuerligt. De studerande erbjuds totalt sett mer undervisningstid. Kävlinge kommun har förlängt avtalet om flyktingmottagning med Migrationsverket. En projektgrupp har tillsatts för att utreda möjligheterna att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Kävlingebon Ungdomar och vuxna ska erbjudas den utbildning som behövs för individens och samhällets utveckling. Arbetsmarknadsprogrammen ska vara anpassade till arbetsmarknaden och de arbetssökandes behov av kortast möjliga väg till egen försörjning. En öppen verkstad med möjlighet till studier, vägledning och utarbetande av CV kommer att erbjudas. Utveckling Vuxenutbildningen ska utveckla tillgänglighet och flexibilitet. Program för dem, som står långt från arbetsmarknaden tas fram. Lärandeformer för vuxna i behov av särskilt stöd utvecklas. Metodutveckling bedrivs bland annat i EU-projekten Ambassadörsutveckling i Skåne/Blekinge och Jobbinvestering. Enkätundersökningar genomförs årligen och analysen leder till nya mål och strategier. Medarbetaren Personalen ska ha bredd i sin kompetens som krävs för olika delar av verksamheten och dessutom förändringskompetens. Ekonomi Resurstilldelning för utbildning och arbete för ungdomar och vuxna är tkr. Uppdrag utförs inom FINSAM, jobb- och utvecklingsgarantin och Lyft, beroende på arbetsmarknadsläget. Arbetsplatsambassadörer utbildas för introduktion av praktikanter på olika arbetsplatser. Yrkesvux är en utökad satsning på yrkesutbildning för vuxna. Intern kontrollplan är framtagen och avser granskning av kompetensutveckling samt åsiktshantering. 50

51 Kommunövergripande indikatorer antagna av fullmäktige Andel elever i procent (exklusive elever på IV-programmet) som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år ökar. Indikatorer antagna av kulturnämnden Indikatorer Nivå 2008 Andel deltagare i arbetsmarknadsprogrammen, som känner sig väl bemötta, ska öka. 92 % Andel elever i vuxenutbildningen, som slutfört kurs med betyg, ska öka. 81 % för gy-vux, 71 % för grundvux Andel studieavbrott i vuxenutbildningen ska minska. 9 % Resultaträkning, tkr Bokslut 2008 Prognos 2010 Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat Verksamheten i siffror Bokslut 2008 Prognos 2010 Resultatavvikelse i procent. -6,3-1,4 0 Antal elever i gymnasieskolan Antal helårsstuderande i vuxenutbildning Antal deltagare i arbetsmarknadsprogram via IFO Andel deltagare i arbetsmarknadsprogram i arbete, praktik eller studier efter avslutat program i procent verksamhetsberättelser 51

52 52 Räkenskapsmaterial

53 Resultatbudget tkr Bokslut 2008 Prognos 1) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter allmän kommunalskatt 2) utjämning och bidrag 2) LSS utjämning fastighetsavgift Finansiella intäkter pensionsfond övriga finansiella intäkter Finansiella kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat ) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 2) Allmän kommunskatt, utjämning och bidrag enligt SKL 09:25 samt egen prognos för befolkning 1 november året innan. = invånare, 2010 = invånare, 2011 = invånare 2012 = invånare. Räkenskapsmaterial 53

54 balansbudget tkr Bokslut 2008 Prognos Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital eget kapital årets resultat Avsättningar avsättningar för pensioner Skulder kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Räkenskapsmaterial 54

55 kassaflödesbudget tkr Bokslut 2008 Prognos LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster MEDEL FRÅN VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITALET Förändring kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHET Förändring av finansiella anläggningstillgångar Minskning av långfristiga fordringar 0 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHET ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Räkenskapsmaterial 55

