Klyftorna delar Sverige

Transkript

1 Östermalm Mariatorget Liljeholmen/Hägersten Skärholmen Klyftorna delar Sverige Vår politik för minskade inkomstklyftor genom investeringar i jobb, bostäder och välfärd

2 2 (28) Innehållsförteckning Sverige klyftorna växer... 3 Folkhälsoklyftan... 4 Folkhälsoklyftan i Sverige... 7 Arbetslöshetsklyftan... 8 Arbetslöshetsklyftan i Sverige Passivitetsklyftan Passivitetsklyftan i Sverige Inkomstklyftan Inkomstklyftan i Sverige Skolklyftan Skolklyftan i Sverige Bostadsklyftan Bostadsklyftan i Sverige Våra mål och våra förslag... 23

3 3 (28) Sverige klyftorna växer Sverige är ett bra land. Men något håller på att gå sönder. Inkomstklyftorna har vuxit snabbare i Sverige än i något annat OECD-land de senaste åren. Arbetslösheten har de senaste åren ökat till människor. Andelen elever som inte får gymnasiebehörighet har ökat med 25 procent sedan I jämförelse med andra länder har kvaliteten i svensk sjukvård halkat efter. En resa utefter tunnelbanans röda linje visar hur klyftorna växer i Sverige. Bostadsort och utbildning spelar allt större roll för ens livschanser. Livet är i genomsnitt tre år kortare för boende vid vår slutdestination jämfört med dem som bor vid resans startpunkt. Resan mellan Östermalmstorg Mariatorget Liljeholmen Skärholmen tar endast 25 minuter. Kring stationerna bor människor. Resan ger en tydlig bild av hur olika livet och livschanserna ser ut för människor i samma stad. Färden hade lika gärna kunnat gå mellan en universitetsort och en bruksort. Skillnaderna är stora på många håll i landet. Sverige slits isär. Vi vill ta er med på en resa som illustrerar hur klyftorna vuxit de senaste åtta åren. Vi vill också berätta vad vi vill göra så att minska klyftorna och hur vi vill hålla ihop Sverige. Ett delat Sverige är ett sämre Sverige för alla. Sverige glider isär Idag går människor arbetslösa och ungdomsarbetslösheten är hög. Idag sjunker svenska skolresultat snabbast i hela OECD. Idag vidgas inkomstklyftorna snabbare i Sverige än i något annat OECDland. Hälsoklyftorna vidgas mellan olika grupper.

4 4 (28) Folkhälsoklyftan Den kanske mest orättvisa klasskillnaden är skillnaden i hälsa mellan olika grupper i samhället. Sverige är ett rikt land och har en av världens högsta medellivslängder och mycket låg barnadödlighet. Men beroende på bostadsort och utbildningsbakgrund varierar medellivslängden och folkhälsan. Tyvärr är det en skillnad som har vuxit med borgerlig politik. Klyftan mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta har ökat under de senaste årtiondena. I Stockholm syns den här skillnaden tydligt. När vi jämför medellivslängd kan det skilja tre år mellan stadsdelar som endast ligger på några minuters avstånd med tunnelbanan. Att medellivslängden skiljer sig så mycket åt beror på att den grundläggande hälsosituationen ser så olika ut. Dessutom är anslagen i förhållande till vårdbehoven orättvist utformade. Den redovisade statistiken pekar på att klyftorna är stora. Medellivslängd Antal år 86,0 85,3 84,0 82,0 82,6 83,4 83,7 82,1 80,0 79,0 78,7 79,3 78,0 76,0 Kvinnor Män 74,0 Källa: Bo Burström m.fl., Livsvillkor, Levnadsvanor och hälsa i Stockholms län Öppna jämförelser 2014, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL.

