EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU)

Transkript

1 Europeiska unionens officiella tidning L 140/11 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 136 jämförd med artikel 121.6, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken ( 3 ) och det förfarande för att undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser som föreskrivs i artikel 126 i EUF-fördraget och närmare specificeras i rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott ( 4 ). Stabilitets- och tillväxtpakten har ytterligare förstärkts genom Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1175/2011 ( 5 ) och (EU) nr 1177/2011 ( 6 ). Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet ( 7 ) infördes ett system med effektiva, förebyggande och stegvisa kontrollmekanismer i form av sanktioner för de medlemsstater som har euron som valuta. med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande ( 1 ), i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( 2 ), och av följande skäl: (3) Förstärkningen av stabilitets- och tillväxtpakten har förbättrat vägledningen till medlemsstaterna i fråga om försiktig finanspolitik, och har, för de medlemsstater som har euron som valuta, förstärkt och lett till mer automatiska sanktioner om en försiktig finanspolitik inte förs för att undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser. Dessa bestämmelser har skapat en mer övergripande ram. (1) Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) ska medlemsstaterna betrakta den ekonomiska politiken som en fråga av gemensamt intresse, deras budgetpolitik ska styras av behovet av sunda offentliga finanser och deras ekonomiska politik ska inte riskera att äventyra den ekonomiska och monetära unionens funktion. (2) Stabilitets- och tillväxtpakten syftar till att säkra budgetdisciplin i hela unionen och anger ramarna för att förhindra och korrigera alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser. Stabilitets- och tillväxtpakten grundar sig på målet att uppnå sunda offentliga finanser som ett medel att stärka förutsättningarna för prisstabilitet och för en stark hållbar tillväxt som underbyggs av finansiell stabilitet, och därigenom stödja uppnåendet av unionens mål för hållbar tillväxt och sysselsättning. Stabilitets- och tillväxtpakten omfattar det multilaterala system för övervakning som föreskrivs i rådets förordning ( 1 ) EUT C 141, , s. 7. ( 2 ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 mars 2013 (ännu ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning) och rådets beslut av den 13 maj (4) För att säkerställa en närmare samordning av den ekonomiska politiken och varaktig konvergens när det gäller medlemsstaternas ekonomiska resultat tillhandahåller den europeiska planeringsterminen, som inrättas genom artikel 2-a i förordning (EG) nr 1466/97, en ram för samordning av den ekonomiska politiken. Den europeiska planeringsterminen inbegriper utarbetande, och övervakning av genomförandet, av de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken) i enlighet med artikel i EUF-fördraget, utformning och granskning av genomförandet av de riktlinjer avseende sysselsättning som ska beaktas av medlemsstaterna i enlighet med artikel i EUF-fördraget (sysselsättningsriktlinjer), framläggande och bedömning av medlemsstaternas stabilitets- eller konvergensprogram enligt den förordningen, framläggande och bedömning av medlemsstaternas nationella reformprogram till stöd för unionens strategi för tillväxt och sysselsättning och som har utarbetats i enlighet med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken, med sysselsättningsriktlinjerna och ( 3 ) EGT L 209, , s. 1. ( 4 ) EGT L 209, , s. 6. ( 5 ) EUT L 306, , s. 12. ( 6 ) EUT L 306, , s. 33. ( 7 ) EUT L 306, , s. 1.

2 L 140/12 Europeiska unionens officiella tidning med de allmänna riktlinjer som kommissionen och Europeiska rådet utfärdade för medlemsstaterna (den årliga tillväxtöversikten) i början av den årliga övervakningscykeln samt övervakning för att förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser ( 1 ). När det är lämpligt bör yttranden som avgetts inom ramen för ett ekonomiskt partnerskapsprogram i enlighet med den här förordningen också beaktas. (9) Den gradvis förstärkta övervakning och samordning, som föreskrivs i denna förordning, fullbordar ytterligare den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken, kompletterar bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten och förstärker övervakningen av budgetpolitiken och den ekonomiska politiken i de medlemsstater som har euron som valuta. En gradvis förstärkt övervakning bör bidra till bättre budgetresultat och ekonomiska resultat, sunda makrofinanser och ekonomisk konvergens vilket gynnar alla medlemsstater som har euron som valuta. Som del av ett gradvist förstärkt förfarande är en närmare övervakning särskilt värdefull för medlemsstater som omfattas av ett förfarande vid alltför stora underskott. (5) I syfte att hjälpa unionen att komma starkare ut ur krisen, både internt och på internationell nivå, genom att främja konkurrenskraften, produktiviteten, tillväxtpotentialen, den sociala sammanhållningen och den ekonomiska konvergensen, antog Europeiska rådet i sina slutsatser av den 17 juni 2010 en ny unionsstrategi för tillväxt och sysselsättning som även inbegriper mål avseende fattigdom, utbildning, innovation och miljö. (6) För att säkerställa en väl fungerande ekonomisk och monetär union medger EUF-fördraget att särskilda åtgärder antas för euroområdet som går utöver de bestämmelser som gäller för samtliga medlemsstater för att stärka samordningen och övervakningen av budgetdisciplinen. Denna förstärkta samordning och övervakning bör åtföljas av motsvarande medverkan av Europaparlamentet och de nationella parlamenten, beroende på vad som är lämpligt. När det är lämpligt och nödvändigt bör de specifika åtgärder som avses i artikel 136 i EUF-fördraget tillämpas aktivt. (10) Partiska och orealistiska makroekonomiska prognoser och budgetprognoser kan allvarligt hämma budgetplaneringens effektivitet och följaktligen försämra budgetdisciplinen. Opartiska och realistiska makroekonomiska prognoser kan tillhandahållas av oberoende organ eller organ som är funktionellt självständiga gentemot medlemsstatens finanspolitiska myndigheter och som omfattas av nationella rättsliga bestämmelser som garanterar en hög grad av självständighet och ansvarsskyldighet. Sådana prognoser bör användas genom hela budgetförfarandet. (11) Starka offentliga finanser grundläggs bäst på planeringsstadiet och allvarliga fel bör upptäckas så tidigt som möjligt. Medlemsstaterna bör dra nytta inte bara av de vägledande principerna och målen för de offentliga finanserna, utan även av en synkroniserad övervakning av deras finanspolitik. (7) Tillämpningen av denna förordning bör till fullo överensstämma med artikel 152 i EUF-fördraget, och de rekommendationer som utfärdas enligt denna förordning bör respektera nationell praxis och nationella system för lönebildning. Denna förordning beaktar artikel 28 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och påverkar därför inte rätten att förhandla om, ingå eller tillämpa kollektivavtal samt att vidta kollektiva åtgärder i enlighet med nationell rätt och praxis. (8) Enligt artikel 9 i EUF-fördraget ska unionen vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor. ( 1 ) EUT L 306, , s. 25. (12) Fastställandet av en gemensam budgettidplan för medlemsstater som har euron som valuta bör leda till en bättre synkronisering av viktiga steg i förberedandet av nationella budgetar, och därigenom bidra till en effektivare europeisk planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Detta bör ge starkare synergieffekter genom att den politiska samordningen mellan medlemsstater som har euron som valuta underlättas och genom att rådets och kommissionens rekommendationer integreras i medlemsstaternas budgetförfarande. Det förfarandet bör följa ramen för samordning av den ekonomiska politiken inom den årliga övervakningscykeln, som särskilt inbegriper de allmänna riktlinjer som kommissionen och Europeiska rådet utfärdade till medlemsstaterna i början av cykeln. Medlemsstaternas budgetpolitik bör följa de rekommendationer som utfärdats inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten och, när det är lämpligt, rekommendationer som utfärdats inom ramen för den årliga övervakningscykeln, däribland det förfarande för makroekonomiska obalanser som fastställs i förordning (EU) nr 1176/2011 och med yttrandena om program för ekonomiskt partnerskap enligt den här förordningen.

