Kävlinge kommun. Budget 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kävlinge kommun. Budget 2009"

Transkript

1 Kävlinge kommun KELP

2 Förvaltningsberättelse Kävlinge kommuns organisation 3 Koncernen 3 Omvärldsanalys 5 Balanskrav God ekonomisk hushållning 8 Kommunövergripande strategiska mål 8 Ekonomiska förutsättningar 10 Finansiell analys 14 Kommunstyrelsen 17 Tekniska nämnden 19 Miljönämnden 21 Kulturnämnden 22 Socialnämnden 25 Övergripande nämnder 28 Räkenskapsmaterial Utveckling i korthet 29 Resultatbudget 30 Balansbudget 30 Finansieringsbudget 31 Driftbudgetavräkning 32 Investeringsbudget 33 Exploateringsbudget 36 Direktiv och uppdrag 37 Diagram 39 Redovisningsprinciper 40 Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout och foto: Joanna Bladh Tryck: Kepa Media, Kävlinge Ekonomisk ordlista 41

3 Kävlinge kommuns organisation Kommunfullmäktige S M SD Fp C Kd Mp V REVISIONEN Kommunstyrelsen Nämnder Valnämnd Överförmyndarnämnd Teknisk nämnd KOMMUNALA BOLAG KKB Samverkan Landskrona-Kävlinge- Svalövs Gymnasieförbund Kommunassurans Syd Försäkrings AB Sydvatten AB SYSAV Räddningstjänsten Syd Miljönämnd Kulturnämnd Socialnämnd Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är Kävlinge kommuns högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt är av större vikt. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen för nämnder, övergripande taxor, översikts- och detaljplaner samt verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige består av 45 ledamöter och 28 ersättare. Mandatfördelningen är S 17, M 12, Sd 6, Fp 4, C 3, Kd 1, Mp 1 och V 1. Koncernen KKB Fastigheter AB Kävlinge kommun har ett dotterbolag, KKB Fastigheter AB, KKB. Kommunens ägarandel i KKB uppgår till 100 %. KKB är ett så kallat allmännyttigt bostadsbolag och hyr främst ut lägenheter men även verksamhetslokaler. 3

4 Kävlinge kommuns organisation Samägda - samverkande bolag och organisationer Kävlinge kommun samäger bolag och samverkar i kommunalförbund med andra kommuner. I följande organisationer har Kävlinge kommun mindre andelar: Kommunassurans Syd Försäkrings AB, Sydvatten, Räddningstjänsten Syd, Gymnasieförbundet och SYSAV. Kommunassurans Syd Försäkrings AB Kommunförbundet Skåne beviljades 2005 koncession för ett skadeförsäkringsbolag, Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget ska erbjuda sina ägare sak- och ansvarsförsäkringar. Ägarandelen uppgår till 2,38 %. Sydvatten Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar vatten och ägs av 14 delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,5 %. Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd är ett kommunalförbund mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Verksamhetsområdet skall vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till 8,9 %. Sysav Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i det konsortialavtal som gäller till och med Ägarandelen uppgår till 3,8 %. Gymnasieförbundet De tre kommunerna Landskrona, Kävlinge och Svalöv driver sedan 1992 ett gemensamt gymnasieförbund. Gymnasieförbundet erbjuder 14 gymnasieprogram och gymnasiesärskola fördelade på sju självständiga skolor i de tre kommunerna. Ägarandelen uppgår till 9 %. 4

5 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. Lågkonjunktur att vänta? Även 2007 utvecklades världsekonomin starkt och har nu under ett flertal år legat på 4 5 % BNP-tillväxt. Under sista kvartalet 2007 och första delen av föll tillväxten inom OECD-området och här befinner man sig nu i en konjunkturnedgång. Trots detta bedöms den globala tillväxten fortsatt ligga på en hög nivå då tillväxtekonomierna och inte minst Kina fortsätter utvecklas starkt. Krisen på den amerikanska bostadsmarknaden fortsätter och ger effekter på den amerikanska ekonomin genom att hushållen minskar sin konsumtion. Sysselsättningen i den privata sektorn minskar samtidigt som arbetslösheten ökar vilket ytterligare bidrar till att hushållen blir försiktigare. USA:s ekonomi befinner sig nu i en recession men om den blir mild eller övergår till en långvarig avmattning är osäkert. Kinas ekonomi fortsätter ånga på och under 2007 bidrog kraftiga ökningar av investeringar och export till den starka tillväxten. Kinas privata konsumtion har också ökat starkt och i takt med att välfärden i landet ökar bedöms den privata konsumtionsnivån hålla i sig. Dämpad tillväxt i Euroområdet Nedgången i USA tillsammans med en stark euro drabbar Euroländernas export negativt. En kraftigt ökad inflation i området har urholkat köpkraften och medför en dämpad konsumtion. Först mot slutet av bedöms förutsättningar förändras så att en återhämtning kan ske. Kärvare tider även i Sverige Även Sverige och vår exportindustri påverkas av den amerikanska försvagningen i ekonomin, men effekterna minskas av att vi har väl differentierad exportindustri både produktmässigt och regionalt. Nergången på aktiemarknaden och de avstannade huspriserna har gjort att hushållens förmögenhet minskat. Detta har till viss del motverkats av att hushållens disponibla inkomster ökat, men det räcker inte för att hålla uppe konsumtionen på tidigare års nivåer. Den osäkerhet som nu finns kring konjunkturen bedöms göra hushållen försiktigare och som då istället ökar sitt sparande. Investeringstillväxten spås dämpas kraftigt under och minska ytterligare. Konjunktursvackan i Sverige beräknas sträcka sig långt in i. Aktiemarknaden Aktiemarknaden runt om i världen har präglats av stor osäkerhet en längre tid. Aktieindex på den svenska börsen föll under 2007 med 7 %, vilket gjorde den till en av de med den sämsta utvecklingen. Den negativa utvecklingen har fortsatt. Från årsskiftet och fram till maj har börsen fallit med ytterligare 8 %. BNP-tillväxt % Världen 4,1 4,6 4,4 3,4 3,3 USA 3,1 2,9 2,2 1,0 1,5 Kina 10,2 11,1 11,4 10,0 8,5 Euroområdet 1,7 2,9 2,6 1,6 1,3 Sverige 3,3 4,1 2,6 2,1 1,5 Källa Nordea Ekonomiska utsikter april. Tillfällig ökning av inflationen Vid årsskiftet 2007 var inflationen i Sverige den högsta på 15 år. Anledning till den ökande inflationen finns inom några områden, stigande villaräntor, högre livsmedelspriser och högre kostnader för drivmedel. Exkluderas dessa var inflationen endast 1 % vilket är mycket lågt. På längre sikt bedöms inflationen falla tillbaka och ligga i närheten av Riksbankens 2 % mål. Inflation % USA 3,4 3,2 2,9 3,2 2,3 Kina 1,8 1,5 4,6 7,0 5,0 Euroområdet 2,2 2,2 2,1 3,1 1,9 Sverige 0,5 1,4 2,2 3,1 1,9 Källa Nordea Ekonomiska utsikter september Några år till med starka resultat i kommunerna Sedan 2005 har kommunerna i Sverige totalt sett klarat av att ha resultat som når målet om god ekonomisk hushållning, det vill säga ett resultat som motsvarar 2 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Dock var det ett 30-tal kommuner som 2007 inte kunde redovisa positiva resultat vilket är en ökning med fler än 20 kommuner jämfört med

