FÄBOLIDENS GULDPROJEKT PRELIMINÄR LÖNSAMHETSSTUDIE 5 MTON PER ÅR VERKSAMHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÄBOLIDENS GULDPROJEKT PRELIMINÄR LÖNSAMHETSSTUDIE 5 MTON PER ÅR VERKSAMHET"

Transkript

1 Outokumpu Technology Anders Nyström PRE-FEASIBILITY STUDIE (21) FÄBOLIDENS GULDPROJEKT PRELIMINÄR LÖNSAMHETSSTUDIE 5 MTON PER ÅR VERKSAMHET

2 Lappland Goldminers AB ( ) innehar 100 % av bearbetningskoncessionen Fäboliden K nr 1, på 122,0 hektar, som ligger ca 40 km väster om Lycksele tätort i Lycksele kommun, Västerbottens län. Fäbolidens guldmineralizering ligger inom ett större stråk av fyndigheter, den s.k. Guldlinjen, som sträcker sig från nordväst till sydöst över Västerbottens län från fjällranden till Bottenviken. Lappland Goldminers AB med dotterbolag har för närvarande ca ha undersökningstillstånd för metaller uppdelade på flera projekt inklusive Fäbolidens norra och södra förlängningar. Lappland Goldminers avsikt är att bryta Fäbolidenfyndigheten i ett dagbrott i första hand ner till ca 200 m djup. Dessutom ska en processanläggning, ett anrikningsverk, byggas för att utvinna guldet från fyndigheten. En fortsatt verksamhet kan därefter ske i ett fördjupat dagbrott eller med en storskalig underjordsbrytning. Anrikningsverket byggs så att det även kan användas för anrikning av malmer från andra gruvor inom ett större upptagningsområde. Konceptet med ett centralt anrikningsverk, som anrikar malmer av liknande typ från ett upptagningsområde är mycket lämpligt ur både kostnads- och miljösynpunkt. Speciellt om detta anrikningsverk befinner sig i ett område med kända fyndigheter eller som har potential till nya fyndigheter. Fäbolidens anrikningsverk kommer att ligga i de centrala delarna av Guldlinjen i Västerbotten. Längs Guldlinjen finns flera påvisade fyndigheter, en av dessa är Svartliden som är i produktion sedan I dag bedriver ett tiotal företag prospektering längs Guldlinjen. Brytning och anrikning kommer att ske med en kapacitet på 5 miljoner ton malm per år, vilket kommer att ge mellan och ounce guld per år. Den idag kända och indikerade mineraltillgången inom dagbrottslayouten, beräknad i enlighet Canadian Institute of Minings standard och med en undre brytvärdesgräns av 0,4 gram guld per ton, är på 22,0 miljoner ton. Den genomsnittliga halten bedöms till mellan 1,5 och 2,9 gram guld per ton beroende på valt alternativ och slutligt utfall av pågående haltverifiering. På hängväggen i anslutning till malmzonen inom dagbrottet finns omkring 16 miljoner ton guldmineraliserat berg enligt kärnborrningen. På liggväggen omkring 17 miljoner ton. Detta innebär att ett dagbrott ner till 200 m djup ger underlag för en drifttid på anläggningen på mellan 4,5 och 8,5 år. Eftersom mineralförekomsten fortsätter på djupet och då det magnetiska stråket som är associerat med fyndigheten fortsätter mot norr och söder, kan en fortsatt drift förväntas under en längre tidsperiod. Anrikningsverket förväntas även processa andra malmer från området. Ekonomisk utvärdering De genomförda ekonomiska kalkylerna är baserade på budgetofferter på helt nya utrustningar och bör kunna minskas med ett klokt användande av bättre begagnade utrustningar. Driftkostnaderna innehåller en del kostnader för förbrukningsmaterial, som bör kunna minskas vid intrimningen av anläggningen. Men energikostnaderna kan förväntas vara höga. Intäkterna är baserade på aktuella metallpriser och växelkurser per den 16 december Investering i processanläggning, gruva och infrastruktur är beräknad till miljoner kronor. Driftkostnaden blir i basalternativet 2,2 g guld per ton $149 per ounce eller kr per kg guld. Ackumulerat kassaflöde inklusive efterbehandlingskostnader men exklusive räntor och finansieringskostnader är miljoner kronor. Om även marginalmalm inom dagbrottet medräknas ökar det ackumulerade kassaflödet med drygt 400 miljoner kronor till miljoner kronor med en ökad driftkostnad till $162 per ounce. 2 (21)

3 Processanläggningen har lång livslängd och driftstiden kan förlängas utan större investeringar vilket innebär att varje tillkommande år i dagbrottet beräknas ge ett netto på miljoner kronor. För denna studie har vi antagit att gruvan bryts med genomsnittshalter och genomsnittsvolymer varje år under livslängden. En mer detaljerad planering kommer troligen att leda till att något högre halter kan brytas i början och att viss gråbergbrytning kan senareläggas för att ge en kortare återbetalningstid. Bolaget kommer nu att fullfölja arbetet på att skaffa de nödvändiga tillstånden för en utbyggnad och driftstart. Bolagets bedömning är att en driftsstart kan ske 2008/9. En ledningsgrupp bestående av finansiell, geologisk, processteknisk och gruvteknisk ledningskompetens finns engagerad. Denna skall senare förstärkas med en nödvändig ledning för investering och uppbyggnad för att förbereda och genomföra utbyggnaden av processanläggning och gruva. Bolaget har vidare påbörjat diskussioner med ett flertal aktörer i avsikt att få ett fördelaktigt finansieringspaket för projektet och nödvändigt driftkapital. Om Lappland Goldminers AB Lappland Goldminers AB ( ) innehar 100 % av bearbetningskoncessionen Fäboliden K nr 1, på 122,0 hektar, som ligger ca 40 km väster om Lycksele tätort i Lycksele kommun, Västerbottens län. Fäbolidens guldmineralisering ligger inom ett större stråk av fyndigheter, den s.k. Guldlinjen, som sträcker sig från nordväst till sydöst över Västerbottens län från fjällranden till Bottenviken. Lappland Goldminers AB med dotterbolag har för närvarande ca ha undersökningstillstånd för metaller uppdelade på flera projekt inklusive Fäbolidens norra och södra förlängningar. 3 (21)

4 BAKGRUND OCH SYFTE... 5 TEKNISK BESKRIVNING... 5 LÄGE... 5 GEOLOGI... 5 MINERALRESERVER OCH MALMTILLGÅNGAR... 5 GRUVAN... 7 Gruvlayout... 7 Haltkontroll Jordavrymmning... 8 Borrning... 8 Sprängning... 8 Lastning... 8 Transport malm och gråberg... 8 PROCESS - ANRIKNING... 9 Krossning... 9 Malning... 9 Frånskiljning av magnetkis... 9 Guldutvinning... 9 Svavelavskiljning INFRASTRUKTUR OCH SERVICE UPPBYGGNAD MILJÖ Hantering av anrikningssand Hantering av vatten Efterbehandling KOSTNADER INVESTERINGSKOSTNADER DRIFTKOSTNADER MARKNAD - FÖRSÄLJNING EKONOMISK UTVÄRDERING KASSAFLÖDESPROGNOSER INFLATIONSEFFEKTER KÄNSLIGHETSSTUDIER ÖVRIGA FAKTORER OBEROENDE GRANSKNING LEGALA KRAV Tillstånd enligt minerallagen Tillstånd enligt miljöbalken ARBETSKRAFTSFRÅGOR FRAMTIDSPROGNOSER FÖR PROJEKTET DEFINITIONER BILAGOR (21)

5 Bakgrund och syfte Följande preliminära lönsamhetsstudie (pre-feasibility study) har genomförts för att vara underlag för en uppgradering av tillämpliga delar av bolagets mineraltillgångar i Fäboliden till malmreserver och underlag för värdering av Fäbolidens planerade gruva och processanläggning. Lönsamhetsstudien har genomförts av Outokumpu Technology i nära samarbete med beställaren och ett flertal externa experter, som har bidragit med underlag eller delleveranser. En sammanställning av ansvariga medverkande med kvalifikationer finns under bilagor. Teknisk beskrivning Läge Fäbolidengruvan Fäboliden ligger i Västerbottens län i Lycksele kommun ca 40 km väster om centralorten Lycksele. Byn och området benämns Fäbodliden på officiella dokument men de boende i området hävdar att den riktiga benämningen är Fäboliden vilket också är det namn bolaget har gett projektet. Fäbolidens planerade gruva ligger ca 2 km nordväst om byn. Planerat sandmagasin ligger med sin närmaste del ca 1 km nordöst om byn och planerat industriområde med processanläggning ca 3 km nordväst om byn. Byn Fäboliden som är mer än 200 år gammal har för närvarande nio fast bebodda fastigheter samt ett mindre antal fastigheter som fungerar som fritidsbostäder. Byn är belägen inom Stöttingfjället och har i huvudsak ett högt läge med fri sikt mot sydöst och ligger inom ett sammanhängande skogsområde av blandad karaktär med ett flertal våtmarker. Fäbolidens projektområde med gruva och processanläggning, sandmagasin och industriområde ligger inom den så kallade Guldlinjens centrala del, vilket gör att en central processanläggning förväntas kunna behandla malmer från ett större upptagningsområde inom en radie upp till ca 100 km. Geologi Guldlinjen är en benämning på ett större område med stor guldpotential och även med kända fyndigheter. Den utgörs av en regional tektonisk zon från nordvästra Västerbotten genom Sorsele-, Storuman-, Lycksele kommuner och vidare mot Bottenhavet i sydöst. Zonen kan representera en äldre riftzon vars ålder är nära 2 miljarder år. Mineralreserver och malmtillgångar Den senaste presenterade bedömningen av mineraltillgången, av den 15 november 2004, vid en undre brytvärdesgräns av 0,4 gram guld per ton, gav ett totalt tonnage om 40,6 Mton ner till 350 m djup med en genomsnittshalt på 1,43 gram guld per ton. Tillgångarna i Fäboliden är baserade på informationen från 125 borrhål och totalt ca analyser. Tre av dessa borrhål är borrade med ett inbördes avstånd av m mot m nivåer. 5 (21)

