Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Transkript

1 Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Skolresultat, förvärvsarbete och inkomst för födda i olika regioner Binniam Kidane Karin Lundström

2 Om rapporten Regeringsuppdrag mars 2016 Publicering juni 2016 Olika områden beskrivs i sex fristående kapitel Demografi Skolresultat Arbetsmarknad Inkomst Flytt mellan olika slags bostadsområden Etableringsuppdraget

3 Indelning efter födelseregion och grund för bosättning Sverige Norden Övriga Europa Utanför Europa Flyktingar och deras anhöriga Övriga anhöriga Övriga (t.ex. medborgare i Sverige, Norden eller EU/EES, personer med arbete eller studier som grund för bosättning)

4 Olika åldersstruktur Ålders- och könsstruktur för födda i olika regioner, år Procent Sverige Norden Kvinnor Män Kvinnor Män Övriga Europa Kvinnor Män Utanför Europa Kvinnor Män Procent Procent

5 SKOLRESULTAT

6 Skolresultat Behörighet till gymnasieskolan Slutbetyg från gymnasieskolan Behörighet till högskolan

7 Grundskolan I genomsnitt elever avslutade årskurs 9 varje år under perioden födda i Norden 2800 födda i Övriga Europa 7300 födda Utanför Europa Ålder vid invandring 0-6 år 7-12 år 13- år

8 Behörighet till gymnasieskolan Andel flickor behöriga till gymnasieskolan efter födelseregion, ålder vid invandring och grund för bosättning, Norden Övriga Europa Utanför Europa - Flyktingar och deras anhöriga Utanför Europa - Övriga anhöriga Utanför Europa - Övriga Inrikes födda 0 6 år 7 12 år 13 år Ålder vid invandring

9 Behörighet till gymnasieskolan Andel pojkar behöriga till gymnasieskolan efter födelseregion, ålder vid invandring och grund för bosättning, Norden Övriga Europa Utanför Europa - Flyktingar och deras anhöriga Utanför Europa - Övriga anhöriga Utanför Europa - Övriga Inrikes födda 0 6 år 7 12 år 13 år Ålder vid invandring

10 Sannolikhet att uppnå gymnasiebehörighet Följande faktorer ingår i analysen Kön Ålder vid invandring (0-6 år, 7-12 år, 13- år) Födelseregion (Norden, Övriga Europa och Utanför Europa) Typ av lokalt arbetsmarknadsområde (Storstäders LA, Större städers LA och Övriga LA) Föräldrarnas Utbildningsnivå (Förgymnasial, gymnasial, eftergymnasial kortare än 3 år och eftergymnasial längre än 3 år)

11 Sannolikhet att uppnå gymnasiebehörighet Lägre sannolikhet att pojkar uppnår gymnasiebehörighet jämfört med flickor. Åldern vid invandringstillfället har stor betydelse för sannolikheten att uppnå gymnasiebehörighet. Födelseregion har betydelse för skolresultaten. Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar elevernas resultat. Av elever födda utanför Europa är det de som invandrat som flyktingar och deras anhöriga som har lägst sannolikhet att uppnå gymnasiebehörigheten.

12 Slutbetyg från gymnasieskolan Andel 24-åriga kvinnor med slutbetyg från gymnasieskolan efter födelseregion, ålder vid invandring och grund för bosättning, Norden Övriga Europa Utanför Europa Flyktingar och deras anhöriga Utanför Europa - Övriga anhöriga Utanför Europa - Övriga Inrikes födda 0 6 år 7 12 år 13 år Ålder vid invandring

13 Slutbetyg från gymnasieskolan Andel 24-åriga män med slutbetyg från gymnasieskolan efter födelseregion, ålder vid invandring och grund för bosättning, Norden Övriga Europa Utanför Europa - Flyktingar och deras anhöriga Utanför Europa - Övriga anhöriga Utanför Europa - Övriga Inrikes födda 0 6 år 7 12 år 13 år Ålder vid invandring

14 Behörighet till högskolan All universitets- högskoleutbildning kräver grundläggande behörighet. Ungefär sju av tio inrikes födda personer som varit registrerade i gymnasiet har högskolebehörighet vid 24 års ålder (perioden ). Det är skillnader mellan utrikes födda som varit en kortare och en längre tid i Sverige. Andelen som uppnått högskolebehörighet av de utrikes födda som invandrat i skolåldern är generellt lägre jämfört med de som invandrat före skolåldern. Det gäller i synnerhet elever som invandrat vid 13 års ålder eller senare.