6 Förvaltningsberättelse För och bedömer Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att resultaten kommer att vara i nivå med 2007 års siffror och därmed kommer målet om god ekonomisk hushållning även att uppnås under dessa år. Detta trots att regeringen aviserade nominellt oförändrade statsbidrag från och med. Under 2007 var utvecklingen på arbetsmarknaden stark. Både antalet arbetade timmar som ökade löner bidrog till att skatteunderlaget ökade markant och därmed förbättrade kommunernas ekonomiska förutsättningar. SKL spår att antalet arbetade timmar under kommer att fortsätta att öka fast med en lägre ökningstakt, för att mellan i stort sett vara oförändrade eller till och med minska i slutet av perioden. Det finns totalt sett inte heller något större demografiskt tryck som påverkar kostnadsutvecklingen mer än marginellt, dock med stora variationer mellan de olika verksamheterna och kommunerna. Källa Sveriges kommuner och landsting. Svagare befolkningsutveckling än prognosen Kävlinge kommuns målsättning är att få en befolkningstillväxt där kommunen kan följa med i utbyggnaden av infrastruktur och service. Målsättningen är en genomsnittlig befolkningsökning på cirka 1,5 % per år fram till De senaste 10 åren har befolkningsökningen i genomsnitt varit 1,5 % eller 377 personer per år. Vid årsskiftet 2007 fanns det invånare i kommunen vilket gör Kävlinge till den 87:e största kommunen i landet. Befolkningstillväxten under 2007 utvecklades inte som prognosen utan antalet invånare stannade vid årsskiftet på mot prognosens En anledning till att antalet invånare inte blev fler var att byggsektorn hade problem med att färdigställa bostäderna i den takt som prognoserna byggde på och detta i sin tur beroende av brist på arbetskraft och material. För är prognosen att invånarantalet ska öka till invånare. Ökningen för årets tre första månader har varit blygsam, plus 18 personer, och därför kan 30det 500vara så att även års utfall blir lägre än prognoserna En ökande befolkning och dess åldersfördelning har betydelse för i vilken verksamhet efterfrågan av den kommunala servicen uppstår. Befolkningen beräknas jämfört med 2007 fram till 2011 att öka i förskoleåldern med 90 barn. I grundskoleålder ökar antalet elever med cirka 350 men jämfört med antalet elever 2003 är det bara 250 fler. Det man kan se är att de tidigare årens stora barnkullar nu börjar grundskolan. Antalet ungdomar i gymnasieålder har nu nått sin topp och kommer de närmaste åren att minska från till år Precis som utvecklingen i landet visar prognoserna att de i åldern 85 år och äldre kommer att öka kraftigt under prognosperioden. För Kävlinges del ökar antalet i åldersgruppen i snitt med 16 personer per år mellan 2007 och w Källa SCB och kommunens befolkningsprognos Källa SCB och kommunens befolkningsprognos. 85-w 85-w Diagrammet visar befolkningsutveckling Källa SCB och Kommunens befolkningsprognos

7 Förvaltningsberättelse Befolkning per tätort Ort Barsebäcksby Barsebäckshamn Dösjebro Furulund Hofterup/Ålstorp Kävlinge Lilla Harrie Löddeköpinge Stora Harrie Södervidinge Vikhög Västra Karaby Ålstorp Landsbygd Totalt Källa: SCB Kommer konjunkturnedgången att påverka byggandet? För att uppnå en befolkningsökning på 1,5 % per år behöver det byggas ungefär 200 bostäder årligen. Kävlinge kommun arbetar därför aktivt med mark- och planfrågor och för att tillgången på byggbar mark inte skall bli ett framtida hinder för fortsatt befolkningsökning pågår arbete med en markförsörjningsstrategi. Arbetet med en ny översiktsplan intensifieras under för att kunna beslutas under. Översiktsplanen är en politisk långsiktig vision där mark- och vattenanvändning och bebyggelsens utveckling lyfts fram. Förutom de beslutade planerna finns även så kallade utredningsområden där bostadsbyggande kan bli aktuellt framöver. Dessa områden är bland annat Hofterup -södra, Löddeköpinge - Lyckorna, Löddeköpinge - norr om Mellanvången och Furulund - öster om Lomma banan. För beräknas antalet inflyttningsfärdiga bostäder att bli cirka 300 stycken. Eftersom befolkningstalen inte har ökat mer än marginellt sedan årsskiftet pågår ett arbete med att kontakta exploatörerna för att stämma av om projekten kommer att färdigställas enligt deras tidigare planering. Bland de större projekten under kan nämnas Västra Gryet i Kävlinge där ett 50-tal bostäder beräknas bli klara och Lödde Centrum där drygt 70 bostäder planeras bli inflyttningsklara under året. För åren och 2010 beräknas antalet färdigställda bostäder ligga mellan 250 till 300 per år. De projekt som planeras bli färdigställda under är Västra och Östra Gryet med sammanlagt ett 70-tal villor samt Barsebäck Öster med knappt 40 villor. Med ett högre ränteläge, en försvagad konjunktur och en ökande konkurrens om de boende kan efterfrågan på bostäder i Kävlinge kommun snabbt förändras och då även påverka befolkningsutvecklingen. Fastighetsbolaget Midroc köpte Swedish Meats markområde i Kävlinge tätort och planerar för att under de kommande åren bygga upp till bostäder på området. Hos KKB Fastigheter AB, KKB, är det fortsatt fler bostadssökande i kö än antalet lediga lägenheter. Försvagning av arbetsmarknaden Sysselsättningsuppgången var under 2007 kraftig och antalet arbetade timmar ökade snabbt. Bedömningen för och är att arbetsmarknaden kommer att försvagas och antalet lediga platser minskar och företagens anställningsplaner har dämpats. Trots detta bedöms inte arbetslösheten öka mer än marginellt och då först i slutet av. Detta beroende på att sysselsättningen reagerar med eftersläppning på en försvagad tillväxt. Även det faktum att antalet personer i yrkesverksam ålder minskar kommer att hålla tillbaka arbetslösheten. Kävlinge ligger kvar på en lägre nivå öppet och totalt arbetslösa jämfört med både riket och Skåne län. Arbetslöshet Kävlinge Riket Kävlinge Riket Mars 2007 Mars Arbetslösa 2,1 3,2 1,4 2,5 I program med aktivitetss stöd 1,0 1,1 1,0 1,2 Totalt 3,1 4,3 2,4 3,7 Källa AMV Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen nedan. Händelseförändring +/- mkr 1 kr förändring i utdebitering 52 Löneförändring med 1 % 6,4 Generell prisförändring med 1 % 5,1 10 heltidstjänster 3,6 Upplåning 10 mkr 0,4 Nettokostnadsförändring med 1 % 10,5 7

