att beslut om projektorganisation och projektledare bör tas senast den 31 oktober 2014

Transkript

1 Pedagogisk utveckling och interaktiv lärande Maria Sunnerstam RAPPORT 1 / dnr V 2013/1001 Utbildningsnämnden Gemensam infrastruktur för utbildning som bygger på blended learning Utbildningsnämnden beslutade på möte den att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att bereda förslag till gemensam infrastruktur för nätburen undervisning. Arbetsgruppen redovisar här förslag på hur en universitetsgemensam stödjande struktur kan utformas med avseende på IT-tjänster, utrustning, undervisningslokaler och undervisningsnära support. Arbetsgruppens beredningsarbete överlämnas i form av nedanstående sammanfattning samt två arbetsrapporter som bifogas, dels en ekonomisk kalkyl för perioden 2015 och 2016, dels en rapport där frågor om ansvarsfördelning och implementering behandlas. Arbetsgruppens förslag utgår från att stora salar ägs och förvaltas av campusområdet samt att mindre undervisningssalar ägs och förvaltas av respektive institution. Vidare utgår arbetsgruppens förslag från att ett universitetsgemensamt projekt kan inledas årsskiftet 2014/15 och pågå under en femårsperiod. En förutsättning är att beslut om projektmedel tagits och att dessa kan disponeras av projektet. Arbetsgruppen föreslår att införandet av en universitetsgemensam stödjande struktur för nätburen undervisning avseende IT-tjänster, utrustning, undervisningslokaler och undervisningsnära support inledningsvis utgår från de nio scenarier som arbetsgruppen beskrivit i arbetsrapporterna att tjänster relaterade till de olika scenarierna, i tillämpliga fall, paketeras i form av bas- och tilläggstjänster att ambitionen med en till två stora salar per campusområde och utrustade enligt specifikation i arbetsrapporterna är en lämplig omfattning att mindre salar och/eller studio utrustas utifrån respektive institutions specifika önskemål att licenser, programvaror, individuell utrustning i form av kamera/webbkamera, mikrofoner, headset etcetera ingår som en del av införandeprojektet att utbildning och support av personal ingår i den femåriga satsningen att genomförandet bör ske i projektform, men att arbetet utförs inom linjen att projektet tydliggör hur ansvaret för utbildning och support ska fördelas att beslut om projektorganisation och projektledare bör tas senast den 31 oktober 2014 att universitetsdirektören fattar det formella beslutet om kommande projektorganisation att former för förvaltning av undervisningsnära system bör utredas i särskild ordning där ett förslag är att samla flertalet undervisningsnära system under samma systemägare

2 Innehåll Inledning... 3 Delrapport Bakgrund... 5 Arbetsgruppen... 5 Principer för arbetsgruppens förslag... 6 Universitetets gemensamma infrastruktur... 6 Scenarier för verksamhetens behov... 7 Standardiserad infrastruktur för nätburen undervisning... 7 Ekonomisk kalkyl... 9 Fortsatt arbete Delrapport Universitetsgemensam infrastruktur Universitetets kommunikations- och medieplattform Behov och önskemål Förutsättningar för kommande satsning Genomförande Fortsatt utvecklingsarbete Bilagor

3 Inledning Dagens möjligheter att arbeta med nätburen undervisning har öppnat nya dörrar i undervisningssammanhang. Inom de flesta former av högre undervisning erbjuds numer en stor del av undervisningsmaterialet via webbaserade lärplattformar eller motsvarande. Formerna för undervisning kan därmed variera och kurser erbjudas såväl inom campus, på distans eller i så kallad blandad form. Förändrade undervisningsformer ger ökade möjligheter till flexibelt lärande och stöd för livslångt lärande. Trender som MOOCs och Flippade klassrum är exempel på uttryck för detta. Den variation av funktioner för att distribuera, kommunicera och dela kunskap och erfarenheter som finns idag, är därmed långt ifrån 1900-talets korrespondenskurser som också var distansburna men då i form av vanlig posthantering. Nätburen undervisning handlar om så mycket mer än ren distribution av ett kunskapsinnehåll. Idag ställs helt nya krav på att det ska vara möjligt att, även digitalt, dela kunskap vilket betyder att mer kraft måste läggas på inte bara IT-miljön men även på pedagogiska, väl genomtänkta kurs- och programupplägg. Inom flera av de svenska universiteten pågår ett arbete med att ta fram strategier för e-lärande. Som exempel kan nämnas Lunds universitet, Linköpings universitet, och Lunds universitet, Mot bakgrund av aktuella diskussioner inom universitetet 1, beslutade Utbildningsnämnden att inför vårterminen 2014 tillsätta en arbetsgrupp som fick i uppdrag att konkretisera hur ett fortsatt arbete med att utveckla den gemensamma infrastrukturen kan utformas i ett 5-års-perspektiv. Uppdraget har varit att utifrån dagens nivå föreslå hur infrastrukturen kan byggas ut avseende IT-tjänster (bas- och tillvalstjänster), utrustning (universitetsgemensamma tekniklösningar), undervisningslokaler och undervisningsnära support. I uppdraget har också ingått att ta fram en ekonomisk kalkyl och föreslå en ansvarsfördelning samt plan för genomförande under en kommande femårsperiod, dnr v2013/1001 (bilaga 1) 2. Begreppet infrastruktur för nätburen undervisningen ska i denna rapport ses som ett samlingsbegrepp för tekniker som gör det möjligt för lärare att använda olika digitala resurser i sin undervisning. Till exempel koppla upp sig mot trådlöst nätverk eller att ha tillgång till de möjligheter en lärplattform kan erbjuda. Infrastrukturen bör också erbjuda stöd för inspelning av en föreläsning, eller inspelning av ett undervisningsmoment eller en instruktion som man vill spara för att senare på ett enkelt sätt kunna distribuera materialet till sina studenter. En infrastruktur bör också innefatta stöd för att till exempel direktsända (streama) en föreläsning till studenter som inte kan delta på plats och/eller att kunna kommunicera med studenter på distans. Vid behov bör också finnas tillgång till videokonferenssystem för exempelvis nationella eller internationella samarbeten med andra lärosäten. 1 Se även : Vision 2020, Föreläsning i medieströmmen, mmen_ pdf IT-strategi , 2 Se även 3

4 Arbetsgruppen har under knappt fem månader haft ett bitvis intensivt arbete med att ta fram underlag och sammanställa de som vi sett som rimliga i förhållande till de förutsättningar som finns inom universitetet och som här presenterats. Arbetet har fört våra olika delar av verksamheten närmare varandra då vi tvingats försöka förstå våra respektive roller, uppdrag och incitament för framtida utveckling. Att arbeta med förslag på utveckling av gemensam infrastruktur för nätburen undervisning, är en komplex fråga med ganska suddiga konturer. Arbetsgruppen kan konstatera att det samarbete som i samband med denna rapport har inlett mellan Fastighetsenheten, Sektionen för Medieteknik, Ekonomienheten, IT-enheten och PIL-enheten, har varit mycket lärorikt och att vi nu, inom respektive del av organisationen står rustade och motiverade i ett fortsatt arbete med att bygga en universitetsgemensam infrastruktur för nätburet lärande. 4

5 Delrapport 1 Redovisning av uppdrag, dnr v2013/ För Arbetsgruppen Infrastruktur för nätburen undervisning, Maria Sunnerstam Arbetsgruppen Gemensam infrastruktur för nätburen undervisning har fått i uppdrag att redovisa förslag på gemensam infrastruktur för nätburen undervisning avseende: IT-tjänster (bas- och tillvalstjänster) Utrustning (universitetsgemensamma tekniklösningar) Undervisningslokaler Undervisningsnära support samt att Lämna en ekonomisk kalkyl för perioden 2015, och 2016, senast Föreslå en ansvarsfördelning samt plan för implementering av arbetsgruppens förslag under en kommande femårsperiod, senast Den föreslagna infrastrukturen ska vara möjlig att implementera över hela universitetet, men omfattningen kan variera beroende av verksamhetens olika behov och villkor. Härmed redovisas den första delen av arbetsgruppens uppdrag, ekonomisk kalkyl. Bakgrund Utbildningsnämnden beslutade på möte den att tillsätta en arbetsgrupp för att se över universitetets behov av adekvat infrastruktur samt stöd- och supportorganisation för fortsatt utveckling av nätbaserad utbildning (blended courses) och IT-stöd i utbildningen (bilaga 1). Bakgrunden till beslutet är, dels uppmaningen att öka utbudet av nätbaserade fristående kurser, ( dels arbetsrapporten Föreläsning i medieströmmen, ( mmen_ pdf) där det konstateras att universitetets befintliga infrastruktur för nätburen undervisning är otillräcklig. Arbetsgruppen Utbildningsnämnden beslutade att arbetsgruppen ska bestå av representanter för Fastighetsenheten, sektionen för Medieteknik, IT-enheten samt PIL-enheten. Följande personer ingår i arbetsgruppen: Maria Sunnerstam, PIL-enheten (gruppledare) Svante Eriksson, PIL-enheten Maxi Lubian, områdesstab infrastruktur Erik Lundberg, Medieteknik 5

6 Freddy Magnusson, Fastighetsenheten Frida Wiklander, Ekonomienheten (adjungerad) Arbetsgruppen har haft sju möten: Stort fokus har lagts på att forma en gemensam syn på hur infrastrukturen kan utvecklas. Följande frågor har diskuterats: Definition av uppdraget, verksamhetens behov och exempel på användarscenarier, matchning av lokaler och videokonferensutrustning (se separat bilaga Inventering videokonferenssystem ) samt eventuell övrig teknik, infrastrukturen anpassad till lärares behov, kostnadsuppgifter, avstämning scenarier och kostnadskalkyl. Mötesanteckningar samt arbetsdokument finns samlade i en GUL-aktivitet. Utöver arbetsmöten har delar av arbetsgruppen även informerat och diskuterat uppdraget i möte med campuschefer, besökt de lokaler på Medicinarberget (bilaga 2) som nyligen utrustats med videokonferensanläggning enligt universitetsgemensam standard samt informerat och diskuterat frågan i möte med nätverket Samverkande IT-pedagoger. Arbetsgruppens representanter har, inom ramen för sina respektive ansvarsområden, hjälpts åt att arbeta fram kostnadsuppskattningar för olika tjänster. I syfte att tydliggöra delar i rapporten finns en bilaga (bilaga 3) med terminologi och förklaringar. Principer för arbetsgruppens förslag Arbetsgruppen har utgått från ett antal principer vid framtagandet av förslaget. Följande principer har arbetsgruppen baserat förslaget på: 1. Insatsen som görs skall bygga vidare på befintlig infrastruktur för videokommunikation som finns på universitetet. 2. Insatsen skall minimera antalet olika produkter/tjänster som både lärare och student behöver använda. 3. Insatsen skall förenkla användandet av olika tekniker för undervisningen. Universitetets gemensamma infrastruktur Inom universitetet finns idag en väl utbyggd infrastruktur för trådlöst och fast nätverk, en förutsättning för fortsatt arbete med nätburen undervisning. För två år sedan, 2012, gjorde dåvarande IT-ledning en utredning inför upphandling av universitetsgemensam medie- och kommunikationsplattform. Upphandlingen resulterade i att Cisco kommunikationsplattform (bilaga 4) nu har implementerats inom delar av universitetet. Kommunikationsplattformen förvaltas av sektionen för Medieteknik, som ligger inom Serviceenheten, området Infrastrukturstöd. Kommunikationsplattformen används idag i första hand för resfria möten. Ett arbete pågår för att integrera kommunikationsplattformen med InfoGlue i syfte att förenkla publicering av filmer på universitetets webb-sidor. Kommunikationsplattformen kan byggas ut med olika tjänster, vissa av dem finns redan tillgängliga men i begränsad omfattning: stöd för gemensam videoportal (Show and Share) tjänst för inspelning och direktsändning (Jabber) webkonferensverktyg (WebEx). Ännu ej implementerat. 6

