Kävlinge kommun. Budget 2007 KELP

Transkript

1 Kävlinge kommun KELP

2 Förvaltningsberättelse Kävlinge kommuns organisation 3 Koncernen 4 Utveckling i korthet 4 Omvärldsanalys 5 Balanskrav - God ekonomisk hushållning 8 Kommunövergripande strategiska mål 8 Ekonomiska förutsättningar 10 Finansiell analys 12 Kommunstyrelsen 16 Tekniska nämnden 18 Miljönämnden 20 Kulturnämnden 22 Socialnämnden 27 Övriga nämnder 31 Räkenskapsmaterial Resultatbudget 32 Balansbudget 32 Finansieringsbudget 33 Driftbudgetavräkning 34 Investeringsbudget 35 Exploateringsredovisning 38 Redovisningsprinciper 39 Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout: Christina Ziethén Omslag: Blåkopia av Folkbad i Kävlinge Foto: Joanna Bladh, Ann Ekvall Tryck: Kepa-Tryck, Kävlinge Ekonomisk ordlista 40

3 Kävlinge kommuns organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE S M Fp SD C Kd Mp V REVISIONEN KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDER VALNÄMND ÖVERFÖRMYNDARNÄMND TEKNISK NÄMND KOMMUNALA BOLAG KKB SAMVERKAN Landskrona-Kävlinge- Svalövs Gymnasieförbund Kommunassurans Syd Försäkrings AB Sydvatten AB SYSAV Räddningstjänsten Syd MILJÖNÄMND KULTURNÄMND SOCIALNÄMND Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är Kävlinge kommuns högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt är av större vikt. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen för nämnder, övergripande taxor, översikts- och detaljplaner samt verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige består av 45 ledamöter och 28 ersättare. Mandatfördelningen är S 17, M 12, Sd 6, Fp 4, C 3, Kd 1, Mp 1 och V 1. 3

4 KÄVLINGE KOMMUNS ORGANISATION Koncernen Kävlinge Kommunala Bostads AB Kävlinge kommun har ett dotterbolag, Kävlinge Kommunala Bostads AB, KKB. Kommunens ägarandel i KKB uppgår till 100 %. KKB är ett så kallat allmännyttigt bostadsbolag och hyr främst ut lägenheter men även verksamhetslokaler. Samägda - samverkande bolag och organisationer Kävlinge kommun samäger bolag och samverkar kommunalförbund med andra kommuner. I följande organisationer har Kävlinge kommun mindre andelar: Kommunassurans Syd AB, Sydvatten, Räddningstjänst Syd, Gymnasieförbundet och SYSAV. Kommunassurans Syd AB Kommunförbundet Skåne beviljades den 24 februari koncession för ett skadeförsäkringsbolag, Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget ska verka som försäkringsbolag för Skånes kommuner. Ägarandelen uppgår till 2,63 %. Sydvatten Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar vatten och ägs av 13 delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,6 %. Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd är ett samarbete mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Samarbetet inleddes den 1 januari och syftar till att optimera resurser som idag är utspridda i de olika kommunerna. Verksamhetsområdet skall vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till 8,9 %. Gymnasieförbundet De tre kommunerna Landskrona, Kävlinge och Svalöv driver sedan 1992 ett gemensamt gymnasieförbund. Gymnasieförbundet erbjuder 14 gymnasieprogram och gymnasiesärskola fördelade på sju självständiga skolor i de tre kommunerna. Ägarandelen uppgår till 9 %. Sysav Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i det konsortialavtal som gäller till och med Konsortialavtalet är ett samarbetsavtal som ingåtts av Sysav:s samtliga delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,8 %. Utveckling i korthet Antal invånare 31/ Skattesats kommunen 18,51 18,51 18,51 18,51 18,51 Resultaträkning Verksamhetens nettokostnader, tkr Nettokostnadernas förändring 9% 3% 4% 9% 6% Skatteintäkter, inkl utjämning och bidrag, tkr Skatteintäkternas förändring 3% 3% 7% 9% 8% Nettokostnadsandel av skatter och statsbidrag (%) 101% 101% 98% 99% 97% Finansnetto, tkr Årets resultat, tkr Årets resultat exklusive finansnetto och exploatering, tkr Balansräkning Anläggningstillgångar kr / invånare Extern låneskuld / invånare Självfinansieringsgrad investeringar 110% 124% 84% 96% 68% Eget kapital kr / invånare Soliditet 82% 79% 76% 79% 79% 4