8 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning beaktar både det finansiellaoch verksamhetsmässiga perspektivet och ställer högre krav på resultat än vad balanskravet anger. De finansiella målen utgör den yttre ramen för inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Hushållningen utifrån verksamhetsperspektivet innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Målen har även en tidsdimension där både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv beaktas där dagens skattebetalare betalar för sin konsumtion och inte övervältra detta ansvar på kommande generationer. Kommunövergripande strategiska mål Finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna skall uppgå till 98 % under en rullande fyraårsperiod. Målet innebär att positiva resultat ska uppnås för att användas till att finansiera investeringar, framtida satsningar och möta konjunktursvängningar. Investeringarna skall till 100 % självfinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Detta sätter tillsammans med målet, att ingen extern upplåning ska ske, ett tak för investeringsvolymerna. Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr. Ovanstående mål följs upp i den finansiella analysen. Befolkningstillväxt En jämn befolkningstillväxt är positiv både för kommunens organisation, företag och boende. Vi blir fler som delar på investeringar, ger förutsättningar för en mer effektiv och produktiv kommunal verksamhet, större köpkraftunderlag för butiker med flera, en ökad rekryteringsbas och fler arbetstillfällen. Mål och mått: Befolkningstillväxt på i genomsnitt 1,5 % per år fram till år 2011 räknat från år Den genomsnittliga befolkningstillväxten är från år 2000 fram till och med år ,8 %. Enligt nuvarande befolkningsprognos beräknas invånarantalet under att öka med 1,9 % till invånare. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro har inte bara en direkt kostnad i form av sjuklön och eventuella vikariekostnader utan kan även ha en negativ inverkan på kontinuitet och kvalité i det arbete som ska utföras. En låg sjukfrånvaro kan också vara ett tecken på en väl fungerande arbetsplats. Mål och mått: Att den totala sjukfrånvaron i förhållande till den tillgängliga arbetstiden årligen minskar för att 2010 vara som högst 7,0 %. År 2005 var nyckeltalet 7,8 %, år ,7 % och år ,9 %. Fastighetsunderhåll Kommunen äger och förvaltar cirka m2 lokalyta och dessa fastigheter utgör ett stort tillgångsvärde. Är fastigheterna välskötta och fungerande motverkar detta att det uppstår stora oplanerade underhålls- och investeringstoppar och även att kostnader för skadegörelse kan hållas på en låg nivå. Mål och mått: För att bibehålla fastigheternas värde bör det sammantagna fastighetsunderhållet under en rullande fyraårsperiod i genomsnitt ligga mellan kr per m2. Under åren 2004 till 2007 har underhållsnivån i genomsnitt varit 163 kr per m2. I prognos för år och budget år är medel för underhåll fortsatt i nivå med det uppsatta målet. Gatuunderhåll I kommunen finns 155 km (cirka m 2 ) kommunala gator och vägar som är asfalterade. Förutom dessa finns kommunala grusvägar, kommunala stensatta vägar, cykelvägar och enskilda vägar som kommunen sköter. Mål och mått: Beläggningsunderhåll på gatorna bör inte understiga tkr/år, vilket motsvarar 2,78 kr per m 2 som är det beräknade årliga reinvesteringskostnader för att bibehålla gatornas skick och värde. Under åren 2003 till 2006 har underhållsnivån i genomsnitt varit 2,17 kr per m 2. Då ytterligare medel har tillförts verksamheten för satsning på gatuunderhåll förutsätts att målet kommer att uppnås år. Skola Läskunnighet utgör och kommer även framgent att utgöra basen för allt arbete, som sker i våra skolor. Genom tidig, tillfredsställande funktionell läskunnighet möjliggörs elevernas totala kunskapsinhämtning i skolan. Elevernas självförtroende stärks inför kommande skolarbete. Dessutom kan befintlig tillgång på specialpedagogiska resurser tydligare riktas till elever med specifika behov - för högre måluppfyllelse på andra områden än just läs- och skrivutveckling. Mål och mått: Alla elever ska vid utgången av skolår tre ha funktionell läsfärdighet och läsförståelse. För elever, som visar tecken på svårigheter att uppnå målet, upprättas åtgärdsprogram, som följs upp kontinuerligt. Genom en tillfredsställande måluppfyllelse kan eleverna fullfölja sina studier på treårigt nationellt program - utan 8

9 Förvaltningsberättelse kostnader för ett fjärde år på gymnasieskolans IV-program. Dessutom får de en beredskap inför kommande yrkesliv eller fortsatta studier. Mål och mått: Det nationella målet för grundskolan är att alla elever i årskurs 9 ska uppnå godkänt resultat för att ha behörighet till gymnasiets nationella program. Detta är också kommunens långsiktiga mål men på vägen dit är delmålet att öka andelen med minst 2 % per år och senast ska andelen elever som är behöriga till gymnasieskola innan sommarskolan vara minst 95 %. Måttet var %, % % och %. För kommer inte målet att uppnås, men en handlingsplan för högre måluppfyllelse har arbetats fram och delar har redan börjat tillämpas. Hemvård En effektiv hemvård karakteriseras bland annat av en låg kringtid, det vill säga tid som inte är direkt omsorgsarbete, så att huvuddelen av den arbetade tiden går till mötet med vårdtagaren. Mål och mått: Utifrån olika analyser och jämförelser med andra kommuner bör målsättningen för en effektiv hemvård vara att kvoten arbetade timmar i förhållande till biståndstimmar ligger mellan 1,3-1,4 för att uppfylla kraven på en effektiv hemvård. Måttet var , ,27 och ,36. Det innebär att mindre av den arbetade tiden har gått till mötet med vårdtagaren under Prognosen för pekar på en kvot under 1,4. 9

10 Förvaltningsberättelse Ekonomiska förutsättningar Det internationella ekonomiska läget är osäkert kring hur ekonomin ska utvecklas och då inte minst kring den amerikanska. Den svenska ekonomin bromsar in och efter flera år med hög tillväxt sker en avmattning. De svenska kommunerna ser totalt sett ut att under ytterligare något år kunna ha goda resultat. För Kävlinge kommuns del utvecklas ekonomin fortsatt positivt för åren 2011 och ligger på nivåer som säkerställer att vi även dessa år når upp till god ekonomisk hushållning. processen För att nämnderna ska få ett tidigt beslut om vilka ekonomiska förutsättningar som gäller för kommande år har en förändrad ekonomiprocess beslutats. Den nya processen innebär bland annat att budgetbeslutet tidigareläggs och kommer att tas upp av kommunfullmäktige redan i juni månad. Syftet med ändringen är att ge nämnderna mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpassningar kan genomföras redan före årsskiftet. Processen ser i korthet ut så här: Januari arbetet inleds där kommunstyrelsens presidium, nämnderna presidium, nämndsansvariga chefer samt fackliga organisationer deltar. Diskussion förs kring budgetförutsättningar, ramar och finansiella mål. Februari Förvaltningen arbetar fram befolkningsprognoser och lokalförsörjningsplaner och förvaltningsledningsgruppen har budgetöverläggningar kring ekonomiska ramar för driften och investeringarna samt ser över de kommunövergripande målen. Mars Efter ytterligare ett dialogmöte där kommunstyrelsens presidium, nämnderna presidium, nämndsansvariga chefer samt fackliga organisationer deltar presenterar kommundirektören sitt förslag till arbetsramar med motivering kring prioriteringar. De politiska partierna står obundna till arbetsramarna och kan i den fortsatta processen göra egna och andra prioriteringar. April Återkommer nämndernas presidium till kommunstyrelsens presidium med övergripande synpunkter på arbetsramarna. Juni Kommunfullmäktige beslutar om budget och skattesats. September Nämnderna har MBL förhandlat och beslutat om sina budgetar och verksamhetsplaner. Oktober Nämndsansvarigchef skriver kontrakt med sina resultatenhetschefer, gäller de som har resursfördelning. November Enhetscheferna ska ha MBL-förhandlat sina internbudgetar. December Kommunfullmäktige delges en rapport om budgetprocessen. Eftersom beslut om en förändrad budgetprocess kom kring årsskiftet 2007/ har inte alla delar kunnat genomföras enligt den tidplan som funnits, men detta kommer att förändras till kommande år. Beräkningsförutsättningar De av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen är en viktig utgångspunkt för budgetarbetet och anger de ekonomiska begränsningarna för verksamheten. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Skatteintäkter och kommunal ekonomiskutjämning är de största intäktskällorna och det är flera faktorer som påverkar dess storlek, däribland antalet invånare den 1 november året innan budgetåret, skatteunderlagets storlek, utdebiteringsnivå, strukturfaktorer som åldersfördelning etc. Skatteintäkterna i budgeten är beräknade efter Sveriges kommuner och landstings prognos i cirkulär 08:32 inklusive egen prognos för befolkningsutveckling. Enligt regeringens förslag i vårpropositionen kommer bidragen till kommunerna hållas nominellt oförändrade. Skatteunderlagsprognos Årlig förändring, % SKL, april 5,6 5,7 4,8 4,8 4,8 Vårprop 08 5,3 5,8 4,2 4,5 4,7 Källa Sveriges kommuner och landsting cirkulär 08:32. Nyckeltal Årlig förändring, % KPI 2,2 3,0 2,4 2,0 2,0 Timlöner, hela arbetsmarknaden Sysselsättning, arbetade timmar Källa Sveriges kommuner och landsting cirkulär 08:32. 3,3 4,9 4,4 4,4 4,5 3,5 1,0 0,2 0,3 0,2 Antalet invånare är en viktig parameter vid beräkning av det kommunala utjämningssystemet och för vissa statsbidrag. Jämfört med befolkningsprognosen, som låg till grund för kommundirektörens ramar, har en revidering 10