56 driftbudget tkr Nämnd Prognos 1) Kommunstyrelsen Valnämnd Revisionen Överförmyndarnämnden Tekniska nämnden, skattefinansierat varav exploateringsavslut Tekniska nämnden VA Miljönämnden Kulturnämnden Socialnämnd Övrig verksamhet Kompensation löner och prisökning ½ årseffekt befolkning Gymnasium Ungdomsplaceringar Idrottsplats Hyra samlingslokal Hyra idrottshall Assistenttimmar till barn med behov av särskilt stöd, skola och förskola Utökning dagverksamhet inom demensområdet Kommunstyrelsen till förfogande -600 Nytt boende, hemvård Nytt boende, handikappomsorg Effektivisering och rationalisering Förändring arbetsgivaravgifter Övriga kostnader Avgår kapitalkostnader Verksamhetens nettokostnad Finansverksamhet Pensionskostnader Avskrivningar Skatteintäkter 2) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Räkenskapsmaterial 1) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 2) Allmän kommunalskatt, utjämning och bidrag enligt SKL 09:25 samt egen prognos för befolkning 1 november året innan. 56

57 investeringsbudget tkr Bokslut Kommunstyrelsen IT-investering IT-infrastruktur PA-system Ärende och dokumenthantering Tjänstebil KS -256 KS ospecificerat Teknisk nämnd Fordon och maskiner Renhållningsbil Aggregat renhållningsbil Trafikreglering Anslutning Häradsvägen -32 Väg Löddeköpinge-Hög Lödde kors Ombyggnad Kvarngatan Ombyggnad busshållplatser Parkutrustning Nya Torget, Kävlinge Upprustning Kyrkparken Tillgänglighet GC-vägar Handikappanpassning Utrymningslarm förskolor Säkerhetsåtgärder Upprustning belysning skolsalar -411 Upprustning belysning förskolor -540 Uppgradering rening Viken- och Tolvåkersbadet Etablering/avveckling moduler Förlängning brygga Saltsjöbadet Ny förskola Furulund Om- och tillbyggnad Skönadalsförskola Om- och tillbyggnad Bullerbynsförskola Om- och tillbyggnad Tolvåkersförskola Projektering nya förskoleavdelningar Hofterup 124 Ombyggnad kostenheten -406 Ombyggnad kostenheten Korsbacka Ombyggnad Kävlinge bibliotek -392 Modul Rinnebäckskolan -78 Modul från Dösjebro till Löddeköpinge -210 Räkenskapsmaterial 57

58 investeringsbudget Räkenskapsmaterial tkr Bokslut Tillbyggnad Stinsgården Fastighetsköp Löddeköpinge 5:2-300 Fastighetsköp 12: Fastighetsköp Furunäs 1: Ombyggnad Dösjebroskolan Idrottsplatser Brandtillsyn Eyragården -511 Kommunhus ombyggnad Inventarier kommunhuset Parkeringsplats Lackalänga skola -180 Sporthall Ombyggnad Arvidsborgs förskola Ombyggnad slöjdsalar Lackalänga Om- och tillbyggnad Ljungenskolan Påfart väg VA-verksamhet VA-ledningar Fordon Process, ARV Ombyggnad, ARV Läcksökningsutrustning -650 VA-ledningar exploatering VA-ledningar exploatering, friskola Löddeköpinge VA-ledningar exploatering, friskola Barsebäck Pumpstationer ombyggnad Kulturnämnd IT-reinvesteringar Reinvesteringar och arbetsmiljö Fritid och kultur Föräldradatorer förskola -90 Reinvesteringar/investeringar förskola Reinvesteringar skolan Arbetsmiljöåtgärder skolan Föskolornas arbetsmiljö -167 Lokalförsörjning förskola Lokalförsörjning skola inventarier Idrottshall inventarier IT 5 års plan, IT-relaterat kompensatoriskt stöd Symaskiner Rinnebäcksskolan -71 Nyvångsskolan, möbler personalrum -98 Digitala klassrum

59 investeringsbudget tkr Bokslut Socialnämnd, skattefinansierat Ospecificerat Inventarier gruppboende -250 Kullagården restaurang -285 Inventarier dagverksamhet -101 Inventarier Tallgården -60 Vårdsängar Kontorsutrustning team -100 Inventarier Norrehed Möbler dagcentraler/boende -300 Utökad datortäthet hemvården -300 Tjänstebil SN -141 Handikappbuss -186 Boende Löddeköpinge Summa Räkenskapsmaterial 59

60 exploateringsbudget tkr Utgående balans Anmärkning Beräknat netto till avslut Projekt Utgifter Inkomster Netto Norra industriområdet P/ Marbäcksområdet II (Tumba) P/ -200 Lödde centrum P/ 500 Östra Gryet P/ Tolvåkersgården P/ Trehörningen P/ Summa P=Pågående A=Avslutas Räkenskapsmaterial 60

61 direktiv och uppdrag Kommunstyrelsen Ansvarig Klart Beslutsinstans och paragraf Personalavdelningen får i uppdrag att se över kostnader för sjukdom och rehabilitering bland personalen och återkomma till kommunstyrelsen med förslag på hur vi kan öka frisknärvaron och därmed minska kostnaderna. Leif Ehrstrand klart Ks 63/09 Utreda frågan om förutsättningar för ett nytt verksamhetsområde i Lackalänga/ Furulund (motion, kk Kf 126/07). Tommy Persson, översiktsplan Dec Kf Kommunstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att i koppla ihop nämndernas verksamhetsmål med kommunens övergripande vision. Bo Ekensteen klart Kf 49/09 Utredning för att belysa möjligheten att förlägga dels en riktig idrottsplats, dels en framtida F 6 skola, med möjlighet att omvandlas till 7 9 skola samt att genomföra trafikutredning för Vikenområdet (motion, kk , Kf 10/08). Tommy Persson, översiktsplan Dec, Ks beredning Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över reglerna för resursfördelningen på grund av befolkningsstruktur och lokalkostnader. Mikael Persson Hösten pågår Kf Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över möjligheterna att samutnyttja samlingslokaler för att tillgodose lokalbehoven i Löddeköpinge. Pål Sander, Anette Fäldt, Tommy Persson + utsedd arbetsgrupp Hösten pågår Kf Genomföra GIS-strategi enligt planerad handlingsplan, där samtliga nämndsdelar aktivt ska medverka. Tommy Persson Jan Kronberg klart Ks meddelande augusti Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över vilka eventuella kommunala investeringsbehov som kan uppstå i samband med exploateringen av Swedish Meats område i Kävlinge. Bo Ekensteen Hösten pågår Ks Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett allaktivitetshus i Kävlinge. Pål Sander Tommy Persson klart Ks meddelande i augusti Kommunstyrelsen får i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en ny miljö- och energiplan för beslut under. Tommy Persson Hösten Kf Utreda förslag till konkreta åtgärder att förhindra utslagning och att möjliggöra en snabbare återkomst till arbetsmarknaden. Pål Sander Inga Kallin Hösten Kn Göra en lönejämförelse mellan Kävlinges konkurrenskommuner som underlag för att kommunen ska kunna behålla och rekrytera goda medarbetare. Leif Ehrstrand Hösten pågår Ks Lokala BRÅ utreder möjligheterna att hitta konstruktiva lösningar på problemet med risker och störningar gällande moped/mc-åkande ungdomar. Mats Svedberg Marie Göransson Hösten pågår Ks Kommunstyrelsen får i uppdrag att utifrån plan 2011 och 2012 minska nettokostnaderna med 12,6 mkr Kommunkansliet får i uppdrag att inom sitt utredningsanslag biträda socialtjänsten med att ta fram en handlingsplan för utvecklingsarbetet inom IFO. Bo Ekensteen Hösten Ks Bo Ekensteen 2010 Ks Utreda alternativ för att driva Café Porten. Bo Ekensteen Ks Kommunstyrelsen får i uppdrag att undersöka möjligheten att etablera nya företag på kommunförrådets markytor (motion, kk 2007/205, Kf 63/08). Tommy Persson Hösten Ks Hänskjuta förslaget om aktivitetspark till den kommande utredningen om allaktivitetshus i Kävlinge. Att förslaget om handlingsplan för sysselsättning och platser att vara på inryms i arbetet med allaktivitetshus och den lokalöversyn som pågår (motion kk 2007/426, Kf 62/08). Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag på inköp av biogasdrivna bilar för kommunens framtida bilpark (motion, kk2008/189, Kf 53/09). Pål Sander Tommy Persson Tommy Persson Rolf Perleij klart Hösten Ks meddelande i augusti Ks Räkenskapsmaterial 61