5 Förvaltningsberättelse Kommundirektör Bo Ekensteen Ekonomichef Mikael Persson Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. Avmattning i den globala tillväxten Tillväxten i världsekonomin har varit den högsta på 30 år och omfattat de flesta regioner i världen. För de närmaste åren spås en avmattning i tillväxten men tillväxten blir ändå relativt hög. Konjunkturuppgången har framförallt varit investeringsdriven men kommer troligtvis att dämpas. Istället kommer en förbättrad arbetsmarknad leda till att hushållens konsumtion ökar och därmed blir den faktor driver tillväxten. Flera tecken tyder på att den amerikanska ekonomin är på väg att mattas av. Den privata konsumtionen har vänt ned, främst beroende på ökade energipriser och att bostädernas förmögenhetsvärde slutat att stiga. Sysselsättningen har börjat sjunka och arbetslösheten har vänt svagt uppåt. Den i grunden goda ekonomin bland företag och hushåll tros bidra till en fortsatt men måttlig tillväxt. Kina förutspås en fortsatt stark tillväxt de närmaste åren. I Kina är det extremt höga investeringsnivåer, stark inhemsk privat konsumtion och omfattande export som driver på. I övriga Asien beräknas tillväxten dämpas något. I Japan tog tillväxten fart under och fortsätter att utvecklas i god takt även och med en BNP tillväxt kring 3 %. Efter flera år av svag tillväxt i euroområdet tog tillväxten även här fart under och hittills under förstärkts. För och 2008 beräknas tillväxten sjunka något. Exporten förväntas dämpas och de inhemska investeringarna och privat konsumtion tros inte kunna kompensera minskningen. Stark svensk ekonomi BNP tillväxten under ser ut att bli den högsta på sex år och överträffar de flesta prognoser. En svag krona och stark internationell efterfråga på områden där Sverige håller sig väl framme gynnar exportindustrin. En avmattning i världsekonomin och en stärkt kronkurs kan på sikt bromsa upp exporten något de kommande åren. Investeringsnivån är fortsatt hög i de flesta branscher och den höga investeringsnivån fortsätter under för att 2008 ha en något lägre tillväxttakt. Goda reallöneökningar tillsammans med en förbättring på arbetsmarknaden gör att hushållen ser positivt på framtiden. Hushållens sparande har de senaste åren legat på förhållandevis hög nivå men i takt med att konsumtionen ökar faller sparandet något. Hushållens konsumtion tog fart under andra halvåret och beräknas nå sin topp nästa år. Stigande räntor och en stramare finanspolitik gör att konsumtionen beräknas avta under BNP-tillväxt % Världen 4,9 4,5 4,6 3,9 4,0 USA 4,2 3,2 3,4 2,3 2,7 Kina 10, ,5 10,0 9,0 Euroområdet 1,8 1,4 2,4 1,8 1,9 Sverige 3,7 2,7 4,2 2,9 2,5 Källa Nordea Ekonomiska utsikter september. Inflationen under målet Den svenska inflationen är fortfarande mycket låg och var i juli 1,5 %. Ökade energi och drivmedelspriser har bidraget med 1 % av ökningen. Trots att löner för tre miljoner anställda ska omförhandlas under och att vi har en förbättrad arbetsmarknad med tendenser till resursbrist inom vissa områden görs bedömningen att detta inte mer än måttligt påverkar inflationen. Framförallt förklaras det med att vi har en hög men avtagande produktivitetsökning. Den hårda globala konkurrenssituationen håller också tillbaka möjligheten till prisökningar vilket gör att inflation för de två kommande åren beräknas ligga kring 2 %. Inflation % USA 2,7 3,4 3,5 2,5 2,2 Kina 3,9 1,8 1,6 1,5 1,2 Euroområdet 2,1 2,2 2,4 2,3 2,0 Sverige 0,4 0,5 1,4 2,0 2,1 Källa Nordea Ekonomiska utsikter september. Starka resultat i kommunerna Kommunernas resultat för år förväntas bli 8,5 miljarder före extraordinära poster vilket är i nivå med vad som anses vara god ekonomisk hushållning. Det vill säga ett resultat som motsvarar 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta skulle i så fall vara andra året i rad som man når denna nivå. Även för åren fram till 2009 bedöms kommunernas samlade resultat ligga på 6-8 miljarder årligen. Att resultaten fortsätter ligga i nivå med riktmärket för god ekonomisk hushållning beror i huvudsak på att skatteunderlaget fortsätter att ha en god tillväxt. De generella statsbidragen ökar både i form av resurstillskott och i form 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE av överföringar från riktade statsbidrag. Den demografiska påverkan på kostnadsutvecklingen är marginell och att kommunerna fortsätter att ha en återhållsam ökning av kostnaderna. Källa Sveriges kommuner och landsting. Kävlinge kommun invånare år 2010? Skåne län har under den senaste 10-årsperioden ökat sin befolkning med invånare till att vid årsskiftet / vara Det senaste årets ökning på invånare eller med 0,7 % beror till största delen på att det är fler som flyttar till regionen än flyttar från. Det är främst kommunerna i Skånes västliga delar som står för ökningen. Kävlinge kommuns målsättning är att få en befolkningstillväxt där kommunen kan följa med i utbyggnaden av infrastruktur och service. Målsättningen uttrycks som att befolkningsökning fram till 2010 i genomsnitt ska vara cirka 1,5 % per år. De senaste 10 åren har befolkningsökningen i genomsnitt varit drygt 1 % eller 254 personer per år. Slår befolkningsprognoserna in kommer befolkningen år 2010 att vara invånare. Det motsvarar en genomsnittlig ökning med 1,7 % mellan åren , vilket väl når upp till målsättningen. För år prognostiserades att kommunen skulle ha invånare vid årsskiftet /. Denna nivå passerades i april och nu beräknas invånarantalet till vid årsskiftet. Befolkningsökning per tätort i Kävlinge kommun Ort Barsebäcksby Barsebäckshamn Dösjebro Furulund Hofterup/Ålstorp Kävlinge Lilla Harrie Löddeköpinge Stora Harrie Södervidinge Vikhög Västra Kararby Ålstorp Landsbygd Totalt Källa: SCB och Kommuninvånarregistret En ökande befolkning och dess åldersfördelning har betydelse för i vilken verksamhet efterfrågan av den kommunala servicen uppstår. Befolkningen beräknas jämfört med halvårssiffrorna fram till 2010 att öka i förskoleåldern med 180 barn och i grundskoleålder med 170 elever medan de i gymnasieålder beräknas minska med 40 elever. Precis som utvecklingen i landet visar prognoserna att de i åldern 65 år och äldre kommer att öka kraftigt under prognosperioden. Från 2010 och framåt kommer antalet grundskoleelever att ha en kraftig ökning. Diagrammet visar befolkningsutveckling Källa SCB och kommunens befolkningsprognos. De flesta tätorter i Kävlinge kommun har ökat sin befolkning de senaste åren. Diagrammet visar åldersstrukturen åren, 2010 och Källa SCB och kommunens befolkningsprognos. Många nya bostäder även de kommande åren. För att uppnå en befolkningsökning på 1,5 % per år behöver det byggas ungefär 200 bostäder årligen. Kävlinge kommun arbetar därför aktivt med markoch planfrågor, och för att tillgången på byggbar mark inte skall bli ett framtida hinder för fortsatt befolkningsökning pågår arbete med en markförsörjningsstrategi. 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bostadsmarknaden i Kävlinge kommun fortsätter att vara het. Efterfrågan på bostäder i kommunen är stor och det byggs eller planeras för byggande i samtliga större tätorter. I Löddeköpinge kan nämnas förnyelsen och förtätningen av Lödde Centrum som beräknas omfatta cirka 200 bostäder när det är klart och Mellanvången. Nya områden i Kävlinge tätort är Västra Gryet där cirka 90 bostäder i form av radhus, villor och flerbostadshus kommer att byggas under. Hos Kävlinge Kommunala Bostads AB, KKB, är det fortsatt fler bostadssökande i kö än antalet lediga lägenheter. KKB har pågående byggprojekt i Kävlinge med 24 lägenheter och i Löddeköpinge startade under hösten byggandet av 74 lägenheter i Lödde Centrum. Förutom de beslutade planerna finns även så kallade utredningsområden där bostadsbyggande kan bli aktuellt framöver. Dessa områden är bland annat, Löddeköpinge -Lyckorna, Löddeköpinge norr om Mellanvången, Furulund öster om Lomma banan, samt Hofterup -söder, där planläggning för mindre delområden redan påbörjats. Fortsatt förstärkning på arbetsmarknaden Trots en kraftig högkonjunktur har arbetslösheten legat kvar på höga nivåer. Under första halvåret har arbetsmarknadsläget successivt förbättrats och sysselsättningen har ökat snabbt. Uppgången är bred och omfattar de flesta verksamhetsgrenarna men har varit särskilt stark inom verkstads-, transport- och byggsektorn. Antalet nyinskrivna arbetssökande på arbetsförmedlingarna minskar kraftigt samtidigt som efterfrågan på arbetskraft fortsätter att öka. Det finns dock fortfarande lediga resurser på arbetsmarknaden men i takt med ett stigande resursutnyttjandet ökar risken för att löneökningstakten pressas uppåt och inflationen stiger. Kävlinge ligger kvar på en lägre nivå öppet och totalt arbetslösa jämfört med både riket och Skåne län. Ungdomsarbetslösheten, åldern år, sjunker men fortsätter att ligga på en hög nivå och var vid halvårsskiftet 8,5 % (9,2 %) i riket och (7,0 %) 7,7 % i Kävlinge, siffrorna inom parantes anger nivån vid årsskiftet /. Obalanstalet % Kävlinge Riket Kävlinge Riket Öppet arbetslösa 3,5 4,6 2,8 3,9 I program 1,6 1,9 1,6 2,3 Totalt 5,1 6,5 4,4 6,2 Tabellens halvårssiffror över obalanstalet kan jämföras med siffrorna vid årsskiftet och var för riket 6,5 % och för Kävlinge 5,0 %. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen nedan. Händelseförändring +/- mkr 1 kr förändring i utdebitering 45 Löneförändring med 1 % 5,2 Generell prisförändring med 1 % 5 10 heltidstjänster 3,1 Upplåning 10 mkr 0,4 Nettokostnadsförändring med 1 % 9,1 Här byggs det 13st nya lägenheter i Furulund, område Tallkronan. 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Balanskrav God ekonomiskhushållning Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting innebär att kommunens intäkter skall överstiga kostnaderna och därmed skall resultatet överstiga noll. Att uppfylla balanskravet är en miniminivå och inte detsamma som att ha en god ekonomisk hushållning. För att uppnå god ekonomisk hushållning ställs högre krav på det ekonomiska resultatet än vad balanskravet anger. God ekonomisk hushållning beaktar förutom det finansiella perspektivet även det verksamhetsmässiga. De finansiella målen utgör den yttre ramen inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Hushållningen utifrån verksamhetsperspektivet innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Målen har även en tidsdimension där både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv beaktas, vilket innebär att dagens skattebetalare betalar för sin konsumtion och inte övervältra detta ansvar på kommande generationer. Kommunövergripande strategiska mål Kävlinge kommun arbetar utifrån begreppet god ekonomisk hushållning med nedanstående finansiella och verksamhetsmässiga mål Finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna skall uppgå till 99 % under en rullande fyraårsperiod. Målet innebär att positiva resultat ska uppnås för att användas till att finansiera investeringar, framtida satsningar och möta konjunktursvängningar. Investeringarna skall till 100 % självfinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Detta sätter tillsammans med målet, att ingen extern upplåning ska ske, ett tak för investeringsvolymerna. Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr. Ovanstående mål följs upp i den finansiella analysen. Befolkningstillväxt En jämn befolkningstillväxt är positiv både för kommunens organisation, företag och boende. Vi blir fler som delar på investeringar, ger förutsättningar för en mer effektiv och produktiv kommunalverksamhet, större köpkraftunderlag för butiker med flera, en ökad rekryteringsbas och fler arbetstillfällen. Mål och mått: Befolkningstillväxt på i genomsnitt 1,5 % per år fram till år 2010 räknat från år Den genomsnittliga befolkningstillväxten är från år 2000 fram till och med år 1,7 %. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro har inte bara en direkt kostnad i form av sjuklön och eventuella vikariekostnader utan kan även ha en negativ inverkan på kontinuitet och kvalité i det arbete som ska utföras. En låg sjukfrånvaro kan också vara ett tecken på en väl fungerande arbetsplats. Nybyggnation av villor vid Barsebäcks golfbana. 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mål och mått: Att den totala sjukfrånvaron i förhållande till den tillgängliga arbetstiden årligen minskar för att 2010 vara som högst 7,0 %. År 2004 var nyckeltalet 8,0 % och år 7,8 %. Bedömningen är att sjukfrånvaron för helåret kommer att vara lägre än. Fastighetsunderhåll Kommunen äger och förvaltar cirka m 2 lokalyta och dessa fastigheter utgör ett stort tillgångsvärde. Är fastigheterna välskötta och fungerande motverkar detta att det uppstår stora oplanerade underhålls- och investeringstoppar och även att kostnader för skadegörelse kan hållas på en låg nivå. Mål och mått: För att bibehålla fastigheternas värde bör det sammantagna fastighetsunderhållet under en rullande fyraårsperiod i genomsnitt ligga mellan kr per m 2. Under åren 2002 till har underhållsnivån i genomsnitt varit 146 kr per m 2. Helårsprognosen för ligger på 150 kr per m 2 och budgeterad nivå på 165 kr per m 2. Skola Genom en tillfredsställande måluppfyllelse kan eleverna fullfölja sina studier på treårigt nationellt program - utan kostnader för ett fjärde år på gymnasieskolans IV-program. Dessutom får de en beredskap inför kommande yrkesliv eller fortsatta studier. Mål och mått: Det nationella målet för grundskolan är att alla elever i årskurs 9 ska uppnå godkänt resultat för att ha behörighet till gymnasiets nationella program. Detta är också kommunens långsiktiga mål men på vägen dit är delmålet att öka andelen med minst 2 % per år och senast 2009 ska andelen elever som är behöriga till gymnasieskola innan sommarskolan vara minst 95 %. Måttet var 88 % % och %. Nyckeltalet uppgår preliminärt till 88,2 %. Hemvård En effektiv hemvård karakteriseras bland annat av en låg kringtid, det vill säga tid som inte är direkt omsorgsarbete, så att huvuddelen av den arbetade tiden går till mötet med vårdtagaren. Mål och mått: Utifrån olika analyser och jämförelse med andra kommuner bör målsättningen för en effektiv hemvård vara att kvoten arbetade timmar i förhållande till beslutade biståndstimmar ligger mellan 1,3 1,4 för att uppfylla kraven på en effektiv hemvård. Måttet var 1, ,42 och prognosen för pekar på 1,27. Detta innebär att mer av den arbetade tiden går till mötet med vårdtagarna. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomiska förutsättningar Med en svensk ekonomi på högvarv som uppvisar de högsta tillväxttalen på många år, en ökande sysselsättning med mera så ser det ekonomiska läget ljust ut för Sveriges kommuner och inte minst Kävlinge kommun. Kävlinge kommun har under 2000-talet haft positiva resultat och det ser ut att fortsätta så de kommande åren. Beräkningsförutsättningar De av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen är en viktig utgångspunkt för budgetarbetet och anger de ekonomiska begränsningarna för verksamheten. Skatteintäkter och kommunal ekonomiskutjämning är de största intäktskällorna och det är flera faktorer som påverkar dess storlek, däribland antalet invånare den 1 november året innan budgetåret, skatteunderlagets storlek, utdebiteringsnivå, strukturfaktorer som åldersfördelning etc. Skatteintäkterna i budgeten är beräknade efter Sveriges kommuner och landstings prognos i cirkulär :70 inklusive egen prognos för befolkningsutveckling. Skatteunderlagsprogrnos % Årlig förändring 4,0 4,3 4,8 4,5 4,4 Källa Sveriges kommuner och landsting. Antalet invånare är en parameter vid beräkning av det kommunala utjämningssystemet och för vissa statsbidrag. Beräkningarna bygger på ett antagande om en befolkning den 1 november på , på och för 2008 på I kostnadsutjämningssystemet finns också en parameter som kompenserar kommuner som har en kraftig befolkningsökning, Kävlinge kommun är en av kommunerna och beräknas för att få tkr för dessa eftersläppningseffekter. Avgiften för LSS-utjämningen beräknas till tkr för och bedöms att successivt öka för att 2009 uppgå till tkr. Anslag för löneökningar har satts av centralt och motsvarar en löneökning för på 3,2 % och 2008 respektive ,5 % per år. Arbetsgivaravgifter och interna personalomkostnads pålägg sänks med 0,14 procentenheter till, 42,06 %, och innebär ett resurstillskott på 600 tkr. Ett nytt pensionsavtal, KAP-KL, började gälla och innebär att kostnaden för pensioner ökar med cirka tkr. Det nya pensionsavtalet kommer från och med 2009 innebära lägre kostnader för kommunerna jämfört med det tidigare avtalet. Internräntan utgår från Sveriges kommuner och landstings rekommendation och är 4,5 %. Prishöjningar från de interna servicefunktionerna får inte överstiga 1,6 %. Kävlinge kommunens befolkningsprognos har legat till grund för de ersättningar som utgår med anledning av befolkningsförändringar inom områdena för-, grund-, sär-, och gymnasieskola, äldre- och handikappomsorg. Sysselsättningsstödet upphör efter och införs då i det kommunala utjämningssystemet. ramar Nämnderna har ett årligt rationaliserings och effektiviserings krav motsvarande 0,5 % av befintlig verksamhet. Inför har tekniska nämndens ram utökats med 700 tkr, kulturnämndens med tkr och socialnämndens med tkr. Kulturnämndens ram har även tillförts tkr då de sista så kallade Wärnerssonpengarna förts över från riktade bidrag till utjämningssystemet. Helårseffekt av de ökade hyreskostnaderna för nytt ridhus har gjort att kulturnämndens ram utökats med 326 tkr. Avvecklingskostnaderna av städverksamheten beräknas vara finansierade under 2009 och då återförs tkr till kulturnämndens ram. Exploateringsverksamheten ger överskott med tkr, 2008 med tkr och 2009 med tkr och ingår i tekniska nämndens budgetram. Medel för löneökningar och befolkningsförändringar budgeteras centralt och är totalt tkr, tkr och tkr. en fördelas under året till nämnderna. Kommunstyrelsen ansvarar ekonomiskt för gymnasiepuckeln och kompenserar kulturnämnden för det antal elever som överstiger 911. I budget och 2008 finns upptaget tkr per år och för tkr. I planen för 2008 och 2009 finns en post ej fördelat vilket är ett utrymme att antingen förstärka årets resultat med eller fördela till driften. I plan 2008 beräknas det till tkr varav tkr är reserverat till nytt boende inom handikappomsorgen och i 2009 års plan är posten ej fördelat tkr. Från och med 2008 beräknas kostnaderna för avskrivningar att öka med tkr beroende på den höga investeringsvolymen under de närmaste åren. 10