6 Bedömda mineraltillgångar per den 15 november 2004: Positioner Mineraltillgång Känd Indikerad Antagen M Au Au oz. M Au Au oz. M Au Au oz. ton g/t ton g/t ton g/t Dagbrott till 16,1 1, ,5 1, m Underjord 15 1, m m 15 ~1, Summa: En oberoende genomgång av SRK Consulting (Toronto) har resulterat i en rekommendation om några åtgärder som bör genomföras för att helt följa den praxis som utvecklats i Kanada för att vara i enlighet CIMs (Canadian Institute of Mining) standard, NI som också i tillämpliga delar antagits av SveMin Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige. Bolaget har under 2005 genomfört ett program enligt dessa rekommendationer. Borrningarna har fortgått därefter och ett antal dagbrottlayouter har utförts. Den uppborrade kända och indikerade mineraltillgången inom den valda dagbrottlayouten ner till ca 200 m djup är nu 22 miljoner ton. För varje ton malm måste även ca tre ton gråberg brytas för att frigöra malmen, detta kräver således att 66 miljoner ton gråberg bryts. En provbrytning och provanrikning omfattande 67 ton berg samt ett därefter genomfört haltverifieringsprogram visar på 30 till 82 % högre guldhalt än motsvarande analyser av kärnor från 39 mm kärnborrhål. På hängväggen i anslutning till malmzonen inom dagbrottet finns omkring 16 Mt guldmineraliserat berg enligt kärnborrningen och på liggväggen omkring 17 Mt. Detta innebär att ett dagbrott ner till ca 200 m djup ger underlag för en drifttid på anläggningen på mellan 4,5 och 8,5 år. Då mineralförekomsten fortsätter på djupet och det magnetiska stråket som är associerat med fyndigheten fortsätter mot norr och söder kan ytterligare tillskott förväntas. En förnyad dagbrottsoptimering baserad på nuvarande metallpriser, kostnadsnivåer och ett avslutat haltverifieringsprogram förväntas ge ett fördjupat dagbrott med motsvarande längre livslängd för den nu uppborrade dagbrottsgruvan och en förväntad storskalig underjordsgruva. Haltverifieringsprogrammet är inte helt slutfört men bolaget anser att en haltuppräkning på 50 % kan motiveras som basalternativ i en preliminär lönsamhetsstudie pre-feasibility enligt följande: 6 (21)

7 Pre-feasibility halter, november Kända och indikerade mineraltillgångar inom vald dagbrottslayout Huvudalternativ 7%* 30% 50% 100% Huvud malm Au g/t 1,47 1,91 2,21 2,94 Ag g/t 3,4 3,4 3,4 3,4 M tonnes Au oz Guldutbyte ( 87 %) Au oz Marginell malm inom dagbrott Au g/t 0,4 0,52 0,6 0,8 Ag g/t M tonnes Total malm Au g/t 0,83 1,48 1,56 1,92 Ag g/t 1,36 2,34 2,02 1,78 M tonnes * korrektionsfaktor baserad på analysmetod Gruvan Gruvan kommer till en början att brytas i dagbrott eftersom fyndighetens karaktär som en stor låghaltig guldmineralisering är väl lämpad för en storskalig dagbrottsbrytning med låga enhetskostnader. Produktionsnivån bestäms utifrån ekonomiska faktorer och den totala malmresurs som kan påvisas eller förväntas. Den nu uppborrade kända och indikerade mineraltillgången är 22 miljoner ton ner till ca 200 m djup För varje ton malm måste även ca tre ton gråberg brytas för att frigöra malmen, detta kräver således att 66 miljoner ton gråberg bryts. Av den brutna mängden gråberg beräknas 5 M ton vara diabas, som kan ha ett kommersiellt värde som ballastmaterial och för användning som en av råvarorna för mineralullsframställning. Gruvlayout Gruvlayouten är baserad på användning av stora utrustningar, vilket medför breda körbanor. Pallhöjden har valts till 15m och släntlutningen är 50. Haltkontroll. För att ha en god kontroll av vad som kan klassas som malm och transporteras till anrikningsverket kommer sprängborrhålen att provtas och analyseras. För planeringsändamål 7 (21)

8 kommer ett speciellt borraggregat att användas för kontroll av malmgränser samt kvaliteten på gråberget. Genom att deponera gråberget selektivt, dvs. det potentiellt syragenererande gråberget för sig och det icke syragenererande gråberget för sig, kan ett antal ekonomiska och miljömässiga fördelar uppnås. Jordavrymmning Jorddjupet varierar mellan 5 till 12 m med ett medeldjup på ca 7 m. Avrymningen kommer att ske med schaktmaskiner samt en mindre del med hjullastare och truckar. Jorden kommer att placeras i ett bananformat upplag sydost om dagbrottet för att avskärma och dämpa bullerstörningarna i byn Fäboliden ca 1,5 km bort. Viss del av moränen kommer att användas som byggnadsmaterial för anläggning av startdammen för sanddeponien. Borrning Borrning kommer i huvudsak att ske med larvburna borraggregat av typ sänkhammare. Håldimensionen kommer att variera mellan 100 och 300 mm. Antalet borraggregat är beräknat till 4 st. Hålen kommer att vara mellan 5 och 15 m djupa plus underborrning. Sprängning Sprängning kommer huvudsakligen att ske med pumpbara sprängämnen baserade på ammoniumnitrat. Sprängämnet blandas på plats och pumpas ner i sprängborrhålen med ett för ändamålet utrustat fordon. För initiering av sprängämnet kommer en mindre laddning primer att användas tillsammans med sprängkapsel i borrhålet. Initiering kommer att ske med icke elektriska metoder. Salvornas storlek kan komma att variera mellan ton upp till ton berg. Lastning Lastning av malm och gråberg beräknas ske med hydrauliska höjdgrävare med en skopstorlek på ca 30 m 3. Grävmaskinen lastar direkt på stora truckar med upp till 220 tons nyttolast. Lastning kommer även att ske med en eller flera stora hjullastare, skopstorlek ca m_ Lastningen kommer att kompletteras med renslastare, schaktmaskiner och mindre serviceutrustningar. Transport malm och gråberg Malmen körs med truckarna direkt till en kross i närheten av dagbrottet eller vid anrikningsverket, eventuellt flyttas krossen ner i dagbrottet när gruvan blir djupare. Gråberget, som på sikt är den största hanterade volymen, transporteras på samma sätt som malmen upp ur gruvan. Från gruvan transporteras gråberget vidare till olika gråbergsupplaget beroende på egenskaper. Tre olika sorter antas idag vara aktuellt, syrabildande, icke syrabildande och diabas. Det tömda berget kommer att jämnas ut med en schaktmaskin. Gråbergsupplagen har lokaliserats till sluttningen 150 m väster om dagbrottet. Den separata deponin för diabas ligger strax norr om deponin för huvuddelen av gråberget beräknas ligga på ca +480 möh, vilket är i nivå med den sydöstra delen av dagbrottet. 8 (21)

9 Process - anrikning Genomförda metallurgiska studier visar att guldet kan utvinnas med högt utbyte, 85-90%, efter krossning, malning och cyanidlakning, fällning på aktivt kol samt framställning av guldtackor, så kallade dorétackor. Mineralogiska undersökningar visar på att guldet förekommer relativt finkornigt och i hög grad är associerat med arsenik. Utifrån dessa förutsättningar har andra processvägar utvärderats och valts bort, se bilagan Layout Anrikningsverk och Bilagan Flödesschema. Krossning Malmen går normalt direkt till kross utan mellanlagring. Ett mindre säkerhetslager av malm kommer dock alltid att finnas för att täcka upp smärre störningar i gruvdriften. Malmen tippas i en ficka före krossen varefter den krossas ner till ca 10 mm i flera steg. I denna process siktas malsten, mm, ut. Dessa används som malkroppar i efterföljande autogenmalningskrets. Andelen sådan malsten bedömes till 5-20 %. Efter krossning transporteras malmen till anrikningsverket med transportband. I synnerhet krossverket har stort behov av regelbundet planerat underhåll och det är därför nödvändigt med ett mindre lager av malsten och krossgods för att alltid kunna garantera malm till malningen, Se Bilagan. Layout Krossverk, och Bilagan. Processchema Krossverk. Malning Den krossade malmen (från gruvan) transporteras in till anrikningsverket med ett transportband. Malmen mals därefter autogent (utan stålstänger eller kulor) i en eller flera stora kvarnar till en fin sand, vilket innebär att mer än 80 % är finare än 80 _. Vatten tillsätts i kvarnarna för att få en pumpbar produkt pulp för senare hantering. För att erhålla rätt malprodukt med minimal energiinsats finns klassificerare, siktar, hydrocykloner och annan separationsutrustning integrerad i malkretsen. Malningsanläggningen utförs så att även externa malmer kan tas emot. Frånskiljning av magnetkis Malmen innehåller magnetkis vilken kan störa den efterföljande lakningsprocessen genom sänkning av lakhastighet och förhöjd förbrukning av kemikalier. Magnetkisen frånskiljs med magnetiska separatorer utan alltför stor guldförlust. Guldutvinning Guldet extraheras ur materialet med natriumcyanid i en serie tankar i vilka även luft inblåses. ph hålles högt, 10,5-11,0, genom reglering med kalk. Motströms föres aktivt kol genom tanksystemet för absorption av det utlösta guldet på kolytorna. Motströmssystemet gör att det reaktiva kolet möter lösningen med lägsta guldhalten. På så sätt säkras utbytet. I början av laktankarna möter så kolet guldrik lösning och blir därmed mättat och avskiljs därefter fysiskt från lakkretsen för vidare behandling. Förfarandet kallas Carbon In Leach (CIL). Varianter på detta finnes, men princip och kemi är likartade. 9 (21)

