Björkdalagruvan 1. Charlotte Höglund. Advokat Jan Eriksson Alrutz" Advokatbyrå AB Box 7493, Stockholm Tel.

Transkript

1 Till Bergsstaten, Luleå Sökande: Björkdalsgruvan AB, org. nr Björkdalagruvan Kåge Kontaktperson: Ombud: Charlotte Höglund Advokat Jan Eriksson Alrutz" Advokatbyrå AB Box 7493, Stockholm Tel jan.eriksson@alrutz.se Saken: Ansökan om bearbetningskoncession för fyndigheten (Nylund K nr 1), Skellefteå Västerbottens län. Nylundkommun, Björkdalsgruvan AB (nedan Björkdalsgruvan eller bolaget) ansöker härmed om bearbetningskoncession för Nylundfyndigheten i Skellefteå kommun, Västerbottens län, i enlighet med vad om framgår nedan och av bilagda handlingar. I denna ansökan ingår en Bil a_.q_aå, Malmbevisning och malmberäkning avseende Nylundfyndigheten (nedan mineralberäkningen) och en 4156/3 Alrutz" Advokatbyrå AB Box Stockholm Tel Fax

2 ALRUTZ' ÅDVOKATBYRÅ AB Bi]aqa B, Teknisk beskrivning för vilka bilagor (inklusive underbilagor) Björkdalsgruvan hemställer om sekretess. Utöver mineralberäkningen och den tekniska beskrivningen ingår i denna ansökan även en miljökonsekvensbeskrivning (Bilaqa C) med tillhörande underbilagor samt en fastighetsägarförteckning (BilaqaD). En förteckning över samtliga bilagor återfinns omedelbart efter denna ansökan. im Koncessionsmineral och koncessionstid Ansökan avser guld (AU), och en koncessionstid om 25 år. 2. Områdets läqegch utsträcknin_q Det ansökta koncessionsområdet framgår av bifogad översiktskarta (bilaga D). Hörnpunkterna är beräknade i Rikets koordinatsystem Sweref99TM och har följande koordinater: Hörnpunkt Norr [X] Öst [Y] N U T M I Områdets areal har beräknats till 75,65 ha. Bolaget föreslår att koncessionsområdet benämns Nylund K nr 1.

3 u Fasti are och övrig_asa käare En lista över de fastigheter och fastighetsägare som berörs av koncessionsområdet finns i bilaga D. Arealer m.m. framgår av bilaga A5. m Hinder mot bearbetning enliqt 5 k_ap. 10 eller 17 kay: 3 mineralla_flen När det gäller områden som avses i 5 kap. 10 minerallagen finns det viss bostadsbebyggelse inom och i omedelbar anslutning till den östra delen av det ansökta koncessionsområdet. För ytterligare information om närbelägen bebyggelse m.m. hänvisas till avsnitt 2 i bilaga B och till avsnitt 6 i bilaga C. Ingen del av det ansökta koncessionsområdet omfattas av gällande detaljplan och den ansökta koncessionen strider inte heller mot några områdesbestämmelser. Hur området i övrigt förhåller sig till gällande planer framgår under avsnitt 6.3 i bilagda miljökonsekvensbeskrivning (bilaga C). Några sådana områden som avses i 17 kap. 3 minerallagen finns inte inom eller i omedelbar anslutning till det ansökta koncessionsområdet. Något hinder mot den ansökta koncessionen enligt aktuella bestämmelser föreligger således inte. o Företrädesrätt enliqt 4 kap. 3 minerallagen Björkdalsgruvan innehar undersökningstillstånden Björkdal 10, Björkdal 30 och Björkdal 31 vilka täcker hela koncessionsområdet. Detta innebär att Björkdalsgruvan har företrädesrätt enligt 4 kap. 3 minerallagen till det sökta koncessionsområdet.

