Årehus AB. Malmö ÅF-Infrastructure AB Brand och Risk Uppdragsnummer

Transkript

1 Årehus AB Riskutredning Åre Brolängan Malmö ÅF-Infrastructure AB Brand och Risk Uppdragsnummer ÅF-Infrastructure AB, Hallenborgs gata 4, Box 585 SE Malmö Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE Riskutredning Åre Brolängan

2 RISKUTREDNING (42) ÅF-Infrastructure AB Brand & Risk BORLÄNGE GÄVLE GÖTEBORG HELSINGBORG LINKÖPING LUND MALMÖ STOCKHOLM DOKUMENTINFORMATION OBJEKT/UPPDRAG UPPDRAGSGIVARE REFERENSPERSON Riskutredning Brolängan i Åre Årehus AB Helen Olausson UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE OCH ANSVARIG HANDLÄGGARE INTERNKONTROLL Anders Starborg Civ ing. Riskhantering & Brandingenjör anders.starborg@afconsult.com Henrik Georgsson Brandingenjör henrik.georgsson@afconsult.com Telefon DATUM DOKUMENTSTATUS/VERSION Koncepthandling Riskutredning

3 RISKUTREDNING (42) Sammanfattning Denna riskutredning är genomförd i syfte att utreda och analysera risknivån i samband med planerad nybyggnation av flerbostadshus inom fastigheterna Totten 2:40, 2:44, 15:41 och 2:39 i Åre. Den planerade utbyggnaden är tänkt att uppföras i nära anslutning, ca meter, till E14 som är en transportled för farligt gods. Riskidentifieringen visar att det endast är farligt gods klass 3 Brandfarliga vätskor som är representativt för trafikleden. Därför har olyckor med klass 3 studerats vidare i en fördjupad analys. Resultaten av riskutredningen visar att risknivåerna kopplat till farligt gods generellt är låga inom planområdet i jämförelse med tillämpbara riskacceptanskriterier. Dock har området en inneboende sårbarhet i och med att det ligger lågt i förhållande till E14. Detta gör att fordon som kör av vägen kan komma in på området, samt att läckande brandfarliga vätskor vid olyckor med transporter av farligt gods klass 3 kan rinna mot området och orsaka brandspridning till byggnader. Utifrån detta rekommenderas följande riskreducerande åtgärder: Avåkningsräcke installeras vid E14 för att minska sannolikheten att avåkande fordon kommer in på området. Dike anläggs intill avåkningsskydd för att fånga upp eventuellt läckande brandfarliga vätskor vid olycka med farligt gods klass 3. Om jordvall installeras är dike inte nödvändigt ur denna aspekt. Nya byggnader närmas E14 utformas och orienteras med fördel så att entréer och utrymningsvägar mynnar i riktning bort ifrån E14. De riskreducerande åtgärder som föreslås innebär att risken i området kopplat till farligt gods bedöms reduceras till en ur samhällets perspektiv fullt acceptabel nivå.

4 RISKUTREDNING (42) Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund och mål Metod Disposition Metodosäkerhet Begreppslista Avgränsningar Styrande lagstiftning och riktlinjer OMRÅDESBESKRIVNING Allmänt Studerat objekt Riskkällor Flödesstatistik för farligt gods på E GROVANALYS FARLIGT GODS Explosiva ämnen (Klass 1) Gaser (Klass 2) Brandfarlig vätska (Klass 3) Brandfarligt fast ämne (klass 4) Oxiderande ämne (klass 5) Giftiga och smittbärande ämnen (klass 6) Radioaktiva ämnen (klass 7) Frätande ämnen (klass 8) Övriga farliga ämnen (Klass 9) Identifierade representativa scenarier SAMMANVÄGNING AV SANNOLIKHET OCH KONSEKVENS Individrisk Samhällsrisk Beräkning av sannolikhet och konsekvens RISKVÄRDERING DNVs kriterier för acceptabel risk Områdets risk beräkningsresultat och riskvärdering Resultat individrisk Resultatdiskussion OSÄKERHETER FÖRSLAG TILL RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER SLUTSATS... 32

5 RISKUTREDNING (42) 9 REFERENSER... 33

6 RISKUTREDNING (42) 1 Inledning 1.1 Bakgrund och mål Denna riskutredning är genomförd i syfte att utreda och analysera risknivån i samband med planerad nybyggnation av flerbostadshus inom fastigheterna Totten 2:40, 2:44, 15:41 och 2:39 i Åre. Den planerade utbyggnaden är tänkt att uppföras i nära anslutning, ca 30 meter, till E14 som är en transportled för farligt gods. Målet med riskutredningen är att skapa ett underlag som underlättar för beslutsfattare att ta beslut om aktuell etablering är att betrakta som acceptabel ur risksynpunkt eller inte. Riskutredningen är upprättad på uppdrag av Årehus AB. 1.2 Metod Att genomföra en riskutredning innebär i sig flera olika delmoment. Först görs en riskanalys som inleds genom att mål och avgränsningar bestäms för den aktuella analysen. Också de principer för hur risken ska värderas slås fast. Därefter tar riskinventeringen vid, som syftar till att definiera de scenarier som är specifika för den studerade processen. Därefter görs en sammanvägning av sannolikhet och konsekvensen för de identifierade representativa scenarierna, för att kunna värdera risknivån. I riskvärderingen jämförs resultatet från riskanalysen med principer för hur risken ska värderas, för att komma fram till om risken är acceptabel eller inte. Baserat på resultatet av riskvärderingen analyseras behovet av riskreducerande åtgärder. Riskutredningen är en regelbundet återkommande del av den totala riskhanteringsprocessen där en kontinuerlig implementering av riskreducerande åtgärder, uppföljning av processen och utvärdering av resultatet är utmärkande. Det saknas nationella riktlinjer för hur en riskutredning med avseende på farligt gods i detaljplaneprocessen ska gå till. Inte heller länsstyrelsen i Jämtlands län har särskilda riktlinjer för detta. Däremot har länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län tagit fram rekommenderade metoder [1] för detta som kan appliceras på situationen i Åre. Figur 1 nedan ger en visuell representation av ovanstående beskrivning.