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förändringar i budgetförslaget Efter att budgetförslaget lämnats till kommunstyrelsen har beslut om budgetpropositionen fattats och kommunfullmäktige har behandlat budgetförslaget. De ekonomiska förändringar som föranletts av dessa beslut beskrivs nedan. propositionen I samband med att regeringen presenterade budgetpropositionen den 16 oktober framkom att de riktade statsbidragen för insatser inom förskolan och vuxenutbildningen redan tillförs utjämningssystemet och att anslaget för vuxenutbildning minskas med ca 35 %. För Kävlinge kommuns del innebär det att kulturnämndens ram ökas med 2,4 mkr för vuxenutbildning och 6,0 mkr för insatser inom förskolan. Den särskilda sjukförsäkringsavgiften som avsett sjukkostnader efter dag 14 avskaffas och samtidigt höjs arbetsgivareavgifterna med 0,14 procentenheter för att för Kävlinges del vara 42,06 år. Kommunfullmäktiges beslut Vid kommunfullmäktiges budgetsammanträde beslutades om ytterligare anslag jämfört med det ursprungliga budgetförslaget kulturnämndens anslag ökas med 350 tkr till ett ökat föreningsstöd tekniska nämndens anslag ökas med 500 tkr för skötsel av grönområden, kommunstyrelsens anslag ökas med 250 tkr till 0,5 kultursekreterartjänst Det beslutades även om särskilda anslag som tillvidare läggs under kommunstyrelsen 1,4 mkr till komvux 3,2 mkr till särskilda boenden 3,0 mkr Riktade medel till ungdomar med särskilda behov 1,3 mkr förändrade arbetstidsregler inom socialtjänsten Friskis och Svettis pass som evenemang på Kävlinge Vårmarknad. 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Kävlinge kommun används en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, som benämns resultat, kapacitet och risk, kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. delårsrapporten till 97 %. innebär att relationstalet hamnar även detta år på 97 %. Det finansiella mål som antagits innebär att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 99 % under en rullande fyra års period, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Under perioden budgeteras nyckeltalet till 96 %. Anledning till att det budgeterade nyckeltalet är lägre än målet beror på den höga investeringsnivån som skall finansieras av årets resultat och avskrivningar. Mål 99% Nettokostnadernas andel av skatteitäkterna Prognos erat resultat Kävlinge kommun har sedan 1999 redovisat positiva resultat. För prognostiseras resultatet i samband med delårsrapporten till 38,9 mkr. Detta innebär en positiv avvikelse på 18,9 mkr i förhållande till det budgeterade resultatet på 20,0 mkr. Det budgeterade resultatet uppgår till 40,9 mkr Resultat mkr Prognos Årets resultat 20,0 38,9 40,9 44,2 42,5 Kostnader och intäkter En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och kommunalekonomiska utjämningen. För budgetåret beräknas nettokostnaderna öka med 6 % och uppgå till tkr. Avskrivningarna har i budget beräknats till tkr. Årlig utveckling % Prognos Skatteintäkter Nettokostnad Nettokostnaders andel av skatteintäkter Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick i samband med Strandkanten i Vikhög. 12

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt Kommunallagen, innebär att kommunens resultat skall överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis skall realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Enligt lagen skall minskningen av det egna kapitalet, till följd av underskott, återställas inom tre år. Balanskrav mkr Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår realisationsvinst Avgår extraordinär post Justerat årets resultat Prognos ,0 38,9 40,9 44,2 42,5 0 3, ,0 35,3 40,9 44,2 42,5 Investeringar Nettoinvesteringar uppgår budgetåret till tkr. I samband med delårsrapporten prognostiseras nettoinvesteringsvolymen till tkr. Investeringar mkr Nettoinvesteringar Prognos ,8 70,1 102,1 85,4 49,6 Den största investeringsvolymen finns inom tekniska nämnden och de största investeringsprojekten syns i nedanstående tabell. Investeringar Ny förskola Furulund Ombyggnad kommunhuset Ny förskola Hofterup Ombyggnad Dösjebroskolan Ombyggnad kostenheten Högalids IP VA-ledningar Skattefinansieringsgraden av investeringarna Skattefinansieringsgraden av investeringarna uppgår i budget till 68 %. I helårsprognosen uppgick skattefinansieringsgraden till 94 %. Det innebär att sparade medel tagits i anspråk för att finansiera investeringarna. Den höga investeringstakten under tkr budgetåret och planåren innebär att nyckeltalet under planperioden kommer att understiga 100 %. Skattefinansieringssgrad % Skattefinansieringsgrad Prognos Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Den budgeterade soliditeten uppgår till 79 %. Det finns ingen vedertagen norm för hur stor soliditeten bör vara. Det viktigaste är den långsiktiga trenden, det vill säga om soliditeten ökar eller minskar. Soliditet % Prognos Soliditet Förändring av anläggningstillgångar Eget kapital Kommunalskatt Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, beräknas uppgår till tkr för budgetåret. Det är en ökning med tkr jämfört med budget. Verksamhetens nettokostnader beräknas öka med tkr mellan budget och budget. En viktig del vid bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken potentiell möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. Bland annat bör en låg kommunalskatt på sikt ge större utrymme att påverka kommunens finansiella situation positivt. Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften uppgick till 28,90 kr. Detta har under åren varit den lägsta kommunalskatten i Sverige och sedan årsskiftet är det den näst lägsta. Den primärkommunala skattesatsen uppgår till 18,51 kr. 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Risk och kontroll Risk skall spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll avser hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. Ränterisk - finansnetto Kommunens finansiella intäkter minus de finansiella kostnaderna kallas finansnetto. Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg vilket beror på att kommunen sedan flera år inte har några långfristiga skulder. Börsens upp- och nedgångar är en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen och därmed påverkar finansnettot och årets resultat. Finansnetto tkr Prognos Finansnetto Likviditet De likvida medlen uppgick i bokslutet till tkr. I samband med delårsrapporten uppgick likviditeten till tkr. Likviditeten kommer under perioden att minska framförallt beroende på den höga investeringsnivån under perioden. Minskningen beror främst på att självfinansieringsgraden för budgetåret endast uppgår till 68 % för de planerade investeringarna. Pensioner Från och med 1998 tillämpas enligt redovisningslagen den så kallade blandmodellen för pensionskostnader. I kostnaden ingår de från och med 1998 intjänade pensionsförmånerna samt förräntningen av dessa. Därutöver redovisas i resultaträkningen utbetalningar av pensionsförmåner inklusive särskild löneskatt. Kommunen tillämpar från och med 1998 utbetalning av maximal individuell del. Kommunen anlitar KPA för beräkning av framtida pensionskostnader. KPA:s prognoser påverkas bland annat av reallöneutveckling, inflation, statslåneränta, nyanställningar och avgångar. I början av har ytterligare 20 mkr satts in i pensionsförvaltningen. Under de senaste tre åren har pensionsportföljen ökat mer i värde än storleken på ansvarsförbindelsen. Ansvarsförbindelsen kommer dock att öka i snabbare takt framöver. har det satts in totalt tkr. Marknadsvärdet uppgick vid halvårsskiftet till tkr. tkr Prognos Avsättning för pensioner Ansvarsförbindelse Ökning av ansvarsförbindelse Rättslig tvist Kävlinge kommun har tre pågående rättsliga tvister, den ena rör Center Syd målet och de båda andra dröjsmål med att tillhandahålla insatser enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Center Syd målet är en tvist från 1995 och rör kommunens beslut att medge livsmedelsförsäljning på Center Syd området. Löddekärnan AB har framfört ett skadeståndsanspråk på kommunen på 123 mkr. Tingsrättens dom som föll i maj innebar att kommunen ska betala skadestånd inklusive ränta på tkr till Löddekärnan AB. I samma dom beslutas att Löddekärnan AB döms att ersätta kommunen för rättegångskostnader på tkr inklusive ränta. Båda parter har överklagat tingsrättens dom men Kävlinge kommun har medgivet ett skadestånd till Löddekärnan AB på tkr jämte ränta på tkr. Dessa belopp minskat med kommunens ersättning för rättegångskostnaderna tkr har utbetalats till Löddekärnan AB. Ärendet kommer att behandlas i Hovrätten under september månad. Länsstyrelsen har ansett att Kävlinge kommun vid två tillfällen underlåtit att tillhandahålla insatser enligt LSS och har hos Länsrätten begärt att kommunen skall dömas att betala en särskild avgift på tkr. Kävlinge kommun har framfört en annan åsikt. Ärendena har behandlats i Länsrätten där Kävlinge kommun dömdes att betala sammanlagt 175 tkr. Dessa domar har Länsstyrelsen överklagat till Kammarrätten som gett prövningstillstånd. Socialnämnden har yttrat sig över Länsstyrelsens överklagande men Kammarrätten har ännu inte behandlat ärendena. Utifrån försiktighetsprincipen har de ekonomiska effekterna avseende både Center Syd målet och socialnämndens tvist tagits upp fullt ut i års bokslut. Förvaltning av medel avsatta för framtida pensioner Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna. Under perioden från 1995 fram till delårsbokslutet 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målavstämning I samband med budgetbeslutet antogs finansiella mål för kommunen. De finansiella målen uppnås på följande sätt i budget och planåren : Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna skall uppgå till 99 % under en rullande fyra års period. Relationstalet uppgår i budget till 97 %. Under perioden helårsprognos -planår 2009 uppgår nyckeltalet till 96 %. Investeringarna skall till 100 % självfinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Självfinansieringsgraden uppgår till 68 % i budget. För perioden helårsprognos -planår 2009 uppgår självfinansieringsgraden i genomsnitt till 95 %. Ingen extern upplåning. Ingen upplåning planeras under budgetperioden. Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr. Ingen förändring av skattesatsen planeras under budgetperioden. Framtidsbedömning De närmaste årens ekonomiska situation ser ljus ut. Kävlinge kommuns prognos för årets resultat är den högsta på 2000-talet, 38,9 mkr. De budgeterade resultaten för de närmaste åren beräknas fortsatt ligga på omkring 40 mkr per år. Eftersom Kävlinge kommun är inne i en period med höga investeringsvolymer är det nu viktigt att hålla resultatet på de budge- terade nivåerna och inte släppa i väg driftkostnaderna. Detta för att på så sätt kunna finansiera investeringarna med egna medel. Investeringar i förskolor, skolor och idrottsanläggningar står för de största projekten och är i huvudsak föranledda av den höga befolkningstillväxt som varit de senaste åren, och med stor sannolikhet kommer att bestå ytterligare några år. Högkonjunkturen som vi nu befinner oss i kommer att följas av perioder med mindre goda ekonomiska förutsättningar. När detta inträffar vet vi inte idag men vi kan nu i högkonjunkturen förbereda oss genom att inte dra på oss onödiga kostnader utan se till att vi även fortsättningsvis har ett effektivt resursutnyttjande och därmed sparar för sämre tider. Lyckas vi med detta så ger det goda möjligheter till att möta en framtida lågkonjunktur med stark kommunal ekonomi. KOMMUNKANSLIET Bo Ekensteen Kommundirektör Mikael Persson Ekonomichef En härlig sommardag på piren i Vikhög. 15

16 Kommunstyrelsen Kommunalråd Pia Almström Kommundirektör Bo Ekensteen Framtiden är det första året på den nya mandatperioden. Kommunfullmäktiges nämnder och kommunstyrelse kommer att besättas av nya ledamöter. Utbildning och information till de nyvalda är därför aktuellt både centralt och nämndsspecifikt. Kommunen har under de senaste åren tagit fram underlag till en ny vision, Kävlinge 2014 med segel mot framtiden. I projektet har vi hittills fått omvärldskunskap genom föreläsare och konsulter, samt inhämtat invånarnas förslag och idéer genom såväl medborgarträffar som inrättande av ett så kallat medborgarråd. Nu är insamlingsdelen avslutad och en visionstext håller på att tas fram för fastställande i kommunfullmäktige våren. Kommunen har under en följd av år haft en betydande inflyttning. Efterfrågan på bostäder är stor på samtliga orter. För att kunna möta efterfrågan även på lång sikt behövs en god mark- och planberedskap. Dessa frågor kommer därför att prioriteras högt. Ett annat område som kommer att lyftas fram är näringslivsverksamheten. Förändringar i organisationen i kombination med en höjd politisk ambition kommer att sätta fokus på detta område under. Till sist, vi går in i ett nytt år med ett gynnsamt ekonomiskt utgångsläge. Det är positivt och ger handlingsutrymme. Det är dock viktigt att ha fortsatt koll på ekonomin. Ekonomistyrningen kommer därför att ha en fortsatt stor betydelse. Ekonomisk analys Kommunstyrelsens verksamhet är, liksom tidigare år, inriktad mot kommunens centrala kansli-, ekonomi-, planerings-, IT- och personalfrågor. Kommunstyrelsens budgetram exklusive gymnasiepuckel har räknat från års ram ökats med 6 tkr, inkluderat helårseffekt av års lönerevision minus sparbeting. Interna budgetramöverföringar från strukturbidraget har gjorts så att av strukturbidraget på initialt tkr har 200 tkr använts till sparbeting, 50 tkr har överförts till vänortsutbyte samt 329 tkr överflyttats till näringsliv och därmed återstår 421 tkr av strukturbidraget. Antalet elever i gymnasieålder har sedan ett antal år tillbaka ökat kraftigt för att framemot läsåret /2008 nå en topp för att sedan återigen minska. Denna gymnasiepuckel finansieras via anslag som budgeteras inom kommunstyrelsen för att sedan fördelas till kulturnämnden. Kommunstyrelsen ersätter kulturnämnden med ett schablonbelopp för det antal ungdomar i gymnasieålder som överstiger 911. Inför år är tkr tilldelade gymnasiepuckeln. Detta är en uppräkning med tkr jämfört med föregående års budget beroende på ökat antal elever enligt befolkningsprognosen. Sammantaget för kommunstyrelsen, exklusive gymnasiepuckeln och behållningen av strukturbidraget, ger det en budgetram på tkr. Inklusive gymnasiepuckel och strukturbidrag är budgetramen tkr. Intäkterna beräknas öka med cirka 800 tkr. Det beror bland annat på både ökade köp från externa kunder och från balansenheter. Personalkostnaderna beräknas öka på ekonomienheten, projekt- och analys- och på personalavdelningen beroende på omorganisation och nyanställningar. Kapitalkostnaderna ökar bland annat med anledning av investeringar i elektronisk fakturahantering Kävlinge stationshus. 16