7 Scenarier för verksamhetens behov En infrastruktur för nätburen undervisning innebär i praktiken att hela universitetet ska erbjuda lättillgängliga miljöer där lärare kan utnyttja olika tekniker för nätburen undervisning. Lärare ska i sin undervisningssituation inte möta onödiga hinder i form av tekniska och administrativa procedurer. Universitets undervisningslokaler, stora föreläsningssalar, mindre undervisningssalar samt seminarieoch grupprum, ska i så hög grad som möjligt vara standardiserade, anpassade och utrustade i samklang med den universitetsgemensamma infrastrukturen. En utbyggd infrastruktur möjliggör en flexibel användning av universitetets miljöer för såväl fysiska som distansbaserade möten. Lärare och studenter ska kunna mötas i lärmiljöer som inte kräver specialkunskaper eller särskilda behörigheter utöver det universitetsgemensamma GU-kontot. Arbetsgruppen har utarbetat ett antal scenarier (bilaga 5) som kortfattat beskriver olika typer av behov inom verksamheten. Bilaga 6 (bifogas separat) innehåller ett utökat material där även förslag på utrustning beskrivs. I korthet har arbetsgruppen utgått från följande scenarier: 1. Föreläsning i sal a. En-vägs- eller två-vägskommunikation med studenter på distans. Direktsändning och/eller möjlighet till visning på begäran. b. Två-vägs-kommunikation med studenter samlade i grupp på distans vilket ställer höga krav på anpassning av utrustning och lokaler. c. Föreläsare på distans med studenter i sal på campus. 2. Webinar med fler inslag av och kanaler för interaktivitet, än en föreläsning. Till exempel chat, fildelning, omröstningar, gemensamma anteckningar etc. 3. Seminarium, mindre grupper och god kvalitet för två-vägs-kommunikation. Mindre föreläsningssalar med möjlighet att spela in och spara exempel samt förklaringar från whiteboard/interaktiv skrivtavla. 4. Handledning, där lärare och student inte sitter fysiskt i samma lokal. 5. Studentgrupp-arbeten, möjlighet till samarbetsytor för studenter. Forum där lärare ej deltar. 6. Inlämning av multimedialt studentarbete. Möjlighet för studenter att dokumentera till exempel videomaterial och göra det tillgängligt för sin lärare. 7. Förinspela och redigera utbildningsmaterial enligt modell Flipped classroom. 8. Mycket god kvalitet. Läraren spelar in i en studio. 9. Digital examination, studenter skriver sina tentor digitalt. Standardiserad infrastruktur för nätburen undervisning Hörsalar Arbetsgruppens förslag bygger vidare på befintlig infrastruktur, vilket innebär att det sker en standardisering av utrustning och teknik för att förenkla för pedagoger och studenter. 7

8 Figur 1 Konceptuell bild över hur hörsalar kan användas Lärosalar För lärosalar (mindre salar) är förslaget utformat så att man kan använda sig av befintlig infrastruktur men också vara mer flexibel att använda andra typer av tjänster som finns tillgängliga för pedagoger och studenter. Figur 2 Konceptuell bild över hur lärosalar kan användas 8

9 Studio samt Digital examination I studio kommer pedagogen att ha tillgång till utrustning, teknik och anpassad lokal för att kunna skapa och redigera utbildningsmaterial och publicera dessa till studenter. Avseende digital examination finns två möjliga scenarior. I det ena fallet används studenternas egna datorer, i det andra fallet tillhandahåller universitetet datorer. Figur 3 Konceptuell bild över Studio och tentamensal kan användas Ekonomisk kalkyl Den kalkyl som arbetsgruppen nu redovisar, se även separat bilaga 7 (Kalkyl digital pedagogik), kan ge en god fingervisning om på vilken prisnivå olika typer av utrustning och licenser ligger. Dock är det inte möjligt att ge en heltäckande bild av alla kostnader, frågan är alltför komplex och innehåller en mängd avvägningar att ta hänsyn till i form av behov, kvalitet, omfattning och support- samt utbildningsbehov. Till exempel ökar behovet av support och utbildning över tid, i den mån efterfrågan och användning ökar. Nedan följer ett förslag på kostnad för en generell insats. En insats som på ett påtagligt sätt höjer nuvarande standard och öppnar upp för flexibelt lärande där nätburen undervisning ingår som en naturlig del. 9

10 Förslag till generell insats per campus Typ av sal Utrustning Stödjer scenario Storlek Antal Kostnad/år Hörsal Konferensanläggning Föreläsning i sal Föreläsare på distans Utöka sal kr Lärosal Touchscreen Seminarium Kamera Handledning < kr Mikrofon Inspelningsutrustning Studio Kamera Mikrofon Förinspela och redigera utbildningsmaterial kr Dator Drift och support Inkluderar gemensamma kostnader för drift och support samt övriga gemensamma kostnader, se kalkyl kr Totalt: kr Digital examination - ny tentasal. Studenten tar med egen dator. Endast ett visst antal lånedatorer (100 st). Generell gemensam insats Insats Kostnad/år Digital examination i tentamensal Viktoriagatan (500 platser) kr Total kostnad: kr Total kostnad för föreslagen insats: 5 campus á kr: kr (räknat 2,15 Mkr *5) Digital examination: Total årlig kostnad: kr kr 10

11 Fortsatt arbete Arbetsgruppen kommer i nästa fas av uppdraget att ta fram förslag för implementering. Gruppen kommer i det arbetet att utökas för att få med även representanter från varje campusområde samt studenter och lärare samt från varje campusområde. I det fortsatta arbetet kan matrisen Inventering videokonferenssystem (separat bilaga 8), utvecklas ytterligare. Målet är att inför arbetsgruppens slutredovisning kunna presentera en plan för implementering matchad mot nuvarande utrustning, och som stämmer överens med de önskemål som finns inom respektive campusområde. 11

12 Delrapport 2 Redovisning av uppdrag, dnr v2013/ För Arbetsgruppen Infrastruktur för nätburen undervisning, Maria Sunnerstam Universitetsgemensam infrastruktur Den universitetsgemensamma infrastrukturen hanterar idag olika typer av stöd för nätburen undervisning. Som exempel kan nämnas trådlöst nätverk, lärplattformen GUL och webb-konferens-verktyget Adobe Connect. Via Medieteknik kan man beställa videokonferenstjänster och även få hjälp att producera högkvalitativa inspelningar Inom flera fakulteter har man också utvecklat egna, fristående lösningar för att lärare ska kunna spela in och distribuera sina föreläsningar. Lärares möjligheter att arbeta med nätbaserad undervisning är väldigt olika beroende på vilken fakultet och vilken institution man tillhör. Det är bara ett fåtal av universitetets undervisningslokaler som är utrustade med den teknik som krävs för att lärare ska kunna spela in sin föreläsning. Det finns heller inte idag någon färdig universitetsgemensam lösning för att enkelt och säkert kunna producera, direktsända, lagra och länka till, exempelvis en föreläsning eller en instruktionsfilm som man vill använda i sin undervisning. Därtill finns ett stort behov av utbildning och support, såväl pedagogisk som teknisk, för att lärare ska kunna utveckla sin kompetens inom området. Arbetsgruppen har i sin första delrapport redovisat ett antal olika scenarier för nätburen undervisning som bygger på verksamhetens behov. Utifrån de scenarier som tagits fram gjordes också en grov kostnadskalkyl som ger en indikation på kostnad för utveckling och införande av en utökad infrastruktur Scenarier 1. Föreläsning (fyra olika varianter) 2. Webinar 3. Seminarium 4. Handledning 5. Studentgrupp-arbeten 6. Inlämning av multimedialt studentarbete 7. Förinspelat och redigerat (modell Flipped classroom) 8. Mycket god kvalitet (studioutrustning) 9. Digital examination Universitetets kommunikations- och medieplattform Den kommunikations- och medieplattform som förvaltas inom sektionen för Medieteknik är, förenklat, uppdelad i två delar. En kommunikationsdel (stödsystem för flervägskommunikation med fokus på 12

13 synkron kommunikation) och en distributionsdel (stödsystem för envägskommunikation med fokus på asynkron kommunikation). Kommunikationsdelen Detta är i stora drag traditionell videokonferensinfrastruktur. Här finns servrar för managering och uppkoppling av samtal, flerpartsbryggor, men även serverkapacitet för inspelning och streaming av videosessioner. Infrastrukturen medger tio samtidiga inspelningar, varav 2 direktstreamade (kapaciteten är skalbar). Inspelningarna kan sedan med automatik överföras till GU Play (se nedan). Infrastrukturen har också stöd för Jabber video, vilket innebär möjlighet att erbjuda användare högkvalitativ videokonferens i den egna datorn eller på en ipad. Infrastrukturen har dessutom en grundläggande integration med universitetets nya telefoniväxel, vilket gör att man enkelt kan ringa från en vanlig telefon till ett videomöte. Integrationen håller på att utvecklas, då det i telefoniväxeln även finns stöd för Jabber - förutom videofunktion och presens (vilket är det vi får i videoinfrastrukturens jabbertjänst) samt även chat och telefoni- så kallad Unified Communications. Tanken är att migrera befintliga Jabber video-användare till den nya miljön för att på det sättet ge tillgång till mer funktionalitet. Kommunikationsplattformen är också möjlig att integrera mot andra externa kommunikationssystem, exempelvis WebEx och/eller Microsoft Lync. Genom den typen av integrationer kan man på sikt skapa en flexibel helhetslösning. Distributionsdelen (GU Play) Här ingår streamingservrar (wowza), transkoderingskluster och Show & Share (SnS, databas och videoportal). Det är en öppen plattform som tillåter videomaterial från ett flertal olika källor. Antingen färdiga filer som laddas upp från användarens dator direkt i SnS-serverns webbgränssnitt, inspelningar som kommer i ett automatiserat flöde från den kommunikationsinfrastruktur som beskrivs ovan eller andra integrationsflöden som vi kan tänkas konstruera. Servrarna tar hand om omkodning till ändamålsenliga videoformat, leverans och katalogisering och medger även att direktsändningar från traditionella streaming-encoders (eller från kommunikationsplattformen) sätts upp. Vid en utbyggnad av inspelningsplatser (exempelvis utrustade lärosalar och studios) behöver antalet transkoderingsservrar utökas från dagens 1 till åtminstone 2 3.Detta är nödvändigt för att hantera ett stort antal omkodningar utan att väntetiden blir allt för lång. Från GU Play planerar och bygger Medieteknik just nu integrationer via Show & Share s APIer mot bland annat InfoGlue, GUL och andra gränssnitt för universitetets användare. Behov och önskemål Inför den slutrapport som här presenteras har arbetsgruppen haft följande vägledande principer i sitt arbete: Insatsen som görs ska, i första hand, bygga vidare på befintlig infrastruktur för videokommunikation som finns på universitetet men även andra lösningar ska beaktas. Insatsen ska minimera antalet olika produkter/tjänster som både lärare och student behöver använda. Insatsen ska förenkla användandet av olika tekniker för undervisningen. Arbetsgruppen ska i första hand se över lösningar för föreläsningar som ska a) direktsändas (streamas) b) spelas in och lagras och c) sändas på begäran Olika metoder för att följa upp och prioritera de behov som finns inom verksamhetens har tillämpats. Ett sätt har varit att inom ramen för PIL-enhetens workshoppar och riktade insatser diskutera hur 13