11 Förvaltningsberättelse gjorts med anledning av att ökningen de tre första månaderna endast varit 18 personer. Nedjusteringen har gjorts med 100 personer och bygger nu på ett antagande om en befolkning den 1 november på , på och för 2010 på I kostnadsutjämningssystemet finns också en parameter som kompenserar kommuner som har en kraftig befolkningsökning, Kävlinge kommun är en av kommunerna och beräknas för att få tkr för dessa eftersläppningseffekter. Avgiften för LSS-utjämningen beräknas till tkr för och det är en minskning med tkr jämfört med utfallet. Beräkningen för de kommande åren pekar på att LSS-utjämningen successivt ökar för att 2011 uppgå till tkr. Övriga beräkningsförutsättningar Anslag för löneökningar har satts av enligt avtalen och budgeteras centralt och motsvarar en löneökning under åren 2011 på 3, 7 4, 0 % per år. Personalomkostnadspålägget är oförändrat och uppgår till 43,06 %. Regeringen fastlägger de lagstadgade arbetsgivaravgifterna i slutet av året vilket kan innebära att personalomkostnadspålägget kan förändras. Pensionskostnaderna för utbetalning av ansvarförbindelsen har beräknats enligt KPA:s prognoser med tillägg på tkr för egen bedömning av kostnaderna för de som gör förtida uttag av sin intjänade pensionsrätt, IPR. Nämndernas årliga rationaliserings och effektiviserings krav motsvarande 0,5 % av befintlig verksamhet slopas och motsvarar ett tillskott på tkr. Nämnderna erhåller 2 % prisökningskompensation under vilket motsvarar tkr. Internräntan utgår från Sveriges kommuner och landstings rekommendation och är för 4,5 %. Prishöjningar från de interna servicefunktionerna uppgår till 1,5 % för hyreshöjningar och 2,8 % för portionspriser inom kosten. Medlemsavgiften till Räddningstjänsten Syd beräknas höjas med cirka 3 % och finns avsatt i de centrala anslagen. Kävlinge kommunens befolkningsprognos har legat till grund för de ersättningar som utgår med anledning av befolkningsförändringar inom områdena för-, grund-, och gymnasieskola, äldre- och handikappomsorg. Från och med erhåller berörda nämnder halvårskompensation för innevarande budgetårs befolkningstillväxt och från och med omfattar det även handikappomsorgens verksamhet. Denna del budgeteras centralt. Ersättning för gymnasieskolans interkommunala ersättningar budgeteras sedan av kommunstyrelsen. Den förändrade befolkningsprognosen har även inneburit en revidering av investeringsprojekten och minskat behovet av nya förskolor och skolor. En del projekt har skjutits längre fram i planeringen. Nya förutsättningar Sedan kommundirektören beslutade om arbetsramarna i mars har ytterligare uppgifter som påverkar förutsättningarna för den kommunala ekonomin blivit kända. Nya skatteunderlagsprognoser har presenterats, SCB har prognostiserat års kommunala fastighetsavgift, vårpropositionen har offentliggjorts, preliminära beräkningar har gjorts av kostnads- och LSS-utjämningen samt att befolkningsprognosen reviderats ned med 100 personer per år. Dessutom har kommunals löneutfall för fördelats till nämnderna och en ramjustering mellan kulturnämnden och kommunstyrelsen avseende gymnasieskolan gjorts. Effekterna av dessa förändringar är att skatteintäkter och inkomstutjämning understiger tidigare prognos med 5,2 mkr. Kostnadsutjämningen överstiger prognosen med 0,9 mkr och befolkningsprognosen har reviderats ner med 100 personer vilket minskar intäkterna med 7,9 mkr. SCB:s prognos av den kommunala fastighetsavgiften ger en intäktsökning på 5,3 mkr. Dessutom har avgiften för LSS minskat med 2,8 mkr så nettoeffekten av dessa förändringar är en minskning av de totala skatteintäkterna och bidragen med 4,3 mkr. Innehållet i årets vårproposition handlade inte om några nya förslag på reformer utan dessa ska presenteras i höstens budgetproposition. Istället presenterades regeringens syn på den ekonomiska politikens utveckling. Vårdnadsbidrag Lagen om kommunalt vårdnadsbidrag ger en rätt åt landets kommuner att införa, finansiera och administrera kommunala vårdnadsbidrag inom vissa ramar. Det är först sedan en kommun, med stöd av lagen, beslutat införa vårdnadsbidrag som en enskild invånare kan få en ansökan om bidrag prövad. Kommuner som beslutat införa vårdnadsbidrag behöver anta lokala riktlinjer på områden som lagen lämnar oreglerade. Följande lokala riktlinjer kommer att föreslås gälla i Kävlinge kommun: - Vårdnadsbidrag lämnas för barn som fyllt ett men inte tre år och som är folkbokfört i kommunen. - Vårdnadsbidrag lämnas för barn som inte har plats i offentligt finansierad förskoleverksamhet. - Vårdnadsbidraget uppgår till kr per barn och kalendermånad. Det finns en mängd faktorer som påverkar ett eventuellt beräkningsunderlag av vårdnadsbidragets ekonomiska 11