17 KOMMUNSTYRELSEN Resultaträkning tkr Prognos Intäkter Kostnader personal kapitalkostnader övrigt Nettokostnad ram Resultat Verksamhetssammandrag Politisk ledning Kommunalt partistöd Kommunledning Kansli Ekonomi och IT Personal Arbetsmarknad Info- och marknadsföring Näringsliv och turism Planering Kostnader städ Gymnasieskola Strukturbidrag Särskilt boende Förändrad arbetstidslagstiftning Ungdomssatsning Vuxenutbildning Summa Investeringsutfall Verksamhetsmått Antal årsarbetare Sjukfrånvaro i % 6,6 2,6 2,6 avvikelse i % Strategiska mål Mål Kommunens befolkningstillväxt ska i genomsnitt vara 1,5 % per år fram till år 2010 räknat från år 2000 Kommunens näringslivspolitik ska gynna ett bra företagsklimat i kommunen. Kommunens ekonomi ska präglas av god ekonomisk hushållning. Kommunen ska bedriva en sund personalpolitik och därigenom eftersträva minimerad sjukfrånvaro Kävlinge kommun ska ha en hög servicenivå gentemot kommuninvånarna Måluppfyllelse Kommunens näringslivspolitik ska gynna ett bra företagsklimat i kommunen. Detta kan ske genom att en kontinuerlig och konstruktiv dialog förs med det lokala näringslivet. Genom att goda exempel lyfts fram kan det lokala och regionala näringslivet synliggöras. Ökat antal turistnätter och ökad företagsetablering är indikatorer på måluppfyllelse. Kommunen ska ha ett årligt resultat som möjliggör att även framtida kommuninvånare kan tillförsäkras en bibehållen hög standard på anläggningar, service och verksamhet. Beslutsfattare ska få relevant information genom lättfattligt ekonomiskt underlag med hjälp av utbildningsinsatser och att ekonomisystemets administrativa delar utvecklas. Utvärdering ska göras i samband med bokslut. Kommunens finansiella mål ska nås. Kommunen ska ha en sådan personalpolitik att den befintliga personalen kan behållas och genom rekrytering av personal kunna bedriva bra verksamhet. Personalen ska ha en sådan arbetsmiljö och arbetssituation att de arbetsrelaterade sjukskrivningarna minimeras. Genom att personalen får möjlighet att påverka sin arbetssituation och hur arbetet utformas förbättras arbetsmiljön. Utvecklingen av frisknärvaron och av antalet sjukdagar utgör mätinstrument. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till den tillgängliga arbetstiden årligen ska minska för att 2010 vara som högst 7 %. Personalens kompetens ska långsiktigt höjas genom utbildningsinsatser. Kävlinge kommun ska bibehålla hög service gentemot kommuninvånarna. Denna målsättning uppfylls bland annat genom att utveckla kommunens egen hemsida samt att erbjuda elektroniska tjänster. Vidare ska kommunens växel/reception under en mandatperiod bibehålla minst 90 % tillgänglighet. Detta innebär att rätt besked av rätt person ska ges inom sju signaler. Svars- och tillgänglighetsundersökning genomförs årligen. 17

18 Tekniska nämnden Nämndsordförande Kjell-Arne Ohlsson Nämndsansvarigchef Tommy Persson Framtiden En fortsatt omfattande befolkningsökning och därmed ökad efterfrågan på nya bostäder bedöms bli stor. De närmaste åren kommer att medföra en fokusering på att tillmötesgå behovet av satsningar inom den allmänna miljön, teknisk service och på nya eller ombyggda lokaler för den kommunala servicen. Mycket arbete kommer att läggas på att ta fram underlag, planer med mera för de områden som ska byggas de närmaste åren. Kommunens markreserv behöver också stärkas. Ekonomisk analys Tekniska nämndens budgetram har, från års ram räknat, ökat med 163 tkr. Ökningen består i 79 tkr som kompensation för helårseffekt av års lönerevision, ramtillskott med 700 tkr till väghållningen samt 200 tkr i generellt sparbeting. Föregående års extra anslag för skyltning av landsvägar, 300 tkr, var ett engångsanslag varför ramen minskas med motsvarande belopp. Ramen har dessutom minskats med 442 tkr till följd av att det prognostiserade resultatet av de exploateringsprojekt som beräknas avslutas år i förhållande till de som avslutas i bokslut för år. Sammantaget ger detta en budgetram på tkr. Intäkterna beräknas öka med drygt tkr. Höjningen av renhållningstaxan ger cirka tkr i ökade intäkter. I samband med kommunens tillväxt samt ökad hyra på ägda fastigheter med 1,6 % beräknas fastighetsavdelningen öka sina hyresintäkter med cirka tkr. Den främsta orsaken till de ökade intäkterna är dock den omorganisation som genomfördes under hösten vilken innebär en ökning av interndebiteringar som påverkar såväl intäkter som kostnader. Kostnaderna för personal ökar med tkr. Ökningen är helårseffekt på års lönerevision, en uppräkning av personalkostnaderna har skett med 3 % inom verksamheterna fastighetsavdelningen, vatten och avlopp samt avfallshantering vilka inte omfattas av lönekompensationen. Dessutom har utökning av personal skett med 1,0 VA-ingenjör. Kapitalkostnaderna ökar med cirka 80 tkr till följd av stora investeringar under år. Investeringar som sker under år får inte full effekt förrän följande år. För de investeringar som sker i byggnader börjar inte kapitalkostnaderna att belasta verksamheten förrän hyresgästen nyttjar fastigheten och därmed erlägger hyra. Övriga kostnader ökar med cirka tkr där den främsta orsaken är den omorganisation som genomfördes under hösten vilken innebär en ökning av interndebiteringar. SYSAV:s kraftigt höjda deponiavgifter innebär en ökning för kommunens avfallshantering med cirka tkr. Ökningen är till största delen en följd av statlig skattehöjning. Administrationen ökar sin nettobudget med cirka 80 tkr Anslaget för oförutsedda händelser är högre än tidigare år. 1,0 tjänst exploateringsingenjör har överförts från exploatering som kommer att interndebiteras utifrån utnyttjandet av tjänsten. Väghållning har tillförts 700 tkr i ramtillskott samtidigt som det generella sparbetinget på 200 tkr har påförts verksamheten. Under år hade väghållningen ett engångsanslag på 300 tkr för skyltning av landsbygden, varför nettoökningen jämfört med år är 200 tkr. Park och grönområden har tillförts 500 tkr i ramtillskott för skötsel av nya grönområden. Räddningstjänsten har oförändrad ram i budget gentemot år. Förutsättningen är att kommunen fortsatt erhåller bidrag från Ringhals AB för att bedriva räddningstjänst alternativt att Räddningstjänsten Syd kan effektivisera verksamheten med motsvarande belopp. Drift- och underhållsavdelningen är en ny resultatenhet till följd av omorganisationen inom tekniska nämnden under hösten. Avdelningen skall utföra uppdrag på beställning från främst väghållning, park och grönområden samt avfallshantering men även från andra interna köpare. Fastighetsavdelningen ökar sin omsättning med cirka tkr till följd av bland annat ökad hyresintäkt på ägda fastigheter med 1,6 %. Ökningen är också hänförlig till det ökade antalet verksamhetslokaler i takt med kommunens tillväxt. Anslaget för planerat fastighetsunderhåll har ökats med cirka tkr. För vatten och avlopp beräknas en oförändrad bruk ningstaxa under år. I förhållande till föregående budget har kostnaderna minskats med drygt 500 tkr samtidigt som intäkterna har budgeterats drygt 400 tkr högre, vilket sammantaget ger en budget i balans. Avfallshanteringen ökar sin omsättning med cirka tkr till följd av SYSAV:s kraftigt ökade deponiavgifter. Ökningen är främst orsakad av den statliga skattehöjningen. Under år beräknas exploateringsområdet Dösjebro centrum att avslutas med ett positivt resultat på tkr. Investeringarna under beräknas till tkr, varav tkr avser den skattefinansierade verksamheten och tkr avser balansenheterna. Av de tkr är tkr investeringar inom fastighets- 18

19 TEKNISKA NÄMNDEN avdelningen efter beställning från främst kulturnämnden. I beloppet ingår även tkr vilket är redan beviljat anslag som beräknas överföras från budgetåret. På grund av återkommande översvämningar i samband med skyfall pågår översyn och utredning avseende motverkande åtgärder på befintligt dag- och spillvattennät. Eventuella åtgärder till exempel anläggande av utjämningsmagasin kommer att innebära ökade investeringsbehov för tekniska nämnden. Resultaträkning tkr Prognos Intäkter Kostnader personal kapitalkostnader övrigt Nettokostnad Personal Utökning av personalen med 1,0 VA-ingenjör. Strategiska mål Mål Förvalta mark så att gott ekonomiskt utbyte erhålls. Upprätthålla en god standard. Skapa en trafiksäker miljö. Erbjuda ett varierat utbud av parker, grönområden och lekplatser. Stödja den enskilde i att ta eget ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för kommunal verksamhet till lägsta möjliga kostnad. Trygg och säker vatteleverans. Rensa avloppsvatten enligt gällande utsläppskrav till lägsta möjliga kostnad. Insamla hushållsavfall på kostnadseffektivt, miljövänligt och rationellt sätt. Genomföra exploatering i enlighet med kommunstyrelsens beställning. ram Resultat Verksamhetssammandrag Administration Markförvaltning Väghållning Park- och grönområden Räddningstjänst Kollektivtrafik Drift- och underhållsavdelningen Fastighet Städ Vatten och avlopp Avfall Exploatering Summa Investeringsutfall Verksamhetsmått Antal årsarbetare Sjukfrånvaro i % avvikelse i % 17,8 0 0 Nybyggnation i Furulund, Egna hemsområdet. 19

20 Miljönämnden Nämndsordförande Stig Aronsson Nämndsansvarigchef Tommy Persson Framtiden Kommande förändringar i livsmedels- och djurskyddslagstiftningen, utökad kontroll av lantbrukets villkor för erhållande av EU-bidrag samt förändringar i Plan- och bygglagen kommer att innebära utökade arbetsuppgifter inom nämndens verksamhetsområden. Riksdagen beslutade om regeringens proposition En ny lag om lägenhetsregister med ikraftträdande Motivet till lagstiftningen är behovet av registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik, vilken ersätter tidigare Folk- och Bostadsräkning. För kommunerna innebär lagen att man blir skyldig att fastställa belägenhetsadresser på bostadsentréer samt att ajourföra lägenhetsregistret. Uppläggningen av adresserna ska vara färdiga senast Boverket har 2003 meddelat föreskrifter och allmänna råd om Krav på undanröjande av enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga i byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Om fastighetsägaren inte självmant genomför rimliga åtgärder ska kommunen ingripa. Åtgärderna skall vara genomförda senast år Ekonomisk analys Miljönämndens budgetram har, från års ram räknat, ökats med 20 tkr. Ökningen består av 50 tkr som kompensation för helårseffekten av års lönerevision samt 30 tkr i generellt sparbeting. Sammantaget ger det en budgetram på tkr. Intäkterna beräknas öka med 350 tkr. Främst är det planavgifter som ökar. Dessa har nu budgeterats till 550 tkr vilket är 200 tkr mer än år. Dessutom har intäkterna för administration och livsmedelsinspektion ökats något. Bygglovsintäkterna samt mätenhetens intäkter beräknas oförändrade gentemot budget. Personalkostnaderna ökar med drygt 300 tkr till följd av helårseffekt av års lönerevision samt för utökad personal på administration med 0,2 assistent och på miljö- och hälsoavdelningen med 0,3 inspektör. Kapitalkostnaderna halveras från 200 tkr till cirka 100 tkr då mätinstrument samt server och filhanteringssystem, avskrivs i sin helhet år. Till följd av ökade intäkter och minskning av kapitalkostnader har budgeten för övriga kostnader kunna ökas med 160 tkr. Administrationen ökar sin nettobudget kraftigt eftersom 1,0 tjänst har överflyttats från miljö- och häl- Vid Järavallens naturreservat finns ett fågeltorn som är handikappsanpassat. 20