14 lärare vill utveckla sitt arbete med filmade föreläsningar Samma frågor har också diskuterats i Strategiskt IT-forum samt i PIL:s nätverk Samverkande ITpedagoger. Den 6 maj bjöd PIL-enheten in till ett dialogmöte med lärare som tidigare bidragit till rapporten Föreläsningar i medieströmmen eller i andra sammanhang haft synpunkter och idéer. Den 8 maj fördes en dialog med utbildningsansvariga. De kommenterar vi samlat ger en god bild av den variation av synpunkter och behov som finns inom verksamheten. Vi har därför valt att presentera ett urval direkt här i rapporten: Det är på vissa håll (tex inom Natfak) vanligt att lärare kommunicerar med skolklasser via Skype. Läraren håller en kort föreläsning, sedan följer frågestund och diskussion. När nya tjänster för inspelning, direktsändning, kommunikation, presenteras är det viktigt att rikta informationen mot lärare - annars får man inget gehör. Bra med möjlighet att anlita proffsföreläsare, via tex videokonferens. Det är bra att universitetet satsar men lika viktigt att lärarna engageras i att använda utrustningen. Det krävs personer som kan jobba aktivt med att föra ut information och kunskap om satsningen och även erbjuda support och utbildning. Om GU ska profilera sig som ett universitet med nätburen undervisning bör detta tydliggöras i handlingsplaner, resurser avsättas för teknologi och framför allt en omfattande utbildningsstrategi av samtlig involverad personal. Vi behöver utveckla utbildningsområdet med de digitala verktyg som finns. Bärbara kameror i labb-salar måste kunna jacka in i befintlig infrastruktur. Odontologerna arbetar med mikroskop med inbyggd kamera vid tex rotfyllningar. Studenterna följer behandlingen i intilliggande rum tillsammans med en handledare. Studenterna får färre och färre undervisningstimmar och förväntas göra mer och mer arbete enskilt och i grupp. Därför är det viktigt att de har en digital mötesplats för detta. Intressant för samarbeten även utanför universitetet. Vi arbetar delvis med det virtuella klassrummet men ganska många lärare uppfattar GUL som en begränsning. En väl fungerande infrastruktur ökar möjligheten att knyta ihop olika typer av kurser, nätdistans- kvälls- dagtidskurser. Utrustning nu är för svag, det tar tid att få igång små filmer och det hackar. Osäkerheten är för stor. Problemfri och fungerande teknik är A och O. Möjligheten för studenter att lagra eget arbete borde finnas inom till exempel GU-box. Viktigt att olika lösningar även är anpassade för mobila enheter. Grundförutsättning är att utrustning finns lokalt, att det är enkelt att det finns support. Det är mycket viktigt att lärare själva har kontroll över producerat undervisningsmaterial. Forskning visar att väl utvecklade sökfunktioner ökar lärares användning av förproducerat material som förvaras inom exempelvis en mediaserver. Om lärare ska kunna nyttja resurser i form av Studio måste den finnas nära. 14

15 Alla lärare är inte intresserade. Det finns många uppfattningar och många av dessa är inte positiva. Vi behöver utbilda/kompetensutveckla medarbetare i området. Det handlar om trygghet och kunskap. Inom HumFak görs mycket inspelningar, främst för språkundervisning. Att filma/dema tex matematik-uträkningar är mycket användbart. Om studenter sitter på distans måste de kunna se vad som pågår i lärosalen. Alla scenarier är av intresse. Vi har mycket undervisning på alla nivåer, lärarutbildning och lärarlyftskurser. Studenter har behov av att kunna repetera, ta igen, jobba hemifrån Studenter har höga krav på tillgänglighet. Fokusera inte för mycket på föreläsningsformatet. Universitetet måste också uppmuntra innovativa lösningar med stöd för studenters egna bidrag till lärandet och kommunikationen mellan lärare student. Stöd för undervisning i form av labbar, studentgrupparbeten, simuleringar är viktigt. Särskilda satsningar borde göras för innovativa lösningar. Jämför dagens läge med övergången från OH-apparat till PowerPoint och digital projektor. En grundförutsättning är att utrustning finns lokalt, att det är enkelt och att det finns support. IT-support måste finnas med i kedjan för att kunna supporta de lösningar som tas fram. Inom vissa institutioner finns det ingen erfarenhet alls av nätburen undervisning, därför finns idag inte kompetens att avgöra vilka satsningar som bör göras. Viktigt att ledningen uppmuntrar pedagogiskt nytänkande. Arbeta med att anpassa och utveckla nuvarande lösningar för undervisningsbruk. Driv den pedagogiska utvecklingen. Lyft och sprid goda exempel. Scenarierna är intressanta för samarbeten även utanför universitetet. Beakta även den 3:e uppgiften, att kunna sända pågående föreläsningar direkt skulle kunna vara av stort allmänintresse. Lärare har generellt mycket lite tid för att utveckla sin undervisning. Att producera högkvalitativt förinspelat material kräver tid och blir därför kostsamt. Det är viktigt att i en kommande satsning även aktivt arbeta med att utveckla det pedagogiska tänkandet. Konsensus runt vilka satsningar som bör göras går inte att få men om inte möjligheter skapas kan heller inte användningen öka. Utvecklingen går emot kortare inspelningar och ökade möjligheter till frågor och uppföljning. Undvik breddinförande, arbeta enligt modellen Living lab, prova olika möjligheter och fortsätt utveckla det som faller väl ut. 15

16 Förutsättningar för kommande satsning Inom sektionen för Medieteknik förvaltas universitetets medie- och kommunikationsplattform ( Via plattformen hanteras den universitetsgemensamma tjänsten för resfria möten 3, se även Till plattformen hör också en distributionsplattform där föreläsningar kan kategoriseras och lagras för att senare sändas på begäran - GU Play. Alla tjänster är i dagsläget dock inte fullt utvecklade och tjänsterna behöver också anpassas för att bättre fungera i undervisningssammanhang. Arbetsgruppens PIL-representanter har gått igenom, testat och kommenterat medie- och kommunikationsplattformens olika funktionalitet ur ett lärarperspektiv. Sammanfattningsvis kan sägas att det krävs ganska stora anpassningar för att uppnå verksamhetens krav på användarvänliga och enkla tjänster. Som exempel kan nämnas behov av att utveckla gränssnitt, informationsmaterial, utbildning och supportrutiner, rutiner för kontohantering etcetera (bilaga 1). Inom universitetet används även Adobe Connect av många lärare för webbaserade möten/webbkonferenser. Nackdelar med Adobe Connect är att ljudet ofta krånglar samt att de inspelningar som görs, lagras på SUNET:s servrar och inte lokalt inom universitetet. Om man istället vill satsa på en universitetsgemensam tjänst där allt material samlas på universitetets egna servrar, finns det möjlighet att till medie- och kommunikationsplattformen även koppla en tjänst för webbkonferens WebEx med funktionalitet som till viss del motsvarar Adobe Connect. WebEx kommer att testas och utvärderas för att se om den tjänsten kan ersätta eller komplettera Adobe Connect. SUNET kommer inom kort att presentera en lösning för Lecture Capture 4. Denna lösning kan också bli ett intressant alternativ i en kommande satsning, särskilt för investeringar i mindre salar. Lokaler och utrustning I omorganisationen GU förnyas som implementerades 2013 flyttades ansvaret för all typ av lokalservice över till INFRA-området som ingår i Gemensamma förvaltningen. Den del av lokalservice som utförs på plats i verksamheten och som rör lokalteknisk och traditionell vaktmästerisupport indelades i campusområden. Genom omdaningen har man möjliggjort en ökad samordning och specialisering av servicen samt skapat förutsättningar för ett ökat lokalsamarbete över fakultets- och institutionsgränserna. Några Campus är ännu bara i början av denna omdaning medan flera har kommit längre. Processen har fortskridit genom att de flesta större undervisningslokaler, de så kallade INFRA salarna, från och med 1 januari 2014 ansvarsmässigt flyttats över från institution till INFRA-området och nyligen har en inventering av salarnas tekniska utrustningsnivå påbörjats här. Avsikten är att planera för kommande investeringar där behoven är som störst samt att se till så den tekniska lägstanivån höjs överlag. I övriga undervisningslokaler ligger investeringsansvaret alltjämt kvar hos institutionerna. 3 Begreppet är en vidare benämning på ett flertal former av distansmötesteknik. Se Trafikverkets definition på Lecture capture, definition: Lecture capture innefattar möjligheten att spela in och spara ner det förmedlade innehållet från en föreläsning, konferens, seminarium eller liknande. 16

17 Inom ramen för arbetsgruppens arbete har en inventering av installerade videokonferenssystem gjorts, se bilaga 2. Denna visar att GU förfogar över 32 kända system som företrädesvis är placerade i mindre konferensrum men de finns även placerade i några större salar, såsom SKF-salen på Handels, Karl Kylberg- och Gösta Sandelssalarna på Sahlgrenska Akademien. De befintliga systemen kan i varierande grad användas för nätbaserad undervisning och resfria möten. Arbetsgruppen har även genomfört en första sondering vid samtliga campus för att röna ut vilka lokaler verksamheten tycker är mest lämpade att placera ut en kommande nätbaserad undervisningsteknik i. Denna finns redovisad i bilaga 3. Finansieringsmodell En tänkbar satsning på infrastruktur för nätburen undervisning innefattar inte enbart investeringar av utrustning utan påverkar också flera befintliga tjänster i infrastrukturområdets tjänstekatalog 5 och institutioner kostnadsmässigt. Arbetsgruppen anser att det är viktigt att ta hänsyn till de förutsättningar som råder för att finansiera de olika delarna i en framtida satsning. Följande förutsättningar finns för finansiering i en framtida satsning: 1. Balanserat kapital på central nivå inom utbildningsverksamheten (CBU) kan finansiera investeringar, det vill säga avskrivningar av utrustning under en 5 års period. CBU-medel kan också finansiera införandekostnader som kan betraktas som investering såsom utbildning och kompetensutveckling av medarbetare, projektledning, installationskostnader m.m. 2. En gemensam insats per campusområde bör i möjligaste mån utgöras av bas-tjänster i området för infrastrukturs tjänstekatalog. 3. En institutionsspecifik satsning finansieras av institutionen eftersom den påverkar kostnader för tillvalstjänster och institutionens lokalkostnader. Respektive institution bör således tillfrågas och var med att bestämma kring önskad satsning för institutioner. 4. CBU-medel kan användas för att finansiera delar av en gemensam eller institutionsspecifik insats genom bidrag med ett fast belopp. Arbetsgruppen rekommenderar att satsningen delas upp i tre olika områden där man tar hänsyn till de finansieringsmöjligheter som råder under de närmaste åren. Följande uppdelning föreslår arbetsgruppen: 1. Projektering/införande Följande delar bör ingå i denna del: Projektledning och administration för att genomföra insatsen. Utbildning och kompetensutveckling för lärare. Utbildning av teknisk- och servicepersonal. Framtagande och införande av rutiner och arbetssätt för service och support

