Redovisning av uppdrag, dnr v2013/1001

Transkript

1 Redovisning av uppdrag, dnr v2013/1001 Arbetsgruppen Gemensam infrastruktur för nätburen undervisning har fått i uppdrag att redovisa förslag på gemensam infrastruktur för nätburen undervisning avseende: IT-tjänster (bas- och tillvalstjänster) Utrustning (universitetsgemensamma tekniklösningar) Undervisningslokaler Undervisningsnära support Samt att Lämna en ekonomisk kalkyl för perioden 2015, och 2016, senast Föreslå en ansvarsfördelning samt plan för implementering av arbetsgruppens förslag under en kommande femårsperiod, senast Den föreslagna infrastrukturen ska vara möjlig att implementera över hela universitetet, men omfattningen kan variera beroende av verksamhetens olika behov och villkor. Härmed redovisas den första delen av arbetsgruppens uppdrag, ekonomisk kalkyl. 1. Bakgrund Utbildningsnämnden beslutade på möte den att tillsätta en arbetsgrupp för att se över universitetets behov av adekvat infrastruktur samt stöd- och supportorganisation för fortsatt utveckling av nätbaserad utbildning (blended courses) och IT-stöd i utbildningen (bilaga 1). Bakgrunden till beslutet är, dels uppmaningen att öka utbudet av nätbaserade fristående kurser, ( dels arbetsrapporten Föreläsning i medieströmmen, ( mmen_ pdf) där det konstateras att universitetets befintliga infrastruktur för nätburen undervisning är otillräcklig. 2. Arbetsgruppen Utbildningsnämnden beslutade att arbetsgruppen ska bestå av representanter för Fastighetsenheten, sektionen för Medieteknik, IT-enheten samt PIL-enheten. Följande personer ingår i arbetsgruppen: Maria Sunnerstam, PIL-enheten (gruppledare) Svante Eriksson, PIL-enheten Maxi Lubian, områdesstab infrastruktur Erik Lundberg, Medieteknik Freddy Magnusson, Fastighetsenheten Frida Wiklander, Ekonomienheten (adjungerad)

2 2 / 17 Arbetsgruppen har haft sju möten: Stort fokus har lagts på att forma en gemensam syn på hur infrastrukturen kan utvecklas. Följande frågor har diskuterats: Definition av uppdraget, verksamhetens behov och exempel på användarscenarier, matchning av lokaler och videokonferensutrustning (se separat bilaga Inventering videokonferenssystem ) samt eventuell övrig teknik, infrastrukturen anpassad till lärares behov, kostnadsuppgifter, avstämning scenarier och kostnadskalkyl. Mötesanteckningar samt arbetsdokument finns samlade i en GUL-aktivitet. Utöver arbetsmöten har delar av arbetsgruppen även informerat och diskuterat uppdraget i möte med campuschefer, besökt de lokaler på Medicinarberget (bilaga 2) som nyligen utrustats med videokonferensanläggning enligt universitetsgemensam standard samt informerat och diskuterat frågan i möte med nätverket Samverkande IT-pedagoger. Arbetsgruppens representanter har, inom ramen för sina respektive ansvarsområden, hjälpts åt att arbeta fram kostnadsuppskattningar för olika tjänster. I syfte att tydliggöra delar i rapporten finns en bilaga (bilaga 3) med terminologi och förklaringar. 3. Principer för arbetsgruppens förslag Arbetsgruppen har utgått från ett antal principer vid framtagandet av förslaget. Följande principer har arbetsgruppen baserat förslaget på: 1. Insatsen som görs skall bygga vidare på befintlig infrastruktur för videokommunikation som finns på universitetet. 2. Insatsen skall minimera antalet olika produkter/tjänster som både lärare och student behöver använda. 3. Insatsen skall förenkla användandet av olika tekniker för undervisningen. 4. Universitetets gemensamma infrastruktur Inom universitetet finns idag en väl utbyggd infrastruktur för trådlöst och fast nätverk, en förutsättning för fortsatt arbete med nätburen undervisning. För två år sedan, 2012, gjorde dåvarande IT-ledning en utredning inför upphandling av universitetsgemensam medie- och kommunikationsplattform. Upphandlingen resulterade i att Cisco kommunikationsplattform (bilaga 4) nu har implementerats inom delar av universitetet. Kommunikationsplattformen förvaltas av sektionen för Medieteknik, som ligger inom Service-enheten, området Infrastrukturstöd. Kommunikationsplattformen används idag i första hand för resfria möten. Ett arbete pågår för att integrera kommunikationsplattformen med InfoGlue i syfte att förenkla publicering av filmer på universitetets webb-sidor. Kommunikationsplattformen kan byggas ut med olika tjänster, vissa av dem finns redan tillgängliga men i begränsad omfattning: stöd för gemensam videoportal (Show and Share) nter/videogalleri/ tjänst för inspelning och direktsändning (Jabber) webkonferensverktyg (WebEx). Ännu ej implementerat.