12 Förvaltningsberättelse konsekvenser. Den allra största påverkan på det ekonomiska utfallet har givetvis vårdnadshavarnas beteende när det gäller val av vårdnadsbidrag eller förskola. ramar Kommunstyrelsen och övriga nämnder Kommunstyrelsen har fått ramtillskott på 450 tkr för att delfinansiera en tjänst som samhällsbyggnadschef och 440 tkr i priskompensation. Revisionsnämndens budget motsvarar 1 promille av kommunens nettokostnader. Överförmyndarnämndens ram har ökats med 150 tkr på grund av den ökande ärendemängden. Miljönämnden Miljönämndens ram utökas med på 450 tkr för att delfinansiera en tjänst som samhällsbyggnadschef och 60 tkr i priskompensation. Tekniska nämnden Tekniska nämndens ram har utökats med 200 tkr för helårseffekt av beslutet om ökad turtäthet av busstrafiken och 800 tkr för volymökningar i form av exempelvis utökade skötselområden. Nämnden har även fått priskompensation på tkr. Exploateringsverksamheten beräknas ge överskott på tkr. Under budgetåret planeras avslut på projekten Marbäcksområdet II och Tolvåkersgården. Det är dock svårt att ange precis när avsluten kommer att ske. Kulturnämnden Kulturnämndens ram har ökats med tkr som kompensation för befolkningstillväxt och demografiska förändringar. Priskompensation på tkr har även tillförts ramen. Socialnämnden Socialnämnden ram har ökats med tkr som kompensation för befolkningstillväxt och demografiska förändringar. Priskompensation på tkr har tillförts ramen. En omfördelning av det centrala anslaget för ungdomsplaceringar har gjorts så att socialnämndens ökar sin ram med tkr och det centrala anslaget som funnits på tkr minskas med motsvarande. Socialnämnden har även fått ramtillskott på 500 tkr för övriga volymförändringar samt ytterligare 210 tkr för Finsam-projektet. Nämndens ram har minskats med 260 tkr eftersom projektet gränslösa möjligheter avslutas under. I budget fick socialnämnden ett tillskott på tkr avseende ökade placeringskostnader inom handikappomsorgen. Dessa beräknas kvarstå under men när dessa placeringar upphör ska resurserna återföras till kommunstyrelsen. Centrala anslag Under kommunstyrelsen budgeteras även en del gemensamma anslag som beskrivs nedan. Medel för löneökningar budgeteras centralt och är totalt tkr, tkr och tkr. Beloppen innehåller även helårseffekt av års tjänstemanna avtal där utfallet inte är klart. en fördelas sedan under året till nämnderna. Kompensation för halvårseffekt av innevarande budgetårs befolkningstillväxt budgeteras centralt för att fördelas under budgetåret. Från och med ingår även halvårseffekt avseende handikappomsorgens beräkningsmodell. Under finns tkr budgeterade, tkr och tkr. Kommunstyrelsen ansvarar från och med ekonomiskt för kommunens interkommunala gymnasiekostnader och för beräknas de till tkr, 2010 till tkr och tkr. Nytt boende planeras 2010 inom socialnämndens verksamhet och beräknas kosta tkr. När boendena tas i drift förs budgetbeloppet över till socialnämnden. I budget avsattes centralt tkr med anledning av de ökade kostnaderna för institutionsplaceringar av ungdomar tkr av dessa överförs till socialnämnden och 2010 minskas det centrala anslaget med tkr för att 2011 utgå. Ökad hyra för investeringar i samlingslokal och idrottsplats beräknas ge halvårseffekt på 750 tkr. I planen 2010 beräknas helårseffekten till ytterligare 950 tkr eller totalt tkr. När investeringarna är färdigställda förs budgetbeloppet över till driftansvarig nämnd. En ny idrottshall beräknas bli färdig till i mars 2010 och ge en hyreskostnad på tkr och 2011 på tkr. I budget för finns ett anslag för kommunstyrelsen till förfogande på tkr. Utrymmet kan antingen förstärka årets resultat eller fördelas till driften. I plan 2010 beräknas anslaget till ytterligare tkr och i 2011 års plan är posten ytterligare tkr högre. Från och med beräknas kostnaderna för avskrivningar att öka med tkr jämfört med budgeten beroende på de höga investeringsvolymerna under de närmaste åren. Investeringar Investeringsförslagen under perioden ligger på 184,6 mkr. Det är en stor minskning jämfört med tidigare planer och beror till största delen på nya bedömningar av behovet av nya skolor och förskolor. Under perioden är de 12

13 Förvaltningsberättelse största investeringarna i sporthall 28 mkr, ny-, till och ombyggnad av förskolor och skolor 28,5 mkr, idrottsplatser 11,1 mkr och va-investeringar 36,1 mkr. Förändringar i budgetförslaget De förändringar som skett under behandlingen av budgetförslaget i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige kommer att beskrivs nedan. Förändringar efter kommunstyrelsens beslut I kommunstyrelsen beslutades att ta fram förslag på hur en kulturskola ska kunna startas i Kävlinge under samt att tillföra 750 tkr som projektanslag under kommunstyrelsen. Denna förändring innebär att resultatet försämras med motsvarande belopp. För åren tas beloppet från anslaget kommunstyrelsen till förfogande. Investeringen i ny idrottshall beslutades att tidigare läggas, från 2010 till och innebär att tekniska nämndens investeringsanslag ökas med 27 mkr och kulturnämndens med 2 mkr, motsvarande belopp minskas Dessutom beslutade kommunstyrelsen om ytterligare uppdrag vilka finns uppräknade under rubriken direktiv. Förändringar efter kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsens ram utökades med ytterligare 300 tkr för förskönings-, röjnings- och planteringsarbeten. Kulturnämndens ram utökades med 700 tkr för vikariepool inom barnomsorgen samt 200 tkr till höjt mediaanslag till folkbiblioteken. IFO inom socialnämnden beviljades tkr för bland annat nyanställning av två nya fältsekreterare. Miljönämnden fick ytterligare 300 tkr under för grönstruktur och naturvårdsinventering. Direktiv Kommunfullmäktige föreslås även besluta om nedanstående direktiv. 1. att uppdra åt kommunstyrelsen att se över reglerna för resursfördelningen på grund av befolkningsstruktur och lokalkostnader. 2. att uppdra åt kommunstyrelsen att se över möjligheterna att samutnyttja samlingslokaler för att tillgodose lokalbehoven i Löddeköpinge. 3. att uppdra åt socialnämnden att se över behoven av särskilt boende inom hemvården och rapportera resultatet till kommunstyrelsen. 4. att genomföra GIS-strategin enligt planerad handlingsplan, där samtliga nämndsdelar aktivt skall medverka. 5. att uppdra åt kommunstyrelsen att se över vilka eventuella kommunala investeringsbehov som kan uppstå i samband med exploateringen av Swedish Meats området i Kävlinge. Följande uppdrag tillkom efter kommunstyrelsens sammanträde 6. att uppdra åt kulturkansliet att följa upp arbetet för att öka måluppfyllelsen i skolan och att rapportera till kommunstyrelsen varje halvår. 7. att uppdra åt kulturkansliet att ta fram förslag på hur en kulturskola ska kunna startas i Kävlinge under och avsätta kr som projektanslag under kommunstyrelsen för att kunna starta en kulturskola. 8. att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda förutsättningarna för ett allaktivitetshus i Kävlinge. 9. att uppdra åt kommunstyrelsen att leda arbetet med att ta fram en ny miljö- och energiplan för beslut under. Följande uppdrag tillkom efter kommunfullmäkriges sammanträde. 10. att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda förslag till konkreta åtgärder för att förhindra utslagning och att möjliggöra en snabbare återkomst till arbetsmarknaden. 11. att grönyte- och vinterskötsel överförs från kulturnämnden till tekniska nämnden från och med Därefter ingår denna i lokalhyran. 12. att överföra städ från kulturnämnden till tekniska nämnden från och med Därefter ingår denna i lokalhyran. 13. att göra en lönejämförelse mellan Kävlinges konkurrent kommuner som underlag för att kommunen skall kunna behålla och rekrytera goda medarbetare. 14. att kommunstyrelsens ser över beloppsgränserna för LOU, förslagsvis 13 basbelopp vid direktupphandling. 15. Lokala BRÅ utreder möjligheterna att hitta konstruktiva lösningar på problemet med risker och störningar gällande moped/mc-åkande ungdomar. 16. att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda förutsättningarna för att Kävlinge kommun ansöker om deltagande i tävlingen Sveriges kvalitets kommun. 17. att genomföra påfart vid väg 108/ att utreda Mellanvångsvägen till Hög 19. att utreda finansiering av en ombyggnad av Löddekors för ett snabbare genomförande. 20. att utreda en gemensam entré till kulturscenen och den nya idrottshallen vid Korsbackaskolan. 13