18 2. Gemensam satsning i hörsalar (50+) Den gemensamma satsningen rekommenderas enbart beröra de utbildningssalar där infraområdet står som hyresgäst. Satsningen bör anpassas till respektive campus behov och önskemål i dessa salar och enbart påverka etablerade bas-tjänster ekonomiskt. Följande delar bör ingå: Inköp av utrustning och licenser inklusive installation Lokalanpassningar Drift och teknisk support av utrustning. Utbildning och support till målgruppen. Finansiering av denna satsning: Utökad kostnad för följande bas-tjänster i infras (området infrastruktur) tjänstekatalog: o Utbildningssalar o Resfria möten o Bassupport IT o Campusservice Fast bidrag från CBU medel för att långsiktigt jämna ut avskrivningskostnaden för insatsen. 3. Institutionsspecifik satsning i lärosalar (mindre salar och studio) Den institutionsspecifika satsningen bör påverka framförallt tillvalstjänster i infraområdets tjänstekatalog, men också i viss mån några bastjänster. Institutionerna bör således vara väl införstådda i hur och i vilken omfattning tillvalstjänsterna påverkas och vara delaktiga i beslutet om en institutionsspecifik satsning. Följande delar bör ingå: Inköp av utrustning och licenser inklusive installation Lokalanpassningar Drift och teknisk support av utrustning. Utbildning och support till målgruppen. Finansiering av denna satsning: Inköp och installation beslutas av institutionen och belastar också denna. Fast bidrag från CBU medel för att långsiktigt jämna ut kostnaden för insatsen. Utökning av kostnaden för befintliga tillvals- och bastjänster i infras tjänstekatalog. Följande tjänster bör påverkas: o Närsupport (tillval) o Campusservice (bas) o Bassupport IT (bas) Lokalanpassningar finansieras inom institutionens ordinarie budgetram. Arbetsgruppen har inte gjort en kalkyl på hur respektive tjänst (bas- och tillvalstjänst) påverkas ekonomisk baserat på bifogad kostnadsuppskattning. Arbetsgruppen har enbart undersökt vilka typer av kostnader som tillkommer vid en eventuell satsning samt de förutsättningar som finns för finansiering av respektive kostnad. Diagrammen nedan visar övergripande hur arbetsgruppen tror att kostnaderna 18

19 kan finansieras i framtiden. Arbetsgruppen rekommenderar att finansieringsformerna för alla delar i en eventuell satsning förankras och beslutas innan arbete påbörjas för att säkerhetsställa att det kan ske en heltäckande satsning samt för att stödja verksamheten i så stor utsträckning som möjligt inom nätburen undervisning. Diagram 1. Tänkbar finansiering av införande/projekteringsdelen 19

20 Diagram 2. Tänkbar finansiering av gemensam satsning i campusområdenas salar (Infra). Diagram 3. Tänkbar finansiering av satsning som är institutionsspecifik. 20

21 Genomförande För att genomföra en satsning på gemensam infrastruktur för nätburen undervisning krävs ett stort mått av samordning mellan olika enheter. En tidsbegränsad satsning som finansieras med universitetsgemensamma medel bör ske i projektform. Projektets arbetsgrupp bör i första hand bestå av representanter från de olika enheter som ingår i utvecklingsarbetet. Vid överlämning till linjen finns då redan rätt kompetens och kunskap för att driva arbetet vidare inom ramen för befintlig verksamhet. När projektet ska överlämnas till förvaltning får det inte finnas oklarheter runt leveransen och vad som ingår däri. I uppdraget från Utbildningsnämnden framgår att en realisering av satsningen ska påbörjas år 2015 och pågå under en 5-årsperiod. En förutsättning är att beslut om projektmedel tagits. Beslut om projektorganisation och projektledare bör tas senast den 31 oktober Universitetsdirektören föreslås fatta det formella beslutet om kommande projektorganisation. Vid införandet kommer i första hand Campusservice, Fastighetsenheten, sektionen för Medieteknik och PIL-enheten att bli involverade. Uppdraget för respektive område bör ses över och anpassas så att undervisningsrelaterade behov får det fokus som krävs inom ramen för genomförandet. Att utveckla och anpassa medie- och kommunikationsplattformen utifrån lärares behov kommer att kräva extra resurser inom sektionen för Medieteknik. För extra riktade utbildningsinsatser kommer ökade resurser att krävas inom PIL. Även inom campusområdena kommer extra resurser att krävas för utbildning och förstärkning av support-personal. De tjänster som ska utvecklas bör paketeras så att en del av dem ingår i ett basutbud som kan erbjudas inom samtliga fakultetsområden. För de institutioner som önskar göra specifika satsningar bör övriga tjänster kunna paketeras och erbjudas som ett tillval, se även föregående kapitel. Det är viktigt att kostnader för respektive paket; investering, återinvestering, drift och support är tydlig. Det måste också klart framgå vem som äger och betalar för olika delar i satsningen. Extra satsning på utbildning, pedagogisk såväl som teknisk ingår också som en självklar del i arbetet. Införandet av den universitetsgemensamma infrastrukturen bör ske i en iterativ process. Införandet kan därmed genomföras stegvis i dialog med de lärare och studenter som är målgrupp för satsningen. De erfarenheter som görs förs tillbaka till projektet som vid nästa installation kan dra lärdom av tidigare erfarenhet. En del av satsningen bör läggas i de salar som ägs och driftas av campusorganisationen, det vill säga 50+ salar. För satsningar i mindre salar, som idag ägs och driftas av institutionerna, krävs ett aktivt beslut/en beställning från institutionen för att en investering ska göras. Detta gäller också eventuella investeringar i Studio (inspelningsmiljöer). Även andra investeringar kommer att krävas i form av andra resurser för lärare och studenter, ej bundna till våra lokaler, såsom Programvaror (Camtasia), nättjänster (WebEx, molntjänster ), headset, webbkameror med mera. Det finns flera frågor av juridisk karaktär som också behöver hanteras inom ramen för ett kommande projekt. Ett exempel är regler för gallring och arkivering av mediematerial och arbetsgruppen har därför inlett en dialog med Enheten för arkiv och registratur. Lokalt stöd måste kunna erbjudas för ovana lärare som behöver hjälp på plats för att hantera olika typer av utrustning. Inom sektionen för Medieteknik finns expertkunskap runt medie- och kommunikationsplattformen och inom PIL-enheten finns stor kunskap och erfarenhet av lärarkårens behov av utbildning och support. Ansvar för utbildning och support för lärarpersonal och campuspersonal bör därför i ett kommande projekt klargöras och fördelas mellan sektionen för Medieteknik och PIL-enheten. 21

22 Fortsatt utvecklingsarbete Användningen av undervisningsnära system ökar inom hela universitetet. Det handlar då inte enbart om universitetsgemensamma system som Urkund, GUL, Adobe Connect med flera, utan också om system som utvecklats och anpassats för ämnesspecifika områden och som används kanske endast för en viss typ av utbildning. Det kan finnas anledning att se över behov och önskemål om en universitetsgemensam funktion även för att kunna stötta lärares användning även av denna typ av system. I viss mån finns säkert redan idag stöd att få via IT-enheten men möjligen finns behov av en större inventering för att undersöka om detta stöd skulle kunna samordnas för att effektivisera exempelvis avtalsskrivning, drift och support-frågor. Det bör här också finnas stort intresse av pedagogisk samordning för erfarenhetsutbyte och gemensamma utvecklingsidéer. Denna fråga ligger inte inom ramen för arbetsgruppens uppdrag men har identifierats under arbetets gång. I den vardagsnära praktiken finns det en tendens till att undervisningsnära system blir någon annans ( IT-folkets ) huvudvärk och att hanteringen av systemen, trots att det handlar om pedagogiska verktyg, ses som något sekundärt, något som inte lärare behöver befatta sig med. Konsekvensen av en sådan syn blir att undervisningsmaterial om det är IT-baserat inte anses vara lika viktigt som icke IT-baserat undervisningsmaterial. En sådan syn riskerar att hämma universitetets utveckling av nätbaserat lärande och av innovativ pedagogisk tillämpning. Vad det gäller de universitetsgemensamma undervisningsnära systemen sköts idag drift, systemförvaltning, support och utbildning delvis inom olika delar av organisationen. En del inom Gemensamma förvaltningen och en del inom PIL. Även här kan det finnas anledning att se över framtida organisation, kanske bör systemägarskap och ansvar för undervisningsnära system läggas närmare slutanvändare för att utbildnings- och utvecklingsfrågor ska kunna prioriteras så att verksamheten/lärare i högre grad än idag tar ansvar och känner delaktighet i hur systemen förvaltas och utvecklas. Ett förslag är att i framtiden samla alla undervisningsnära system under samma systemägare. Som exempel kan nämnas följande system: Lärplattform Plagiatkontroll Webbkonferens/webinar Lecture Capture (inspelning av föreläsningar) Digital examination Clickers/Mentometrar samt även programvaror för interaktiva skärmar, skärminspelning etcetera. Den här typen av system driftas i vissa fall både internt inom GU och av extern leverantör. I bilaga x visas en modell för hur en sådan förvaltningsorganisation kan se ut. Modellen bygger på den systemförvaltningsmodell som tidigare har introducerats inom universitetet och som även tillämpats inom Utbildningsenheten (dåvarande Studentavdelningen). Modellen bör i så fall revideras för att följa den systemförvaltningsmodell som för närvarande utarbetas inom IT-enheten. 22

23 Bilaga 1 Universitetsledningens stab Mats Edvardsson FÖRSLAG TILL UPPDRAG dnr Gemensam infrastruktur för utbildning som bygger på blended learning Ärendet Beslut om tillsättning av en arbetsgrupp med uppdrag att bereda förslag till gemensam infrastruktur för nätburen undervisning. Bakgrund Det finns en stark förväntan från studenter, presumtiva studenter och från omvärlden i stort att universitetet i större utsträckning än idag ska kunna erbjuda kurser helt eller delvis nätburna. EUkommissionen har i ett meddelande Opening Up Education COM (2013) 654 ) pekat på behovet av en ökad möjlighet att nätbasera utbildning i samtliga medlemsstaters samlade utbildningssystem inklusive högre utbildning och pekat på detta som en väsentlig konkurrensfaktor. Enligt Vision 2020 ska utbudet av fristående nätburna kurser öka vid Göteborgs universitet, men tendensen är snarare att de fristående kursernas antal minskar. Utbildningsnämnden konstaterade, i en gemensam analys av utbildningsutbudet framtaget i oktober 2013 (V 2013/427), behov av att stärka möjligheterna att ge kurser helt eller delvis nätburna, oavsett studieorganisatorisk form (fristående kurs eller kurs inom utbildningsprogram). I en utlysning av utvecklingsmedel som Utbildningsnämnden genomfört är ett av de prioriterade områdena fristående nätburna kurser. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande fick 2011 i uppdrag av rektor att utreda förutsättningarna för streaming och inspelning av föreläsningar. PIL-enheten presenterade i mars 2012 en rapport med titeln Föreläsningar i medieströmmen vari bland annat konstaterades dels att universitetet i stor utsträckning saknar infrastruktur (teknik och lokaler) som möjliggör ökad nätburen undervisning, dels att det finns stora möjligheter till kostnadseffektivisering i ökad samordning av infrastruktur för nätburen undervisning; utredningen konstaterade också att det finns ett stort intresse, från samtliga delar av verksamheten, att öka antalet nätburna föreläsningar. Göteborgs universitet utreder för närvarande möjligheter, och förutsättningar för, att bedriva helt öppna nätburna kurser, så kallade MOOCs (Massive Open Online Courses), vilket också antas kräva en utbyggd infrastruktur. Överväganden En satsning på att stärka dagens infrastruktur för nätburen undervisning bör inte endast ha nät- och distanskurser i sikte. Infrastrukturen ska utformas så att den stödjer varierade undervisningsformer, såväl på campus som på nätet ( blended learning ). 23