7 RISKUTREDNING (42) Figur 1. Illustration av riskhanteringsprocessen. Denna riskutredning innefattar det som är markerat med blå streckad linje Disposition Rapportens rubriker följer i stort metoden ovan för en riskutredning. Skillnaderna är att mål och avgränsningar ligger som underrubriker till Kapitel 1 Inledning samt att den för riskinventeringen viktiga områdesbeskrivningen för tydlighetens skull har ett eget kapitel (Kapitel 2) Metodosäkerhet I alla riskutredningar av den här typen ingår osäkerheter, både vad det gäller använda modeller och deras avgränsningar, samt indata till dessa modeller. Metodiken är enligt praxis att osäkerheten i huvudsak hanteras genom användning av konservativa värden, se även kapitel 6. Resultaten för denna analys bedöms som konservativa på grund av att de modeller som är praxis för skattning av frekvens för olycka på väg är konservativa.

8 RISKUTREDNING (42) Begreppslista Risk: Sammanvägning av sannolikhet och konsekvens. I denna utredning används två riskmått; Individrisk och Samhällsrisk som båda visar risken genom sammanvägning av sannolikhet och konsekvens, men med lite olika perspektiv, se även kapitel 4. ADR: Regelverk och klassificering av farligt gods på väg. ALARP: Förkortning för As Low As Reasonably Practicable. Risknivå där åtgärder skall göras för att minska risknivån så långt som det ger en rimlig nytta i förhållande till de resurser som riskreduktionen kräver.

9 RISKUTREDNING (42) 1.3 Avgränsningar De risker som har studerats är sådana som är förknippade med plötsligt inträffade händelser (olyckor) som har sitt ursprung i transporter av farligt gods. Generellt studeras enbart risker som kan innebära konsekvenser i form av personskada på personer inom det studerade området. Det innebär att ingen hänsyn har tagits till exempelvis skador på miljön, skador orsakade av långvarig exponering, materiella skador eller skador på personer och objekt utanför planområdet. 1.4 Styrande lagstiftning och riktlinjer Det generella kravet på riskanalyser i samhällsplaneringen har sin grund i Planoch bygglagen (2010:900) och i vissa fall också Miljöbalken (1998:808). Det anges dock inte i detalj hur riskanalyser ska genomföras och vad de ska innehålla. På senare tid har rekommendationer getts ut gällande vilka typer av riskanalyser som bör utföras och vilka krav som ställs på dessa. I denna utredning har Länsstyrelsernas i Skåne, Stockholms samt Västra Götalands län gemensamma dokument Riskhantering i detaljplaneprocessen beaktats [1], då det inte finns riktlinjer för just detta i Åre kommun eller Jämtlands län. I denna anges att riskhanteringsprocessen ska beaktas i detaljplaneprocessen inom 150 meter från en transportled för farligt gods. I lagstiftningen förekommer det inte några angivna skyddsavstånd från väg där farligt gods transporteras till bebyggelse. Däremot finns något mer specificerade riktlinjer för lämplig markanvändning utgivna av några av landets länsstyrelser och myndigheter. Principen är att sårbara och/eller samhällsviktiga verksamheter kräver större skyddsavstånd ifrån farligt godsled. Principen illustreras i figur 2.

10 RISKUTREDNING (42) Figur 2. Principer för markanvändning intill farligt gods-led med illustration av att risknivån sjunker med avståndet från riskkällan. Ovan angivna zoner är generella rekommendationer för markanvändning utan vidare säkerhetshöjande åtgärder eller analyser. Avsteg från rekommendationerna kan ske efter analys av specifik information för aktuellt planområde och/eller riskanalys samt då lämpliga riskreducerande åtgärder vidtas.

11 RISKUTREDNING (42) 2 Områdesbeskrivning 2.1 Allmänt Det studerade området är beläget sydväst om E14 Centralt i Åre tätort. I närheten av området finns annan bostadsbebyggelse, skola, järnvägsstation med mera. Områdets läge i omgivningen visas översiktligt i figur 3. Figur 3. Översikt över områdets omgivning i centrala Åre. Planerat område är inom blå markering. 2.2 Studerat objekt Inom området planeras flerbostadshus i ca 6 våningar inklusive källarplan i 4-5 huskroppar. Huskropparna är belägna i en sluttning nedåt från E14. Del av området illustreras i figur 4.

12 RISKUTREDNING (42) Figur 4. Illustrationsbild över huskroppar inom området sett från E14. Observera att gångbron över E14 inte ingår i denna riskutredning utan behöver utredas m.a.p risk i kommande skede. Avståndet mellan E14 och närmsta fasad är ca 30 meter. Läget i förhållande till E14 illustreras i figur 5 och i profil i figur 6. Figur 5. Illustration av området i relation till vägen. De sex huskropparna är markerade i grå färg och ligger inom det definierade skyddsobjektet. Riskkällan i form av farligt godsled (E14) benämns som Trondheimsleden. Garaget i figuren ligger under markytan och har därmed ingen yta exponerad mot E14, se sektionsbild i figur 6.

13 RISKUTREDNING (42) Denna riskutredning fokuserar på personsäkerhet. Skyddsobjekt är personer som vistas inom det studerade området, både i och utanför byggnaden. Eftersom aktuella byggnader kommer att ligga nära E14, som är en transportled för farligt gods, kan det konstateras att det föreligger ett behov av att utreda och hantera riskerna förknippade med transporter av farligt gods. Figur 6 visar en sektionsbild av husen i relation till trafikleden. Figur 6. Sektionsbild av huskroppar i området. E14 syns till vänster i figuren. Byggnaderna kommer att inrymma bostäder med garage, källare och anslutande parkering.

14 RISKUTREDNING (42) 2.3 Riskkällor I denna riskutredning utgör E14 riskkälla. På denna transporteras farligt gods. E14 har en körbana i vardera riktningen och en hastighetsbegränsning på 70 km/h på den aktuella sträckan. Även mittbanan (järnväg) som går genom Åre rymmer transporter av farligt gods. Men då den ligger på längre avstånd från planområdet än riskhanteringsavståndet 150 meter beaktas den inte vidare i riskutredningen. Utifrån uppgifter från SRV [6] har en analys gjorts i syfte att kartlägga antalet farligt godstransporter samt typ av gods och mängd per transport som passerar området. Detta är nödvändigt för att kunna beräkna konsekvenserna av olika olycksscenarier och studera sannolikheten för desamma. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods om de inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar, ADR, som tagits fram i internationell samverkan [7]. Det finns således regler för vem som får transportera farligt gods, hur transporterna ska ske, var dessa transporter får ske och hur godset ska vara emballerat och vilka krav som ställs på fordon som transporterar farligt gods. Alla dessa regler syftar till att minimera risker i samband med transport av farligt gods. Farligt gods delas in i nio olika klasser med hjälp av de så kallade ADRsystemen som baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. För varje klass finns också ett antal underklasser som mer specifikt beskriver transporten. I tabell 1 nedan redovisas klassindelningen av farligt gods och en grov beskrivning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid en olycka. Alla dessa klasser transporteras dock inte på alla sträckor, varför transportflödena på aktuell sträcka analyseras vidare i nästa avsnitt.

15 RISKUTREDNING (42) Tabell 1. Klasser av farligt gods med konsekvensbeskrivning [2] [8]. Klass Kategori ämnen Beskrivning Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa 1 Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och fyrverkerier etc. 2 Gaser Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, kväveoxider etc.) brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och icke brännbara, giftiga gaser (klor, svaveldioxid, ammoniak etc.). Tryckpåverkan och brännskador. En stor mängd massexplosiva ämnen (Klass 1.1) kan ge skadeområden uppemot 200 m i radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma både inomhus och utomhus primärt pga. ras eller kollaps. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Splitter och kringflygande delar kan vid stora explosioner ge skadeområden med uppemot 700 m radie [9]. Indelas i underklasser där klass 2.1 Brännbara gaser kan ge brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE. Klass 2.2 Icke giftig, icke brandfarlig gas förväntas inte ha några konsekvenser för liv och hälsa om ett läckage sker utomhus. För klass 2.3 Giftiga gaser kan ge omkomna både inomhus och utomhus till följd av giftiga gasmoln. Konsekvensområden för Klass 2.1 och 2.3 kan båda överstiga 100 meter.

16 RISKUTREDNING (42) Klass Kategori ämnen 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxider 6 Giftiga ämnen, smittförande ämnen Beskrivning Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel, industrikemikalier etc. Bensin och diesel (majoriteten av klass 3) transporteras i tankar rymmandes upp till 50 ton. Kiseljärn (metallpulver) karbid och vit fosfor. Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmed el, sjukhusavfall, kliniska restprodukter, sjukdomsalstrande mikroorganismer etc. Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, strålningseffekter eller giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 30 meter från flamfront för brännskador. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Kräver normalt sett tillgång till vatten för att utgöra en brandrisk. Mängden brandfarlig gas som bildas står då i proportion till tillgången på vatten. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidlösningar med koncentration över 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material (exempelvis bensin). Konsekvensområden p.g.a. tryckvågor uppemot 150 m. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet.

17 RISKUTREDNING (42) Klass Kategori ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Beskrivning Medicinska preparat. Transporteras vanligtvis i små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid (lut). Transporteras vanligtvis som bulkvara. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsas till olycksområdet [9]. Personskador kan dock uppkomma på längre avstånd. Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet Flödesstatistik för farligt gods på E14 I denna utredning har transporterade mängder farligt gods på E14 bedömts utifrån räddningsverkets kartläggning av farligt godstransporter under september månad 2006 [7]. I presenterade intervaller för mängden transporterat gods har det högsta värdet antagits. Enligt SRV transporterades totalt upp till ton farligt gods under en månad genom Åre. Enligt Trafikanalys minskade farligt godstrafiken mellan år 2000 och 2010 [8]. Hur mängden transporterat farligt gods förändras i framtiden är osäkert, men det antas för analysen att den kommer att ligga på samma nivå. För att uppskatta antalet transporter antas att varje farligt gods-transport har en medellast av 15 ton. Totala mängden divideras sedan med mängden farligt gods per transport för att få uppskattat antal transporter. Tabell 2 nedan visar beräknade transporter av farligt gods.

18 RISKUTREDNING (42) Tabell 2. Bedömning av transporterade mängder farligt gods på E14 genom Åre med prognos för Kategori Klass (ADR) Transporterad mängd per månad 2006 [ton] Transporterad mängd per år 2030 [ton] Antal FaGotransporter år 2030 [antal] 1 Explosiva ämnen <70 ~100 < Brandfarlig gas Icke giftig, icke brandfarlig gas 2.3 Giftig gas Brandfarliga vätskor Brandfarliga fasta ämnen, Självreaktiva ämnen och Okänsliggjorda explosivämnen 4.2 Självantändande ämnen 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten 5.1 Oxiderande ämnen Organiska peroxider Giftiga ämnen Smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen Frätande ämnen Övriga farliga ämnen och föremål

19 RISKUTREDNING (42) 3 Grovanalys Farligt gods För att avgöra vilka riskscenarier som bör studeras i detalj vägs informationen om de olika farligt gods-klassernas egenskaper i avsnitt 2.3 ihop med flödesstatistiken i avsnitt Nedan gås resonemanget igenom om beslut för vidare analys klass för klass samt för övriga identifierade risker. 3.1 Explosiva ämnen (Klass 1) Enligt statistikuppgifterna som nämns i avsnitt förväntas maximalt 100 ton explosiva varor transporteras per år på E14. Inom kategorin explosiva ämnen/varor är det primärt underklass 1.1 som utgörs av massexplosiva ämnen som har ett skadeområde på människor större än ett 10-tal meter. Exempel på sådana varor är sprängämnen, krut m.m. Risken för explosion föreligger vid en brand i närheten av dessa varor samt vid en kraftfull sammanstötning där varorna kastas omkull. Skadorna vid en explosion härrör dels till direkta tryckskador men även värmestrålning samt indirekta skador som följd av sammanstörtade byggnader är troliga. Skadorna vid påverkan på varor av klass 1.2 till 1.6 ger inte samma effekt utan rör sig mer om splitter eller dyl. som flyger iväg från olycksplatsen. Fasader utgör då visst skydd jämfört med en öppen parkering eller entrétorg. Ämnen i klass 1.1 delas i sin tur in i ytterligare underklasser, klass 1.1A och 1.1B, där klass 1.1A utgör de mest reaktiva ämnena, själva tändämnena. Klass 1.1A får endast transporteras i mängder om 6,25 kg till 18,75 kg varpå skadeområdet begränsas. Eftersom mängden transporter i klass 1 sammantaget är så liten blir olycksfrekvensen väldigt låg. Med hänsyn till detta och till att transportreglerna för kategori 1.1A begränsar konsekvenserna vid en eventuell olycka konstateras att bidraget till risken i samband med farligt gods-transporter med denna klass kan anses vara försumbar. En olycka med explosiva ämnen inblandade analyseras därför inte vidare. 3.2 Gaser (Klass 2) Inga, alternativt försumbara, mängder av Klass 2 gaser bedöms bli transporterade i dagsläget på E14. Små mängder av underklasserna 2.1, brännbara gaser respektive 2.3, giftiga gaser transporteras genom Östersund, men ingen av dem har någon vidare sträckning västerut.

20 RISKUTREDNING (42) Olycksscenarier som innefattar klass 2 bedöms därmed inte motiverat att analysera vidare. 3.3 Brandfarlig vätska (Klass 3) Enligt statistikuppgifterna i avsnitt transporteras maximalt ton brandfarlig vätska på E14. Den typiska konsekvensen vid en olycka där brandfarliga vätskor är inblandade är ett läckage som vid antändning bildar en pölbrand. Brandfarlig vätska klassificeras ytterligare i underklasser efter antändningstemperatur där exempel på brandfarlig vätska klass I är bensin och etanol. Båda dessa är extremt lättantändliga och brinner med hög intensitet. Dieselolja och eldningsolja är däremot exempel på brandfarlig vätska klass III och är till skillnad från bensin och etanol svårantändliga vid normal utomhustemperatur då de först behöver värmas upp (flampunkt > 55ºC). Klass III vätskor bedöms därför inte antända vid ett eventuellt utsläpp. Under februari månad 2011 var försäljningen av bensin, diesel, E85 och eldningsolja fördelat med 36, 49, 2 respektive 13 procent av den totala försäljningen enligt Svenska Petroleum & Biodrivmedelsinstitutet [9]. Utifrån detta görs förenklingen i vidare analys att 50 % av transporterna med brandfarlig vätska innehåller bensin och 50 % innehåller diesel. Planområdets topografi är ogynnsam ur risksynpunkt då den gör att brännbara vätskor kan rinna mot planområdet vid en olycka. En del av året kan en viss mängd av läckaget sugas upp av omkringliggande snö vilket då motverkar stora pölbränder. Vägen i sig är plan och av hårdgjord yta, samt har längs en stor del av sträckan ett dike mot skyddsobjektet där brännbara vätskor eventuellt kan samlas. Under vissa omständigheter då antändning av en bränslepöl sker, men inte direkt utan med en viss fördröjning, kan tillräckligt stor volym av ångor från bränslet ha hunnit bildas för att skapa en explosion eller gasmolnsbrand vid antändning. För att detta ska kunna uppstå krävs dock mycket stilla väder och någon form av obstruktioner som hindrar ångorna från att ventileras bort. Eftersom området närmast vägen är i det fria och utan obstruktioner utreds inte scenariot fördröjd antändning vidare. Vidare studerade scenarier är alltså utsläpp av brandfarlig vätska som leder till pölbrand (vid direkt antändning).

21 RISKUTREDNING (42) 3.4 Brandfarligt fast ämne (klass 4) En viss mängd brandfarlig gas kan teoretiskt bildas om ämnen i klass 4 kommer i kontakt med blötsnö eller smältvatten på eller vid E14. En olycka med klass 4 bedöms dock inte som aktuell då det i dagsläget inte transporteras några ämnen i klass 4 samt att transporterad mängd i framtiden bedöms som liten [7], [10]. Således föreligger ingen betydande risk för personskador till följd av olyckor med klass 4 och inget sådant scenario analyseras vidare. 3.5 Oxiderande ämne (klass 5) Enligt statistikuppgifterna i avsnitt transporteras maximalt 5880 ton oxiderande ämnen på E14. Teoretiskt kan vissa explosionsfarliga blandningar uppstå under vissa omständigheter. Sannolikheten för att ett scenario med risk för personskada uppkommer även om en olycka med klass 5 sker är dock mycket låg på grund av att en kombination av läckage av olika typer av farliga ämnen behöver ske. Detta sammantaget med den begränsade mängden gör att bidraget till risken av erfarenhet förväntas bli mycket låg. En olycka med klass 5 bedöms således inte som motiverat att analysera vidare. 3.6 Giftiga och smittbärande ämnen (klass 6) Olycka med klass 6 bedöms inte som aktuell eftersom det i dagsläget inte transporteras några ämnen i klass 6 på E14 och inte heller förväntas göra det i framtiden. En eventuell olycka med klass 6 har även marginell påverkan på personer som inte befinner sig på eller precis intill vägen. (se tabell 1). En olycka med klass 6 inblandat analyseras därför inte vidare. 3.7 Radioaktiva ämnen (klass 7) Olycka med klass 7 bedöms inte som aktuellt då det i dagsläget inte transporteras några radioaktiva ämnen på E14 och inte heller förväntas göra det inom den överskådliga framtiden. En olycka med klass 7 inblandat analyseras därför inte vidare.

22 RISKUTREDNING (42) 3.8 Frätande ämnen (klass 8) Inga transporter som innehåller frätande ämnen förekommer i dagsläget på E14 och det förväntas inte heller göra det i den överskådliga framtiden. Olyckor i klass 8 har dessutom endast ett mycket lokalt spridningsområde. En olycka med klass 8 inblandat analyseras därför inte vidare. 3.9 Övriga farliga ämnen (Klass 9) Maximalt ton av klass 9 transporteras på E14 per år. Olyckor i denna klass förväntas inte ha någon spridning och därför förväntas inte personer utanför E14 påverkas. En olycka med klass 9 inblandat analyseras därför inte vidare.

23 RISKUTREDNING (42) 3.10 Identifierade representativa scenarier Riskidentifieringen visar att olyckor med brandfarliga vätskor i princip står för hela riskbilden vad gäller olyckor med farligt gods. Således studeras scenarier med utsläpp av brandfarliga vätskor (farligt gods klass 3) vidare i en fördjupad analys. Av olyckor med brandfarliga vätskor är det pölbränder med direkt antändning som är relevant utifrån förutsättningarna på platsen. I bilaga A och B redogörs för frekvens- respektive konsekvensberäkningar för utvalda pölbrandsscenarier.

24 RISKUTREDNING (42) 4 Sammanvägning av sannolikhet och konsekvens Inom samhällsplaneringen är det främst två metoder som används för sammanvägning av sannolikhet (i form av relativ frekvens) och konsekvens. Beskrivning av dessa följer nedan. 4.1 Individrisk Individrisken visar risken för en individ på olika avstånd från riskkällan. Detta görs genom att sannolikheten beräknas för att en hypotetisk person som står ett år på ett visst avstånd från riskkällan avlider. Ingen hänsyn tas till mängden personer som förväntas befinna sig på dessa avstånd. Individrisken (IR) i punkten x, y beräknas enligt: n IR x,y = IR x,y,i i=1 (a) ekv. 1 a, b IR x,y,i = f i p f,i (b) Där f i är frekvensen (per år) för scenario i och p f,i är sannolikheten för att individen i studerad punkt avlider av scenario i. p f,i antas till 1 eller 0 beroende på om individen befinner sig inom eller utanför det beräknade konsekvensområdet. Genom att summera individrisken för de olika sluthändelserna på olika platser inom ett område kan individriskkonturer ritas upp.

25 RISKUTREDNING (42) 4.2 Samhällsrisk Riskmåttet samhällsrisk beräknas för att studera riskens inverkan på samhället givet en antagen population. Den tar hänsyn till hur många människor som kan drabbas av ett visst utfall. Samhällsrisken beräknas enligt ekvation 2 nedan. N = P x,y p f,i x,y ekv. 2 N i står för antalet människor som avlider på grund av det studerade scenariot i. P x,y är antalet personer i punkten x, y och p f,i definieras enligt individrisken ovan. Samhällsrisken redovisas normalt i F/N-kurvor. Där antalet dödsfall (N) plottas mot frekvensen (per år) för de scenarier där N eller fler människor avlider. Detta benämns F N och beräknas enligt nedan. F N = f i för alla sluthändelser i för vilka N i N ekv. 3 i Där f i är frekvensen för sluthändelse i och N i är antalet beräknade dödsfall för scenario i. Analysområdet för samhällsrisken sätts till de beräknade skadeområdena. Då aktuellt planområde endast exponeras för farligt gods klass 3, vars potentiella skadeområde endast precis når fram till planområdet är riskmåttet samhällsrisk inte tillämpbart i fråga om skyddsåtgärder krävs eller inte. Denna analys har därför begränsats till att redovisa individrisknivån och dra slutsatser efter den. 4.3 Beräkning av sannolikhet och konsekvens Beräkningarna för de parametrar som behövs till individriskberäkningen redovisas i Bilaga A - Frekvensberäkningar, och Bilaga B - Konsekvensberäkningar. Resultatet presenteras i avsnitt 5.2.

26 RISKUTREDNING (42) 5 Riskvärdering 5.1 DNVs kriterier för acceptabel risk Det finns i Sverige inget nationellt beslut över vilka kriterier som ska tillämpas vid riskvärdering i samhällsplaneringsprocessen. Det Norske Veritas har på uppdrag av Räddningsverket (numera MSB) tagit fram förslag på acceptanskriterier avseende individ- och samhällsrisk som kan användas vid riskvärdering [13]. Acceptanskriterierna avser liv, och uttrycks vanligen som sannolikheten för att en olycka med given konsekvens ska inträffa. Risker kan principiellt hänföras till tre olika kategorier. De kan vara acceptabla, tolerabla med restriktioner eller oacceptabla, se figur 7 nedan. Figur 7. Principiella kriterier för riskvärdering [14]. Följande förslag till tolkning rekommenderas [14]. De risker som hamnar inom område med oacceptabla risker värderas som oacceptabelt stora och tolereras ej. For dessa risker behöver mer detaljerade analyser genomföras och/eller riskreducerande åtgärder vidtas. Området i mitten kallas ALARP-området (As Low As Reasonably Practicable). De risker som hamnar inom detta område värderas som tolerabla om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Risker som ligger i den övre delen, nära gränsen for oacceptabla risker, tolereras endast om nyttan med verksamheten anses mycket stor och det är praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. I den nedre delen av området bör kraven på riskreduktion inte ställas lika hårda, men möjliga åtgärder till riskreduktion skall beaktas. Ett kvantitativt mått på vad som är rimliga åtgärder kan erhållas genom kostnad-nytta-analys.

27 RISKUTREDNING (42) De risker som hamnar inom område där risker kan anses små värderas som acceptabla. Dock skall möjligheter för ytterligare riskreduktion undersökas. Riskreducerande åtgärder som med hänsyn till kostnad kan anses rimliga att genomföra skall genomföras. För individrisk föreslår Räddningsverket [14] följande kriterier: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 10-5 per år Övre gräns för område där risker kan anses vara små: 10-7 per år För samhällsrisk föreslår Räddningsverket [14] följande kriterier: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: F=10-4 per år för N=1 med lutning på FN-kurva: -1 Övre gräns för område där risker kan anses vara små: F=10-6 per år för N=1 med lutning på FN-kurva: -1 Samhällsriskens frekvenskriterier är definierade som antal olyckor per kilometer och år som påverkar båda sidor av en linjekälla som exempelvis en transportled för farligt gods. I det fall en kortare eller längre sträcka studeras och/eller att endast ledens bidrag till samhällsrisken på ena sidan ska beaktas så ska således frekvenskriterierna skalas om. Eftersom samhällsrisk med sina kriterier för acceptabel/oacceptabel risknivå baseras på antalet omkomna personer är samhällrisk som riskmått inte tillämpbart för området. Detta då området endast exponeras för pölbränder som endast resulterar i något enstaka dödsfall inom konsekvensområdet. Detta ger för få datapunkter för att en FN-kurva som beskrivs i avsnitt 4.2 ska vara relevant. Således har riskmåttet samhällsrisk inte beräknats.

28 RISKUTREDNING (42) För att bedöma vad som anses skäligt under beaktande av begreppet ALARP tillämpas, enligt [13], någon eller flera av följande principer: Rimlighetsprincipen: En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebär att risker som med teknisk och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid skall åtgärdas, oavsett risknivå. Proportionalitetsprincipen: De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar som verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de positiva effekter som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. Principen om undvikande av katastrofer: Riskerna bör hellre realiseras i olyckor med begränsande konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i katastrofer. Dessa skälighetsprinciper har beaktats vid framtagandet av förslag till riskreducerande åtgärder.

29 Frekvens (per år) RISKUTREDNING (42) 5.2 Områdets risk beräkningsresultat och riskvärdering Resultat individrisk Resultatet av individriskberäkningen avseende riskbidrag från farligt gods på E14 redovisas i form av en individriskkurva i figur 8 nedan. Observera att nedanstående individriskkurva avser individrisk utan hänsyn tagen till riskreducerande åtgärder eller eventuella naturliga barriärer. 1,00E-04 Individrisk längs med E14 vid Planområdet 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E Avstånd från E14 vägkant (m) Individrisk DNV Övre acceptanskriterie DNV Undre acceptanskriterie Figur 8. Individrisk som funktion av avstånd från vägkant. Närmaste planerad byggnadsdel ligger på ett avstånd av ca 30 meter. Beräkningsresultatet visar att individrisken för aktuellt område ligger delvis inom det s.k. ALARP-området. Detta innebär att riskreducerande åtgärder ska värderas med beaktande av de fyra principerna i föregående avsnitt. Vid ett avstånd från E14 om ca 20 meter har individrisken sjunkit till en enligt DNVs kriterier acceptabel nivå utan att ytterligare åtgärder behöver vidtas. Det faktum att individriskkurvan redovisar individrisk utan hänsyn till några riskreducerande åtgärder innebär att kurvan representerar idag rådande riskbild i området. Planerade huskroppar ligger helt och hållet i ett område där risken är tillräckligt låg för att accepteras utan åtgärder.

30 RISKUTREDNING (42) Resultatdiskussion Beräkningarna avseende individrisk visar att risken förknippad med transport av farligt gods för området idag är låg jämfört med DNVs acceptanskriterier. Riskvärderingen visar sammantaget att det föreligger ett behov av att införa åtgärder för att skydda byggnaderna som planeras i området. Det faktum att bränsle kan rinna mot området och sprida brand gör det lämpligt att implementera barriärer mot just detta. Observera att beräkningen av individrisk endast tar hänsyn till risker kopplat till farligt gods. Det faktum att planområdet ligger i en slänt under trafikleden gör området sårbart även för avåkande trafik, vilket normalt inte beaktas inom ramen för riskanalyser för farligt gods.

31 RISKUTREDNING (42) 6 Osäkerheter En riskutredning är generellt behäftad med stora osäkerheter. I allt från indata till den tidiga riskidentifieringen och till konsekvens- och frekvensberäkningar är tillgängligt faktaunderlag ofta bristfälligt och bedömningar avseende styrande parametrar och gränsvärden behöver göras. De beräkningsmodeller som används är även de en källa till osäkerheter i form av exempelvis avgränsningar avseende modellens tillämplighet och att beräkningsresultatet kan variera kraftigt vid relativt små ändringar i indata Vid analys avseende osäkerheter är det vanligen två typer av osäkerhet analyseras: Epistemisk osäkerhet (kunskapsosäkerhet) Stokastisk osäkerhet (variabilitet) I teorin kan de olika typerna av osäkerhet hanteras explicit på ett sätt som gör att osäkerheten, samt vilka parametrar som påverkar slutresultatet mest, kan redovisas. Detta är dock mycket arbetskrävande både rent metodmässigt, men också för att ännu mer information då krävs om hur stora osäkerheterna för indata och modellparametrar är. Information är i många fall väldigt svår att få tag i och därför kan det vara bättre ur ett kostnad-nytta perspektiv att hantera osäkerheten genom att genomgående ansätta konservativa värden. Detta ger ett kostnadseffektivt sätt att hantera osäkerheten i en utredningssituation, men har nackdelen att resultatet kan bli mycket konservativt, vilket istället kan göra de riskreducerande åtgärderna onödigt omfattande och dyra. Varje vald konservativ parameter fortplantas och gör resultatet än mer konservativt. I denna riskutredning har osäkerheter hanterats genom att indata genomgående har valts konservativt. I de förslag till åtgärder som redovisas beaktas att riskvärderingen är konservativ och de skälighetsprinciper som redovisas i kapitel 5.1

32 RISKUTREDNING (42) 7 Förslag till riskreducerande åtgärder Bostäderna som planeras att uppföras inom området ligger helt och hållet i en zon där risknivån med avseende på farligt gods är under den nivå som är acceptabel utan riskreducerande åtgärder enligt DNVs kriterier. Dock kvarstår en möjlighet för eventuellt läckande brandfarliga vätskor att rinna mot planområdet och därmed påverka fastigheterna där genom pölbränder. Det i kombination med planområdets utsatta läge i förhållande till trafikleden gör det enligt principerna för riskreducerande åtgärder rimligt att implementera barriärer mot just detta. Ett antal riskreducerande åtgärder föreslås, men är inte en absolut förutsättning för att genomföra planförslaget utifrån individrisken. Dessa framgår i tabell 3 nedan. Tabell 3. Förslag till riskreducerande åtgärder. Riskreducerande åtgärd Bedömning av riskreducerande effekt Byggnadskroppar närmast E14 utformas så att entréer och utrymningsvägar mynnar i riktning bort ifrån E14. Avåkningsräcke installeras vid vägen. Dike intill E14 anläggs där eventuellt läckande brandfarliga vätskor kan samlas. Byggnaden i sig utgör i och med detta ett gott skydd i det fall den behöver utrymmas i samband med en olycka där transportfordon med farligt gods är inblandade. Detta hindrar fordon att köra av vägen och in på området. Detta hindrar brandfarliga vätskor att rinna mot området, vilket minskar risken för brandspridning till byggnader inom planområdet. Den riskreducerande effekten av de förslagna åtgärderna har ej kvantifierats. Detta då det ej bedöms vara möjligt att med vederhäftiga metoder beräkna individ- och/eller samhällsrisk efter vidtagna riskreducerande åtgärder med tillräcklig noggrannhet. De riskreducerande åtgärdernas tekniska utförande ska utredas i detalj inom ramen för projekteringen av byggnaden/området.

33 RISKUTREDNING (42) 8 Slutsats Riskutredningen visar att det planerade områdets placering med byggnader nära E14 innebär en relativt låg risknivå och att riskreducerande åtgärder därmed inte är en absolut nödvändighet för att etableringen ska anses acceptabel ur risksynpunkt. Det faktum att området ligger lägre än trafikleden innebär att dock att det har en latent sårbarhet och kan både utsättas för avåkande fordon, utöver olyckor kopplat till farligt gods. Rinnande vätskor gör att pölbränder kan bidra till brandspridning till byggnad vid dessa olyckor. Utifrån detta är det lämpligt att införa riskreducerande åtgärder i form av avåkningsräcke samt dike. Givet att riskreducerande åtgärder tas i beaktande kan etableringen ses som acceptabel ur risksynpunkt utan att åtgärder på byggnaderna i sig behöver vidtas. Den individrisk som har beräknats inom ramen för denna riskutredning avser rådande riskbild utan hänsyn till några riskreducerande åtgärder. Den riskreducerande effekten av de förslagna åtgärderna har ej kvantifierats. Detta då det ej bedöms vara möjligt att med vederhäftiga metoder beräkna individoch samhällsrisk efter vidtagna riskreducerande åtgärder med tillräcklig noggrannhet. Dock är underlaget tydligt nog för att göra den kvalitativa bedömningen att de riskreducerande åtgärderna säkerställer att den resulterande risknivån är på en acceptabel nivå i enlighet med tillämpbara kriterier. Sammanfattningsvis kan det konstateras att, under förutsättning att föreslagna åtgärder beaktas, så ligger risknivån vid fullt verkställande av planen på en för samhället acceptabel nivå.

34 RISKUTREDNING (42) 9 Referenser [1] Riskhantering i detaljplaneprocessen, Länsstyrelsen i Stockholm, Skåne och Västra Götaland, [2] Kartläggning av farligt gods transpoter, September 2006, Statens Räddningsverk (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), [3] RID-S 2013 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om farligt gods på järnväg (MSFBFS 2012:7), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, [4] Fördjupad översiktsplan för sektorn transpoter med farligt gods, Göteborgs stad, Göteborg, [5] Handbok för riskanalys, Statens Räddningsverk, Karlstad, [6] Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, VTI-rapport 387:4, Väg- och trafikforskningsinstitutet, [7] Kartläggning av farligt godstranspoter, September 2006, Statens Räddningsverk (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), [8] Trafikanalys, Lastbilstrafik Swedish national and international road goods transport 2010, Trafikanalys, [9] SPBI, Svenska Petroleum & Biodrivmedelsinstitutet, 16 Mars [Online]. Available: [Använd 28 Februari 2015]. [10] Kartläggning av farligt gods transpoter Jämtlands län, Länsstyrelsen Jämtlands Län, [11] Värdering av Risk, Statens Räddningsverk, Karlstad, [12] Farligt Gods - Riskbedömning vid transport, Räddningsverket, Karlstad, [13] Trafikverket, Trafik på väg i rätt tid, [Online]. Available: [Använd 28 January 2015]. [14] U. Björketun, Olylcksdata och linjeföringsmått, Väg- och transportforskningsinstitutet, [15] G. Purdy, Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail, Elseiver Science Publishers B.V, Amsterdam, [16] Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor - Metoder för bedömning av risker, Försvarets forskningsanstalt (FOA), [17] BBR21, i Boverkets byggregler BFS2014:3.

35 RISKUTREDNING (42) [18] Länsstyrelsen i Skåne, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, RIKTSAM, Länsstyrelsen i Skåne, [19] G. Purdy, Risk analys of the transportation of dangerous goods by road and rail, Elseiver Science Publishers B.V, Amsterdam, [20] Guidelines for Chemical Process Quantitative Risk Analysis, Center for Chemical Process Safety of the American Institute of Chemical Engineer, New York, [21] E. Sparre, Urspårningar, kollisioner och bränder på svenska järnvägar mellan åren 1985 och 1995, University of Lund and Lund Institute of Technology, Department of Mathematical Statistics, Lund, [22] C. Oscarsson, Kartläggning av farligt godstransporter, Räddningsverket, [23] SIKA, Prognoser för person och godstransporter SIKA Rapport 2005:10, SIKA, [24] Trafikverket, Trafikverket, tågplan, [25] SIKA/SCB, Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar , SIKA/SCB, [26] H. Alexandersson, Vindstatistik för Sverige , SMHI meteorologi, [27] Brandskyddshandboken, Lund: Brandteknik, Lunds Tekniska Högskola, [28] Prognos för godstransporter Trafikverkets basprognos 2014: Publikationsnummer 2014:066, Trafikverket. [29] Prognos för personresor Trafikverkets basprognos Publikationsnummer 2014:071, Trafikverket. [30] Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), Transport av farligt gods, Väg och järnväg, [Online]. [31] HMSO, Major Hazard aspects of the transport of dangerous substances., London: Advisory Commitee on Dangerous Substances Health & Safety Commission, [32] TNO, Methods for the calculation of physical effects "Yellow Book", The Hague, [33] Boverket, BFS 2013:12 - BBRAD 3 Boverkets ändring av verkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd.

36 RISKUTREDNING (42) Bilaga A Frekvensberäkningar Metod För varje scenario som bedöms utgöra en risk för aktuellt skyddsobjekt, se avsnitt 3.10, görs i denna bilaga frekvensberäkningar med hjälp av händelseträdsmetodik. Detta är en väl etablerad delmetod i riskanalyser för att kunna beräkna slutfrekvensen för ett antal olika händelsekedjor. Trädens grenar, det vill säga de olika möjliga händelsekedjorna, samt de olika grenarnas inbördes sannolikheter, bestäms av litteraturstudier och erfarenhet. A1.2 Frekvensskalning individrisk För beräkningen av individrisk skalas frekvensen för de olika skadescenarierna i ett sista steg med scenariots konsekvensbredds (beräknat i bilaga B) relation till studerad sträcka av E14 längs planområdet. Detta innebär att exempelvis en pölbrand med mindre konsekvensavstånd än studerad sträcka får en minskad frekvens (och minskad påverkan på individrisken). A2 Frekvenser för olyckor på E14 I Räddningsverkets Farligt gods - riskbedömning vid transport [12] ges metoder för beräkning av frekvens för trafikolycka samt trafikolycka med farligt godstransport. Denna riskanalysmetod för transporter av farligt gods på väg (VTI-metoden) analyserar och kvantifierar riskerna med transport av farligt gods mot bakgrund av svenska förhållanden. Vid uppskattning av frekvensen for farlig godsolycka på en specifik vägsträcka finns det två alternativ, dels att använda olycksstatistik for sträckan, dels att skatta antalet olyckor med hjälp av den så kallade olyckskvoten for vägavsnittet. I denna riskanalys används det senare av dessa alternativ. Olyckskvotens storlek samvarierar med ett antal faktorer såsom vägtyp, hastighetsgräns, siktförhållanden samt vägens utformning och sträckning. Med hjälp av beräkningsmatris för farligt godsolyckor efter bebyggelse, hastighetsgräns och vägtyp kan följande parametrar bestämmas: olyckskvoten, andel singelolyckor och index for farligt godsolyckor (se nedan). Enligt Trafikverkets trafikmätning [13] är trafikmängden mätt i årsdygnstrafik, ÅDT, på E14 cirka 4160 fordon, varav 326 utgörs av tung trafik. Vägsträckan som löper parallellt med planområdet sätts till 300 meter (fordon/dygn) x 365 (dygn) x 0,3 (km) = fordonskilometer per år

37 RISKUTREDNING (42) Vid bedömning av antal förväntade fordonsolyckor används följande ekvation: Antal förväntade fordonsolyckor = O = Olyckskvot x Totalt trafikarbete x 10-6 Där indata för olyckskvoten kommer från beräkningsmatris för farligt godsolyckor efter bebyggelse, hastighetsgräns och vägtyp [14]. E14 har en hastighetsbegränsning på 50 km/h och är närmast av typen trafikled. Detta ger indata enligt tabell 4. Tabell 4. Ingångsvärden för olycksfrekvensberäkning. Olyckskvot Andel singelolyckor Index för farligt godsolycka 0,3 0,1 0,02 Nedan beräknas det förväntade antalet fordonsolyckor med avseende på ovanstående trafikarbete. Förväntade fordonsolyckor = 0,30 x x 10-6 = 0,14 olyckor/år Antal fordon skyltade med farligt gods i trafikolyckor = O x ((X x Y) + (1 - Y) x (2X - X 2 )) där X = Andelen transporter skyltade med farligt gods och Y = Andelen singelolyckor på sträckan Antalet farligt godstransporter på E14 beräknas till 63stycken/dygn från tabell 4 (22848/365). Enligt dessa uppgifter från Trafikverket om trafikmängd antas andelen farligt gods på E14 vara X=1,5 % (63/4160=0,015), vilket enligt erfarenhet är orimligt högt, men används konservativt för vidare analys. Antal fordon skyltade med farligt gods i trafikolyckor per år på sträckan = 0,14((0,015x0,1) + (1 0,1)x(2x0,015 0,015 2 )) = 3, Den ADR-klass som studeras vidare är ADR-klass 3, brandfarliga vätskor. Denna klass utgör andelen 57,8% av alla transporter med farligt gods på aktuell sträcka enligt tabell 2 i avsnitt Frekvensen som används som utgångspunkt i händelseträdet blir 0,578 3, , per år. Fördelningen av små, mellanstora och stora pölbränder justeras med hänsyn till marken i området. Marken har generellt en lutning mot skyddsobjektet vilket gör att utspilld bensin kan rinna mot skyddsobjektet. Vägen i sig är en hårdgjord plan yta där en pöl lätt kan breda ut sig. Dessa värderingar har legat till grund för vilken tyngd som har lagts till de olika pölstorlekarna. Sannolikheten för en bensinpöl antänds efter den har

38 RISKUTREDNING (42) läckt ut är enligt [15] 6 %. Eftersom sannolikheten att bensinen kommer åt en tändkälla, exempelvis ett hett avgasrör, bör öka med ökad pölstorlek, har antändningsrisken istället antagits vara 12 % för den största pölstorleken. Händelseträdet med de olika kombinationerna av händelser illustreras i händelseträdet i figur 9. Olycka Pölstorlek Antändning Slutfrekvens Antändning 4,14E-07 0,06 20 kvm 0,003 Ej antändning 4,14E-07 0,94 Olycka med brandfarlig vätska 2,30E kvm 0, kvm 0,002 Antändning 0,06 Ej antändning 0,94 Antändning 0,12 Ej antändning 0,88 2,07E-06 3,24E-05 5,52E-07 4,05E-06 Ej läckage 0,98 2,25E-03 Figur 9. Händelseträd för respektive olycksscenario med brandfarliga vätskor.

39 RISKUTREDNING (42) Bilaga B Konsekvensberäkningar Olycka med Brandfarlig vätska på E14 En pölbrand som uppstår kan skada människor dels genom att avge värmestrålning som ger brännskador och dels för att det vid förbränningen bildas giftiga gaser. Utomhus är dock den betydande faran värmestrålning, varför konsekvensberäkningar görs för detta. En hög värmestrålning kan även sprida branden till närliggande byggnader, medan byggnader på kort sikt utgör ett skydd mot direkt värmestrålning för personer som vistas inomhus. Strålningen från pölen beräknas enligt beräkningsmodell från FOA [19]. Data har valts för bensin detta då bensin har högst energivärde och förbränningshastighet av de olika typer av bränsle som kan vara aktuella vilket gör beräkningen konservativ. Konsekvenserna för tre storlekar på utsläpp som antänds har beräknats. Dessa storlekar har antagits utifrån förutsättningarna i marken att bilda pölar, se bilaga A om frekvensberäkningar. Ett stort läckage bedöms kunna ge en pölarea på 300m 2, ett mellanstort på 150m 2 och ett litet på 20m 2. Följande data gäller för bensin [19]: Förbränningshastighet b = 0,048 kg Energivärde h c = 43, J kg Vid en pölbrand med en cirkulär pöl approximeras flammans geometri med en cylinder där flammans diameter, d f är lika stor som pölens diameter, d p. Flammans höjd, h f, kan beräknas enligt: b h f = d p 42 ( ) ρ a g d p m 2 s 0,61 där b = förbränningshastigheten i kg enligt ovan, m 2 s ρ a = luftens densitet = 1,29 kg m 3 g = tyngdaccelerationen = 9,81 m s 2 formel B1 Denna formel gäller under förutsättning att 0,8 < h f / d f < 4. Flamman kommer att fluktuera mycket och den höjd som beräknas är den genomsnittliga flamhöjden under brandförloppet. Då pölen antas vara är cirkulär och flamgeometrin en cylinder är d f = d p och beräknas utifrån grundläggande cirkelgeometri. Detta ger d f = d p 14 m för en pölbrand om 150 m 2 respektive 19,5 m för en pölbrand om 300 m 2.