Krisen i euroområdet 99 frågor och svar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Krisen i euroområdet 99 frågor och svar"

Transkript

1 Swedbank Analys Nr 3 4 april 2012 Krisen i euroområdet 99 frågor och svar

2 Krisen i euroområdet 99 frågor och svar INFORMATION OM KRISEN I EUROOMRÅDET OCH DESS FÖLJDER PÅ VÅRA HEMMAMARKNADER Krisen i euroområdet kan ses ur flera perspektiv från dess många orsaker till dess följder för världsekonomin och övriga Europa, däribland Sverige och Baltikum. Flera osäkra scenarier har diskuterats på sistone, till exempel att valutaunionen splittras eller att Grekland går i konkurs och lämnar euroområdet. Det finns också en mängd skilda åsikter om hur politiker och centralbanker bör agera för att mildra krisen. Detta informationsmaterial innehåller 99 frågor och svar om krisen i euroområdet. Det har tagits fram av Ekonomiska sekretariatet som hjälp för Swedbanks kunder och personal. Länkarna i dokumentet gör det enkelt att hitta de frågor du vill veta mer om. Materialet kommer att uppdateras kvartalsvis och vi tar gärna emot synpunkter och förslag på förbättringar. Cecilia Hermansson Chefekonom 2

3 A. Eurokrisens orsaker och början När började krisen i EMU och vilken roll spelade den globala finanskrisen och recessionen?8 2. Varför följdes inte stabilitets- och tillväxtpakten? I vilken mening är krisen en statsskuldskris? Skillnaderna mellan EMU-ländernas marknadsräntor har varit små trots de stora olikheterna mellan länderna. Varför började ränteskillnaderna öka just 2010? På vilka sätt är krisen en handelskris och en konkurrenskraftskris? På vilka sätt rör det sig om en politisk förtroendekris? B. Krisens ekonomiska, politiska och sociala effekter Hur stora budgetåtstramningar krävs i euroområdet och hur påverkas tillväxten? Kommer krisen att leda till recession i euroområdet? Kommer euroområdet att få en lång period med låg eller ingen tillväxt, alltså med stagnation och deflation som i Japan? Vad krävs för en återhämtning? Hur påverkar krisen arbetsmarknaderna? Kommer krisen i euroområdet att leda till oroligheter, strejker och upplopp i det korta perspektivet och hur påverkas EU:s sociala modell på lång sikt? Många känner ett stort avstånd till de nyinrättade teknokratregeringarna i euroområdet. Hur påverkar krisen demokratin på lång sikt? Hur påverkar krisen i euroområdet världsekonomin i stort? C. Hur eurokrisen påverkar finanssektorn Varför påverkas bankerna av statsskuldskrisen i euroområdet? Vilka länders banker har störst exponering mot krisländerna och hur stor är denna? Hur påverkas bankerna av den privata sektorns deltagande (PSI) i Grekland och hur kan detta påverka räntepremierna för andra länder? Hur omfattande är marknaden för kreditswappar i euroområdet och vilken roll spelar dessa i krisen? Hur ser Baselreglerna ut och hur kommer de att påverkas av krisen i euroområdet? Kapitalkraven hade redan höjts innan de nya Basel III-reglerna träder i kraft. Hur mycket behövs och när måste bankerna ha uppfyllt kraven? Hur fungerar stresstesterna inom EMU? Bankerna kommer att krympa sina balansräkningar för att klara de nya reglerna. Hur påverkas företag och hushåll av den försämrade tillgången på kredit? D. Europeiska politikers respons på eurokrisen Hur har politikerna i euroområdet reagerat på krisen och vilka är de främsta politiska åtgärderna?

4 24. Politikernas sätt att ta itu med krisen har beskrivits som att sparka burken längre fram längs vägen vad menas med det? I vilken utsträckning har EMU trots EU:s fördrag blivit en så kallad transferingsunion? Vad kännetecknar transfereringsunionens viktigaste stödmekanism, den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) och på vilket sätt är nästa mekanism, den europeiska stabilitetsmekanismen (ESM), annorlunda? Vad ingår i EU:s så kallade sixpack? Vilka regler gäller för den nya finanspakten och vilka länder ingår? Hur kommer sanktionssystemet att fungera? På vilka sätt har politiker fokuserat på andra aspekter än budgetkonsolidering såsom tillväxt, arbetsmarknad och konkurrenskraft, för att lösa krisen? E. Europeiska centralbankens (ECB:s) och de nationella centralbankernas roll Vad får och vad får ECB inte göra för att stödja EMU-länderna enligt EU:s fördrag? Hur har ECB utövat penningpolitiken under krisen? Vilket ansvar har ECB för den finansiella marknadens och bankernas funktion, och på vilket sätt stödjer ECB marknaden med likviditet, det vill säga vilka är dess faciliteter? Vilken roll spelar LTRO-lånen när det gäller bankkapitalisering och kreditåtstramning (direkt roll) samt i statsskuldskrisen (indirekt roll)? Vad är det för skillnad mellan ECB:s stöd och de kvantitativa lättnaderna från andra centralbanker? Kommer ECB:s politik att öka inflationen? Bör ECB göra som den privata sektorn och skriva av grekiska skulder? Vilken roll har de nationella centralbankerna, hur kan de lindra krisen och vilken koppling har de till ECB? F. Internationella valutafonden (IMF) och eurokrisen Hur får IMF sina resurser och hur mycket kan den låna ut till krisdrabbade länder? Vilken roll har IMF haft under eurokrisen? På vilket sätt stödjer IMF tillsammans med EU kommissionen och ECB, den så kallade trojkan, de krisdrabbade euroländerna? Vilka länder har hittills fått lån av IMF? På vilket sätt har de fått lånen, hur stora är lånen och vilka är villkoren? Vilken metod använder IMF för att beräkna om ett lands statsskuld ligger på en uthållig nivå? Och hur bedömer IMF euroområdets skuldsituation jämfört med USA och Japan? IMF har kritiserats för att behandla euroområdet annorlunda än länder i Asien, Latinamerika och Afrika. Är den kritiken befogad? Har IMF tillräckliga resurser för att kunna fortsätta ge stöd till euroområdet om krisen förvärras? Om inte, hur kan man i så fall hitta de resurser som behövs?

5 46. Hur kommer IMF som internationell organisation att påverkas av krisen i euroområdet (och andra skuldkriser i de utvecklade länderna)? G. Grekland, Irland och Portugal erfarenheter i de första krisdrabbade länderna Varför har Grekland drabbats hårdast av krisen? Vilket stöd har Grekland fått? Vilka reformer behövs för att Grekland ska ta sig ur krisen? Vad har hänt politiskt i Grekland sedan krisen startade? Kommer och bör Grekland ställa in skuldbetalningarna, och bör Grekland lämna EMU? Varför hamnade Irland i en statsfinansiell kris? Hur har det gått för Irland med reformprogrammet och varför faller riskpremierna? Vilka är de politiska konsekvenserna av den irländska krisen? Varför var Portugal tvungen att ansöka om ett stödlån? Hur ska Portugal ta sig ur krisen ekonomiskt och politiskt? Kommer Portugal att behöva ett nytt räddningspaket? H. Krisens spridning från euroområdets periferi till kärnländerna Spaniens statsskuld är inte särskilt hög. Hur kommer det sig att finansmarknaderna ändå tappar förtroendet för landet? Hur har krisen påverkat Spaniens politik? Vilka reformer planerar Spanien för att ta sig ur krisen? Italien har länge haft en hög statsskuld. Varför blev krisen akut först nyligen? Hur har den italienska politiken påverkats av krisen? Vilka reformer kommer att lösa Italiens problem? Hur har kreditvärderingsinstitut bedömt kreditvärdigheten i euroområdet, inklusive länder som Tyskland och Frankrike och stödmekanismer som EFSF? Hur stor är risken att även länder som Frankrike och Belgien drabbas av en statsskuldskris? Kommer stödmekanismerna att visa sig vara tillräckliga om krisen sprider sig till kärnländerna? I. En upplösning av EMU hur skulle den ske och hur trolig är den? Finns det i dagsläget någon rättslig möjlighet att lämna EMU? Måste ett land som ställer in betalningarna på statsskulden lämna EMU? Varför skulle ett eller flera länder vilja lämna EMU? Vad skulle hända om ett svagt land som Grekland lämnar EMU? Vad skulle hända om ett starkt land som Tyskland lämnade EMU? Vilka är fördelarna och nackdelarna med att upplösa EMU? Vad skulle hända med EU om EMU skulle upplösas?

6 74. Hur trolig är en upplösning av EMU? J. EMU ur ett långsiktigt perspektiv: hur kan den förbättras och varför är det viktigt? Vilka institutioner krävs för att en valutaunion ska fungera bra? Finns det något alternativ till att skapa en finanspolitisk union, finansiell union och en centralbak som agerar långivare i sista instans, t.ex. via räddningsfonder, och hur uthålligt är ett sådant alternativ? Vilka är fördelarna och nackdelarna med en marknad för euroobligationer? Vilka strukturella reformer krävs för att öka de krisdrabbade ländernas konkurrenskraft? Är en intern nedskrivning det enda botemedlet för Grekland och kommer den att bli framgångsrik och påminna om erfarenheterna från de baltiska staterna? Måste Tyskland försvagas för att södra Europa ska kunna stärkas, och om länder inom euroområdet fortsätter att ha divergerande levnadsstandarder och konkurrenskraft samt kulturella och sociala värderingar, kan EMU ha en framtid? Hur kommer EMU-krisen att påverka euroområdets utvidgning? Varför är det ur ett långsiktigt perspektiv viktigt att rädda EMU? K. EMU-krisen följder för Sverige och de baltiska länderna Hur viktig är utrikeshandeln med euroområdet för Sverige och de baltiska länderna? Bör företag i Sverige och de baltiska länderna sträva efter att flytta fokus för sin handel från euroområdet om krisen förvärras och fortsätter under en längre period? På vilket vis påverkar krisen EMU-medlemmen Estland annorlunda än Lettland, Litauen och Sverige? Hur troligt är det att Lettland och Litauen följer planeringen och går med i EMU 2014 och vilka är utmaningarna? Hur har EMU-krisen påverkat sannolikheten för att Sverige går med i EMU? Hur skulle Sverige och de baltiska länderna påverkas om EMU-krisen förvärrades och valutaunionen upplöstes? Vilka blir krisens följder för företag i länder som står utanför EMU i relation till att säkra sig mot valutarisker? Hur påverkas hushåll i Sverige och de baltiska länderna av EMU-krisen? Är euron hotad och ska sparande i euro därför undvikas? L. EMU:s historia och egenskaper Varför och när skapades EMU? Vilka länder är medlemmar i EMU och när införde de euron? Vilka är kraven för medlemskap? Vilka delar av EU-fördraget påverkar EMU mest och har även påverkat hanteringen av den aktuella krisen i euroområdet? Vad utmärker ett optimalt valutaområde i allmänhet och vilka institutioner skapades i början för att säkerställa att EMU skulle kunna uppfylla kriterierna?

7 97. Hur skiljer sig euroområdet som valutaområde från USA? Hur har euron utvecklats sedan den tillkom? Hur har eurons tillkomst och användning påverkat handel och investeringar inom euroområdet och handeln med länder utanför euroområdet? Förkortningar

8 A. Eurokrisens orsaker och början 1. När började krisen i EMU och vilken roll spelade den globala finanskrisen och recessionen? Krisen i euroområdet är ingen direkt konsekvens av den globala finanskrisen och recessionen, men den utlöstes och förvärrades av dessa. Minskad global efterfrågan fick centralbankerna att sänka sina styrräntor och öka penningmängden. Samtidigt ökade många regeringar de offentliga utgifterna i sina försök att stimulera ekonomin i enlighet med den keynesianska modellen, och det drev upp budgetunderskotten. Statsfinanserna tyngdes dessutom av hanteringen av vissa bankers solvensproblem, och både BNP och skatteintäkter krympte. Dessa faktorer bidrog till att driva upp budgetunderskotten i Portugal, Irland, Grekland och Spanien till över 10 % av BNP 2009 och ledde till att länderna fick den nedsättande beteckningen PIGS. Det är fortfarande dessa länder som befinner sig i skuldkrisens centrum, nu med sällskap av Italien. Obalanserna i euroområdet hade byggts upp successivt (genom billiga lån och stora skillnader i konkurrenskraft), men det var de ihållande problemen i den grekiska ekonomin som utlöste förtroendekrisen för EMU:s sammanhållningsförmåga och struktur. Under hela 2009 fortsatte euroländerna att åtnjuta ett starkt förtroende, trots krympande BNP i valutaunionen och den globala finanskrisen. Ränteskillnaden mellan marknadsräntorna på grekiska och tyska tioåriga statsobligationer var bara runt 1 procentenhet. Men mot slutet av 2009 började investerare tvivla på att Grekland skulle kunna betala av sin skuld och fråga sig om övriga euroländer skulle vara villiga att komma till undsättning genom att på ett eller annat sätt överta en del av skulden. Inom loppet av några månader steg marknadsräntan på den grekiska statsobligationen till över 10 procent, vilket i princip omöjliggjorde upplåning på finansmarknaderna. 2. Varför följdes inte stabilitets- och tillväxtpakten? De stränga konvergenskriterierna i Maastrichtfördraget utformades för att garantera att alla länder som deltar i EMU kan hålla stabila priser och växelkurser, låga budgetunderskott och statsskulder samt ha finansmarknadernas förtroende. Stabilitets- och tillväxtpakten skulle garantera en hållbar ekonomisk utveckling i EMU-länderna genom kraven på att BNPunderskottet skulle vara högst 3 % och statsskulden högst 60 procent av BNP och helst skulle siffrorna vara betydligt lägre än så. Ursprungligen ville man införa ännu strängare krav än dem som till slut antogs genom Maastrichtfördraget, med ett BNP-underskott på högst 1 % och automatiska ekonomiska sanktioner. Men innan pakten undertecknades vattnades kraven ur, exempelvis genom bestämmelsen att sanktioner först måste godkännas av två tredjedelar av finansministrarna. 1 Eftersom det inte fanns några automatiska 1 8

9 sanktioner vid regelbrott bröt flera länder gång på gång mot pakten, bland dem Frankrike och Tyskland. Totalt bröt EMU-länderna mot pakten mer än 60 gånger. Övriga länder såg mellan fingrarna och det var i princip upp till syndarna själva att besluta om de skulle straffas. Eftersom så många bröt mot reglerna fungerade aldrig systemet. Den nya finanspakten som skrevs under i mars 2012 ska rätta till de allvarligaste problemen genom ett konjunkturjusterat tak för det strukturella budgetunderskottet och halvautomatiska sanktioner som slår till om detta överskrids, såvida inte en majoritet på 85 % motsätter sig dessa. 3. I vilken mening är krisen en statsskuldskris? Krisen har visserligen lett till ökade spänningar i banksektorn och sämre förtroende bland alla marknadsaktörer, men dess kärna är att marknaden börjat tvivla på vissa staters förmåga att betala av sina enorma skulder. Tvivlet beror till viss del på att enskilda EMU-länder inte kan monetarisera sina skulder genom att starta sedelpressarna och låta dem ätas upp av inflationen. När statsskuldkrisen började fanns inte heller några institutioner som kunde hjälpa de länder som hade problem med likviditeten. Det ekonomiska läget i Grekland förvärrades 2009 då BNP krympte med 3,3 %, efter att ha minskat med 0,2 % Samtidigt steg statsskulden från 113 % till 129,3 % av BNP och marknaden tvivlade alltmer på att nivån var hållbar. Det katastrofala var inte skuldnivån i sig Japans statsskuld är till exempel mer än 200 % av BNP. Det var i stället den krympande ekonomin och regeringens oförmåga och ovilja att snabbt minska budgetunderskottet och inleda välbehövliga reformer, som talade för att skuldnivån höll på att bli ohållbar och att Grekland aldrig skulle kunna betala sina lån. Under 2010 fortsatte andra EMU-länder att föra en mycket expansiv finanspolitik där Finland och Luxemburg var de enda länderna i valutaunionen som följde Maastrichtbestämmelsen, om ett budgetunderskott på högst 3 % av BNP. Räddningsaktionen för Grekland i maj 2010 blev inte den enda. Senare samma år bad Irland om hjälp från IMF och EU och fick ett lån på 67,5 miljarder euro. I maj 2011 stod samma institutioner bakom ett offentligt lån till Portugal på 78 miljarder euro. Några månader efter den undsättningen började förtroendet för de större EMU-länderna Spanien och Italien att svikta. ECB började på nytt stödköpa statsobligationer på andrahandsmarknaden inom ramen för sitt Securities Markets Program. Officiellt sett betecknades inte ECB:s åtgärder som en räddningsaktion, men från det att stödköpen inleddes och fram till slutet av 2011 köpte ECB italienska och spanska obligationer till ett värde av mer än 130 miljarder euro. Den italienska statsskulden, som i många år legat över 100 % av BNP, steg 2011 till 120 % av BNP, den näst högsta nivån i EU efter Greklands 160 %. Det låga förtroendet för Italien grundades till stor del på landets svaga konkurrenskraft, låga tillväxt och passiva regering. Irland har en särställning genom att landets svårigheter inte beror på vårdslöshet med de offentliga finanserna före krisen var statsskulden bara 24,7 % av BNP utan på statens beslut att garantera skulderna i sex irländska banker som lättsinnigt finansierat den enorma fastighetsbubblan. På sätt och vis flyttade 9

10 Irlands regering över en del av bördan från den privata till den offentliga sektorn i sina åtgärder för att förhindra en bankkris. 4. Skillnaderna mellan EMU-ländernas marknadsräntor har varit små trots de stora olikheterna mellan länderna. Varför började ränteskillnaderna öka just 2010? Fram till 2010 utgick marknaderna från att om ett EMU-land skulle få tillfälliga svårigheter med sin finansiering skulle övriga länder komma till undsättning trots att artikel 125 i EU-fördraget förbjuder medlemsstaterna att ta över varandras skulder. Därför lånade investerare villigt ut sina pengar till alla EMUländer till ungefär samma ränta. Under det förra decenniet var skillnaden i lånekostnad oftast bara en halv procentenhet. Den grekiska ekonomins beroende av de ytterst konjunkturkänsliga turism- och sjöfartssektorerna gjorde dock att landet drabbades extra hårt av den globala recessionen. Det ekonomiska läget i Grekland försämrades snabbt, men först i slutet av 2009 avslöjade den nya, öppnare regeringen att budgetunderskottet skulle bli mycket större än beräknat och hamna på över 15 % av BNP. Det gjorde att investerarna började undra om Grekland skulle kunna klara av att finansiera sin statsskuld. Men det var inte skuldnivån i sig som var problemet i både Storbritannien och USA uppgår statsskulden till en större andel av BNP än snittet i euroområdet. Problemet låg i stället i att enskilda länder i EMU inte kan påverka penningpolitiken, och ingen väntade sig att ECB skulle ta till kvantitativa lättnader (trycka mer pengar för att köpa obligationer) så som de amerikanska och brittiska centralbankerna. Samtidigt började investerarna inse vad man tidigare struntat i: att Greklands stela arbetsmarknad och både överdimensionerade och ineffektiva offentliga sektor gjorde att landets ekonomi saknade konkurrenskraft. Även detta skulle ha varit ett mindre problem om landet kunnat devalvera, men den möjligheten fanns inte. 5. På vilka sätt är krisen en handelskris och en konkurrenskraftskris? Det finns fog för att påstå att EMU inte är något optimalt valutaområde (se fråga 96) och att länderna i unionen är alldeles för olika för att dela samma valuta och penningpolitik. Ett av skälen är de stora skillnaderna i arbetskraftens reella produktivitet, som bara är ungefär hälften så hög i Grekland och Portugal som i EMU i genomsnitt. Även om man tar hänsyn till prisskillnader är Greklands produktivitet bara 87 % av snittet för euroländerna. Skillnaderna i konkurrenskraft syns också i de enorma handelsobalanserna. Greklands handelsunderskott var 2008 mer än 20 % av BNP. Portugal och Spanien har också dragits med permanenta handelsunderskott, men dessa började krympa något i fjol. Hushållens höga sparandekvot och den höga produktiviteten gjorde att Tyskland kunde hålla höga handelsöverskott. I de perifera euroländerna gick det samtidigt att i stället hålla enorma handelsunderskott tack vare billiga lån som gjorde att både den offentliga och den privata utlandsskulden snabbt steg. Produktiviteten i sig är ingen jättefråga Estland har exempelvis lägst produktivitet i euroområdet men var EU:s snabbast växande ekonomi Allvarligare är problemen i Grekland, Italien, Portugal och Spanien med stelbenta 10

11 arbetsmarknader och åtgärder som begränsar konkurrensen i många tillverknings- och tjänstesektorer. Lagar som gav för starkt skydd för anställdas rättigheter och för stor makt åt intressegrupper skapade en situation där lönerna steg snabbare än produktiviteten och länderna förlorade sin konkurrenskraft både inom och utanför EU. Det starka anställningsskyddet har gjort företagen ytterst försiktiga med att skapa nya arbetstillfällen och har exempelvis drivit upp arbetslösheten i Spanien till nästan 25 %. Men strukturella olikheter och skillnader i konkurrenskraft måste inte betyda att valutaunionen är dömd att misslyckas. Att situationen spårade ur berodde i stället främst på att det inte fanns någon gemensam finanspolitik eller några institutioner som kunde garantera stabiliteten och likviditeten i de offentliga finanserna. Genom att förbättra lagstiftningen (t.ex. införa finanspakten) och skapa nya institutioner (Europeiska stabilitetsmekanismen, ESM) borde EMU kunna fungera bättre trots skillnaderna mellan olika länder (se frågorna 75 och 76 för en fortsatt diskussion av vilka institutioner EMU behöver). 6. På vilka sätt rör det sig om en politisk förtroendekris? Trots att USA och Storbritannien har större statsskulder och budgetunderskott kan de ändå låna till betydligt lägre ränta än de flesta europeiska länder. Det talar för att det finns allvarliga fel i EMU:s uppbyggnad, och investerarna är osäkra på om beslutsfattarna och ECB tänker gripa in för att förhindra att ett medlemsland ställer in betalningarna. Tyskland krävde till en början att privata långivare också skulle delta i Europeiska stabilitetsmekanismen, som får mandat att låna ut till medlemsländer som behöver finansiering. Det fick investerare att undvika statsobligationer från samtliga EMU-länder. Kravet övergavs senare och EU:s makthavare hävdade att omläggningen av Greklands lån var en engångshändelse som aldrig skulle upprepas i något annat EMU-land. Politikernas agerande har liknats vid att sparka tomburken framför sig eftersom de inte visat prov på vare sig viljan eller förmågan att snabbt vidta åtgärder för att hejda krisens spridning. Den första åtgärden att inrätta euroområdets krisfond EFSF var bara tillfällig och uppenbarligen otillräcklig. Att beslutsfattarna drog sig för att bygga brandväggar, hejda krisens spridning och återskapa förtroendet berodde sannolikt på oron för vilka signaler det skulle sända till länder som Grekland och Italien. Med en snabb lösning skulle dessa aldrig ha känt sig tvungna att ta itu med de omfattande reformer som behövdes. Först när marknaden flåsade dem i nacken kom reformarbetet igång. Situationen förvärras av de öppna motsättningarna mellan medlemsländer om varför, när och hur de ska bistå varandra. Många viktiga frågor måste tas i de nationella parlamenten och det har sällan gått friktionsfritt. I Slovakien ledde meningsskiljaktigheterna i frågan till exempel till att regeringen föll. I de flesta av de krisdrabbade länderna har politikerna misslyckats med att övertyga allmänheten om att budgetåtstramningar och strukturreformer är den minst smärtsamma vägen ut ur krisen. Valen i Grekland och Frankrike längre fram i år och i Italien nästa år komplicerar frågan ytterligare eftersom det finns en risk för att populistiska politiker fattar beslut som visserligen gillas av väljarna men som får negativa konsekvenser. 11

12 B. Krisens ekonomiska, politiska och sociala effekter 7. Hur stora budgetåtstramningar krävs i euroområdet och hur påverkas tillväxten? För att euroområdets finanser ska bli långsiktigt hållbara måste budgetåtstramningar göras. Vid EU-toppmötet den 9 december 2011 enades man om ett starkare finanspolitiskt samarbete, en så kallad finanspakt. Enligt denna ska länderna nu hålla sin budget i balans (efter korrigering för konjunkturpåverkan, räntebetalningar och engångsposter) och det strukturella budgetunderskottet får uppgå till högst 0,5 % av BNP, medan statsskuldens andel av BNP ska ner till under 60 % på 20 års sikt. Det är svårt att beräkna hur tillväxten kommer att påverkas av dessa åtgärder. En enkel tumregel är att om statsskulden minskas med 1 % minskar tillväxten med 0,5 %. I euroområdet krävs åtstramningar på motsvarande 3,3 % av BNP för att länderna ska kunna uppnå målet om ett strukturellt underskott på högst 0,5 % av BNP. Det skulle försämra tillväxten med cirka 1,7 % av BNP, kanske fördelat på två år. Men för länder som Grekland blir den stora svårigheten att få ner statsskulden under 60 % eftersom den negativa tillväxteffekten blir mycket större i och med att det krävs väldigt stora primära överskott under många år. I den svagare konjunktur som råder just nu kommer de stora budgetåtstramningarna att leda till att ekonomin bromsar in kraftigt i synnerhet de länder som har de största obalanserna, som Grekland, Italien, Spanien och Portugal. Om de planerade åtstramningarna gör att de berörda ekonomierna krymper kommer det i sin tur att pressa statsintäkterna och därmed de offentliga finanserna ytterligare. Det talar för att åtstramningarna i dessa länder måste hanteras försiktigt och visar på behovet av politiska åtgärder för att stärka förtroendet, öka tillväxten på medellång sikt och få ner marknadsräntorna för att på så vis motverka de tillväxthämmande effekterna. 8. Kommer krisen att leda till recession i euroområdet? Ja, en måttlig recession väntas i euroområdet som helhet 2012, med negativ BNP-utveckling under första kvartalet och en gradvis återhämtning under andra halvåret. Skillnaderna mellan länderna väntas dock bli stora. Mest sårbara är de länder som har störst obalans i de offentliga finanserna och med en svag konkurrenskraft i det privata näringslivet. Grekland står till exempel inför en djup och långvarig recession eller depression medan recessionen i Tyskland antagligen blir mildare och kortare. 9. Kommer euroområdet att få en lång period med låg eller ingen tillväxt, alltså med stagnation och deflation som i Japan? Det beror på den ekonomiska politiken i euroområdet. Utan reformer för att öka tillväxten, konkurrenskraften och sysselsättningen ser prognosen för euroområdet dystrare ut med risk för en stagnation.. Dessutom ökar sannolikheten för deflation och en ny recession, liksom för politisk och social oro. 12

13 Om inte finansmarknaderna anser att finanspaktens överenskommelser är trovärdiga kan skuldproblematiken förvärras och tillväxtutsikterna bli mycket dystra. Krisen i euroområdet har vissa likheter med den japanska balansräkningsrecessionen. Japans ekonomiska kris berodde dock på att en enorm fastighetsbubbla brast och skulderna i den offentliga sektorn skenade iväg, medan euroområdets kris gäller snabbt växande statsskulder och avsaknaden av penningpolitiska institutioner. När de offentliga skulderna i Japan växte berodde det huvudsakligen på att den offentliga sektorn tog över privata skulder för att hindra banksystemet från att braka samman när priset på tillgångar föll i början av 1990-talet. I euroområdet har de offentliga skulderna framför allt stigit i spåren av kraftigt ökade offentliga utgifter i samband med stimulansåtgärderna efter den djupa recessionen Med en annan politik kan euroområdet förhindra en lång period med låg eller ingen tillväxt. Euroländerna har vidtagit tydligare åtgärder än Japan för att samordna finanspolitiken och minska de offentliga skulderna. Medlemsländerna i EMU förväntas bygga upp större primära underskott för att komma ner under den fastställda gränsen för skuldkvoten på högst 60 % av BNP. En annan viktig skillnad är att euroområdet snabbt tog itu med den hotande bankkrisen, bland annat genom högre kapitaltäckningskrav Vad krävs för en återhämtning? För att förtroendet bland hushåll, företag och finansmarknadsaktörer ska kunna återställas måste euroområdet föra en trovärdig ekonomisk politik. Man har tagit små steg i rätt riktning, bland annat genom EU:s uppgörelse om ökat finanspolitiskt samarbete i december 2011, ECB:s likviditetsinjektioner till de europeiska bankerna, förstärkningen av Europeiska räddningsfonden(esm) och omfattande budgetåtstramningar i de krisdrabbade länderna. För att lösa euroområdets problem på lång sikt behövs även ekonomiska reformer på arbetsmarknaden och produktmarknaden för att öka konkurrenskraften och sänka lönekostnaderna, i synnerhet i de perifera länderna. Först och främst krävs en välfungerande arbetsmarknad. På utbudssidan behövs reformer av skatte- och bidragssystemen för att det ska löna sig bättre att arbeta. Flexibla anställningsformer som deltids- eller kontraktsanställningar kan också skapa ett ökat incitament för ett större arbetskraftdeltagande. För att behovet av arbetskraft ska öka måste lönesättningen dessutom bli flexiblare men också motverka stelheter på arbetsmarknaden. Stärkt konkurrenskraft är den andra förutsättningen för en bättre ekonomisk utveckling. Det ställer i sin tur krav på fortsatt avreglering av arbetsmarknaderna och produktmarknaderna i flera medlemsländer. EU bör även satsa mer på att stärka sin konkurrenskraft på tjänstemarknaderna för att kunna upprätthålla och öka arbetsproduktiviteten och samtidigt bana väg för en mer dynamisk ekonomi. 13

14 Den tredje förutsättningen för ökad tillväxt i euroområdet är att utveckla potentialen i det privata näringslivet genom att skapa ett företagarvänligt klimat och sänka de offentliga administrativa kostnaderna för företagen. Allt fler inser hur oerhört viktigt detta är och flera förslag på både nationell nivå och EU-nivå tar sikte på att förbättra regelverket. För att höja produktiviteten måste arbetsmarknads- och produktmarknadsreformerna följas av ökade satsningar på innovationer, bland annat via t ökade investeringar i forskning och utveckling. Störst effekt får dessa åtgärder om arbetskraftens utbildningsnivå och kompetens höjs så att humankapitalet hela tiden anpassas till behoven på arbetsmarknaden. 11. Hur påverkar krisen arbetsmarknaderna? Arbetslösheten i euroområdet har stigit varje månad sedan den senaste bottennoteringen i mars I början av 2012 var arbetslöshetssiffran den högsta på tio år, över 10 %. Arbetslösheten stiger i stort sett samtliga euroländer, men skillnaderna är stora från land till land. Högst är arbetslösheten i länder med stora obalanser, till exempel Grekland och Spanien, där siffran ligger på över 20 %. Ungdomsarbetslösheten är också rekordhög med siffror på över 40 % i Grekland, Spanien och Portugal. I Tyskland har den totala arbetslösheten dock sjunkit och i början av 2012 var den under 7 %. Skillnaderna mellan olika arbetsmarknader i EU har ökat rörligheten och gjort att människor börjat söka sig till regioner där de ekonomiska obalanserna är mindre. Högre produktivitetstillväxt och måttliga löneökningar kommer att ge lägre enhetsarbetskostnad på kort sikt, i synnerhet i PIGSländerna. Men utan strukturreformer som kan stärka konkurrenskraften och potentialen för tillväxt kommer dessa även i fortsättningen att ha sämre konkurrenskraft än EU-snittet. 12. Kommer krisen i euroområdet att leda till oroligheter, strejker och upplopp i det korta perspektivet och hur påverkas EU:s sociala modell på lång sikt? Åtstramningarna kommer att leda till väsentliga försämringar i EU:s välfärdssystem på kort sikt, i synnerhet i de krisdrabbade länderna. Lägre löner, sämre sociala förmåner och hög arbetslöshet väntas leda till att fler blir fattiga och hemlösa. Större inkomstskillnader inom euroområdet kan också ge näring åt social oro, nationalism och populistiska partier. På längre sikt kommer det att bli svårare att bibehålla och finansiera EU:s nuvarande välfärdsmodell till följd av den strikta budgetdisciplin som finanspakten föreskriver och den åldrande befolkningen. Det kan dock ge impulser till förändringar i socialförsäkringssystemet, som åtföljs av avregleringar på arbetsmarknaden och incitament för att få in fler personer i arbetslivet. 13. Många känner ett stort avstånd till de nyinrättade teknokratregeringarna i euroområdet. Hur påverkar krisen demokratin på lång sikt? Teknokratregeringar är inget nytt i EU. I Italien tillsattes flera stycken för att hantera de ekonomiska kriserna på 1990-talet och Grekland hade en liknande 14

15 interimsregering De sittande teknokratregeringarna i Grekland och Italien är tillfälliga och kommer att ersättas genom vanliga parlamentsval. I Grekland ska val till parlamentet hållas senare i vår. Italiens regering kommer att sitta längre och har mer stöd för att genomföra reformer och åtstramningar. Statsskuldskrisen och behovet av snabbare strukturreformer kommer troligen att skynda på den gradvisa maktöverföringen från nationell nivå till Bryssel. EU och dess medlemsländer har tagit flera steg, bland annat genom att anta ett nytt regelverk för ekonomisk och finanspolitisk kontroll. De nya åtgärderna går under samlingsnamnet sixpack och omfattar fem förordningar och ett direktiv som lagts fram av Europeiska kommissionen. Lagpaketet är den mest genomgripande förändringen av EU:s och euroområdets ekonomiska styrning sedan Europeiska monetära unionen sjösattes för nästan 20 år sedan. Det är ett avgörande steg för att kunna garantera budgetdisciplin och bidra till en stabilare ekonomisk utveckling i EU samt förhindra en ny kris. En av de viktigaste nyheterna i sixpack är att gränserna för statsskulden har fastställts: om ett lands statsskuld överskrider gränsen på 60 % av BNP ska förfarandet vid alltför stora underskott inledas (även om underskottet är lägre än 3 %). Ett tak införs för den årliga ökningen av offentliga utgifter och bestäms utifrån tillväxttakten på medellång sikt. Ökat finanspolitiskt samarbete och åtgärder för att minska obalanserna kommer att öka regelstyrningen inom finanspolitiken. Medlemsstaternas politiker kommer således att ha mindre att säga till om framöver och vissa kommer att hävda att detta försvagar demokratin i EU. 14. Hur påverkar krisen i euroområdet världsekonomin i stort? Utsikterna för världsekonomin påverkas bland annat av politiska och psykologiska faktorer i euroområdet. Om återhämtningen i USA blir starkare och tillväxtmarknaderna fortsätter att växa är det möjligt att vi får ett scenario där euroområdet tar små steg i rätt riktning och recessionen blir måttlig. Det som framför allt talar för ett sådant scenario är den senaste överenskommelsen om finanspolitiskt samarbete mellan EU-länderna, ECB:s likviditetsstöd till europeiska banker samt de stora åtstramningspaket och omfattande strukturreformer som genomförs i flera länder. I ett scenario med en gradvis försämring i euroländerna med lägre framtidstro och ökade påfrestningar på finansmarknaderna, leder till ökade krav på kraftfulla politiska åtgärder med risk för en djupare recession i det svårkalibrerade euroområdet. Den negativa effekten på både världsekonomin och finansmarknaderna skulle därmed bli betydligt större. En kollaps för eurosamarbetet skulle få allvarliga konsekvenser för världsekonomin. Den globala tillväxten skulle sannolikt bli negativ eftersom euroområdet är ordentligt sammanflätat med resten av världen genom handeln och finansmarknaderna. Även på lång sikt skulle kostnaderna för ett sammanbrott bli stora. EU-samarbetet skulle försvagas genom en sämre fungerande inre marknad och utsikterna för Europas globala konkurrenskraft skulle försämras. 15

16 C. Hur eurokrisen påverkar finanssektorn. 15. Varför påverkas bankerna av statsskuldskrisen i euroområdet? Det finns tydliga kopplingar mellan statsskulden och problemen i banksystemet i EMU och beroendeförhållandet har blivit ännu tydligare sedan krisen började. Många europeiska banker har brist på likviditet men för vissa är det allvarligaste problemet att solvensen är svag på grund av exponeringen mot statspapper, i synnerhet från de perifera euroländerna. 2 Krisen innebär därför stora risker för många europeiska banker som placerat stora belopp i statsobligationer. Dessa banker har fått svårare att skaffa kapital bland privata investerare, inte minst som en del av dessa drabbades av stora förluster efter att ha investerat i amerikanska banker som råkade illa ut 2007 och Nu har beslutsfattarna stramat åt regelverket med högre kapitalkrav som börjar gälla redan i juni i år och innebär att bankernas kapitalreserv måste öka med 115 miljarder euro. Banker, finansiella system och ekonomier i krisens kärna påverkades omedelbart av krisen, men den spreds även till andra länder runtom i världen. Där var orsakerna mindre direkta och stod framför allt att söka i en lägre global likviditet, sämre kreditgivning över nationsgränserna och minskad efterfrågan på exportvaror. Med tanke på hur snabbt tidigare kriser har spritt sig till stora delar av världen och hur svårt det är att förutsäga hur nya kriser ska gestalta sig är det mycket viktigt att alla länder förbättrar sina banksystems förmåga att stå emot inre och yttre påfrestningar Vilka länders banker har störst exponering mot krisländerna och hur stor är denna? De perifera euroländerna finansierade sina växande handelsunderskott genom att låna pengar utomlands, både i den privata och den offentliga sektorn. Detta var enkelt under flera år på 2000-talet eftersom Europeiska centralbanken (ECB) höll räntan på en låg nivå. Att banker i euroområdets kärnländer främst Frankrike och Tyskland hade stor exponering för de perifera länderna blev tydligt i början av Störst utlåning till de fem krisdrabbade länderna (Grekland, Portugal, Spanien, Italien och Irland) hade de franska bankerna, med ett samlat belopp som i september 2011 uppgick till 620 miljarder dollar enligt siffror från Bank for International Settlements i Basel (BIS). 60 % av exponeringen fanns i Italien. Efter Frankrike är det banksystemen i Tyskland och Storbritannien som står för den största utlåningen med en exponering mot krisdrabbade länder som motsvarar 456 miljarder dollar respektive 326 miljarder dollar. Exponeringen som andel av BNP är störst i Frankrike (22 %), Portugal (17 %), Nederländerna (16 %) och Belgien (14 %). 2 Breaking up? A route out of the eurozone crisis, RMF (Research on Money and Finance) Occasional report 3, november Basel III: A global regulatory framework for more resilient banks and banking systems, Basel Committee on Banking Supervision, december 2010 (senast ändrat juni 2011). 16

17 Bank exposure to European debt to crisis-struck countries, September 2011 ($ bn) Greece Italy Portugal Spain Ireland Total % of GDP France % Germany % UK % Netherlands % Spain % Belgium % Switzerland % Italy % Portugal % Austria % Source: Bank for International Settlements 17. Hur påverkas bankerna av den privata sektorns deltagande (PSI) i Grekland och hur kan detta påverka räntepremierna för andra länder? Euroländernas beslutsfattare godkände ett andra räddningspaket till Grekland på 130 miljarder euro. Paketet villkorades med att Greklands privata långivare skulle skriva ner sina fordringar. Man kom överens om att privata långivare främst banker och investeringsfonder som äger grekiska statsobligationer värda runt 200 miljarder euro skulle ta en förlust på 53,5 % av obligationernas nominella värde, vilket motsvarar en förlust på runt 75 % av skuldens nettonuvärde. Investerarna gick med på att byta in grekiska statsobligationer mot nya värdepapper med längre löptider och lägre kupongränta. Kupongräntan på de nya grekiska statsobligationerna blir 2 % för treårsperioden från februari 2012 till februari 2015, 3 % för de följande fem åren till februari 2020 och 4,3 % för perioden från februari 2020 till februari Den vägda genomsnittliga kupongräntan baserad på den vägda genomsnittliga räntan på utestående nya grekiska statsobligationer blir 2,63 % de första åtta åren och 3,65 % för hela trettioårsperioden. Obligationsinnehavarna erbjuds att växla in sina grekiska statsobligationer mot 20 nya med ett nominellt värde som motsvarar 31,5 % av det nominella värdet av befintliga obligationer. De nya obligationerna har löptider på mellan 11 och 30 år och innebär att skulden betalas av med 5 % per år med början Resterande 15 % av det ursprungliga nominella beloppet kommer att vara i korta värdepapper som ges ut av räddningsfonden EFSF. De nya värdepappren ska omfattas av brittisk lagstiftning. Detta andra räddningspaket ska minska Greklands skuld med 107 miljarder euro (av totalt cirka 360 miljarder euro). Paketet har utformats av den så kallade trojkan Internationella valutafonden (IMF), EU och Europeiska centralbanken och gör att Grekland kan lösa in obligationer värda 14,5 miljarder euro som förfaller den 20 mars 2012 och därmed undvika statsbankrutt och risken för att behöva lämna valutaunionen. De flesta investerare (86 %) accepterade uppgörelsen. För bankerna var det bättre att acceptera ett sämre värde på sina tillgångar än att riskera en okontrollerad statsbankrutt som skulle kunna sprida sig som ringar på vattnet. Eftersom bankerna redan har skrivit ner värdet på sina grekiska statspapper 17

18 borde effekterna bli begränsade. Grekiska banker kommer dock att drabbas hårt på grund av sin höga exponering. Långivarna får alltså ersättning med mer än 50 % av de grekiska obligationernas nominella värde, medan det verkliga värdet på andrahandsmarknaden är runt 36 % av det nominella. Bankerna får nya AAAratade obligationer i utbyte mot dagens skräpobligationer. Dessutom får de 15 % (eller 3 miljarder euro) kontant. 4 Beslutet har gjort det dyrare att låna i euroområdet genom att risken ökat för de privata långivarna, men åtgärden har också tjänat sitt syfte: PSI-risken har lett till att finansieringskostnaden ökat oproportionerligt mycket i medlemsländer som har ohållbart stora skulder. Därmed kan den motverka en vidlyftig finanspolitik och ett överdrivet risktagande samt minska risken för framtida kriser och på så vis leda till bättre styrning. 5 Effekterna på styrningen lär å andra sidan begränsas av att beslutsfattarna hävdar att PSI-risken i Grekland är av engångskaraktär och att den är nödvändig för att bromsa ränteökningen i övriga krisdrabbade länder. Men eftersom investerarna är osäkra på hur det blir med eventuella krav på deltagande från den privata sektorn i framtiden kommer räntorna inte att sjunka som om frågan vore helt avgjord och därmed bör en del effekter på styrningen kvarstå. 18. Hur omfattande är marknaden för kreditswappar i euroområdet och vilken roll spelar dessa i krisen? Den europeiska statsskuldskrisen 2010 ledde till oro för att marknaden för kreditswappar skulle missbrukas i spekulationssyfte. Regeringsföreträdare har anklagat investerare för att med hjälp av kreditswappar spekulera i att stater ska gå i konkurs och för att ha förvärrat finanskrisen genom att skapa panik på marknaden. En del menar att det var ökad aktivitet eller spekulativa affärer på vissa kreditswappsmarknader som drev upp kostnaden för att skydda de berörda staterna från att behöva ställa in betalningarna. När priset på kreditswappar steg fick det priset på motsvarande obligationer att sjunka, och det i sin tur påverkade swappriset. Det satte igång en negativ spiral där swappriserna steg och priserna på de underliggande obligationerna sjönk. För att hejda denna utveckling förbjöd den tyska finansmyndigheten i maj 2010 naken blankning 6 av kreditswappar för statsobligationer i euroområdet. Europaparlamentet antog samma förbud i november Även om naken blankning inte var orsaken till skuldkrisen i euroområdet kan handeln förstärka prisras på problemtyngda marknader. Faktum är att premierna på kreditswappar för grekiska, spanska, portugisiska och andra europeiska statsobligationer nådde rekordhöga nivåer, vilket väckte misstankar om att hedgefonder drev upp 4 What are bankers doing inside EU summits?, 24 januari Time to jettison the plans to hit Greek creditors, 5 januari Naken blankning innebär att en person säljer någon form av överlåtbar tillgång utan att först låna värdepappret eller försäkra sig om att det kan lånas, så som normalt sker vid blankning. Om säljaren inte lyckas framskaffa värdepappren inom avtalad tid kallas det failure to deliver. Transaktionen är normalt inte avslutad förrän säljaren har förvärvat värdepappren eller säljarens mäklare har avslutat affären. 18

19 priserna för att skapa panik och göra stora vinster. 7 Eftersom marknaderna för kreditswappar är små är det relativt lätt att manipulera priserna och vissa hedgefonder tros ha pressat upp dem för att sedan kunna sälja dem med vinst. Men det finns en risk för att politiska ingrepp på kreditswappsmarknaderna i stället för att bidra till en lösning på skuldkrisen i Europa i slutändan skadar både perifera och andra ekonomier genom att lånekostnaderna drivs upp och det blir svårare för både banker och företag att låna. 8 En rad välgenomförda ekonomiska undersökningar har senare visat att påståendet om att priserna på kreditswappar drevs upp av spekulation till stor del saknar täckning. 9 När det grekiska parlamentet godkände skuldbytet togs också beslutet att tvingande collective action clauses skulle gälla för den andel av obligationerna som hölls av investerare inom landet. Utan ett tillräckligt stort frivilligt deltagande skulle tvångsklausulerna ha gjort att kreditswapparna lösts ut. Totalt uppgår det nominella nettovärdet på de utestående swapparna till 3,2 miljarder dollar. Det är visserligen inget jättebelopp, men händelsen i sig skulle ha kunnat leda till minskad riskbenägenhet på marknaderna. Värt att notera är att betalningsprioriteringen påverkas när ECB enbart byter in sina grekiska statsobligationer och att negativa effekter riskerar att spridas till andra länder. 10 Det finns fortfarande risk för att den del av skulden som inte omfattats av den frivilliga nedskrivningen kommer att leda till att kreditswappar löser ut. 19. Hur ser Baselreglerna ut och hur kommer de att påverkas av krisen i euroområdet? EU har genomfört Baselöverenskommelsen genom direktivet om kapitalkrav, som tagits fram för att säkerställa sunda finanser inom kreditinstitut (banker och bolåneinstitut) och vissa investmentbolag. Direktivet om kapitalkrav trädde i kraft den 1 januari 2007 och de långtgående bestämmelserna började tillämpas den 1 januari När Basel II kom gjordes ändringar i kapitalkravsdirektivet. Syftet med Basel II var att skapa en internationell standard för att tillsynsmyndigheter för bankväsendet skulle kunna kontrollera hur stora kapitalreserver bankerna behöver ha för att man ska kunna förhindra finansiella och operativa risker (både i banksystemet och ekonomin i övrigt). Basel II-reglerna är uppbyggda kring tre så kallade pelare. Den första pelaren anger kapitalkraven för att kunna klara kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Enligt den andra pelaren ska företagen och kontrollmyndigheterna besluta om det behövs ytterligare reserver på grund av risker som inte räknas till den första pelaren, och i så fall se till att företaget i fråga uppfyller även dessa krav. Den tredje pelaren syftar till att förbättra efterlevnaden av regelverket genom krav på att företagen offentliggör vissa uppgifter om risker, kapital och riskhantering. 7 Has the CDS market amplified the European sovereign crisis?, Anne-Laure Delatte, Mathieu Gex, Antonia López-Villavicencio, 10 september Bankers fear political moves will kill off CDS, 25 oktober feabdc0.html#axzz1pjUPpxbZ 9 An AIMA Research Note (2011), The European Sovereign CDS Market

20 Finanskrisen ledde till att Baselreglerna skärptes. Basel III togs fram i ett försök att komma till rätta med de brister som konstaterats i det tidigare regelverket. Ett av de främsta skälen till att finanskrisen och den ekonomiska krisen blev så allvarliga var att bankerna i många länder hade byggt in för starka hävstångseffekter både i och utanför balansräkningarna. Samtidigt eroderades gradvis kapitalbasen sett såväl till storlek som till kvalitet och många banker hade otillräckliga likviditetsbuffertar. Genom Basel III försökte man därför stärka regelverket för kreditinstitut. I Basel III-avtalet höjs kravet på hur mycket kapital banker ska hålla i form av kärnprimärkapital till 4,5 % (från 2 % i Basel II) och i form av Tier I-kapital (primärkapital) till 9 % (från 4 % i Basel II) av bankens riskviktade tillgångar. I Basel III införs också ytterligare kapitalbuffertar: i) en obligatorisk konserveringsbuffert för kapital på 2,5 % och ii) en icke-obligatorisk kontracyklisk kapitalbuffert. Nationella tillsynsmyndigheter ges möjlighet att utvidga konserveringsbufferten via denna kontracykliska buffert med upp till 2,5 % i tider av hög kredittillväxt. Dessutom införs ett minimikrav på bruttosoliditeten (3 %) och två obligatoriska likviditetskvoter. Likviditetstäckningskvoten innebär krav på att banken ska ha en tillräckligt stor buffert av högkvalitativa likvida tillgångar för att kunna täcka det totala nettokassaflödet under 30 dagar. Den stabila nettofinansieringskvoten innebär krav på att tillgänglig stabil finansiering ska vara större än det som krävs för en stabil finansiering för en bank som befinner sig i en ansträngd situation under en period av ett år. 11 Syftet med det nya regelverket är att göra bankväsendet säkrare genom att ta itu med några av de problem som blev tydliga under krisen. Målet med att bankerna ska ha mer kapital av högre kvalitet och att likviditetshanteringen ges en mer framskjuten plats är att sporra bankerna att förbättra sin underliggande riskhantering. Resonemanget går ut på att om bankerna i grunden förändrar sin syn på risker så är det bra såväl för deras egna verksamheter som för privatpersoner, investerare och stater. Basel III-förslagen är ett långsiktigt paket med förändringar som ska inledas den 1 januari 2013 och som enligt Europeiska kommissionens tidsplan inte kommer att ha genomförts fullt ut förrän Sverige, Schweiz och Storbritannien inför dock högre kapitaltäckningskrav för de största bankerna än vad som krävs enligt Basel III. Riksbanken har i samarbete med Finansinspektionen och Finansdepartementet presenterat nya bestämmelser med krav på att de fyra storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank ska ha ett primärkapital på minst 10 % av bankens riskviktade tillgångar från och med den 1 januari 2013, en siffra som ska ha stigit till 12 % den 1 januari Dessa siffror inkluderar en konserveringsbuffert för kapital på 2,5 % precis som i Basel III-reglerna, men ingen kontracyklisk kapitalbuffert. I Schweiz har en särskild kommitté föreslagit att kravet på kapitaltäckning för de båda största bankerna UBS och Credit Suisse ska vara 19 %, varav minst 10 % ska vara primärkapital och resterande 9 % ska utgöras av konvertibla skuldebrev som vid behov kan konverteras till poster i eget kapital. I Storbritannien har Vicker's

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 Eurokrisen Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 När bör krisländer stödjas? Solvens eller likviditetsproblem? Insolvens: Framtida primära budgetöverskott räcker inte för att klara räntor

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Eurokrisen Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Bakgrund Euron infördes elektroniskt som gemensam valuta 1999 Euron infördes fysiskt 2002 Ursprungligen 11 länder: Tyskland, Frankrike,

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Basel III - skärpta regler för banker

Basel III - skärpta regler för banker Basel III - skärpta regler för banker 44 Baselkommittén presenterade nyligen ett nytt regelverk för banker, det så kallade Basel III. Det omfattar i grova drag nya och skärpta krav på kapital och likviditet

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Eurosamarbetet och skuldkrisen

Eurosamarbetet och skuldkrisen Eurosamarbetet och skuldkrisen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 212 43 Skuldkrisen i Europa är inte bara ett bekymmer för enskilda skuldtyngda länder utan har utvecklats till en kris för hela eurosamarbetet

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Skuldkrisen i Europa. Lars Calmfors Executive Trust 17 november 2011

Skuldkrisen i Europa. Lars Calmfors Executive Trust 17 november 2011 Skuldkrisen i Europa Lars Calmfors Executive Trust 17 november 2011 När bör krisländer stödjas? Solvens eller likviditetsproblem? Insolvens: Det diskonterade nuvärdet av framtida primära budgetöverskott

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka

Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka Swedbank Analys Nr 7 20 juni 2012 Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka Konvergensen inom eurozonen fram till 2007 var tydlig gällande BNP-tillväxt, priser och räntor men situationen

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Likheter och skillnader mellan det aktuella läget och 2008-2009

Likheter och skillnader mellan det aktuella läget och 2008-2009 Likheter och skillnader mellan det aktuella läget och 28-29 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 211 1 Oron på de finansiella marknaderna är i nuläget stor, till följd av flera länders problem att hantera sina

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

EU:s finanspakt. Förstärkt finanspolitisk samordning i EU FÖRDJUPNING

EU:s finanspakt. Förstärkt finanspolitisk samordning i EU FÖRDJUPNING Konjunkturläget mars 212 51 FÖRDJUPNING EU:s finanspakt Inom EU pågår ett arbete för att förstärka den finanspolitiska samordningen. Finanspakten är ett led i detta och bygger vidare på den redan existerande

Läs mer

Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker

Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker www.handelsbanken.se/kapitalskydd Valutaobligation 840 Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker Fega och vinn med oss på valutamarknaden Du har säkert hört att den amerikanska dollarn

Läs mer

HUR SKA FRAMTIDA STATSFINANSIELLA KRISER I EUROPA UNDVIKAS?

HUR SKA FRAMTIDA STATSFINANSIELLA KRISER I EUROPA UNDVIKAS? HUR SKA FRAMTIDA STATSFINANSIELLA KRISER I EUROPA UNDVIKAS? av professor Lars Calmfors 1 Thuréusföredrag hållet vid prisutdelningsceremonin i Gustavianum den 31 augusti 2010 Under året har den internationella

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar november 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling november Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Grödinge 2010-05-20. Den rörliga svenska kronan och räntan bäst för Sverige! 1 EU:s ekonomiska kris

Grödinge 2010-05-20. Den rörliga svenska kronan och räntan bäst för Sverige! 1 EU:s ekonomiska kris Grödinge 2010-05-20 Den rörliga svenska kronan och räntan bäst för Sverige! 1 EU:s ekonomiska kris Europa befinner sig i den värsta situationen sedan andra världskriget, och kanske till och med sedan första

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2014-11-28 FI Dnr 14-16475 Författare Emil Hagström Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer

Valutaunionen EMU med interna devalveringar - ekonomisk tillbakagång, förmynderi och social misär

Valutaunionen EMU med interna devalveringar - ekonomisk tillbakagång, förmynderi och social misär Grödinge 2013-08-15 Valutaunionen EMU med interna devalveringar - ekonomisk tillbakagång, förmynderi och social misär 1. Pengar och banker Pengar består inte bara av sedlar och mynt, utan pengar skapas

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 7 FEBRUARI 2012 Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR s.1 ESMA, KONSULTATION BÖRSHANDLADE

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel xxx SEK(2010) xxx KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING OM

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Det svenska banksystemet 2013-11-28

Det svenska banksystemet 2013-11-28 Det svenska banksystemet 213-11-28 Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 212, procent Schweiz Cypern Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Portugal

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Denna ekonomiska kommentar beskriver hur IMF lånar ut pengar till sina medlemsländer och hur villkoren för de lånen ser ut. IMF har mandat att låna ut pengar till länder som har

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009 n Ekonomiska kommentarer Denna kommentar är ett utdrag ur en artikel Hedgefonder och finansiella kriser som publiceras i årets första nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik. Utöver

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer