EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 9 december 2011 UTTALANDE FRÅN EUROOMRÅDETS STATS- OCH REGERINGSCHEFER

Transkript

1 EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 9 december 2011 UTTALANDE FRÅN EUROOMRÅDETS STATS- OCH REGERINGSCHEFER Europeiska unionen och euroområdet har under de senaste 18 månaderna gjort mycket för att förbättra den ekonomiska styrningen och vidta nya åtgärder med anledning av statspapperskrisen. Spänningarna på marknaden inom euroområdet har emellertid ökat, och vi behöver intensifiera våra insatser för att ta itu med de aktuella utmaningarna. I dag har vi beslutat att gå mot en starkare ekonomisk union. Detta innebär att steg tas i två riktningar: en ny finanspolitisk pakt och en ökad samordning av den ekonomiska politiken samt framtagandet av egna stabiliseringsverktyg för att hantera utmaningarna på kort sikt. 1

2 En förstärkt struktur för Ekonomiska och monetära unionen 1. Ekonomiska och monetära unionens liksom hela Europeiska unionens stabilitet och integritet nödvändiggör ett snabbt och kraftfullt genomförande av redan överenskomna åtgärder samt ytterligare kvalitativa steg i riktning mot en reell "union för finanspolitisk stabilitet" inom euroområdet. Vid sidan av den gemensamma valutan är det absolut nödvändigt att ha en stark ekonomisk pelare. Denna kommer att vila på en förstärkt styrning för att främja budgetdisciplin och en fördjupad integration på den inre marknaden samt starkare tillväxt, ökad konkurrenskraft och social sammanhållning. För att nå detta mål kommer vi att bygga vidare på och förbättra vad som har uppnåtts under de senaste 18 månaderna: den stärkta stabilitets- och tillväxtpakten, genomförandet av den europeiska planeringsterminen som inleds denna månad, det nya förfarandet för makroekonomiska obalanser samt europluspakten. 2. Med detta allt överskuggande mål i sikte och fast beslutna att tillsammans övervinna rådande svårigheter har vi i dag enats om en ny "finanspolitisk pakt" och om en betydligt starkare samordning av den ekonomiska politiken på områden av gemensamt intresse. 3. Detta kommer att kräva en ny uppgörelse mellan euroområdets medlemsstater vilken ska stadfästas i gemensamma och ambitiösa regler som ger uttryck för dessa staters starka politiska åtagande i nya rättsliga ramar. 2

3 En ny finanspolitisk pakt 4. Vi förbinder oss att fastställa en ny finanspolitisk regel med följande innehåll: De offentliga finanserna ska vara i balans eller på plus. Denna princip ska anses ha respekterats om det årliga strukturella underskottet som regel inte överstiger 0,5 % av nominell BNP. En sådan regel kommer också att införas i medlemsstaternas nationella rättsliga system på konstitutionell eller motsvarande nivå. Regeln kommer att innehålla en automatisk korrigeringsmekanism som ska utlösas vid avvikelse. Den kommer att fastställas av varje medlemsstat på grundval av principer som föreslås av kommissionen. Vi erkänner domstolens behörighet att kontrollera regelns införlivande på nationell nivå. Medlemsstaterna ska konvergera mot sina respektive specifika referensnivåer i enlighet med en tidsplan som föreslås av kommissionen. De medlemsstater som omfattas av ett förfarande vid alltför stora underskott ska till kommissionen och rådet för godkännande överlämna ett program för ekonomiskt partnerskap som i detalj redogör för de strukturreformer som krävs för att säkerställa en faktiskt hållbar korrigering av ett alltför stort underskott. Programmets genomförande och de därmed förenliga årliga budgetplanerna kommer att övervakas av kommissionen och rådet. En mekanism kommer att inrättas för att medlemsstaterna i förväg ska kunna rapportera om sina nationella planer för emission av skuldebrev. 3

4 5. Reglerna för förfarandet vid alltför stora underskott (artikel 126 i EUF-fördraget) kommer att förstärkas för euroområdets medlemsstater. Så snart kommissionen har konstaterat att en medlemsstat har överskridit 3-procentstaket, får detta automatiskt konsekvenser, såvida inte en kvalificerad majoritet av euroområdets medlemsstater motsätter sig detta. Åtgärder och sanktioner som föreslås eller rekommenderas av kommissionen kommer att antas, såvida inte en kvalificerad majoritet av euroområdets medlemsstater motsätter sig detta. Skuldkriteriet som ett numeriskt riktmärke för skuldminskning (1/20- regeln) för medlemsstater med en offentlig skuld som överstiger 60 % måste stadfästas i de nya bestämmelserna. 6. Vi kommer skyndsamt att gå igenom de nya regler som kommissionen föreslog den 23 november 2011 om i) övervakning och bedömning av förslagen till budgetplaner och korrigering av alltför stora underskott hos euroområdets medlemsstater och ii) skärpt ekonomisk övervakning och budgetövervakning i medlemsstater som har eller hotas av allvarliga svårigheter med avseende på sin ekonomiska stabilitet i euroområdet. Vi uppmanar rådet och Europaparlamentet att snabbt granska dessa bestämmelser, så att de är i kraft inför nästa budgetcykel. Inom dessa nya rättsliga ramar kommer kommissionen särskilt att gå igenom de viktigaste parametrarna för finanspolitikens inriktning i förslagen till budgetplaner och kommer vid behov att anta ett yttrande om dessa planer. Om kommissionen identifierar särskilt allvarliga fall av bristande efterlevnad av stabilitets- och tillväxtpakten, kommer den att begära en revidering av förslaget till budgetplan. 7. Mer långsiktigt kommer vi att fortsätta arbeta för att få till stånd en ytterligare fördjupad skattepolitisk integrering som bättre återspeglar graden av ömsesidigt beroende. Dessa frågor kommer att ingå i den rapport som Europeiska rådets ordförande i samarbete med kommissionens och Eurogruppens ordförande kommer att lägga fram i mars De kommer också att rapportera om förhållandet mellan EU och euroområdet. Starkare politisk samordning och styrning 8. Vi är överens om att mer aktivt använda oss av ett fördjupat samarbete i frågor som är väsentliga för att euroområdet ska kunna fungera smidigt, utan att den inre marknaden undermineras. 4

5 9. Vi är fast beslutna att arbeta mot en gemensam ekonomisk politik. Ett förfarande kommer att upprättas för att säkerställa att alla större reformer av den ekonomiska politiken som euroområdets medlemsstater planerar kommer att diskuteras och samordnas inom euroområdet, så att man uppnår ett riktmärke för bästa praxis. 10. Euroområdets styrning kommer att stärkas i enlighet med vad man kom överens om vid eurotoppmötet den 26 oktober. Framför allt kommer regelbundna eurotoppmöten att hållas minst två gånger om året. Förstärkning av stabiliseringsverktygen 11. Långsiktiga reformer, såsom de som anges ovan, måste kombineras med omedelbara åtgärder för att med kraft ta itu med de aktuella spänningarna på marknaderna. 12. Den europeiska finansiella stabiliseringsfacilitetens (EFSF) hävstångseffekt kommer snabbt att utnyttjas genom de två konkreta alternativ som Eurogruppen enades om den 29 november. Vi välkomnar ECB:s beredvillighet att i samband med sina marknadsoperationer agera som ombud för EFSF. 13. Vi är eniga om att ikraftträdandet av fördraget om inrättande av europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) bör påskyndas. Fördraget kommer att träda i kraft så snart medlemsstater som står för 90 % av kapitalinsatserna har ratificerat det. Vårt gemensamma mål är att ESM-fördraget ska träda i kraft i juli

6 14. När det gäller finansiella medel har vi enats om följande: EFSF kommer att fortsätta att utnyttjas i finansieringsprogram som har inletts fram till mitten av 2013, i enlighet med vad som föreskrivs i ramavtalet. Den kommer att fortsätta att trygga finansieringen av pågående program enligt behov. Vi kommer i mars 2012 att ta ställning till huruvida det övergripande taket på 500 miljarder euro (670 miljarder US-dollar) för EFSF/ESM är adekvat. Under infasningen av det inbetalda kapitalet är vi redo att påskynda kapitalinbetalningarna i syfte att bibehålla minst ett 15-procentigt förhållande mellan det inbetalda kapitalet och det utestående beloppet för ESM-emissioner och säkerställa en kombinerad faktisk utlåningskapacitet på 500 miljarder euro. Euroområdets medlemsstater och andra medlemsstater kommer att överväga och inom 10 dagar bekräfta tillhandahållandet av ytterligare medel på upp till 200 miljarder euro (270 miljarder US-dollar) till IMF, i form av bilaterala lån, för att garantera att IMF har tillräckliga resurser för att hantera krisen. Vi ser fram emot parallella bidrag från det internationella samfundet. 15. Vi har enats om följande justeringar av ESM-fördraget för att göra det mer effektivt: När det gäller den privata sektorns deltagande kommer vi strikt att följa väletablerade IMF-principer och IMF-praxis. Detta kommer entydigt att återspeglas i ingressen till fördraget. Vi bekräftar klart och tydligt att besluten av den 21 juli och den oktober om den grekiska skulden är unika och exceptionella. Standardiserade och identiska klausuler om kollektiva åtgärder kommer att införas i villkoren för alla nya eurostatsobligationer, så att marknadslikviditeten bevaras. För att ESM ska kunna fatta nödvändiga beslut under alla förhållanden kommer omröstningsreglerna inom ESM att ändras så att de omfattar ett förfarande för nödsituationer. Bestämmelsen om ömsesidig överenskommelse kommer att ersättas av en bestämmelse om kvalificerad majoritet på 85 % om kommissionen och ECB anser att ett brådskande beslut om finansiellt stöd behövs när euroområdets finansiella och ekonomiska hållbarhet hotas 1. 1 Med förbehåll för bekräftelse av Finlands riksdag. 6

7 16. Vi välkomnar de åtgärder som Italien har vidtagit. Vi välkomnar också åtagandet av den nya grekiska regeringen och av alla parter som stöder den om att till fullo genomföra landets program, liksom de betydande framsteg som Irland och Portugal har gjort med genomförandet av sina program. * * * Vissa av de åtgärder som beskrivs ovan kan beslutas genom sekundärlagstiftning. Euroområdets stats- och regeringschefer anser att de andra åtgärderna bör ingå i primärrätten. Med tanke på att det inte råder enhällighet bland EU:s medlemsstater, har de beslutat att anta dem genom en internationell överenskommelse som ska undertecknas i mars eller dessförinnan. Målet är fortfarande att införliva dessa bestämmelser i unionens fördrag så snart som möjligt. Bulgariens, Tjeckiens, Danmarks, Ungerns, Lettlands, Litauens, Polens, Rumäniens och Sveriges stats- och regeringschefer har angett att man kan komma att delta i processen efter att i förekommande fall ha konsulterat sina respektive nationella parlament. 7