62 direktiv och uppdrag Kommunstyrelsen Ansvarig Klart Beslutsinstans och paragraf Kommunkansliet får i uppdrag att utarbeta en rapport utifrån deltagandet i arbetet med boken om Mårtensgatans historia. Kommunstyrelsen och kulturnämnden får i uppdrag att med rapporten som utgångspunkt ta fram ett förslag till organisation och modell för arbetet med en ny serie böcker om Kävlinges historia. I samband med rapportens redovisning även föreslå ett samlingsnamn för den nya serien. Även undersöka förutsättningarna för presentation av annat historiskt material på hemsidan. (motion, kk 2008/49, Kf 60/08). Mats Svedberg Cecilia Hägglund Hösten Ks Kommunstyrelsen snarast agerar för att tankstationer för fordansgas etableras inom kommunen. Den kommunala fordonsparken successivt ersätts med miljöfordon (motion, kk 2008/332, Kf 54/09). Tommy Persson Rolf Perleij Hösten Ks Tekniska nämnden Ansvarig Klart Beslutsinstans och paragraf Tekniska förvaltningen får i uppdrag att strukturera parkskötseln i områden med olika prioritet beroende på nyttjandegrad och upplevelse. Områden med lägre prioritet kan då slås en eller två gånger per år med grövre utrustning och frigjorda resurser kan läggas på ytor där människor rör sig mer frekvent. Mikael Anderson Hösten pågår Tn Tekniska förvaltningen får i uppdrag att fortsätta inventera och planlägga renove ringen av kommunens lekplatser. Mikael Anderson Hösten pågår Tn Tekniska nämnden får i uppdrag att ta fram underlag för byggandet av GCväg från Löddeköpinge till Barsebäcks by (motion, kk 2006/109, Kf 35/06). Mikael Andersson klart Kf 49/09 Utreda principer om hur skötsel av nytillkomna grönytor ska finansieras. Mikael Anderson Hösten Tn Utreda och kartlägga underhållsbehovet på gång- och cykelvägarna. Mikael Anderson Hösten Tn Genomföra påfart vid väg Tommy Persson Mikael Andersson klart Kf 49/09 Utreda Mellanvångsvägen till Hög. Tommy Persson Mikael Andersson klart Tn Utreda finansiering av en ombyggnad av Lödde kors för ett snabbare genomförande. Tommy Persson Mikael Andersson Våren 2010 Tn Tekniska nämnden får i uppdrag att ta fram förslag på hur markytorna på kommunförrådet kan minska (motion, kk 2007/205, Kf 63/08). Göran Sandberg Tommy Persson Hösten Ks Tekniska nämnden får i uppdrag att bevaka frågan om gång- och cykelvägar i Hofterup i planeringsarbetet för den nya trafikplatsen söder om Hofterup. Tekniska nämnden får i uppdrag att snarast utreda förutsättningarna för en anslutning för gång- och cykeltrafik och övergångsställe vid jourbutiken i Hofterup (motion kk 2007/112, Kf 61/08). Göran Sandberg Mikael Anderson Hösten Tn Tekniska nämnden får i uppdrag att väga in ombyggnad av Smålandsgatan i sin verksamhetsplanering. Ombyggnad av Föreningsgatan ska beaktas i samband med utbyggnaden av Midrocområdet (motion, kk 2007/206, Kf 87/08). Tommy Persson klart Tn Räkenskapsmaterial Tekniska nämnden får i uppdrag att ta fram förslag på hur biogas kan användas i stället för naturgas (motion, kk 2008/189, Kf 53/09). Göran Sandberg Robert Ahlberg Hösten Ks 62