15 Sannolikhet att uppnå behörighet till högskolan Högre sannolikhet att kvinnor har högskolebehörighet vid 24 års ålder jämfört med män. Åldern vid invandringstillfället har betydelse för sannolikheten att uppnå högskolebehörighet. Födelseregion och föräldrarnas utbildningsnivå har betydelse. Sannolikheten att uppnå högskolebehörighet är högre för födda i Norden och övriga Europa och lägre för födda utanför Europa Det är högre sannolikhet att uppnå högskolebehörighet för de som bor i en kommun som hör till större städers LA och lägre sannolikhet för de som bor i en kommun som hör till en storstads LA.

16 ARBETSMARKNAD

17 Arbetsmarknad Förvärvsfrekvens för utrikes födda i Sverige Förvärvsarbete efter födelseregion och tid i Sverige Förvärvsarbete efter utbildningsnivå Förvärvsarbete efter grund för bosättning Personer med eftergymnasial utbildning som har ett yrke med hög kvalifikationsnivå Förvärvsarbetande efter yrkesgrupp

18 Procent Förvärvsarbete efter födelseregion och tid i Sverige Andel förvärvsarbetande kvinnor år, efter födelseregion och tid i Sverige, år Procent 20 år Procent Kvinnor Män Procent år 20 år

19 Procent Förvärvsarbete efter utbildningsnivå Andel förvärvsarbetande kvinnor år, efter utbildningsnivå, födelseregion och tid i Sverige. Perioden Förgymnasial utbildning Inrikes födda Procent Gymnasial utbildning Inrikes födda år 5 9 år år 20+ år Tid i Sverige år 5 9 år år 20+ år Tid i Sverige Procent Eftergymnasial utb. kortare än 3 år Inrikes födda Procent Eftergymnasial utb. 3 år eller längre inrikes födda år 5 9 år år 20+ år Tid i Sverige år 5 9 år år 20+ år Tid i Sverige

20 Förvärvsarbete efter grund för bosättning Andel förvärvsarbetande kvinnor och män år födda utanför Europa, efter grund för bosättning och tid i Sverige. Perioden

21 Fördjupad analys av sannolikheten att förvärvsarbeta Följande åtta faktorer ingår i analysen Kön År ( ) Åldersgrupp Utbildningsnivå (Förgymnasial, Gymnasial, Eftergymnasial kortare än 3 år, Eftergymnasial längre än 3 år och Uppgift saknas) Födelseregion (Norden, Övriga Europa, Utanför Europa) Grund för bosättning (födda utanför Europa) Tid i Sverige (0-9 år) Arbetslöshet i kommunen

22 Fördjupad analys av sannolikheten att förvärvsarbeta Utrikes födda män har en större sannolikhet att vara förvärvsarbetande än utrikes födda kvinnor. År 2009 var sannolikheten som lägst och 2013 var den som högst. De äldsta (60-64 år) och yngsta (20-24 år) har lägst sannolikhet att ha ett förvärvsarbete. Högst sannolikhet är det i åldersgrupperna år. Störst sannolikhet att förvärvsarbeta i grupperna med gymnasieutbildning respektive en minst tre år lång eftergymnasial utbildning. Lägst för gruppen med förgymnasial utbilning och gruppen där uppgift om utbildningsnivå saknas.

23 Fördjupad analys av sannolikheten att förvärvsarbeta Sannolikheten att ha ett förvärvsarbete är störst för personer födda i övriga Norden, lägst för gruppen födda utanför Europa. Samtliga grupper födda utanför Europa (oavsett grund för bosättning) har en lägre sannolikhet att förvärvsarbeta jämfört med de andra födelseregionsgrupperna. För personer födda utanför Europa är sannolikheten att förvärvsarbeta lägst i gruppen flyktingar och deras anhöriga. Sannolikheten att förvärvsarbeta är högre för varje års längre vistelsetid (0-9 år). Ju högre arbetslöshetsnivå i kommunen desto lägre sannolikhet att ha ett förvärvsarbete för de utrikes födda som bor i kommunen.

24 Personer med eftergymnasial utbildning som har ett yrke med hög kvalifikationsnivå Andel förvärvsarbetande år med eftergymnasial utbildning som har ett yrke med hög kvalifikationsnivå, efter kön och födelseregion. År 2014

25 Fördjupad analys av utrikes födda med eftergymnasial utbildning som har ett yrke med krav på eftergymnasial kompetens Följande faktorer ingår i analysen Kön Åldersgrupp Utbildningsnivå (Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år resp. längre än 3år och forskarutbildning) Födelseregion (Norden, Övriga Europa, Utanför Europa) Grund för bosättning (Födda utanför Europa) Tid i Sverige (0-4 år, 5-9 år, år, 20 år eller mer) Typ av lokalt arbetsmarknadsområde (Storstäders LA, Större städers LA och Övriga LA)

26 Fördjupad analys av utrikes födda med eftergymnasial utbildning som har ett yrke med krav på eftergymnasial kompetens Ingen större skillnad mellan kvinnor och män. Sannolikheten att ha ett yrke med eftergymnasiala utbildningskrav är betydligt större för personer födda i Norden än för de födda i övriga Europa respektive utanför Europa. Flyktingar och deras anhöriga samt övriga anhöriga har en lägre sannolikhet att ha ett yrke med eftergymnasiala utbildningskrav, gruppen som hade övriga bosättningsskäl har en klart högre sannolikhet.

27 Fördjupad analys av utrikes födda med eftergymnasial utbildning som har ett yrke med krav på eftergymnasial kompetens Personer med eftergymnasial utbildning har lägre sannolikhet till ett yrke med hög kvalifikationsnivå om de bott en kortare tid i Sverige (0-4 & 5-9 år). Allra störst är sannolikheten för personer som bott 20+ år i Sverige. Sannolikheten är högre i kommuner som tillhör Storstädernas LA och Större städers LA än Övriga LA.

28 Olika yrkesgrupper bland kvinnor Förvärvsarbetande kvinnor år i olika födelseregioner fördelade efter yrkesgrupp, år Procent Yrkesgrupp Inrikes födda Norden Övriga Europa Utanför Europa Barnskötare, elevassistenter m.fl Grundskole-, förskollärare Kontorsassistenter och sekreterare Städare och hemservicepersonal m.fl Undersköterskor Vårdbiträden

29 Olika yrkesgrupper bland män Förvärvsarbetande män år i olika födelseregioner fördelade efter yrkesgrupp, år Procent Yrkesgrupp Inrikes födda Norden Övriga Europa Utanför Europa Försäkringsrådgivare, företagssäljare, inköpare Köks- och restaurangbiträden m.fl Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl Snickare,murare,anläggningsarbetare Städare och hemservicepersonal m.fl Vårdbiträden

30 INKOMST

31 Olika inkomstmått Nettoinkomst per månad Nettoinkomstens sammansättning A-inkomster (lön, inkomst från näringsverksamhet och kapital) B-inkomster (studiemedel, föräldrapenning, barnbidrag, pension mm) C-inkomster (arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, etableringsersättning, etableringstillägg, bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd) Tillhör de 10 procent med lägst nettoinkomst Minst hälften av inkomsten från C-inkomster

32 Svagare inkomstutveckling för utrikes födda Nettoinkomst (median) per månad för inrikes och utrikes födda kvinnor och män i åldrarna år, Kronor Inrikes födda män Inrikes födda kvinnor Utrikes födda kvinnor Utrikes födda män Inkomsterna är uppräknade till 2014 års penningvärde

33 Små inkomstskillnader bland ej förvärvsarbetande Nettoinkomst (median) per månad för förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande i åldrarna år, 2014 Kronor Inrikes födda kvinnor Utrikes födda kvinnor Inrikes födda män Utrikes födda män 0 Förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande Samtliga

34 Lägre inkomstnivå bland födda utanför Europa Nettoinkomst (median) per månad för födda i olika födelseregioner i åldrarna år, 2014 Kvinnor Män Sverige Norden Övriga Europa Utanför Europa Flyktingar och deras anhöriga Övriga anhöriga Övriga

35 B-inkomst vanligt för kvinnor med kort vistelsetid Nettoinkomstens sammansättning efter tid i Sverige, inrikes och utrikes födda i åldrarna år, 2014 Procent 100 Kvinnor Procent 100 Män Inrikes Inr Inrikes Inr. Utrikes födda födda Utrikes födda födda A-inkomst B-inkomst C-inkomst

36 Andelen som tillhör de 10 procent med lägst inkomst är högre för utrikes födda med kort vistelsetid personer i 20-årsåldern och minskar därefter med stigande ålder födda utanför Europa, särskilt kvinnor i gruppen övriga anhöriga personer med förgymnasial utbildningsnivå

37 Andelen vars inkomst till minst hälften består av C-inkomst ökar med stigande ålder är högst för utrikes födda med kortast (0 4 år) och längst (20+ år) vistelsetid är högre för flyktingar och deras anhöriga födda utanför Europa är högst för förgymnasialt utbildade och lägre för varje högre utbildningsnivå

38 SAMMANFATTNING

39 Liknande resultat oavsett studerat område Andelen behöriga till fortsatta studier, andelen förvärvsarbetande och inkomstnivån är lägre för utrikes födda än för inrikes födda Särskilt tydliga skillnader för utrikes födda med kort vistelsetid i Sverige Större skillnad jämfört med inrikes födda för födda utanför Europa Utbildningsnivå har stor betydelse Skillnader mellan födelseregioner även när hänsyn tas till vistelsetid och utbildningsnivå

40 Tack!