3 Europeiska unionens officiella tidning L 140/13 (13) Som ett första steg i denna gemensamma budgettidplan bör medlemsstaterna offentliggöra sina nationella finanspolitiska planer på medellång sikt samtidigt med sina stabilitetsprogram, företrädesvis senast den 15 april och inte senare än den 30 april. Dessa planer bör beskriva hur de angivna reformerna och åtgärderna förväntas bidra till uppfyllandet av de mål och nationella åtaganden som fastställs inom ramen för unionens strategi för tillväxt och sysselsättning. De nationella finanspolitiska planerna på medellång sikt och stabilitetsprogrammen kan vara samma dokument. (14) En viktig milstolpe i denna gemensamma budgettidplan bör vara offentliggörandet av förslag till statsbudget senast den 15 oktober. Eftersom efterlevnaden av stabilitets- och tillväxtpaktens regler ska säkerställas inom den offentliga sektorn och det krävs konsistent budgetering inom den offentliga sektorns samtliga undersektorer om budgetmålen ska kunna uppnås bör offentliggörandet av förslaget till statsbudget åtföljas av ett offentliggörande av de viktigaste parametrarna i förslag till budget för alla de övriga undersektorerna inom den offentliga sektorn. Bland dessa parametrar bör särskilt ingå de förväntade budgetresultaten för de övriga undersektorerna, de viktigaste antagandena bakom dessa prognoser och orsakerna till förväntade ändringar av antaganden som rör stabilitetsprogrammet. (15) Den gemensamma budgettidplanen föreskriver också att budgeten antas eller fastställs varje år senast den 31 december tillsammans med de uppdaterade huvudparametrarna för de övriga undersektorerna inom den offentliga sektorn. Om budgeten av objektiva skäl som ligger utanför regeringens kontroll inte antagits senast den 31 december, bör förfaranden för en provisorisk budget införas för att säkerställa att regeringen fortfarande kan utföra sina grundläggande uppgifter. Sådana arrangemang kan innebära att man tillämpar regeringens budgetförslag, föregående års antagna budget eller särskilda åtgärder som godkänts av parlamentet. (16) För att samordna planeringen av sina emissioner av statspapper bättre bör medlemsstaterna på förhand rapportera om sina planer för emissioner av statspapper till Eurogruppen och kommissionen. efterlevnaden av landsspecifika numeriska finanspolitiska regler få stöd på nationell nivå av oberoende organ eller organ som är funktionellt oberoende. Det är viktigt att notera att det med hänsyn till mångfalden av möjliga och befintliga arrangemang, även om detta inte är det bästa alternativet, bör vara möjligt för mer än ett oberoende organ att ansvara för övervakningen av efterlevnaden av dessa regler så länge det finns en klar ansvarsfördelning och inte förekommer någon överlappning av befogenheter för specifika aspekter av övervakningen. En alltför stor institutionell fragmentering av övervakningsuppgifterna bör undvikas. För att övervakningsorganen effektivt ska kunna fullgöra sitt mandat bör dessa organ omfattas av nationella rättsliga bestämmelser som garanterar en hög grad av funktionell självständighet och ansvarsskyldighet. Vid utformningen av dessa övervakningsorgan bör hänsyn tas till den berörda medlemsstatens befintliga institutionella och administrativa ramar. Det bör särskilt vara möjligt att göra en lämplig enhet inom en befintlig institution funktionellt oberoende, förutsatt att denna enhet har utsetts för att utföra specifika övervakningsuppgifter, att den omfattas av särskilda stadgar och uppfyller de övriga principer som avses i detta skäl. (18) Denna förordning ålägger inte medlemsstaterna ytterligare krav eller skyldigheter i fråga om landsspecifika numeriska finanspolitiska regler som föreligger i unionsrätten. Kraftfulla landsspecifika numeriska finanspolitiska regler som överensstämmer med unionens budgetmål och övervakas av oberoende organ är en hörnsten för unionens förstärkta ram för budgetövervakning. De regler som dessa organ bör efterleva och deras specifika uppgifter anges i denna förordning. (19) Medlemsstater som har euron som valuta är särskilt utsatta för spridningseffekter av varandras finanspolitik. Medlemsstater som har euron som valuta bör samråda med kommissionen och varandra innan de antar en större finanspolitisk reformplan som kan ha spridningseffekter, för att möjliggöra en bedömning av den eventuella påverkan på euroområdet i sin helhet. De bör även betrakta sina budgetplaner som en fråga av gemensamt intresse och lämna in dem till kommissionen i övervakningssyfte innan de blir bindande. Kommissionen bör i samarbete med medlemsstaterna föreslå riktlinjer i form av en harmoniserad ram för fastställandet av innehållet i utkastet till budgetplan. (17) Efterlevnaden av effektiva regelbaserade finanspolitiska ramverk kan vara betydelsefull för att stödja en sund och hållbar finanspolitik. Enligt rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk ( 1 ) ska övervakningen av ( 1 ) EUT L 306, , s. 41. (20) I undantagsfall då kommissionen, efter samråd med den berörda medlemsstaten, i utkastet till budgetplan upptäcker särskilt allvarliga brister i efterlevnaden av budgetreglerna i stabilitets- och tillväxtpakten bör kommissionen i sitt yttrande om utkasten till budgetplan begära ett reviderat utkast till budgetplan i enlighet med denna förordning. Detta kommer att inträffa särskilt då genomförandet av utkastet till budgetplan skulle riskera den berörda medlemsstatens finansiella stabilitet eller äventyra