24 Modernisering av infrastruktur för undervisning bör ses både i förhållande till nutida och till framtida behov. Därför bör förutsättningar för skalbarhet övervägas, det vill säga att den ska kunna byggas ut efter behov. Den bör även följa vedertagna standarder, vilket underlättar vid sambruk av utrustning på och mellan campusområden, vid förebyggande underhåll och felavhjälpning, samt vid överväganden om vad som bäst uppfyller universitetets krav på hållbarhet. Institutionernas erfarenheter av och lärarnas arbete med nätburna undervisningsinslag är en av flera utgångspunkter för val av infrastrukturlösningar. Därför bör man både beakta erfarenheter från utbildning med nätstöd och de utvecklingsarbeten för nätburen undervisning som Utbildningsnämnden hösten 2013 beslutat stödja ekonomiskt. Uppdrag Mot ovanstående bakgrundsbeskrivning föreslås att en särskild arbetsgrupp ges i uppdrag att bereda förslag till gemensam infrastruktur för nätburen undervisning. Det uppdras till arbetsgruppen att redovisa förslag på hur en sådan gemensam infrastruktur kan utformas avseende IT-tjänster (bas- och tillvalstjänster) utrustning (universitetsgemensamma tekniklösningar) undervisningslokaler undervisningsnära support samt att lämna en ekonomisk kalkyl för perioden 2015 och 2016, senast föreslå en ansvarsfördelning samt plan för implementering av arbetsgruppens förslag under en kommande femårsperiod, senast Den föreslagna infrastrukturen ska vara möjlig att implementera över hela universitetet, men omfattningen kan variera beroende av verksamhetens olika behov och villkor. Arbetsgruppens arbetsformer och sammansättning Arbetsgruppen bör fortlöpande stämma av sitt arbete med ordförande i utbildningsnämnden, PIL-enhetens chef, med ledningen för den gemensamma förvaltningen och med fakultetsledningarna på det sätt arbetsgruppen finner lämpligt. Sammansättningen av arbetsgruppen framgår av särskilt beslut. Mats Edvardsson 24

25 Bilaga 2 25

26 Bilaga 3. Terminologi och förklaringar 1-vägs kommunikation 2-vägs kommunikation Infrastruktur Show and Share Jabber WebEx Adobe Connect Pro SUNET Direktsändning Visning på begäran Föreläsning som sänds via webben eller via den universitetsgemensamma infrastrukturen. Lokalen är inte anpassad för att frågor, från deltagare som deltar från annan sal, ska kunna höras av alla. Föreläsning som sänds via webben eller via den universitetsgemensamma infrastrukturen. Deltagare, som deltar från annan sal, kan under en föreläsning ställa frågor som alla kan höra. Kommunikationen fungerar bra både ljud- och bildmässigt. Universitetsgemensam standardiserad teknik som gör att utrustningar inom samtliga campusområden ska kunna kommunicera. Inom Göteborgs universitet bygger infrastrukturen på ett gemensamt nätverk och en Media- och kommunikationsplattform levererad av Cisco. En av komponenterna i universitetets infrastruktur. Funktionaliteten kan närmast jämföras med YouTube. En av komponenterna i universitetets infrastruktur. Via Jabber kan man ringa videosamtal och även göra inspelningar. En tjänst som ännu inte ingår i universitetets infrastruktur. Webbkonferensverktyg som kan jämföras med Adobe Connect Pro. Möjlighet att spara föreläsningar etcetera på universitetets egna servrar. Verktyg för webb-konferens. Levereras av SUNET. Inspelade föreläsningar/möten lagras på en SUNET-tjänst. Universitetens och högskolornas gemensamma organisation och infrastruktur för nationell och internationell datakommunikation SUNET erbjuder en rad olika datatjänster. Även kallat streaming. När en föreläsning kan följas i realtid via webben. När en föreläsning har spelats in och kan visas när som helst via webben, till exempel via GUL. 26

27 Bilaga 4 Beskrivning av befintlig infrastruktur förvaltad inom sektionen för Medieteknik. Kommunikationsplattform: Detta är i stora drag traditionell videokonferensinfrastruktur. Här finns servrar för managering och uppkoppling av samtal, flerpartsbryggor, men även serverkapacitet för inspelning och streaming av videosessioner. Det är här vi pratar om tio samtidiga inspelningar, varav 2 direktstreamade. Vi har möjlighet att öka på till ytterligare tio inspelningar genom att köpa till portlicenser för inspelningsservrarna. Inspelningarna kan vi sedan med automatik överföra till distributionsplattformen (se nedan). Infrastrukturen har också stöd för Jabber video, vilket ger oss möjlighet att ge våra medarbetare högkvalitativ videokonferens i den egna datorn eller på en ipad. Infrastrukturen har dessutom en grundläggande integration med vår nya telefoniväxel, vilket gör att vi enkelt kan ringa från en vanlig telefon till ett videomöte. Den integrationen är vi på gång att bygga ut, då telefoniväxeln i sig har stöd för Jabber med förutom videofunktion och presens (vilket är det vi får i videoinfrastrukturens jabbertjänst) även chat och telefoni- sk Unified Communications. Tanken är att migrera de befintliga jabber video-användarna till den nya miljön för att på det sättet ge dessa tillgång till mer funktionalitet. Det är även här (mot kommunikationsplattformen) som vi vill koppla på WebEx för att kunna hantera stora studentkullar. Distributionsplattform (GU Play): Här ingår streamingservrar (wowza), transkoderingskluster och Show & Share (databas och videoportal). Det är en öppen plattform som låter oss komma med videomaterial från ett flertal olika källor (antingen färdiga filer som laddas upp från användarens dator direkt i SnS-serverns webbgränssnitt, inspelningar som kommer i ett automatiserat flöde från kommunikationsplattformen eller andra integrationsflöden som vi kan tänkas konstruera). Servrarna tar hand om omkodning till bra videoformat, leverans och katalogisering, och medger även att vi sätter upp direktsändningar från traditionella streaming-encoders (eller från kommunikationsplattformen). Det är här jag pratar om att vi behöver öka antalet transkoderingsservrar från dagens 1 till åtminstone 2-3 för att kunna ta hand om ett stort antal omkodningar utan att väntetiden blir allt för lång. Från distributionsplattformen bygger vi sedan integrationer via Show & Share s API mot de gränssnitt där vi har våra tittare (InfoGlue, GUL, informationsskärmar, IPTV m.m.). WebEx (ännu ej implementerad inom GU) Var tidigare enbart en on premise-lösning (=köp en webex-server och sköt den själv). Är numera en molntjänst som Cisco lanserat först i USA i höstas och nu i vår även i europa. Tjänsten är möjlig att integrera mot vår kommunikationsplattform, och licensmodellerna finns i ett antal varianter. Den som är mest intressant för oss bygger på samtidigt påloggade hosts (användare som kan skapa och administrera ett mötesrum i tjänsten). Vi kan med den modellen ge samtliga anställda behörighet, men betalar för hur användningen ser ut. Kapacitet för 100 samtidigt påloggade hosts och 100 deltagare per möte kostar i häradet kring kr per år. Om vi istället för traditionell streaming använder WebEx kan vi enkelt och med hög säkerhet få tillgång till god kapacitet för att i direktsändning från en 27

28 videokonferensutrustad lärosal/hörsal (eller dator med webkamera) nå många samtidiga studenter i många samtidigt pågående föreläsningar. Anser vi att vi behöver fler än 100 samtidiga deltagare i en webex-session kan vi säkert hitta en licensform som ger oss det. WebEx-sessioner kan spelas in, och enligt Atea och Cisco går det att bygga in automation så att inspelningarna skickas in i vår distributionsplattform. Studenterna kan finnas antingen på sin dator, där behöver de enbart en vanlig webbläsare och rätt länk för att komma in i mötet (kräver inte någon lokal installation eller särskild licens) eller på en mobil enhet (iphone/ipad/android). I det senare fallet laddar studenten ner en WebEx-app från AppStore/Android Market/Google Play. Läraren använder företrädesvis WebEx i sin dator/mobila enhet eller ett videokonferenssystem för att kommunicera. Det går även att använda Jabber för att koppla in sig i ett webex-möte. Summering Allt sammantaget skulle ge oss en helhetslösning där studenter och lärare har ett smörgåsbord av verktyg som kan samverka i en helhet, och där vi sköter det mesta av filförflyttningar och tekniska ställningstaganden "under huven. Det blir mindre viktigt vad studenterna och/eller läraren använder för utrustning (videokonferens, dator, mobil, vanlig telefon, jabber, webex) utan kan delta med de förutsättningar de har. 28

29 Bilaga 5 Olika scenarier för nätburen undervisning Här beskrivs några tänkbara scenarier med inslag av nätburen undervisning. För att veta vilket scenario som är tillämpligt i ett visst fall kan man ställa följande frågor: Var finns studenterna? Hur många är studenterna på respektive plats? Vilken teknik har studenten tillgång till på distans? Var finns läraren? Vilken typ av undervisning gäller det? Behövs två-vägs-kommunikation eller räcker det med en-vägs? Ska det direktsändas? Ska det spelas in och visas på begäran? Är användandet av inspelningen av engångs-karaktär eller kommer materialet att återanvändas vid flera tidpunkter och i flera sammanhang? 1. Föreläsning i sal Beroende på salens storlek och antalet studenter behövs olika stor kapacitet på utrustningen. För en stor sal behövs fast utrustning. För en liten sal och få studenter kan eventuellt enklare teknik och utrustning användas. Likaså om krav ej finns på två-vägs-kommunikation. Mobil utrustning kan också vara aktuellt. Salsföreläsning Lärare i sal på campus. Studenter i sal på campus och enskilt på distans. Två-vägs-kommunikation. Direktsändning och visning på begäran. Beskrivning: Föreläsning i en lärosal på campus för en kurs. Alla studenter som deltar i kursmomentet kan inte vara på plats och därför vill läraren spela in och direktsända föreläsningen. Studenten ska ha möjligheta att ställa frågor både i sal och på distans. Variant: Salsföreläsning med utökad (speglad) sal Lärare och studenter i sal på campus. Studenter som inte får plats i "lärarsalen" sitter i en sal i närheten. Studenter kan även befinna sig i en sal utanför campus t.ex. på ett annat campus eller annat lärosäte. Höga till mycket höga krav på möjlighet till två-vägs-kommunikation Direktsändning och visning på begäran. Beskrivning: I ett scenario med utökad sal ska utrustningen i den mottagande/speglade salen vara av samma typ som i "lärarsalen". Med speglad sal menas att studenter i denna sal ska kunna delta i föreläsningen på så 29

30 lika villkor som möjligt som studenterna i lärarsalen varför det ställs extra stora krav på hörbarhet och att kunna ställa frågor. Variant: Salsföreläsning med extern föreläsare Föreläsaren befinner sig på distans på annan ort. Studenter i sal på campus. Två-vägs-kommunikation. Direktsändning och visning på begäran. Beskrivning: I en kurs ingår ett kursmoment där en gästföreläsare skall hålla föreläsningen på distans. Gästföreläsaren är inte anställd på universitetet. Studenterna deltar från en lärosal på campus. Ex. lärarutbildningen i engelska Brighton/Washington. Variant: Mindre salar med platser Beskrivning: Lärare håller mindre föreläsning, demonstration, ritar och berättar med hjälp av interaktiv skärm. Läraren vill sedan spara ner arbetet (inklusive ljudupptagning) och kunna distribuera det till studenterna. Lecture capture. Inspelning av skärmbild och av lärarens röst Tillval för lokal som utrustas och inreds för nätburen föreläsning Disputation o Möjlighet att möblera för ett samtal mellan opponent och respondent o Möjlighet att ha med opponent och betygskommittéledamöter på distans vilket kräver anpassning av bildprojektioner mot respondent respektive publik och betygskommitté o Möjlighet att bild- och ljudmixa Paneldebatt o Mikrofoner till paneldeltagare och moderator o Mikrofoner till publik o Möjlighet för åhörare på distans att ställa frågor o Möjlighet att ha med paneldeltagare på distans o Möjlighet att bild- och ljudmixa Öppen populärföreläsning o Webbsändning med många tittare Externa användare o Filmfestivalen GIFF Bildmixning live o Kräver bildmixer och kontrollrum o Fjärrstyrning av kameror mm Laboration, tex kamera i mikroskop vid tillfällen där studenter inte får/kan närvara i lokalen. Alternativt bärbara kameror i labb-salar. Utrustningen måste kunna kopplas till befintlig infrastruktur. 30

