Lappland Goldminers. Analys. Stockholm Maj 2004

Transkript

1 Lappland Goldminers Analys Stockholm Maj 2004

2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 GULDMARKNADEN... 5 VERKSAMHET... 7 FÄBOLIDEN... 9 ÖVRIGA PROJEKT STRATEGI PÅ KORT SIKT STRATEGI PÅ LÅNG SIKT ORGANISATION RISKER VÄRDERING SLUTSATS This text may not be copied for any other purpose than for personal use. The report may not be distributed to third parties with the exception of parties agreed upon by Redeye Advisory Services. This report is conducted on behalf of Mangold Fondkommission AB. Although the information contained in this text is deemed reliable, Redeye Advisory Services cannot guarantee its accuracy. Opinions and estimates are based on assessments that can alter over time. Redeye Advisory Services cannot, in any way whatsoever, accept responsibility for investment decisions made on the basis of the text herein. The information set forth in this report relating to future assumptions is based on subjective estimates and forecasts about the future. The estimates and forecasts have been made on the basis of information that contains risks and uncertainties. Redeye Advisory Services offers no assurance that the estimates and forecasts with regard to the future set forth herein will be fulfilled, either explicitly or implicitly. Circumstances that may lead to the non-realisation of the assessments set forth in this report include trends in demand and in the business cycle, operating expenses, development of the company s operations, etc. In addition, the acquisition of shares is always associated with financial risks. In the light of this, it is thus recommended that investors do not rely on such assessments, and that they should independently consult a financial advisor in order to obtain an evaluation ahead of any investment. This report is produced by Redeye Advisory Service, a part of Redeye AB. Any dispute relating to this report shall be settled exclusively by Swedish law and in a Swedish court of law. 2

3 Inledning Redeye Advisory Services har på uppdrag av och mot ersättning från Mangold Fondkommission AB genomfört en analys av Lappland Goldminers AB i samband med bolagets nyemission och notering på Nya Marknaden. Uppdraget har bestått i att granska erbjudandet och belysa de risker och möjligheter som erbjudandet medför. Syftet har varit att ge potentiella nya aktieägare en vägledning vid ett deltagande i nyemissionen. Redeye har i denna analys fokuserat på de finansiella och verksamhetsmässiga aspekterna i bolaget samt gjort en bedömning, utifrån tillgänglig information, vilka förutsättningar bolaget har att framgångsrikt positionera sig på den aktuella marknaden. Redeye har baserat sin analys på den av bolaget offentligt utgivna informationen samt intervjuat bolagets ledning vid ett flertal tillfällen. Beträffande marknaden har information sökts bland offentligt tillgängligt material, via konkurrenter samt via svenska och internationella sökdatabaser. Redeye har inte gjort någon egen verifiering av detta material utan har förlitat sig på att den information som Redeye erhållit på detta sätt varit korrekt. Lappland Goldminers är ett prospekteringsbolag med huvudsaklig verksamhet inom guldprospektering längs den s.k. Guldlinjen i Västerbotten. Bolaget har ett antal undersökningstillstånd som det avser att vidareutveckla med fortsatt prospektering. Målsättningen är att utveckla flera av dessa undersökningstillstånd till producerande gruvor. Lappland Goldminers huvudprojekt är Fäboliden där bolaget planerar anlägga ett dagbrott samt en anrikningsanläggning med en beräknad produktion av 4-5 miljoner ton malm per år. Lappland Goldminers har flera mycket intressanta projekt längs Guldlinjen och Redeye bedömer att bolaget på kort sikt har goda förutsättningar att genom fortsatt prospektering öka de befintliga mineraltillgångarna samt identifiera nya. På längre sikt är bolaget väl positionerat för att blir en betydande aktör med storskalig och lönsam guldproduktion. I den följande analysen belyses guldmarknaden, bolagets verksamhet och dess projekt, strategi på kort och lång sikt, organisation samt värderingsaspekter kring bolaget. 3

4 Bakgrund Lappland Goldminers har sitt ursprung i Lappland Mineral HB som grundades 1988 av Torbjörn Grahn, Eric Sjölund och Jan-Åke Unée. Syftet med Lappland Mineral var att på ett organiserat sätt bedriva prospektering i det område som numera är känt under namnet Guldlinjen. För att finansiera prospekteringen samarbetade Lappland Mineral med ett antal utländska prospekteringsföretag. Bolaget bildades 1997 och nuvarande VD rekryterades ombildades Lappland Mineral till Lappland Goldminers AB och extern finansiering genomfördes. I och med finansieringen fick bolaget resurser att genomföra provborrningar och samordna den fortsatta prospekteringen på ett industriellt riktigt sätt. Ytterligare ett viktigt steg togs år 2001 då nuvarande VD:n Karl-Åke Johansson rekryterades. Bolaget har sitt säte i Lycksele. Lappland Goldminers har ett flertal projekt längs guldlinjen där huvudprojektet är Fäboliden. Bolaget har som målsättning att vidareutveckla Fäboliden till en gruva med dagbrott och anrikningsverk med en årlig produktion av 4-5 miljoner ton malm. Dessutom har Lappland Goldminers ytterligare ett antal projekt som kommer att vidareutvecklas parallellt med Fäboliden. Nyemission och notering på Nya marknaden För att finansiera den fortsatta utvecklingen av Fäboliden och de övriga projekten samt skapa förutsättningar för framtida finansiering genomför nu Lappland Goldminers en nyemission riktad till allmänheten samt en notering av bolagets aktie på Stockholmsbörsen marknadsplats Nya Marknaden. Emissionen omfattar en miljon aktier till en kurs på 30 kronor vilket motsvarar omkring 12 procent av kapitalet och rösterna i bolaget. Emissionskursen indikerar ett bolagsvärde på 255 miljoner. Utöver emissionen har bolaget utfärdat en övertilldelningsoption om högst aktier, motsvarande 3,8 procent av kapitalet. 4

5 Guldmarknaden Guldpriset är direkt avgörande för intäkterna Den slutliga produkten för en guldgruva är antingen en slig, vilket är en sand med högt guldinnehåll eller doré-tackor som har en guldhalt på procent. Dessa produkter säljs till raffinaderier som framställer tackor med en guldhalt nära 100 procent. Värdet på sligen eller doré-tackorna bestäms av det aktuella guldpriset multiplicerat med guldhalten i produkten minus ett avdrag för raffinaderiet marginal. Intäkterna för ett producerande gruvföretag påverkas direkt av det aktuella guldpriset som uppdateras dagligen. För att skydda sig mot kortsiktiga fluktuationer i priset finns möjligheten att säkra guldpriset med hjälp av olika derivatinstrument. Utvecklingen för guldpriset kommer dock att vara av stor betydelse för Lappland Goldminers intäkter och vinst och därmed avgörande för värderingen av bolaget. Priset på de flesta råvaror påverkas av den ekonomiska utvecklingen i världen med stigande priser vid högkonjunkturer. Guldpriset följer dock en egen utveckling som delvis styrs av andra faktorer. Svängningarna i guldpriset och dollarkursen tar till viss del ut varandra Förutom guldpriset kommer Lappland Goldminers intäkter att vara beroende av dollarkursen eftersom guld handlas i dollar. Svängningarna i guldpriset och dollarkursen tar dock till viss del ut varandra. Nedanstående diagram visar gulpriset i kronor sedan Guldpriset i kronor (SEK/Ounce) Data: Bloomberg Tack vare guldets värdebeständighet ökar efterfrågan i tider av oro och turbulens i världen. Denna effekt har märkts tydlig de senaste åren, innan terroristattackerna den 11:e september stod gulpriset i 275 dollar per ounce för att i dagsläget handlas kring 380. Ökad efterfrågan från Kina och Indien har också bidragit till att driva upp guldpriserna under de senaste åren. 5

6 Utförsäljning av centralbanker utgör en stor del av guldutbudet Guldmarknaden 2003 Utbud En stor del av världens guldreserver återfinns hos olika Gruvproduktion länders centralbanker. Detta gäller Bankutförsäljning 591 Återvunnet guld 940 särskilt flera av de stora Totalt Efterfrågan Juvelindustrin europeiska länderna som investerade i guld under 60-talet för att balansera det stora Industri och tandinplantat 370 betalningsöverskottet med USA. Privat investering 314 Total efterfrågan Utförsäljningen av bankreserver Residual* 591 hade en negativ inverkan på guldprisets utveckling under *Residualen utgör institutionell andra halvan av 90-talet. För att investering, lagerförändringar samt andra förändringar stabilisera gulpriset ingick flera av Data från World Gold Council de länder med störst guldreserver 1999 ett femårigt avtal som reglerade den årliga utförsäljningen. Detta avtal går ut under hösten Nytt avtal mellan centralbankerna i mars som reglerar utförsäljningen av guld I och med införandet av euron har de europeiska nationella centralbankerna inte längre samma behov av att guldreserver för att stabilisera valutorna. Många EU-länder brottas med budgetunderskott och har stora statsskulder, vilket gör det frestande att sälja av en del av guldreserverna för att stärka finanserna. Den 8:e mars i år tecknade dock den europeiska centralbanken och de flesta centralbankerna inom EU ett avtal som begränsar utförsäljningen av guld till totalt 500 ton per år. Även detta avtal gäller i fem år. Avtalet skapar förutsättningar för en stabil utveckling av guldpriset framöver. Guldpriset nådde årshögsta på 430 dollar per ounce i slutet på januari och har därefter fluktuerat mellan 390 och 420 för att under april falla ned en bit under 400. Efter en viss återhämtning handlades guldet den 7:e maj kring 380. Den fortsatt globala osäkerheten till följd av terrorism tillsammans med fortsatt stor efterfrågan från Kina och andra asiatiska länder borgar för en fortsatt stark efterfrågan de kommande åren. Även om priset kommer att ligga på en hög nivå kommer det att ske tillfälliga försvagningar. 6

7 Verksamhet Lappland Goldminers är idag ett prospekteringsföretag i huvudsak verksam längs den s.k. guldlinjen i Västerbotten. Guldlinjen är en mineraliserande zon som sträcker sig från Sorsele i norr mot sydöst ner till kusten. Längs denna zon finns ett flertal funna guldmineraliseringar. Längs guldlinjen drivs omfattande prospektering av både svenska och internationella bolag. Lappland Goldminers har idag sju guldprojekt längs guldlinjen varav Fäboliden är det projekt som kommit längst. Fäboliden är det mest avancerade projektet av flera längs guldlinjen Prospekteringen längs guldlinjen tog fart under 90- talet efter att den svenska lagstiftningen kring prospektering och gruvdrift ändrats. Det finns, förutom Fäboliden, flera långt gångna projekt längs guldlinjen. Längst har australiensiska Dragon Mining kommit i Svartliden, 20 km nordväst om Fäboliden. Bolaget håller på att uppföra en anrikningsanläggning och produktionen beräknas komma igång i slutet av Guldlinjen med befintliga fyndigheter (Lappland Goldminers och andras) Prospektering är en stegvis process för att identifiera mineraltillgången Prospektering Prospektering syftar till att identifiera och uppmäta en mineralreserv. De första stegen utgörs av kartläggning av morän och berggrund samt sökande efter mineraliserande block. När ett område med potential att innehålla mineraliseringar identifieras ansöks om undersökningstillstånd för fortsatt prospektering samt säkerhetsställande av rättigheterna till eventuella fyndigheter. Inledningsvis kostar ett prospekteringstillstånd 15 kronor för tre år. Efter tre år ökar avgiften till 21 kronor per år och efter sex år till 50 kronor per år. De ökande kostnaderna skapar incitament för prospekteringsföretaget att genomföra prospektering för att snabbt kunna avgränsa det intressanta området och minska undersökningstillståndets storlek. Efter erhållet tillstånd fortsätter prospekteringen med flygmätningar, geokemisk provtagning, kartering och detaljundersökning. Det sista steget är provborrning som görs för att fastställa en eventuell mineraliserings läge och mineralinnehåll. Prospektering är en omfattande 7

8 metodisk process där kännedomen om en eventuell mineraltillgång stegvis höjs. Internationellt vedertaget system för klassificering av mineraltillgångar Klassificering av mineraltillgångar Bedömningen av mineraltillgångar får endast göras av s.k. kvalificerade personer godkända av svenska gruvförbundet. Det finns idag 30 kvalificerade personer i Sverige varav Lappland Goldminers har två personer anställda. Vid fastställandet av en mineraltillgång utgår bedömningen enbart från geologiska förutsättningar och tre olika klassificeringar används. Lappland Goldminers har valt att inte redovisa klassen antagen tillgång eftersom denna klass är alltför osäker. Antagen (inferred) Indikerad (indicated) Känd (meassured) För att klassificera en mineraltillgång som malm måste hänsyn tas till en rad ekonomiska faktorer kring utvinning, anrikning, transporter, miljöåtgärder och inte minst de aktuella metallpriserna. Malmreserver har två olika klassificeringar. Sannolik (probable) Bevisad (proven) Vanligt med mindre prospekteringsbolag internationellt sett Prospekteringsbolag Internationellt sett bedrivs prospektering av både de stora gruvbolagen och mindre fristående prospekteringsbolag, s.k. junior mining companies liknande Lappland Goldminers. De etablerade gruvbolagen tenderar att fokusera på prospektering i anslutning till befintliga gruvor för att verifiera fortsatt tillgång på malm. Prospektering efter nya fyndigheter sköts till stor del av de mindre bolagen. Situationen är liknande i Sverige där de stora bolagen LKAB och Boliden främst prospekterar kring befintliga tillgångar. I stora gruvländer som Kanada och Australien är det vanligt att de mindre prospekteringsbolagen avyttrar prospekteringstillstånd till etablerade gruvbolag när tillräckliga mineralfyndigheter verifierats. Lappland Goldminers har dock som målsättning att driva projekten vidare och övergå till att bli ett producerande gruvbolag. 8

9 Fäboliden 106 borrhåll om totalt meter har genomfört i Fäboliden Lappland Goldminers huvudprojekt är beläget vid Fäboliden, ca 40 km väster om Lycksele där Lappland Goldminers har sitt huvudkontor. Området upptäcktes 1988 och redan 1993 gjordes de första provborrningarna av Lappland Mineral, föregångaren till Lappland Goldminers. Under senare år har provborrningen intensifierats och hittills har 106 borrhåll gjorts omfattande totalt borrmeter. Indikerad mineraltillgång på 18 miljoner ton med 1,5 gram guld per ton Den mineraliserande zonen i Fäboliden löper i ett flera kilometer långt stråk i riktningen norr till sydväst. Lappland Goldminers har fokuserat sin prospektering till mittensektionen inom bolagets undersökningstillstånd där en indikerad mineraltillgång om totalt 18 miljoner ton innehållande 1,52 gram guld per ton påvisats. Totalt omfattar därmed fyndigheten 27,3 ton guld, av denna mängd räknar bolaget med att 23,5 ton kan utvinnas efter förluster vid anrikning. Mineraltillgången innehåller dessutom 3,1 gram silver per ton vilket också kommer att utvinnas vid anrikningen. Fyndigheten är öppen mot både norr och söder vilket innebär att tillräcklig prospektering inte gjorts i dessa riktningar och det finns ej underlag för en mer exakt bedömning av mineraliseringens storlek och egenskaper. Bilden illustrerar det tänkta dagbrottet över den befintliga indikerade mineraltillgången Lappland Goldminers avser att fortsätta prospekteringen med ytterligare provborrning med målsättningen att öka den indikerade mineraltillgången från dagens storlek på 18 miljoner ton till 24 miljoner ton med en guldhalt på minst 1,5 gram per ton. Ytterligare borrning inom den indikerade 9

10 mineraltillgången, s.k. tätborrning, kommer också att ske för att kunna omklassificera en del av fyndigheten från indikerad till känd mineraltillgång. Målsättningen är att nå upp till en känd mineralreserv på 10 miljoner ton. Fortsatt prospektering för att få underlag för en omfattande lönsamhetsstudie Parallellt med den fortsatta prospekteringen och tätborrningen kommer provbrytning, anrikningstester, designstudier och andra förstudier att genomföras. När dessa studier genomförts och målen för den indikerade och den kända mineraltillgången uppnåtts skall en omfattande lönsamhetsstudie, en s.k. bankable feasability study genomföras. Denna studie genomförs av ett oberoende bolag och kommer att ligga till grund för ett s.k. guldlån som används för att finansiera anrikningsanläggning och konstruktion av gruvan. Det finns ett antal banker i världen som specialiserat sig på guldlån vilket innebär att pengar lånas ut med mineralreserven som säkerhet. Amorteringstakten utformas med hänsyn till gruvans förväntade livslängd och produktionsvolym. Denna typ av lån är vanligt förekommande i branschen. Dragon Mining har finansierat 100 procent av utbyggnaden av gruvan i Svartliden med ett guldlån. Fortsatt prospektering Provbrytning Tätborrning Förstudier Lönsamhetsstudie Guldlån Konstruktion och Anläggning Produktions -start Ovanstående bild beskriver schematiskt den framtida utvecklingen för projektet i Fäboliden Bra förutsättningar för ett dagbrott till 150 meters djup Lappland Goldminers planerar att bryta malmen i ett drygt en kilometer långt och 400 meter brett dagbrott ner till 150 meters djup. Bolaget har ansökt om en bearbetningskoncession för det planerade dagbrottet väntas godkännas innan sommaren. I och med att mineralfyndigheten i Fäboliden nära ytan och sluttar ned i marken lämpar det sig bra med ett dagbrott då andelen gråberg i förhållande till malm kan minimeras. Bolaget räknar med att förhållandet gråberg till malm kommer att vara 3:1 i dagbrottet, vilket är en mycket låg siffra, som jämförelse kan nämnas att gruvan i Svartliden har en motsvarande siffra på 5:1. Den totala malmproduktionen beräknas till 4-5 miljoner ton per år vilket innebär att totalt miljoner ton berg bryts per år. 10

11 Jämförelse mellan några svenska och finska guldgruvor Gruva Produktion Malmreserv Mineraltillgång Ton guld Mt/år Bevisad Sannolik Känd Indikerad totalt Mton g/ton Mton g/ton Mton g/ton Mton g/ton Svartliden* 0,3 1,4 5, ,2 4, ,7 Pahtavaara** Under jord 0,3 0,5 4,7 0,5 4, ,0 Dagbrott 0,1 2,3 0,1 2, ,6 Suurikuusikko*** 0, ,3 5,4 44,8 Fäboliden ,0 1,5 27,4 *Avser både bevisad och sannolik malmreserv samt kännd och indikerad mineraltillgång **Ägs av Scanmining, produktion återupptogs under 2003 ***Ägs av Riddarhyttan, planerad produktionsstart hösten Avser flera förekomster varav huvudförekomsten står för 76% av det totala tonaget, tonnaget gäller vid en cut-off på 2 g/ton Fäboliden har en hög guldhalt relativt andra dagbrott världen Vid en jämförelse med ett antal andra guldprojekt i Sverige och Finland kan man konstatera att guldhalten i Fäboliden är relativt låg. En viktig skillnad är dock att brytningen i Fäboliden kommer att ske i storskaligt dagbrott till skillnad mot Suurikuusikko och Pahtavaara där brytning planeras ske i huvudsak under jord. Vid en jämförelse med andra guldgruvor med dagbrott framstår guldhalten i Fäboliden däremot som hög, 75 procent av världens gulddagbrott har en guldhalt som är lägre än den i Fäboliden. Guldhalten i sig är dock inte avgörande för en gruvas lönsamhetspotential. Vid en bedömning av lönsamheten måste hänsyn tas till helheten vilket inkluderar brytmetod, produktionstakt, och malmtyp. Olika malmtyper kräver olika anrikningsprocesser där kostnaderna kan variera kraftigt. Satsning på storskaligthet och låg genomsnittlig produktionskostnad I tabellen framgår också att Lappland Goldminers planerade produktionskapacitet är mångdubbelt större än jämförelseobjekten. Bolaget planerar att använda sig av storskalig brytning i dagbrott med de allra största maskinerna vilket ger en låg produktionskostnad per ton malm. Med en låg produktionskostnad kan även malm med lägre guldinnehåll brytas och anrikas med lönsamhet, därmed minskar den s.k. cut-off gränsen och den totala mängden brytbar malm ökar, vilket i sin tur ger ytterligare stordriftsfördelar. Cut-off är den lägsta guldhalt där brytning är ekonomiskt motiverat. Eftersom den omfattande lönsamhetsstudien för Fäboliden inte genomförts än finns ingen exakt beräkning för den totala produktionskostnaden. Bolagets preliminära uppskattning är dock att produktionskostnaden kommer att ligga i intervallet 150 till 200 USD per ounce guld vilket skall jämföras med det aktuella guldpriset på 380 USD per ounce. I produktionskostnaden ingår alla kostnader, förutom finansiella, som är 11

12 hänförliga till Fäboliden. Eftersom Fäboliden kommer att utgöra en så stor del av Lappland Goldminers verksamhet innebär det att bolagets administrativa kostnader är inkluderat i beräkningen. Tillkommande kostnader är sådana som hänför sig till utveckling av övriga projekt. Målsättningen är en mineraltillgång på 24 miljoner ton vid produktionsstart Målsättningen är att ha en indikerat mineraltillgång på 24 miljoner ton vid produktionsstart, vilket innebär fem års produktion vid den beräknade årliga produktionstakten på 4-5 miljoner ton. Att endast ha beräknade reserver motsvarande fem års produktion kan tyckas lite med tanke på den omfattande investering som en gruvanläggning innebär. I takt med att produktionen fortgår kommer vidare prospektering att ske norr och söderut från dagbrottet för att identifiera mineraltillgångar för en fortsatt expansion av dagbrottet. Ytterligare en möjlighet är fortsatt prospektering på djupet. Att expandera dagbrottet på djupet är dock mycket kostsamt eftersom andelen gråberg som måste tas bort ökar när djupet ökas. Om guldhalten är tillräckligt hög finns dock möjligheten att fortsätta brytningen i en underjordsgruva. Utifrån ovanstående expansionsmöjligheter är fem års beräknad produktionstid med befintliga mineraltillgångar fullt tillräckligt enligt Redeyes bedömning. Dessutom planerar Lappland Goldminers att processa malm från andra gruvor i området i anrikningsanläggningen i Fäboliden (mer om detta under avsnittet strategi på lång sikt) Goda förutsättningar för etablering av gruva i Fäboliden Förutsättningarna för att starta en gruva i Fäboliden är goda. I nära anslutning till den planerade gruvan finns en länsväg och i området finns ett antal användbara skogsbilvägar, dessutom finns en kraftledning endast 2 kilometer från området. Även när det gäller tillgången på kvalificerad arbetskraft är förutsättningarna goda, gruvbrytning har varit en viktig näring sedan lång tid tillbaka i regionen. Lappland Goldminers har dessutom ett starkt stöd från lokala politiker vilket är viktigt vid ansökan om tillstånd och förhandlingar med myndigheter. 12

13 Övriga projekt Vid sidan av Fäboliden har Lappland Goldminers ett antal projekt längs guldlinjen. Projekten befinner sig i olika stadier och bolaget har som målsättning att driva dessa vidare parallellt med huvudprojektet Fäboliden. Totalt har 38 borrhål om 3885 meter gjorts Stortjärnshobben Detta guldprojekt ligger på ett 65 kilometers vägavstånd nordväst om Fäboliden. Provborrning har skett på området sedan 1997 och totalt har 36 borrhål gjorts med en sammanlagd längd på 3885 meter. Betydande guldmineraliseringar har påträffats i borrproverna. De borrningar som gjorts hittills är dock inte tillräckligt omfattande för att kunna uppmäta en indikerad mineraltillgång. Provborrningen i området fortgår och målsättningen är att identifiera en indikerad mineraltillgång tillräcklig stor för att utgöra grund för en ansökan om bearbetningskoncession. Planerad underjordsgruva med anrikning i Fäboliden Den befintliga kunskapen om mineraliseringen i Storstjärnshobben är än så länge inte tillräcklig för att i detalj kunna planera en gruva. Bolaget bedömer dock att det bästa alternativet är en underjordsgruva eventuellt i kombination med ett mindre dagbrott med en total produktion av till ton malm per år. Den brutna malmen transporteras med lastbil till Fäboliden för anrikning vilket innebär att en anrikningsanläggning ej behöver byggas vid Storstjärnshobben. I och med att brytningen till största delen kommer att ske under jord och att ett anrikningsverk ej behöver byggas minimeras ingreppen i naturen, vilket underlättar tillståndsansökan. Totalt har 21 borrhål om 3437 meter gjorts Knaften Ytterligare ett relativt långt framskridet projekt är Knaften som ligger sydöst om Fäboliden på 50 kilometers köravstånd. Området har varit föremål för tidigare prospektering av ett flertal bolag. Totalt har 28 borrhål omfattande sammanlagt 3400 meter gjorts. 11 av dessa borrhål har gjorts i det mest intressanta området, i åtta av dessa borrhål har guldhalter av varierande koncentration påträffats. För att erhålla underlag för en närmre klassificering av fyndigheten behöver ytterligare prospektering genomföras. Hur en framtida gruva skall dimensioneras är för tidigt att avgöra, Lappland Goldminers bedömer dock att en underjordsgruva med en årlig produktion omkring en miljon ton malm är ett realistiskt alternativ. Likt Storstjärnshobben kommer malmen att transporteras till Fäboliden för anrikning. 13

14 Bolaget har ytterligare fyra projekt längs guldlinjen Övriga projekt Förutom de nämnda projekten har Lappland Goldminers ytterligare fyra projekt på guldlinjen, Tjålmträsk, Sandviksträsk, Högås och Gubbträsk. Prospektering har genomförts inom dessa projekt men inte i samma omfattning som Storstjärnshobben och Knaften, exempelvis har provborrning ännu ej genomförts. Målsättningen är att fortsätta prospekteringen på de övriga projekten längs guldlinjen för att identifiera indikerade mineraltillgångar. I de övriga fyra projekten, med undantag av Tjålmträsk, kommer den fortsatta prospekteringen inte att ske med samma intensitet som i Storstjärnshobben och Knaften. Utöver projekten längs guldlinjen har Lappland Goldminers ytterligare tre projekt i övriga Norrland. Dessa projekt skall ses som en investering inför framtiden. När Lappland Goldminers är ett stort bolag kommer resurser att investeras för att vidareutveckla dessa projekt. De närmaste åren kommer bolaget att fokusera på de befintliga projekten längs guldlinjen. 14

15 Strategi på kort sikt Lappland Goldminers strategi på kort sikt är att vidareutveckla Fäboliden, vilket kommer att ske genom fortsatt provborrning och förstudier för att tillräckligt underlag för en banking feasability study skall finnas tillgängligt. Bolaget avser att investera omkring hälften av pengarna från den förestående nyemissionen om 30 miljoner kronor i utvecklingen av Fäboliden. Resterande del av emissionslikviden kommer att investeras i övriga projekt samt eventuella förvärv av ytterligare projekt. Målsättningen är en produktionsstart i slutet av 2006 Vidareutvecklingen av Fäboliden kommer att ske under innevarande år och målsättningen är att genomföra en banking feasability study samt att ansöka om guldlån under Konstruktion av gruva samt inledande gråbergsbrytning väntas ske under 2006 med planerad produktionsstart i slutet av året. Ytterligare en emission på MSEK kommer krävas Under perioden fram till det att guldlån beviljas kommer Lappland Goldminers att behöva ytterligare finansiering. Bolaget räknar idag med att en nyemission på 100 till 200 miljoner behöver genomföras. Storleken på emissionen beror på hur stor investeringen i gruva och anläggning i Fäboliden blir och till hur stor del den lånefinansieras. En total investering på MSEK som lånefinansieras till 85-95% Anläggningen av det planerade dagbrottet och konstruktionen av anrikningsanläggningen med en kapacitet av 4-5 ton per år beräknas kräva en total investering på miljoner kronor. I dagsläget uppskattar Lappland Goldminers att 85 till 95 procent av investeringen kan finansieras med ett guldlån. Parallell med utvecklingen av Fäboliden kommer även övriga projekt att vidareutvecklas. Dessa projekt kommer att följa en utveckling liknande den för Fäboliden. Hur de olika projekten kommer att prioriteras är beroende av resultatet av de provborrningar som planeras under det kommande året. Lappland Goldminers planerar att investera 3,1 och 3,3 miljoner i fortsatt prospektering i Knaften respektive Tjålmträsk samt 2,2 miljoner i Storstjärnshobben. Om företaget utnyttjar den övertilldelningsoption om maximalt 10 miljoner som finns inskrivet i villkoren för den förestående nyemissionen kommer prospekteringsinsatserna att utökas. 15

16 Lönsamhetsstudie Produktionsstart Fäboliden Produktionsstart Knaften och Storstjärnshobben Produktionsstart ytterligare gruvor Ovanstående figur illustrerar den ungefärliga tidsplanen för Lappland Goldminers gruvprojekt Viktigt att tidsplanen håller, annars kan aktiekursen pressas Redeyes bedömning är att det rätt strategi av bolaget att fokusera på utvecklingen av Fäboliden och säkerhetsställa att den indikerade mineraltillgången kan utökas samt även omklassificera vissa delar till känd mineraltillgång. Det är viktigt att den tidsplan med planerad produktionsstart i slutet av 2006 som Lappland Goldminers presenterar i prospektet håller. Vid förseningar och framskjutning av produktionsplanen och därmed företagets intäkter finns en klar risk att aktiekursen påverkas negativt. Ett alternativ för Lappland Goldminers vore att fokusera helt på Fäboliden och skjuta på investeringarna i övriga projekt tills Fäboliden är i produktion och bolaget har ett positivt kassaflöde. Fördelen med denna strategi är att en större mineraltillgång snabbare skulle kunna påvisas. Även om mer pengar skulle investeras är det svårt att flytta fram produktionsstarten eftersom anläggnings och processtudier, lönsamhetsstudier och inte minst tillstånds och miljöprocesser tar en viss tid som är svår att korta ned. Nackdelen med en total fokusering på Fäboliden är att det skulle ta mycket lång tid innan produktionen på de övriga projekten kan komma igång eftersom tidsspannet från provborrning till produktion är mycket långt. Rätt strategi att även satsa på de övriga projekten En fördel med parallell projektering på de övriga projekten är att det blir möjligt att identifiera nya indikerade mineraltillgångar vilket ökar värdet på bolaget och bör ge en positiv effekt på aktiekursen. Enligt Redeyes bedömning är det därför rätt strategi av Lappland Goldminers att även satsa på vidare prospektering bland de övriga projekten. Redeye anser även att pengarna från en eventuell övertilldelningsoption skall satsas på de övriga projekten eftersom ytterligare påvisade mineralreserver är positivt för värdet på bolaget. Givet att den fastlagda planen för Fäboliden håller anser Redeye att ytterligare kapital har störst marginalnytta i de övriga projekten. 16

17 Strategi på lång sikt Målsättningen är att ha ett flertal gruvor längs guldlinjen På lång sikt är Lappland Goldminers vision att bli ett stort gruvbolag med ett flertal producerande guldgruvor längs guldlinjen. Strategin är att först färdigställa Fäboliden till en producerande gruva med stor kapacitet och därefter färdigställa ytterligare projekt. Eftersom guldhalten i Fäboliden är relativt låg satsar bolaget på storskalighet med låg produktionskostnad per ton malm. Strategin med sattelitgruvor reducerar investeringsbehovet De två andra projekten som kommit längst, Storstjärnshobben och Knaften, är tänkta att fungera som satellitgruvor till Fäboliden där den brutna malmen skall anrikas. Fördelarna med denna strategi är att det reducerar investeringskostnaderna för de nya gruvorna eftersom ytterligare anrikningsverk ej behöver konstrueras. Efter det att malmen krossats transporteras den via lastbil till Fäboliden. Detta är ett förfarande som Boliden använder idag. Malm transporteras från gruvorna Maurliden, Renströms och Kristineberg till ett stort anrikningsverk som ligger vid den numera nedlagda gruvan i Boliden. De längsta transporterna sker från gruvan Storliden som ligger 135 kilometer från Boliden. Att transportera malm långa sträckor till anrikningsverk är vanligt förekommande i stora gruvländer som Australien och Kanada. Hur långt en malm kan transporteras avgörs av guldhalten i malmen och hur höga brytningskostnaderna är. En liten malm med hög mineralhalt kan det löna sig att transportera upp till 200 kilometer. Om det är en större malm kan det vara mer lönsamt att bygga en ny anrikningsanläggning. Lappland Goldminers projekt i Tjålmträsk ligger omkring 100 kilometer från Fäboliden. Huruvida malmen kommer transporteras till Fäboliden beror på dess storlek och kvalité. Förutom uppförande av ytterligare en anrikningsanläggning finns det en möjlighet att transportera malmen till andra företags anrikningsanläggningar. Svenska Scanmining håller på att projektera en anläggning i närbelägna Blaiken som skulle kunna bli ett alternativ för malmen från Tjålmträsk. Investeringsbehov på MSEK per ytterligare gruva Eftersom Lappland Goldminers inte planerar att bygga anrikningsanläggningar vid gruvorna i Knaften och Storstjärnshobben blir investeringarna betydligt mindre. Dessutom är de två planerade gruvorna mindre än Fäboliden och Lappland Goldminers planerar att i stor utsträckning använda sig av externa entreprenörer vilket ytterligare reducerar investeringsbehovet. I dagsläget räknar bolaget med att en mindre gruva i Knaften eller Storstjärnshobben kräver en investering mellan 20 och 30 miljoner kronor. Om Fäboliden är i full produktion när 17

18 Enklare tillståndsprocess för gruvorna i Storstjärnshobben och Knaften investeringarna skall göras kan det vara möjligt att finansiera investeringarna med interna medel. Om läget på finansmarknaderna är gynnsamt kan det vara mer fördelaktigt att finansiera investeringarna med en nyemission. Eftersom inget anrikningsverk skall byggas behövs inte heller sandmagasin, för förvaring av restprodukten av anrikningen, anläggas. De begränsade investeringarna gör därmed att processen för tillståndsgivning underlättas, vilket i sin tur förkortar tiden till produktionsstart. Lappland Goldminers räknar med att produktionen i de två gruvorna kan komma i produktion 1-1,5 år efter produktionsstarten i Fäboliden. Lappland Goldminers plan är att från produktionsstarten i Fäboliden i slutet av 2006 producera malm från Fäboliden med en årstakt av 4-5 miljoner ton. När de planerade gruvorna i Knaften eller Storstjärnshobben kommer i produktion kan brytningen i Fäboliden minskas för att ge plats för malmen från de nya gruvorna i anrikningsverket. Tillräcklig prospektering för att kunna identifiera en indikerad mineraltillgång har inte gjorts än i varken Knaften eller Storstjärnshobben. Det är dock rimligt att anta att bolagets preliminära beräkningar pekar på att guldhalten i dessa två mineraliseringar är väsentligt högre än de 1,5 gram guld per ton som finns i Fäboliden. Med tanke på att brytning planeras att ske underjord och malmen skall transporteras med bil krävs en hög guldhalt. Är guldhalten tillräckligt hög finns förutsättningar att öka lönsamheten i produktionen genom att stegvis ersätta malmen från Fäboliden med malm från de nya gruvorna. Exakt hur brytning och anrikning kommer att fördelas kommer att avgöras av kvalitén på malmen i de nya gruvorna och guldprisets utveckling. Dimensioneringen av anrikningsanläggningen är ett avgörande för den framtida lönsamheten Dimensioneringen av anrikningsanläggningen är ett avgörande beslut. Byggs en alltför stor anläggning finns det en risk att det efter ett par år inte finns tillräckligt med lönsam malm för full produktion vilket kan sänka lönsamheten. Byggs en för liten anläggning finns risk att lönsam malm inte kan brytas och bolaget går miste om stora intäkter. Vad som är brytbar malm avgörs av guldpriset som kan variera kraftigt över tiden. Det är möjligt att konstruera ett anrikningsverk som byggs i moduler, vilket möjliggör att det går att utöka kapaciteten med begränsade ytterligare investeringar. Oavsett hur anrikningsanläggningen byggs kommer dimensioneringen att ha en avgörande betydelse för Lappland Goldminers framtida lönsamhet. Det är därför oerhört viktigt att investeringsbeslutet är väl underbyggt med noga och detaljerade lönsamhetsstudier. På grund av 18

19 volatiliteten i guldpriset kommer dock guldutvinning alltid att vara en verksamhet med hög risk. Strategin med sattelitgruvor skapar flexibilitet och minskar risken Lappland Goldminers räknar med att produktionskostnaderna i Fäboliden kommer att ligga mellan 150 och 200 USD per ounce guld vilket skall jämföras med det aktuella guldpriset på 380. Bolaget har därmed förutsättningar att uppehålla lönsamhet även vid en kraftig nedgång i guldpriset. Givet att mineraliseringarna i Knaften och Storstjärnshobben har en hög guldhalt har bolaget tack vare låga produktionskostnader i anrikningsverket en potential att öka lönsamheten. Redeye anser att strategin med en huvudgruva och flera sattelitgruvor ökar lönsamhetspotentialen i bolaget och minskar risken eftersom det skapar en flexibilitet då brytningen kan optimeras efter det aktuella guldpriset. Lappland Goldminers planerar även att lägga ut brytningen vid satellitgruvorna på entreprenad vilket skapar ytterligare flexibilitet och minskar risken i bolaget. Guldpriset i kronor (SEK/Ounce) Produktionskostnad i Fäboliden, USD/ounce omräknat till SEK Data: Bloomberg Ovanstående diagram illustrerar den historiska skillnaden mellan guldpriset och produktionskostnaden per ounce guld för en gruva med en produktionskostad mellan 150 och 200 dollar per ounce. Exemplet visar att om den planerade gruvan i Fäboliden hade varit i produktion sedan 1990 hade den uppvisat lönsamhet även då guldpriset stod som lägst. Bolaget får en stark position på guldlinjen vilket skapar möjligheter vid en konsolidering Genom att Lappland Goldminers bygger en anrikningsanläggning med stor kapacitet skapar sig bolaget en stark position inför den fortsatta utvecklingen på guldlinjen. I framtiden kan det finnas möjligheter att anrika malm från andra bolags gruvor. Möjligheter till förvärv av projekt eller producerande gruvor kommer också att uppkomma. Lyckas Lappland Goldminers med den planerade strategin kommer bolaget att bli en stark aktör inom guldutvinning i Sverige. 19

20 Organisation Liten organisation, omfattande användning av externa leverantörer Lappland Goldminers är ett litet företag sett till antalet anställda. Förutom VD:n Karl-Åke Johansson har bolaget endast två fast anställda, vilka båda är grundare av bolaget. En stor del av bolagets aktiviteter i dagsläget sköts i stället av underleverantörer. All provborrning och provanalys sköts av fristående leverantörer. Även när det gäller produktionsstudier, miljöanalyser och andra typer av förstudier anlitas konsulter. Förutsättningarna för att anlita externa leverantörer är goda. Regionen har en lång tradition av gruvnäring och erfarna experter inom olika områden finns tillgängliga. Bolaget samarbetar inom vissa områden med Boliden, som är Sveriges ledande gruvbolag när det gäller ädel och basmetaller och har omfattande kompetens på området. Väsentligt större organisation när bolaget övergår till produktion När Lappland Goldminers övergår till att bli ett gruvföretag kommer organisationen att utökas. Även om en stor del av anläggningsarbetet och liknande kommer att läggas ut på entreprenad kommer bolaget att behöva anställa personer för driften av gruvan och anrikningsverket. När gruvan i Fäboliden är i full produktion kommer produktion att ske dygnet runt vilket kommer att kräva totalt fem skift. Sammanlagt kommer Lappland Goldminers ha runt 250 anställda när gruvdriften är igång. I takt med att bolagets aktiviteter ökar kommer bolaget även att behöva utöka antalet administrativ personal. I dagsläget sköts det mesta av administrationen av VD:n. Närmast behöver bolaget anställa en CFO och eventuellt ytterligare en person för att sköta ekonomi och administration. Användandet av underleverantörer skapar flexibilitet och minimerar de löpande kostnaderna. VD:n, Karl-Åke Johansson, har en lång och gedigen erfarenhet från svensk och internationell gruvindustri. Karl-Åke har dessutom ett omfattande kontaktnät i gruvbranschen och i regionen. Ett starkt lokalt stöd är viktigt vid etableringen av gruvverksamhet. Ökade krav på bolaget i och med noteringen När bolaget noteras kommer nya krav att ställas på bolaget i form av informationsgivning och regelbunden rapportering. Även om den befintliga VD:n har omfattande kompetens inom gruvindustrin saknar han erfarenhet av att leda ett börsnoterat bolag. I bolagets styrelse återfinns dock personer med erfarenhet av finansmarknaderna och noterade bolag. I och med de ökade krav som noteringen innebär anser Redeye att en CFO behövs anställas så snart som möjligt. 20

21 Risker Lappland Goldminers verksamhet består av att prospektera efter mineraltillgångar bestående av guld samt projektering av en guldgruva med tillhörande anrikningsanläggning. Eftersom det slutliga utfallet av båda dessa verksamheter är direkt beroende av guldpriset utgör prisutvecklingen för guld en generisk risk i bolaget. Förutom guldprisets utveckling ser Redeye följande huvudsakliga risker som Lappland Goldminers måste hantera: Dimensioneringen av anrikningsverket är avgörande Dimensioneringen av anrikningsverket Den planerade storleken och kapaciteten på anrikningsverket i Fäboliden kommer att vara avgörande för Lappland Goldminers framtida lönsamhet. Den finns en risk att bolaget missbedömer potentialen i mineraltillgången i Fäboliden och konstruerar ett alltför stort anrikningsverk som kommer att bli svårt att köra på full kapacitet efter ett par år. I värsta fall missbedöms guldhalten och produktionskostnaden så grovt att lönsamheten vid produktionsstarten blir mycket låg eller uteblir helt. Sålunda är förstudier och lönsamhetsstudier oerhört viktiga. Negativt utfall av prospekteringen En kortsiktig risk är att den fortsatta prospekteringen i Knaften, Storstjärnshobben och Tjålmträsk blir besvikelser och det är inte möjligt att identifiera en indikerad mineraltillgång. Risk att tillståndsprocessen drar ut på tiden Tillståndsprocessen drar ut på tiden Det finns alltid en risk att tillståndsprocessen drar ut på tiden vilket kan försena projektet i Fäboliden. Motsvarande risk kommer även att finnas vid de övriga planerade gruvorna. Beroende av nyckelpersoner Eftersom Lappland Goldminers är ett litet företag med endast tre anställda är beroende av nyckelpersoner mycket högt. Viktigast är VD:n, om han skulle lämna bolaget kommer det förmodligen att medföra förseningar och ändrade förutsättningar för Fäboliden och de andra projekten. Svag kapitalmarknad Det finns en risk att Lappland Goldminers kan få problem med framtida emissioner om kapitalmarknaden är svag. Övriga förseningar Utöver ovanstående finns det risk i förseningar när det gäller konstruktion, anläggning och intrimning vilket kan äventyra produktionsstarten. 21

22 Värdering Emissionskursen indikerar ett bolagsvärde på 255 miljoner kronor Den föreslagna emissionen i Lappland Goldminers (exklusive övertilldelningsoption) indikerar ett bolagsvärde på 255 miljoner. För att få ett perspektiv på värderingen har Redeye sammanställt nedanstående tabell där Lappland Goldminers jämförs med Riddarhyttan och Scanmining, två noterade gruv- och prospekteringsföretag på Stockholmsbörsen. Jämförelse mellan svenska prospekteringsbolag Riddarhyttan Scanmining Lappland Gold. Börsvärde Långfristiga skulder 17,3 2 Kassa 28,5 8,6 28 Enterprise Value 537,9 574,0 229,0 Övriga AT* 0,3 79,2 Övriga OT** 2,0 23,4 0,17 Projekt Suurikuusikko Ersmarksberget, Svärtträsk & Pahtavaara Malm*** Guld, ton 9,4 Silver, ton 57,4 Zink, Tton 147,2 Bly, Tton 83,8 Värde, USD Fäboliden Mineraltillgång**** Guld, ton 44,8 0,8 27,4 Silver, ton 19,1 55,6 Zink, Tton 46,0 Bly, Tton 16,2 Värde, USD Totalt värde, USD Övriga projekt Iso-Kuotko Stabburviken Storstjärnshobben Oijärvi Abborberget Knaften Tjålmträsk *Avser anläggningstillgångar som ej är hänförliga till investeringar i prospektering eller mineraltillgångar **Omsättningstillgångar förutom kassa ***Avser sannolik och bevisad malmreserv ****Avser indikerad och känd mineraltillgång Svårt att göra en relativ värdering Att göra en direkt jämförande värdering mellan bolagen baserad på en multipel med mineraltillgångarna som bas är vanskligt eftersom bolagen och dess olika tillgångar och förutsättningar skiljer sig markant. En jämförelse kan dock ge ett perspektiv på värderingen av Lappland Goldminers. 22

23 Riddarhyttan är det bolag som är mest jämförbart med Lappland Goldminers Mest jämförbart med Lappland Goldminers är Riddarhyttan som enbart fokuserar på guld och har indikerade mineraltillgångar. Bolaget har kommit något längre än Lappland Goldminers när det gäller projektering, planering och tillståndsprocesser. Under året skall Riddarhyttans ledning besluta hur mineraltillgångarna skall kommersialiseras. De alternativ som bolaget har är att, likt Lappland Goldminers planer, starta produktion i egen regi, starta produktion tillsammans med partner eller avyttra tillgångarna. Scanmining skiljer sig från Lappland Goldminers eftersom bolaget redan idag har en producerande guldgruva i Finland samt att de två planerade gruvorna i Sverige främst är zink och blygruvor. Enkelt att motivera ett bolagsvärde på 255 miljoner kronor Ett bolagsvärde på 255 miljoner för Lappland Goldminers ger bolaget ett Enterprise Value (EV) på 229 vilket är strax över 40 procent av jämförelsebolagens EV. Lappland Goldminers har inte kommit lika långt som jämförelsebolagen och har inte lika stora identifierade mineraltillgångar, vilket motiverar ett lägre bolagsvärde. Redeye anser att Lappland Goldminers har bättre förutsättningar än jämförelsebolagen att på lång sikt etablera en storskaligt och lönsam gruvverksamhet. Dessutom har bolaget betydligt bättre förutsättningar att genom fortsatt prospektering identifiera nya och utöka befintliga mineraltillgångar. Sammantaget är Redeyes bedömning att det utifrån en jämförelse med Riddarhyttan och Scanmining är enkelt att motivera ett bolagsvärde på 255 miljoner kronor för Lappland Goldminers, motsvarande en aktiekurs på 30 kronor. 23

24 Slutsats Emissionen innebär en möjlighet att ta del av den väntade värdeökningen i bolaget Ett deltagande i den förestående nyemissionen ger en investerare möjligheten att ta del av den förväntade värdeökning som Lappland Goldminers står inför. Den fortsatta prospekteringen i Fäboliden och övriga projekt förväntas resultera i att volymen indikerad och känd mineraltillgång ökar avsevärt, vilket kommer att väsentligt öka värdet på bolaget. Redeye bedömer att potentialen att finna omfattande mineralisering med höga guldhalter i de övriga projekten är mycket god. En investering i Lappland Goldminers idag skall ses som en möjlighet att få ta del av både den spännande potential som finns i prospekteringen och den avkastning som en producerande gruva kommer att innebära. Den förestående nyemissionen kommer inte att räcka fram till dess att bolaget nått positivt kassaflöde, ytterligare en större nyemission kommer att krävas för att finansiera utbyggnaden av gruvan och anrikningsverket i Fäboliden. Nya aktieägare bör sålunda vara beredda att delta i nästa emission för att inte riskera att bli utspädda. En investerare som väljer att avstå från den förestående emissionen kan vänta tills nästa genomförs. När nästa emission genomförs har dock Lappland Goldminers nått betydligt längre och står inför beslutet att genomföra investeringen i Fäboliden. Är man intresserad av att investera i ett producerande gruvbolag är det bättre vänta tills nästa emission alternativt investera i något av de producerande gruvbolag som finns på stockholmsbörsen idag. Guldpriset är den mest uppenbara värdedrivaren i bolaget Värdedrivare Det finns ett flertal faktorer som har betydelse för värdeutvecklingen i Lappland Goldminers. Den viktigaste och mest uppenbara värdedrivaren är självklart guldpriset eftersom priset har direkt påverkan på bolagets intäkter. Utöver guldpriset finns det ett flertal faktorer som kommer att påverka värdet på Lappland Goldminers och nyheter kring dessa faktorer kommer att vara viktiga värdedrivare för aktiekursen. Positiva resultat från prospektering i Fäboliden. Under året kommer bolaget att fortsätta prospekteringen i syfte att utöka den indikerade mineraltillgången. Bolaget kommer även att genomföra tätborrning för att kunna omklassificera en del av tillgången till känd mineraltillgång. Identifiering av indikerad mineraltillgång i övriga projekt. Målsättningen med den planerade borrningen i Knaften och Storstjärnshobben är att identifiera en indikerad mineraltillgång. I 24

25 dagsläget har bolaget inte offentliggjort några uppgifter om storlek och guldhalt. Beslut om tillstånd. Bolaget har ansökt om tillstånd att starta gruvdrift i Fäboliden och beslut väntas inkomma innan sommaren. Positiva nyheter angående utvecklingen mot produktionsstart i Fäboliden. Alla nyheter som indikerar att utvecklingen för projektet fortgår enligt plan är positiva. Nyheter om förseningar kommer att vara negativa värdedrivare eftersom det innebär att målet om produktionsstart i slutet av 2006 kanske inte kan infrias. Förvärv av ytterligare projekt. Så sent som i mars tillkännagav Lappland Goldminers förvärvat ett undersökningstillstånd. Att ytterligare förvärv görs i framtiden är högst sannolikt. De ideala förvärven är tillstånd som ligger längs guldlinjen och passar in i bolagets strategi att ha ett centralt anrikningsverk och flera sattelitgruvor. Bolaget kommer att ha ett betydligt högre marknadsvärde vid nästa emission Givet att Lappland Goldminers uppfyller ovanstående värdedrivare och guldpriset inte har sjunkigt drastiskt kommer bolaget att ha ett betydligt högre marknadsvärde när nästa emission genomförs. Redeye har förtroende för bolagets ledning och styrelse och bedömer att gruvprojektet i Fäboliden kommer att utvecklas enligt plan. Redeye tror dessutom att det finns stor potential att finna ytterligare värdefulla mineraltillgångar i Knaften, Storstjärnshobben och de övriga projekten, vilket kommer att ha en positiv effekt på värdeutvecklingen för bolaget. En nedgång i guldpriset kommer att påverka Lappland Goldminers framtida intäkter och lönsamhet negativt, bolaget har dock förutsättningar att behålla lönsamheten även vid lägre guldpris. Den beräknade produktionskostnaden för gruvan i Fäboliden är dollar per ounce guld. För att gruvan skall bli olönsam vid dessa kostnadsnivåer krävs ett kraftigt fall i guldpriset. Att en sådan kraftig nedgång skall ske bedömer Redeye som osannolikt. Den historiska utvecklingen visar tydligt att Fäboliden skulle ha varit lönsam även då guldpriset stod som lägst. Guldpriset i kronor (SEK/Ounce)