21 MILJÖNÄMNDEN soavdelningen. Dessutom har en assistent med 0,2 tjänst tillkommit för handläggning av ärenden rörande obligatorisk ventilationskontroll. Denna handläggning har tidigare delvis skett via köp av extern konsulttjänst. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen minskar sin nettobudget till följd av överflyttning av 1,0 tjänst till administrationen. För bygglovsavdelningen budgeteras en nettokostnad med 93 tkr, vilket är en mindre ökning jämfört med föregående års budget. Intäkterna förväntas oförändrade utifrån års nivå. Planfunktionen förväntas öka sina intäkter och därmed minska sin nettobudget. Intäkterna förväntas bli oförändrade utifrån års nivå för mätenheten. Kapitalkostnaderna minskar samtidigt som personalkostnader och övriga kostnader ökar vilket sammantaget ger en oförändrad nettobudget år. Resultaträkning tkr Prognos Intäkter Kostnader personal kapitalkostnader övrigt Nettokostnad ram Resultat Verksamhetssammandrag Administration Miljö- och hälsoskydd Bygglov Planfunktion Mätverksamhet Summa Investeringsutfall Verksamhetsmått Antal årsarbetare Sjukfrånvaro i % avvikelse i % Personal En ökning av personal med 0,2 assistent för handläggning av obligatorisk ventilationskontroll samt en tillfällig ökning av vikarierande miljöinspektör med 0,3 tjänst. Strategiska mål Mål Utsikt från Vikhög. Ge administrativ hjälp till förvaltning och miljönämnd. God planberedskap Tillsyn enligt gällande lagstiftning inom miljöavdelningens verksamhetsområde. Verka för vård och skydd av natur. Information och rådgivning. Handläggande av ärenden gällande bygglov, bygganmälan, kontrollplan samt kvalitetsansvarig enligt plan- och bygglagens bestämmelser. 21

22 Kulturnämnden Nämndsordförande Charlotte Lindblad Nämndsansvarigchef Christer Fleur Framtiden Enligt antagen befolkningsprognos ökar efterfrågan på förskoleplatser de närmaste åren. För att möta det ökade behovet kommer en ny förskoleavdelning stå klar för användning i januari på Dösjebroanläggningen. Detta efter ombyggnad av lokaler för folkbibliotek och distriktsköterskemottagning. Då elevantalet i Kävlinge minskar i årskurs F-6 planeras modulen på Rinnebäcksskolan att användas till förskoleverksamhet både och I Hofterup kommer en tillbyggnad av tre förskoleavdelningar att göras vilka ska tas i bruk i januari En ny förskola med åtta avdelningar kommer att byggas i Furulundsområdet, även denna skall vara inflyttningsklar i januari Efterfrågan på fritidshemsplatser ökar, men med anpassning av befintliga lokaler beräknas behovet bli täckt för. Efter ombyggnad av Dösjebroskolans lokaler möjliggörs ett förbättrat och ur ett pedagogiskt perspektiv mer ändamålsenligt lokalanvändande. Nyvångsskolan kommer att kunna ta den nya skolidrottsplatsen i anspråk under våren. Beroende på vad utredningen avseende Skolan i Hög och projekt Rubinen visar, vilken genomförs hösten, kan eventuellt en förändring komma att ske av dessa verksamheter. För projekt Rubinens del rör det sig om huruvida projektet skall permanentas, medan Skolan i Hög står inför en eventuell utökning av såväl lokaler som personal. Vid samtliga verksamheter kommer arbetet med att ta fram en likabehandlingsplan att fortsätta under ledning av kuratorsteamet. Implementeringen av denna plan samt framtagandet av enhetliga dokumentationsrutiner kommer att ske under året. Vidare kommer två av rektorerna att delta i en processledarutbildning i Myndigheten för skolutvecklingssatsning Kunskap & bedömning. Skolledarna och arbetslagsledare vid de två 7-9 skolorna deltar tillsammans med kollegor från Landskrona, Svalöv och Gymnasieförbundet i ett gemensamt projekt IUP, bedömning och betygssättning. Rektor Ssk stöd och en specialpedagog inom särskolan kommer att delta i ett kvalitetsnätverk med inriktning på särskolan. Kävlinge Lärcentrum avser att fortsätta att utvecklas i funktionen som mötesplats, mäklare och motor för vuxnas arbete och lärande under. Även i framtiden kommer det att satsas på ett brett utbud i vuxenutbildningen och på att utföra arbetsmarknadsprogram på uppdrag av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialnämnden. Inom vuxenutbildningen kommer det flexibla omvårdnadsprogrammet, vilket startat i projektform i samarbete med socialnämnden, att fortsätta. Anställda och vuxenstuderande erbjuds validering och studier i enlighet med projektansökan för Kompetensstegen. Frans Möllergymnasiet, som drivs i gymnasieförbundets regi, har fyra nationella program med tillhörande PRIV-program. Inför hösten planeras även start av gymnasiala lärlingsutbildningar. Planeringen fortsätter under inom fritid av två större investeringar, utökning av Högalids idrottsplats och byggandet av en sporthall. Volymen på idrotts-verksamheten har ökat med mer än 30 % under 2000-talet, bland annat beroende på det ökande antalet barn och ungdomar i kommunen. De båda investeringarna kommer möjliggöra för idrottsföreningarna att utveckla och utöka sin verksamhet. För baden kommer beslut tas om eventuell annan driftform. För synliggörande och utveckling av den lokala kulturen kommer en operativ tjänst sannolikt att tillskapas. Det blir då möjligt att driva processer som skapar kulturella aktiviteter, producera kultur samt att i nätverk arbeta operativt i Regionen och i samarbete med övriga 4-Yeskommuner. 22

23 KULTURNÄMNDEN Ekonomisk analys Kulturnämndens budgetram är tkr. Ramen har totalt sett minskat med tkr i jämförelse med års budget. Minskningen består av att tkr avseende gymnasiepuckeln har flyttats tillbaka till Kommunstyrelsen samt att 500 tkr avseende resultatet har tillförts som ett engångsanslag i budget. Ökningen av ramen består av hyreskompensation för ridhuset med 326 tkr, bidrag för utökat föreningsstöd med 350 tkr, de tidigare riktade statsbidragen för personalförstärkning inom förskola och skola med tkr, samt inom vuxenutbildningen med tkr. Dessutom har tilläggsanslag för års löneökningar tillförts ramen för resterande tre månader med tkr. Kulturnämnden har inför budget fått ett sparbeting motsvarande 0,5 % av nettobudgeten (2 300 tkr) samt ett ramtillskott med motsvarande belopp. Intäkterna beräknas totalt minska med cirka tkr mellan budgetåren och. Detta beror på att den del av det tidigare riktade statsbidraget inom förskolan samt vuxenutbildningen som föregående år varit budgeterat som en intäkt från och med istället tillförs kulturnämndens ram. Dock visas inte minskningen av intäkterna fullt ut i ovanstående siffra då det även skett ökningar av budgeterade intäkter. De största ökningarna utgörs av föräldraintäkterna inom förskola och fritidshem. Prognossiffran avseende intäkterna är hög jämfört med budgeten. Detta beror bland annat på att delar av statsbidraget för personalförstärkning i förskolan och skolan inte budgeterats samt att föräldraintäkterna och bidraget för maxtaxan beräknas överstiga budgeten med tkr. Kostnaderna för personal ökar med cirka tkr i budget. Ramökningen med tkr avseende personalförstärkning i skolan utgör en av kostnadsökningarna. Dessutom har den del, av det tidigare riktade statsbidraget för personalförstärkning i förskolan, som föregående år inte varit budgeterat nu också budgeterats som personalkostnad efter ramökning, vilket motsvarar cirka tkr. Den av kulturnämnden antagna IT-femårsplanen medför ökade personalkostnader med cirka tkr. Helårseffekten på års löneökningar är tkr, resterande ökning av personalkostnaderna är hänförbar till utökat antal årsarbetare, framför allt inom förskolan. en för kapitalkostnader är i det närmaste oförändrad mellan och. Investeringarna beräknas öka under. Dock ökar inte kapitalkostnaderna eftersom budgeten anpassats utifrån den nya beräkningen av kapitalkostnader där avskrivning och ränta först debiteras det kvartal investeringen genomförs. Övriga kostnader minskar med cirka tkr. Orsaken till minskningen är att kompensation för gymnasiepuckeln, tkr, ännu inte kommit kulturnämndens ram till del. Uppräkning av bland annat lokalkostnader och kostnader för städ samt ökning av föreningsstödet genererar en ökning av budgeten för övriga kostnader. en för administration ser ut att ha minskat avsevärt. I själva verket är budgeten endast flyttad och större delar av administrationskostnaderna är istället utlagda på respektive verksamhet. Detta för att minska felkällorna vid sammanställning av statistik. Ombudgeteringen av administrationen bidrar därmed till ökning av budgeten för resterande verksamheter. Inom administration är helårseffekten av sparbetinget (budget ) för ledning och administration budgeterad. Ramen för förskolan har ökat med tkr avseende det tidigare riktade statsbidraget för personalförstärkning inom förskolan. Inom förskolan har dessutom flyttkostnader av moduler budgeterats motsvarande 150 tkr. Modersmålsundervisning i förskolan har införts från och med och är budgeterat till en kostnad av cirka 200 tkr. Inom grundskolan har skolbiblioteksverksamheten fått ett ökat anslag per elev för bland annat litteraturinköp från 60 kr/elev till 100 kr/elev, vilket ger en sammanlagd ökning med 160 tkr. en har även ökats med en halv tjänst avseende utökad verksamhet inom svenska som andraspråk. Gymnasieskolan har en utökad budget jämfört med då det individuella programmet från och med läsåret / ska erbjuda heltidsstudier. Dock syns inte ökningen i verksamhetssammandraget då gymnasiepuckeln för ännu inte finns under kulturnämnden. en för vuxenutbildningen har bland annat ökat med tkr avseende det tidigare riktade statsbidraget för vuxenutbildningen samt cirka 200 tkr för utökad verksamhet av Svenska för invandrare. Inom verksamhet fritid har budgeten minskat. Detta beror på att budgeten för fritidsklubbarna har flyttats till verksamhet grundskola. Däremot har föreningsstödet ökat med 350 tkr. Investeringsbehovet för kulturnämnden beräknas till tkr. De största investeringarna är inventarier till nya avdelningar inom förskolan tkr, reinvesteringar av befintlig datorpark tkr, nysatsningar gällande IT-femårsplanen tkr. Starten för den nya förskolan i Furulund har tidigarelagts, vilket innebär att investeringsanslaget med tkr är upptaget redan. Tillbyggnad av omklädningsrummen på Vikenbadet är beräknad till 200 tkr. Huvudbiblioteket 23