14 Förvaltningsberättelse Finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Kävlinge kommun används en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, som benämns resultat, kapacitet och risk, kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. erat resultat Kävlinge kommun har sedan 1999 redovisat positiva resultat. För prognostiseras resultatet i samband med uppföljning per 31 mars till 30,3 mkr. Detta innebär en possitiv avvikelse på 3,6 mkr i förhållande till det budgeterade resultatet på 27,1 mkr. Det budgeterade resultatet uppgår till 30,0 mkr. Resultat mkr Prognos Årets resultat 26,7 30,3 30,0 37,3 35,1 Kostnader och intäkter En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och kommunalekonomiska utjämningen. För budgetåret beräknas nettokostnaderna öka med 8 % och uppgå till tkr. Avskrivningarna har i budget beräknats till tkr. Årlig utveckling % Prognos Skatteintäkter Nettokostnad Nettokostnaders andel av skatteintäkter Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick i samband med uppföljningsrapporten per 31 mars till 98 %. innebär att relationstalet hamnar på 98 %. Det finansiella mål som antagits innebär att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 98 % under en rullande fyra års period, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Under perioden helårsprognos budgeteras nyckeltalet till 97 %. Anledning till att det budgeterade nyckeltalet är lägre än målet beror på att investeringarna som skall finansieras av årets resultat och avskrivningar. Mål 98 % Nettokostnadsandel av skatteintäkter Prognos Balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt Kommunallagen, innebär att kommunens resultat skall överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis skall realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Enligt lagen skall minskningen av det egna kapitalet, till följd av underskott, återställas inom tre år. Balanskrav Årets resultat Avgår realisationsvinster Avgår extraordinära poster Justerat årets resultat Prognos 2010 mkr ,7 30,3 30,0 37,3 35,1-1,6-5,3-2, ,1 25,0 28,0 37,3 35,1 Investeringar Nettoinvesteringar uppgår budgetåret till tkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars prognostiseras nettoinvesteringsvolymen till tkr. Den låga investeringsnivån 2011 kommer förmodligen att höjas genom kompletterande investeringar. Investeringar Nettoinvesteringar Prognos 2010 mkr ,5 71,0 110,3 42,6 32,5 14

15 Förvaltningsberättelse Den största investeringsvolymen finns inom tekniska nämnden och de största investeringsprojekten syns i nedanstående tabell. Delar av investeringsbudget mkr Sporthall 28 Idrottsplatser 11 Ny förskola Furulund 6 Samlingslokal 6 Tillbyggnad Stinsgården 4,6 Självfinansieringsgraden av investeringarna Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår i budget till 57 %. I helårsprognosen uppgick självfinansieringsgraden till 86 %. Det innebär att sparade medel tagits i anspråk för att finansiera investeringarna. Investeringstakten kommer att vara hög under budgetåret för att sedan sjunka till en lägre nivå under planåren Självfinansieringsgrad Mål 100 % Självfinansieringsgrad Soliditet Prognos Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Soliditeten i budget uppgår till 80 %. Det finns ingen vedertagen norm för hur stor soliditeten bör vara. Det viktigaste är den långsiktiga trenden, det vill säga om soliditeten ökar eller minskar. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ligger i budget på 28 %. Soliditetsmåttet kommer under perioden att öka till följd av den goda resultatnivån. Soliditet % Prognos Soliditet Tillgångsförändring Förändring av eget kapital inkl ansvarsförbindelse Kommunalskatt Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, beräknas uppgår till tkr för budgetåret. Det är en ökning med tkr jämfört med helårsprognos. Verksamhetens nettokostnader beräknas öka med tkr mellan helårsprognos och budget. En viktig del vid bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken potentiell möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. Bland annat bör en låg kommunalskatt på sikt ge större utrymme att påverka kommunens finansiella situation positivt. Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften uppgick till 28,90 kr. Detta har under åren varit den lägsta kommunalskatten i Sverige och sedan årsskiftet 2006 är det den näst lägsta. Den primärkommunala skattesatsen uppgår till 18,51 kr. Risk och kontroll Risk skall spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll avser hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. Ränterisk - finansnetto Kommunens finansiella intäkter minus de finansiella kostnaderna kallas finansnetto. Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg vilket beror på att kommunen sedan flera år inte har några långfristiga skulder. Börsens upp- och nedgångar är en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen och därmed påverkar finansnettot och årets resultat. Finansnetto mkr Prognos Finansnetto 7,5 8,7 7,5 7,5 7,5 Likviditet De likvida medlen uppgick i samband med bokslutet 2007 till tkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars uppgick likviditeten till tkr. Likviditeten kommer under budgetåret att minska beroende på den höga investeringsnivån. Minskningen beror främst på att självfinansieringsgraden för budgetåret endast uppgår till 57 % för de planerade investeringarna. Förändring av likviditet mkr Bokslut 2007 Prognos Likviditetsförändring 27,5-15,3-51,7 24,2 32,1 15

16 Förvaltningsberättelse Pensioner Från och med 1998 tillämpas enligt redovisningslagen den så kallade blandmodellen för pensionskostnader. I kostnaden ingår de från och med 1998 intjänade pensionsförmånerna samt förräntningen av dessa. Därutöver redovisas i resultaträkningen utbetalningar av pensionsförmåner inklusive särskild löneskatt. Kommunen tillämpar från och med 1998 utbetalning av maximal individuell del. Kommunen anlitar KPA för beräkning av framtida pensionskostnader. KPA:s prognoser påverkas bland annat av reallöneutveckling, inflation, statslåneränta, nyanställningar och avgångar. Kävlinge kommuns pensionsåtaganden grundar sig sedan 2007 på RIPS07 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). Detta har inneburit att ansvarsförbindelsen under 2007 ökade i värde med cirka 74 mkr till följd av förändringar bland annat livslängdsantaganden. Förvaltning av medel avsatta för framtida pensioner Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna. Under perioden från 1995 fram till bokslutet har det satts in totalt tkr. Marknadsvärdet uppgick vid årsskiftet 2007 till tkr. Pensioner mkr Prognos Avsättning för pensioner 8,3 8,2 Ansvarsförbindelse 455,5 466,9 Ökning av ansvarsförbindelse 8,2 9,2 Rättslig tvist Kävlinge kommun har inga pågående rättsliga tvister som innebär någon väsentlig påverkan på ekonomin. Målavstämning I samband med budgetbeslutet antas finansiella mål för kommunen. De finansiella målen uppnås på följande sätt i budget och planåren : Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna skall uppgå till 98 % under en rullande fyra års period. Relationstalet uppgår i budget till 98 %. Under perioden helårsprognos -planår 2011 uppgår nyckeltalet till 98 %. Investeringarna skall till 100 % skattefinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Skattefinansieringsgraden uppgår till 57 % i budget. För perioden helårsprognos -planår 2011 uppgår självfinansieringsgraden i genomsnitt till 106 %. Ingen extern upplåning. Ingen upplåning planeras under budgetperioden. Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr. Ingen förändring av skattesatsen planeras under budgetperioden. Finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatteintäkter Självfinansieringsgrad av investeringar Mål Rullande fyra års period 98 % 98 % 98 % 100 % 106 % 57 % Extern låneskuld 0-0 Skattesats 18,51-18,51 Avstämning av faktiska värden sker i årsredovisningen. Framtidsbedömning Ekonomin globalt, nationellt och för oss i Kävlinge har utvecklats positivt under flera år. Den senaste tidens turbulens inom den finansiella sektorn har fått återverkningar inom hela världsekonomin. Detta kommer troligtvis att påverka även den svenska ekonomin genom avmattning i tillväxten och på sikt även att få effekter på skatteunderlagets utveckling och därmed kommunernas skatteintäkter. Det är mot denna bakgrund tidigare års positiva resultat ger Kävlinge kommun goda förutsättningar att kunna möta en konjunkturnedgång utan att det behöver innebära allt för stora svängningar i resurserna till våra verksamheter. Resultatet för ser efter årets första ekonomiska rapport ut att följa den budgeterade nivån och budgetförslaget för innebär att vi har möjlighet att öka våra nettokostnader med 8 % samtidigt som vi genomför investeringar på över 110 mkr. Framtiden för Kävlinge kommun ser ljus ut med god ekonomi, i stort en väl fungerande verksamhet och en ökande befolkning. Vi har därmed goda förutsättningar att vara en fortsatt attraktiv kommun som står sig väl rustade att möta framtidens utmaningar. Kommunkansliet Bo Ekensteen Kommundirektör Mikael Persson Ekonomichef 16