3 3 / Scenarier för verksamhetens behov En infrastruktur för nätburen undervisning innebär i praktiken att hela universitetet ska erbjuda lättillgängliga miljöer där lärare kan utnyttja olika tekniker för nätburen undervisning. Lärare ska i sin undervisningssituation inte möta onödiga hinder i form av tekniska och administrativa procedurer. Universitets undervisningslokaler, stora föreläsningssalar, mindre undervisningssalar samt seminarie- och grupprum, ska i så hög grad som möjligt vara standardiserade, anpassade och utrustade i samklang med den universitetsgemensamma infrastrukturen. En utbyggd infrastruktur möjliggör en flexibel användning av universitetets miljöer för såväl fysiska som distansbaserade möten. Lärare och studenter ska kunna mötas i lärmiljöer som inte kräver specialkunskaper eller särskilda behörigheter utöver det universitetsgemensamma GU-kontot. Arbetsgruppen har utarbetat ett antal scenarier (bilaga 5) som kortfattat beskriver olika typer av behov inom verksamheten. Bilaga 6 (bifogas separat) innehåller ett utökat material där även förslag på utrustning beskrivs. I korthet har arbetsgruppen utgått från följande scenarier, 1. Föreläsning i sal a. En-vägs- eller två-vägskommunikation med studenter på distans. Direktsändning och/eller möjlighet till visning på begäran. b. Två-vägs-kommunikation med studenter samlade i grupp på distans vilket ställer höga krav på anpassning av utrustning och lokaler. c. Föreläsare på distans med studenter i sal på campus. 2. Webinar med fler inslag av och kanaler för interaktivitet, än en föreläsning. Till exempel chat, fildelning, omröstningar, gemensamma anteckningar etc. 3. Seminarium, mindre grupper och god kvalitet för två-vägs-kommunikation. Mindre föreläsningssalar med möjlighet att spela in och spara exempel samt förklaringar från whiteboard/interaktiv skrivtavla. 4. Handledning, där lärare och student inte sitter fysiskt i samma lokal. 5. Studentgrupp-arbeten, möjlighet till samarbetsytor för studenter. Forum där lärare ej deltar. 6. Inlämning av multimedialt studentarbete. Möjlighet för studenter att dokumentera till exempel videomaterial och göra det tillgängligt för sin lärare. 7. Förinspela och redigera utbildningsmaterial enligt modell Flipped classroom. 8. Mycket god kvalitet. Läraren spelar in i en studio. 9. Digital examination, studenter skriver sina tentor digitalt.

4 4 / Standardiserad infrastruktur för nätburen undervisning Hörsalar Arbetsgruppens förslag bygger vidare på befintlig infrastruktur, vilket innebär att det sker en standardisering av utrustning och teknik för att förenkla för pedagoger och studenter. Figur 1 Konceptuell bild över hur hörsalar kan användas

5 5 / 17 Lärosalar För lärosalar (mindre salar) är förslaget utformat så att man kan använda sig av befintlig infrastruktur men också vara mer flexibel att använda andra typer av tjänster som finns tillgängliga för pedagoger och studenter. Figur 2 Konceptuell bild över hur lärosalar kan användas Studio samt Digital examination I studio kommer pedagogen att ha tillgång till utrustning, teknik och anpassad lokal för att kunna skapa och redigera utbildningsmaterial och publicera dessa till studenter. Avseende digital examination finns två möjliga scenarior. I det ena fallet används studenternas egna datorer, i det andra fallet tillhandahåller universitetet datorer. Figur 3 Konceptuell bild över Studio och tentamensal kan användas