24 KULTURNÄMNDEN avser att investera 80 tkr i återlämningsautomater under och Verksamhetsmåtten inom kulturnämnden redovisas i tabellen nedan. De mått där uppgifter saknas beror på att statistik för dessa mått inte finns tillgänglig. Det finns en generell skillnad mellan verksamhetsmåtten för budget och budget när det gäller förskola, grundskola, fritidshem och fritidsklubb. Verksamhetsmåtten för budget bygger på en reell avstämning av barn- och elevtal (avstämning av verkligt antal barn och elever den 15 februari respektive den 8 september) medan verksamhetsmåtten för budget bygger på den av kommunstyrelsen antagna befolkningsprognosen per I verksamhetsmåttet antal inskrivna barn i förskolan är det en minskning mellan år och år. Så kommer det med allra största sannolikhet inte att se ut i verkligheten. Skälet till minskningen är att prognosen för år i nuläget redan är uppfylld. En mindre reserv är dessutom inkluderad i års siffra. Avstämning av befolkningsprognos som ligger till grund för (eventuella) tilläggsanslag för befolkningsförändringar sker per den 1 november i år. När det gäller gymnasieskolan finns det också en skillnad mellan verksamhetsmåtten för budget och för budget. Verksamhetsmåttet för budget bygger på en reell avstämning av elevantal för våren och ett antagande för hösten medan verksamhetsmåttet för budget bygger på den av kommunstyrelsen antagna befolkningsprognosen per Skälet till skillnaderna mellan verksamhetsmåtten beror på att kulturnämnden i budget inte redovisade några mått och de tal som nu finns har därför fått stämmas av mot verkligheten. Framöver kommer verksamhetsmåtten i budgeten att baseras på antagen befolkningsprognos Resultaträkning tkr Prognos Intäkter Kostnader personal kapitalkostnader övrigt Nettokostnad ram Resultat Verksamhetssammandrag Administration Förskola Grundskola Särskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Arbetsmarknadsprogram Fritid Kultur Summa Investeringsutfall Musik vid havet på Stenbocksvallar. 24

25 KULTURNÄMNDEN Verksamhetsmått Antal årsarbetare Sjukfrånvaro i % avvikelse i % 1,2 0 0 Förskola Antal inskrivna barn i förskolan Nettokostnad per inskrivet barn i förskolan Grundskola Antal barn i fritidshem Nettokostnad per barn i fritidshem Antal barn i fritidsklubb Nettokostnad per barn i fritidsklubb Antal elever i -grundskolan, F-klass grundskolan, åk 1-6 ( och åk F-6) grundskolan, åk Nettokostnad per elev i - grundskolan, åk F-klass grundskolan, åk 1-6 ( och åk F-6) grundskolan, åk Särskola Antal elever som har tillhörighet i - grundsärskolan gymnasiesärskolan Gymnasieskola Antal elever på - nationellt program individuellt program (exkl PRIV) Nettokostnad för - nationellt program (KN) individuellt program Vuxenutbildning Antal elever i -grundläggande vuxenutbildning gymnasial vuxenutbildning svenska för invandrare Antal helårsstudieplatser i gymnasial vuxenutbildning Brutto kostnad per heltidsstuderande elev i gymnasial vuxenutbildning i tkr (exklusive administrativa kostnader) Arbetsmarknadsprogram Antal deltagare i arbetsmarknadsprogram -arbetsförmedling försäkringskassan socialtjänsten Andel AF-deltagare i arbete, praktik eller studier 6 månader efter avslutat program, %. - 68% 68% Fritid Antal besök fritidsgårdar (exklusive lovverksamhet) Antal besök baden Nettokostnad per besök, kr Bruttokostnad per besök, kr Andel bidragsberättigande föreningar Kultur Antalet elever i musikskolan (inklusive mussecombo elever) Nettokostnad per elev i musikskolan, kr Bruttokostnad per elev i musikskolan, kr Medieanslag per invånare, kr Utlån per invånare 6,95 6,20 6,00 Personal Under kommer antalet anställda inom kulturnämnden att öka. Orsakerna till detta är främst ökningen av antalet förskoleavdelningar. planeras tio nya avdelningar, vilket motsvarar cirka 27 årsarbetare. Satsningen på IT innebär en ökning med cirka 3 4 årsarbetare. Den genomförda personalförstärkningen (cirka 40 årsarbetare) inom skolan (Wärnerssonpengar) har totalt inneburit att personaltätheten per hundra elever har ökat från 7,52 till 8,61. Denna personaltäthet skall försöka bibehållas. Sedan genomförs en motsvarande satsning inom förskolan. minskade antalet barn per anställd inom förskolan från 6,04 till 5,85. och tillförs ytterligare cirka årsarbetare per år med stöd av statliga personalförstärkningspengar till förskolan. Under inför kulturnämnden fullt ut sin nya ledningsorganisation. Denna kan komma att påverka antalet tjänster som ledare samt antalet administrativa tjänster. Sjukfrånvaron har minskat de senaste åren. Åtgärder behöver vidtagas för att ytterligare minska sjukfrånvaron. Det är varje chefs ansvar att tillsammans med sin personal analysera orsakerna till sjukfrånvaro 25

26 KULTURNÄMNDEN och försöka åstadkomma förbättringar i både den fysiska och psykiska arbetsmiljön som leder till minskad sjukfrånvaro. Strategiska mål Mål Varje barn och elev ska ha en god fysisk och psykosocial hälsa. Varje barn och elev ska ha en sund livsstil. Alla barn och elever ska ges tillfälle att möta och uppleva ett varierat utbud av kultur och deras kreativitet ska utmanas. Alla barn i förskola/grundskola ska bli sedda, uppmärksammade och känna trygghet och stöd i sin utveckling. Förskolor och grundskolor ska vara befriade från mobbning, kränkande behandling samt rasistiska och icke demokratiska tendenser. Alla elever i årskurs 9 ska uppnå godkänt resultat för att ha behörighet till gymnasiets nationella program. Vuxenutbildningen ska erbjuda ett brett och allsidigt kursutbud Kävlinge Lärcentrum ska vara en resurs för arbetssökande och arbetsgivare. Biblioteken ska vara informations-, media- och kulturcentra. Föreningsbidraget i form av bidrag och träningstider ska främst ges till ungas aktiviteter och bidrag till föreningar ska fördelas rättvist utifrån ett jämställdhets-perspektiv. Måluppfyllelse Förskolan och skolan arbetar enligt styrdokumenten läroplan för förskola och förskoleklass, läroplan för grundskola och fritidshem samt den av kulturnämnden antagna Kulturplanen. Det är målen i de nämnda styrdokumenten som gäller och förskolan/skolan arbetar pedagogiskt för att dessa skall uppfyllas. Genom betyg, meritpoäng, och nationella prov går det att följa upp de kvantifierbara målen i skolan. Vidare arbetar skolan för och strävar efter att alla elever skall bli godkända. Det nationella målet för grundskolan att alla elever i årskurs 9 ska uppnå godkänt resultat för att ha behörighet till gymnasiets nationella program är även det långsiktiga målet för kommunen. På vägen dit är delmålet att öka andelen behöriga elever med minst 2 % per år. Senast 2009 ska andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan innan sommarskolan vara minst 95 %. Kvalitetsredovisningar upprättas och skickas in till Skolverket för förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och vuxenutbildning en gång per år. Strukturen på verksamheternas kvalitetsredovisning följer enligt nedan: Personella och materiella resurser, kunskaper, utveckling och lärande, normer och värden, barnens/ elevernas ansvar och inflytande, samverkan, betygsättning, bedömning (betygsresultat ingår häri), utbildningsresultat, kvalitetsarbete, samt fem valbara områden. Även relevant statistik ingår i kvalitetsredovisningen. En orörd 25 metersbassäng på Tolvåkerbadet. 26

27 Socialnämnden Nämndsorförande Leif Skytte Nämndsansvarigchef Anette Fält Framtiden Som en grund för socialtjänsten finns den värdegrund som gäller för alla verksamheter och som manar till en framtidsinriktad och professionell verksamhet. Många områden inom alla verksamheterna är föremål för förbättringsarbeten och nya projekt startas för att hitta arbetsformer som möter morgondagens behov. Olika grupper bland invånarna har fått ökade behov och ny lagstiftning kräver en större administration. Två områden har under hösten växt fram som svåra frågor för det kommande året. Dels den stora ungdomsproblematiken som medfört att antalet placeringar ökat mer än prognostiserat och kostnaderna har ökat dramatiskt. Dessutom har antalet äldre som ansökt om särskilt boende ökat så mycket att beslut om boende ej kan verkställas inom lagstadgad tid. Akuta och långsiktiga lösningar måste tas fram. En ny lagstiftning om rapporteringsskyldighet och särskild sanktionsavgift om kommunen inte verkställer sitt eget gynnande beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen har trätt i kraft Det finns ett förslag på en nationell IT-strategi för vård och omsorg. Patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet ska förbättras vilket kommer att påverka arbetet under. Samarbetet med Kävlinge lärcentrum för utbildning i delar av Omvårdnadsprogrammet kommer att fortsätta liksom storföreläsningar och speciellt riktade fortbildningsinsatser. En stor del av utbildningarna finansieras av Kompetensstegen. Kävlinge kommun deltar i en hjälpmedelsupphandling för tillsammans med andra kommuner i den så kallade 11-gruppen. Under hösten har hemvården genomfört en omorganisation och utvecklingen av denna kommer att fortsätta under. Ett led i omorganisationen är att projekt Tallgården i fortsättningen även kommer att ansvara för Kävlinges hemservice, det vill säga insatser som städ, tvätt och inköp för kommunens vårdtagare. Ett förslag på ombyggnad av Norrehed kommer att arbetas fram. Antalet vårdtagare förväntas fortsätta vara högt och för att bland annat bibehålla kvalitén i vården ställs högra krav på effektiviseringar. Under våren kommer ett test av ett IT-baserat stöd för tidsplanering och insatsregistrering att utvärderas. Ett utvecklingsarbete tillsammans med urologkliniken och primärvården har påbörjats. Syftet är att förbättra vården av personer med inkontinens vilket på sikt kan minska kostnaderna för inkontinenshjälpmedel. Socialnämnden har ansökt om stimulansbidrag för insatser inom vård och omsorg för de mest sjuka samt för utökat anhörigstöd. Antalet barn, ungdomar och vuxna med behov av handikappomsorgens insatser beräknas fortsätta öka. För nytillkomna barn är ansökan om LSS-insatserna ledsagar-/avlösarservice och korttidsvistelse vanligast. En ny LSS-bostad i Löddeköpinge med sex lägenheter kommer att stå klar för inflyttning vid årsskiftet 06/07. Enligt handikappomsorgens kartläggning kommer ett fortsatt stort behov av LSS-boende att finnas under de kommande åren. I Kävlinge tätort kommer en gruppbostad för personer med psykiska funktionshinder bli färdigställd och öppnas under våren. Kommunens socialpsykiatri kommer att ta fram nya arbetsformer inom dagverksamheten för att bättre möta de behov av varierad sysselsättning som den senaste inventeringen visat på. Individ- och familjeomsorgens största utmaning kommer att vara att få ner antalet placeringar och kostnaden för dessa barn/ungdomar. Förutom en reell ökning av antalet placeringar ökar kostnaden per plats på grund av att alltfler placeras på låst avdelning. Därtill kommer prisökningar. Individ och familjeomsorgen måste långsiktigt arbeta för att komma in långt tidigare i problemfamiljer så att placeringar kan undvikas. Under fortsätter projektet Rubinen som är ett samarbete mellan kulturnämnden och socialnämnden för högstadieungdomar med allvarliga skol- och andra sociala problem. Diskussioner pågår om behovet av ett liknande projekt för barn i de lägre åldrarna. På kort sikt kommer individ- och familjeomsorgen att arbeta med förtätade insatser på hemmaplan i form av familjebehandlare. Då antalet anmälningar rörande barn/unga som far illa har ökat mycket kraftigt har individ- och familjeomsorgen i budgeten tilldelats ytterligare en socialsekreterartjänst. I Lunds polisdistrikt kommer under ett Barnahus byggas upp, finansierat av kringliggande kommuner, däribland Kävlinge. Här samlas utredningsoch behandlingsinsatser för utsatta barn. Under kommer Korsbackaskolans kök att byggas om enligt livsmedelslagens föreskrifter samt för att kunna möta kundernas utökade verksamheter i område Kävlinge och Furulund. Kostenheten inför vid årsskiftet en ny prismodell mot kulturnämnden medan en liknande modell ska arbetas fram mot socialnämnden. En plan ska arbetas fram för att nå det nationella målet att 25 % av den offentliga konsumtionen av livsmedel ska avse ekologiska livsmedel