5 5 (28) Andel med långvarig begränsande sjukdom Procent ,3 30,6 26,1 19,8 24,5 22,0 17,2 16,4 Kvinnor Män 5 0 Källa: Bo Burström m.fl., Livsvillkor, Levnadsvanor och hälsa i Stockholms län Öppna jämförelser 2014, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL. Hjärtinfarkt Antal per ,2 38,1 27,7 34,2 Källa: Bo Burström m.fl., Livsvillkor, Levnadsvanor och hälsa i Stockholms län Öppna jämförelser 2014, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL. Ohälsans effekter syns tydligt i antalet dagar som befolkningen i genomsnitt är i behov av sjukpenning, rehabiliterings- och sjukersättning. Även i detta fall är det stora skillnader inom staden. I Skärholmen tar en vuxen medborgare ut i genomsnitt 30 dagar per år, att jämföra med 12 dagar på Östermalm. 25,7 32,1 19,5 22,6 Skärholmen Hägersten-Liljeholmen Södermalm Östermalm Kvinnor Män

6 6 (28) Ohälsotal Genomsnittligt antal dagar med sjukpenning, rehabilitering och sjukersättning från Försäkringskassan Källa: Sweco Östermalm Södermalm Hägersten- Liljeholmen Skärholmen Stockholm

7 7 (28) Folkhälsoklyftan i Sverige Sverige har en sjukvård för alla. Den håller världsklass och ligger i utvecklingens framkant. Resurserna räcker inte till. De anställda i vården behöver ta hand om allt fler gamla och sjuka. Utbildningsnivån spelar en allt större roll för människors hälsa. Återstående medellivslängd vid 30 år efter kön och utbildningsnivå År Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Kvinnor Män Totalt Källa: Bo Burström m.fl., Livsvillkor, Levnadsvanor och hälsa i Stockholms län Öppna jämförelser 2014, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL.

8 8 (28) Arbetslöshetsklyftan Arbetslösheten har bitit sig fast. Moderaterna lovade lägre arbetslöshet och minskat utanförskap. Ambitionen var inte fel. Men verkligheten visar att deras svar på varje samhällsproblem att sänka skatten och privatisera inte fungerar. Nu ser de inte längre vad som händer i vårt land. Arbetslösheten har ökat och bitit sig fast på mycket höga nivåer - högre än i jämförbara länder. Antalet långtidsarbetslösa är Det är tre gånger så många som när högerregeringen tog över makten. Matchningen på svensk arbetsmarknad har försämrats kraftigt. Många anställningar efterfrågas, men rätt kompetens saknas alltför ofta för dessa jobb. Stockholm har en hög förvärvsfrekvens. Däremot är det stora skillnader mellan stadens olika stadsdelar. På Södermalm förvärvsarbetar drygt 83 procent av befolkningen jämfört med endast 61 procent i Skärholmen. Förvärvsarbetande befolkning 2012 Procent Källa: SCB/Sweco Östermalm Södermalm Hägersten- Liljeholmen 61 Skärholmen 77 Stockholm Skillnaderna i sysselsättningsgrad avspeglar sig också i arbetslöshetsstatistiken. Det är stora skillnader mellan arbetslöshetsnivåer mellan olika stadsdelar i Stockholm. Allt större grupper står utanför arbetsmarknaden. Sedan 2008 har arbetslösheten ökat med cirka 2 procent i staden. Skillnaderna inom staden har ökat snabbt och permanentats. Arbetslösheten är i princip oförändrad på Östermalm medan den ökat från 6 till 10 procent i Skärholmen.

9 9 (28) Andelen arbetslösa och i program med aktivitetsstöd, år Procent Källa: Arbetsförmedlingen/Sweco Det är även stora skillnader på ungdomsarbetslöshet inom Stockholm, och skillnaderna har ökat under senare år. Ungdomsarbetslösheten i Stockholms innerstad har ökat men i mycket långsammare takt än i stadens ytterstadsområden. I Skärholmen var ungdomsarbetslösheten under 4 procent 2008 men i juli 2014 var den över 10 procent. Andelen arbetslösa och i program med aktivitetsstöd, år Procent Källa: Arbetsförmedlingen/Sweco

10 10 (28) Arbetslöshetsklyftan i Sverige Arbetslöshet per utbildningsnivå, år Procent 40,0 35,0 38,3 30,0 25,0 20,0 15,0 16,4 10,0 5,0 0,0 Grundskoleutbildning Gymnasieutbildning Arbetslöshet per utbildningsnivå, år Procent , ,1 4,2 0 Källor: Eurostat Grundskoleutbildning Gymnasieutbildning Högre utbildning