10 Det aktiva kolet strippas så på sitt guldinnehåll genom behandling med koncentrerad cyanidlösning vid högt ph (ph12), och hög temperatur, grader. Lösningens guld och silverinnehåll utvinnes därefter i electrolysceller på katoder bestående av stålull. Denna kalcineras, rostas därefter varvid järnet oxideras medan silver och guld förblir i metallfas. Denna smältes med slaggbildare varvid järnet hamnar i en slaggfas och guld/silver i en metallfas som kan separeras och gjutas till så kallade dorétackor. Innan lösningen med restprodukter kan deponeras måste resterna av cyanid destrueras. Detta görs med den så kallade Incoprocessen, eller jämförbar metod, innebärande att cyaniden oxideras till cyanat med hjälp av svaveldioxid. Svavelavskiljning För att avskilja den svavelhaltiga delen av sanden kommer anrikningssanden att floteras i en flotationsanläggning för att avskilja den svavelhaltiga delen från den relativt rena sanden. Detta skapar två fraktioner sand där den ena delen, ca 93 % är ren och kräver en enkel deponi, medan en andra del ca 7 % kommer att bli svavelrik och kräva en mer omfattande efterbehandling. Vatten med restprodukter (i två fraktioner) pumpas därefter till sandmagasin för sedimentering och återtagande av det vatten som inte binds av restprodukten, se Bilaga. Flotationskrets Infrastruktur och service Fäboliden ligger i ett område med utmärkt infrastruktur avseende vägar, kommunikationer, vattenkraftförsörjning med mera och enbart vissa kompletteringar behöver göras som anslutning till närmaste vattenkraftstation vid Umeälven. Inom industriområdet kommer verkstäder, kontor, förråd mm att anläggas. Eftersom det finns flera samhällen med full service inom pendlingsavstånd finns inget behov av bostäder eller övernattningsmöjligheter. Uppbyggnad Innan produktionsstart skall hela processanläggningen inklusive infrastruktur, sandmagasin och gruva byggas ut till ett komplett produktionssystem. Anläggningstiden är bedömd till 18 månader och kommer att kräva en hård tid- och kostnadsstyrning. Bolaget kommer inte att bygga i egen regi utan både leveranser och projektledning kommer att handlas upp av lämpliga leverantörer. Miljö Hantering av anrikningssand Som beskrivits ovan kommer två typer av anrikningssand att produceras: anrikningssand med låg svavelhalt (LS) vilken antas utgöra ca 93 % av total mängd producerad anrikningssand, 10 (21)

11 anrikningssand med hög svavelhalt (HS), resterande ca 7 % av total mängd producerad anrikningssand. LS sanden kan komma att samdeponeras med gråberg i gråbergsdeponin. Anrikningssanden med hög svavelhalt (HS) kommer att deponeras i en separat del av sandmagasinet, och avskiljs med en dammvall från den del som har låg svavelhalt. Således kommer ett sandmagasin att anläggas, som uppdelas på 2 delar för särhållning av anrikningssand med låg (LS) respektive hög (HS) svavelhalt. Samdeponering av svavelfattig anrikningssand (LS) och gråberg Samdeponering av gråberg och anrikningssand är ett relativt brett begrepp som inbegriper ett flertal olika metoder för deponering av de två typerna av restprodukter i samma deponi. I princip handlar samdeponering av anrikningssand och gråberg om att integrera (blanda in, trycka in, lagra in, etc.) anrikningssanden i gråbergsmatrisen. Lappland Goldminers studerar möjligheten att samdeponera LS sand och gråberg vid Fäbolidengruvan. Detta skulle kraftigt minska behovet av volym i sandmagasinet. Vidare skulle det vara positivt ur miljösynpunkt genom att LS sanden tillför buffringskapacitet och adsobtionsytor till gråberget samt minskar syretransporten i gråbergsdeponin. Detta leder till optimering av markanvändning genom att utnyttja porvolymen i gråberget för deponering av anrikningssand, samt minimering av möjlig miljöpåverkan genom att minska vittringen och uttransporten av vittringsprodukter. I vilken omfattning man lyckas samdeponera LS anrikningssand och gråberg beror på en mängd faktorer som klimat, logistik och vald metod för samdeponering. Samdeponering av LS anrikningssand och gråberg är en avsikt och en målsättning för Fäbolidengruvan men eftersom metoden ännu är obeprövad för nordsvenska förhållanden utformas sandmagasinet konservativt, dvs. så att de inrymmer all anrikningssand uti det fall att samdeponeringen inte skulle visa sig möjlig eller framgångsrik. Hantering av vatten Under driftperioden är målsättningen att 100 % av processvattnet skall vara återcirkulerat vatten från sandmagasinet, gråbergsdeponin, industriområdet och gruvvatten. Vid behov pumpas vatten från en vattenstation vid Lördagsbäcken. Dricksvatten tas från djupborrade brunnar. Ett mindre överskott på vatten kommer under ett normalår att avbördas till recipienten, vid behov efter rening. Allt processvatten genomgår cyaniddestruktion innan det pumpas ut till sandmagasinet tillsammans med anrikningssanden. Eventuellt innehåll av löst arsenik fälls effektivt med järnsulfat för bildande av stabilt järnarsenat. Tungmetallinnehållet styrs med ph-reglering. Gruva Vatten som tillförs gruvan består i huvudsak av direkt nederbörd i dagbrottet och grundvatteninströmning. En liten mängd vatten tillförs genom bevattning för dammbekämpning. Från dagbrottet avdunstar en mindre mängd vatten. Övrigt vatten måste pumpas ut ur dagbrottet. Vattnet som pumpas från dagbrottet beräknas uppgå till ca: m 3 /år vid fullt djup och full utsträckning av gruvan under ett normalår. Vatten pumpas till en avslamningsbassäng med oljefilter. Efter kontroll släpps det ut till Lillbäcken. Vid behov pumpas vattnet från bassängen för att användas i processen. 11 (21)

12 Industriområde Industriområdet omges av avskärmande diken för att undvika att ytavrinning rinner in på området. Uppsamlande diken och brunnar samlar upp ytavrinning från området och leder vattnet till en klarnings- och uppsamlingsdamm. Uppsamlat vatten pumpas till anrikningsverket för återanvändning som processvatten. Anrikningsverk Vattenbalansen för anrikningsverket sammanfattas i tabell enligt Bilaga. Anrikningsverket använder ca 1,6 m 3 vatten per ton malm och genomsätter 5 Mton/år, vilket resulterar i ett årligt vattenbehov av 8 Mm 3. Detta behov täcks under ett normalår till 100 % av återvunnet vatten från sandmagasinet, gråbergsdeponin, industriområdet och gruvvatten. Variationer över årstiden medför att vatten måste tillföras vissa tider. Gråbergsdeponi Gråbergsdeponin omges av avskärmande diken för att undvika att ytavrinning kommer in under deponin eller blandas med dränagevatten. Uppsamlande diken samlar upp dränage från deponin samt ytavrinning från deponin och leder vattnet till en klarnings- och uppsamlingsdamm. Uppsamlat vatten leds eller pumpas till anrikningsverket för återanvändning som processvatten. Sandmagasin Sandmagasinet omges av avskärmande diken för att undvika att ytavrinning rinner in i magasinet. Uppsamlande diken samlar upp dammläckage från nedströmsdammen och vid behov återpumpas det uppsamlade vattnet till magasinet. Ungefär 8 Mm 3 /år processvatten tillförs sandmagasinet via anrikningssanden och med konventionell hantering. En mindre mängd vatten binds upp i form av porvatten i LS magasinet. I HS magasinet tillämpas undervattensdeponi varför den deponerade sanden tränger bort vatten vid bibehållen dämningsnivå. Sandmagasinets yta har beräknats till ha vid full utbyggnad. Under ett normalår är det nödvändigt att avbörda en mindre mängd vatten, för att inte bygga upp onödiga volymer av lagrat vatten i magasinet. Avbördning till recipient sker från LS magasinet. Vattenbehandling och ph-justering kommer att ske före utsläpp till recipient. Efterbehandling Efterbehandlingen av gruvområdet efter att driften upphört kommer att ske med bästa möjliga teknik (BAT) vid den tidpunkt då verksamheten avslutas. Det är därför i dagsläget svårt att bedöma exakt hur de olika markområdena kommer att vara beskaffade efter att efterbehandlingen genomförts. Efterbehandlingen av dagbrott, industriområde, sandmagasin och gråbergsupplag kommer dock att genomföras på ett sådant sätt att minimal påverkan bedöms uppkomma på omgivande miljö och vattendrag. Stor omsorg kommer att läggas ner på lösningarna för efterbehandlingen för att minimera miljöpåverkan samt för att begränsa kostnader och behov av att lämna säkerhet för framtida åtgärder. 12 (21)

13 I dag planerade efterbehandlingsåtgärder Objekt Högsvavel HS magasin Lågsvavel LS magasin gråbergsdeponin Diabasdeponin Moränupplag Dagbrott Industriområde Principiell metod Förhöjd grundvattenyta Okvalificerad moräntäckning Kvalificerad moräntäckning Okvalificerad moräntäckning Vegetering Avsläntning och naturlig vattenfyllning Kvalificerad moräntäckning Kostnader Investeringskostnader Investeringskostnaderna har när det varit rimligt baserats på budgetofferter och i övriga fall på erfarenhet från liknade projekt i regionen. Investeringen i processanläggning och gruva är i basalternativet beräknad till kr baserad på enbart ny utrustning. Bolaget kommer att aktivt söka efter lämpliga begagnade utrustningar i gott skick och förväntar sig att kunna minska den totala investeringen med betydande belopp. Tillgången till bra begagnad utrustning av lämplig storlek och standard är dock begränsad och måste undersökas noggrant. Driftkostnader Driftkostnader är framräknade från processförsök och beräkningar med hänsyn taget till kända kostnader från andra projekt med motsvarande kostnadsstruktur. Gruvans driftkostand är beräknad till i snitt 9,10 kr per ton för både malm och gråberg. Vid en fördjupad gruva kommer driftkostnaden att öka med ökad transportsträcka. Processanläggningens driftkostnad beräknas till 32 kr per ton. Optimering av malning och reagensförbrukning har dock potential att minska kostnaderna något. Kostnader finns för administration, sandmagasin och raffinering av guldet. Inga kostnader finns medtagna för prospektering after ytterligare malm eftersom inga intäkter finns inlagda för ökad livslängd. Marknad - försäljning De dorétackor som produceras innehåller guld, silver samt en del övriga metaller och föroreningar. Dorétackorna är slutprodukten för vår verksamhet. Tackorna säljs till externa raffinaderier och betalning sker för metallinnehållet med avdrag för en raffineringskostnad. Betalning brukar ske dels vid leverans enligt gällande analys och metallpriser och dels efter slutlig raffinering och analys. 13 (21)

14 Ekonomisk utvärdering Den kostnads- och intäktsberäkning som gjorts bygger dels på ett tidigare 3 Mton alternativ uppräknat till 5 Mton dels på nya offerter på utrustning och även bedömningar och beräkningar baserat på tidigare projekt. Basalternativet är beräknat med en genomsnittsguldhalt på 2,21 g/ton vilket motsvarar en uppräkning av halter från analyser av kärnborrning med en faktor av 50 % vilket enligt bolaget är en rimlig halt med hänsyn till att ett haltverifieringsprogram indikerar på en korrektionsfaktor på mellan 30 och 82 %. För känslighetsbedömning redovisas också alternativ med 1,47, 1,91 samt 2,94 gram guld per ton. För lönsamhetsbedömningarna har vidare valts aktuella guldpriser och växelkurser för fredagen den 16 december 2005 : Guldpris 504 $/once, London PM Silverpris 8,56 $/once 1 USD = 7,90 SEK, Riksbanken Se bilaga Budget och känslighetsanalyser och bilaga Guldpriser Kassaflödesprognoser Se bilaga, Kalkyler. Inflationseffekter Den nu rådande situationen med kraftigt ökade priser på råvaror inklusive metaller och en därmed följande kraftigt ökad efterfrågan på gruvproduktion av dessa råvaror har medfört ökade kostnader och ökade leveranstider för utrustningar och förbrukningsvaror. Känslighetsstudier Se bilaga, Kalkyler. Övriga faktorer Oberoende granskning Huvuddelen av i denna preliminära lönsamhetsstudie ingående val av metoder, kostnader med mera har utarbetats tillsammans med oberoende konsulter med expertis på respektive område. Mineralreserver och mineraltillgångar har genomgått en preliminär granskning av den oberoende konsulten SRK från Toronto, Kanada. När denna studie skall uppdateras till en Bankable study kommer en mer omfattande oberoende granskning att genomföras. Legala krav Tillstånd enligt minerallagen Bolaget har bearbetningskoncession för Fäbolidens fyndighet omfattande de delar som berörs av denna lönsamhetsstudie. Om fyndigheten utökas i betydande omfattning mot norr eller 14 (21)

15 söder kommer ytterligare koncessioner att behövas. Enligt minerallagen skall även nödvändiga markområden anvisas för tänkt verksamhet vilket inte torde innebära några problem när övriga tillstånd finns på plats. Tillstånd enligt miljöbalken Innan utbyggnad till produktion kan ske måste tillstånd enligt miljöbalken finnas. För detta tillstånd krävs en omfattande miljökonsekvensbeskrivning. Arbetet på ansökan om detta tillstånd inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är långt framskridet. Projektets storlek innebär att även låga utsläppsnivåer kan ge oacceptabel påverkan på miljön och vi kan förvänta oss hårda restriktioner speciellt avseende deponier och kväveutsläpp. Bolaget förväntar sig efter underhandskontakter att nödvändiga tillstånd kommer at beviljas. Arbetskraftsfrågor Västerbotten ligger i ett område med lång gruvtradition och med en befolkning som är van med tung industri. Behovet av arbetskraft kommer med sannolikhet att kunna mötas med en kombination av lokal och regional rekrytering. Eftersom området har hög arbetslöshet kan vi även påräkna hjälp med rekrytering och utbildning från arbetsmarknadsmyndigheten. Fäboliden ligger i ett område där även utbildning av akademiker med en för verksamheten lämplig utbildning sker. Framtidsprognoser för projektet Fäbolidenfyndigheten Fäboliden uppborrade mineraltillgångar ligger inom en geologisk zon som enligt Sveriges Geologiska Undersökning SGU fortsätter till minst 1000 m djup. SGU har också förklarat Fäbolidenfyndigheten vara av riksintresse. Bolaget har borrat fyra och planerat ytterligare sonderande hål under det planerade dagbrottet. Borrhålen har indikerat den guldförande zonen på stor bredd och indikerar att fyndigheten fortsätter mot djupet med liknande eller möjligen högre halter. En förnyad optimering kan eventuellt leda till ett fördjupat dagbrott. De delar av mineraliseringen som ligger under slutligt dagbrott kan troligen brytas med en storskalig underjordsbrytning vilket kommer att utredas närmare. Det magnetiska stråket som är associerat med fyndigheten fortsätter mot norr och mot söder och det finns även ett antal intressanta blockfynd som troligen kommer från dessa förlängningar. Den sammanlagda geologiska bilden gör att det finns goda möjligheter till ytterligare dagbrottsproduktion från processanläggningens omedelbara närhet. Satellitgruvor Bolagets strategi är att utveckla ett lönsamt producerande guldbolag med en centralt lokaliserad processanläggning som försörjs av malm från en eller flera gruvor inom ett större upptagningsområde. Fäbolidens fyndighet kommer i denna verksamhet att vara basen i försörjningen av malm till verket under en längre tid men med tillskott även från kringliggande gruvor. Bolaget har under en längre tid bedrivit prospektering på ett flertal lovande projekt och har genom kärnborrning och utvinningsförsök påvisat flera fyndigheter som kan bidra till malmförsörjningen till den strategiskt lokaliserade processanläggningen. Bolagets strategi omfattar även att anrika externa malmer från andra företags närliggande 15 (21)

16 fyndigheter inom upptagningsområdet. För närvarande finns det ett tiotal företag som prospekterar efter guld på guldlinjen. Lappland Goldminers övriga guldprojekt. Stortjärnhobben i Storumans kommun Västerbottens län, är en guldfyndighet som går upp i dagen och är indikerad med kärnborrning på 700 meters längd och ner till 150 m djup. Ansökan om bearbetningskoncession planeras inom kort. Sandviksträsk i Lycksele kommun Västerbottens län, är en guldfyndighet som går upp i dagen och är indikerad med kärnborrning. Kärnborrning för att bestämma fyndighetens storlek och halt pågår. Knaften i Lycksele kommun Västerbottens län, är en guldfyndighet under ett upp till 30 m mäktigt moräntäcke. Guld har påträffats både i moränen och i berggrunden. Undersökningar planeras för att lokalisera huvudmineraliseringen samt för att fastställa fyndighetens storlek och karaktär. Vid Gubbträsk i Storumans kommun Västerbottens län har en betydande guld, silver, zinkoch bly-fyndighet påträffats. inom ett stort område med morän-, bergkaxprovtagning samt diamantborrning. Undersökningsarbeten pågår för att fastställa fyndighetens storlek och karaktär. Definitioner Mineraltillgång och malmreserv Mineraltillgång är en del av mineralisering som under realistiska antagna och motiverbara tekniska och ekonomiska förhållanden, skulle kunna bli ekonomiskt brytbar. Malmreserv är de delar av en mineraltillgång, som efter användande av alla brytningsfaktorer, resulterar i ett bedömt tonnage och halt och som enligt den Kvalificerade Personens (QP) som gör bedömningen, är basen för ett ekonomiskt bärkraftigt projekt efter att ha tagit hänsyn till alla relevanta processmässiga, metallurgiska, ekonomiska, marknadsmässiga, legala, miljömässiga, socio-ekonomiska och regleringsmässiga faktorer. I malmreserven ingår utspädning med gråberg (gråbergsinblandning), material som bryts i samband med malmreserven och levereras till anrikningsverket eller liknande anläggning. Benämningen Malmreserv behöver inte nödvändigtvis innebära att utvinningsanläggningarna finns på plats eller i drift eller att alla tillstånd har erhållits. Det innebär dock att det är rimligt att förvänta att sådana tillstånd kommer att beviljas. Bilagor 16 (21)

17 Bilaga: Ansvariga och kvalifikationer Outokumpu Technology AB är ett globalt konsultföretag specialiserat på design, utveckling och leverans av skräddarsydda anläggningar för mineralindustrin. Företaget har stor erfarenhet från nordiska förhållanden. Outokumpu är oberoende till Lappland Goldminers AB. Outokumpu har engagerats för att göra en preliminär lönsamhetstudie för Fäbolidens gruvoch processprojekt. Anders Nyström med flerårig erfarenhet har fungerat som projektledare Leif Carlson konsulterande geolog och styrelseledamot i Lappland Goldminers AB:s styrelse är Filosofie licentiat (Dr.) i geologi från Stockholms Universitet gruv-, prospekterings och konsultgeolog samt rådgivare med 40 års branscherfarenhet varav 27 år i Norrbotten och Västerbotten och 13 år i Västaustralien, Abu Dhabi, Oman och Saudiarabien Leif Carlson, har ansvarat för undersökningarna och alla beräkningar av mineraltillgångar och malmreserver som ingår i studien på Fäboliden och är av SveMin, Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige registrerad som "Kvalificerad Person" (QP). SRK Consulting är en från Lappland Goldminers AB oberoende konsultorganisation inom industri och miljö. Jean-François Couture, Ph.D., P.Geo. och Principal Geologist, har genomfört en granskning av prospekteringsarbetet samt varit rådgivande i frågan om haltverifiering. Dr. Couture är vidare engagerad för att göra en slutgranskning av mineralresurser och malmbas enligt NI Nya Boliden är ett från Lappland Goldminers AB oberoende gruv- och smältverksföretag som fokuserar på produktion av koppar, zink, bly, guld och silver. Bolaget har ett flertal gruvor inklusive Aitik ett stort dagbrott med en produktion 18 Mt per år. Nya Boliden har välvilligt ställt upp med resurser och assisterat inom viktiga områden: Hans Båt med 30 års erfarenhet med geofysik och malmbasfrågor har genomfört ett antal dagbrottsoptimeringar. Björn Bäärman med mer än 30 års erfarenhet som gruvgeolog och gruvplanerare med tyngdpunkt på stora dagbrott har gjort de dagbrottslayouter som ingår i studien. Jan-Erik Sundkvist Ph.D har gjort laboratoriestudier och processdesign för processanläggningen. Minpro AB är ett från Lappland Goldminers oberoende konsultföretag som utför processutveckling och försök i både laboratorie- och pilotskala. Bolaget har genomfört många omfattande pilotförsök av mer än 70 ton malm samt kompletterat dessa med ett antal laboratorieförsök. Knelson är en från Lappland Goldminers AB oberoende leverantör av bland annat gravimetrisk utrustning. Knelson har utfört prov på gravimetrisk anrikning i Kanada och Zimbave. SGAB Analytica Mary Ekström, en från Lappland Goldminers AB oberoende konsult har utfört mineralogiska undersökningar av malmprover från Fäboliden. Prorok AB, en från Lappland Goldminers AB oberoende konsult. Har utfört en preliminär geostatistisk 3-D modell och beräkning på Fäbolidens mineraltillgångar. 17 (21)

18 AMMTEC Ltd Australien en från Lappland Goldminers AB oberoende konsult inom metalurgiska- och mineralogiska undersökningar. Har genomfört anrikningsprov på borrkärnor. Glenn Bark, doktorand vid Division of Ore Geology and Applied Geophysics vid Luleå University of Technology, har framlagt sin licentiatavhandling Genesis and tectonic settings of the hypozonal Fäboliden orogenic gold deposit, Northern Sweden. 18 (21)