4 6. Konkurrens enliqt k_åp. 4 mineralla qen Någon konkurrens enligt 4 kap. 4 minerallagen föreligger inte. 7. Ansökans avåränsninr och förhållande till 9rövnin q e n_l i qt_ miljöbalken Som framgår på flera ställen i underlaget för denna ansökan avser Björkdalsgruvan AB att inom kort ansöka om ett nytt grundtillstånd till verksamheten vid Björkdalsgruvan. I den ansökan ingår även brytning av Nylundfyndigheten och den fortsatta förädlingen av råmalmen. I ansökan tas bland annat höjd för deponering av sidoberg respektive anrikningssand även från Nylundfyndigheten. Det kommer således att ske en i varje fall delvis parallell prövning enligt minerallagen (ansökan om bearbetningskoncession) respektive miljöbalken (ansökan om tillstånd till framtida brytning och fortsatt bearbetning av malmen från Nylund inklusive deponering av gråberg och anrikningssand). Underlag för prövning av ansökan om bearbetningskoncession enligt 3 och 4 kap. miljöbalken återfinns i båda ansökningarna. 8. Geolo_.qisk beskrivning Nedan ges en i delar översiktlig bild av historik, geologi och mineralogi. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till mineralberäkningen i bilaga A samt den tekniska beskrivningen i bilaga B. 8.1 Historik och allmän beskrivning Mineraliseringen i Björkdal upptäcktes först 1983 av Terra Mining AB (Terra Mining) med hjälp av ett ytmoränsprovtagningsprogram som visade på anomala guldvärden. Anomala guldhalter påträffades därefter i berggrundsytan 1985 och borrning för att definiera anomalin inleddes Efter kompletterande undersökningar påbör-

5 jades gruvbrytning 1988 och pågick fram till 1999 när dåvarande innehavaren drabbades av konkurs och verksamheten lades i malpåse. Verksamheten återupptogs i mindre skala år 2006 och är sedan år 2008 åter i full drift. 8.2 Fyndigheten Även Nylundområdet är känt sedan 1983 när huvudfyndigheten upptäcktes och ligger geografiskt i den sydöstra förlängningen av nuvarande dagbrott i Björkdal. Fyndigheten är ca 1 km lång och ca 500 m bred. Fyndigheten har borrats upp i flera omgångar från 1987 fram till och med 2016 med ett totalt antal borrmeter på knappt meter fördelade på 233 borrhål. Enligt SGU:s berggrundskarta ligger det sökta koncessionsområdet i den östra delen av det Paleoproterozoiska Skellefteådistriktet ("Skelleftefältet"). Bergarterna är ca 1,9 miljarder år gamla och innehåller vanligtvis massiva sulfidmineraliseringar. Fältet innehåller ett flertal guldfyndigheter av vilka Björkdalsgruvan inklusive Nylund-fyndigheten numera är den största kända. 8.3 Närmare om fyndighetens geologi m.m. Björkdals mineralisering är av "lode-style" typ och består av ett mer eller mindre parallellt guldförande kvartsgångssystem, positionerad i övre delen av Skellefteå gruppen. Guldet är lokaliserat i kvartsgångarna som har en varierande tjocklek; från under en centimeter till flera decimetrar. Kvartsgångarna är oftast vertikala till subvertikala och stryker mellan 000 till 090, där de flesta stryker mellan 030 till 060. Kvartsgångarna är lokalt väldigt komplexa, med många överkorsande uttryck samt att minimala kvartsgångar kan introducera mineralisering in i värdbergarten proximalt till kvartsgången (Figur 9). I Nylundområdet finner man även till större utsträckning guldförande turmalin och pyritgångar än vad som har varit noterat i huvuddelen av Björkdalsgruvan. Guldrika kvartsgångar är ofta associerade med mindre mängder av sulfidmineral så som pyrit, magnetkis, markasit, kopparkis samt

6 icke sulfid mineral så som aktinolit, turmalin och biotit. Scheelit och vismut-tellurider (tsumoit och pilsenit) är också vanligt förekommande i guldrika kvartsgångar och används som indikatormineral för guldmineraliseringen. Guldet hittas främst som fritt guld, och är ofta associerat med elektrum, bi-tellurider samt pyroxener. 8.4 Minera]beräkning De geologiska mineraltillgångarna redovisas här nedan summerade, enligt de beräkningar som har gjorts inom ramen för arbetet med denna ansökan. För detaljerade uppgifter hänvisas till mineralberäkningen i bilaga A (sekretess) samt den tekniska beskrivningen i bilaga B (sekretess). En cut-off på 0,35 g/t Au har beräknats med utgångspunkt i faktisk brytningskostnad i Björkdal. Vidare har ansatts ett guldpris på $1400 USD/oz Au baserat på medelpriset över fem år. Utifrån dessa antaganden har mineraltillgången beräknats enligt följande. Kategori Ton Känd Indikerad Antagen Tota]t Halt Au (g/t) Innehållen Au (oz) Ton och total Au är avrundade till närmaste tusental. 8.5 Redovisning av undersökningsarbeten och utveck]ingsarbeten Som har nämnts ovan är Nylundfyndigheten känd sedan början av 1980-talet när de första undersökningarna genomfördes. Undersökningar i form av borrningar har genomförts utspritt över hela perioden från 1983 till 2016 med en viss koncentration under åren i mitten av 1990-talet med över 100 borrningar över två års tid.