17 Kommunstyrelsen Ordförande Pia Almström Nämndsansvarig chef Bo Ekensteen Framtiden I kommunens visionsdokument Kävlinge kommun Med segel mot framtiden framhålls tre huvudområden som kommunen ska verka för: Utveckling som en attraktiv boendekommun med balans mellan tätort och landsbygd Kävlinge ser under ut att nå upp till sin målsättning om 1,5 % befolkningsökning, men den vikande konjunkturen och finanskrisen kommer att påverka byggandet framöver. Befolkningsprognosen för måste med all sannolikhet tillfälligt skrivas ner något. Ser man utvecklingen över en längre tidsperiod, vilket är mer realistiskt, kommer dock svackor och toppar att jämna ut sig. Kävlinge ligger bra till och kommer även fortsättningsvis att vara en attraktiv boendekommun. En attraktiv boendekommun måste tillhandahålla en bra service. I olika mätningar under året har våra verksamheter uppnått skiftande resultat, några riktigt bra, andra mindre smickrande. Nämnder och förvaltning kommer under att göra allt för att i första hand basverksamheterna överlag ska vara av kvalitetsmässigt god kvalité. Kommunstyrelsen kommer tillsammans med nämnderna att noggrant följa upp verksamheterna för att säkerställa att utvecklingen går åt rätt håll. Goda förutsättningar för att starta och driva företag Kävlinge är en kommun med många småföretag. Förutsättningarna för dessa underlättas av en bra dialog mellan kommun och företag. Dialogen sker i grupp vid till exempel frukostträffar eller kommunalrådsluncher eller individuellt vid företagsbesök. Dessa aktiviteter fortsätter vara prioriterade av kommunledningen i syfte att skapa förutsättningar för ett näringslivsvänligt klimat. Målsättningen är att klättra från nuvarande plats 28 till en plats på tio i topp listan avseende bästa näringslivsklimat i riket. Sommaren genomfördes för första gången, i vår kommun, projektet sommarlovsentreprenörer bland gymnasieungdom. Projektet föll väl ut och kommer att göras om sommaren. Både kommunen och ungdomarna själva ser detta som ett utmärkt sätt att få kännedom om och pröva på företagande. Sommaren kommer Barsebäcksbanan återigen att stå som värd för Mastersgolf. Tävlingen är för kommunen dels ett utmärkt marknadsföringstillfälle, dels en möjlighet att samarbeta och synas med representanter för det lokala näringslivet God dialog med sina invånare Visionsarbetet synliggjorde både behov och nytta av en fungerande medborgardialog. De träffar som startade under visionsarbetet kommer att fortsätta, var och en med tema för någon utvald händelse i kommunen. Medborgarrådet började vara aktivt under visionsarbetet och tillförde många kloka synpunkter. Under kommer de att arbeta med hur medborgardialogen ska utvecklas ytterligare. Ett aktivare nyttjande av hemsidans möjligheter kommer att vara en av de infallsvinklar de kommer att arbeta med. Kommunen kommer att fortsätta att medverka i kommunförbundets projekt med medborgardialogen som en del i styrsystemet. Projektet ger dels en insyn i många andra kommuners lösningar dels en möjlighet att diskutera hur man går till väga för ett lyckat resultat. Under kommer kommunens växel/reception att utvecklas. Tidigare förvaltningsspecifik service och enklare handläggning kommer att skötas över disk i receptionen. Receptionspersonalen kommer också att vara inblandade i kommunens nya system för synpunkts- och klagomålshantering. Ekonomistyrning och beslutsstöd Under kompletteras ekonomistyrningen med en ny modell för verksamhetsstyrning. Detta innebär en uppdatering och förändring av kommunfullmäktiges mål med utgångspunkt från visionen. Dessa mål skall sedan ligga till grund för nämndernas arbete med sina egna verksamhetsplaner. Ett nytt PA system planeras införas. 17

18 kommunstyrelsen Slutligen kommer ett beslutsstödssystem för att ge våra chefer ett bättre och enklare verktyg för analys, uppföljning och kontroll av information kring ekonomi, personal och verksamhet att tas i bruk. Verksamhetsområde Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunledning Ekonomi/IT Personal Kansli Näringsliv/Turism Planering Ekonomisk analys Den tilldelade ramen för kommunstyrelsen uppgår till tkr. Ramen har sedan ökat med tkr. Kommunstyrelsens ram har sedan kompenserats med 400 tkr för prisökningar. Ramen har dessutom utökats med 300 tkr för miljöprojekt samt 450 tkr för stadsarkitekt (50%). Dessutom har ramen förändrats med ett antal övriga anslag. I budgetramen ingår anslag för lönekompensation med tkr, kompensation för befolkningsökning med tkr. Dessa anslag kommer senare fördelas till respektive nämnd. För nytt boende finns tkr, ungdomsplaceringar tkr, kulturskola 750 tkr samt hyra samlingslokal/idrottsplats 750 tkr avsatt. Till KS förfogande är tkr avsatt. Anslaget för gymnasiekostnader uppgår till tkr. Kommunstyrelsens verksamhet är, liksom tidigare år inriktad mot kommunens centrala kansli-, ekonomi-, planerings-, IT- och personalfrågor. Intäkterna beräknas öka med cirka 200 tkr. Detta beror bland annat på både ökade köp från externa kunder och från balansenheter. Antalet elever i gymnasieålder har sedan ett antal år tillbaka ökat kraftigt för att framemot läsåret 2007/ nå en topp för att sedan återigen minska. Dessa gymnasiekostnader finansieras via anslag som budgeteras inom kommunstyrelsen för att sedan fördelas till kulturnämnden. Inför år är tkr tilldelade gymnasiekostnader. Detta är en ökning med tkr jämfört med föregående års. Detta bygger på faktiska kostnader för samt en uppräkning på 4 % och hänsyn tages till minskat antal elever (36 stycken). Sammandrag tkr Resultaträkning Bokslut Prognos 2007 Intäkter Kostnader Nettokostnad ram Resultat Verksamhetssammandrag Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunledning Ekonomi/IT Personal Kansli Näringsliv/Turism Planering Delsumma Gymnasiekostnader Nytt boende Ungdomsplaceringar Utredning om måluppfyllelse i skola och förskola Kompensation - löner ½ årseffekt befolkning Kulturskola Hyra samlingslokal/ idrottsplats KS förfogande Delsumma Summa Investeringar Verksamhetsmått och nyckeltal Verksamhetsmått Bokslut 2007 Prognos Antal årsarbetare Sjukfrånvaro i % 3,61 3,5 3,5 avvikelse Strategiska mål Mål Kommunens befolkningstillväxt ska i genomsnitt vara 1,5% per år fram till år 2010 räknat från år 2000 Kommunens näringslivspolitik ska gynna ett bra företagsklimat i kommunen Kommunens ekonomi ska präglas av god ekonomisk hushållning Kommunen ska bedriva en sund personalpolitik och därigenom eftersträva minskad sjukfrånvaro Kävlinge kommun ska ha en hög servicenivå gentemot kommuninvånarna 18