19 19 (21) Fäboliden base case $149

20 Gold grade in resources Operating Mines 20 (21)

21 Remaining value mill Alternative Acc ton Remaining Alt. 5 Mton 22 20,8% ,2% ,1% ,0% 7 FÄBOLIDEN PROJECT Calculation assumptions and results Mill feed tonnage and grades Tot. Acc Ore Cash $ Mkr Note Result Alt. Description Life time Ore reserve Grade Au g/t Additional ore Grade Average grade 1 5 Mton, 1,47 g/ton 4,4 22,00 1,47 1,47 22, % 2 5 Mton, 1,91 g/ton 4,4 22,00 1,91 1,91 22, % 3 5 Mton, 2,21 g/ton 4,4 22,00 2,21 2,21 22, % base case 4 5 Mton, 2,94 g/ton 4,4 22,00 2,94 2,94 22, % 5 5 Mton, 1,91 g/ton + marginal 6,4 22,00 1,91 10,00 0,52 1,48 32, % 6 5 Mton, 2,21 g/ton + marginal 7,4 22,00 2,21 15,00 0,60 1,56 37, % 7 5 Mton, 2,94 g/ton + marginal 8,4 22,00 2,94 20,00 0,80 1,92 42, % Metal prices and exchange rates Au 504 Dec 16, 2005 London AM Ag 8,56 Dec 16, 2005 NY SEK / USD 7,9 Dec 16, 2005 Stockholm 21 (21)

Det finns guld i våra berg. NASDAQOMX First North Premier: GOLD

Det finns guld i våra berg. NASDAQOMX First North Premier: GOLD Det finns guld i våra berg NASDAQOMX First North Premier: GOLD Vision Att bli Europas största guldproducent 2 June, 2010 2 Vår strategiska styrka PAHTAVAARA ERSMARKS -BERGET Fäboliden Strategisk Position

Läs mer

Inbjudan till teckning av aktier i kvittningsemissionen i WIKING MINERAL AB (PUBL) Sammanfattning av prospekt

Inbjudan till teckning av aktier i kvittningsemissionen i WIKING MINERAL AB (PUBL) Sammanfattning av prospekt Inbjudan till teckning av aktier i kvittningsemissionen i WIKING MINERAL AB (PUBL) Februari/Mars 2013 Sammanfattning av prospekt WIKING MINERAL AB PROSPEKT 2013 1 Välpositionerat prospekteringsoch gruvutvecklingsföretag

Läs mer

WÄSA STONE & MINING AB

WÄSA STONE & MINING AB WÄSA STONE & MINING AB 1 Affärsidé Wäsa Stone & Minings AB (WSM) affärsidé är att genom framgångsrik och kostnadseffektiv mineralprospektering påvisa brytvärda fyndigheter, som kan utvinnas och förädlas

Läs mer

Bokslutskommuniké 2006

Bokslutskommuniké 2006 Bokslutskommuniké 2006 Sammanfattning av uppnådda resultat under år 2006 Ett pågående djupborrningsprogram på Fäbolidens guldfyndighet visar att mineraliseringen fortsätter till minst 550 m djup i de två

Läs mer

Ny preliminär ekonomisk uppskattning för Laivaprojektet baserat på uppdaterad mineraltillgång

Ny preliminär ekonomisk uppskattning för Laivaprojektet baserat på uppdaterad mineraltillgång PRESSMEDDELANDE 25 maj 2016 Ny preliminär ekonomisk uppskattning för Laivaprojektet baserat på uppdaterad mineraltillgång Nordic Mines ( Nordic Mines eller Bolaget ) presenterar en ny preliminär ekonomisk

Läs mer

VD har ordet. Utvecklad affärsidé beslutad och presenterad

VD har ordet. Utvecklad affärsidé beslutad och presenterad VD har ordet Blockletningssäsongen lider snabbt mot sitt slut. Snön har nu kommit och istället fortsätter arbetet med magnetiska mätningar i Vindelgranseleområdet. Det finns fortfarande intressanta luckor

Läs mer

FORTSATT BRYTNING AV FÄBOLIDENS GULDMALM UNDER JORD MED LKAB:S METOD OCH ARBETSSÄTT FÖR SKIVRAS

FORTSATT BRYTNING AV FÄBOLIDENS GULDMALM UNDER JORD MED LKAB:S METOD OCH ARBETSSÄTT FÖR SKIVRAS COMPRO KONSULT Karl Erik Rånman Förstudie 2006-07-04 FORTSATT BRYTNING AV FÄBOLIDENS GULDMALM UNDER JORD MED LKAB:S METOD OCH ARBETSSÄTT FÖR SKIVRAS Rapport (Översättning från engelskt original) Bakgrund

Läs mer

Det kommande resultatet av haltverifieringen i Fäboliden kommer att ha en avgörande betydelse för bolagets utveckling. Resultatet väntas under Q1.

Det kommande resultatet av haltverifieringen i Fäboliden kommer att ha en avgörande betydelse för bolagets utveckling. Resultatet väntas under Q1. ANALYSGARANTI* 10:e januari 2006 Update Lappland Goldminers (GOLD.ST) Lönsamhetsstudie viktigt steg guldhalten avgörande Den preliminära lönsamhetsstudien visar på låg produktionskostnad och god lönsamhetspotential

Läs mer

Kompletterande undersökningstillstånd.

Kompletterande undersökningstillstånd. VD har ordet När jag nu återigen sätter mig ner för att sammanfatta vinterns arbeten uppe i Vindelgransele känns det mycket glädjande att Länsstyrelsen i Västerbotten godkänt vår ansökan för provbrytning

Läs mer

VD har ordet Samråd beträffande provbrytning i Fäbodtjärn med myndigheter Enkel beskrivning av den planerade provbrytningen

VD har ordet Samråd beträffande provbrytning i Fäbodtjärn med myndigheter Enkel beskrivning av den planerade provbrytningen VD har ordet Sommaren är nu slut även om vädret fortfarande håller i sig. Den här veckan är det förresten älgjakt i norra Sverige vilket för många är heligt varför normal verksamhet avstannar i de flesta

Läs mer

Henrik Grind, VD och Koncernchef

Henrik Grind, VD och Koncernchef Henrik Grind, VD och Koncernchef GRUV- OCH PROSPEKTERINGSBOLAG Gruvproduktion och prospektering Gruva i Pahtavaara, norra Finland 575 kg guld 2012 621 kg guld 2011 740 kg guld 2010 Fäboliden, känd och

Läs mer

NAUTANEN KOPPARMINERALISERING I NORRA SVERIGE

NAUTANEN KOPPARMINERALISERING I NORRA SVERIGE NAUTANEN KOPPARMINERALISERING I NORRA SVERIGE Boliden Minerals prospektering i Norrbotten har identifierat en mineralisering nordost Gällivare nära den gamla gruvan i Nautanen som bröts i början av 1900

Läs mer

Gruvverksamhetens beslutsprocess. Anders Forsgren Projektledare Affärsutveckling Boliden Mines 1

Gruvverksamhetens beslutsprocess. Anders Forsgren Projektledare Affärsutveckling Boliden Mines 1 Gruvverksamhetens beslutsprocess Anders Forsgren Projektledare Affärsutveckling Boliden Mines Boliden Mines 1 2014-01-29 Boliden 2014 Nordiskt metallföretag med fokus på hållbar utveckling. Kärnkompetens

Läs mer

SOTKAMO SILVER EN MÖJLIGHET ATT DELTA I UTVECKLINGEN AV DEN NORDISKA GRUVINDUSTRIN. NGM EQUITY, STOCKHOLM CODE: SOSI

SOTKAMO SILVER EN MÖJLIGHET ATT DELTA I UTVECKLINGEN AV DEN NORDISKA GRUVINDUSTRIN.  NGM EQUITY, STOCKHOLM CODE: SOSI SOTKAMO SILVER EN MÖJLIGHET ATT DELTA I UTVECKLINGEN AV DEN NORDISKA GRUVINDUSTRIN NGM EQUITY, STOCKHOLM CODE: SOSI NASDAG OMX HELSINKI CODE: SOSI1 www.silver.fi DISCLAIMER Denna presentation kan innehålla

Läs mer

Riddarhyttan Resources AB

Riddarhyttan Resources AB Riddarhyttan Resources AB BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR HELÅRET 2002 Göteborg den 20 februari 2003 Brytnings- och miljötillstånd för Suurikuusikko erhölls Private placement till nordamerikanska och asiatiska placerare

Läs mer

Kompletterande samråd enligt miljöbalkens 6 kap 4, med anledning av att Boliden planerar att ansöka om nytt tillstånd för Kristinebergsgruvan

Kompletterande samråd enligt miljöbalkens 6 kap 4, med anledning av att Boliden planerar att ansöka om nytt tillstånd för Kristinebergsgruvan 16 maj 2012 Boliden Mineral AB Kompletterande samråd enligt miljöbalkens 6 kap 4, med anledning av att Boliden planerar att ansöka om nytt tillstånd för Kristinebergsgruvan 1 Inledning Boliden Mineral

Läs mer

Botnia Exploration Holding AB Ordinarie Bolagsstämma den 28 maj Vaskat Guld från borrhål RC34 70m!!!!!!

Botnia Exploration Holding AB Ordinarie Bolagsstämma den 28 maj Vaskat Guld från borrhål RC34 70m!!!!!! Botnia Exploration Holding AB Ordinarie Bolagsstämma den 28 maj 2010 Vaskat Guld från borrhål RC34 70m!!!!!! Botnia Exploration Mission Statement Att inom en 2-årsperiod ta steget bort från ett juniorbolag

Läs mer

Uppgraderad mineraltillgång i Bunsås - Wiking Mineral planerar fortsatt prospektering för att öka mineraltillgången och möjliggöra brytning.

Uppgraderad mineraltillgång i Bunsås - Wiking Mineral planerar fortsatt prospektering för att öka mineraltillgången och möjliggöra brytning. Pressmeddelande Stockholm, 24 mars 2009 Uppgraderad mineraltillgång i Bunsås - Wiking Mineral planerar fortsatt prospektering för att öka mineraltillgången och möjliggöra brytning., vars aktie är upptagen

Läs mer

Delårsrapport Q3 2009

Delårsrapport Q3 2009 Delårsrapport Q3 2009 Alcaston Exploration AB (publ) 556569-3602 AktieTorget: Alca viktiga händelser under tredje kvartalet Under Q3 avslutades en nyemission som tillförde bolaget 6,6 mkr. Tillsammans

Läs mer

IGE Lägesrapport maj 2006 pågående projekt

IGE Lägesrapport maj 2006 pågående projekt IGE Lägesrapport maj 2006 pågående projekt Pågående verksamhet Område av intresse Industrimineral Energimineral Diamant Ädelmetall Basmetall Specialmetall Projekt fas 3 - Skandinavien Stekenjokk Resource:

Läs mer

Ansökan om Bearbetningskoncession

Ansökan om Bearbetningskoncession Stekenjokk och Levi Ansökan om Bearbetningskoncession Northfield Exploration AB Besöksadress: Kungsängsvägen 31, Uppsala, Postadress: Box 275, 751 05 Uppsala Tel: 018 15 64 24, Mobil: 0706 73 32 89, Fax:

Läs mer

GULDMINERALISERINGAR I OIJÄRVI GRÖNSTENSBÄLTE

GULDMINERALISERINGAR I OIJÄRVI GRÖNSTENSBÄLTE 1 Bilaga till Riddarhyttans pressmeddelande (26:e juli, 2001) GULDMINERALISERINGAR I OIJÄRVI GRÖNSTENSBÄLTE Geografiskt läge Guldförekomsterna ligger intill Oijärvi samhälle i norra Finland cirka 65 km

Läs mer

Välkommen till Boliden Aitik

Välkommen till Boliden Aitik FAKTA PROCESSÖVERSIKT Boliden Aitik är Sveriges största koppargruva och ligger strax söder om Gällivare i norra Sverige. Fyndigheten innehåller kopparkis och svavelkis som ger koppar, guld och silver.

Läs mer

SOTKAMO SILVER AB Pressmeddelande den 31 juli 2017 (NGM: SOSI; NASDAQ: SOSI1) Stockholm 8.45

SOTKAMO SILVER AB Pressmeddelande den 31 juli 2017 (NGM: SOSI; NASDAQ: SOSI1) Stockholm 8.45 SOTKAMO SILVER AB Pressmeddelande den 31 juli 2017 (NGM: SOSI; NASDAQ: SOSI1) Stockholm 8.45 SOTKAMO SILVER AB: HÖGA SILVER- OCH GULDHALTER VID KOMPLETTERINGSBORRNINGAR I SILVERGRUVAN Kampanjen för kompletteringsborrningar

Läs mer

Storliden. Göran Gustafsson, VD

Storliden. Göran Gustafsson, VD 1 Storliden Storlidengruvan som upptäcktes 1998 och invigdes våren 2001. Investeringskostnaden för gruvan samt utbyggnad av industriområdet har uppgått till ca 123 miljoner kronor. Produktion från gruvan

Läs mer

AITIK 36 Ett expansionsprojekt i världsklass

AITIK 36 Ett expansionsprojekt i världsklass Bildplatshållare AITIK 36 Ett expansionsprojekt i världsklass SveMins höstmöte Hans Jönsson Projektledare Boliden 1 Bolidens produktionsenheter Aitik (Sverige) Koppargruva Rönnskär Boliden (Sverige) Kopparsmältverk

Läs mer

Burgundy market place NGM Equity, Ticker: SOSI

Burgundy market place NGM Equity, Ticker: SOSI Burgundy market place NGM Equity, Ticker: SOSI 1 2 AKTIE INFORMATION Aktie information Kortnamnn SOSI Marknads plats NGM Equity; Burgundy Aktiepris 1 SEK Utestående aktier 228 301 985 (innehåller ej optioner)

Läs mer

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta

Läs mer

PRESENTATION Datum: 15-11-09

PRESENTATION Datum: 15-11-09 PRESENTATION Datum: 15-11-09 1 Agenda Bolaget i korthet Marknad Copperstone-projektet Sammanfattning 2 Copperstone Resources i korthet Ett gruvutvecklingsbolag - fokus på projekt i Skelleftefältet med

Läs mer

FRA LOVENDE FOREKOMST TIL REALISERBAR DRIFT

FRA LOVENDE FOREKOMST TIL REALISERBAR DRIFT FRA LOVENDE FOREKOMST TIL REALISERBAR DRIFT SOTKAMO SILVER EN MÖJLIGHET ATT DELTA I UTVECKLINGEN AV DEN NORDISKA GRUVINDUSTRIN 1 24.4.2015 2 BOLAGETS MÅL MÅL PA KORT SIKT - Fortsätta och genomföra finansieringsförhandlingar

Läs mer

Innehåll. Femårsöversikt...4. Guld -en vacker och värdefull metall...5. VD:s kommentar... 6-7. Den internationella guldmarknaden...

Innehåll. Femårsöversikt...4. Guld -en vacker och värdefull metall...5. VD:s kommentar... 6-7. Den internationella guldmarknaden... Årsredovisning2009 1 2 Innehåll Femårsöversikt...4 Guld -en vacker och värdefull metall...5 VD:s kommentar... 6-7 Den internationella guldmarknaden... 8-9 Från prospektering till gruva... 10-11 Förvaltningsberättelse...

Läs mer

RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN. April 2014

RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN. April 2014 RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN April 2014 Stab Gruvor Miljö 2014-04-03 Yttre miljö Mats Lindblom Bergsstaten Varvsgatan 41 972 32 Luleå ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION

Läs mer

Financial Hearings Småbolagsdagen 25 februari 2011. Bengt Ljung VD Botnia Exploration

Financial Hearings Småbolagsdagen 25 februari 2011. Bengt Ljung VD Botnia Exploration Financial Hearings Småbolagsdagen 25 februari 2011 Bengt Ljung VD Botnia Exploration Agenda Organisation och struktur Botnia Exploration historik Vad är Prospektering? Visioner, strategier och målsättningar

Läs mer

Gruvor i Sverige. Blaikengruvan år 2006

Gruvor i Sverige. Blaikengruvan år 2006 Gruvor i Sverige Blaikengruvan år 2006 Blaikengruvan, lokalisering Umeå Förutsättningar Miljötillstånd enligt miljöskyddslagen år 2000, driftstart sommaren 2006 Brytningen påbörjades av Blaikengruvan

Läs mer

Presentation Redeyes Guldseminariun 26 augusti 2009 Bengt Ljung. www.botniaexploration.com

Presentation Redeyes Guldseminariun 26 augusti 2009 Bengt Ljung. www.botniaexploration.com Presentation Redeyes Guldseminariun 26 augusti 2009 Bengt Ljung www.botniaexploration.com Strategi Botnia Exploration är ett rent prospekteringsbolag. I dagsläget finns alltså inga ambitioner att starta

Läs mer

PRESENTATION Datum: 15-11-12

PRESENTATION Datum: 15-11-12 PRESENTATION Datum: 15-11-12 Agenda Bolaget i korthet Marknad Copperstone-projektet Sammanfattning 2 Copperstone Resources i korthet Ett gruvutvecklingsbolag - fokus på projekt i Skelleftefältet med omnejd

Läs mer

Wiking Mineral AB (publ) Delårsrapport januari mars 2008

Wiking Mineral AB (publ) Delårsrapport januari mars 2008 Pressmeddelande Stockholm, 7 maj 2008 Wiking Mineral AB (publ) Delårsrapport januari mars 2008 Prospekteringsframgång i Långträsk Pågående borrprogram i Långträsk, Gladhammar, Bastutjärnen och Petikträsk

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 7

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 7 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 7 Pahtavaara Tjålmträsk Gubbträsk Stortjärnhobben Fäboliden Knaften Haveri Bolagsstämma Ordinarie bolagsstämma i Lappland Goldminers AB kommer att hållas fredagen den

Läs mer

EN BERÄKNING AV MINERALTILLGÅNG AV LAVER I NORRA SVERIGE

EN BERÄKNING AV MINERALTILLGÅNG AV LAVER I NORRA SVERIGE EN BERÄKNING AV MINERALTILLGÅNG AV LAVER I NORRA SVERIGE Boliden Mineral utför prospektering i Laver på en stor kopparmineralisering med låg halt. Laver ligger i Älvsbyn kommun, Norrbotten, Sverige (Figur

Läs mer

Konkurrenskraftiga gruvor och smältverk Boliden koncernpresentation

Konkurrenskraftiga gruvor och smältverk Boliden koncernpresentation Konkurrenskraftiga gruvor och smältverk Boliden koncernpresentation Boliden levererar metaller till det moderna samhället Ledande metallföretag med fokus på hållbar utveckling Kärnkompetens inom prospektering,

Läs mer

Elektronik i var mans hand

Elektronik i var mans hand Elektronik i var mans hand I vår vardag använder vi allt fler elektriska och elektroniska apparater. Många länder inför också lagstiftning om att kasserad elektronik ska samlas in. Det ger en ökad marknad

Läs mer

Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna

Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna 1 (5) Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna Till: Delges: Enligt sändlista Linda Dahlström Natasha Lyckholm Lars-Ola Särkimukka Johan

Läs mer

Delårsrapport ScanMining AB (publ.) 1 januari 30 juni 2004

Delårsrapport ScanMining AB (publ.) 1 januari 30 juni 2004 Delårsrapport ScanMining AB (publ.) 1 januari 30 juni 2004 Nyckeltal, koncernen april-juni april-juni jan-juni jan-juni jan-dec Nettoomsättning, tkr 24 863 239 39 775 667 1 064 Resultat efter skatt, tkr

Läs mer

Delårsrapport för 9-månadersperioden 01.01.99 30.9.99

Delårsrapport för 9-månadersperioden 01.01.99 30.9.99 15 november 1999 Pressmeddelande #99-09 Delårsrapport för 9-månadersperioden 01.01.99 30.9.99 Under perioden har arbetet med att ändra IGE:s inriktning från att vara ett rent prospekteringsbolag till ett

Läs mer

Värdering av Fäbodtjärn

Värdering av Fäbodtjärn Värdering av Fäbodtjärn 2016-09-30 Thomas Lindholm Bergsingenjör LTU 1976-1982 Thomas.Lindholm@geovista.se Tel. 070-2056330 OBSERVERA! Vi använder avsiktligt verbet uppskatta, istället för verbet beräkna,

Läs mer

Lappland Goldminers. Analys. Stockholm Maj 2004

Lappland Goldminers. Analys. Stockholm Maj 2004 Lappland Goldminers Analys Stockholm Maj 2004 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 GULDMARKNADEN... 5 VERKSAMHET... 7 FÄBOLIDEN... 9 ÖVRIGA PROJEKT... 13 STRATEGI PÅ KORT SIKT... 15 STRATEGI PÅ LÅNG SIKT... 17

Läs mer

metaller och mineral Årets fältarbete i Prospekteringstakten lägre under 2013 Barentsområdet Nästa nummer kommer i november!

metaller och mineral Årets fältarbete i Prospekteringstakten lägre under 2013 Barentsområdet Nästa nummer kommer i november! metaller och mineral Nästa nummer kommer i november! Ett nyhetsbrev från Sveriges geologiska undersökning oktober 213 Prospekteringstakten lägre under 213 Prognoserna för helåret 213 pekar på att investeringsnivån

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm, 24 augusti 2011

Pressmeddelande Stockholm, 24 augusti 2011 Pressmeddelande Stockholm, 24 augusti 2011 Delårsrapport januari juni 2011 Nyckeltal Resultat efter finansiella poster: MSEK -3,8 (-4,2) Resultat per aktie: SEK -0,06 (-0,06) Aktiverade prospekteringskostnader:

Läs mer

Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet

Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet Avfallsmängder per ton bruten malm Gråberg 0.4ton Gråberg 1 ton Anrikningssand 150kg

Läs mer

Investor presentation. Gexco June 2007. 20 april 2010 presentation hos Penser Bankaktiebolaget

Investor presentation. Gexco June 2007. 20 april 2010 presentation hos Penser Bankaktiebolaget Investor presentation Gexco June 2007 20 april 2010 presentation hos Penser Bankaktiebolaget 1 Agenda 1 Vad är New Gexco 2 New Gexco Det bästa av två världar: Välutvecklad projekt i Finland Låg teknisk

Läs mer

Delårsrapport januari - juni 2012

Delårsrapport januari - juni 2012 Publicerad -08-16 Delårsrapport januari - juni Nettoomsättningen för perioden uppgick till 547 (840) KSEK, varav senaste kvartalet 472 (252) KSEK. Periodens resultat efter skatt för första halvåret uppgick

Läs mer

Botnia Exploration Holding AB (publ)

Botnia Exploration Holding AB (publ) Botnia Exploration Holding AB (publ) Bokslutskommuniké 2015 Botnia Exploration är ett prospekteringsbolag vars verksamhet syftar til l att bygga långsikti gt akti eägarvärde genom att fyndighetsut veckla

Läs mer

DELÅRSRAPPORT för perioden 1 januari - 31 mars 2008 ENDOMINES AB (PUBL.), 556694-2974 11(

DELÅRSRAPPORT för perioden 1 januari - 31 mars 2008 ENDOMINES AB (PUBL.), 556694-2974 11( 1 DELÅRSRAPPORT för perioden 1 januari - 31 mars 2008 ENDOMINES AB (PUBL.), 556694-2974 Endomines affärsidé är att förädla och utveckla i första hand guld- och ilmenitmineraliseringar i Finland till ekonomiskt

Läs mer

Endomines AB (publ) Pressmeddelande Stockholm den 28 oktober 2014 SAMMANDRAG AV DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2014

Endomines AB (publ) Pressmeddelande Stockholm den 28 oktober 2014 SAMMANDRAG AV DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2014 Endomines AB (publ) Pressmeddelande Stockholm den 28 oktober 2014 SAMMANDRAG AV DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2014 Endomines rapporterar förbättrad EBITDA och reducerade kostnader Hela delårsrapporten

Läs mer

GRUVBRYTNING I NORRA KÄRR. Här finns grunden för framtidens teknik

GRUVBRYTNING I NORRA KÄRR. Här finns grunden för framtidens teknik GRUVBRYTNING I NORRA KÄRR Här finns grunden för framtidens teknik Världen behöver Norra Kärr Strax norr om Gränna, öster om E4:an, ligger Norra Kärr. Här finns världens fjärde största fyndighet av sällsynta

Läs mer

Delårsrapport Q1 2010

Delårsrapport Q1 2010 Delårsrapport Q1 2010 Alcaston Exploration AB (publ) 556569-3602 AktieTorget: Alca viktiga händelser under perioden Förhandlingar om förvärv av Arctic Gold AB. Ansökan har lämnats om ytterligare tre undersökningstillstånd

Läs mer

Redovisning av mineraltillgångar

Redovisning av mineraltillgångar Redovisning av mineraltillgångar Denna rekommendation är inte del av regelverket utan skall uppfattas som allmän rådgivning. SveMin (föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige) har

Läs mer

SAMMANDRAG AV DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI-SEPTEMBER 2016 Fortsatt förbättring av guldhalt och utbyte

SAMMANDRAG AV DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI-SEPTEMBER 2016 Fortsatt förbättring av guldhalt och utbyte SAMMANDRAG AV DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI-SEPTEMBER 2016 Fortsatt förbättring av guldhalt och utbyte Selektiv gruvdrift introducerad i början av 2016 med reducerad produktion samt fokus på höghaltiga områden.

Läs mer

Välkommen till en anläggning i världsklass

Välkommen till en anläggning i världsklass Boliden Garpenberg Välkommen till en anläggning i världsklass Boliden Garpenberg i Hedemora kommun är i dag en av världens modernaste gruvor. Samtidigt är det Sveriges äldsta gruvområde som fortfarande

Läs mer

Alcaston blir Arctic Gold

Alcaston blir Arctic Gold Alcaston blir Arctic Gold Namnbytet sker för att signalera att bolaget nu befinner sig i en ny fas med fokus på utveckling av gruvprojektet i Bidjovagge 2010-11-12 Arctic Gold Goda förutsättningar för

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2012

Kvartalsrapport januari - mars 2012 Publicerad 2012-05-10 Kvartalsrapport januari - mars 2012 Nettoomsättningen för perioden uppgick till 75 (588) KSEK. Periodens resultat före skatt för första kvartalet uppgick till -4 623 (-1 534) KSEK.

Läs mer

Webbhearing med Botnia Explorations VD Bengt Ljung

Webbhearing med Botnia Explorations VD Bengt Ljung Mer från bolaget Stockholm, 15 maj 2012 Webbhearing med Botnia Explorations VD Bengt Ljung Här följer svar och frågor från den webbhearing som Botnia Exploration Holding anordnade den 11 maj 2012. Sida

Läs mer

Delårsrapport januari september 2007

Delårsrapport januari september 2007 Delårsrapport januari september 2007 Tredje kvartalet 2007 Djupborrning på Fäbolidens guldfyndighet indikerade att guldzonen fortsätter under hela dagbrottspositionen till minst 550 m djup. Ett block,

Läs mer

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN Seth Mueller (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) 1 BOLIDEN TEKNIK I FOKUS Teknik är nyckeln till Bolidens framgång som företag (1924-2014) Samarbeta med utrustningsleverantörer

Läs mer

SOTKAMO SILVER DELTA I FÖRETRÄDESEMISSIONEN JUNI EN MÖJLIGHET ATT DELTA I UTVECKLINGEN AV DEN NORDISKA GRUVINDUSTRIN

SOTKAMO SILVER DELTA I FÖRETRÄDESEMISSIONEN JUNI EN MÖJLIGHET ATT DELTA I UTVECKLINGEN AV DEN NORDISKA GRUVINDUSTRIN SOTKAMO SILVER DELTA I FÖRETRÄDESEMISSIONEN 15-29 JUNI EN MÖJLIGHET ATT DELTA I UTVECKLINGEN AV DEN NORDISKA GRUVINDUSTRIN NGM EQUITY, STOCKHOLM CODE: SOSI NASDAG OMX HELSINKI CODE: SOSI1 www.silver.fi

Läs mer

1(14) DELÅRSRAPPORT för perioden 1 januari - 30 juni 2007

1(14) DELÅRSRAPPORT för perioden 1 januari - 30 juni 2007 1( 1(14) DELÅRSRAPPORT för perioden 1 januari - 30 juni 2007 ENDOMINES AB (PUBL.) - 556694-2974 Endomines affärsidé är att utveckla lönsamma guld- och ilmenitfyndigheter, i första hand i Finland och att

Läs mer

Nordic Iron Ore AB (publ)

Nordic Iron Ore AB (publ) Nordic Iron Ore AB (publ) Information till aktieägare i samband med företrädesemission i september 2014 www.nordicironore.se Ett tillfälle att investera i ett järnmalmsprojekt med produktion inom en snar

Läs mer

Projektet Georange. Georange och miljöforskningen. Beräknade kostnader. Georange Ideella Förening

Projektet Georange. Georange och miljöforskningen. Beräknade kostnader. Georange Ideella Förening Projektet Georange Georange och miljöforskningen Projektägare: Georange Ideella Förening Period: 1 juli 2008 31 december 2011 Fem insatsområden En återkommande internationell mötesplats (EuroMineExpo)

Läs mer

Lappland Goldminers (GOLD.ST) Guldproduktion igång!

Lappland Goldminers (GOLD.ST) Guldproduktion igång! BOLAGSANALYS 10 mars 2009 Sammanfattning Lappland Goldminers (GOLD.ST) Guldproduktion igång! Lappland Goldminers har i och med förra årets förvärv av Blaikengruvan och Pahtavaaragruvan gått från prospekteringsbolag

Läs mer

Investor presentation. Gexco June 2007. 29 juni 2010

Investor presentation. Gexco June 2007. 29 juni 2010 Investor presentation Gexco June 2007 29 juni 2010 1 Investor presentation Gexco June 2007 2 ÄGARE Antal aktier Teckningsrätter Andel Timo Lindborg perheineen 31 710 607 0 13,2 % Jouko Jylänki 31 500 000

Läs mer

Delårsrapport. Jan Mar

Delårsrapport. Jan Mar Delårsrapport Jan Mar Stockholm, 25 maj 2015 Innehåll 01 Nyckeltal 01 Väsentliga händelser under januari mars 2015 01 Väsentliga händelser efter rapportperiodens utgång 02 Bolagets verksamhet och framtidsutsikter

Läs mer

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar

Läs mer

Spår i marken. av gruvans drift i Sala tätort

Spår i marken. av gruvans drift i Sala tätort Spår i marken av gruvans drift i Sala tätort En informationsfolder om vad den historiska gruvbrytningen lämnat efter sig i vår närmiljö och vad vi bör och måste tänka på att göra för att minimera skadlig

Läs mer

Återstart av verksamheten i Dannemora

Återstart av verksamheten i Dannemora Återstart av verksamheten i Dannemora 2010-09-21 Peter Svensson Dannemora Mineral AB GEOGRAFI Dannemora ligger i Östhammars kommun, cirka 40 km norr om Uppsala och 35 km väster om Hargshamn från vilken

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 6

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 6 Bolagsstämma Ordinarie bolagsstämma i Lappland Goldminers AB kommer att hållas torsdagen den 31 maj 2007 klockan 14.30 på Hotell Lappland i Lycksele. Aktieägare som