7 På senare tid har ett större fokus ånyo lagts på Nylundfyndigheten och under 2015 genomfördes ett diamantborrprogram i området på totalt borrmeter fördelade på 17 hål. Syftet med borrprogrammet var att definiera och öka Nylund resursbas. Borrkärnorna orienterades och mättes in för att fastställa geologi och definiera strukturers och kvartsgångarnas riktning. Även under 2016 genomfördes ett större borrprogram framförallt inriktat på att fylla luckor från tidigare borrningar och att därigenom öka på den indikerade resursen. Programmet omfattade borrmeter fördelade på 33 hål. Avslutningsvis genomfördes i början av 2016 även ett diamantborrprogram med totalt borrmeter fördelade på 7 hål. Alla dessa hål krökningsmättes. För ytterligare information om genomförda borrningar och övriga undersökningar samt om resultaten från gjorda analyser hänvisas till mineralberäkningen i bilaga A (sekretess) samt den tekniska beskrivningen i bilaga B (sekretess). g. B_jörkdals ruvans p_]lan för verksamheten Till denna ansökan har som bilaga B fogats en teknisk beskrivning varav framgår bl.a. följande angående Björkdalsgruvans planer för den framtida verksamheten. För en närmare beskrivning av frågorna hänvisas till nämnda bilaga. I korthet planeras brytningen att ske i dagbrott med traditionell pallbrytning med en pallhöjd på ca 5 m. Borrning kommer att ske med traditionella dieseldrivna borraggregat och med en borrhålsdiameter på 127 mm. Salvorna kommer att innehålla både malm och gråberg och de olika kvaliteterna skiljs direkt i dagbrottet med utgångspunkt i provtagning och geologiska modeller. Lastning sker med dieseldrivna hjullastare och transporten till krossanläggning respektive gråbergsupplag kommer att ske med dieseldrivna truckar.

8 8 Krossning och anrikning kommer att ske i de anläggningar som nyttjas i den befintliga tillståndsgivna verksamheteten vid Björkdalsgruvan. För en närmare beskrivning av verksamheten hänvisas till redogörelsen nedan och till den tekniska beskrivningen i bilaga B. 10. Verksamhetens inverkan på allmänna och enskilda intressen m.m. Till denna ansökan har som bilaga C fogats en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som behandlar bl.a. den planerade verksamhetens påverkan på enskilda och allmänna intressen. MKB:n bygger helt på den MKB som har upprättats som en del i den ansökan om nytt grundtillstånd (inklusive brytningen av Nylundfyndigheten) som har nämnts ovan. MKB:n är därmed betydligt mer omfattande än som behövs för en prövning enligt minerallagen. Av beskrivningen framgår i huvudsak följande. Den planerade brytningen av Nylundfyndigheten (malm och gråberg) strider inte mot gällande kommunala planer och/eller områdesbestämmelser. Det har inte heller identifierats några konflikter med skyddade natur- och kulturområden eller riksintressen. När det gäller övrig verksamhet planeras krossning, malning och anrikning att ske i det befintliga (och tillståndsgivna) anrikningsverket vid Björkdalsgruvan. Enligt gjorda bedömningar kommer verket inte att behöva byggas om eller ut för att malmen från Nylund skall kunna bearbetas. Möjligen kan det bli behov att öka kapaciteten i någon malsektion men det kommer i så fall att ske inom ramen för befintlig anläggning. Inte heller dessa delar av den planerade verksamheten strider således mot gällande planer eller områdesbestämmelser. Det nya dagbrottet (i praktiken en utökning av befintligt dagbrott) kommer oundvikligen att ta nya markområden i anspråk. Områdena ifråga är emellertid redan idag kraftigt påverkade av den befintliga, tillståndsgivna verksamheten och domineras av igen-