4 L 140/14 Europeiska unionens officiella tidning den ekonomiska och monetära unionens funktion, eller då genomförandet av utkastet till budgetplan skulle medföra en uppenbar och betydande överträdelse av de rekommendationer som rådet antagit inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. med särskilt beaktande av finansiella risker kopplade till ansvarsförbindelser med potentiellt stor inverkan på de offentliga budgetarna. (21) Kommissionens yttrande om utkastet till budgetplan bör antas snarast möjligt och i alla händelser senast i slutet av november, varvid hänsyn i den mån det är möjligt ska tas till den specifika nationella budgettidtabellen och de nationella parlamentariska förfarandena, för att säkerställa att unionens riktlinjer på budgetområdet kan integreras på lämpligt sätt i medlemsstaternas förberedande budgetarbete. Yttrandet bör särskilt innehålla en bedömning av huruvida budgetplanerna på avsett sätt beaktar de rekommendationer som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen på budgetområdet. Kommissionen bör, på begäran av den berörda medlemsstatens parlament eller Europaparlamentet, vara beredd att lägga fram sitt yttrande för det parlament som begärt detta, efter det att det har offentliggjorts. Medlemsstaterna uppmanas att vid antagandet av sina budgetlagar beakta kommissionens yttrande om deras utkast tillbudgetplan. (25) Ytterligare rapporteringsskyldigheter för medlemsstater som har euron som valuta och som omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott bör möjliggöra ett bättre informationsutbyte mellan de berörda medlemsstaterna och kommissionen och därmed också göra det möjligt att fastställa om det finns risk att en medlemsstat inte korrigerar det alltför stora underskottet inom de tidsfrister som har fastställts av rådet. Om det föreligger en sådan risk bör kommissionen utfärda en rekommendation till den berörda medlemsstaten om att vidta lämpliga åtgärder inom en viss tidsfrist. Kommissionen bör på begäran presentera sin rekommendation för parlamentet i den berörda medlemsstaten. Uppfyllandet av rekommendationen bör leda till en snar korrigering av varje utveckling som hotar korrigeringen av det alltför stora underskottet inom den fastställda tidsfristen. (22) Den utsträckning i vilken detta yttrande har beaktats i en medlemsstats budgetlagstiftning bör beaktas vid den bedömning som, om och när villkoren är uppfyllda, leder till ett beslut om förekomsten av ett alltför stort underskott i den berörda medlemsstaten. I ett sådant fall bör det faktum att medlemsstaten inte följt upp den tidiga vägledningen från kommissionen anses som en försvårande omständighet. (26) En bedömning av hur kommissionens rekommendation efterlevs bör ingå i kommissionens kontinuerliga bedömning av lämpliga åtgärder för att korrigera alltför stora underskott. När rådet beslutar om lämpliga åtgärder för att korrigera det alltför stora underskottet har vidtagits bör beslutet också grundas på huruvida medlemsstaten följt kommissionens rekommendation eller inte, varvid artiklarna 3.5 och 5.2 i förordning (EG) nr 1467/97 vederbörligen ska beaktas. (23) Baserat på kommissionens övergripande bedömning av utkasten till budgetplaner, bör Eurogruppen dessutom diskutera budgetsituationen och utsikterna för euroområdet som helhet. (24) Medlemsstater som har euron som valuta och som omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott bör övervakas närmare för att säkerställa en fullständig och hållbar korrigering av det alltför stora underskottet i rätt tid. En närmare övervakning genom ytterligare rapporteringsskyldigheter bör säkerställa förebyggande och tidig korrigering av eventuella avvikelser från rådets rekommendationer om att korrigera det alltför stora underskottet. Övervakningen bör komplettera bestämmelserna i förordning (EG) nr 1467/97. Dessa ytterligare rapporteringsskyldigheter bör stå i förhållande till det stadium i förfarandet som medlemsstaten befinner sig i, enligt artikel 126 i EUF-fördraget. Som ett första steg bör den berörda medlemsstaten genomföra en omfattande bedömning av genomförandet av det innevarande årets budget för den offentliga sektorn och dess undersektorer (27) Förordning (EG) nr 1467/97 som innehåller närmare bestämmelser avseende förfarandet vid alltför stora underskott på grundval av artikel 126 i EUF-fördraget, inbegriper möjligheter till flexibilitet för att oväntade negativa ekonomiska händelser ska kunna beaktas. I artiklarna 3.5 och 5.2 i den förordningen föreskrivs att rådet om lämpliga åtgärder har vidtagits i överensstämmelse med en rekommendation enligt artikel i EUF-fördraget eller ett föreläggande enligt artikel i EUF-fördraget och oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna uppstår efter antagandet av den rekommendationen eller det föreläggandet på rekommendation av kommissionen kan besluta att anta en reviderad rekommendation enligt artikel i EUF-fördraget eller ett reviderat beslut om föreläggande enligt artikel i EUF-fördraget. Med beaktande av de faktorer av betydelse som avses i artikel 2.3 i förordning (EG) nr 1467/97 får tidsfristen för korrigeringen av det alltför stora underskottet utsträckas genom den reviderade rekommendationen eller det reviderade föreläggandet med som regel ett år.

