Förslag till etablering av MOOC vid Göteborgs universitet

Transkript

1 Universitetsledningens stab M Edvardsson PM 1 / dnr V 2013/768 Förslag till etablering av MOOC vid Göteborgs universitet Rektor har beslutat att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utreda förutsättningar och möjligheter för att bedriva MOOC vid Göteborgs universitet 1. Härmed överlämnas ett förslag till hur arbetet med att etablera MOOC vid Göteborgs universitet kan organiseras fortsättningsvis. Bakgrund MOOC globalt och nationellt MOOC har under de senaste åren diskuterats i stor omfattning inom högre utbildning internationellt och nationellt och det med olika förtecken. Inom avgiftsbelagda system för högre utbildning ses MOOC i och med dess avgiftsfrihet som ett alternativ till avgiftsbelagda utbildningar och blir därmed ett hot mot en grundläggande affärsmodell för finansiering av högre utbildning. Samtidigt som det ur en deltagares perspektiv erbjuds möjligheter att följa utbildning avgiftsfritt och på distans. Inom system för högre utbildning som bygger på avgiftsfrihet anses MOOC mer innebära en utmaning för etablerade pedagogiska modeller i högre utbildning och då både som hot och möjlighet. Under 2013 har ett antal bredare kunskapsöversikter presenterats där den internationella debatten kring MOOC speglats och utvecklingen av MOOC analyserats. Exempel på sådana kunskapsöversikter är MOOC:s Massive Open Online Courses 2 publicerad av European University Association i januari 2013 och januari 2014 med ambitionen att spegla debatten och utvecklingen globalt. En annan kunskapsöversikt är The Maturing of the MOOC: Literature Review of Massive Open Online Courses and Other Forms of Distance Learning 3 ; den sistnämna publikationen fokuserar mer på debatten kring och utvecklingen av MOOC i anglosaxisk högre utbildning och visar också tydligt på 1 Arbetsgruppen har består av: 2 EUA Occasional Papers (jan 2013), se samt EUA Occasional Papers (jan 2014), se 3 Department for Business, Innovation and Skills, BIS Research Papers 130 (BIS/13/1173/, se Universitetsledningens stab 1 (5) Universitetsplatsen 1, Box 100, Göteborg

2 2 / 5 kopplingen mellan MOOC och distansutbildning, e-lärande eller blended learning. Här ges också en översikt över de pedagogiska utmaningarna vilka kan sammanfattas att handla om möjligheterna att hantera ett stort antal deltagare i ett undervisningsförlopp som inte den undervisande personalen har någon annan relation till än att deltagarna befinner sig på nätet och på distans. I Sverige har en viss debatt förts kring MOOC framför allt med utgångspunkt i de möjligheter fenomenet erbjuder att följa utbildning vid namnkunniga amerikanska lärosäten och den utmaning det innebär för högre utbildning i ett mindre språkområde. MOOC har också diskuterats i olika sammanhang mellan ledningarna för Sveriges större lärosäten. Inom ramen för det etablerade samarbetet mellan Göteborgs universitet, Uppsala universitet och Lunds universitet har det beslutats att lärosätenas aktiviteter inom området ska vara föremål för samråd och avstämning. Det kan också noteraras att det inom Stockholms universitet förs en diskussion om etablering av MOOC. Karolinska institutet beslutade i början av hösten 2013 att etablera MOOC vid lärosätet. Karolinska institutet har i februari 2014 beslutat att hösten 2014 ge fyra kurser som MOOC i samarbete med det internationella utbildningskonsortiet EdX. Uppsala universitet och Lunds universitet har sent under hösten 2013 beslutat att gå vidare med att etablera MOOC vid respektive lärosäte och förbereder nu nästa fas i arbetet. Lunds universitet har beslutat att det ska ske i samarbete med det internationella utbildningskonsortiet Coursera. Varför MOOC vid Göteborgs universitet? Det måste först och främst konstateras att en MOOC inte är en del av reguljär högskoleutbildning i Sverige. För att kunna ge poäng för en kurs ska kursens deltagare ha behörighetsgranskats och alltså vara studenter vid lärosätet och kursen bör också fylla krav på rättsäker examination och en del andra förutsättningar. Det hindrar dock inte att kunskaper och färdigheter förvärvade genom deltagande i en MOOC i ett senare skede kan tillgodoräknas som en del av en högskoleutbildning. Det måste också konstateras att MOOC inte är uppdragsutbildning och att universitetet saknar möjligheter att ta avgifter av deltagarna i en MOOC. Det finns flera syften med att etablera MOOC vid Göteborgs universitet. Det primära syftet är att vara en del i universitetets samverkansuppdrag genom att visa på universitetets verksamheter inom utbildning och forskning. Det andra syftet med att etablera MOOC vid Göteborgs universitet är att vara ett led i universitetets samlade marknadsföring främst internationellt (rekrytering av internationella studenter men också nationellt som ett led i universitetets arbete med breddad rekrytering) och för det tredje vara en del i universitetets arbete med att utveckla undervisningen genom blended learning överhuvudtaget. Möjligheter att etablera och genomföra MOOC vid Göteborgs universitet Möjligheterna att etablera MOOC vid Göteborgs universitet handlar i första hand om att inom universitetet ha kompetens och kapacitet att utveckla en eller flera MOOC. Kompetens handlar i denna del dels om uppslag till MOOC (vilka ämnen/områden kan antas attrahera och lämpa sig att ges som en MOOC), dels om kompetens att utveckla en MOOC - här krävs pedagogisk kompetens såväl som teknisk kompetens kring bl a tekniklösningar, produktion av försläsningar och annat material m m. Kapacitet handlar om tid att utveckla och möjligheter att lagra stora mängder information och hantera ett stort antal deltagare i olika moment, dvs att förhålla sig till den pedagogiska utmaningen som ligger i MOOC.