63 direktiv och uppdrag Socialnämnden Ansvarig Klart Beslutsinstans och paragraf Som komplement till de utredningar som pågår i Kävlinge kommun angående det kommunala ansvaret för psykiatrin även belysa barns och ungdomars psykiska ohälsa och behov av stöd. Christina Forsberg Margareta Hallerström Rapport Hösten pågår Sn Utreda förutsättningarna för ekologisk mat. Marina Rahm Hösten Sn Socialnämnden får i uppdrag att se över behoven av särskilt boende inom hemvården och rapportera resultaten till kommunstyrelsen. Anette Fäldt Hösten pågår Ks Kulturnämnden Ansvarig Klart Beslutsinstans och paragraf Presentera beräkningsgrunder avseende lokalbidraget senast april Göra lokalöversyn avseende utnyttjandegrad. Utreda en gemensam entré till Kulturscenen och den nya idrottshallen vid Korsbackaskolan. Pål Sander Sofie Holmkvist Pål Sander, Elisabeth Nordlund Pål Sander Tommy Persson Kn, pågår Kn 2010, pågår Kn Tn Räkenskapsmaterial 63

64 diagram Årets resultat mkr Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna mkr ,6 53,4 procent ,0 13,1 12,4 25, ,0 3,3 5,0 6, P B2010 B2011 B P B2010 B2011 B2012 Nettoinvesteringar mkr Likviditet mkr mkr ,5 32,8 69,2 59,9 53,7 52,5 74,9 41,9 57,0 74, P B2010 B2011 B2012 mkr ,6 111,3 105,6 107,4 150,2 134,9 107,2 99,4 80, P B2010 B2011 B Finansnetto mkr Soliditet i procent mkr 30 procent ,9 22, ,1 10,7 10,2 8,1 7,5 7,5 7, Räkenskapsmaterial , P B2010 B2011 B P B2010 B2011 B

65

66

67

68 Kävlinge kommun Kullagatan Kävlinge Tel kommunen@kavlinge.se

Kävlinge kommun. Budget 2011

Kävlinge kommun. Budget 2011 Kävlinge kommun 2011 PLAN 2012 2013 Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout: Joanna Bladh Foto: sidan 11 Karin Paul, sidan 16 Eva Hallkvist, sidan 33 Andreas Lund, sidan 45 Elin Dahlgren,

Läs mer

Budget 2014 PLAN 2015 2016

Budget 2014 PLAN 2015 2016 Budget 2014 PLAN 2015 2016 Innehållsförteckning Inledning Organisation 3 Så fördelades skattepengarna under 2012 6 Vision, mål och styrning 7 Vision, mål och styrning 8 Ekonomiska förutsättningar 2014

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -03-31 Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +40 034 tkr. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +19 429 tkr.