31 2. Webinar Lärare och studenter sitter vid sina respektive datorer, på eller utanför campus. Två-vägs-kommunikation. Direktsändning eller visning på begäran. Beskrivning: Lärare håller en kurs och vill hålla en föreläsning från sin arbetsdator (på campus eller på distans) där studenter deltar på distans via egna datorer. Läraren vill kunna visa ett bildspel och prata till denna samt kunna kommunicera med studenterna. Ett webinar innehåller fler inslag av och kanaler för interaktivitet än en föreläsning. Till exempel inslag av chat, fildelning, omröstningar, gemensamma anteckningar etcetera. 3. Seminarium Lärare i lektionssal på campus Studenter på campus och på distans Två-vägs-kommunikation. Beskrivning: Läraren håller i ett seminarium, t.ex. ett litteraturseminarium, med en mindre grupp studenter på campus och med studenter som sitter vid sina respektive datorer på distans. Muntlig framställan och diskussion. Lärare/studenter/forskare har ett möte där några av mötesdeltagarna finns på campus och andra i en verksamhet/ort utanför universitetet. 4. Handledning Lärare på campus eller på distans Student på distans Två-vägs-kommunikation Beskrivning: Videomöte. God två-vägs kommunikation mellan två till tre parter. Möjlighet att visa ett dokument. 5. Studentgrupp-arbeten Ingen lärare deltar Studenter sitter enskilt eller i grupp på distans Två-vägs-kommunikation Beskrivning: En mötesplats och ett samarbetsforum för studenter där man diskuterar och arbetar med texter eller annan typ av redovisning. Ingen lärare närvarande. 6. Inlämning av multimedialt studentarbete Beskrivning: Studenten arbetar från sin egen dator 31

32 Inlämningsuppgift. Studenten ska lämna in dokumentation av kursmoment eller motsvarande där dokumentationen består av digital media exempelvis inspelat videomaterial. Dokumentationen kan vara examinerande. Läraren ska enkelt kunna ta del av innehållet och kunna kommentera. 7. Förinspelat och redigerat enligt modell Flipped classroom. God kvalitet Läraren arbetar vid egen dator Beskrivning: Lärare spelar in utbildningsmaterial för ett moment i kursen så att studenter kan ta del av materialet vid valfritt tillfälle. Materialet är av mediekaraktär och kan vara inspelad röst, video, bildspel med lärarens röstkommentarer eller dylikt. Läraren spelar in materialet på sin dator och publicerar det till kursens studenter. Tre varianter är: a) Bildspel, läraren talar in sin röst till en PP-presentation och sparar som en video. b) Skärminspelning. Inspelad demo/instruktion av till exempel ett datorprogram som studenter ska lära sig. c) Videoinspelning med videokamera av en demonstration eller instruktion, till exempel operationsmoment och inspelning av exkursionsområden. 8. Mycket god kvalitet Läraren spelar in i en studio Beskrivning: Spela in (semi-)professionellt i studio. Lärare vill spela in lärmaterial där det finns krav på hög kvalitet på bild och ljud. Materialet kan komma att publiceras för allmänhet eller till åhörare som ställer höga krav på materialets kvalitet och materialet kommer att användas under flera år. 9. Digital examination Pilotprojekt pågår. Alternativ a. Universitetets skrivsal på Viktoriagatan utrustas med datorer. Alternativ b. Studenterna tar med sin egen dator till valfri tentasal. Universitetet lånar ut extradatorer till de som så önskar. Mjukvara låser studentens dator under tentamen. 32

33 Bilaga 6 Bilagor kopierade från Excel är svåra att läsa. Kontakta Maria Sunnerstam för mer information. Motsvarar scenarier: Scenario-beskrivning Berörda tjänster och system AVutrustning i Hårdvara i lokalen. Teknisk fast utrustning. Mjuk- programvara Infrastruktur Lagringsmöjligheter Utbildningsbehov Supportbehov salen för lokal föreläsning Scenario 1. Endast läraren ska kunna höras (och synas). Exempel: Jabber/ev.WebEx, Adobe Salsföreläsning. 1-vägs Föreläsningen kan spelas in och sändas på Connect, ev.camtasia Relay kommunikation. Student begäran. Vanligt idag och är mycket uppskattat av i sal och enskilt på studenter som kan ha haft förhinder. Detta distans. Lärare i sal. scenario täcker in olika förslag på enklare alternativa lösningar. Projektor, Kamera/-or, mikrofon/- 1. Jabber, 2. Adobe projektorduk, er, anpassat styrsystem Connect, 3. Camtasia högtalare och Relay dator, styrsystem (knappar o styrdon). Kommunikationspl Kommunikationspla Utbildning i form Krävs support attform 2. SUNET ttform 2. SUNET, 3. av Workshop som på plats och på Adobe Connect, 3. SUNET ges av tex distans SUNET Camtasia Medieteknik och relay? PIL Scenario 1a, 1b, 1c. Föreläsning i lärosal på campus för en kurs. Alla Kommunikationsplattform. Lagring via Projektorduk, videokonferens-system i installeras på attform Show&Share (ingår i grundutbildning i system kräver Kompatibla Om Jabber-klient Kommunikationspl Lagring via Medieteknik ger Videokonferens- Salsföreläsning. 2-vägskommunikation, lärare i finnas på plats och därför vill läraren spela in Jabber? WebEx? projektor, båda lärosalar i studentens dator kan Cisco-lösningen). Kommunikationsp endast viss studenter som deltar i kursmomentet kan inte Show and Share. Student på distans: sal. Student i sal och föreläsningen och direktsända föreläsningen. reglerbara följande standard: ITU. 2-vägs kommunikation Central lösning via lattformen till support. Utökat enskilt på distans. Student ska kunna ställa frågor och göra sig hörd ljusförhållan H.323 och H264. hanteras. IT-enhetens tjänst Campus-servicepersonal (minst 2 mellan IT och samarbete krävs Direktsändning eller både i sal och på distans. Det senare med så god den, Anpassat styrsystem. NetUp. visning på begäran. kvalitet som möjligt utifrån den lokal/plats där anpassade per campus) som i Campus-service. studenten befinner sig. 2-vägs kommunikation. högtalare och sin tur stöttar och mikrofoner. supporterar Styrsystem. föreläsande lärare. Scenario 1a, 1b, 1c. I ett scenario med utökad sal ska utrustningen i Kommunikationsplattform. Lösningen Som ovan. Som ovan. _ Kommunikationspl Som ovan. Som ovan. Som ovan. Salsföreläsning. Utökad den mottagande salen vara av samma typ som i kräver att den utökade lärosalen är attform sal. Lärare och "lärarsalen". 2-vägs-kommunikation ska fungera utrustad med motsvarande studenter i sal. men det kan innebära att mikrofon måste finnas videokonferens-system. Studenter som inte får för student som vill ställa frågor. plats i "lärarsalen" sitter i en sal i närheten. Scenario 1b. "Speglad sal". Mycket höga krav på 2-vägskommunikation. Studenter i den speglade salen ska kunna delta i Som ovan. föreläsningen på samma villkor (kvalitetsmässigt) som studenterna i den sal som föreläsaren befinner sig i. Som ovan. Som ovan. _ Kommunikationspl Som ovan. Som ovan. Som ovan. Dessutom attform. ställer detta höga krav på salens utformning avseende ljudoch ljusförhållanden. Särskilda investeringar krävs för anpassning/o mbyggnation. Scenario 1c. Lärare har en kurs där ett kursmoment är ett Kommunikationsplattform. Lösningen Salsföreläsning. flertal gästföreläsare från olika områden i kräver att student- lärosalen är Tillsammans med extern världen. Gästföreläsarna är inte anställda på utrustad med videokonferens-system. aktör. Läraren på universitetet och skall hålla sina föreläsningar på För gästföreläsare krävs tillgång till distans. Studenter distans och där studenter deltar i lärosal på samma typ av videokonferensutrustning. En alternativ lösning för samlade i sal. 2-vägskommunikation. Brighton/Washington. gästföreläsare på resande fot är campus. Ex. lärarutb. i engelska uppkoppling via Jabber-konto. Scenario 7 och 8. Lärare spelar in utbildningsmaterial för ett Produktion görs lokalt vid egen dator. Förinspelat och moment i kursen så att studenter kan ta del av Distribution kan ske via Show and redigerat. Flipped materialet vid valfritt tillfälle. Materialet är av Share. classroom. God kvalitet. mediekaraktär och kan vara inspelad röst, video, bildspel med lärarens röstkommentarer eller dylikt. Läraren spelar in materialet på sin dator och publicerar det till kursens studenter. Tre varianter förslås: a)video (Inspelad demo/instruktion i videoformat, av till exempel operationsmoment. Inspelning av exkursionsområden). b)skärminspelning (Inspelad demo/instruktion av till exempel ett datorprogram som studenter ska lära sig.) c)bildspel (Bildspel där läraren spelar in sin föreläsning till en PP-presentation.) Scenario 8. Spela in (semi-professionellt) i studio. Lärare vill Produktion görs lokalt i studio. Visning på begäran. spela in lärmaterial för studenter eller allmänhet Distribution kan ske via Show and Förinspelat och och där det finns krav på hög kvalitet på bild och Share. redigerat. Flipped ljud. Materialet kan komma att publiceras för classroom. Mycket god allmänhet eller till åhörare som ställer höga krav kvalitet. på materialets kvalitet. Materialet kan behövas spelas in i studio eller lokal som är optimerad för ljud upptagning. Som ovan. Som ovan. Jabberklient måste God bandbredd för Som ovan. Som ovan. Som ovan. förhandsinstalleras gästföre-läsare på på föreläsares dator resande fot. via webb-tjänst. I dagsläget krävs x- konto för detta. Ev. ändring på G? Ej aktuellt. Ej aktuellt Några exempel: Power- Kommunikationspl Show and Share. PIL-workshoppar Kan kräva viss Point, Camtasia, attform ges idag för alla support för Premiere elements, tre varianter. ovana Movie-Maker. användare. Jabber, Studio-miljö. Professionella Kommunikationspl Personal på plats Personal på Adobe, etc. inspelnings-program. attform i studio som kan plats i studio utbilda och bistå. som kan utbilda och bistå. Scenario 2. Lärare håller en kurs och vill hålla en föreläsning SUNET/Adobe Connect. Ej aktuellt. Webbkamera, eko- Adobe Connect. Kommunikationspl Ej aktuellt. PIL-workshoppar Kan kräva viss Webinar från sin arbetsdator (på campus eller på distans) släckande mikrofon attform ges idag i Adobe support för där studenter deltar på distans via egna datorer. eller head-set, dator Connect. ovana Läraren vill kunna visa ett bildspel och prata till (bärbar). användare. denna samt kunna kommunicera med studenterna. 2-vägs kommunikation. Ett webinar innehåller fler inslag av och kanaler för interaktivitet än en föreläsning. Till exempel inslag av chat, fildelning, omröstningar, gemensamma anteckningar etcetera. Scenario 3 och 3a. En eller flera studenter med via nätet. En eller Ej aktuellt. Stor Webbkamera, mikrofon, Olika alternativ: God kvalitet på Ej aktuellt. Seminarium flera med vid campus. Muntlig framställan och bildskärm, dator (bärbar). Jabber, Adobe datanätet. diskussion. Lärare/studenter/forskare har ett högtalare. Connect, Skype och möte där några av mötesdeltagarna finns på liknande campus och andra i en verksamhet/ort utanför videomötestjänster. universitetet. 2-vägs kommunikation. Scenario 4. Videomöte. 2-vägs kommunikation med två till KOMP och Jabber. Ej aktuellt. Litet rum utrustat med Jabber. God kvalitet på Ej aktuellt. Handledning tre parter. kommunikationsplattfor datanätet. m, alternativt på arbetsrummet med dator, webb-kamera och mikrofon. Scenario 6. Inlämningsuppgift. Studenten ska lämna in Show and Share. Ej aktuellt. Ej aktuellt. Tillgång till Show and Kommunikationspl Show and Share. Redovisning/inlämning dokumentation av kursmoment eller Share för alla attform av studentarbete. motsvarande där dokumentationen består av studenter. digital media exempelvis inspelat videomaterial. Dokumentationen kan vara examinerande. Läraren ska enkelt kunna ta del av innehållet och kunna kommentera. Scenario 5. En mötesplats för studenter. Ingen lärare Kommunikationsplattform. Ej aktuellt. Webbkamera, mikrofon, Jabber. Alt. Adobe God kvalitet på Ej aktuellt. Studentgrupp- arbeten närvarande. Jabber/WebEx/Adobe Connect. Bokning dator (bärbar). Connect. datanätet. av virtuella mötesrum via biblioteketet? Idag erbjuds fysiska mötesrum. Scenario 9. Studenten skriver en tentamen digitalt mha av sin Kan erbjudas i gu-gemensam Ej aktuellt. Ej aktuellt. Idag finns flera olika Kräver god kvalitet Ej aktuellt. Digital examination. egen dator i en skrivsal. Utredning pågår. tentamenssal alternativt i ordinarie lösningar. på datanätet. salar inom campus-området. Tillräckliga åtkomstpunkter/no der för det trådlösa datanätet. God tillgång på eluttag i lokalen. Introduktion för Kan kräva viss lärare. support för ovana användare. Jabber workshop Kan kräva viss ges idag av support för Medieteknik. ovana användare. Instruktioner på Hanteras inom webben. ramen för befintlig studentsupport. Instruktioner på Hanteras inom webben. ramen för befintlig studentsupport. Introduktion för Kan kräva viss lärare och support för studenter. ovana Instruktion på användare. webben. Anmärkning: Utökad sal = när befintlig sal inte räcker till för antal studenter och studenterna befinner sig i annan lokal. På campus eller länger bort. Speglad sal = när den speglade salen har höga krav på utrustning och upplevelsen är att deltagarna sitter nära. Kommunikation i ljud och bild är av mycket hög kvalitet. 33