3 3 / 5 Utbildningsnämnden gav i december 2013 en arbetsgrupp i uppdrag (V 2013/1001) att bereda förslag till en gemensam infrastruktur avseende IT-tjänster (bas- och tillvalstjänster), utrustning (universitetsgemensamma tekniklösningar), lämpliga undervisnings- och produktionslokaler och undervisningsnära stöd och support i utvecklingen av nätbaserad utbildning ( blended learning ). Bedömningen från utbildningsnämndens sida var att en sådan infrastruktur och stödorganisation visserligen finns idag, men att en ökad ambitionsnivå kring blended learning (inklusive MOOC) från verksamheten förutsätter också en utbyggnad av kompetens och kapacitet samt att dessa insatser samordnas på bästa sätt inom universitetet. En utbyggnad av universitetets infrastruktur i bred mening kring e-lärande och blended learning är en förutsättning för att universitetet också ska kunna etablera MOOC vid Göteborgs universitet. Arbetsgruppen har lämnat ett första förslag till utbyggnad av infrastrukturen enligt ovan och beräknat behovet till ca 2,4 Mkr (undervisningsnära stöd och support) fr o m bå 2015 och ytterligare 2,1 Mkr per campusområde i ökade investeringskostnader för i första hand lokaler och tekniklösningar. Förslaget från arbetsgruppen ska beredas i budgetprocessen inför 2015 och ett beslut om nivån i den här föreslagna satsningen påverkar i allt väsentligt möjligheterna att etablera MOOC vid Göteborgs universitet. Arbetsgruppen ska i ett näst steg se över kompetens och ansvarsfördelningen mellan olika enheter inom universitetet (PIL-enheten, IT-enheten, serviceenheten) kring blended learning och senast lämna förslag till samordning av stöd- och supportverksamheten. Plattform och marknadsföring MOOC förutsätter en distributionskanal, en lärplattform, och valet av plattform påverkar också i vilket sammanhang Göteborgs universitet och dess MOOC förekommer inte minst globalt. De största samarbetsorganisationerna för MOOC globalt är Coursera, EdX och Udacity. Samtliga dessa konsortier är baserade i USA. Via Coursera erbjuder för närvarande ett hundratal lärosäten ca 500 kurser för över 4 miljoner deltagare. Det finns flera lärosäten i Europa som är medlemmar i konsortiet och de kurser som ges representerar alla utbildningsområden med en viss tonvikt för teknik och naturvetenskap. De lärosäten som deltar i konsortiet betalar en avgift för deltagandet som är beroende av olika faktorer som samarbete med företag (rekrytering), marknadsföringsinsatser, bidrag av olika slag. Coursera erbjuder både avgiftsbelagda som icke avgiftsbelagda kurser. EdX består för närvarande av 28 lärosäten varav flera europeiska och erbjuder ett sextiotal kurser. En viss tonvikt mot medicin, teknik och naturvetenskap finns. EdX finansieras av avgifter från deltagande lärosäten där avgiftens storlek beror på i hur stor utsträckning lärosätet använder plattformen, tar del av annan service samt får stöd bl a i utveckling av MOOC och i marknadsföring som EdX enligt avtal svarar för. EdX erbjuder både avgiftsbelagda som icke avgiftsbelagda kurser. Udacity erbjuder för närvarande ett trettiotal kurser. Konsortiet består inte av lärosäten utan av enskilda personer, vilka också är de som svarar för kurserna. Udacity säljer kurser till företag och organisationer och är därmed mer inriktade på uppdragsutbildning. Udacity erbjuder i första hand avgiftsbelagda kurser. Förutom vissa initiativ i Spanien, Portugal och Tyskland är det största konsortiet i Europa för närvarande Futurelearn i Storbritannien. Futurelearn är ett aktiebolag som ägs av Open University UK.