Läs mer

Kommunövergripande mål

Kommunövergripande mål Kommunövergripande mål 2015 2018 Vision, mål och styrning Vår vision - med segel mot framtiden En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Introduktion ny mandatperiod

Introduktion ny mandatperiod Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 000 tkr. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat på +47 900 tkr. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -10-31 Övergripande ekonomiska händelser Driftbudgetavräkning Det budgeterade resultatet för år uppgår till 27 134. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Budget 2015. Plan 2016 2017

Budget 2015. Plan 2016 2017 2015 Plan 2016 2017 Innehållsförteckning Organisation 3 Så fördelades skattepengarna 2013 6 Vision, mål och styrning 7 Kommunövergripande mål 9 Ekonomiska förutsättningar 17 Omvärldsanalys 21 Finansiell

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

Kävlinge kommun. Budget 2009

Kävlinge kommun. Budget 2009 Kävlinge kommun KELP 2010-2011 Förvaltningsberättelse Kävlinge kommuns organisation 3 Koncernen 3 Omvärldsanalys 5 Balanskrav God ekonomisk hushållning 8 Kommunövergripande strategiska mål 8 Ekonomiska

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN BUDGET 2012

KÄVLINGE KOMMUN BUDGET 2012 KÄVLINGE KOMMUN 2012 PLAN 2013 2014 Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout: Joanna Bladh Originalproduktion: BKM Reklam AB Foto: sid 24 Maria Möller, sid 36 Eva Hallkvist, sid 43 Bodil

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN BUDGET 2013

KÄVLINGE KOMMUN BUDGET 2013 KÄVLINGE KOMMUN 2013 PLAN 2014 2015 Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout: Joanna Bladh Foto: Joanna Bladh, Emmy Petersson, Johanna Davander och Maria Möller INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018 Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018 Prognos 2017 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är likt föregående år endast ett uppfyllt, ekonomimålet. Målen för utbildning, vård

Läs mer

Kävlinge kommun. Budget 2016. Plan 2017-2018

Kävlinge kommun. Budget 2016. Plan 2017-2018 Kävlinge kommun Plan - Innehållsförteckning Organisation 3 Så fördelades skattepengarna 2014 6 Vision, mål och styrning 7 Kommunövergripande mål 9 Ekonomiska förutsättningar 17 Omvärldsanalys 22 Finansiell

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Kävlinge kommun. budget 2013

Kävlinge kommun. budget 2013 Kävlinge kommun budget 2013 plan 2014 2015 Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout: Joanna Bladh Foto: Joanna Bladh, Emmy Petersson och Johanna Davander Innehållsförteckning Inledning Organisation

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Sjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige.

Sjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige. Miljöpartiets förslag till preliminär årsplan för år 2020 Prognos 2019 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är enligt indikatorerna endast två uppfyllda, ekonomimålet och målet för vård och omsorg.

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019 Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019 Prognos 2018 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är likt de senaste åren endast ett uppfyllt, ekonomimålet. Målen för utbildning,

Läs mer

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018 Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018 Prognos 2017 Läget i flera av kommunens verksamheter är under hård ekonomisk press. Kommunen tappar kompetens och kontinuitet då flera

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Strategisk plan

Strategisk plan Strategisk plan 2017-2019 Budget 2017 Dokumentnamn Strategisk plan 2017-2019 Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef Dokumenttyp Plan Version Ver 4 Fastställd/upprättad 2016-09-19/KS 2016/484 Senast

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

EKONOMISTYRNING. Antaget av kommunfullmäktige POLICY FÖR

EKONOMISTYRNING. Antaget av kommunfullmäktige POLICY FÖR POLICY FÖR EKONOMISTYRNING Antaget av kommunfullmäktige 2016-05-11 58 Detta dokument ersätter tidigare ekonomistyrprinciper antagna av kommunfullmäktige 2011-05-16. Dokumentansvarig: Ekonomichef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

Strategisk plan

Strategisk plan Strategisk plan 2018-2020 Budget 2018 Dokumentnamn Strategisk plan 2018-2020 Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef Dokumenttyp Plan Version Ver 1 Fastställd/upprättad 2017-09-18 Senast reviderad 2017-08-20

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Så används skattepengarna

Så används skattepengarna Så används skattepengarna kommunens ekonomi i korthet 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Medvind för Strömstads kommun Strömstad har en stark tillväxt, vilket är positivt ur många synvinklar. Men