34 Bilaga 7 Sammanställning av kalkyler för lokaler för digital pedagogik Årlig kostnad per campus År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Stor sal (> 50) Lektionssal (< 50) Seminarierum Studio Gemensamt inkl drift *) Summa *) Minskar efter År 5 eftersom de immateriella anläggningarna då är avskrivning och återanskaffning är aktue Årlig kostnad per lokaltyp År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Stor sal (> 50) Lektionssal (< 50) Seminarierum Studio Tentasal Summa Digital examination i befintlig datorsal År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Licens Drift och support s Alla priser är i 2014 års nivå s Kalkylen inkluderar inte lokalhyra eller övriga generella lokalkostnader så som lokalvård. s Kalkylen bygger på 6 st hörsalar, 10 st seminarierum/lärosalar samt en studio inom respektive campus (dock endast en tentasal) s I kalkylen innehåller stor sal (> 50) 2-vägskommunikation 34

35 Föreläsningssal 50 + (2-vägskomm) Utrustning Anskaffningsvärde, kr Avskrivningstid, mån År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Lokalanpassning (Elinstallation, mörkläggning mm) Manöveranläggning Ljudsystem Presentationssystem Videokonferensutrustning Installation (montering) Rackstativ Skvallerskärm Motordriven filmduk Belysning Hörslinga Drift och support via campusservice Delsumma: Andel av gemensamma kostnader tillkommer. Hur mycket beror på hur många lokaler som de ska fördelas på. Gemensamma kostnader per lokal vid 17 st per campus + en tentasal Summa: Lektionssal < 50 eller seminarierum Utrustning Anskaffningsvärde, kr Avskrivningstid, mån År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Interaktiv platt skärm Stativ Installation (montering) Stationär dator Möbel med stöldskydd för stationär dator Kamera och mikrofon Drift och support via campusservice Delsumma: Andel av gemensamma kostnader tillkommer. Hur mycket beror på hur många lokaler som de ska fördelas på. Gemensamma kostnader per lokal vid 17 st per campus + en tentasal Summa:

36 Digital examination - ny tentasal. Studenten tar med egen dator. Endast ett visst antal lånedatorer (100st). Utrustning Anskaffningsvärde, kr Avskrivningstid, mån År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Lokalanpassning (Elinstallation, 500 platser) Nät 500 platser DAFGU, 100 datorer Licens programvara Drift och support via campusservice Delsumma: Digital examination i befintliga datorsalar eller med studenternas egna datorer i vanliga salar. Utrustning Anskaffningsvärde, kr Avskrivningstid, mån År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Licens programvara Digital examination - ny tentasal utrustad med 500 datorer Utrustning Anskaffningsvärde, kr Avskrivningstid, mån År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Lokalanpassning (Elinstallation, 500 platser) Nät 500 platser Lånedatorer, 500 st DAFGU, 100 datorer Licens programvara Drift och support via campusservice Delsumma: Andel av gemensamma kostnader tillkommer för båda varianterna. Hur mycket beror på hur många lokaler som de ska fördelas på. Gemensamma kostnader per lokal vid 17 st per campus + en tentasal Tentasal Datasal Studio Utrustning Anskaffningsvärde, kr Avskrivningstid, mån År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Lokalanpassning (Inredning, mörkläggning mm) Teknik Licenser Lynda.com, utbildning Personal 0,2 HTE Andel av gemensamma kostnader tillkommer. Hur mycket beror på hur många lokaler som de ska fördelas på. Gemensamma kostnader per lokal vid 17 st per campus + en tentasal Summa:

37 Gemensamma kostnader Gemensamma kostnader som i princip är de samma oavsett hur många lokaler man satsar på. Kostnaderna fördelas lämpligen per lokal, kan ev förfinas genom något nyckeltal som bättre beskriver vad som driver kostnaderna exempelvis bokad tid. Utrustning/kostnadspost Belopp Avskrivningstid År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Anmärkning/fråga: Anpassning och integration till GUL Kan aktiveras som immateriell anläggningstillgång, skrivs då av på 5 år. Implementering Kan aktiveras som immateriell anläggningstillgång, skrivs då av på 5 år. Projektledare (0,5 HTE) Utökad leverans Medieteknik, utrustn Utökad leverans Medieteknik, WebEx-tjänst Bygga upp support, riktad info mm, 2 HTE I första hand under två inledande år. Campusnära support, 1 HTE Central utbildning och support, 1 HTE Lagring Lynda.com, utbildning Fördelat per lokal vid 17 st per campus + en tentasal) Adobe Connect Pro Används redan idag. Kostnaden bygger på en andel av universitetets avgift till SUNET och ökar därmed inte med ökat antal användare. I framtiden bör denna kostnad även fördelas till dessa lokaler/denna användning med en andel.. 37