28 SOCIALNÄMNDEN Ekonomisk analys Den tilldelade ramen för budget är tkr. Ramen innebär ett tillskott med tkr. Samtidigt finns ett årligt rationaliseringskrav på 0,5 % vilket motsvarar tkr. Socialnämnden kompenseras för löneökningar från med tkr, varav tkr tillförs först i budget samt får avdrag med 500 tkr för tilläggsanslaget från bokslut som var ett engångsanslag. Intäkterna budgeteras med tkr. Intäkterna inom hemvården och för familjerådgivning beräknas öka med 320 tkr från föregående år. Priset för en rådgivningstimma höjs, dock har Kävlinge kommun fortfarande lägre pris än många närliggande kommuner. Tilläggsanslag ger netto en ökad personalbudget med tkr. Besparingen på tkr beräknas kunna genomföras med 804 tkr på personalkostnaderna. En buffert inom socialtjänsten på tkr tas i anspråk. Personalomkostnadsbeloppet är lägre och ger en lägre personalkostnad med 450 tkr. Planerad utökning av personal består bland annat av en socialsekreterartjänst, en enhetschef inom psykiatri samt personal till den växande dagverksamheten inom handikappomsorgen, totalt tkr. Totalt budgeteras personalkostnader till tkr. Övriga kostnader budgeteras med tkr. Besparingen på tkr belastar övriga kostnader med 396 tkr. Lokalkostnader räknas upp med 2,5 %, 350 tkr, för beräknade hyreshöjningar. Dessutom har daglig verksamhet inom både handikappomsorgen och hemvården budgeterats för nya lokaler med 280 tkr. Individ- och familjeomsorgen budgeteras för ökade kostnader för placeringar tkr, vilket även ska täcka prisökningar. en förutsätter att antalet placeringar minskar kraftigt under året. 345 tkr budgeteras för ökade övriga kostnader, fördelade på de olika verksamheterna. Kapitalkostnaderna budgeteras med 993 tkr, en minskning mot föregående år med 280 tkr. Socialnämnden kommer under att arbeta med att ta fram en resursfördelningsmodell. Projekt Tallgården planeras vara den verksamhet som först går in i den nya modellen och därefter följer hemvården. Hemvården har budgeterat kostnader med tkr, en minskning med 560 tkr. Lägre personalomkostnadspålägg och kapitalkostnader minskar budgeten medan nya lokalkostnader och ett it-baserat stöd för tidsplanering och insatsregistrering har gett tillskott. Under tilldelades socialnämnden medel för ett nytt LSS-boende samt för gruppboende för personer med psykiska funktionshinder som budgeterades inom gemensamt. Verksamheterna kommer att stå klart för inflyttning och driftsbudgeten flyttas därmed från gemensamt till handikappomsorgen, tkr. Därutöver minskas budgeten för gemensamt med tkr vilket till största delen handlar om att bufferten på tkr ianspråktas. Totalt budgeteras gemensamt med tkr Handikappomsorgen budgeteras med tkr. På kommunens äldreboende kan personal och boende delta i olika aktiviteter tillsammans.. 28

29 SOCIALNÄMNDEN LSS-boendet i Löddeköpinge som står inflyttningsklart vid årsskiftet beräknas medföra nya driftskostnader på tkr. Kommunen kommer att subventionera brukarnas hyra med totalt 115 tkr under. Därutöver har handikappomsorgen tillförts medel, bland annat för utökning på daglig verksamhet och inrättandet av en enhetschef inom psykiatrin, totalt tkr. Individ och familjeomsorgen tillförs medel med tkr under vilket ger en total budget på tkr. Kommunen kommer att medfinansiera Barnahuset i Lund, en ny socionomtjänst inrättas och antalet placeringar beräknas vara höga. en för placeringar förutsätter att antalet placeringar minskar kraftigt under året. Kostenheten är en egen resultatenhet och måste täcka sina kostnader med motsvarande intäkter. Portionsintäkten får inte öka mer än 1,5 % men antal tillverkade portioner förväntas öka under och därmed de totala intäkterna vilket ökar de totala kostnaderna i motsvarande nivå. Socialnämnden har en investeringsbudget på tkr för fördelat på 350 tkr för verksamhetsinvesteringar under året, löpande IT-satsning 400 tkr, inventarier till nytt LSS-boende 250 tkr samt inköp av en buss till daglig verksamhet inom handikappomsorgen, 500 tkr. Resultaträkning tkr Prognos Intäkter Kostnader personal kapitalkostnader övrigt Nettokostnad ram Resultat Verksamhetssammandrag Gemensamma funktioner Hemvård Handikappomsorg Individ och familjeomsorg Kost Summa Verksamhetsmått Antal årsarbetare Sjukfrånvaro i % 9,8 9,8 9,8 avvikelse i % Hemvård Antal personer beviljade hemtjänst Antal personer med endast hemsjukvård Antal personer boende i gruppboende/äldreboende Antal betalda vårddagar på sjukhus för utskrivningsklara personer Handikappomsorgen Gruppboende, antal platser Antal personer med daglig verksamhet Antal beviljade/utförda assistanstimmar enligt LASS-ersättning, 1000 timmar Antal beviljade assistanstimmar enligt LSS, 1000 timmar Individ och familjeomsorg Antal hushåll med ekonomiskt bistånd Utbetalt ekonomiskt bistånd per månad och hushåll i genomsnitt, tkr Institutionsplaceringar, antal årsplaceringar Genomsnittskostnad för institutionsplacering per plats och år, tkr Vård i familjehem, antal årsplatser Genomsnittskostnad för familjehemsplaceringar per plats och år, tkr 154/ / / ,4 4,3 4,3 10,1 15, ,0 26,5 24, Kost Total antal levererade portioner Personal En ny arbetstidslag om sammanhängande ledighet med minst 11 timmar vila, träder i kraft vid årsskiftet och kommer att ställa krav på förändrade schema för omvårdnadspersonal. Det är ännu osäkert i vilken omfattning den nya lagen kommer att påverka personalkostnaderna. Investeringsutfall

30 SOCIALNÄMNDEN Strategiska mål Mål Hemvården Arbetstidskvoten mellan beviljade hemtjänsttimmar och personaltimmar ska inte överstiga 1,4. Andel förbrukning av personalbudget ska inte vara större per period än genomsnittlig förbrukning för de tre senaste åren. Kostnader för utskrivningsklara ska inte överstiga års nivå. Handikappsomsorgen Andel förbrukning av personalbudget ska inte vara större per period än genomsnittlig förbrukning för de tre senaste åren. Kostnaden för, av brukare, outnyttjad beviljad och planerad personlig assistans ska minimeras. Kostnaden får inte avvika mot budget mer än 500 tkr. Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd får ej överstiga 300 tkr per månad. Placeringskostnader ska inte överstiga års kostnadsnivå, 670 tkr per månad. Kost Kostnadsnivån ska inte höjas mer än 1,5% med bibehållen kvalitet. Köptroheten ska vara 85% enligt upphandlingsavtalet. Måluppfyllelse De strategiska målen ska fungera som indikatorer på den ekonomiska utvecklingen och mätning ska ske vid varje ekonomisk uppföljning. Kvoten mellan beviljade hemtjänsttimmar och personaltimmar anger hur mycket arbetstid som används utöver den direkta tiden hos vårdtagaren. Vårdtagarantalet ökar och för att rymma dessa inom budget krävs ytterligare effektiviseringar i form av minskad kringtid. Socialsekreterarna på ekonomigruppen fortsätter arbeta efter den så kallade Kävlingemodellen för att ekonomiskt bistånd inte ska överstiga års kostnad. Dessutom är det viktigt att utveckla samarbetet med Kävlinge Lärcentrum för att hitta nya metoder som underlättar arbetet med att få igång personer som varit arbetslösa och som har olika former av arbetshandikapp. Målet är att placeringskostnaderna inom individ och familjeomsorgen ska minska och inte överstiga års kostnader, 670 tkr per månad. För att kunna nå detta mål har socialnämnden arbetat fram både kort- och långsiktiga lösningar, till exempel samarbete med kulturnämnden för hjälp till skolbarn, såsom projekt Rubinen och drogförebyggande verksamhet (Basprogrammet), men även medinvesteringen i Barnahuset i Lund samt påverkansprogram för ungdomar som dömts till vård enligt socialtjänstlagen. Laga mat är en del av den dagliga verksamheten på Trähästen. 30

31 Övriga nämnder Revisionsnämnden Revisionen är kommunens granskningsorgan och granskar all den verksamhet som bedrivs av styrelser och nämnder. Revisionen prövar om verksamheten utövas på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt godtagbart sätt samt huruvida den interna kontrollen som utövas av nämnderna är tillräcklig. Ekonomisk analys Revisionsnämndens budget uppgår till 852 tkr totalt. ramen har höjts med 2 tkr sedan budget. 360 tkr utgörs av personalkostnader och 492 tkr är kostnader för revision och lokaler. en kan komma att justeras under året på grund av arvodeshöjningar. Verksamheten väntas följa budget. Resultaträkning Prognos Intäkter Kostnader personal övrigt Nettokostnad ram Resultat Valnämnden Valnämnden består av sju ordinarie ledamöter och sju ersättare. Valnämnden ska verka för att allmänna val och folkomröstningar kan genomföras på ett korrekt sätt. Allmänna val till riksdag, kommun och landsting hålls tredje söndagen i september vart fjärde år. Ekonomisk analys Valnämndens budget uppgår till 524 tkr. ramen har höjts med 1 tkr sedan budget. Ramen kan komma att justeras något på grund av arvodeshöjningar under året. Verksamheten väntas följa budget. Överförmyndarnämnden Myndigheten har till uppgift att utöva tillsynen över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning. Tillsynen ska förhindra rättsförluster för de personer som själva inte kan tillvarata sin rätt eller förvalta sin egendom. Föräldrabalken styr överförmyndarens verksamhet. Länsstyrelsen har tillsyn över överförmyndarens verksamhet. Sedan slutbetänkandet av utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare utgavs i november 2004 har en rad nya bestämmelser trätt i kraft. Bland annat har skyddet för ensamkommande barn stärkts, beloppsgränsen när huvudman arvoderar har höjts och regler om gemensam överförmyndarnämnd har införts. Vidare har nya bestämmelser i trafikskadelagen trätt i kraft vilket innebär att betalningsskyldigheten som vilar på den registrerade ägaren belastar förmyndaren i de fall ägaren är omyndig. Slutbetänkandets förslag om framtidsfullmakter och olika ställföreträdare kan komma att innebära stora förändringar för verksamheten. Ekonomisk analys Ramen för överförmyndarnämnden är höjd 1 tkr i förhållande till budget. Arvodering av gode män och förvaltare kan komma att bli högre än föregående år då beloppsgränsen för när huvudmannen skall ersätta har höjts från 2 basbelopp till 2,65 basbelopp. Resultaträkning Intäkter Kostnader personal övrigt Nettokostnad ram Resultat Resultaträkning Prognos Intäkter Kostnader personal övrigt Nettokostnad ram Resultat

32 Resultatbudget Resultatbudet 1) Prognos 2008 tkr 2009 Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Allmän kommunalskatt 2) Utjämning och bidrag 2) LSS utjämning 2) Sysselsättningsstöd Finansiella intäkter Pensionsfond Övriga finansiella intäkter Finansiella kostnader Övriga finansiella kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat ) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 2) Allmän kommunskatt och utjämning och bidrag enligt SKL :70 + egenprognos för befolkning 1/11 året innan. = inv, = inv, 2008= inv. Balansbudget Balansbudget tkr Prognos Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital Årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner Skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

33 Finansieringsbudget Finansieringsbudget tkr Prognos Löpande verksamhet Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Förändring av finansiella anläggningstillgångar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel

34 Driftbudgetavräkning Driftbudgetavräkning 1) Prognos 2008 tkr 2009 Nämnd Kommunstyrelsen Valnämnd Revisionen Överförmyndarnämnden Tekniska nämnden, skattefinansierat Tekniska nämnden, balansenheter Miljönämnden, skattefinansierat Miljönämnden, balansenhet Kulturnämnden Socialnämnden Socialnämnden, balansenhet Övrig verksamhet Övrig verksamhet Kompensation löner och befolkningsökning Gymnasiepuckel 3) Ej fördelat Varav nytt boende KS särskilt boende KS förändrad arbetstidslagstiftning KS ungdomssatsning KS vuxenutbildning Avgår kapitalkostnader Finansverksamhet Upplupen avgiftsbestämd ålderspension Avskrivningar Skatteintäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat ) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 2) Allmän kommunalskatt och utjämning och bidrag enligt SKL :70+egen prognos för befolkning 1/11 året innan. 3) Gymnasiepuckeln budgeterades till tkr. Under har tkr överförts till Kulturnämnden (KS 37/06) och tkr har disponerats för överförda resultat från (KS 35/06). 34

35 Investeringsbudget Investeringsbudget tkr Projekt Kommunstyrelsen IT-investering IT-infrastruktur Tjänstebil KS ospecificerat Teknisk nämnd, skattefinansierat Fordon och maskiner Asfaltering GC-vägar Trafikreglering Lödde kors Körvägar, busshållplats Löddeköpinge Rondell 104/108 1) Parkutrustning Upprustning Kyrkparken Upprustning lekplatser Anslutning Lagervägen Anslutning Häradsvägen Tankbil Teknisk nämnd, balansenhet Ombyggnad Norrehed * * * Tillgänglighet i offentliga miljöer * * * Handikappanpassning Handikappanpassning Lackalänga skola Brandskydd Lackalänga skola Brandskydd Höga Annelund Utrymningslarm förskolor Ombyggnad kostenheten PCB-sanering Säkerhetsåtgärder Upprustning belysning skolsalar Närvarovakter Värmekulvert Tolvåker Miljöhus, kommunhuset Byte banbeläggning bowlinghall Byte brandlarmcentraler Ritningsscanning Söderparks förskola Löddeköpinge Markarbeten kommunhuset Skolidrottsplats Nyvångsskolan Ombyggnad cafeteria kommunhus Etablering/avveckling moduler Inventarier Harriesalen Förlängning brygga Saltsjöbaden Ny förskola Furulund

36 INVESTERINGSBUDGET forts. investeringsbudget Projekt 2008 tkr 2009 Ny förskola Löddeköpinge Om- och tillbyggnad Söderpark Ventilation Dösjebroskolan Ventilation Ljungenskolan Ny förskola Hofterup Modul Furulund Modul Rinnebäck Tillbyggnad Stinsgården Ombyggnad Dösjebroskolan Ombyggnad lekhall Bullerbyn Högalids IP Ombyggnad Stationshuset Sporthall Pelletspanna Vikenbadet Slamhantering VA-ledningar VA-ledningar Fordon Process, ARV Ombyggnad, ARV VA-ledningar exploatering Pumpstationer ombyggnad Sopbil Ridhus Ombyggnad kök Myrstacken Förskolemodul Furulund (Viken) Kommunhus ombyggnad Moduler två förskoleavdelningar (Viken) Värmesystem Ljungenskolan Renovering grusplan Dösjebro IP Installation moduler Modul Henkelstorps förskola, markarbete Modul Tolvåker förskola, markarbete Modul Lackalänga förskola, markarbete Ombyggnad klassrum, Nyvångsskolan Flyttning av moduler till Nyvångsskolan Tidtagaranläggning Tolvåkersbadet Gallerrenstvätt ARV Teknikbod vid vattetornet Kävlinge centrum Trafikreglering Ombyggnad Annelundsskolan Pellets Tolvåker Brandskyddsårgärder Ljungenskolan Om- och tillbyggnad Ljunggårdens förskola Ombyggnad aula Korsbackaskolan

37 INVESTERINGSBUDGET forts. investeringsbudget tkr Projekt Miljönämnd, balansenhet Mätutrusning Leica Kulturnämnd IT-satsning Omstrukturering Reinvesteringar Fritid och Kultur Omklädningsskåp Tolvåkersbadet Nya elevbänkar och stolar Arbetsmijöåtgärder skolorna Skolgård Olympiaskolan Förskolornas arbetsmiljö Lokalanpassning Korsbackaskolan Låga Annelund Lokalförsörjning förskola Tillbyggnad omklädningsrum Vikenbadet Återlämningsautomater Utlåningsautomater biblioteken Inventarier Tolvåkers fritidshem Inredningsarkitektskostnader Söderparks förskola Larm- och teleinstallationer Söderparks förskola Parkeringsplats Lackalänga skolan Inventarier Furulunds förskola IT-femårs plan Lokalförsörjningsplan Fritid och Kultur Digitala klassrum Lokalanpassning Skönadalsskolan Inventarier Söderpark Kävlinge bibliotek hissar Ombyggnad Lilla Tolvan Sporthall Socialnämnd, skattefinansierat Hemvård och boende Hemvård, IT mm Nytt LSS-boende Ospecificerat Boende psykiatri Gruppboende Bruksgatan 24B Gruppboende Bruksgatan Tjänstebil Ombyggnad Billingshäll Handikappbuss Handikappomsorg (daglig verksamhet)

38 INVESTERINGSBUDGET & EXPLOATERINGSBUDGET forts. investeringsbudget tkr forts. projekt Socialnämnden, balansenhet Kostenheten, inventarier Finansiella investeringar Aktier Sydvatten Aktier Kommunassurans Syd Summa ) Förutsätter finansiering från Vägverket *) Beloppet fastställs senare Exploateringsbudget Exploateringsbudget tkr Utfall Utgående balans Projekt Utgifter Inkomster Netto Utgifter Inkomster Netto Anmärkning Beräknat netto till avslut Norra Industriområdet P/ Marbäcksområdet II (Tumba) P 553 Lödde centrum P/ Dösjebro centrum P/ Östra Gryet P/ Södervång II A/ Tolvåkersgården P/ Karaby 2: A/ Almelund P/ Heden P/ Västra Gryet P/ Norrevången P 0 Trehörningen P/ Häradsvägen utbyggnad P 0 Summa

39 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper I den löpande redovisningen och vid upprättande av årsredovisning följs ett antal övergripande redovisningsprinciper till exempel försiktighetsprincipen, periodiseringsprincipen, principen om öppenhet och matchningsprincipen. Försiktighetsprincipen är den överordnade principen för hur värderingar av ersättningar ska ske. Principen om öppenhet ger ett förhållningssätt där största möjliga öppenhet skall eftersträvas. Enligt RKR:s rekommendation nr 4.1 används Ekonomistyrningsverkets uppräkningsfaktor för beräkning av skatteintäkterna för det föregående inkomståret. För beräkning av den preliminära slutavräkningen för 2004 och har Sveriges kommuner och landstings cirkulär :33 tillämpats. Försiktighetsprincipen - är den överordnade principen för hur värderingar av ersättningar ska ske. Öppenhetsprincipen - ett förhållningssätt där största möjliga öppenhet skall eftersträvas. Periodiseringsprincipen - intäkter och kostnader som hör till redovisningsåret tas med oavsett tidpunkten för betalning. Enligt RKR:s rekommendation nr 4.1 används ekonomistyrningsverkets uppräkningsfaktor för beräkning av skatteintäkterna för det föregående inkomståret. Ankomstregistrering Kävlinge kommun tillämpar ankomstregistrering av leverantörsfakturor. Avskrivningstider På fastigheter och inventarier görs linjär avskrivning. Avskrivning görs enligt Svenska kommunförbundets rekommendationer. Följande procentsatser har använts: VA-ledningar 2 % Fastigheter 3 % Inventarier 20 % respektive 10 % Anslutningsavgifter Anslutningsavgifter inom VA redovisas som driftinkomster. Den delen av anslutningsavgifterna som överstiger normalnivån periodiseras. Redovisning av exploateringsområden Värdet av pågående exploateringsområden bokförs som omsättningstillgångar i balansräkningen. Under året avslutade exploateringsprojekt påverkar årets resultat. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avser den anställdas outtagna semesterdagar. Outtagen övertid och arbetsgivaravgifter redovisas som en kortfristig skuld. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar är fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas. De upptas till anskaffningsvärdet minus eventuella investeringsbidrag och avskrivningar. Tidigare har information saknats om ackumulerade anskaffningsvärden samt ackumulerade avskrivningar. Tidigare system och redovisningsprinciper har gjort att vi inte kunnat få fram dessa uppgifter. Dock har kommunen vidtagit åtgärder (i form av nytt anläggningsregister samt justering av redovisningsprinciper för kommunens investeringar), vilket medför att Kävlinge Kommun fortsättningsvis kommer att kunna bemöta rekommendation nr 11 som givits ut av Rådet för kommunal redovisning. 39

40 Ekonomisk ordlista Anläggningskapital Bundet eget kapital, utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Avskrivningar Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar. Balansenhet I Kävlinge upprättar balansenheterna resultaträkning men ingen balansräkning. Respektive balansenhets eget kapital redovisas separat i budget och bokslut. Följande balansenheter finns Fastighetsavdelningen Kostenheten Mätenheten Renhållning Städenheten VA Balansräkning Beskriver kommunens finansiella ställning på bokslutsdagen. Tillgångarna visar hur kommunen har använt sitt kapital. Skulder och eget kapital visar hur kapitalet har anskaffats. I budgetbeloppet ingår ursprunglig budget samt tillläggsanslag och ombudgeteringar. Driftbudgetavräkning Redovisar fastställd driftbudget per nämnd. Driftbudgetavräkningen innehåller både interna och externa poster. Eget kapital Kommunens totala kapital består av summan av anläggningskapital, bundet kapital i anläggningar, och rörelsekapital, fritt kapital för framtida drift och investeringsändamål. Extraordinära poster Poster som saknar klart samband med kommunens ordinarie verksamhet och som inte är av sådan typ att de kan förväntas inträffa ofta eller regelbundet och uppgår till ett väsentligt belopp. Finansieringsanalys Finansieringsanalysen mynnar ut i förändring av likvida medel och bygger på Rådet för kommunal redovisningsrekommendation nr 16. Intern ränta Kalkylmässig kostnad för det kapital som är bundet i anläggningstillgångar. Internräntan beräknas utifrån Svenska kommunförbundets rekommendation. Kapitalkostnader Kapitalkostnader är den gemensamma benämningen av internränta och avskrivningar. Kortfristiga fordringar Fordringar som förfaller till betalning inom ett år från balansdagen. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder med en löptid understigande ett år. Likviditet Likviditet är betalningsberedskap på kort sikt. Långfristiga fordringar Långfristiga fordringar förfaller till betalning senare än ett år från balansdagen. Långfristiga skulder Långfristiga skulder har en löptid som överstiger ett år. Nettokostnad Nettokostnad är driftkostnader efter avdrag för driftsbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Nettoinvesteringar Nettoinvesteringar är den totala investeringsutgiften efter avdrag för investeringsbidrag med mera. Nyckeltal Ett nyckeltal mäter förhållandet mellan två storheter. Soliditet är ett exempel på ett nyckeltal, se nedan. Ombudgetering Omfördelning av medel, som kommunfullmäktige redan beslutat om. Ombudgeteringen kan ske mellan nämnder eller mellan en nämnd och centralt avsatta medel. Omsättningstillgångar Omsättningstillgång är motsatsen till anläggningstillgång. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på den redovisningsperiod till vilken de hör. 40

41 EKONOMISK ORDLISTA Plusjobb Redovisning sker enligt SKL:s rekommendation. Resultaträkning Resultaträkningen visar årets finansiella resultat och förklarar hur det uppkommit. Det egna kapitalets förändring kan även utläsas av balansräkningen. Rörelsekapital Fritt eget kapital i anläggningstillgångar, utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Sjuklön Sjukfrånvaron är sjuklön från arbetsgivaren samt sjukpenning, rehabiliteringssjukpenning samt tidsbegränsad sjukersättning från försäkringskassan. Soliditet Soliditeten visar betalningsförmågan på lång sikt och definieras som andelen eget kapital i förhållande till totalt kapital, graden av egna finansierade tillgångar. Tilläggsanslag (TA) Extra anslag som beslutats av kommunfullmäktige under pågående budgetår. Årets resultat Resultatet uttrycks som skillnaden mellan intäkter och kostnader och utläses av resultaträkningen. 41

42 Kävlinge kommun Kullagatan Kävlinge Tel kommunen@kavlinge.se