ORDFÖLJDSMÖNSTER I SVENSKA,

Transkript

1 ORDFÖLJDSMÖNSTER I SVENSKA, NEDERLÄNDSKA OCH HOS VUXNA INLÄRARE AV SVENSKA MED NEDERLÄNDSKA L1 1 Josefin Lindgren Institutionen för Lingvistik & Filologi, Uppsala Universitet josefin.lindgren@lingfil.uu.se Kollokviet för första- och andraspråksinlärning 5/ ÖVERSIKT Tidigare studier: Frekvensskillnader i användning av olika ordföljder mellan inlärare och modersmålstalare Kort genomgång: Fundamentet och formella subjekt Skillnader mellan närbesläktade germanska språk: tidigare studier av svenska L1, tyska L1, svenska L1/tyska L2 och tyska L1/svenska L2 Den empiriska studien: Nederländska L1 inlärare av svenska L2 (fundament + formella subjekt) 2 1

2 FREKVENSSKILLNADER MELLAN L1 OCH L2 I ANVÄNDNING AV ORDFÖLJDER Inlärare av romanska språk och fördelning av noll vs. utsatta subjekt eller av SV- vs. VSordföljd med fokuserade subjekt i diskurs, t.ex. engelska L1 inlärare av spanska eller italienska (t.ex. Lozano 2003, Sorace & Filiaci 2006, Rothman 2009). Inlärare av L2 tyska med L1 engelska/romanska språk. Tyska modersmålstalare introducerade referenter med hjälp av satsinitiala rums eller pronominaladverb, inlärarna använde det mindre specifika platsangivande da där eller ickeplatsangivande existentiella uttryck (Carroll m.fl. 2000). 3 FREKVENSSKILLNADER FORTS. Skillnader kan vara subtila: ordföljder kan vara helt grammatiska, men oidiomatiska i en viss kontext Fördelningsmönster (eng. distributional patterns), dvs. hur frekvent en viss ordföljd används, kan skilja sig åt mellan inlärare och modersmålstalare. Inlärare kan överanvända respektive underanvända en viss ordföljd. Vissa forskare har föreslagit att detta är ett problem som rör gränsområdet mellan syntax och diskurspragmatik (t.ex. Sorace & Filiaci 2006, Sorace 2011). 4 2

3 FUNDAMENTET Syntaktisk position 1 (germanska) V2-språk eng. prefield, ty. Vorfeldt, nl. voorveld Jag åker till Stockholm imorgon S P Rumsadvl Tidsadvl Pos 1 V2 Imorgon åker jag till Stockholm Tidsavl P S Rumsadvl Pos 1 V2 Olika satsdelar kan finnas i fundamentet (ty, sv, nl) Användningen av fundamentet skiljer sig åt mellan språk och diskurser 5 FORMELLA SUBJEKT I såväl svenska som nederländska kan formella subjekt förekomma både i fundamentet och i postverbal position Exempel 1 Fundamentet (obligatoriskt) a) det är ett badrum (svenska L1) b) het is een badkamer (nederländska L1) 2 Postverbal position (optionellt) a) mellan henne och borsten så står (det) en hink (svenska L1) b) naast haar staat (er) een emmer (nederl. L1) näst henne står (det) en hink 6 3

4 SKILLNADER MELLAN NÄRBESLÄKTADE GERMANSKA SPRÅK: TYSKA VS SVENSKA Bohnacker & Rosén 2009 Trots att tyska, svenska har samma syntaktiska möjligheter finns språkspecifika tendenser (L1 korpus) Muntligt/skriftligt material Svenska L1: starkare tendens med tema > rema, samt fler satsinitiala subjekt (särskilt formella) Tyska L1: fler satsinitiala adverbial/objekt Inlärarna (Sve L1/Ty L2): behärskar V2 tidigt, men använder konsekvent rheme-later, inkl. många satsinitiala subjekt, expletiver, das (obj.) 7 SKILLNADER MELLAN NÄRBESLÄKTADE GERMANSKA SPRÅK: TYSKA VS SVENSKA FORTS. Bohnacker 2010 Motsatta språkkombinationen jämfört med Bohnacker & Rosén (2009), dvs. Ty L1/Sve L2 Mycket avancerade inlärare: extensive immersion (3, 6, 9 år i Sverige) Ser L1 transfer (många satsinitiala adverbial etc) MEN även utveckling mot målspråket Detta pekar mot att det går att lära sig målspråkets preferensmönster, men att det krävs tid och stor mängd naturlig input 8 4