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan Budget 2018 och plan 2019 2021 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2018 2021 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE KOMMUN Ale kommuns skatteprognos för åren

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén-Gyllensten Uppdrag Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens uppdrag är att fullgöra kommunens uppgifter

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Kävlinge kommun. årsredovisning 2010

Kävlinge kommun. årsredovisning 2010 Kävlinge kommun årsredovisning 2010 Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout: Joanna Bladh Foto: sidan 76 - Ole Nielsen, övriga - Joanna Bladh Tryck: Bildcenter Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun 2015 Årsredovisningen i korthet Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2015 Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Kävlinge kommun. Budget 2008

Kävlinge kommun. Budget 2008 Kävlinge kommun KELP 2009-2010 1 Förvaltningsberättelse Kävlinge kommuns organisation 3 Koncernen 3 Omvärldsanalys 5 Balanskrav God ekonomisk hushållning 8 Kommunövergripande strategiska mål 8 Ekonomiska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

Vad har dina skattepengar använts till?

Vad har dina skattepengar använts till? Vad har dina skattepengar använts till? Jan Bohman (s) kommunstyrelsens ordförande Åsa Granat kommundirektör Kommunens organisation Kommunfullmäktige Värdegrundsberedning Barn och bildningsnämnd Fritidsnämnd

Läs mer

Internbudget Barn- och utbildningsnämnden

Internbudget Barn- och utbildningsnämnden Internbudget 2019 Barn- och utbildningsnämnden 1 Barn- och utbildningsnämndens internbudget 2019 Nämndens uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att förverkliga nationella och kommunala mål

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut 1 Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun 2017 - beslut 2 Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 2019 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: 82,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar. Övriga

Läs mer

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ 100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ DAGENS HÅLLPUNKTER EKONOMI KVALITET UPPHANDLING STYRNING & LEDNING Traineeprogrammet 22 november 2017 EKONOMI SYFTE En ekonom är en man som förklarar det

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019-2021 2019 ARVIKA STADSHUS AB /Moderbolaget/ ARVIKA LOKAL OCH MARK AB FASTIGHETS AB NYA ARVIKA GJUTERI Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen -------------------------------------------------------------------

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2013- Malin Holm Paulcén, Anna Paakkonen Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Skurups kommun gjort en översiktlig

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

2019 Strategisk plan

2019 Strategisk plan 2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning Dina pengar Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har lett kommunen under 2015. Årets resultat landar på ett litet

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan 1(8) Budget 2018 och plan 2019-2021 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: 2017-06-19 Diarienummer: 2017/51 2(8) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009 Datum -1-12 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1. Månadsrapport Piteå kommun januari september 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-sep jan-aug Prognos jan-dec Budget jan-dec 28 Intäkter 273

Läs mer

Den goda kommunen med invånare En kortversion av Budget och verksamhetsplan för Vårgårda kommun

Den goda kommunen med invånare En kortversion av Budget och verksamhetsplan för Vårgårda kommun Den goda kommunen med 13 000 invånare 2027 En kortversion av Budget och verksamhetsplan 2018-2020 för Vårgårda kommun Kortversion av budget och verksamhetsplan 2018-2020 är sammanställd med syfte att på

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

1 (7) Marie Jacobsson Till Kommunstyrelsen FÖRSLAG TILL BUDGET 2002 SAMT FLERÅRSPLAN

1 (7) Marie Jacobsson Till Kommunstyrelsen FÖRSLAG TILL BUDGET 2002 SAMT FLERÅRSPLAN 1 (7) Marie Jacobsson 2001-10-29 Till FÖRSLAG TILL BUDGET 2002 SAMT FLERÅRSPLAN 2003-2004 Inledning Det lagstadgade balanskravet för kommuner som började gälla från år 2000 har varit det övergripande målet

Läs mer