38 Bilaga 8 Lokaler med 2-vägs videokonferensutrustning Beteckning Byggnad, plan Rumsnr Populärnamn Salstyp Antal Systemenhet Skärm Skvallerskärm Projektor (-er) Dokumentkamera Kamera Mikrofoner Högtalare Manöverpanel Inspelningsutrustning Stremingutrustning Övriga komponenter av vikt Installerad Total kostnad, ink. installation, ex moms Kontakt Ank. Mobil Mejladress Haga (Handels) Handels A6 Vasagatan 1 A6 Trolle Trollerummet Konferens 10 Sony PCS-XG80 via Medieteknink via Medieteknink 2009 Kenneth Granskog kenneth.granskog@handels.gu.se Handels IEE Viktoriagatan Plan 4 Konferens 10 Lifesize via Medieteknink via Medieteknink 2009 Kenneth Granskog kenneth.granskog@handels.gu.se 13 Handels SKF Vasagatan 1 SKF SKF-salen Hörsal c. 120 Lifesize via Medieteknink via Medieteknink 2010 Kenneth Granskog kenneth.granskog@handels.gu.se Handels D5 Vasagatan 1 D501 j/k Konferens 8 LifeSize via Medieteknink via Medieteknink 2010 Kenneth Granskog kenneth.granskog@handels.gu.se Team 200 Haga (Samfak) Fastighet Haraldsgatan Konferens 8 Life Size Express 220 Sharp AQUOS, 3D TV Life Size Camera 10k kamera TV-skärm Ja via Medieteknink via Medieteknik okt :- Martin Planvall martin.planvall@gu.se Rosenlund Ped A1 172 A-hus pl 1 A1 172 LifeSize Express 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson svante.eriksson@gu.se Ped A2 316 A-hus pl 3 A2 316 LifeSize Room 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson svante.eriksson@gu.se Ped B1 139 B-hus pl 1 B1 139 LifeSize Express 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson svante.eriksson@gu.se Ped B3 339 B-hus pl 3 B3 339 LifeSize Express 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson svante.eriksson@gu.se Ped Flyttbart Svante Eriksson svante.eriksson@gu.se mobilt system Vasa HDK Göteborg HDK, pl Konferens Cisco MX300 via Medieteknink via Medieteknink Fredrik Svedberg 4857 fredrik.svedberg@gu.se HDK Steneby Konferens Cisco MX300 Anders Matsson it@steneby.se Kommunikationsenheten Erik Dahlbergsg, 542 Konferens Cisco SX20 Mikael Stoltz mikael.stoltz@gu.se 542 pl 5 10 mars :- Näckrosen (ink Vasa sjukhus, CB) Miljöenheten Aschebergsg 44 pl 3 Konferens Aver Media H100 via Medieteknink via Medieteknink Ulf Andersson ulf.andersson@gu.se GMV Aschebergsg 44 pl Miljöenhetens Konferens 12 Cisco Tandberg C20 nej nej Cisco tandberg C20 HDCisco tandberg C20 TV-skärm Cisco tandberg C via Medieteknink via Medieteknink mobilt system april :- Joakim Larsson joakim.s.larsson@gu.se HSM C501 Artisten, pl 5 C501 Konferens 8 Cisco C40 via Medieteknink via Medieteknink feb 2014 Peter Midbjer peter.midbjer@hsm.gu.se HSM EX60 artisten portabel 2 Cisco EX60 via Medieteknink via Medieteknink Peter Midbjer peter.midbjer@hsm.gu.se mobilt system Natfak ex Berget Geovet Aulan Cisco C90 via Medieteknink via Medieteknink Christer Aronsson 5702 christer.aronsson@conservation.gu.se Kulturvård Göteborg Cisco C40 via Medieteknink via Medieteknink Christer Aronsson 5702 christer.aronsson@conservation.gu.se Kulturvård Mariestad Cisco C40 via Medieteknink via Medieteknink? BioEnv Botan Life Size Express via Medieteknink via Medieteknink Sven Toresson 2507 sven.toresson@bioenv.gu.se Skottsberg gata 22 B, pl 4229 B Blomman mötesrum Samsung 42 tum Life Size systemet TV-skärm ja 2010 ca kr Havsmiljö Kansli LifeSize Room 220 via Medieteknink via Medieteknink Lovén Kristineberg Stenhuset, plan 2 249B Konferensrum Konferens LifeSize Team 220 via Medieteknink via Medieteknink Karl Anders Wallin karl-anders.wallin@loven.gu.se Loven Tjärnö Nedersta våningen 111 Nedre föreläsnkonferens LifeSize Team 221 via Medieteknink via Medieteknink Lars Ove Loo lars-ove.loo@loven.gu.se Ku mobilt system Geovet Science Konferens Tandberg Edge 95MXP Christer Aronsson 5702 christer.aronsson@conservation.gu.se SA (ink. Lyktan och Natfak på Berget) BioEnv Zoologen Zoologen 227B KonferensrummKonferens 20 Cisco C40 NEC 55 tum HD 1080P via Medieteknink via Medieteknink ,00 Bernth Carlsson bernth.carlsson@bioenv.gu.se KCW Analogen Lyktan, plan 1034 Analogen Konferens 4 Cisco C20 Philips 46 tum Cisco 4x zoom via Medieteknink via Medieteknink Medieteknik 2960 konferensteknik@gu.se 1 1 TV-skärm Ja KCW Digitalen Lyktan, plan Digitalen Konferens 8 Cisco C40 Philips 55 tum Cisco 12x zoom 2 TV-skärm Ja via Medieteknink via Medieteknink Medieteknik 2960 konferensteknik@gu.se SA Carl Kylberg Medicinarlängan, K2320 Karl Kylberg Hörsal 108 Cisco C40 via Medieteknink via Medieteknink Daniel Johansson daniel.johansson@sahlgrenska.gu.se pl 2 NEC V552 (55 tum)2 st NEC PA 550W Elmo P30HD : SA Gösta Sandels Medicinarlängan, pl 2 F2403 Gösta Sandels Hörsal 87 Cisco C40 NEC V552 (55 tum)2 st NEC PA 550W Elmo P30HD via Medieteknink via Medieteknink :- Daniel Johansson daniel.johansson@sahlgrenska.gu.se Videohelpdesk Lyktan, plan Kontor 1 Cisco EX60 via Medieteknink via Medieteknink Medieteknik Ja jan Övrigt Applied IT IT universitetet Konferens LifeSize Express 200 via Medieteknink via Medieteknink Michael Morin Lokaler med 2-vägs videokonferensutrustning "Eriks lista" Videokonferenssystem Total kostnad Beteckning Systemenhet Skärm Skvallerskärm Projektor (-er) Dokumentkamera Kamera Mikrofoner Högtalare Manöverpanel InspelningsutrustningStremingutrustninÖvriga komponenter av vinstallerad ink. installation, ex moms Byggnad, plan Rumsnr Populärnamn Salstyp Antal Kontakt Ank. Mobil Mejladress BioEnv Zoologen Cisco C40 NEC HD via Medieteknink via Medieteknink ,00 Zoologen 227B KonferensrummKonferens 20 Bernth Carlsson bernth.carlsson@bioenv.gu.se 55 tum 1080P Geovet Aulan Cisco C90 via Medieteknink via Medieteknink Christer Aronsson 5702 christer.aronsson@conservation.gu.se HDK Göteborg Cisco MX300 via Medieteknink via Medieteknink HDK, pl Konferens Fredrik Svedberg 4857 fredrik.svedberg@gu.se HDK Steneby Cisco MX300 Konferens Anders Matsson it@steneby.se KCW Analogen Cisco C20 Philips 46 tum Cisco 4x zoom 1 i TV-skärm Ja via Medieteknink via Medieteknink Lyktan, plan Analogen Konferens 4 Medieteknik 2960 konferensteknik@gu.se KCW Digitalen Cisco C40 Philips 55 tum Cisco 12x zoom 2 i TV-skärm Ja via Medieteknink via Medieteknink Lyktan, plan Digitalen Konferens 8 Medieteknik 2960 konferensteknik@gu.se Kulturvård Göteborg Cisco C40 via Medieteknink via Medieteknink Christer Aronsson 5702 christer.aronsson@conservation.gu.se Kulturvård Mariestad Cisco C40 via Medieteknink via Medieteknink? Miljöenheten Aver Media H100 via Medieteknink via Medieteknink Aschebergsg 44 Konferens Ulf Andersson ulf.andersson@gu.se pl 3 GMV Cisco Tandberg C20 nej nej Cisco tandberg C20 HDCisco tandberg C20 i TV-skärm Cisco tandberg C20 via Medieteknink via Medieteknink mobilt system 01-apr :- Aschebergsg 44 pl Miljöenhetens Konferens 12 Joakim Larsson joakim.s.larsson@gu.se SA Carl Kylberg Cisco C40 V552 (55 Elmo P30HD via Medieteknink via Medieteknink :- Medicinarlängan, pl K2320 Karl Kylberg Hörsal 108 Daniel Johansson daniel.johansson@sahlgrenska.gu.se NEC tum) 2 st NEC PA 550W 2 SA Gosta Sandells Cisco C40 NEC V552 (55 tum) 2 st NEC PA 550W Elmo P30HD via Medieteknink via Medieteknink :- Medicinarlängan, pl 2 F2403 Gösta Sandels Hörsal 87 Daniel Johansson daniel.johansson@sahlgrenska.gu.se Videohelpdesk Cisco EX60 via Medieteknink via Medieteknink Lyktan, plan Kontor 1 Medieteknik Ja 01-jan 2960 BioEnv Botan Life Size Express 220 Samsung 42 tum Life Size i systemet i TV-skärm ja via Medieteknink via Medieteknink 2010 ca kr Skottsberg gata 22 B, pl 4229 B Blomman mötesrum 12 Sven Toresson sven.toresson@bioenv.gu.se Fastighet Life Size Express 220 Sharp AQUOS, 3D TV Size Camera i kamera i TV-skärm Ja via Medieteknink via Medieteknik okt :- Haraldsgatan Konferens 8 Martin Planvall martin.planvall@gu.se Life 10k Handels A6 Sony PCS-XG80 via Medieteknink via Medieteknink 2009 Vasagatan 1 Trolle Konferens 10 Kenneth Granskog kenneth.granskog@handels.gu.se A6 Trollerummet Handels IEE Lifesize via Medieteknink via Medieteknink 2009 Viktoriagatan Plan 4 Konferens 10 Kenneth Granskog kenneth.granskog@handels.gu.se 13 Handels SKF Lifesize via Medieteknink via Medieteknink 2010 Vasagatan 1 SKF Hörsal 120 Kenneth Granskog kenneth.granskog@handels.gu.se Skf-salen c. Handels D5 LifeSize via Medieteknink via Medieteknink 2010 Vasagatan 1 D501 j/k Konferens 8 Kenneth Granskog kenneth.granskog@handels.gu.se Team 200 Havsmiljö Kansli LifeSize Room 220 via Medieteknink via Medieteknink Lovén Kristineberg LifeSize Team 220 via Medieteknink via Medieteknink Stenhuset, plan 2 249B Konferensrum Konferens Karl Anders Wallin karl-anders.wallin@loven.gu.se Loven Tjärnö LifeSize Team 221 via Medieteknink via Medieteknink Nedersta våningen 111 Nedre föreläsnkonferens Lars Ove Loo lars-ove.loo@loven.gu.se mobilt system i Ku Ped A1 172 LifeSize Express 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson svante.eriksson@gu.se Ped A2 316 LifeSize Room 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson svante.eriksson@gu.se Ped B1 139 LifeSize Express 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson svante.eriksson@gu.se Ped B3 339 LifeSize Express 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson svante.eriksson@gu.se "Pontus Fagerströms lista" Kommunikationsenheten 542 Cisco SX20 01-feb :- Erik Dahlbergsg, pl Konferens 10 Mikael Stoltz mikael.stoltz@gu.se HSM c501 Cisco C40 01-feb c501 Konferens Peter Midbjer peter.midbjer@hsm.gu.se HSM EX60 Cisco EX60 Peter Midbjer peter.midbjer@hsm.gu.se 1 Applied IT LifeSize Express Michael Morin 200 Konferens Geovet Science Tandberg Edge 95MXP Konferens Christer Aronsson 5702 christer.aronsson@conservation.gu.se Ped Flyttbart Svante Eriksson 2285 svante.eriksson@gu.se

39 Bilaga 9 Test av Medie- och kommunikationsplattform. Nuvarande funktionalitet för undervisningsändamål. Test av Jabber och GU Play har gjorts inom PIL-enheten. Syftet har varit att se hur lösningen ser ut idag och hur den kan anpassas för att användas i undervisningssammanhang. I första hand har scenarier för föreläsning testats. Noteringar från testkörning inom PIL-enheten Jabber fungerar inte bra via trådlöst nätverk, fast kabel krävs. Ett antal olika seminarier har spelats in via Jabber. Dels i sal PILEN, A2311, där har inspelningar fungerat bra. Dels i sal A2 330 där en interaktiv skärm nyligen installerats med Windows 8.1. Windows 8.1 och PowerPoint 2013 i kombination med Jabber verkar inte kunna fungera. Efter ca 1 timme visas felmeddelande Minnesbrist, avsluta pågående program. Scenario 1. Spela in föreläsning (under förutsättning att lärarens egen dator används) Dagens funktionalitet Lärare söker via webben upp sidan Resfria möten. 1. Skaffa jabberkonto. Beställning sker via formulär på webbplatsen resfri.gu.se. Inom ca 24 timmar kommer bekräftelse och information via E-post. I mejlet finns också instruktioner om hur man laddar ner Jabberklient. 2. Jabber-klienten kan laddas ner antingen via DAFGU självbetjäningsportal eller via webbsidan Resfria möten. Kommentar En universitetsgemensam webbsida riktad till lärare, med information om olika alternativa sätt att spela in sin föreläsning bör utarbetas. Det är önskvärt att alla lärare automatiskt får konto kopplat till x- kontot. Om licensieringsmodellen inte tillåter detta är ett acceptabelt alternativ att man själv beställer konto. Detta förutsätter att information och hantering är enkel och tillgänglig. Det är idag inte självklart för en lärare att gå via webbsidan Resfria möten när man vill spela in sin föreläsning. Jabber-klienten bör finnas med i basutbudet för 39

40 DAFGU-datorer. 3. Läraren beställer ett Virtuellt mötesrum via resfri.gu.se "Videokonferenstjänster". Beställningen görs via formulär. I formuläret fylls i om man önskar endast inspelning eller även streaming (direktsändning). Starttid och sluttid samt datum för inspelningen, ska noteras. Supporten har öppettider 9-17 varje dag och besvarar snabbt förfrågningar. Bekräftelse kommer via mejl. 5. Läraren kan nu göra sin föreläsning/inspelning i lektionssalen. Starta och logga in i Jabberapplikationen. Observera att datorn måste vara kopplad till det fasta nätverket på GU. Trådlöst nätverk är inte tillräckligt. Anslut och arrangera webbkamera och mikrofon (helst mygga) kopplade till lärarens egna dator. Justera volym och testa mikrofon, kontrollera bild. Ring upp det mötesrum som man fått hänvisning till via mejl. Testkör att spela in till PP-presentationen. Rekommentationen är att dela ut hela skrivbordet entire screen via jabber-inställningarna. När PP startas i bildspelsläge, kommer ändå en fråga från jabber: Rekommendationen är att välja Cancel. Detta gör att det även i fortsättningen är datorns skrivbord som delas ut. Då kan man fritt växla mellan tex PP och webbsidor. Webbsidan och benämningen videokonferenstjänster bör på ett tydligare sätt rikta sig till lärare. Rutinen måste förenklas så att läraren med kort varsel och på egen hand kan boka inspelning. Eftersom inspelningen är knuten till en fast startoch sluttid så kan inte läraren testa inspelningen i förväg. Ljud och bild kan dock testas direkt i Jabberklienten. Många lärare har inte tillgång till webbkamera och mikrofon och vet inte hur det används. Det är idag inte möjligt för en lärare att prova testinspelning innan man kör skarpt. Det finns risk att läraren tror att man spelar in allt som görs via skrivbordet, i själva verket spelas endast PP-visningen in. Efterarbete a. Redigera (start och slut) b. Publicera i GU Play c. Länka in filmen i GUL Hur kommer inspelningen till GU-play? Hur får läraren tillgång till redigering i GU play? 40