4 4 / 5 De flesta lärosäten som deltar i Futurelearn är brittiska, men det finns också flera lärosäten i samarbetet från andra europeiska länder. Även British Museum, British Library och British Council deltar i Futurelearn. Futurelearn har ett brett utbud av kurser från alla utbildningsområden. Kostnaderna för deltagande i Futurelearn beror på bl a hur omfattande stöd ett lärosäte tar i anspråk från bolaget för att utveckla och driva en kurs. Futurelearn erbjuder endast avgiftsfria kurser. Göteborgs universitet har en egen lärplattform, GUL, och kan sannolikt i en viss omfattning driva en MOOC i egen regi. Deltagandet i ett konsortium eller distributionskanal enligt ovan erbjuder en exponering av universitetet som inte annars vore möjlig. Det innebär att den kostnad som är aktuell för ett deltagande får ses tillsammans med en kostnad för marknadsföring av både MOOC som av universitetet som helhet. Något som talar för Futurelearn är att här förekommer endast kurser som inte är avgiftsbelagda. Coursera har uppenbarligen det bredaste utbudet av deltagande lärosäten och av kurser. Det är inte möjligt att ta ställning till tekniska förutsättningar för samarbete med ovanstående partners med mindre än att universitetet inleder förhandlingar med någon av dessa samarbetsorganisationer. Det är heller inte utan förhandlingar med någon samarbetspartner möjligt att avgöra vad en anslutning till något samarbete skulle kosta Göteborg universitet eftersom avgiften är beroende av ett lärosätes behov och önskemål. Avgiften för ett samarbete är också beroende av hur stor del av utvecklingen och produktionen av en MOOC som lärosätet självt kan och vill svara för och av det stöd som behövs och som en samarbetspartner ställer upp med eller kräver. En annan faktor som är viktig i en eventuell förhandling är vilken grad av rådighet universitetet har över hur universitetets varumärke används i respektive samarbetspartners marknadsföring och under vilka former universitetet kan utvärdera effekterna av ett deltagande bla ur marknadsföringssynpunkt. Ekonomiska förutsättningar - kostnader för MOOC Det finns kostnader för att utveckla och producera en MOOC och det finns kostnader för att driva en MOOC. Kostnaderna för utveckling och produktion är väsentligt högre än för drift. Kostnaderna för utveckling och produktion av en MOOC beror på hur stor del av arbetet som universitetet självt kan svara för. Enligt uppskattningar av European University Association uppgår utvecklings och produktionskostnaderna av en MOOC till ca 500 tkr. Till denna kostnad kommer sedan kostnader för anpassning till en lärplattform eller webbsida. Driftkostnaderna för en MOOC beror i sin tur på storleken på avgiften till en samarbetspartner och kostnader för eventuella marknadsföringsinsatser. Vidare tillkommer ett antal undervisningstimmar inklusive examination under den tidsperiod en MOOC ges. Driftskostnaden är också relaterad till antalet deltagare. De uppgifter som finns kring kostnaderna för drift av MOOC är relaterade till affärsmodeller i studieavgiftsbelagda system för högre utbildning i relation till studieavgifter varför det är svårt att skatta en rimlig driftskostnad för en MOOC vid Göteborgs universitet. Juridiska förutsättningar Det har ovan konstaterats att en MOOC inte är en kurs i reguljär högskoleutbildning och att deltagande i en MOOC inte ger poäng. Deltagarna i en MOOC utses inte nödvändigtvis av lärosätet. Studieresultat behöver inte registreras i Ladok och inga övriga studieadministrativa rutiner behöver tas i anspråk.

5 5 / 5 Det finns ingen anledning att tro att MOOC skulle innebära en utmaning mot lärarens och lärosätets rätt till undervisningsmaterial framställt vid Göteborgs universitet utöver vad som gäller idag. Organisatoriska förutsättningar En MOOC är inte en kurs och måste därför inte ges med bas inom en institution vid Göteborgs universitet. Det finns dock ingen annan naturlig hemvist för en MOOC än just vid en befintlig institution. Däremot kan inte en MOOC genomföras utan samarbete med andra enheter inom universitets såsom PIL-enheten (pedagogisk kompetens och systemägarskap av lärplattform), ITenheten (teknisk och systemmässig support), serviceenheten (produktionskompetens) och kommunikationsenheten (marknadsföring och kommunikation). Överväganden Möjligheterna att etablera MOOC vid Göteborgs universitet är i första hand en fråga om kostnader och om universitetets vilja att exponera sig globalt och tillsammans med en samarbetspartner. Det finns ett intresse i verksamheten av att utveckla, producera och driva MOOC vid Göteborgs universitet. För att få en allsidig belysning av olika förslag till MOOC bör fakultetsstyrelserna/motsv inbjudas att föreslå MOOC som efter beredning och beslut av rektor beviljas utvecklingsmedel under första halvåret 2015 för att sedan etableras under andra halvan av Förslagen bör beredas mot bakgrund av förslagens relevans för samverkan, förslagens anknytning till forskningsprofil, rekryteringspotential samt förslagens bidrag till utvecklingen av undervisning och utbildning. Göteborgs universitet bör inleda diskussioner med en eller två leverantörer av plattformar för MOOC i syfte att utröna kostnader, villkor för nyttjande av plattform, marknadsföring och tekniska lösningar av olika slag. Göteborgs universitet bör för 2015 avsätta en totalram om 2 Mkr avseende utveckling och drift (inklusive avgifter till samarbetspartner) för MOOC vid Göteborgs universitet. Mats Edvardsson