11 11 (28) Passivitetsklyftan Den höga ungdomsarbetslösheten är ett svek mot unga och ett misslyckande för Sverige. Många fastnar nu i arbetslöshet. Antalet långtidsarbetslösa unga (utan arbete i mer än sex månader) är tre gånger så många som när högerregeringen tog över makten. EU riktar krisstöd till Sverige för problemen med den höga ungdomsarbetslösheten. Andel unga som varken jobbar eller studerar Procent Östermalm Södermalm Hägersten- Liljeholmen Källa: Sweco/SCB 2012 Skärholmen Stockholm

12 12 (28) Passivitetsklyftan i Sverige Passiviteten beroende på utbildningsnivå ökar kraftigt i Sverige. Allt fler unga slutför inte gymnasiet, trots att gymnasiekompetens krävs på dagens arbetsmarknad. Ungefär unga är långtidsarbetslösa. Antalet högskoleplatser har minskats med cirka sedan Ungefär vart femte rekryteringsförsök misslyckas på grund av att företagen inte kan hitta rätt kompetens. Arbetslöshetsrisk (%) beroende på utbildningsnivå Källa: Eurostat

13 13 (28) Inkomstklyftan Ett hushålls genomsnittliga disponibla inkomst ligger i Stockholms stad på omkring kronor. Skillnaderna i staden är dock stora. På Östermalm är den genomsnittliga disponibla inkomsten kronor, vilket är 46 procent högre än stadens genomsnitt. Det kan jämföras med Skärholmen där motsvarande inkomst är endast hälften kronor. Genomsnittlig disponibel inkomst hushåll 20-år Kronor Källa: SCB/Sweco 2012 Inkomstskillnaderna avspeglar sig också i beroendet av försörjningsstöd från kommunen. Andelen personer som uppbär ekonomiskt bistånd skiljer sig stort mellan stadsdelar. På Östermalm är det mindre än 1 procent som behöver ekonomiskt stöd från kommunen medan det i Skärholmen är nästan 7 procent.

14 14 (28) Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd Procent Östermalm Södermalm Hägersten- Liljeholmen Källa: Sweco/Stockholms stad 2013 Skärholmen Inkomstklyftan i Sverige Som både OECD och finanspolitiska rådet pekat ut har klyftorna i Sverige ökat sedan 90-talets budgetsanering, alltså under såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar. Inkomstskillnaderna kan dock öka på olika sätt. Under Socialdemokraternas tid vid makten år växte ekonomin och börsen gick upp. Det fick till följd att kapitalinkomsterna ökade kraftigt och gav den tiondel med högst inkomster kraftiga inkomstökningar. Alla svenskar såg dock tydliga förbättringar av sina inkomster. Inför förra valet lovade Moderaterna att inkomstskillnaderna i Sverige skulle minska. I sitt sommartal 2010 sa Fredrik Reinfeldt Världens minsta klyftor ska bli ännu lägre. Nu visar en ny rapport från OECD att Sverige, från att ha haft världens lägsta inkomstskillnader har rasat till fjortonde plats i OECD-området. Vi ligger nu efter samtliga nordiska grannländer. Andelen fattiga i Sverige har ökat kraftigt de senast tio åren, enligt Statistiska Centralbyråns inkomstfördelningsundersökning. På lång sikt har inkomstskillnaderna ökat markant i Sverige, både som ett genomsnitt över hela befolkningen och för enskilda grupper. Den procentuella inkomstutvecklingen har varit högre i toppen av inkomstfördelningen än i botten sedan i början av 90-talet (se diagram sid 15).

15 15 (28) Den grupp som under en längre period klarat sig sämst är ensamförsörjande, framför allt mammor men även pappor. Andel hushåll med disponibel inkomst <50% av medianinkomsten Procent ,8 4,6 4,9 4,6 4,5 5,2 5,2 6,2 7,0 7,5 8,2 8, ,8 Inkomstutveckling per inkomstdecil respektive Procent ,3 7,1 13,1 10,0 14,5 12,9 17,0 17,6 17,5 15,9 16,5 16,6 15,8 16,3 16,3 16,1 14,9 7,9 11, ,0 Decile 1 Decile 2 Decile 3 Decile 4 Decile 5 Decile 6 Decile 7 Decile 8 Decile 9 Decile 10 Income growth Income growth Källor: SCB

16 16 (28) Skolklyftan Den generella trenden i Stockholm avseende behörighet till gymnasieutbildning är negativ var behörigheten i de kommunala grundskolorna 89,3 procent, att jämföra med 2014 då endast 86 procent klarade behörigheten. I tabellen framgår att skolorna i närheten av Skärholmens t-bana har en betydligt lägre andel behöriga till gymnasiet än innerstaden. Andel niondeklassare med gymnasiebehörighet 2014 Procent Källa: Skolverket 67,6 96,1 91,4 96,7 Skärholmen Hägersten-Liljeholmen Södermalm Östermalm

17 17 (28) Behöriga till gymnasieskolan från grundskolor längs fyra stationer på den röda linjen Tunnelbanestation Grundskolor Östermalm Östermalmstorg Gärdesskolan 99,3 98,0 Östermalmstorg Engelbrektsskolan 94,1 94,4 Snitt 96,7 Södermalm Mariatorget Högalidsskolan 92,5 94,0 Mariatorget Mariaskolan 90,7 98,9 Mariatorget Södermalmsskolan 90,9 90,9 Snitt 91,4 Hägersten-Liljeholmen Liljeholmen Blommensbergsskolan 94,5 98,1 Liljeholmen Aspuddens Skola 94,6 92,4 Liljeholmen Mälarhöjdens Skola 99,2 100,0 Snitt 96,1 Skärholmen Skärholmen Bredängsskolan 63,5 85,5 Skärholmen Sätraskolan 60,4 80,2 Skärholmen Lillholmsskolan 76,1 74,1 Snitt 67,6 Källa: Skolverket och Stockholms stad Skolklyftan i Sverige Resultaten i den svenska skolan sjunker, både vad gäller antalet behöriga elever till gymnasieskolan och jämfört med andra länder. Sverige har också tappat den tidigare tätpositionen vad gäller likvärdig skola ojämlikheten i den svenska skolan ökar.

18 18 (28) PISA-resultat för Sverige Poäng Källa: OECD Svenska elevers PISA-resultat per resultatgrupp jämfört med OECD-snitt för samma grupp Skillnad i poäng Läsförståelse Matematik Naturvetenskap p5 p10 p25 p50 p75 p90 p95 Källa Skolverket Resultat jämfört OECD-snitt 2006 Resultat jämfört OECD-snitt 2012

19 19 (28) Andel elever utan behörighet till gymnasiet per föräldrars utbildningsnivå Procent , , ,0 14, ,5 5,3 0 Grundskola Gymnasium Högskoleutbildning 2005/ /13 Källa: Skolverket Andel av svenska elever som går i skolor med höga eller låga resultat Procent Andel elever som går i skolor där minst 20 % ej behöriga Andel elever som går i skolor där högst 1 % ej behöriga Källa: Skolverket (ej godk i sv/sv2, ma, eng åk 9)

20 20 (28) Bostadsklyftan Fler bostäder behöver byggas om Sverige ska klara jobben. Människor har svårt att flytta till jobb eller utbildning och det hindrar företag från att anställa. Det byggs alltför för få bostäder i Sverige. 126 kommuner har bostadsbrist byggdes bara 225 studentlägenheter samtidigt som mer än unga är utan bostad. Bostadsbristen i Stockholm beräknas kosta Sveriges ekonomi 21 miljarder kronor per år i utebliven tillväxt (Swedbank). Bostäder i Stockholms stad Källa: Sweco/Stockholms stad beräkning utifrån Länsstyrelsens modell Under Alliansens styre har en historiskt stor utförsäljning skett av de kommunalt ägda hyresrätterna. Antalet allmännyttiga lägenheter har minskat med nästan under perioden.

21 21 (28) Antal allmännyttiga lägenheter i Stockholms stad Antal Källa: Sweco/Stockholms stad Bostadsklyftan i Sverige Inte under ett enda enskilt år av den borgerliga regeringens har antalet nya bostäder genom nyproduktion och ombyggnation överstigit år 2005 eller Källa: Boverket