5 Europeiska unionens officiella tidning L 140/15 Rådet bör bedöma om det, jämfört med de ekonomiska prognoserna i dess ursprungliga rekommendation eller föreläggande, föreligger oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna. I händelse av en allvarlig konjunkturnedgång inom euroområdet eller inom unionen som helhet, får rådet på kommissionens rekommendation också besluta att anta en reviderad rekommendation enligt artikel i EUF-fördraget eller ett reviderat beslut om föreläggande enligt artikel i EUF-fördraget, förutsatt att detta inte äventyrar den finanspolitiska hållbarheten på medellång sikt. I artikel 2.1a i förordning (EG) nr 1467/97 föreskrivs dessutom att hänsyn, vid tillämpningen av riktmärket för anpassning av skuldkvoten, ska tas till konjunkturens påverkan på takten för skuldminskningen. En medlemsstat skulle därmed inte anses ha brutit mot skuldkriteriet, som fastställs i artikel b i EUF-fördraget om detta endast beror på negativa konjunkturförhållanden. (28) Eftersom budgetåtgärder kan vara otillräckliga för att säkerställa en varaktig korrigering av det alltför stora underskottet, bör medlemsstater som har euron som valuta och som omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott lägga fram ett program för ekonomiskt partnerskap med en beskrivning av de politiska åtgärder och de strukturreformer som krävs för att säkerställa en faktiskt och varaktig korrigering av det alltför stora underskottet, på grundval av den senaste uppdateringen av deras nationella reformprogram och deras stabilitetsprogram. (29) Vidare bör en förstärkning av den ekonomiska styrningen inbegripa en närmare dialog med Europaparlamentet. Motparterna till Europaparlamentet inom ramen för denna dialog är visserligen de berörda unionsinstitutionerna och deras representanter, men Europaparlamentets ansvariga utskott får erbjuda en medlemsstat som omfattas av kommissionens rekommendation eller rådets yttrande enligt denna förordning en möjlighet att delta i en diskussion. Medlemsstatens deltagande i en sådan diskussion är frivilligt. ges till rådet. Dessa yttranden kompletterar det förfarande vid alltför stora underskott som fastställs i artikel 126 i EUF-fördraget, i enlighet med vilket rådet ska besluta om det föreligger ett alltför stort underskott samt om de åtgärder som krävs för att rätta till det. (32) I syfte att betona betydelsen av sunda offentliga finanser, strukturreformer och riktade investeringar för hållbar tillväxt undertecknade medlemsstaternas stats- och regeringschefer en tillväxt- och sysselsättningspakt den 29 juni 2012 och visade därmed sin beslutsamhet att stimulera en sysselsättningsskapande tillväxt parallellt med deras åtagande att säkra sunda offentliga finanser. Denna pakt omfattar i synnerhet åtgärder för att stimulera finansieringen av ekonomin miljoner EUR (vilket motsvarar ca 1 % av unionens bruttonationalinkomst) håller på att mobiliseras för snabbverkande tillväxtåtgärder. I enlighet med rekommendationerna i den årliga tillväxtöversikten för 2012 och 2013 bör medlemsstaterna sträva efter att upprätthålla en lämplig finanspolitisk konsolideringstakt och samtidigt bevara investeringar som syftar till att uppnå Europa 2020-målen för tillväxt och sysselsättning. (33) Kommissionen övervakar inverkan av kraftiga budgetåtstramningar på tillväxtfrämjande offentliga utgifter och offentliga investeringar. Unionens finanspolitiska ramverk ger utrymme för en avvägning mellan behoven av produktiva offentliga investeringar och budgetdisciplinmålen: de möjligheter till en avvägning mellan behoven av produktiva offentliga investeringar och budgetdisciplinmålen som unionens befintliga finanspolitiska ramverk erbjuder kan utnyttjas inom stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del, samtidigt som stabilitets- och tillväxtpakten respekteras fullt ut. Kommissionen har meddelat sin avsikt att rapportera om omfattningen av möjliga åtgärder inom gränserna för unionens befintliga finanspolitiska ramverk. (30) För att kunna specificera omfattningen av rapporteringsskyldigheterna för medlemsstater som omfattas av ett förfarande vid alltför stora underskott bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på denna rapporterings innehåll och räckvidd. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. (31) Befogenheten att anta yttranden om programmen för ekonomiskt partnerskap enligt denna förordning bör (34) Europaparlamentets resolution av den 20 november 2012 med rekommendationer till kommissionen om rapporten från ordförandena för Europeiska rådet, kommissionen, Europeiska centralbanken och Eurogruppen Mot en verklig ekonomisk och monetär union och kommissionens meddelande av den 28 november 2012 med titeln En plan för en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union redogör för Europaparlamentets respektive kommissionens synpunkter när det gäller stegen mot en djupare och bättre integrerad ekonomisk och monetär union. Efter rapporten Mot en verklig ekonomisk och monetär union redogjorde Europeiska rådet i sina slutsatser från december 2012 för sina synpunkter avseende ett antal frågor i syfte att ytterligare stärka den ekonomiska och monetära unionen.

6 L 140/16 Europeiska unionens officiella tidning HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. KAPITEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 2. Tillämpningen av denna förordning ska till fullo respektera artikel 152 i EUF-fördraget, och de rekommendationer som utfärdas enligt denna förordning ska respektera nationell praxis och de nationella systemen för lönebildning. I enlighet med artikel 28 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, ska denna förordning inte påverka rätten att förhandla om, ingå eller tillämpa kollektivavtal samt att vidta kollektiva åtgärder i enlighet med nationell lagstiftning och praxis. Artikel 1 Syfte och tillämpningsområde 1. I denna förordning fastställs bestämmelser för förstärkt övervakning av budgetpolitiken i euroområdet, och för att säkerställa att de nationella budgetarna överensstämmer med de riktlinjer för den ekonomiska politiken som utfärdats inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten samt den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken, genom 3. Denna förordning ska tillämpas på de medlemsstater som har euron som valuta. Artikel 2 Definitioner 1. I denna förordning avses med a) komplettering av den europeiska planeringsterminen enligt definitionen i artikel 2-a i förordning (EG) nr 1466/97 med en gemensam budgettidplan, a) oberoende organ: organ som är strukturellt oberoende eller organ som är funktionellt självständiga gentemot medlemsstatens budgetmyndigheter och som omfattas av nationella rättsliga bestämmelser som säkerställer en hög grad av funktionell självständighet och ansvarsskyldighet, bland annat följande: b) komplettering av förfarandet för förebyggande och korrigering av alltför stora makroekonomiska obalanser såsom fastställts i förordning (EU) nr 1176/2011, i) Stadgar baserade på nationell rätt eller tvingande administrativa bestämmelser. c) komplettering av det multilaterala övervakningssystemet av budgetpolitiken, enligt förordning (EG) nr 1466/97, med ytterligare övervakningskrav för att säkerställa att unionens rekommendationer på budgetområdet integreras på lämpligt sätt i medlemsstaternas förberedande budgetarbete, ii) Att inte ta emot instruktioner från den berörda medlemsstatens budgetmyndigheter eller från andra offentliga eller privata organ. iii) Förmågan att snabbt kommunicera med allmänheten. d) komplettering av förfarandet för korrigering av en medlemsstats alltför stora underskott enligt artikel 126 i EUF-fördraget och förordning (EG) nr 1467/97, med närmare övervakning av budgetpolitiken i de medlemsstater som omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott för att säkerställa en varaktig korrigering av underskottet i rätt tid, iv) Förfaranden för att utse medlemmar på grund av deras erfarenhet och kompetens. v) Tillräckliga resurser och adekvat tillgång till information för att fullgöra sitt mandat. e) säkerställande av förenligheten mellan budgetpolitiken och åtgärder och reformer som gjorts inom ramen för förfarandet för förebyggande och korrigering av alltför stora makroekonomiska obalanser enligt förordning (EU) nr 1176/2011 och, när det är lämpligt, inom ramen för ett program för ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 9. b) oberoende makroekonomiska prognoser: makroekonomiska prognoser som tas fram eller godkänns av oberoende organ. c) budgetramverk på medellång sikt: budgetramverk på medellång sikt enligt artikel 2 e i direktiv 2011/85/EU.