6 6 / Ekonomisk kalkyl Den kalkyl som arbetsgruppen nu redovisar, se även separat bilaga 7 (Kalkyl digital pedagogik), kan ge en god fingervisning om på vilken prisnivå olika typer av utrustning och licenser ligger. Dock är det inte möjligt att ge en heltäckande bild av alla kostnader, frågan är alltför komplex och innehåller en mängd avvägningar att ta hänsyn till i form av behov, kvalitet, omfattning och support- samt utbildningsbehov. Till exempel ökar behovet av support och utbildning över tid, i den mån efterfrågan och användning ökar. Nedan följer ett förslag på kostnad för en generell insats. En insats som på ett påtagligt sätt höjer nuvarande standard och öppnar upp för flexibelt lärande där nätburen undervisning ingår som en naturlig del. Förslag till generell insats per campus Typ av sal Utrustning Stödjer scenario Storlek Antal Kostnad/år Föreläsning i sal Hörsal Konferensanläggning Föreläsare på distans kr Utöka sal Lärosal Touchscreen Seminarium Kamera Handledning < kr Mikrofon Inspelningsutrustning Studio Dator Kamera Förinspela och redigera utbildningsmaterial Mikrofon kr Drift och support Inkluderar gemensamma kostnader för drift och support samt övriga gemensamma kostnader, se kalkyl kr Totalt: kr Digital examination - ny tentasal. Studenten tar med egen dator. Endast ett visst antal lånedatorer (100st). Generell gemensam insats Insats Digital examination i tentamensal Viktoriagatan (500 platser) Total kostnad: Kostnad/år kr kr Total kostnad för föreslagen insats: 5 campus á kr: kr (räknat 2,15 Mkr *5) Digital examination: kr Total årlig kostnad: kr

7 7 / Fortsatt arbete Arbetsgruppen kommer i nästa fas av uppdraget att ta fram förslag för implementering. Gruppen kommer i det arbetet att utökas för att få med även representanter från varje campusområde samt studenter och lärare samt från varje campusområde. I det fortsatta arbetet kan matrisen Inventering videokonferenssystem (separat bilaga 8), utvecklas ytterligare. Målet är att inför arbetsgruppens slutredovisning kunna presentera en plan för implementering matchad mot nuvarande utrustning, och som stämmer överens med de önskemål som finns inom respektive campusområde För Arbetsgruppen Infrastruktur för nätburen undervisning, Maria Sunnerstam

8 8 / 17 Bilaga 1. 8 / 1 Universitetsledningens stab Mats Edvardsson FÖRSLAG TILL UPPDRAG dnr Gemensam infrastruktur för utbildning som bygger på blended learning Ärendet Beslut om tillsättning av en arbetsgrupp med uppdrag att bereda förslag till gemensam infrastruktur för nätburen undervisning. Bakgrund Det finns en stark förväntan från studenter, presumtiva studenter och från omvärlden i stort att universitetet i större utsträckning än idag ska kunna erbjuda kurser helt eller delvis nätburna. EU-kommissionen har i ett meddelande Opening Up Education COM (2013) 654 ) pekat på behovet av en ökad möjlighet att nätbasera utbildning i samtliga medlemsstaters samlade utbildningssystem inklusive högre utbildning och pekat på detta som en väsentlig konkurrensfaktor. Enligt Vision 2020 ska utbudet av fristående nätburna kurser öka vid Göteborgs universitet, men tendensen är snarare att de fristående kursernas antal minskar. Utbildningsnämnden konstaterade, i en gemensam analys av utbildningsutbudet framtaget i oktober 2013 (V 2013/427), behov av att stärka möjligheterna att ge kurser helt eller delvis nätburna, oavsett studieorganisatorisk form (fristående kurs eller kurs inom utbildningsprogram). I en utlysning av utvecklingsmedel som Utbildningsnämnden genomfört är ett av de prioriterade områdena fristående nätburna kurser. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande fick 2011 i uppdrag av rektor att utreda förutsättningarna för streaming och inspelning av föreläsningar. PIL-enheten presenterade i mars 2012 en rapport med titeln Föreläsningar i medieströmmen vari bland annat konstaterades dels att universitetet i stor utsträckning saknar infrastruktur (teknik och lokaler) som möjliggör ökad nätburen undervisning, dels att det finns stora möjligheter till kostnadseffektivisering i ökad samordning av infrastruktur för nätburen undervisning; utredningen konstaterade också att det finns ett stort intresse, från samtliga delar av verksamheten, att öka antalet nätburna föreläsningar. Göteborgs universitet utreder för närvarande möjligheter, och förutsättningar för, att bedriva helt öppna nätburna kurser, så kallade MOOCs (Massive Open Online Courses), vilket också antas kräva en utbyggd infrastruktur.