5 FORMELLA SUBJEKT I GERMANSKA SPRÅK: TIDIGARE STUDIER Typ av diskurs Svenska L1 Tyska L1 Informellt Skriftligt (brev) 16% (85/535) 6% (66/1173) Informellt Muntligt 13% (578/4610) 2% (39/3394) Siffror från Rosén (2006), Bohnacker (2010) Stora skillnader mellan språken 9 SVENSKA & NEDERLÄNDSKA: EN KORT ÖVERSIKT Germanska V2-språk finita verbet på pos 2 in huvudsatser Svenska: V-O och nederländska: O-V MEN båda: X-Vfin-Y (i huvudsatser) Samma typer av satsdelar (t.ex. subjekt, adverbial, objekt) grammatiskt möjliga i båda språken Formella subjekt är i båda språken valbara (optionella) i postverbal position 10 5

6 ORDFÖLJDSMÖNSTER I SVENSKA, NEDERLÄNDSKA OCH HOS VUXNA INLÄRARE AV SVENSKA MED NEDERLÄNDSKA L1 - FOKUS PÅ FUNDAMENTET OCH ANVÄNDNING AV FORMELLA SUBJEKT BOHNACKER & LINDGREN (PÅGÅENDE) 11 TVÅ DELSTUDIER, TVÅ FRÅGOR Hur skiljer sig fördelningen av olika satsdelar i fundamentet mellan språken? Vad producerar inlärarna? - Kan vi se några, för inlärarna, särskilt problematiska områden relaterade till ordföljd och fundamentet? - Vilka individuella skillnader finns? - Kan vi se möjlig transfer från L1? Hur skiljer sig användningen av formella subjekt, såväl i fundamentet som postverbalt, mellan språken? Vad producerar inlärarna? - Individuell och regional variation? - Möjlig transfer från L1? 12 6

7 BESKRIVNING AV STUDIEN Deltagarna - 17 svenska L1 (3M, 14K) - 17 nederländska L1 (2M, 15K) - 17 svenska L2 (2M, 15K) Inlärarna - Har alla lärt sig svenska efter 16 års ålder - Genomsnittlig tid i Sverige 2-3 månader - 10 har svenska som huvudämne - Kunskapsnivå (självskattning): mellannivå till avancerad (CEFR nivåer B1 C1) 13 MATERIAL Muntligt - Bildbeskrivningar (2 rum) - Spelades in digitalt Skriftligt - Informella berättande texter - Vad gjorde du förra veckan? - Wordpad (utan stavnings- + grammatikkontroll) - 20 min tidsgräns 14 7

8 STIMULUSMATERIALET (MUNTLIGT) 15 MATERIAL FORTS. Muntligt Sve L1 Sve L2 NL L1 Ord Huvudsatser Skriftligt Sve L1 Sve L2 NL L1 Ord Huvudsatser

9 VAD UNDERSÖKTE VI? Studie I (skriftligt & muntligt) - Fördelningar av satsdelar i fundamentet (muntligt vs skriftligt, svenska vs nederländska, svenska L1 vs svenska L2) - Individuell variation & transfer Studie II (muntligt) - Andelen formella subjekt i fundamentet - Andelen postverbala formella subjekt, dvs. mellan henne och borsten så står det en hink - Totala andelen formella subjekt - Individuell variation, inkl. regionala skillnader inom nederländska 17 STUDIE I 18 9

10 FÖRDELNING AV SATSDELAR I FUNDAMENTET: MUNTLIGT 80% 70% 60% 64% 69% 62% 50% 40% 30% 34% 30% 37% Sve L1 Sve L2 NL L1 20% 10% 0% 1,9% 0,9% 1% Subjekt Adverbial Objekt, predikativ 19 FÖRDELNING AV SATSDELAR I FUNDAMENTET: SKRIFTLIGT 80% 70% 67% 66% 60% 50% 40% 30% 52% 32% 33% 46% Sve L1 Sve L2 NL L1 20% 10% 0% 1,4% 1,8% 1,8% Subjekt Adverbial Objekt, predikativ 20 10