19 Tekniska nämnden Nämndsordförande Kjell-Arne Ohlsson Nämndsansvarig chef Tommy Persson Framtiden De närmaste åren kommer att medföra en fokusering på att tillmötesgå behovet av satsningar inom den allmänna miljön, teknisk service och på nya eller ombyggda lokaler för den kommunala servicen. Mycket arbete kommer att läggas på att ta fram underlag, planer med mera för de områden som ska byggas de närmaste åren. Kommunens markreserv behöver också stärkas. Verksamhetsområde Nämnd/administration Markförvaltning Väghållning/park och grönområden Räddningstjänst Drift & underhåll Kollektivtrafik Fastighet Vatten och avlopp Avfall Exploatering Ekonomisk analys Tekniska nämndens ram har, från års ram räknat, ökat med tkr. Ökningen består i 200 tkr för helårseffekt av beslutet om ökad turtäthet av busstrafiken och 800 tkr för volymökningar i form av utökade skötselområden. Nämnden har även fått priskompensation med tkr. Exploateringsprojekt beräknas i budgeten att avslutas med ett överskott på tkr vilket är 400 tkr högre än föregående år. Det innebär en minskning av ramen med motsvarande belopp. Sammantaget ger detta en budgetram på tkr. Intäkterna beräknas öka med tkr till följd av ökade hyresintäkter på ägda fastigheter med 1,5 % men också till följd av kommunens tillväxt vilket bland annat ökar antalet abonnenter inom Vatten och avlopp samt avfallshanteringen. Kostnaderna för personal minska med tkr då antalet säsongsanställda inom park och grönområde budgeterats lägre. Kostnaden för inhyrda lokaler beräknas öka med 410 tkr. Kapitalkostnaderna beräknas öka med tkr till följd av stora investeringar i främst nybyggnation som ny förskola i Furulund och ombyggnad av kommunhuset. Övriga kostnader beräknas öka med tkr. Ökningen sker främst inom väg/park och grönområden samt fastighetsförvaltningen. Nämnd/administration har fått ett ramtillskott på 625 tkr för oförutsedda utgifter. Väg/park och grönområden har fått ett ramtillskott på 800 tkr för skötsel av tillkommande ytor samt 425 tkr i priskompensation. Räddningstjänsten Syd har fastställt årsavgiften för Kävlinge kommun till tkr år. Det är en ökning med 493 tkr vilket äskas som tilläggsanslag. Verksamheten har även fått priskompensation med 50 tkr. Kollektivtrafik har fått ett ramtillskott på 200 tkr för helårseffekt av beslutet om ökad turtäthet av busstrafiken. Fastighetsavdelningen ökar sin omsättning med cirka tkr till följd av hyreshöjning på ägda lokaler med 1,5 %. För vatten och avlopp beräknas en oförändrad brukningstaxa under år. Effekterna av Swedish Meats nedläggning innebär att omsättningen beräknas oförändrad gentemot års nivå trots ökat antal abonnenter. 19

20 tekniska nämnden För avfallshanteringen beräknas en oförändrad taxa till följd av att SYSAV inte har aviserat några höjningar av sina avgifter för omhändertagande av avfall. Verksamheten beräknas öka sin omsättning med 765 tkr. Exploateringsprojekt beräknas i budgeten avslutas med ett positivt resultat på tkr vilket är 400 tkr högre än budget för år. Investeringar Investeringarna under år beräknas till tkr varav tkr avser den skattefinansierade verksamheten, tkr avser fastighet och avfallshantering samt tkr avser VA-verksamheten. De enskilt största investeringarna under år är nybyggnation av sporthall, upprusning av idrottsplatser, ny förskola i Furulund samt samlingslokal i Löddeköpinge. Strategiska mål Mål Förvalta mark så att gott ekonomiskt utbyte erhålls. Upprätthålla en god standard på vägnätet. Skapa en trafiksäker miljö. Erbjuda ett varierat utbud av parker, grönområden och lekplatser. Stödja den enskilde i att ta eget ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för kommunal verksamhet till lägsta möjliga kostnad. Trygg och säker vattenleverans. Rena avloppsvatten enligt gällande utsläppskrav till lägsta möjliga kostnad. Insamla hushållsavfall på ett kostnadseffektivt, miljövänligt och rationellt sätt. Genomföra exploatering i enlighet med kommunstyrelsens beställning Sammandrag tkr Resultaträkning Bokslut Prognos 2007 Intäkter Kostnader Nettokostnad ram Resultat Verksamhetssammandrag Nämnd/administration Markförvaltning Väg/park och grönområden Räddningstjänst Kollektivtrafik Drift & underhåll Fastighet Vatten och avlopp Avfall Exploatering Summa Investeringar Verksamhetsmått och nyckeltal Verksamhetsmått Bokslut 2007 Prognos Antal årsarbetare Sjukfrånvaro i % 4,24 3,0 3,0 avvikelse 7,

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Budget 2015. Plan 2016 2017

Budget 2015. Plan 2016 2017 2015 Plan 2016 2017 Innehållsförteckning Organisation 3 Så fördelades skattepengarna 2013 6 Vision, mål och styrning 7 Kommunövergripande mål 9 Ekonomiska förutsättningar 17 Omvärldsanalys 21 Finansiell

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Budget 2014 PLAN 2015 2016

Budget 2014 PLAN 2015 2016 Budget 2014 PLAN 2015 2016 Innehållsförteckning Inledning Organisation 3 Så fördelades skattepengarna under 2012 6 Vision, mål och styrning 7 Vision, mål och styrning 8 Ekonomiska förutsättningar 2014

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Kävlinge kommun Delårsrapport 2008

Kävlinge kommun Delårsrapport 2008 Kävlinge kommun Delårsrapport Innehåll Förvaltningsberättelse Viktiga händelser 1 Uppföljning av strategiska mål 1 Omvärldsanalys 3 Finansiell analys 5 Personalredovisning 8 Nämnder och bolag Helårsprognos

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Kävlinge kommun. Budget 2006

Kävlinge kommun. Budget 2006 Kävlinge kommun Budget 2006 KELP 2007 2008 Innehåll Förvaltningsberättelse 4 Principer och förklaringar 11 Driftbudgetavräkning 13 Resultatbudget 14 Balansbudget 15 Finansieringsbudget 16 Investeringsbudget

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun.

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. Bilaga KS 2011/95/3 SALA KOrJfMUI\l Kommunstyrelsens förvaltning Remissvar Ink. 2011-05- t 2 Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. D. iarienr J IAktTbilaga QOI\ 104 I l-j. I Natura

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 1(11) KS 2011/0010 Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 Denna samordnas med ärendet KS 2011/0009 som gäller Budgetprognos 1, år 2011. Förslaget förutsätter fastighetsnämndens förslag

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Budgetförutsättningar Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budget 2009 2011, plan 2012. Den kommunala utdebiteringen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Ändringsförslag till Budget 2014 samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Innehåll Kommunens förutsättningar inför 2014 och 2015-2016 inklusive omvärldsanalys... 4 Samhällsekonomisk utveckling och

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015

Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015 bllaga ls ~'i JAGrA ks 2015-06-01 c:w.arna Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015 Utfall per april (mars) 2015 Likviditet Status osäkra poster Prognos 2015 Resultat Likviditet c:w.arna Ekonomi 2015 Läget

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Motala kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 7 februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Allians för Jämtlands län. Finansplan för 2016 2018

Allians för Jämtlands län. Finansplan för 2016 2018 Finansplan för 2016 2018 Samverkan för maktskifte 2018 1 Innehåll 1 FINANSPLAN 2016-2108... 3 FINANSPLANENS INNEHÅLL... 3 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Skattesats... 3 Befolkningsutveckling... 3 OMVÄRLDEN...

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer