Rödhakens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Rödhakens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Maths Svensson och Rödhakens likabehandlingsgrupp. Likabehandlingsansvariga på Rödhaken och Iskällan samverkar när det gäller Främjande åtgärder och Rutiner för akuta situationer. Vår vision Vi är en enhet utan diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla är lika mycket värda, alla känner sig trygga och möts med respekt. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Samtal med barn, enskilt och i grupp, om barns rättigheter och deras upplevelser av sin vardag på förskolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för föräldrar att ta del av på varje avdelning. Personalens delaktighet Utifrån frågor i "Lika rättigheter i förskolan - handledning" (DO 2012) sidan 35, har pedagogerna avdelningsvis identifierat risker och kommit med förslag på åtgärder/arbetssätt/förhållningssätt. Därefter har vi utifrån de sammanställda resultaten gjort prioriteringar för de Förebyggande åtgärderna i likabehandlingsplanen. Vi har bildat en grupp - likabehandlingsgruppen - med en pedagog från varje avdelning som har ett särskilt ansvar för att likabehandlingsarbetet hålls levande och att arbetsbelastningen fördelas jämt under året. Vi har påbörjat ett arbete med att hitta diskrimineringsgrunderna i läroplanen för förskolan. Maths Svensson ser till att personal inom kök och städ tar del av likabehandlingsplanen och får var sitt exemplar. Förankring av planen Vi samtalar med barnen om förskolans likabehandlingsplan. Förskolechef presenterar och delar ut den nya planen på vår gemensamma planering i början av året. Alla får till uppgift att läsa den och arbeta med de uppsatta målen. Likabehandlingsplanen ska hänga synligt och tillgängligt i tamburen. Vid introduktion av nya barn ska vårdnadshavarna få information om planen och var den finns att tillgå. Utvärdering Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder diskuterades och skrevs ner på respektive avdelning och lämnades till Likabehandlingsgruppen för sammanställning. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Särskilt ansvariga för planen, Maths Svensson och likabehandlingsgruppen Camilla Gustavsson, Malin Hansson, Mirsada Alic och Carolina Alm. Årets plan ska utvärderas senast /8

3 Främjande insatser Diskrimineringsgrunderna i Lpfö Områden som berörs av insatsen Pedagogerna har god kunskap om var diskrimineringsgrunderna tas upp i läroplanen och kan konkretisera hur man på avdelningen arbetar främjande med detta. Arbetslagen träffas och diskuterar diskrimineringsgrunderna och avslutar med att sammanfatta och delge sina reflektioner för övriga kollegor. Insats -Två arbetsplatsträffar per läsår avsätts till att diskutera och reflektera över diskrimineringsgrunderna i läroplanen. -Maths Svensson ser till att alla pedagoger har tillgång till en egen läroplan samt att varje avdelning får överstrykningspennor i sju olika färger. -Inför arbetsplatsträffarna ska varje pedagog med överstrykningspenna markera i läroplanen den diskrimineringsgrund som är aktuell. -Vi bearbetar diskrimineringsgrunderna i följande ordning: Kön, könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder. Maths Svensson Sociogram Områden som berörs av insatsen Barnen upplever att de har väl fungerande relationer med sina kamrater i förskolan. Varje avdelning sammanställer sin insamlade information och på handledningstillfället i november går vi igenom materialet med specialpedagog. Insats I oktober månad genomförs samtal med förskolans tre, fyra och femåringar med hjälp av vår manual som ligger i mappen "Likabehandling" i Sharepoint. Under samma period ser alla pedagoger till att lekobservationer görs på de barn de ansvarar för. Likabehandlingsansvariga och likabehandlingsgruppen ser över och reviderar manualen för sociogram. Samtliga pedagoger 3/8

4 Kartläggning Kartläggningsmetoder Utifrån "Frågor att ställa sig" (s. 35) i DO:s Lika rättigheter i förskolan fick varje avdelning göra en kartläggning av nuläget. Områden som berörs i kartläggningen Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Föräldrarna har inte varit delaktiga i kartläggningen. Däremot har vi på förskolechefernas ledningsgruppsmöte delgivit dem och verksamhetschefen vår uppfattning att det i kommunens årliga föräldraenkät skall läggas till frågor som rör samtliga diskrimineringsgrunder. Pedagogerna har i samtal med barnen frågat vad de tycker är bra respektive dåligt i förskolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen - Pedagogerna har diskuterat och svarat på kartläggningsfrågorna. - Likabehandlingsgruppen sammanställde avdelningarnas förslag på åtgärder/arbetssätt/förhållningssätt. -För att få fram vad som skulle prioriteras inom varje diskrimineringsgrund fick alla på en arbetsplatsträff markera vilka åtgärder de tyckte var mest betydelsefulla att arbeta med. Resultat och analys Barn kan få olika utrymme på grund av sitt kön och det kan finnas könsmönster i hur arbetsuppgifter fördelas. Det finns en osäkerhet bland pedagogerna om vad som kan uppfattas som kränkande för barnen när det gäller deras könsidentitet eller könsuttryck. Utklädningsutbudet domineras av traditionella "flickkläder". Vi har förstått att vi ofta utgår från den traditionella familjen och att heterosexualiteten är norm. Pedagogerna upplever bristande kompetens i interkulturell pedagogik. Eftersom det inte finns modersmålslärare kopplade till förskolan, kommer barn med annat modersmål än svenska inte att få möjlighet att utmanas och utveckla sitt första språk under sin förskolevistelse. Svenska traditioner och kristendomen är norm. Barn i behov av särskilt stöd kan på grund av de resurser de får uppfattas som "utanför" av sig själv och andra. På frågan om böcker, affischer, mm kan uppfattas som kränkande menar pedagogerna att det inte materialet i sig utan att det mer handlar om dess placering. 4/8

5 Förebyggande åtgärder Mångkulturell almanacka Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Föräldrar ska ha möjlighet att delta i möten på förskolan oavsett kultur och religion. Anpassa schemaläggning av mötestider så att de inte krockar med olika kulturers högtidsdagar. Vi skapar en egen mångkulturell almanacka i samarbete med föräldrar och modersmålslärare kopplade till förskolan. Likabehandlingsgruppen arbetar fram ett material där varje familj får skriva ner årets högtider och traditioner som de vill att vi på något sätt uppmärksammar i förskolan. Detta sammanställs och blir Rödhakens mångkulturella almanacka som delas ut i samband med inskolning augusti varje år. Det har uppstått tillfällen då föräldrar inte har kommit på möte på grund av att de har sammanfallit med familjernas högtidsdagar. Vi har tidigare använt oss av den Mångkulturella almanackan från Mångkulturellt Centrum men tycker inte att den alla gånger är relevant och ibland är missvisande. Barnlitteratur Det ska finnas barnlitteratur som berör och belyser mångfald på varje avdelning. Ingår som en särskild punkt i varje avdelnings årliga utvärdering. Arbetslagen bibehåller kontakten med kommunens barnbibliotekarie för att få ytterligare kunskap om god litteratur i detta specifika ämnesområde. De ansvarar också för att vi aktivt söka, kritiskt granska och införskaffa den typ av böcker som saknas på förskolan. Befintliga boklådor som finns på avdelningarna kompletteras med litteratur som berör och belyser mångfald. Bokinköp kan med fördel ske i februari Vår förskola har brister i utbudet av barnlitteratur som tar upp funktionshinder och olika slags familjebildningar. Arbetslaget Datum när det ska vara klart Fortlöpande 5/8

6 Inkludering Alla barn ska känna sig delaktiga utifrån sina förutsättningar, så väl i sociala sammanhang som kunskapsmässiga. Samtliga avdelningar arbetar fram sin avdelnings grundverksamhet och använder den specialpedagogiska handledningstiden i november till att se över barnens fysiska och psykiska behov för att säkerställa att vi erbjuder en god lärandemiljö. När så behövs, görs en handlingsplan. Barn med behov av särskilt stöd kan, på grund av de resurser de får/inte får, uppfattas som "utanför" av sig själv och/eller andra. Respektive avdelning Material Kränkande behandling och Ålder Det finns lek och lärmaterial tillgängligt för barnen efter deras individuella förutsättningar. Med stöd av specialpedagogisk handledning skriver samtliga avdelningar ner sin grundverksamhet, där också arbetet med hur vi kan förbättra den lärandemiljö vi erbjuder barnen ingår. På frågan om böcker, material mm kan uppfattas som kränkande menar pedagogerna att det inte materialet i sig utan att det mer handlar om dess placering och tillgänglighet. 6/8

7 Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet På olika sätt uppmärksamma de språk och kulturer vi har på avdelningen. Utvärderas senast Vi ska ha med blanketterna om hemkultur och språkdomäner på utvecklingssamtal. - Sätta upp flaggor på en vägg som visar ifrån vilka länder barnen har sitt ursprung. - Sätta upp flaggor på en vägg som visar ifrån vilka länder barnen har sitt ursprung. Vi skriver och sätter upp orden "Hej" och "Välkommen" på de språk som finns representerade på avdelningen. Det finns en risk att det svenska språket och de svenska traditionerna framställs som norm. Respektive avdelning 7/8

8 Rutiner för akuta situationer Policy Vi ska aktivt arbeta för att alla möts med respekt, att alla är lika mycket värda och känner sig trygga under sin vistelse på förskolan. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi ska vara närvarande i barngruppen, ha god uppsikt och vara uppmärksamma på situationer och kännetecken som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt för trakasserier och/eller kränkningar. Genom observationer och samtal med barnen kan vi upptäcka om trakasserier och/eller kränkningar förekommer. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till I samband med trakasserier och kränkande behandling kan barn och föräldrar vända sig till den eller de personer som de har störst förtroende för. För övrigt finns följande utsedda kontaktpersoner: Malin Hansson/ Stjärnan / och Camilla Gustafsson/ Triangeln / Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vi ska vara lyhörda och ta minsta tecken på att det förekommer trakasserier eller kränkningar på största allvar. Vårdnadshavare samt berörd personal ska få information om det inträffade och vid behov vidtas lämpliga stödåtgärder till exempel organisationsförändringar. Vid kränkningar och/eller trakasserier ska vi ge stöd och samtala med inblandade parter. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Här ingår alla vuxna som barnet kan komma i kontakt med under sin vistelse på förskolan. Vi ska ge omedelbart stöd till berört barn eftersom det befinner sig i beroendeställning. I händelse av att en vuxen kränker ett barn är vi skyldiga att ta upp detta med honom/henne. Förskolechef informeras, följer upp och ansvarar för att kränkningarna upphör. Rutiner för uppföljning Uppföljning sker inom 14 dagar och vid behov upprättas en handlingsplan som följs upp fram till dessa att problemet är åtgärdat. Rutiner för dokumentation Vi skriver tillbud/anmälan om kränkande behandling i anslutning till händelsen. Dokumentation görs av förskolechef när det gäller vuxna som kränkt barn och ansvarspedagoger när det handlar om barn som kränker barn. Ansvarsförhållande Personal på förskolan ansvarar för att planen följs och förskolechefen har huvudansvaret. 8/8