11 VARIATION INOM GRUPPERNA Muntligt Sve L1 Sve L2 NL L1 Subjekt 38% - 81% 48% - 96% 41% - 90% Adverbial 18% - 62% 5% - 53% 11% - 60% Formella Subjekt 10% - 38% 3% - 41% 4% - 42% Skriftligt Sve L1 Sve L2 NL L1 Subjekt 47% - 83% 54% - 81% 33% - 76% Adverbial 16% - 58% 13% - 46% 24% - 67% Formella Subjekt 0% - 31% 0% - 26% 2% - 19% Stor variation inom alla grupperna! 21 SUBJEKTS- VS ADVERBIALINITIAL STIL Subjektsinitial det finns en flicka som städer golvet och det finns lite vatten på golvet också, jag tror att hon städar toaletten eller ehm, ja, eller badrummmet, eller så, ehm, det finns ett litet fönster på väggen ehm till vänster av rummet och bredvid det finns det ett litet, en liten hylla med några flaskor, ehm, och det finns tre skåp där, ehm, klänningen av flickan är lila, och det finns ett toalett och en, ehm, handduk, ehm, och ehm, färgen av väggen är gul eller grön eller nåt sådär (Inlärare 14, bild 1) Adverbialinitial ok, eh, det är ett badrum och i badrummet finns en tjej som torkar rummet, ehm, det finns lite vatten på, eh, vatten, ehm, det finns eh, till vänster om tjejen står en tvättställe, och utanför tvättstället hänger en spegel, till höger om spegeln hänger en, ett skap, med lite grejer i skapet, till vänster om tvättstället hänger också en, eh, handduk, som är rosa, och till vänster om tvättstället står, i hörnet, en toa, med pappret också, och tjejen är, har en lila klänning på sig, ah, (Inlärare 9, bild 1) 22 11

12 INDIVIDUELL TRANSFER Nederländska L1 de zwarte persoon draagt een paars jurk, de handdoek, de grote handdoek is roze, de kleine wit, de kosmetika blijkt alleen maar flesjes te zijn of iets vormloos, dat ons doet denken aan kosmetika, of schampooflessen en zo voort, ehm, meubilieren als in porselijnwerk zo als wcs en lavabo zijn wit, de spiegel is met hout omlijst, de muur, de acht-, de muur is geel, de vloer heeft een geelachtig, witte kleur (deltagare 8) Svenska L2 väggen är gul och grunden är gulvit, nåt sånt där, inte liksom en tydlig färg, ehm, och svarta människan försöker att tvätta som jag har sagt, det finns en, det finns många vatten på grunden, ehm, och... ehm, jag vet inte, ok, det är svårt, men hon känner jätteglad faktiskt, hon ler så, ehm, att hon har liksom ett jättekonstigt sätt att tvätta eftersom hon har bara en hand för att hålla stocken och ingen aning vad det heter (inlärare 8) 23 RESULTATEN SÅ HÄR LÅNGT Inlärarna verkar inte ha problem med att anpassa sig till svenskans generella fördelningsmönster gällande satsdelar i fundamentet (hög grad av individuell variation) Kan vi se andra typer av ordföljdsrelaterade problem (kopplade till fundamentet)? JA 24 12

13 SÄRSKILT PROBLEMATISKA OMRÅDEN FÖR INLÄRARNA 1 Fundamentsdubblering med så: - Mycket vanlig i svenskt talspråk - 14,5% i Svenska L1 (jmf rumsadvl: 9,5%) - 1% (8 fall) i Svenska L2 (5 fall produceras av 1 inlärare) (jmf rumsadvl: 20,5%) - Tydlig underanvändning hos inlärarna - Inlärare använder då (5/8) 25 EXEMPEL: FUNDAMENTSDUBBLERING till vänster om handfatet så finns en toalett (svenska L1, deltagare 1, bild 1) bredvid sängen då står det en skåp (svenska L2, inlärare 1, bild 2) 26 13