9 9 / 17 Överväganden En satsning på att stärka dagens infrastruktur för nätburen undervisning bör inte endast ha nät- och distanskurser i sikte. Infrastrukturen ska utformas så att den stödjer varierade undervisningsformer, såväl på campus som på nätet ( blended learning ). Modernisering av infrastruktur för undervisning bör ses både i förhållande till nutida och till framtida behov. Därför bör förutsättningar för skalbarhet övervägas, det vill säga att den ska kunna byggas ut efter behov. Den bör även följa vedertagna standarder, vilket underlättar vid sambruk av utrustning på och mellan campusområden, vid förebyggande underhåll och felavhjälpning, samt vid överväganden om vad som bäst uppfyller universitetets krav på hållbarhet. Institutionernas erfarenheter av och lärarnas arbete med nätburna undervisningsinslag är en av flera utgångspunkter för val av infrastrukturlösningar. Därför bör man både beakta erfarenheter från utbildning med nätstöd och de utvecklingsarbeten för nätburen undervisning som Utbildningsnämnden hösten 2013 beslutat stödja ekonomiskt. Uppdrag Mot ovanstående bakgrundsbeskrivning föreslås att en särskild arbetsgrupp ges i uppdrag att bereda förslag till gemensam infrastruktur för nätburen undervisning. Det uppdras till arbetsgruppen att redovisa förslag på hur en sådan gemensam infrastruktur kan utformas avseende IT-tjänster (bas- och tillvalstjänster) utrustning (universitetsgemensamma tekniklösningar) undervisningslokaler undervisningsnära support samt att lämna en ekonomisk kalkyl för perioden 2015 och 2016, senast föreslå en ansvarsfördelning samt plan för implementering av arbetsgruppens förslag under en kommande femårsperiod, senast Den föreslagna infrastrukturen ska vara möjlig att implementera över hela universitetet, men omfattningen kan variera beroende av verksamhetens olika behov och villkor. Arbetsgruppens arbetsformer och sammansättning Arbetsgruppen bör fortlöpande stämma av sitt arbete med ordförande i utbildningsnämnden, PIL-enhetens chef, med ledningen för den gemensamma förvaltningen och med fakultetsledningarna på det sätt arbetsgruppen finner lämpligt. Sammansättningen av arbetsgruppen framgår av särskilt beslut. Mats Edvardsson

10 10 / 17 Bilaga 2. Längst upp till vänster: Gränssnitt där inspelning, direktsändning etctera, ställs in. Längst upp till höger: Dator, kablage med mera är inbyggt i bordet. Till vänster: I salen finns en skvallerskärm som gör det möjligt för föreläsaren att se de studenter som sitter i en intillliggande speglad sal.

11 11 / 17 Bilaga 3. Terminologi och förklaringar 1-vägs kommunikation 2-vägs kommunikation Infrastruktur Show and Share Jabber WebEx Adobe Connect Pro SUNET Direktsändning Visning på begäran Föreläsning som sänds via webben eller via den universitetsgemensamma infrastrukturen. Lokalen är inte anpassad för att frågor, från deltagare som deltar från annan sal, ska kunna höras av alla. Föreläsning som sänds via webben eller via den universitetsgemensamma infrastrukturen. Deltagare, som deltar från annan sal, kan under en föreläsning ställa frågor som alla kan höra. Kommunikationen fungerar bra både ljud- och bildmässigt. Universitetsgemensam standardiserad teknik som gör att utrustningar inom samtliga campusområden ska kunna kommunicera. Inom Göteborgs universitet bygger infrastrukturen på ett gemensamt nätverk och en Media- och kommunikationsplattform levererad av Cisco. En av komponenterna i universitetets infrastruktur. Funktionaliteten kan närmast jämföras med YouTube. En av komponenterna i universitetets infrastruktur. Via Jabber kan man ringa videosamtal och även göra inspelningar. En tjänst som ännu inte ingår i universitetets infrastruktur. Webbkonferensverktyg som kan jämföras med Adobe Connect Pro. Möjlighet att spara föreläsningar etcetera på universitetets egna servrar. Verktyg för webb-konferens. Levereras av SUNET. Inspelade föreläsningar/möten lagras på en SUNET-tjänst. Universitetens och högskolornas gemensamma organisation och infrastruktur för nationell och internationell datakommunikation SUNET erbjuder en rad olika datatjänster. Även kallat streaming. När en föreläsning kan följas i realtid via webben. När en föreläsning har spelats in och kan visas när som helst via webben, till exempel via GUL.