22 22 (28) Boverket konstaterar i sin senaste regionala rapport (2013:23): Överlag finns det ett litet antal lediga lägenheter i allmännyttan. Av de kommuner som uppger ett överskott på lediga lägenheter upplever flera att överskottet har minskat. Rivningar och försäljningar har också bidragit till ett minskat överskott. Demografiska utmaningar såsom fler unga och äldre. Det saknas små billiga lägenheter för ungdomar och tillgängliga lägenheter för äldre som vill flytta från sitt hus. Det råder stor efterfrågan på både små och stora hyresrätter för att möta deras behov vad gäller bostad. Urbaniseringen påverkar bostadsförsörjningen. Sveriges befolkningsutveckling är en stor utmaning för kommuner som inte är en storstad eller universitetsstad. I många län är det framför allt kommunen med länets största stad som står för majoriteten av befolkningstillväxten, medan de omgivande kommunerna har en minskande befolkning. I figuren till vänster från Boverket illustreras tydligt obalansen på bostadsmarknaderna i Storstockholm, Storgöteborg och de större högskoleorterna. Även Stormalmö och mindre högskoleorter anser sig ha ett underskott av bostäder, men där skiljer det sig i större utsträckning åt mellan omgivande kommuner, landsbygden och centralorten. Endast en kommun med fler än invånare uppger att det finns ett överskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet.

23 23 (28) Våra mål och våra förslag Tillsammans kan vi vända utvecklingen. Men då krävs krafttag mot arbetslösheten - jobben är grunden för allt i vårt samhälle. Därför låter vi socialdemokrater framtidsreformer och investeringar för fler jobb gå före allt annat. Vi tänker vidta de åtgärder som krävs och söka de allianser som är nödvändiga för att få fler människor i arbete. Med fler i jobb och ordning och reda i statsfinanserna skapas resurser och förutsättningar för en bättre och jämlikare skola, vård och omsorg. Socialdemokraternas uppgift de kommande fyra åren är att hålla samman Sverige. Vi gör det genom att låta jobben, skolan och välfärden gå före skattesänkningar och privatiseringar. Så skapar vi ett bättre Sverige och en bättre framtid. För alla. Våra mål för minskade klyftor i Sverige Vårt mål är att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så att Sverige når lägst arbetslöshet i EU Vårt mål är att Sverige inom tio år har en jämlik skola som tillhör de fem bästa i EU. Vårt mål är att inkomstklyftorna ska minska genom investeringar i jobb och välfärd. De påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Därför föreslår vi bland annat 90-dagarsgaranti för unga Vi vill sätta en gräns för hur länge unga människor får gå arbetslösa. Ingen ungdom ska vara långtidsarbetslös. Inom 90 dagar ska de ha jobb, praktikplats eller utbildning. Investera i ett nytt kunskapslyft Vi vill genomföra ett nytt kunskapslyft med utbildningskontrakt för unga arbetslösa som saknar gymnasieutbildning, nya platser i yrkeshögskolan och vuxenutbildningen, ett permanent yrkesvux och fler utbildningsplatser på högskolor och universitet. Det behövs för att fler ska kunna ta ett jobb.

24 24 (28) Gör gymnasieskolan obligatorisk Utan gymnasiekompetens är det mycket svårt att komma in på dagens arbetsmarknad. Arbetslösheten bland de unga som inte avslutat gymnasiet är ungefär dubbelt så hög som bland dem som har det. Införa extratjänster för långtidsarbetslösa avskaffa Fas 3 Vi vill investera i riktiga jobb med riktig lön, där den som jobbar också gör nytta. Förbättra företagsklimatet Vi vill skapa ett bättre företagsklimat genom att förbättra förutsättningarna för de små och medelstora företagen och investera i exportfrämjande åtgärder. Investera i ett nytt kunskapslyft Vi vill genomföra ett nytt kunskapslyft med utbildningskontrakt för unga arbetslösa som saknar gymnasieutbildning, nya platser i yrkeshögskolan och vuxenutbildningen, ett permanent yrkesvux och fler utbildningsplatser på högskolor och universitet. Det behövs för att fler ska kunna ta ett jobb. Gör gymnasieskolan obligatorisk Utan gymnasiekompetens är det mycket svårt att komma in på dagens arbetsmarknad. Arbetslösheten bland de unga som inte avslutat gymnasiet är ungefär dubbelt så hög som bland dem som har det. Införa extratjänster för långtidsarbetslösa avskaffa Fas 3 Vi vill investera i riktiga jobb med riktig lön, där den som jobbar också gör nytta. Förbättra företagsklimatet Vi vill skapa ett bättre företagsklimat genom att förbättra förutsättningarna för de små och medelstora företagen och investera i exportfrämjande åtgärder. Investera i mindre klasser och tidiga insatser Att få en lyckad start på skolgången är avgörande för varje elevs möjlighet att klara sina studier. Vi vill därför göra klasserna mindre i lågstadiet, göra förskoleklassen för sexåringar obligatorisk samt utbilda och

25 25 (28) Anställ fler speciallärare och specialpedagoger Anställ fler speciallärare och specialpedagoger å att alla elever med behov av särskilt stöd kan få hjälp så snart de behöver det. Inget barn ska halka efter och alla barn ska ges möjlighet att springa före. Förstärk förskolan - inför maxtak på 15 barn i förskolan Barn som har gått i en förskola med hög kvalitet lyckas bättre i skolan. Detta gäller särskilt de barn som har föräldrar med en kort utbildning eller barn med tuffa uppväxtvillkor. Vi ska också utbilda 1000 fler förskollärare årligen och kommuner ska erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Skapa en jämlik skola. Vi vill se en sammanhållen skola som kompenserar för olika elevers bakgrund i stället för att förstärka klyftor. Svensk skola ska vara sammanhållen och likvärdig. Därför vill vi investera stora statliga resurser i de cirka 200 skolor som har de tuffaste förutsättningarna. De skickligaste lärarna ska attraheras till de skolor som har tuffast förutsättningar genom högre lön. Elever i åk 6 9 som inte nått målen ska gå i obligatorisk sommarskola. Alla elever ska ha rätt till läxläsning. Skattesubventionen för köp av privat läxhjälp, läxrut, ska avskaffas. Körkort för alla Vi vill göra det möjligt att efter avslutad gymnasieexamen ta studielån för att ta körkort. Investera i bostäder Vi vill att det byggs minst nya bostäder fram till Vi vill införa en byggbonus för de som bygger små hyresrätter eller studentbostäder, stärka kreditgivningen för nybyggnation och investera en tillväxtmiljard för att stimulera kommunerna att bygga mer. Sänk skatten för alla pensionärer Vi kommer att ta bort pensionärsskatten helt för pensioner upp till kronor i månaden. Det motsvarar pensionen för en genomsnittlig kvinnlig pensionär. Senast när vi nått jobbmålet avskaffas klyftan helt.

26 26 (28) Höj barnbidragen och underhållsstödet För att underlätta för barnfamiljer ekonomiskt och för att minska skillnaderna i inkomster mellan olika samhällsgrupper är barnbidragen viktiga. Vi vill höja barnbidragen och studiebidragen till gymnasister med 100 kronor per barn under nästa mandatperiod. För att förbättra ensamstående föräldrars ekonomi så vill vi höja underhållsstödet med 50 kronor per barn. Förbättra arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en omställningsförsäkring som gör att man inte behöver gå från hus och hem under en period av arbetslöshet. Vi vill höja taket så att den som tjänar upp till kronor i månaden får 80 procents ersättning, ersättningsnivån ska vara 80 procent under hela ersättningsperioden. Taket ska vara 910 kronor de första 100 dagarna, därefter 760 kronor. Förbättra sjukförsäkringen och ta bort stupstocken Förbättra sjukförsäkringen och ta bort stupstocken. Sjukförsäkringen ska ge både ekonomisk trygghet och erbjuda rehabilitering. Ingen ska behöva teckna en kompletterande försäkring för att få ett rimligt skydd. På sikt vill vi höja taket i sjukpenningen till tio prisbasbelopp och i ett första steg vill vi höja det till åtta. Vi vill också att ersättningen ska vara 80 procent under hela sjukdomsperioden och att den bortre tidsgränsen i sjukpenningen ska tas bort.. Minska hälsoklyftorna Klyftan mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta har ökat under de senaste årtiondena. Världshälsoorganisationen uppmanar till en medveten politik för att sluta hälsoklyftorna inom en generation. Den utmaningen kommer vi att anta med en aktiv folkhälsopolitik. Vi kommer att utveckla en nationell handlingsplan för jämlik och jämställd hälsa.

27 27 (28)

28 Socialdemokraterna Sveavägen 68SE Stockholm