14 SÄRSKILT PROBLEMATISKA OMRÅDEN FÖR INLÄRARNA 2 Överanvändning av konstruktion med utelämnat adverbial i andrasats efter konjunktion och med utsatt postverbalt subjekt) = ogrammatisk konstruktion på målspråket svenska 27 EXEMPEL: UTSATT VS ICKE-UTSATT POSTVERBALT SUBJEKT * Just nu har jag ingen arbete i växthuset att göra men _ har jag börjat att analysera mina första data. (svenska L2, inlärare 16) På onsdag görde jag jättemånga övningar i en helt kort tid och _ gick till föreläsningen. (svenska L2, inlärare 8) 28 14

15 SLUTSATSER STUDIE I Stora likheter mellan alla grupperna/språken i det muntliga materialet Nederländska uppvisar ett mer adverbial-initialt mönster i den skriftliga genren Inlärarna behärskar de svenska fördelningsmönstren Hög grad av individuell variation och viss överföring av mönster från L1 Vissa problematiska aspekter relaterade till ordföljd hittas hos inlärarna 29 STUDIE II 30 15

16 ANDELEN FORMELLA SUBJEKT I FUNDAMENTET (% AV HUVUDSATSER) 80% 70% 60% 50% Sve L1 40% Sve L2 30% 20% 26% 24% 20% NL L1 10% 0% 31 ANTALET MÖJLIGA SATSER Antalet möjliga satser = alla icke-subjektsinitiala satser som kan innehålla ett utsatt postverbalt formellt subjekt = det totala antalet satser subjektsinitiala satser satser där det finns ett annat utsatt postverbalt subjekt Ex. på icke-möjlig sats: sen så ser jag också en kvinna som städar 32 16

17 ANDEL POSTVERBALA FORMELLA SUBJEKT (% AV MÖJLIGA SATSER) 80% 70% 67% 60% 50% 40% 30% 39% 25% Sve L1 Sve L2 NL L1 20% 10% 0% 33 ANDEL POSTVERBALA FORMELLA SUBJEKT (% AV MÖJLIGA SATSER) SKILLNADER MELLAN INLÄRARE 90% 80% 78% 70% 60% 50% 40% 39% Sve L2 Sve L2 3 inlärare Sve L2 14 inlärare 30% 20% 21% 10% 0% 34 17

18 ANDEL POSTVERBALA FORMELLA SUBJEKT (% AV MÖJLIGA SATSER) REGIONALA SKILLNADER I NEDERLÄNDSKAN 80% 70% 60% 50% 40% 30% 25% 47% NL L1 totalt NL L1 NL NL L1 FL 20% 10% 0% 9% 35 POSTVERBALA FORMELLA SUBJEKT L1 VS L2 0,9 0,8 0,7 0,6 L 1 0,5 0,4 0,3 0,2 0, ,2 0,4 L2 0,6 0,

19 SPELAR MÄNGDEN UNDERVISNING I SVENSKA ROLL? S v e n s k a L 2 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Antalet undervisningstimmar 37 ANDEL POSTVERBALA FORMELLA SUBJEKT (% AV MÖJLIGA SATSER): ÖVERSIKT 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 78% 67% 39% 25% 21% 9% 47% Sve L1 Sve L2 Sve L2 3 inlärare Sve L2 14 inlärare NL L1 totalt NL L1 NL NL L1 FL 38 19

20 ANDELEN FORMELLA SUBJEKT TOTALT 80% 70% 60% 50% 40% 30% 45% 34% 28% Sve L1 Sve L2 NL L1 20% 10% 0% 39 JÄMFÖRELSE SVE L1 OCH SVE L2 Svenska L1 i det här badrummet så finns det allt som det finns i ett badrum. det finns en spegel, eh. bredvid spegeln finns en hylla med ehm, eh, schampoflaskor och så vidare på. det är tre hyllplan. och så finns det en, ehm, vad heter det, handfat på fot och en, en toalettstol och en handduk som hänger på en sån här handduksring. och bredvid toaletten, mellan toaletten och handfatet så finns det en toalettpappershållare. och i det här badrummet så finns det också en människa och det är en kvinna. (deltagare 4, bild 1) Svenska L2 det är ett badrum och i badrummet finns en tjej som torkar rummet, ehm, det finns lite vatten på, eh, vatten, det finns eh, till vänster om tjejen står en tvättställe, och utanför tvättstället hänger en spegel, till höger om spegeln hänger en, ett skap, med lite grejer i skapet, till vänster om tvättstället hänger också en, eh, handduk, som är rosa, och till vänster om tvättstället står, i hörnet, en toa, med pappret också (inlärare 9, bild 1) 40 20

21 EXEMPEL PÅ MER MÅLSPRÅKLIG STIL Svenska L2: användning av så i fundament samt postverbalt det det är ett gult badrum. det är lite ljusare gul på golvet också väggen är ganska, lite, mörkare gul. och så har, finns det ett skåp som hänger på väggen. den är mörkare gul och så finns det jättemånga flasker i den, jag tror att det är sex stycken ungefär och dom har olika färger. och jag tror att det är schampooflasker men jag är inte säker på vad innehållet är. och så finns det ett fönster. (deltagare 4, bild 1) Svenska L2: användning av postverbalt det efter rumsadvl, (fundamentsdubblering) på vänster i bilden finns det en toalett som är vit. och ähm, till höger om toaletten finns det toalettpapper, ett ställe som man kan hänga toalettpapper, toalettpappret. till höger om toalettpappret så finns det tvättstället som är också vit, likasom andra toalettsakerna. och det är ett badrum, förresten. och så finns det tappen som är svart och och skruv- skruvsakerna som är grå, gråa. 41 (deltagare 3, bild 1) SLUTSATSER STUDIE II Andelen formella subjekt i fundamentet är relativt lika för alla språken Betydligt färre postverbala formella subjekt i nederländska och svenska L2 En stor del av postverbala formella subjekt i svenska L2 produceras av 3 inlärare Stora regionala skillnader inom nederländskan Även stora skillnader i den totala andelen formella subjekt 42 21

22 SLUTSATSER TOTALT Inlärare behärskar generella fördelningsmönster för satsdelar i fundamentet i de undersökta genrerna (informell skrift, muntliga bildbeskrivningar) Nederländskan verkar likna svenskan i tal men tyskan i skrift Stora individuella skillnader inom grupperna men viss transfer förekommer Inlärarnas problem kan främst relateras till informella strukturer (postverbala formella subjekt, fundamentsdubblering med så) 43 SLUTSATSER TOTALT FORTS. Inlärarnas problem är tydligt preferensrelaterade, liknar resultat från tidigare studier, men kan däremot inte relateras till informationsstruktur, eller problem med gränssnitt (jmf Interface hypothesis) snarare rent syntaktiska Det finns ett uppenbart behov av att undervisa om den höga användningen av postverbala formella subjekt samt fundamentsdubblering med så i informellt svenska talspråk 44 22

23 REFERENSER Bohnacker, U. (2010). The clause-initial position in L2 Swedish declaratives: Word order variation and discourse pragmatics. Nordic Journal of Linguistics, Vol. 33(2), s Bohnacker, U. & Lindgren, J. (pågående). Fundament, formellt subjekt och frekvens: Ordföljdsmönster i svenska, nederländska och hos nederländska inlärare av svenska. Bohnacker, U & Rosén, C. (2008). The clause initial position in L2 German declaratives. Studies in Second Language Acquisition, Vol. 30, s Carroll, M., Murcia-Serra, J., Watorek, M. & Bendiscioli, A. (2000). The relevance of information organization to second language. The descriptive discourse of advanced adult learners of German. Studies in Second Language Acquisition, Vol. 22, s Lindgren, J. (2010). Acquiring distributional patterns in a closely related second language: Referent introduction, maintenance and prefield constituents in Dutch and Swedish. Magisterupppsats i lingvistik, Uppsala Universitet. Tillgänglig på: 45 REFERENSER FORTS. Lozano, Cristobal (2006). Focus and spit-intransitivity: The acquisition of word order alternations in non-native Spanish. Second Language Research, Vol. 22, s Rosén, C. (2006). Warum klingt das nicht deutsch? - Probleme der Informationsstrukturierung in deutschen Texten schwedischer Schüler und Studenten. Doktorsavhandling, Lunds universitet. Rothman, J. (2009). Pragmatic deficits with syntactic consequences? L2 pronominal subjects and the syntax-pragmatics interface. Journal of Pragmatics, Vol. 41, s Sorace, A. & Filiaci, F. (2006). Anaphora resolution in near-native speakers of Italian. Second Language Research, Vol. 22, s