7 Europeiska unionens officiella tidning L 140/17 d) stabilitetsprogram: stabilitetsprogram enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1466/ När det är lämpligt, rådets yttranden om program för ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 9. För att säkerställa inbördes enhetlighet för de oberoende makroekonomiska prognoser som avses i första stycket led b ska medlemsstaterna och kommissionen minst en gång om året hålla en teknisk dialog om de antaganden som ligger till grund för utarbetandet av de makroekonomiska prognoserna och budgetprognoserna i enlighet med artikel 4.5 i direktiv 2011/85/EU. 2. Definitionen av offentlig sektor och dess undersektorer i punkt 2.70 i bilaga A till förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen ( 1 ) ska också gälla för denna förordning. 3. Tillämpningen av denna förordning ska inte påverka tilllämpningen av artikel 9 i EUF-fördraget. KAPITEL II KAPITEL III GEMENSAMMA BUDGETBESTÄMMELSER Artikel 4 Gemensam budgettidplan 1. Medlemsstaterna ska, inom ramen för den europeiska planeringsterminen och företrädesvis inte senare än den 15 april men senast den 30 april varje år, offentliggöra sina nationella finanspolitiska planer på medellång sikt. Sådana planer ska åtminstone innehålla all den information som ska tillhandahållas i deras stabilitetsprogram och ska läggas fram tillsammans med deras nationella reformprogram och stabilitetsprogram. Dessa planer ska överensstämma med ramen för samordningen av den ekonomiska politiken inom den årliga övervakningscykeln, som särskilt inbegriper de allmänna riktlinjer som kommissionen och Europeiska rådet utfärdade för medlemsstaterna i början av den årliga cykeln. De ska också överensstämma med de rekommendationer som utfärdats inom ramen för stabilitetsoch tillväxtpakten samt, när det är lämpligt, med de rekommendationer som utfärdats inom ramen för den årliga övervakningscykeln, däribland det förfarande för makroekonomiska obalanser som fastställs i förordning (EU) nr 1176/2011 och med yttranden om de program för ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 9. SAMORDNING AV DEN EKONOMISKA POLITIKEN Artikel 3 Överensstämmelse med ramen för samordningen av den ekonomiska politiken Medlemsstaternas budgetförfarande ska överensstämma med följande: 1. Ramen för samordningen av den ekonomiska politiken inom den årliga övervakningscykeln, som särskilt inbegriper de allmänna riktlinjer som kommissionen och Europeiska rådet utfärdade för medlemsstaterna i början av cykeln. Nationella finanspolitiska planer på medellång sikt och nationella reformprogram ska beskriva hur de planerade reformerna och åtgärderna förväntas bidra till uppfyllandet av de mål och nationella åtaganden som fastställs inom ramen för unionens strategi för tillväxt och sysselsättning. Nationella finanspolitiska planer på medellång sikt eller nationella reformprogram ska dessutom beskriva den förväntade ekonomiska avkastningen från icke-försvarsrelaterade offentliga investeringsprojekt som har betydande konsekvenser för budgeten. Nationella finanspolitiska planer på medellång sikt och stabilitetsprogram får vara samma dokument. 2. De rekommendationer som utfärdats inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. 2. Förslaget till statsbudget för påföljande år och huvudparametrarna i budgetförslagen för alla övriga undersektorer i den offentliga sektorn ska offentliggöras senast den 15 oktober. 3. När det är lämpligt, rekommendationer som utfärdats inom ramen för den årliga övervakningscykeln, däribland det förfarande för makroekonomiska obalanser som fastställs i förordning (EU) nr 1176/2011. ( 1 ) EGT L 310, , s Statsbudgeten ska antas eller fastställas och offentliggöras senast den 31 december varje år tillsammans med de uppdaterade huvudparametrarna för de övriga undersektorerna i den offentliga sektorn. Medlemsstaterna ska ha infört förfaranden för en provisorisk budget som ska tillämpas om budgeten inte antas eller fastställs och offentliggörs senast den 31 december på grund av objektiva skäl utom kontroll för regeringen.

8 L 140/18 Europeiska unionens officiella tidning De nationella finanspolitiska planer på medellång sikt och budgetförslag som avses i punkterna 1 och 2 ska grundas på oberoende makroekonomiska prognoser och ska ange huruvida budgetprognoserna har framställts eller godkänts av ett oberoende organ. Dessa prognoser ska offentliggöras tillsammans med de finanspolitiska planer på medellång sikt och budgetförslag som de ligger till grund för. Artikel 5 Oberoende organ som övervakar efterlevnaden av finanspolitiska regler 1. Medlemsstaterna ska ha infört oberoende organ som ska övervaka efterlevnaden av KAPITEL IV ÖVERVAKNING OCH BEDÖMNING AV MEDLEMSSTATERNAS UTKAST TILL BUDGETPLANER Artikel 6 Övervakningskrav 1. Senast den 15 oktober varje år ska medlemsstaterna till kommissionen och Eurogruppen lämna in ett utkast till budgetplan för påföljande år. Det utkastet till budgetplan ska följa de rekommendationer som utfärdats inom ramen för stabilitetsoch tillväxtpakten och, när det är tillämpligt, de rekommendationer som utfärdats inom ramen för den årliga övervakningscykeln, däribland det förfarande för makroekonomiska obalanser som fastställs i förordning (EU) nr 1176/2011 och med de yttranden om program för ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 9. a) numeriska finanspolitiska regler som i de nationella budgetprocesserna infogar deras medelfristiga budgetmål enligt artikel 2a i förordning (EG) nr 1466/97, 2. Så snart utkasten till budgetplaner, som avses i punkt 1, lämnats till kommissionen ska de offentliggöras. b) de numeriska finanspolitiska regler som avses i artikel 5 i direktiv 2011/85/EEG. 3. Utkastet till budgetplan ska innehålla följande information för påföljande år: 2. Dessa organ ska när det är lämpligt genomföra offentliga bedömningar när det gäller nationella finanspolitiska regler, avseende bland annat a) Budgetbalansmålet för den offentliga sektorn som procentandel av bruttonationalprodukten (BNP), uppdelat på offentliga sektorns undersektorer. a) förekomsten av omständigheter som föranleder aktiveringen av korrigeringsmekanismen vid konstaterade betydande avvikelser från det medelfristiga målet eller från anpassningsbanan för att uppnå detta mål, i enlighet med artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1466/97, b) Prognoserna vid oförändrad politik i fråga om utgifter och inkomster som procentandel av BNP för den offentliga sektorn och dess huvudkomponenter, inbegripet fasta bruttoinvesteringar. b) huruvida korrigeringen sker i enlighet med nationella regler och budgetplaner, c) Målen för utgifterna och inkomsterna som procentandel av BNP för den offentliga sektorn och dess huvudkomponenter, med beaktande av villkoren och kriterierna för att fastställa de offentliga utgifternas ökningstakt efter diskretionära åtgärder på inkomstsidan enligt artikel 5.1 i förordning (EG) nr 1466/97. c) förekomsten av omständigheter - eller att sådan omständigheter upphör att föreligga - som avses i artikel 5.1 tionde stycket i förordning (EG) nr 1466/97 som kan medge en tillfällig avvikelse från det medelfristiga budgetmålet eller från anpassningsbanan mot detta mål, förutsatt att en sådan avvikelse inte äventyrar den finanspolitiska hållbarheten på medellång sikt. d) Relevant information om offentliga utgifter per ändamål, inbegripet för utbildning, hälsa och sysselsättning, och när detta är möjligt indikationer avseende de förväntade fördelningsmässiga effekterna av de främsta åtgärderna på utgiftsoch inkomstsidan.

9 Europeiska unionens officiella tidning L 140/19 e) En beskrivning och kvantifiering av de åtgärder på utgiftsoch inkomstsidan på varje undersektorsnivå som ska ingå i budgetförslaget för kommande år för att överbrygga gapet mellan målen i led c och prognoserna vid oförändrad politik i enlighet med led b. f) De viktigaste antagandena inom de oberoende makroekonomiska prognoserna och viktig ekonomisk utveckling som är relevant för att uppnå budgetmålen. g) En bilaga med den metod, de ekonomiska modeller och antaganden samt andra relevanta parametrar som underbygger budgetprognoserna och de uppskattade effekterna av aggregerade budgetåtgärder på den ekonomiska tillväxten. h) Indikationer på hur reformer och åtgärder i utkastet till budgetplan, särskilt avseende offentliga investeringar, tar hänsyn till de aktuella rekommendationer som riktas till den berörda medlemsstaten i enlighet med artiklarna 121 och 148 i EUF-fördraget, och bidrar till att uppfylla de mål som anges i unionens strategi för tillväxt och sysselsättning. Den beskrivning som avses i första stycket led e får vara mindre detaljerad i fråga om åtgärder som påverkar budgeten med mindre än 0,1 % av BNP. Särskild och uttrycklig uppmärksamhet ska ägnas större finanspolitiska reformplaner som kan ha spridningseffekter för andra medlemsstater som har euron som valuta. 4. Om de budgetmål som rapporterats i utkastet till budgetplan i enlighet med punkt 3 eller prognoserna vid oförändrad politik avviker från dem i det senaste stabilitetsprogrammet, ska avvikelserna förklaras. 5. Det specificerade innehållet i utkastet till budgetplan ska anges inom en harmoniserad ram som fastställts av kommissionen i samarbete med medlemsstaterna. senast en vecka efter inlämnandet av utkastet till budgetplan, upptäcker särskilt allvarliga brister i efterlevnaden av de finanspolitiska skyldigheter som fastställs i stabilitets- och tillväxtpakten, anta sitt yttrande inom två veckor från det att utkastet till budgetplan lämnades in. I sitt yttrande ska kommissionen begära att ett reviderat utkast till budgetplan lämnas in så snart som möjligt och i alla händelser inom tre veckor från dagen för dess yttrande. Kommissionens begäran ska vara motiverad och ska offentliggöras. Artikel 6.2, 6.3 och 6.4 ska tillämpas i fråga om det reviderade utkastet till budgetplaner som lämnas in enligt första stycket i denna punkt. Kommissionen ska anta ett nytt yttrande grundat på det reviderade utkastet till budgetplan så snart som möjligt, dock senast inom tre veckor från det att det reviderade utkastet till budgetplan har lämnats in. 3. Kommissionens yttrande ska offentliggöras och presenteras för Eurogruppen. Därefter ska kommissionen, på begäran av parlamentet i den berörda medlemsstaten eller av Europaparlamentet, presentera sitt yttrande för det parlament som har begärt det. 4. Kommissionen ska göra en samlad bedömning av situationen och utsikterna för de offentliga finanserna i euroområdet som helhet, baserat på de nationella budgetprognoserna och deras samspel i hela området, och därvid stödja sig på de senaste ekonomiska prognoserna från kommissionens avdelningar. Den samlade bedömningen ska inbegripa en känslighetsanalys som ger en indikation på riskerna för de offentliga finansernas hållbarhet i fall av ogynnsam ekonomisk, finansiell eller finanspolitisk utveckling. Den ska också, när det är lämpligt, ge förslag på åtgärder för att förstärka samordningen av den finanspolitiska och makroekonomiska politiken inom euroområdet. Artikel 7 Bedömning av utkastet till budgetplan 1. Kommissionen ska anta ett yttrande om utkastet till budgetplan snarast möjligt och i alla händelser senast den 30 november. 2. Kommissionen ska, utan hinder av punkt 1, när den, i undantagsfall, efter att ha hört den berörda medlemsstaten Den samlade bedömningen ska offentliggöras och ska beaktas i de årliga allmänna riktlinjer som kommissionen utfärdar till medlemsstaterna. De metoder (inklusive modeller) och antaganden som ligger till grund för de senaste ekonomiska prognoserna från kommissionens avdelningar för varje medlemsstat, inklusive uppskattningar av hur de aggregerade budgetåtgärderna påverkar den ekonomiska tillväxten, ska bifogas den samlade bedömningen.