12 12 / 17 Bilaga 4. Beskrivning av befintlig infrastruktur förvaltad inom sektionen för Medieteknik. Kommunikationsplattform: Detta är i stora drag traditionell videokonferensinfrastruktur. Här finns servrar för managering och uppkoppling av samtal, flerpartsbryggor, men även serverkapacitet för inspelning och streaming av videosessioner. Det är här vi pratar om tio samtidiga inspelningar, varav 2 direktstreamade. Vi har möjlighet att öka på till ytterligare tio inspelningar genom att köpa till portlicenser för inspelningsservrarna. Inspelningarna kan vi sedan med automatik överföra till distributionsplattformen (se nedan). Infrastrukturen har också stöd för Jabber video, vilket ger oss möjlighet att ge våra medarbetare högkvalitativ videokonferens i den egna datorn eller på en ipad. Infrastrukturen har dessutom en grundläggande integration med vår nya telefoniväxel, vilket gör att vi enkelt kan ringa från en vanlig telefon till ett videomöte. Den integrationen är vi på gång att bygga ut, då telefoniväxeln i sig har stöd för Jabber med förutom videofunktion och presens (vilket är det vi får i videoinfrastrukturens jabbertjänst) även chat och telefoni- sk Unified Communications. Tanken är att migrera de befintliga jabber video-användarna till den nya miljön för att på det sättet ge dessa tillgång till mer funktionalitet. Det är även här (mot kommunikationsplattformen) som vi vill koppla på WebEx för att kunna hantera stora studentkullar. Distributionsplattform (GU Play): Här ingår streamingservrar (wowza), transkoderingskluster och Show & Share (databas och videoportal). Det är en öppen plattform som låter oss komma med videomaterial från ett flertal olika källor (antingen färdiga filer som laddas upp från användarens dator direkt i SnSserverns webbgränssnitt, inspelningar som kommer i ett automatiserat flöde från kommunikationsplattformen eller andra integrationsflöden som vi kan tänkas konstruera). Servrarna tar hand om omkodning till bra videoformat, leverans och katalogisering, och medger även att vi sätter upp direktsändningar från traditionella streaming-encoders (eller från kommunikationsplattformen). Det är här jag pratar om att vi behöver öka antalet transkoderingsservrar från dagens 1 till åtminstone 2-3 för att kunna ta hand om ett stort antal omkodningar utan att väntetiden blir allt för lång. Från distributionsplattformen bygger vi sedan integrationer via Show & Share s API mot de gränssnitt där vi har våra tittare (InfoGlue, GUL, informationsskärmar, IPTV m.m.). WebEx (ännu ej implementerad inom GU) Var tidigare enbart en on premise-lösning (=köp en webex-server och sköt den själv). Är numera en molntjänst som Cisco lanserat först i USA i höstas och nu i vår även i europa. Tjänsten är möjlig att integrera mot vår kommunikationsplattform, och licensmodellerna finns i ett antal varianter. Den som är mest intressant för oss bygger på samtidigt påloggade hosts (användare som kan skapa och administrera ett mötesrum i tjänsten). Vi kan med den modellen ge samtliga anställda behörighet, men betalar för hur användningen ser ut. Kapacitet för 100 samtidigt påloggade hosts och 100 deltagare per möte kostar i häradet kring kr per år. Om vi istället för traditionell streaming använder WebEx kan vi enkelt och med hög säkerhet få tillgång till god kapacitet för att i direktsändning från en videokonferensutrustad lärosal/hörsal (eller dator med webkamera) nå många samtidiga studenter i många samtidigt pågående föreläsningar. Anser vi att vi behöver fler än 100 samtidiga deltagare i en webex-session kan vi säkert hitta en licensform som ger oss det. WebExsessioner kan spelas in, och enligt Atea och Cisco går det att bygga in automation så att inspelningarna skickas in i vår distributionsplattform. Studenterna kan finnas antingen på sin