9 9 kringliggande skogsmark utan egentliga natur- växande åkermark med värden. Det aktuella området används inom rennäringen men är inte utpekat som riksintresse. Det är också, som har konstaterats ovan, kraftigt påverkat av den befintliga verksamheten vilket även gäller för rennäringen. Sammanfattningsvis bedöms den ansökta verksamheten och dess påverkan på markanvändningen inte medföra några tillkommande störningar av betydelse på rennäringen i området. Efter krossning kommer råmalmen från Nylund att ingå som ett delflöde tillsammans med råmalmen från den befintliga Björkdalsgruvan. Den fortsatta bearbetningen (malning och anrikning) kommer alltså att ske gemensamt för de olika fyndigheterna. Även när det gäller utlastning och transport av den slig som är slutprodukten kommer materialet från Nylundfyndigheten att vara en del i det redan existerande flödet. Vidare kommer såväl gråberg som anrikningssand att deponeras på samma upplag och magasin som nyttjas för den tillståndsgivna verksamheten i Björkdalsgruvan. Några ytterligare utökningar av magasins- och deponiytorna, utöver vad som ingår i ovan nämnd ansökan om nytt grundtillstånd, kommer inte att behövas. Genomförda analyser visar att såväl anrikningssanden som gråberget är i praktiken inert och kommer således inte att ge upphov till någon utlakning av metaller eller andra föroreningar. Gruvan kommer att behöva länshållas under drift. På sedvanligt sätt kommer en pumpgrop/bassäng att anläggas i botten av dagbrottet varifrån vattnet kommer att pumpas till dagen, eventuellt via mellanlagringsbassänger när brytningen går på djupet. Bassängerna kommer även att fungera som sedimentationsdammar. Väl i dagen kommer länshållningsvattnet från Nylund att avledas på samma sätt och tillsammans med flödena från den befintliga, tillståndsgivna verksamheten i Björkdalsgruvan, till magasinssystemet. Från magasinssystemet kommer en del av vattnet att återanvändas

10 10 som processvatten i verken medan eventuellt överskott kommer att bräddas till recipienten Lillträskbäcken. Länshållningsvattnet från gruvan kommer att innehålla kväverester från odetonerat sprängämne. I händelse av läckage från maskiner eller arbetsfordon som används i gruvan kan länshållningsvattnet även innehålla mindre mängder olja och/eller andra petroleumprodukter. Halterna av kväve och andra föroreningar bedöms emellertid vara så låga att länshållningsvattnet från Nylund inte kommer att ha någon påverkan av betydelse på vattenkvaliteten i magasinet och inte heller på konsekvenserna i recipienten av bräddningen av överskottsvatten. Vad gäller övriga konsekvenser av den planerade verksamheten kan följande noteras. När det gäller buzzer handlar det främst om, förutom sprängningar, borrning samt lastning och transport av råmalm och gråberg. Efter vidtagande av planerade bullerdämpande åtgärder bedöms gällande villkor för den befintliga verksamheten kunna innehållas. Andra förhållanden som kan ge upphov till lokal miljöpåverkan är utszopp av stoft vid krossning och vid den fortsatta hanteringen av malm i anrikningsverket samt diffus damning till följd av bland annat transporter i området och hantering av malm och gråberg vid lastning och på upplag. Även sandmagasinet kan under vissa väderförhållanden ge upphov till viss damning. Nödvändiga skyddsåtgärder mot stoftutsläpp och damning, däribland installation av stoftrening vid krossar och i anrikningsverket samt vattenbegjutning av körvägar och upplag/magasin, kommer att vidtas för att minimera den lokala miljöpåverkan. I närområdet finns ett mindre antal brunnar som skulle kunna påverkas av en grundvattenavsonkning. Influensområdet från den befintliga Björkdalsgruvan sträcker sig dock längre ut än det beräknade influensområdet från den planerade gruvan vid Nylund

11 11 vilken således inte kommer att ge upphov till någon ytterligare grundvattenavsänkning. När verksamheten avslutats kommer de påverkade markområdena att efterbehandlas. Strategin är att anpassa områdena med tillhörande upplag till omgivande natur. Detaljerna kring den slutliga efterbehandlingen kommer att bestämmas i samråd med i första hand tillsynsmyndigheten. Av MKB:n framgår sammanfattningsvis att den planerade verksamheten inte strider mot 3 och 4 kap. miljöbalken och att den inte heller i något annat avseende skulle medföra några icke acceptable konsekvenser i omgivningen. Frågan om skyddsåtgärder och villkor med avseende på utsläpp till luft och vatten och andra störningar i omgivningarna, kommer att prövas inom ramen för den delvis parallella prövningen av tillstånd enligt miljöbalken. 11. Undersökninqstillstånd som innehas eller har innehafts av B_jörkdalsåruvan Se ovan under p Villkor Några villkor enligt 4 kap. 5 minerallagen föreslås inte. Som framgått ovan kommer frågan om tillstånd enligt miljöbalken att prövas delvis parallellt med denna ansökan och frågan om villkor för den planerade brytningen och bearbetningen i övrigt prövas lämpligast inom ramen för miljöbalksärendet. 13. Markanvisnin g Förhandlingar kommer att upptas med berörda markägare om upplåtelse av det aktuella området. Ansökan om markanvisning kommer att inges separat efter att beslut om bearbetningskoncession och tillstånd enligt miljöbalken har erhållits.

12 Ansöknin Ansökningsavgift om kronor erlägges samtidigt härmed genom insättning på Bergsstatens plusgiro , genom Björkdalsgruvan AB / Jan Eriksson behörighetshand]ingar mmer att inges separat/