Läs mer

Delårsrapport. Januari September 2015

Delårsrapport. Januari September 2015 Delårsrapport Januari September 2015 Stockholm, 25 november 2015 Innehåll Nyckeltal 01 Väsentliga händelser under juli - september 2015 01 Väsentliga händelser efter rapportperiodens utgång 01 Bolagets

Läs mer

Björn Johansson

Björn Johansson Samrådsunderlag Ny Produktionsmix Ändring av tillstånd för gruvverksamhet Björn Johansson 2017-09-12 Sida 2 (8) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Administrativa uppgifter... 3 3. Lokalisering och

Läs mer

Georange Environmental Test Site Vad händer inom gruvmiljöforskningen? Projektet Georange

Georange Environmental Test Site Vad händer inom gruvmiljöforskningen? Projektet Georange Georange Environmental Test Site Vad händer inom gruvmiljöforskningen? Projektet Georange Projektägare: Georange Ideella Förening Period: 1 juli 2008 30 juni 2011 Fem insatsområden En återkommande internationell

Läs mer

Redeye Investor Forum. 26 februari 2013 Bengt Ljung och Mattias Fackel

Redeye Investor Forum. 26 februari 2013 Bengt Ljung och Mattias Fackel Redeye Investor Forum 26 februari 2013 Bengt Ljung och Mattias Fackel Agenda Affärsidé Styrelse och ledning Lägesrapport Sammanfattning av Vargbäcken Koncentration till Fäbodliden C Sammanfattning Affärsidé

Läs mer

Viktiga punkter i PEA-studien:

Viktiga punkter i PEA-studien: Publicerad 2011-12-05 Kopparberg Mineral AB:s intressebolag, Nordic Iron Ore AB, presenterar positiva PEA-resultat avseende järnmalmsfyndigheterna i Blötberget och Håksberg. Nordic Iron Ore AB tillkännager

Läs mer

2011 i korthet. Innehåll. Försäljning och EBITDA Pahtavaara per kvartal. Guldproduktion och EBITDA Pahtavaara per kvartal.

2011 i korthet. Innehåll. Försäljning och EBITDA Pahtavaara per kvartal. Guldproduktion och EBITDA Pahtavaara per kvartal. Årsredovisning 2011 Innehåll 2011 i korthet Året i korthet 1 Vd har ordet 2 Affärsidé, mål och strategi 4 Marknaden 6 Verksamheten 9 Miljöarbete 16 Femårsöversikt 17 Bolagsstyrningsrapport 18 Aktien och

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering SVEA HOVRÄTT Avdelning 13 Rotel 1307 Mål nr Rättelse/komplettering Dom, 2008-09-17 Rättelse, 2008-09-19 Beslutat av: hovrättsrådet Liselotte Rågmark Rättelse jämlikt 17 kap. 15 första stycket rättegångsbalken:

Läs mer

Glasbruksprojektet. Förstudie avfall. Renare Marks Vårmöte. Hanna Almqvist, Golder Associates AB Pär Elander, Elander Miljöteknik AB 2015-03-25

Glasbruksprojektet. Förstudie avfall. Renare Marks Vårmöte. Hanna Almqvist, Golder Associates AB Pär Elander, Elander Miljöteknik AB 2015-03-25 Renare Marks Vårmöte Hanna Almqvist, Golder Associates AB Pär Elander, Elander Miljöteknik AB 1 Glas Blått: kobolt Svart: nickel, krom Orange: kadmium, svavel Rött: guld (små mängder) Turkos: koppar Arsenik:

Läs mer

Piteå Rotaryklubb. Brunnsprojekt i Sri Lanka

Piteå Rotaryklubb. Brunnsprojekt i Sri Lanka Piteå Rotaryklubb Brunnsprojekt i Sri Lanka Miningdag 26 augusti 2010 Furunäset hotell & konferens Piteå Dagens Program 14:00 Välkomna! Piteå Rotaryklubb 14:15 Wiking Mineral Vd Dick Levin 15:00 Endomines

Läs mer

endast 238 kg för att rekordet från 1999 skulle Ickejärnmalm Järnmalm för anrikning

endast 238 kg för att rekordet från 1999 skulle Ickejärnmalm Järnmalm för anrikning metaller och mineral Ett nyhetsbrev från Sveriges geologiska undersökning april 214 Nästa nummer kommer 14 maj nytt rekord för svensk malmproduktion under 213 213 blev ytterligare ett rekordår för malmproduktionen

Läs mer

Jan-Olof Hedström f. d. bergmästare

Jan-Olof Hedström f. d. bergmästare www.bergsstaten.se... Jan-Olof Hedström f. d. bergmästare janolof.hedstrom@gmail.com REE = Rare Earth Elements Prospekteringskostnader i Sverige 1982-2011 (löpande priser) Malmtillgångarna i Skelleftefältet

Läs mer

Process IT 2011. Bolidens investeringar och framtida behov av automationslösningar. Bildplatshållare. Boliden AB. 1 April 2010

Process IT 2011. Bolidens investeringar och framtida behov av automationslösningar. Bildplatshållare. Boliden AB. 1 April 2010 Process IT 2011 Bolidens investeringar och framtida behov av automationslösningar Bildplatshållare 1 April 2010 Boliden AB Beslutade större investeringar Boliden (c:a 800-1000 MSEK) - Hötjärn (Ny process

Läs mer

Fastighetsinlösen Aitik

Fastighetsinlösen Aitik Fastighetsinlösen Aitik Ny områdeschef i Aitik Liikavaara förstudie/förprojekt Inlösen av fastigheter - Konsekvenser för närboende - Vilka fastigheter berörs - Ersättningserbjudande - Tillgång till tomter

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bearbetningskoncession Storuman flusspat Framställd för: Tertiary Gold Ltd Uppdragsnummer: 13512350319 Innehållsförteckning 1.0 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 1 2.0 INLEDNING...

Läs mer

ENDOMINES REK: KÖP. Bloomberg: ENDO SS, Reuters ENDO.ST KURSFALLET HAR SKAPAT GULDLÄGE I AKTIEN

ENDOMINES REK: KÖP. Bloomberg: ENDO SS, Reuters ENDO.ST KURSFALLET HAR SKAPAT GULDLÄGE I AKTIEN ENDOMINES REK: KÖP Sektor: Råvaror Kurs: 9,70 Riktkurs: 13,70 Analytiker: Tomas Ullman Bloomberg: ENDO SS, Reuters ENDO.ST KURSFALLET HAR SKAPAT GULDLÄGE I AKTIEN Vi inleder bevakningen av Endomines med

Läs mer

Bokslutskommuniké för 2009

Bokslutskommuniké för 2009 Bokslutskommuniké för 2009 Alcaston Exploration AB (publ) 556569-3602 AktieTorget: Alca viktiga händelser under året Den 15 juli listades bolagets aktier på AktieTorget Bolaget har tillförts 7,9 mkr genom

Läs mer

Inbjudan till teckning av aktier i Lappland Goldminers AB (publ)

Inbjudan till teckning av aktier i Lappland Goldminers AB (publ) Inbjudan till teckning av aktier i Lappland Goldminers AB (publ) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 RISKFAKTORER... 7 OM PROSPEKTET... 9 INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER... 11 BAKGRUND OCH MOTIV...

Läs mer

Bokslutskommuniké Januari december 2010

Bokslutskommuniké Januari december 2010 17 februari, 2011 Bokslutskommuniké Januari december 2010 Storgatan 36 921 31 Lycksele Tel +46-(0)950 275 00 www.lapplandgoldminers.se Org.nr. 556544-3339 Pahtavaara har genererat EBITDA på över SEK 60

Läs mer

Framställning av järn

Framställning av järn Ämnen i jordskorpan Få rena grundämnen i naturen Ingår i kemiska föreningar I berggrunden (fasta massan i jordskorpan) finns många olika kemiska föreningar. De flesta berggrund innehåller syre Berggrunden

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2013

Kvartalsrapport januari - mars 2013 Publicerad 2013-05-16 Kvartalsrapport januari - mars 2013 Nettoomsättningen för perioden uppgick till 115 (75) KSEK. Periodens resultat före skatt för första kvartalet uppgick till -3 010 (-4 623) KSEK.

Läs mer

Boliden 2011 - Koncernpresentation

Boliden 2011 - Koncernpresentation Boliden - Koncernpresentation Detta är Boliden Ett ledande europeiskt metallföretag med kärnkompetens inom prospektering, gruvdrift, smältverk och återvinning. Huvudmetallerna är zink och koppar. Andra

Läs mer

Guldfeber här är AV ANNIKA RYDMAN (TEXT) OCH PATRICK TRÄGÅRDH (FOTO)

Guldfeber här är AV ANNIKA RYDMAN (TEXT) OCH PATRICK TRÄGÅRDH (FOTO) RÅVAROR AV ANNIKA RYDMAN (TEXT) OCH PATRICK TRÄGÅRDH (FOTO) Guldfeber här är 1896 startade guldruschen i Klondike i Kanada. Följ med Privata Affärer till vårt eget Klondike. Ibland är guldet svårt att

Läs mer

Inbjudan till teckning av aktier i Lappland Goldminers AB (publ)

Inbjudan till teckning av aktier i Lappland Goldminers AB (publ) Inbjudan till teckning av aktier i Lappland Goldminers AB (publ) Lite fakta om guld Guld är en ädelmetall och en av de kemiskt mest opåverkbara och värdefulla metaller som påträffas i naturen. Guld har

Läs mer

Innehåll Årsstämma Aktieägare som önskar delta skall:

Innehåll Årsstämma Aktieägare som önskar delta skall: 1 2 Innehåll Femårsöversikt...5 VD-kommentarer... 6-7 Guld: tillgång, efterfrågan och pris... 8-12 Guldproduktion och prospektering...14 Lappland Goldminers förekomster i Finland... 15-17 Lappland Goldminers

Läs mer

Jens Rönnqvist, 2013. Ab Scandinavian Geopool Ltd. På uppdrag av Lappland Goldminers Oy. Ab Scandinavian GeoPool Ltd www.geopool.

Jens Rönnqvist, 2013. Ab Scandinavian Geopool Ltd. På uppdrag av Lappland Goldminers Oy. Ab Scandinavian GeoPool Ltd www.geopool. Redogörelse för undersökningsarbeten samt informationsmaterial som gäller undersökning enligt Gruvlagen 10.6.2011/621 15 1 mom. 2 inom inmutningsområdet Langelmaki 3-4 reg nr 7993/3-4. Jens Rönnqvist,

Läs mer