13 13 / 17 dator, där behöver de enbart en vanlig webbläsare och rätt länk för att komma in i mötet (kräver inte någon lokal installation eller särskild licens) eller på en mobil enhet (iphone/ipad/android). I det senare fallet laddar studenten ner en WebEx-app från AppStore/Android Market/Google Play. Läraren använder företrädesvis WebEx i sin dator/mobila enhet eller ett videokonferenssystem för att kommunicera. Det går även att använda Jabber för att koppla in sig i ett webex-möte. Summering Allt sammantaget skulle ge oss en helhetslösning där studenter och lärare har ett smörgåsbord av verktyg som kan samverka i en helhet, och där vi sköter det mesta av filförflyttningar och tekniska ställningstaganden "under huven. Det blir mindre viktigt vad studenterna och/eller läraren använder för utrustning (videokonferens, dator, mobil, vanlig telefon, jabber, webex) utan kan delta med de förutsättningar de har.

14 14 / 17 Bilaga 5. Olika scenarier för nätburen undervisning Här beskrivs några tänkbara scenarier med inslag av nätburen undervisning. För att veta vilket scenario som är tillämpligt i ett visst fall kan man ställa följande frågor: Var finns studenterna? Hur många är studenterna på respektive plats? Vilken teknik har studenten tillgång till på distans? Var finns läraren? Vilken typ av undervisning gäller det? Behövs två-vägs-kommunikation eller räcker det med en-vägs? Ska det direktsändas? Ska det spelas in och visas på begäran? Är användandet av inspelningen av engångs-karaktär eller kommer materialet att återanvändas vid flera tidpunkter och i flera sammanhang? 1. Föreläsning i sal Beroende på salens storlek och antalet studenter behövs olika stor kapacitet på utrustningen. För en stor sal behövs fast utrustning. För en liten sal och få studenter kan eventuellt enklare teknik och utrustning användas. Likaså om krav ej finns på två-vägskommunikation. Mobil utrustning kan också vara aktuellt. a. Salsföreläsning. Lärare i sal på campus. Studenter i sal på campus och enskilt på distans. Två-vägs-kommunikation. Direktsändning och visning på begäran. Föreläsning i en lärosal på campus för en kurs. Alla studenter som deltar i kursmomentet kan inte vara på plats och därför vill läraren spela in och direktsända föreläsningen. Studenten ska ha möjligheta att ställa frågor både i sal och på distans. b. Variant: Salsföreläsning med utökad (speglad) sal Lärare och studenter i sal på campus. Studenter som inte får plats i "lärarsalen" sitter i en sal i närheten. Studenter kan även befinna sig i en sal utanför campus t.ex. på ett annat campus eller annat lärosäte. Höga till mycket höga krav på möjlighet till två-vägs-kommunikation Direktsändning och visning på begäran. I ett scenario med utökad sal ska utrustningen i den mottagande/speglade salen vara av samma typ som i "lärarsalen". Med speglad sal menas att studenter i denna sal ska kunna delta i föreläsningen på så lika villkor som möjligt som studenterna i lärarsalen varför det ställs extra stora krav på hörbarhet och att kunna ställa frågor.

15 15 / 17 c. Variant: Salsföreläsning med extern föreläsare Föreläsaren befinner sig på distans på annan ort. Studenter i sal på campus. Två-vägs-kommunikation. Direktsändning och visning på begäran. I en kurs ingår ett kursmoment där en gästföreläsare skall hålla föreläsningen på distans. Gästföreläsaren är inte anställd på universitetet. Studenterna deltar från en lärosal på campus. Ex. lärarutbildningen i engelska Brighton/Washington. d. Variant: Mindre salar med platser Lärare håller mindre föreläsning, demonstration, ritar och berättar med hjälp av interaktiv skärm. Läraren vill sedan spara ner arbetet (inklusive ljudupptagning) och kunna distribuera det till studenterna. Lecture capture. Inspelning av skärmbild och av lärarens röst Tillval för lokal som utrustas och inreds för nätburen föreläsning Disputation o Möjlighet att möblera för ett samtal mellan opponent och respondent o Möjlighet att ha med opponent och betygskommittéledamöter på distans vilket kräver anpassning av bildprojektioner mot respondent respektive publik och betygskommitté o Möjlighet att bild- och ljudmixa Paneldebatt o Mikrofoner till paneldeltagare och moderator o Mikrofoner till publik o Möjlighet för åhörare på distans att ställa frågor o Möjlighet att ha med paneldeltagare på distans o Möjlighet att bild- och ljudmixa Öppen populärföreläsning o Webbsändning med många tittare Externa användare o Filmfestivalen GIFF Bildmixning live o Kräver bildmixer och kontrollrum o Fjärrstyrning av kameror mm Laboration, tex kamera i mikroskop vid tillfällen där studenter inte får/kan närvara i lokalen. Alternativt bärbara kameror i labb-salar. Utrustningen måste kunna kopplas till befintlig infrastruktur.

16 16 / Webinar Lärare och studenter sitter vid sina respektive datorer, på eller utanför campus. Två-vägs-kommunikation. Direktsändning eller visning på begäran. Lärare håller en kurs och vill hålla en föreläsning från sin arbetsdator (på campus eller på distans) där studenter deltar på distans via egna datorer. Läraren vill kunna visa ett bildspel och prata till denna samt kunna kommunicera med studenterna. Ett webinar innehåller fler inslag av och kanaler för interaktivitet än en föreläsning. Till exempel inslag av chat, fildelning, omröstningar, gemensamma anteckningar etcetera. 3. Seminarium Lärare i lektionssal på campus Studenter på campus och på distans Två-vägs-kommunikation. Läraren håller i ett seminarium, t.ex. ett litteraturseminarium, med en mindre grupp studenter på campus och med studenter som sitter vid sina respektive datorer på distans. Muntlig framställan och diskussion. Lärare/studenter/forskare har ett möte där några av mötesdeltagarna finns på campus och andra i en verksamhet/ort utanför universitetet. 4. Handledning Lärare på campus eller på distans Student på distans Två-vägs-kommunikation Videomöte. God två-vägs kommunikation mellan två till tre parter. Möjlighet att visa ett dokument. 5. Studentgrupp-arbeten Ingen lärare deltar Studenter sitter enskilt eller i grupp på distans Två-vägs-kommunikation En mötesplats och ett samarbetsforum för studenter där man diskuterar och arbetar med texter eller annan typ av redovisning. Ingen lärare närvarande. 6. Inlämning av multimedialt studentarbete Studenten arbetar från sin egen dator Inlämningsuppgift. Studenten ska lämna in dokumentation av kursmoment eller motsvarande där dokumentationen består av digital media exempelvis inspelat videomaterial. Dokumentationen kan vara examinerande. Läraren ska enkelt kunna ta del av innehållet och kunna kommentera.

17 17 / Förinspelat och redigerat enligt modell Flipped classroom. God kvalitet Läraren arbetar vid egen dator Lärare spelar in utbildningsmaterial för ett moment i kursen så att studenter kan ta del av materialet vid valfritt tillfälle. Materialet är av mediekaraktär och kan vara inspelad röst, video, bildspel med lärarens röstkommentarer eller dylikt. Läraren spelar in materialet på sin dator och publicerar det till kursens studenter. Tre varianter är: a). Bildspel, läraren talar in sin röst till en PP-presentation och sparar som en video. b) Skärminspelning. Inspelad demo/instruktion av till exempel ett datorprogram som studenter ska lära sig. c) Videoinspelning med videokamera av en demonstration eller instruktion, till exempel operationsmoment och inspelning av exkursionsområden. 8. Mycket god kvalitet Läraren spelar in i en studio Spela in (semi-)professionellt i studio. Lärare vill spela in lärmaterial där det finns krav på hög kvalitet på bild och ljud. Materialet kan komma att publiceras för allmänhet eller till åhörare som ställer höga krav på materialets kvalitet och materialet kommer att användas under flera år. 9. Digital examination Pilotprojekt pågår. Alternativ a. Universitetets skrivsal på Viktoriagatan utrustas med datorer. Alternativ b. Studenterna tar med sin egen dator till valfri tentasal. Universitetet lånar ut extradatorer till de som så önskar. Mjukvara låser studentens dator under tentamen.