10 L 140/20 Europeiska unionens officiella tidning Eurogruppen ska diskutera kommissionens yttrande om utkasten till budgetplaner samt om situationen och utsikterna för de offentliga finanserna i euroområde med kommissionens samlade bedömning enligt punkt 4 som underlag. Resultaten av dessa diskussioner i Eurogruppen ska offentliggöras när så är lämpligt. 5. En plan för korrigerande åtgärder som avses i artikel 8.1 i förordning (EU) nr 1176/2011, får ändras i enlighet med artikel 9.4 i den förordningen för att ersätta det program för ekonomiskt partnerskap som avses i den här artikeln. Om en sådan plan för korrigerande åtgärder lämnas in efter det att ett program för ekonomiskt partnerskap har antagits, får de åtgärder som anges i programmet för ekonomiskt partnerskap ingå i planen för korrigerande åtgärder, när så är lämpligt. Artikel 8 Rapportering om emission av statspapper 1. Medlemsstaterna ska på förhand och i tillträckligt god tid rapportera till kommissionen och Eurogruppen om sina planer för emissioner av statspapper. 6. Programmets genomförande och de därmed förenliga årliga budgetplanerna ska övervakas av rådet och kommissionen. 2. Det harmoniserade formatet för och innehållet i den rapportering som avses i punkt 1 ska samordnas och utarbetas av kommissionen i samverkan med medlemsstaterna. KAPITEL V SÄKERSTÄLLANDE AV ATT ALLTFÖR STORA UNDERSKOTT KORRIGERAS Artikel 9 Ekonomiska partnerskapsprogram 1. Om rådet i enlighet med artikel i EUF-fördraget fastställer att ett alltför stort underskott föreligger i en medlemsstat, ska den berörda medlemsstaten för kommissionen och rådet lägga fram ett program för ekonomiskt partnerskap med en beskrivning av de politiska åtgärder och de strukturreformer som krävs för att säkerställa en faktiskt varaktig korrigering av det alltför stora underskottet, i form av en utveckling av sitt nationella reformprogram och sitt stabilitetsprogram, och med fullt beaktande av rådsrekommendationerna om genomförandet av de integrerade riktlinjerna för ekonomi- och sysselsättningspolitiken i den berörda medlemsstaten. 2. Programmet för ekonomiskt partnerskap ska fastställa och välja ett antal specifika prioriteringar som syftar till att förbättra konkurrenskraft och hållbar tillväxt på lång sikt, och åtgärda strukturella svagheter i den berörda medlemsstaten. Dessa prioriteringar ska stämma överens med unionens strategi för tillväxt och sysselsättning. När det är lämpligt ska potentiella finansiella resurser identifieras, inklusive kreditramar från Europeiska investeringsbankens och andra relevanta finansieringsinstrument. Artikel 10 Rapporteringsskyldigheter för medlemsstater som omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott 1. Om rådet i enlighet med artikel i EUF-fördraget på kommissionens begäran fastställer att ett alltför stort underskott föreligger i en medlemsstat, ska den medlemsstaten omfattas av rapporteringsskyldigheterna i enlighet med punkterna 2 5 i den här artikeln tills förfarandet vid ett alltför stort underskott har upphävts. 2. Medlemsstaten ska genomföra en heltäckande bedömning av genomförandet av det innevarande årets budget för den offentliga sektorn och dess undersektorer. Bedömningen ska också omfatta finansiella risker kopplade till ansvarsförbindelser med potentiellt stor påverkan på offentliga budgetar, som avses i artikel 14.3 i direktiv 2011/85/EU, i den utsträckning de kan tänkas bidra till det alltför stora underskottet. Resultaten av den bedömningen ska tas med i den rapport om åtgärder för att korrigera det alltför stora underskottet som lämnats in i enlighet med artikel 3.4a eller artikel 5.1a i förordning (EG) nr 1467/ Programmet för ekonomiskt partnerskap ska presenteras vid samma tidpunkt som den rapport som avses i artikel 3.4a i förordning (EG) nr 1467/ Rådet ska på förslag av kommissionen anta ett yttrande om programmet för ekonomiskt partnerskap. 3. I fråga om offentliga sektorn och dess undersektorer ska medlemsstaten regelbundet rapportera till kommissionen och till Ekonomiska och finansiella kommittén om genomförandet av innevarande års budget, om budgetpåverkan av diskretionära åtgärder både i fråga om utgifter och inkomster, om målen för offentliga utgifter och inkomster, samt lämna information om de åtgärder som vidtagits och vilka typer av åtgärder som planeras för att uppnå målen. Rapporten ska offentliggöras.

11 Europeiska unionens officiella tidning L 140/21 I enlighet med artikel 14 ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter som specificerar innehållet i den regelbundna rapportering som avses i denna punkt. enligt artikel i EUF-fördraget eller ett rådsbeslut om föreläggande enligt artikel i EUF-fördraget, ska den bland annat också grunda sin bedömning på rapporter från medlemsstater i enlighet med artikel 10.3 i denna förordning. 4. Om den berörda medlemsstaten omfattas av en rådsrekommendation enligt artikel i EUF-fördraget, ska den rapport som avses i punkt 3 i den här artikeln lämnas in för första gången sex månader efter den rapport som föreskrivs i artikel 3.4a i förordning (EG) nr 1467/97, och därefter var sjätte månad. 5. Om den berörda medlemsstaten omfattas av ett rådsbeslut om föreläggande enligt artikel i EUF-fördraget, ska rapporten i enlighet med punkt 3 i den här artikeln även innehålla information om de åtgärder som vidtas som svar på det särskilda föreläggandet från rådet. Den ska lämnas in första gången tre månader efter den rapport som föreskrivs i artikel 5.1a i förordning (EG) nr 1467/97 och därefter en gång per kvartal. 6. På begäran och inom den tidsgräns som kommissionen angett ska den medlemsstat som omfattas av ett förfarande vid alltför stora underskott göra följande: a) Genomföra och rapportera om en omfattande oberoende revision av de offentliga räkenskaperna för sektorn offentlig förvaltnings samtliga undersektorer, företrädesvis i samordning med högre nationella revisionsorgan med syfte att, inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott, bedöma om räkenskaperna är tillförlitliga, fullständiga och korrekta. b) Lämna tillgänglig ytterligare information som underlag för övervakningen av hur arbetet med att korrigera det alltför stora underskottet fortlöper. 2. Om det finns risk att tidsfristen för att korrigera det alltför stora underskottet inte efterlevs, ska kommissionen rikta en rekommendation till den berörda medlemsstaten om det fullständiga genomförandet av de åtgärder som ingick i den ursprungliga rekommendationen eller beslutet om föreläggande som avses i punkt 1, antagandet av andra åtgärder, eller båda delarna, inom en tidsram som är förenlig med den tidsfrist för korrigering av det alltför stora underskottet. Kommissionens rekommendation ska offentliggöras och ska redovisas för Ekonomiska och finansiella kommittén. På begäran av parlamentet i den berörda medlemsstaten, ska kommissionen redovisa rekommendationen för det parlamentet. 3. Den berörda medlemsstaten ska inom den tidsram som anges i kommissionens rekommendationen som avses i punkt 2 rapportera till kommissionen om åtgärder som vidtagits som svar på denna rekommendation tillsammans med rapporterna enligt artikel Rapporten ska omfatta budgeteffekterna av alla vidtagna diskretionära åtgärder, målen för offentliga utgifter och inkomster, information om vidtagna åtgärder, vilka typer av åtgärder som planeras för att uppnå målen samt information om övriga åtgärder som vidtagits som svar på kommissionens rekommendation. Rapporten ska offentliggöras och ska redovisas för Ekonomiska och finansiella kommittén. 4. På grundval av den rapport som avses i punkt 3, ska kommissionen bedöma om medlemsstaten har följt den rekommendation som avses i punkt 2. Artikel 12 Kommissionen (Eurostat) ska bedöma kvaliteten på de statistiska uppgifter som den berörda medlemsstaten rapporterar in enligt led a i enlighet med rådets förordning (EG) nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen ( 1 ). Inverkan på förfarandet vid alltför stora underskott 1. I vilken utsträckning den berörda medlemsstaten har beaktat kommissionens yttrande som avses i artikel 7.1 ska beaktas av Artikel 11 Medlemsstater som riskerar att inte uppfylla sina åtaganden enligt förfarandet vid alltför stora underskott 1. När kommissionen bedömer om det finns risk för att tidsfristen för att korrigera det alltför stora underskottet inte efterlevs, i enlighet med den aktuella rådsrekommendationen ( 1 ) EUT L 145, , s. 1. a) kommissionen när den utarbetar en rapport enligt artikel i EUF-fördraget och när den rekommenderar medlemsstaten att lämna en räntelös deposition i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 1173/2011, b) rådet när det fattar beslut om huruvida det föreligger ett alltför stort underskott i enlighet med artikel i EUFfördraget.

12 L 140/22 Europeiska unionens officiella tidning Den övervakning som fastställs i artiklarna 10 och 11 i denna förordning ska utgöra en integrerad del av den regelbundna övervakningen, så som den föreskrivs i artikel 10.1 i förordning (EG) nr 1467/97, av tillämpningen av åtgärder som den berörda medlemsstaten vidtagit som svar på rådets rekommendationer enligt artikel i EUF-fördraget eller rådsbeslut om förelägganden utfärdade enligt artikel i EUF-fördraget om att korrigera det alltför stora underskottet. 3. Den delegering av befogenheter som avses i artikel 10.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. 3. När kommissionen bedömer om effektiva åtgärder har vidtagits som svar på rekommendationer enligt artikel i EUF-fördraget eller beslut om förelägganden enligt artikel i EUF-fördraget, ska den beakta den bedömning som avses i artikel 11.4 i denna förordning och ska, beroende på vad som är lämpligt, rekommendera att rådet antar beslut enligt artikel eller artikel i EUF-fördraget, med vederbörig hänsyn till artiklarna 3.5 och 5.2 i förordning (EU) nr 1467/97. Artikel 13 Överensstämmelse med förordning (EU) nr 472/2013 ( 1 ) Medlemsstater som omfattas av ett makroekonomiskt anpassningsprogram ska inte omfattas av artiklarna 6 12 i den här förordningen. KAPITEL VI SLUTBESTÄMMELSER 4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. 5. En delegerad akt som antas enligt artikel 10.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. Artikel 15 Ekonomisk dialog 1. För att stärka dialogen mellan unionens institutioner, särskilt Europaparlamentet, rådet och kommissionen, och säkerställa ökad öppenhet och ansvars- och redovisningsskyldighet, får Europaparlamentets ansvariga utskott när så är lämpligt uppmana rådets ordförande, kommissionens ordförande, Europeiska rådets ordförande eller Eurogruppens ordförande att i utskottet diskutera Artikel 14 Utövande av delegering 1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. a) specifikationerna för innehållet i det utkast till budgetplan som ska ingå i en harmoniserad ram som fastställts enligt artikel 6.5, 2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 10.3 ska ges till kommissionen för en period av tre år från och med den 30 maj Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av tre år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga. ( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet i euroområdet (Se sidan 1 i detta nummer av EUT). b) resultaten av Eurogruppens diskussion om kommissionens yttranden som antas i enlighet med artikel 7.1, i den utsträckning som de har offentliggjorts, c) den samlade bedömning av situationen och utsikterna för de offentliga finanserna i hela euroområdet som kommissionen ska göra enligt artikel 7.4, d) rådets akter som avses i artiklarna 9.4 och 12.3.

13 Europeiska unionens officiella tidning L 140/23 2. Europaparlamentets ansvariga utskott kan erbjuda den medlemsstat som är föremål för en rekommendation från kommissionen enligt artikel 11.2 eller av rådets akter som avses i punkt 1 d, att delta i en diskussion. 3. Europaparlamentet ska vederbörligen involveras i den europeiska planeringsterminen i syfte att öka öppenheten, ansvarstagandet samt redovisningsskyldigheten när det gäller de beslut som fattas, framför allt genom den ekonomiska dialog som genomförs i enlighet med denna artikel. Artikel 16 Översyn av och rapportering om tillämpningen av denna förordning 1. Senast den 14 december 2014 och därefter vart femte år ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning, när det är lämpligt, åtföljd av ett förslag på ändringar av denna förordning. Kommissionen ska offentliggöra den rapporten. Den rapport som avses i första stycket ska innehålla en utvärdering av bland annat a) hur effektiv förordningen är, b) vilka framsteg som gjorts för att få till stånd en närmare samordning av den ekonomiska politiken och en varaktig konvergens mellan medlemsstaternas ekonomiska resultat i enlighet med EUF-fördraget, c) hur denna förordning bidrar till att förverkliga unionens strategi för tillväxt och sysselsättning. 2. Senast den 31 juli 2013 ska kommissionen rapportera om de möjligheter som unionens befintliga finanspolitiska ramverk erbjuder till att göra en avvägning mellan behoven av produktiva offentliga investeringar och budgetdisciplinmålen inom stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del, samtidigt som den efterlevs fullt ut. Artikel 17 Övergångsbestämmelser 1. Medlemsstater som omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott vid tidpunkten för denna förordnings ikraftträdande ska följa bestämmelserna för regelbunden rapportering i enlighet med artikel 10.3, 10.4 och 10.5 senast den 31 oktober Medlemsstater som omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott vid tidpunkten för denna förordnings ikraftträdande ska omfattas av artikel 9.1 och 10.2 endast när en rekommendation från rådet enligt artikel i EUF-fördraget eller ett beslut om föreläggande från rådet enligt artikel i EUF-fördraget har utfärdats efter den 30 maj I dessa fall ska programmet för ekonomiskt partnerskap presenteras samtidigt som den rapport som lämnas i enlighet med artiklarna 3.4a eller 5.1a i förordning (EG) nr 1467/ Medlemsstaterna ska uppfylla kraven i artikel 5 senast den 31 oktober Artikel 18 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen. Utfärdad i Strasbourg den 21 maj På Europaparlamentets vägnar M. SCHULZ Ordförande På rådets vägnar L. CREIGHTON Ordförande